Färre ska dö vid olyckor Färre ska skadas och mindre ska förstöras vid olyckor Färre olyckor ska inträffa

Transkript

1 Dnr xxx.x Färre ska dö vid olyckor Färre ska skadas och mindre ska förstöras vid olyckor Färre olyckor ska inträffa Kvalitetsredovisningsplan Q-red 2013 Räddningstjänsten Dala Mitt Innehållande: Verksamhetsplan, driftbudget och investeringsbudget för verksamhetsåret 2013 DELÅRSRAPPORT Leif Andersson Förbundschef Mats Hedlund Räddningschef Q-red Utkast Sidan 1 av 39

2 Innehållsförteckning Övergripande Missiv Sid 1 Innehållsförteckning Sid 2 Politisk vision och uppdrag för Sid 3 Sammanfattning av verksamheten Sid 4 7 Organisationsbeskrivning Sid 8 10 Övergripande budget Sid 11 Investeringsbudget Ekonomiskt utfall t.o.m. Sid 11 Sid 12 Arbetsområden Myndighetsutövning Sid Sotning och brandskyddskontroll Sid Stärka den enskilde Sid Räddningstjänst Sid Olycksundersökning och riskanalys Sid Uppdragsverksamhet baserad på räddningstjänstavtal Personalredovisning Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Utfall till och med jämfört med budget, föregående år samt prognos för helår 2012 Övriga upplysningar, investeringsverksamheten och grundläggande redovisningsprinciper Sid Sid 33 Sid Sid 38 Sid 39 Q-red Utkast Sidan 2 av 39

3 Politisk Vision Alla medborgare i Borlänge, Falun, Gagnef och Säter bidrar till att kommunerna präglas av en trygg och säker miljö. Engagemang och förtroende för säkerhetsarbetet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna, förstärks genom skapande av en interkommunal helhetssyn på det samlade olycksförebyggande arbetet och för räddningstjänsten. Personalen i kommunerna är välutbildad och arbetar kostnadseffektivt för att i första hand förhindra olyckor och därefter, genom effektiva insatser, begränsa dess följder. Med ovanstående vision som grund, har medlemmarnas kommunstyrelser formulerat följande uppdrag till sina kommundirektörer, att i samverkan med förbundschefen för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) lösa. Uppdraget Arbetet med skydd mot olyckor inom kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunerna. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Den politiska viljan uttryckt i visionen ovan och de lagar och förordningar som reglerar arbetet för skydd mot oönskade händelser, anger ramarna för vad kommunerna skall leverera. Effekten av ansträngningarna skall kunna mätas i de samhällseffekter som Lag (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till. Färre skall omkomma, färre skall skadas och mindre skall förstöras till följd av olyckor samt att färre olyckor skall inträffa. Arbetet beskrivs i ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet. Inom arbetsområdet räddningstjänst skall kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) utföra den räddningstjänst som behövs. I förberedelsen för räddningstjänst skall RDM verka för att medborgare har en sådan kunskap att de, efter sina förutsättningar, initialt kan bidra till att lindra följderna av en olycka. Arbetet beskrivs i ett handlingsprogram för räddningstjänst. Q-red Utkast Sidan 3 av 39

4 Sammanfattning av verksamheten 2013 Med den politiska visionen som ledstjärna skall RDM, i samverkan med medlemmarna och andra aktörer som verkar för ökad säkerhet och trygghet, arbeta för att uppdraget ovan utförs. Arbetet skall ses ur ett före- under och efterperspektiv i förhållande till en olycka. Detta arbete indelas sedan huvudsakligen mot mål i fem av de sex huvuduppdrag staten tilldelat kommunerna att arbeta med för att nå kraven som ställs i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Dessa huvuduppdrag prioriteras lika och beskrivs i Q-red som olika arbetsområden. Arbetsområdena är; Myndighetsutövning i syfte att förebygga bränder. Dessutom skall RDM bistå andra myndigheter och förvaltningar för att undvika olyckor och lindra konsekvenser av sådana. Att utföra tillsyn på sotningsverksamheten och genom denna utföra brandskyddskontroller. Information, rådgivning och utbildning som stöd till den enskilde. Att genomföra räddningsinsatser vid olyckor. Undersökning av olyckor. Det sjätte statliga huvuduppdraget, att samordna övrigt olycksförebyggande arbete, leds av medlemmarna själva men RDM stöttar kommunerna med kunskaper och färdigheter i det arbetet. Utöver ovanstående kan RDM utföra andra uppdrag åt medlemmarna, men även åt icke medlem. Dessa uppdrag sammanfattas under ett sjätte arbetsområde 2013, Uppdragsverksamhet, I uppdragsverksamheten ingår bland annat sjukvårdsuppdrag i formen I Väntan På Ambulans (IVPA) och att genomföra Räddningsgymnasiet vid Bysjöns utbildningscenter. Från och med fullgör RDM även de förpliktelser som åvilar enskild kommun inom ramen för Lag (2010:1011) om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE). Förbundschefens sammanfattning av verksamheten efter de åtta första månaderna 2013 RDM brottas med mindre angenäma problem för tillfället. Den ekonomiska prognos som finns för RDM pekar mot ett rejält underskott i resultatet. Detta beror dock inte på att verksamheten inte håller sina enhetsbudgetar utan på omständigheter som förbundet inte kan råda över. Förändringar i diskonteringsräntan, plötsliga förändringar i hur pensionsskulden skall beräknas och medlemmarnas underlåtenhet att sända det antal kursdeltagare till de brandskyddsutbildningar som RDM uppfattat att man har i uppdrag att utbilda, är exempel på detta. I övrigt följer RDM budget. Ekonomichefen kommer att återkomma till detta längre in i denna delårsrapport. Sett övergripande genomför dock RDM den verksamhet som förbundet är satt att göra enligt förbundsordningen även om det finns en del brister i förmågan att klara sina målsättningar. Målsättningar som ofta är högt satta tack vare en personal som vill vara med och utveckla sin verksamhet för att skapa bättre förutsättningar för ett tryggt och säkert samhälle. Inför kommande handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten och för räddningstjänsten efterlyser jag en tydligare styrning från medlemskommunerna vad RDM skall nyttjas till och vad kommunerna vill uppnå med den verksamhet som förbundet kan erbjuda och jag har nyss författat en skrivelse till medlemmarna om vikten av balans mellan uppdrag och ekonomi i framtiden. Q-red Utkast Sidan 4 av 39

5 Olycksförebyggande enheten Glädjande nog uppfattar enheten att den är i bättre fas med tillsyner nu än för något år sedan. Tillsynsplanen följs. Den övergång till en något tuffare kravställan på efterlevnad i brandskyddsfrågor om hur verksamhetsutövare, nyttjanderättshavare och fastighetsägare bedriver sitt systematiska brandskyddsarbete hoppas jag skall leda till att brandskyddet stärks och att personal i granskade verksamheter får bättre förutsättningar för att aktivt ta del i skyddsarbetet. Det är viktigt att den tillstånd och tillsyn upplevs som det stöd för systematiskt brandskyddsarbete som myndighetsutövningen är avsedd för. RDM har en uttalad politisk vilja att myndighetsutövningen i högre grad än idag skall vara självfinansierande vilket är en orsak till att RDM har sett över sina taxor och också ser över vad i myndighetsarbetet som är debiterbar verksamhet. Att tro att RDM kommer till en helt självfinansierad myndighetsverksamhet är dock inte troligt i dagsläget. Beträffande ett annat av RDM:s huvuduppdrag, att lämna stöd till den enskilde, behöver RDM utveckla verksamheten något. Fler medarbetare behöver arbeta mer olycksförebyggande och RDM måste synas mer i samhället och därigenom förmedla information, rådgivning och utbildning till våra medborgare. Det är också viktigt att samarbetet med våra medlemskommuner förtätas så att RDM kan komma åt att ge råd och tips för ökat brandskydd bland annat i de typer av boenden där riskerna är som störst. Brandskyddsinformationen och utbildningen av kommunernas skolelever fungerar bra. Särskilt glädjande är det att RDM genom skolan når många hushåll och faktiskt nyttjar barnen att sprida brandskyddskunskap till vuxenvärlden. Inte minst samarbetet med Flammys Brandsyn som genomförs i årskurs 2 pekar i den riktningen. Lägg därtill utbildningen i självskydd i årskurs 5, brandstationsbesöken i förskoleklass och arbetet mot att minska anlagda bränder i skolmiljö som genomförs i årskurs 7 så framstår RDM:s arbete gentemot samhällets unga som gediget och framåtskapande. I Falu kommun medverkar dessutom RDM i BRÅ för att tillsammans med andra myndigheter och organisationer få ett tryggare och säkrare samhälle. Kanske finns anledning även för de andra medlemmarna att via BRÅ öka samarbetet med RDM. Räddningsenheten Övningsverksamheten följer plan för våra styrkor. Dock återstår en del för att säkerställa kvaliteten för RDM:s beredskapsstyrkors övningar. Det är av stor vikt att förbundet kan garantera att under de förhållanden som i olyckssammanhang kan kallas normala klarar de målsättningar som medlemskommunerna ställt. En översyn om hur RDM skall komma tillrätta med kvalitetssäkring i detta motto har startats. Tyvärr påverkar den ekonomiska situationen utryckningsorganisationen som finns för det skadeavhjälpande arbetet. Direktionen har lagt ett inriktningsbeslut som lämnats till Länsstyrelsen för yttrande. Länsstyrelsen har i sitt yttrande uttalat att de anser att RDM inte följer LSO om RDM under pågående mandatperiod gör förändringar i handlingsprogrammet för räddningstjänst utan att förändringarna har sitt ursprung i en positivare riskbild. Direktionen måste därför ta ställning till hur RDM skall driva denna fråga vidare. Länsstyrelsen kommer att lämna ärendet vidare till nästa instans, MSB och sedan vidare till regeringen för ett slutligt avgörande om inte RDM och Länsstyrelsen i sin nyligen påbörjade dialog kan komma fram till en lösning som så långt möjligt garanterar den skyddsnivå som medborgarna har i nuläget. I samband med att reduceringar i verksamhetens volym aktualiseras ifrågasätts ofta RDM:s förmåga till vattendyk ner till 40 meters djup. Ofta framförs att den verksamheten inte räddar några liv och att den är orimligt dyr. Jag vill med fog påstå att dykverksamheten hittills under 2013 gjort ett antal goda insatser för att rädda liv, egendom och miljö åt medlemskommunerna. Till exempel har vattendykarna; - Rensat samtliga kommunala badplatser i Falun, Säter och Gagnef enligt avtal. - Lokalisering och bärgat den flicka som tragiskt omkom vid båtolyckan i Storsund. Q-red Utkast Sidan 5 av 39

6 - Genomfört en olycksplatsundersökning åt polisen efter samma båtolycka. - Lokaliserat och bärgat en båtmotor utanför Hälsinggårdsbryggorna. - Lokaliserat och bärgat en kropp i samband med drunkning i Pålsbenning, Avesta. - Dokumenterat och kontrollerat dammluckor i Vällan på uppdrag av Falu Kommun. Jag vill lyfta fram denna verksamhet särskilt därför detta och mycket annat pekar på att vattendykfunktionen precis som andra färdigheter i RDM inte särskilt kan pekas ut som en verksamhet som medlemskommunerna bara kan vara utan och samtidigt behålla samma skydd för medborgarna. I syfte att minska insatstiden för en första ingripande åtgärd vid olyckor och även som förstärkning till ordinarie styrka har RDM infört ytterligare en första insatsperson (FIP). Denne medarbetare arbetar bland annat med förbundets lokaler och fordon och rör sig därför inom hela förbundets område. FIP-funktionen kan därför larmas om han befinner sig i närheten av en inträffad olycka och göra en första insats minst intill dess att närmaste styrka anländer. Det är min förhoppning att fler av RDM:s personal skall utbildas till att vara en resursförstärkning vid det skadeavhjälpande arbetet med syftet att snabbare bryta eller fördröja ett olycksförlopp. FIP finns idag vid samtliga tre Gagnefstationer och RDM har ett uppdrag att under 2013 utreda om FIP-organisationen kan införas vid samtliga beredskapsstationer. Utöver detta ser RDM också över om den personal som idag arbetar vid Bysjöns utbildningscenter kan nyttjas som resursförstärkning i form av FIP. En annorlunda större insats har gjorts när ett hus i centrala Borlänge höll på att rasa. Räddningsledaren fattade beslut om att utrymma fastigheten och omkringliggande hus för att ingen människa skulle komma till skada. Lyckligtvis så kom ingen människa till skada men insatsen blev långvarig med många arbetstimmar och har väckt en del funderingar om hur räddningstjänst polis och andra inblandade samverkar och samarbetar vid en nära förestående olycka. RDM utreder nu insatsen med syfte att öka effektiviteten om liknande händelser upprepas. Olycks- och riskanalysenheten Resurserna till ORE har p.g.a. ekonomin gradvis blivit mindre. Minskningen i antal insatsledare från 8 till 6 har inneburit att färre arbetstimmar kan användas till olycksundersökningar. Av samma anledning har en medarbetare sagts upp på grund av arbetsbrist och enheten blir därmed nere i en numerär av 4 personer som omräknat i tjänster motsvarar knappt två heltidstjänster. Därför övervägs nu om enheten skall sammanslås med annan enhet. Själva arbetet att utreda olyckor i ett lärande syfte får dock inte negligeras utan bör tvärtom intensifieras. Detta innebär att RDM behöver se över om personal ur Räddningsenheten kan börja arbeta med olycksutredningar. För att få ett bättre flöde i processen från insatsrapport till färdig olycksutredning ser enhetschefen dessutom att införande av ett så kallat inre befäl skulle effektivisera arbetet. Samarbetet med Polisen i Dalarna genom den samordnade brandutredaren fungerar väl även om mycket kraft lagts ned på att starta samarbetet med Polisen. Sammantaget är målen för enheten nu alldeles för högt satta för att nås upp till. Uppdragsverksamhet Den mängd uppdrag som RDM har utanför ramen för LSO och LBE pågår på ett bra sätt. Inga direkta indikationer finns på att uppdragsställaren inte är nöjd med vad RDM levererar finns. Dock har uppmärksammats att RDM inte får full kostnadstäckning för de IVPA-uppdrag som RDM utför åt Falu, Säter och Gagnefs kommuner. Här behöver RDM göra en översyn över intäktsbilden motsvarar kostnadssidan för detta uppdrag. I Gagnefs kommun rycker RDM ut vid kommunala inbrottslarm. Dessa larm utlöses vanligen p.g.a. fel på larmanordningar eller slarv av larmägaren vilket renderar i väl Q-red Utkast Sidan 6 av 39

7 många onödiga utryckningar. En inledande kontakt är tagen mellan säkerhetssamordnaren i Gagnef och RDM för att råda bot på detta. Enär den verksamheten också är en verksamhet utanför LSO:s och LBE:s ramar måste RDM även för detta få full kostnadstäckning för arbetet. Leif Andersson Förbundschef För att utföra all verksamhet som kortfattat beskrivits är RDM organiserat som följer. Q-red Utkast Sidan 7 av 39

8 Q-red Utkast Sidan 8 av 39

9 Processer/verksamheter inom arbetsområdena Myndighetsutövning - Tillsyn - 2 kap 4-anl - Myndighetsstöd - Tillstånd LBE Sotning och branskyddskontroll OFB RäE ORE ADM Extern Ägare/utf. Ägare/utf. Ägare/utf. Ägare/utf. Utförare Utförare Utförare Utförare Utförare Utförare Stöd - - Stöd Ägare Utförare Stärka den enskilde - Hem och fritid - Skola - Arrangemang och evenemang - Brandskyddsutbildning Ägare/utf. Ägare/utf. Ägare/utf. Ägare/utf. Utförare Utförare Utförare Utförare Utförare - Utförare Utförare Utföra räddningstjänst Utförare Ägare Utförare Utförare Undersöka olyckor Utförare Ägare/ Utförare Uppdragsverksamhet - IVPA, SAMS och Ägare/utförare Förstahjälpenlarm - TP skadad i tg Ägare/utförare - Preparandutb Ägare/utförare - Räddningsgymn Ägare/utförare Utförare - Borlänge, Gagnef, Ägare/utförare Säter brandvatten - Skötsel ravxl Ägare/utförare - Sanering vgb och Ägare/utförare jvgbank Trfv. - Sanera kommunala Ägare/utförare vägar och gator. - RVR-tjänster Ägare/utförare - Servicelarm i Gagn Ägare/utförare - ADM-stöd åt BF W - Insatsplaner - Olycksutredningskompetens till MSB Ägare/utförare Ägare/ utförare Utförare Ägare/ utförare Utförare Q-red Utkast Sidan 9 av 39

10 Q-red Utkast Sidan 10 av 39

11 Medlemskommunernas ekonomiska styrinstrument utgörs av de anslag som kommunerna tilldelar RDM. Sammanställd budget för hela verksamheten 2013 visas nedan: Övergripande budget 2013 Arbetsområden Budget 2013 Gemensamt Sotning och brandskydd skontroll Stärka den enskilde Olycksunde r-sökningar Verksamhetsintäkter Anslag Beställningar medl kommuner Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Rörelsekostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efeter avskrivn Finansiella intäkter Finasiella kostnader Beräknat resultat Totalt Investeringsbudget (Belopp i tkr) Förebyggande Räddingstjänst Uppdragsverksamhet Anskaffningsvärde Budgeterad avskrivningskostnad 2013 Nuvarande aktiverade anläggningar Pågående nyanläggningar Nyinvesteringar Restvärde Summa Investeringar i värdepapper återfinns ej i ovanstående investeringsredogörelser. Investering i värdepapper görs efter bedömning av varje enskilt investeringserbjudande och likviditetssituation. Reglering av investeringar i värdepapper finns i finanspolicyn för Räddningstjänsten Dala Mitt. Q-red Utkast Sidan 11 av 39

12 Ekonomiskt utfall t o m RDM totalt Resultaträkning (tkr) Till och med aktuell månad Helårsbudget och prognos Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Avvikelse Verksamhetsintäkter Ersättningar Övr int från medl kommuner Summa Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övr rörelsekostnader Res före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansnetto Beräknat Resultat Uteblivna intäkter från framförallt grundläggande brandskyddsutbildningar för medlemskommunernas personal samt minskade intäkter från obefogade automatlarm utgör i stort sett hela avvikelsen på intäktssidan. Även om en viss ljusning kan skönjas i antalet kursbokningar kan förlusterna från årets början inte återtas. En ny sänkning av diskonteringsräntan från 1,75 % till 1,00 % innebär ökade kostnader för pensioner med omkring 3,2 Mkr. Förutom sänkningen av diskonteringsräntan är avsättningen för pensioner, utifrån KPAs beräkning, betydligt större, 2,6 Mkr, än budgeterat. Överskottet som återfinns bland personalkostnaderna för perioden är kostnader som kommer att upparbetas under årets resterande del. I övrigt följer intäkter och kostnader i stora drag budget varvid prognosen i övrigt inte för närvarande påverkas. Balansräkning (tkr) Anläggningstillgångar Fordringar Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Investeringar (tkr) Förändring Aktiverade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Pågående nyinvesteringar Q-red Utkast Sidan 12 av 39

13 Arbetsområden 2013 Olycksförebyggande enheten (OFB) Myndighetsutövning Mål: Enheten skall via myndighetsutövning inom RDM:s verksamhetsområde samt genom stöd till andra myndigheter värna om att människor i medlemskommunerna känner säkerhet och trygghet med utgångspunkt från samhällets grundläggande krav där brand är den huvudsakliga risken som verksamheten ska koncentreras mot. Arbetsbeskrivning: Målet skall nås via: - Planerad samt händelsebaserad tillsynsverksamhet enligt LSO samt tillstånd och tillsyn enligt LBE. Tillsynsverksamheten skall utgå från tillsynsplanen för verksamhetsåret där fokus styrs med utgångspunkt från årlig uppföljning av tidigare tillsyner samt risker och inträffade bränder i medlemskommunerna samt samhället i övrigt. - I egenskap av myndighet inom RDM:s verksamhetsområde skall RDM stödja andra myndigheter i deras myndighetsfunktioner. Tillsammans med kommunerna skall detta ske i form av sakkunnig inom plan och byggprocessen samt brandskydd i publika lokaler. Tillsammans med övriga myndigheter i huvudsak i form av sakkunnig i tillståndsärenden avseende offentliga tillställningar. - Vid förfrågan från medlemskommunerna skall RDM med utgångspunkt från en bedömning av egna möjligheter stödja medlemskommunerna i övrigt övergripande planeringsarbete mot oönskade händelser. Verksamheten skall planeras, genomföras samt följas upp via personal från den egna enheten samt med personellt stöd i genomförande och uppföljning från övriga enheter. Målet skall mätas via uppföljning av tillsyner, statistisk och uppföljning av olycksorsaker vid bränder och tillbud. Därutöver med direktiv från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt andra myndigheters bedömning av verksamheten. Under kvartal 1 skall tydliga övergripande mål avseende verksamhetens kvalitet tas fram. Resultat Tillsyns-verksamheten Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), ärendekod 100. Utförda ärenden 60 st Händelser i dessa ärenden 145 st (bokningar, tillsyner, förelägganden) Stöd till andra myndigheter Planerad tid Utförd tid Stadsbyggnadskontor 200 tim 149 tim Övrigt (Yttrande mm) 300 st 423 st Q-red Utkast Sidan 13 av 39

14 (Se spec. nedan) Händelser till ärenden Ärendekod Ärendetyp Totalt antal 108 Skriftlig redogörelse brandskydd Byggärende Planärende Miljöärende Brandskyddsinventering Övr. förebyggande ärenden Brandfarlig vara Explosiv vara Offentlig tillställning Hotell/Pensionat/ Vandrarhem - Totalt Yttranden Ink. skr. redogörelse Förelägg. Utskick Alkohol Off. tillst. Fyrverkeri Ansökan Avslag Övrigt Tillstånds-verksamheten Tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) ärendekod 250 och 260 Ansökningar brandfarlig vara Tillstånd beviljade 39 st Ansökan explosiv vara Tillstånd beviljade 6 st 45 st 7 st Analys: Antalet för året planerade tillsyner enligt LSO samt LBE beräknas kunna genomföras under året. Vi ser även att tydligheten för objektsägaren har ökat i och med att vi följer MSBs nya rekommendationer avseende föreläggande. Samarbetet med stadbyggnadskontoren i samtliga fyra medlemskommuner har under året utvecklats mycket positivt, mycket beroende på vår egen personals goda samarbete med kommunerna. Detta har lett att kommunerna mera nyttjar RDM i byggprocessen vilket gör att vi nu tidsmässigt ligger i nivå med tidplan för året förutom Borlänge där vi nyttjas mera frekvent än planerat. Antalet yttrande ligger mycket över planerat antal. Hantering av dessa tar mycket arbetstid vilket måste omprioriteras från annan verksamhet. Antalet ansökningar för brandfarlig och explosiv vara förväntas bli i likhet med 2012, ca 100 st. Åtgärder för utveckling I syfte att bli än tydligare samt bättre möta den enskildes frågor kan informationen utvecklas ytterligare på vår hemsida. Ny tillsynsplan för 2014 skall tas fram. Hantering av yttrande bör ses över ytterligare med avseende på den höga arbetsbelastning dessa ger. Q-red Utkast Sidan 14 av 39

15 Sotning o brandskyddskontroll Mål: OFB skall verka för att inga bränder orsakas via felaktigt installerade och underhållna eldstäder och skorstenar eller på grund av bristfällig sotning eller brandskyddskontroll. Arbetsbeskrivning: Målet skall nås via: - Regelbunden tillsyn i form av uppföljning och avstämning av sotnings- och brandskyddskontrollverksamheten inom våra medlemskommuner. Fokus i uppföljningen är bostäder. - Handläggning av inkomna ansökningar från för fastighetsägaren att själv sota den egna fastigheten, så kallad egensotning. OFB kontrollerar att den sökandes brandskydds- samt sotningskompetens är tillräcklig. Verksamheten skall planeras, genomföras samt följas upp via personal från den egna enheten och med stöd i uppföljning från olycks- och riskanalysenheten. Målet skall mätas genom statistisk och uppföljning av olycksorsaken vid bränder och tillbud. Dessutom genom direktiv från MSB samt andra myndigheters bedömning av verksamheten. Resultat Tillsyn av sotningsverksamheten Tillstånd egensotning Genom kontinuerlig kontakt. Kommun Falun Borlänge Säter Gagnef Totalt Ansökningar totalt Ej beviljat På gång Upphört 103 ansökningar om att sota själv har inkommit hittills under Totalt finns 663 beviljade egensotare i förbundets fyra kommuner. De två sotningsfirmorna har försetts med informationsmaterial att dela ut vid sotning samt brandskyddskontroll. Analys: Antalet ansökningar tenderade att plana ut efter de första årens anstormning. Dock har ansökningarna från Gagnefs kommun ökat markant under perioden. Kurserna i egensotning är bra för fastighetsägaren då kurserna fokuserar mycket på hur en bra eldning skall utföras. Risk finns dock för en ökning av fallolyckor när människor vistas på sina tak för att sota själv. Q-red Utkast Sidan 15 av 39

16 Avtalstid för sotning/brandskyddskontroll för Falun och Säter går ut För Borlänge tom och för Gagnef tom med möjlighet till förlängning om 1+1 år. Men man kan också välja att synkronisera avtalsperioderna med övriga RDMkommuner och i så fall till så att samtidig upphandling för kommande perioder kan ske. Stor del av soteldarna inom RDM är i Gagnefs kommun. Se ORE:s analys på soteldar i förbundet. Åtgärder för utveckling: Kontakt tas med de personer som idag har dispens att sota sin fastighet själv och erinra om de risker som finns med att klättra på taket till sin fastighet och vikten av ett säkert beteende i samband med sotning. Enkätundersökning till samtliga medlemmar i kommunerna som har eldstad hur man uppfattar sotningen/brandskyddskontrollen och hanteringen runt dessa frågor. Den nya gemensamma upphandlingsenheten i Falun-Borlängeregionen kan upphandla sotning samtidigt i alla medlemskommuner. Information till boende i Gagnefs kommun om egen skyldighet samt om uteblivet besök från sotningen innebär att fastighetsägaren själv måste ta kontakt. Eldstaden kanske inte finns med i register hos sotningen, kanske inte är installationsbesiktigad, bygglov ej beviljat, vilket innebär eldningsförbud. Stärka den enskilde Mål: Enheten skall stärka den enskildes förmåga att förebygga och hantera tillbud och olyckor, där brand i bostad är den huvudsakliga risken som arbetet ska koncentreras mot. Ett fortsatt utökad fokus under året skall vara på ytterområdena i kommunen samt nya invånare med annan etnisk bakgrund. Arbetsbeskrivning: Målet skall nås via information, utbildning och rådgivning inom områdena boende, skola samt organisationer och företag. Vidare skall informationssamverkans projekt med andra förvaltningar inom medlemskommunerna prövas. Genomförande samt utveckling inom framförallt områden bostadsinformation, skola samt brandskyddsutbildning skall ske med personella stöd av övriga enheter och stationer samt för verksamheten lämpliga lokala, regionala och nationella samverkansorgan. I den lokala samverkan för brandskyddsinformation mot boende skall sotare användas som informationsbärare samt en utveckling och formalisering av informationsbärare via kommunal personal samt kontinuerlig besöker boende. Former för brandskyddsinformation till skola skall anpassas mer till skolans möjligheter för informationsmottagande tillsammans med ett ökat fokus på Räddningstjänstens roll i samhället. Informationen skall anpassas utifrån vilken målgrupp som skall nås I samarbetet med medlemskommunerna genomföra utveckla samt följa upp brandskyddsutbildning för kommunernas personal via en utbildningsplan som spänner över 4-5 år. Kortsiktigt genomförs mätning av målet genom en bedömning av förmågan att förebygga och hantera olyckstillbud efter det att åtgärder enligt ovan genomförts. På längre sikt kan Q-red Utkast Sidan 16 av 39

17 den utökade förmågan mätas genom statistiska underlag över antalet olyckor. Direktiv från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skall beaktas i val av uppföljningsmetod Verksamheten skall planeras, genomföras samt följas upp via personal från den egna enheten. Genomförande av information till hemmen och till elever i skolan samt brandskyddsutbildning skall ske med personellt stöd från Räddningsenheten. Stöd i uppföljning fås från olycks- och riskanalysenheten. Verksamheten bedrivs i samarbete med lämpliga lokala, regionala och nationella samverkansorgan, däribland Brandskyddsföreningen Dalarna. Resultat: Enhetschefen har tidigare tillfälligt haft samordningsansvar för information och rådgivning utifrån att tidigare samordningsansvarig flyttats till RäE. Ansvaret har nu delegerats till Thomas Gruhs. Bostadsinformation Bostad Deltagare Kurser FRIS 32 2 Skydda ditt hem Totalt Skolutbildning Skola Elever Klasser F-klass åk 2 0 åk åk totalt Fritid Fritid Tillfällen Antal deltagare Evenemang 15 x Evenemang Totalt har vi informerat 1637invånare vid 89 tillfällen. OBS att vi inte fått information om antalet vi nått vid evenemang så dessa är inte med i statistiken utan endast under tillfällen. Utbildning av medlemskommunernas 1jan 30 aug personal Gu- brand HLR SBA Borlänge 126 (125) 44 (44) 11 (11) Falun 136 (84) - - Gagnef 87 (66) - - Säter 61 (57) - Summa 410 (332) 44 (44) 11 Siffrorna inom parentes är läget vid redovisningen per sista maj 2013 Analys: För få är engagerade i arbetet med stöd till den enskilde Ingen ökning av antalet deltagare vid GU-utbildning för medlemskommunerna har skett under denna period. Antalet deltagare är således fortafarande alldeles för få för att det är motiverat att RDM skall avsätter personella resurser till dessa utbildningar istället för genomförande av annan verksamhet. Q-red Utkast Sidan 17 av 39

18 Räddningsenheten (RäE) Räddningstjänst Mål: Den övergripande målsättningen är att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och att de genomförs på ett effektivt sätt. Beredskapsstyrkornas anspänningstid bör om möjligt minskas. Målet är att utreda om minst en person per beredskapsstyrka kan klara en anspänningstid på 90 sek. Arbetsbeskrivning: Genom utbildning, övning, fysisk träning, insatsplanering samt underhåll och utveckling av material och fordon eftersträvar RDM att genomföra effektiva räddningsinsatser, med hög personsäkerhet för våra anställda. För att leva upp till det övergripande målet har följande prestationsmål tagits fram för 2013: Operativ Ledning: Operativ ledning av större insatser förbättras både vad gäller ledningsstöd och utbildning av personal. RäE skall genom att se på begreppen ur nya vinklar, lägga en gemensam grund för potentiella räddningsledare där alla har kunskap i eget arbetsområde och förståelse för andras. Genom att alltid hålla den drabbades situation i fokus och genomföra räddningsinsatser på ett säkert sätt för egen personal skall den operativa ledningen ständigt utvecklas mot ökad effektivitet. Brand: - Förmågan att verka i rökdykningsorganisationen för hög riskmiljö skall övas praktiskt tillsammans med närliggande kår. - Förmågan att genomföra slangdragning i byggnader med 8 våningar eller fler skall säkerställas i Falun och Borlänge. - Förmågan att genomföra utrymning och ventilering av stora publika lokaler genom god lokalkännedom samt dialog med anläggningsskötare förbereds och övas av styrkor från heltidsstationerna i Falun och Borlänge. - Förmågan att effektivare kunna släcka brand i bostad genom en offensiv rökdykning med hjälp av övertrycksfläkt och värmekamera. - Öka förmågan att genom brandskyddsteknisk utbildning kunna läsa byggnader för att därigenom begränsa branden och minimera skadorna. - Skogsbrandscontainer skall färdigställas och sättas i bruk. - En ny organisation för hantering av skogsbränder skall implementeras i verksamheten. - Riktlinjer för övningar gällande skogsbrandsbekämpning skall tas fram. Q-red Utkast Sidan 18 av 39

19 - Strategi för personalförsörjning vid skogsbrand skall tas fram. Vatten: Alla (Samtliga heltid samt deltidsstationer) - Säkerhetsställa och kvalitetssäkra förmågan att kunna undsätta nödställd person i öppet vatten med minst 50 meter till strand. Alla (Samtliga heltid samt deltidsstationer) - Livrädda och transportera nödställd vid ytan med hjälp av räddningsbåt på längre avstånd än 150 m från strand. Stn I syfte att säkerställa och förbättra rutiner i samband med vattenlivräddning samt skapa trygghet och effektivitet i larmsituationer skall dykorganisationen övas i mer larmlika situationer än tidigare år. Stn 100 och 200 Ytlivräddarorganisationen skall öva på dyk i ytlivräddardräkt/shorty till 4 meters djup enligt fastställda förmågor för vattenlivräddning (utökad förmåga). Övrig Räddningstjänst: Kem: - Förmågan att transportera skadade/sjukvårdare/material i terräng och vatten ska övas efter dokumentet förmågor för samtliga stationer med fokus på definitivvård på en timme. - Förmågan att utrymma riskområde och avspärra samt stötta och säkra del av byggnad skall övas enligt förmågor. - Förmågan att utföra djurlivräddning skall övas av samtliga stationer enligt förmågor. - Förmågan att utföra räddningsarbete och akut trädfällning med sågar och kapverktyg övas på station 100 och 200. Målet är att skapa tillträde/fri väg till olycka/olycksdrabbad enligt förmågor. - Förmågan att utföra repräddning nivå 1-5 samt arbete på hög höjd skall övas av stn 100 och Förmågan att hantera olyckor med CBRNE (kemisk, brand, radioaktiv, nukleär och explosiv) skall via övning, tilldelning av skyddsutrustning samt framtagande av utbildningsplan säkerställas på förbundets heltidsstationer. Under 2013 påbörjas även utbildning av deltidspersonal i CBRNE. - Förmågan skall finnas att genomföra räddningsinsats i anläggningar med särskild risk, så kallade 2 kap 4-anläggningar, tillsammans med anläggningens personal. Detta skall säkerställas via övning/utbildning med förbundets heltidsstationer. - Samtlig utryckningspersonal skall ha förmåga avseende grundläggande kunskap att agera vid en olycka med farliga ämnen. Beskrivs i RDM:s förmågor Q-red Utkast Sidan 19 av 39

20 Sjukvård: Vid framkomst till olycksplats kunna bedöma situationen och avbryta livsfarligt läge. - RDM ska ha sjukvårdsövningar för hel- och deltidspersonalen så att kunskaperna stärks för att kunna göra en korrekt bedömning om någon person befinner sig i livsfarligt läge vid en olycksplats. Kunna utföra defibrillering samt hjärt- och lungräddning (D-HLR) på personer utan puls och andning. - RDM ska genomföra repetitionsutbildning D-HLR för all heltidsanställd personal, även dagtidspersonal. - Personal som deltar i projektet SAving More lives i Sweden (SAMS)-larm skall ha minst en dokumenterad D-HLR övning per år. Kunna genomföra en medvetandekontroll och stabilisera och fixera person vid misstanke om rygg/nackskada. - RDM ska genomföra samövningar med ambulansen. Inriktningen ska vara stabilisering och fixering av patienter med hjälp av nackkrage och ryggbräda (Ferno EXL scoop). Avbryta skadeförloppet vid hypotermi och brännskador. - RDM ska ha som mål att det ska finnas kompletta värmeväskor på alla stationer inom RDM. Bedöma och vid behov ge patient oxygenbehandling. - Utryckande personal på heltidsstationerna förbereds för en syrgasdelegation. Trafik(Kommunikation): - Förmågan att vid trafikolycka, på ett säkert sätt avseende fordonets utförande samt risker, genomföra losstagning med hydraulverktyg skall upprätthållas via övning på samtliga stationer med hydraulverktyg. Losstagning genomföras vid två övningar per heltidsstation. - Uppföljning av deltidsstationernas övningar genomförs. - Utrustning på resursfordon 2020 skall visas för samtlig beredskapspersonal inom Falu kommun samt personalen i Stora Skedvi. - Förmåga att vid trafikolyckor inom 1 minut från framkomst kunna säkra mot brand i personbil, spärra av samt påbörja livsuppehållande åtgärder skall upprätthållas via övning på samtliga stationer i förbundet. - Förmåga att vid olycka med buss, så snart utrustning för tung räddning anlänt, kunna utföra stabilisering och losstagning samordnat och kontrollerat skall upprätthållas via övning på heltidsstationerna i Borlänge och Falun. Stn 200 övar dellyft buss. Stn 100 övar tung räddning lastbil. - Förmågan att vid tågolycka alltid utföra arbetsjordning innan livräddning/losstagning påbörjas skall upprätthållas via övning med heltidspersonalen i Borlänge och Falun Q-red Utkast Sidan 20 av 39

21 samt stn 170 Gagnef. - Förmågan att vid flygolycka kunna samverka med insatsstyrkan på Dala Airport skall upprätthållas via kontinuerlig samverkan och övning med Dala Airport. Samövning på Dala Airport genomförs under hösten. Kommunikationsutrustning: Under 2013 ska statens kriskommunikationsnät Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL) implementeras ytterligare och mycket av fokus kommer att ligga på att göra systemet mer användarvänligt. - Nya gränssnitt tillförs för att förenkla för användarna och även exempelvis göra det mer trafiksäkert att använda systemet under färd. - Osäkerhet råder just nu om kostnader för systemet då MSB ännu inte presenterat en fastslagen prisbild för abonnemang etc. Beroende på detta utfall är målet att fortsätta föra över kommunikation från det gamla analoga systemet till RAKEL, även på skadeplats och vid rökdykning. - Samverkan kommer också att ske med kommunerna för att underlätta deras övergång till RAKEL. Insatsplanering: - Målet för Insatsplanering är att under 2013 bibehålla samarbetet med våra största samarbetspartners (bl.a. SSAB). - Arbeta aktivt för att ytterligare stora riskobjekt och kommunala fastigheter där många människor vistas insatsplaneras. Minskad anspänningstid vid beredskapsstationer: För att kunna genomföra snabbare insatser inom beredskapsstationernas släckområden skall en utredning genomföras som skall visa på vilka möjligheter som finns för att minska anspänningstiden till 90 sek. - Arbetsgrupp/analysgrupp bildas. (Leif Borg leder gruppens arbete). - Gruppen tar del av tidigare utredningsmaterial. - Gruppen tittar på redan befintliga lösningar bland andra räddningstjänster. - Gruppen analyserar vilka förutsättningar som finns inom RDM. - Gruppen analyserar och beskriver resursbehov. - Gruppen genomför en konsekvensanalys. - Gruppen lämnar ett förslag till C RäE senast 15 mars. Resultat: Kvartal 1 Operativ ledning: De ingående i RCB-funktionen har genomgått stabsutbildning, i regi av Länsstyrelsen, i syfte att förbereda den regionala Resurssamordnande funktionen som ska vara operativ från våren Under sista delen av 2012 togs ett dokument fram som belyser brister i den operativa ledningen. Detta ska nu brytas ner till konkreta arbetsuppgifter. Det har även äskats ekonomiska medel för 2014 för att kunna anlita externa föreläsare/lärare inom dessa områden. Även för tekniskt ledningsstöd har det äskats medel inför Ett test av ett ledningssystem som i dag används av Södertörns brandförsvarsförbund samt 14 kommuner i Q-red Utkast Sidan 21 av 39

22 Stockholmsområdet har genomförts. System för detta är ganska kostsamma, men i dag saknar vi förmåga att enkelt och snabbt ta fram ett samordnat ledningsstöd (externt så väl som internt) vid en insats. Beslut om och i så fall vilket system som ska användas har inte tagits än. Resurssamordnande funktion är nu sjösatt sedan 1 maj Instruktioner och riktlinjer för funktionen är framtagna och överlämnade till RDM. Det krävs fortfarande en del fortsatt arbete att utveckla och stärka funktionen, t.ex. se över om rätt ledningsstöd finns tillgängligt. Detta bör ske i samverkan med övriga aktörer (från andra räddningstjänster i Dalarna) för att förenkla deras möjligheter att verka ifrån arbetsplatsen på stn200/rdm. Ledningsstödet på stn100 och 200 förstärks i samband med Rakelanpassningen (se under Kommunikationsutrustning ). Upphandling av lednings-/navigeringsstöd till utryckningsfordon ska göras. Målet är att detta genomförs under slutet av sommaren. Fram till dess ska olika utrustningar provas och utvärderas. Detta är också sammanlänkat med Rakel-projektet. Prioriterat nu är att se över det befintliga ledningsstödet och strukturera detta så att det är mer lättillgängligt för RDM:s personal både i stabsmiljö och på olycksplats. Brand Arbete pågår också att göra tydligare instruktioner, utbildningsmallar och kravprofiler för att få delegation som Arbetsledare och Räddningsledare. Dessutom har det genomförts introduktionsutbildning för nya räddningsledare. En introduktionsutbildning för en Arbetsledare pågår just nu. Förmågan att verka i rökdykningsorganisationen för hög riskmiljö är genomförd och klart hösten 2012/vintern 2013 för stn 100, 110, 140, 150 och 160. Genomfört och klart under vinter/vår 2013 för stn 200, 240, 260, 250 och 230. Slangdragning i byggnader med minst 8 våningar övas av stn 100 och 200 under vecka Samarbete med Kupolen, (Steen & Ström) är påbörjat och en utrymningsövning är genomförd av stn 100. Grunder och vidareutveckling av användandet av värmekamera är genomfört. Varm rökdykning har övats mer offensivt genom att använda 2 värmekameror istället för normalt en. Utvärdering finns dokumenterat. Stn 100 har påbörjat ett utbildningsmaterial som både hel och deltidspersonal kan använda för att stärka den enskilde brandmannen/befälet. Kontakt är tagen med PEAB angående IKEAbygget för genomgång av deras byggkonstruktion. Arbetet med att förbättra kvaliteten vid släckning av skogsbränder påbörjas under april månad. Bland annat skall en ny strategi för Q-red Utkast Sidan 22 av 39

23 Vatten Kem personalförsörjning tas fram och skogsbrandcontainern som skall iordningställas görs klar. Slangdragning i byggnader med 8 eller fler våningar har genomförts av båda heltidsstationerna. I samband med övningarna har också hävarkörning mot objekt genomförts. Vid ett övningstillfälle i Norslund deltog representanter från Kopparstaden. Tillsammans med räddningstjänstens personal bjöds de boende in till ett möte gällande brandskydd i hemmet. Station 200 har samövat med samtliga stationer inom Falu kommuns släckområde. Samarbetet med Kupolen fortsätter och en större samövning planeras till sen höst Inventering av utrusning på samtliga deltidsstationer har genomförts i syfte att säkerställa att all utrustning enligt beslut om basförmåga finns på respektive station. Teoretisk grundutbildning med instruktör från stn 200 för personal på stationerna 140 och 100. Praktisk övning för stn 100 är genomförd. Simövningar på stn 200 och 100 för all operativ personal genomförs varje vecka och livräddningsövningar planeras för alla deltidsstationer så snart isarna släppt. För vattendykfunktionen genomförs momentövningar enligt följande; - Haveribana i bassäng för att öva dykarna i att hantera oväntade händelser och utrustningshaverier i olika situationer - Isdyk för att öva dykorganisationen i eftersök i vak samt dykarnas arbete i slutna rum. - Halvcirkelsök i syfte att öva organisationen i ett snabbt eftersök i strandnära områden och kring bryggor, kajer, mm Standardiserade övnings pm för heltids och deltidspersonal har färdigställts. Materialet har ännu inte lämnats ut till deltidsstationerna. Eftersök i mörker har övats. Syftet har varit att öva på belysning och rutiner för dykning under mörka förhållanden. Personal från stn 100 har övat dykning i ytlivräddardräkt ner till 4 m enligt fastställd förmåga. Planering för utbildning pågår. Stn 100 har övat tillsammans med SSAB. I övningen deltog stn 100, Vakten SSAB och SSAB Larmtjänst. Teoretiskt test av samtlig utryckningspersonal på heltid har genomförts. Grupperna har fått återkoppling utifrån resultat. Personal på stn 100 har övat praktiska arbetsmoment iklädda kemskyddsdräkter. Sjukvård Under vecka genomfördes D- HLR utbildning vid gruvan i Q-red Utkast Sidan 23 av 39

24 Trafik Insatsplanering: Falun samt miniövningar på station 100/200 i bl.a. HLR för barn. Alla insatsledare är utbildade i D-HLR och defibrillator är nu placerad i insatsledarbilen. På grund av personalproblematik inom ambulansorganisationen i länet har inga samövningar kunnat genomföras. All operativ personal (Deltid och Heltid) har nu delegation för att kunna administrera syrgas till patienter som är i behov av detta oavsett uppdrag. I övrigt har instruktörsutbildning HLR med hjärtstartare genomförts bland deltidsperonalen för att kunna utföra kommunala HLRutbildningar samt bevaka och genomföra miniövningar med egen personal på stationerna. Nyutbildat totalt 12 instruktörer. Samarbetet med ambulansen i SAMS Dalarna har sammanställts i en första utvärdering, totalt ca 100 larm i Dalarnas län (se statistik 3 september till 31 december 2012). Johan Björklund är projektledare för studien i Dalarnas län. RDM har nu fått rätt att debitera för tid och resor i samband med genomförandet av SAMS studien. RDM fakturerar den nationella studien för de omkostnader vi haft under 2012/13. Sjukvårdsövningar har nu påbörjats att integreras i andra funktioners övningar enligt plan. Heltidsstyrkorna har hittills övat losstagning med bil på tak vid ett av två tillfällen. En uppföljning på deltidsstationerna kommer att genomföras för att få en bättre uppfattning om hur övningarna genomförs. Stn 100 har övat med utrustningen på släpvagnen för räddning av tunga fordon. Nya lyftkuddar och utbildningsmateriel har införskaffats. Just nu utbildas heltidspersonalen och senare kommer även personal vid deltidskårerna att utbildas. Planering för samövning med Dala Airport hösten 2013 pågår varvid gällande räddningsinstruktion för Dala Airport revideras. Arbetet med revidering av räddningsinstruktion för Dala Airport pågår. Station 100 och 200 har övat tillsammans på frontalkrockade fordon med flera skadade. Fordonen har placerats i besvärlig terräng för att öka åtkomstproblematiken. Station 200 har övat dellyft av buss med en person fastklämd under fordonet. Nyinskaffade lyftkuddar har använts och testats. Under de första månaderna 2013 har arbetet efterhand övertagits av insatsledare Per Stridde. Han har nu tagit över hela insatsplaneringen för SSAB (där RDM även detta år arbetar vidare enligt avtal). Detta arbete omfattar 40 timmar/månad. Brandingenjör Kent Nilsson har även fortsatt en del arbete inom Insatsplanering, t.ex. revideringar av gamla planer och även framtagande av nya, men Stridde har det stora övergripande arbetet och ansvaret för detta. Banverket har visat intresse för att de vill ha hjälp med viss Q-red Utkast Sidan 24 av 39

25 Kommunikationsutrustning: insatsplanering. Per Stridde bevakar detta. Insatsplanering mot SSAB fortgår enligt avtal. Just nu insatsplaneras Beläggningsverket samt området för mottagande av LNG(Naturgas). Ett samarbete/projekt med Trafikverket pågår. Projektet heter Säker bangård. Arbetet kommer att resultera i en ny insatsplan för hela området. Arbetet med Insatsplanering av bostadsområden har startats och är under utveckling. Under årets första månader har utlarmningsutrustningen uppgraderats till RAKEL och detta är i det närmaste klart. I Falun och Borlänge testas det även att köra detta som ordinarie larmväg. Utrustning för att visa larminformation samt larmadress på karta i vagnhallen i Falun samt Borlänge är beställt. RäE har tittat på olika fabrikat av navigeringsutrustning (kopplat till RAKEL) till fordonen och åtminstone ett av fabrikaten tilltalar oss både i utförande (bra, enkla funktioner) och prisbild, då det är billigare i inköp och dessutom utan årsavgifter. (De flesta fabrikat tar ut en årsavgift på upp mot 3500kr/år.) RäE har även testat en del tillbehör (t.ex. monofoner). Det har varit många diskussioner om strålning och arbetsmiljö och där följer RäE utvecklingen för att se om vi kan minimera eventuella risker. RDM står också vid ett vägval angående RAKEL som kommunikation vid rökdykning. Planen är att RAKEL ska användas för all kommunikation, även vid rökdykning, men utvecklingen av RAKEL pågår och RDM omvärldsbevakar utvecklingen och har därför ännu inte investerat i den utrustningen. Den gemensamma kommunala telefonväxeln anpassas nu också till RAKEL så att RDM, med RAKEL, kan nå det publika telefoninätet. Utvecklingen har annars bromsats av att MSB fortfarande inte kunnat presentera en prislapp för RAKELabonnemangen. Ambitionsnivån i 2014 års budget för RAKEL får därför sättas beroende på när detta besked kommer. RDM har en plan A för den lägre, föreslagna avgiften och en plan B för den högre avgiften. RDM har även deltagit i Länssambandsgruppen där RäE bland annat varit delaktiga i att ta fram regionala riktlinjer för hur RAKEL ska användas. Dessa riktlinjer är nu fastställda. Rakelanpassningen av utlarmningsutrustningen är nu klar i hela förbundet. I Falun och Borlänge används den dessutom nu som ordinarie larmväg. I samband med detta uppgraderas också ledningsstödet i vagnhallarna på stn (först ut är stn200) med digital kartvisning,utlarmningsinformation samt väderinformation. Utrustningen är levererad och arbetsmiljön håller på att anpassas för detta. I samband med Rakelanpassningen har även ISDN- och Multicomabonnemang kunnat sägas upp vilket innebär kraftigt minskade driftkostnader. Telefonianpassningen av Rakel fortgår också med IT-avdelningen på Falu Kommun som projektledare. Q-red Utkast Sidan 25 av 39