Sveriges nya klimat- och energirådgivare

Transkript

1 Sveriges nya klimat- och energirådgivare Föreningen Sveriges Energirådgivares förslag till kommunal energirådgivning efter 2007

2 Omslagets foto: Ingela Brandén Kommunal energirådgivning på köpcentra i Östersund 2006

3 Sammanfattning Denna rapport är gjord på uppdrag av styrelsen i föreningen Sveriges Energirådgivare och behandlar åsikter kring, och förslag på förbättringar av, Sveriges kommunala energirådgivning. Rapporten bygger framför allt på de svar som inkommit på en enkät riktad till de kommunala energirådgivarna och övriga medlemmar i föreningen. Vidare har också kortare intervjuer gjorts med några statliga verk om deras åsikter i frågan. Styrelsen har också själva gett förbättringsförslag utifrån enkäten och egna erfarenheter om, och ambitioner för, den kommunala energirådgivningen. Enkäten var internetbaserad och sattes samman av föreningens styrelse. Enkäten skickades till 234 kommunala energirådgivare och 239 övriga medlemmar i föreningen Sveriges Energirådgivare. Resultaten visade bland annat att: de kommunala energirådgivarna ansåg att deras viktigaste uppgifter rörde att informera om tillgängliga alternativ med för- och nackdelar samt att hjälpa konsumenter till lägre energianvändning. Bara ett fåtal såg det som viktigast att hjälpa konsumenter till lägre energikostnader. 87% av de kommunala energirådgivarna vill att kompetenskrav ska ställas på kommunala energirådgivare 60% tror inte att privatpersoner är villiga att betala för deras tjänster 60% av de som inte är kommunala energirådgivare, men arbetar med rådgivning som konsult eller tillverkare/leverantör, upplever inte en konkurrenssituation med den kommunala energirådgivningen utan vill i stället samarbeta mer. 61% av de kommunala energirådgivarna tycker att förbättringar kan göras i systemet för kommunal energirådgivning (även om många anser att systemet i huvudsak fungerar bra) 70% av de kommunala energirådgivarna tror inte att den kommunala rådgivningen kommer att finnas kvar om det statliga stödet försvinner. Styrelsen för föreningen Sveriges Energirådgivare ser stora möjligheter till att effektivisera och förbättra den kommunala energirådgivningen. Bättre samordning och ett tydligare, konkretare uppdrag behövs. Styrelsen föreslår att: uppdraget ska gälla både klimat- och energirådgivning låta dessa nya rådgivare vara verktyg för information för flera myndigheter (utöver Energimyndigheten även Vägverket, Naturvårdsverket och Boverket). På detta sätt effektiviseras och förbättras informationen från de myndigheter som alla arbetar med att uppnå våra energi- och klimatmål uppdraget utökas till att gälla även transportsektorn konkret rådgivning på plats tillåts krav på motprestation från de kommuner som tar emot bidraget ställs ökade krav på kompetens och oberoende på rådgivarna ställs I de intervjuer med några av de myndigheter som idag inte har egna lokala rådgivare framkom att de ser det som en stor möjlighet att förbättra informationen ut till allmänhet samt kommuner om de också fick tillgång till nätverket av energirådgivare.

4

5 Förord Föreningen Sveriges Energirådgivare är en ideell förening som verkar för en omställning av det svenska energisystemet till ett långsiktigt hållbart energisystem. En viktig del i denna omställning är att alla ska veta vilka val som är bättre ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv inte bara experterna. Det är precis det som de kommunala energirådgivarna arbetar med och vi vill med denna rapport sammanfatta hur vi anser att den kommunala rådgivningen bör utformas och förbättras. Underlag till rapporten är bl a en enkät som gjorts bland våra medlemmar samt ett antal intervjuer. Förslagen är framtagna av föreningens styrelse. Rapporten har sammanställts av Ingela Brandén och David Däldehög. Tack alla som svarat på vår enkät och som ställt upp på våra intervjuer! Lotta Bångens Ordförande, föreningen Sveriges Energirådgivare

6

7 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 METOD... 1 RESULTAT... 2 DISKUSSION... 6 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 8 REFERENSER... 9 BILAGOR Bilaga 1. Bilaga 2. Sammanställning av svaren från personer som har kommunal energirådgivning som huvudsaklig syssla (grupp 1) Sammanställning av svaren från personer som har kommunal energirådgivning som en mindre del av sin tjänst (grupp 2), samt svar från övriga medlemmar i FSE (grupp 3)

8

9 Inledning Idag arbetar de kommunala energirådgivarna som energimyndighetens förlängda arm ute i landets kommuner. Energirådgivarna har därför en stor uppgift i energiomställningsarbetet. Idag ställs dock inga särskilda kompetenskrav vad gäller energirådgivning på dem som har tjänsten och det finns heller inte några krav på motprestation hos de kommuner som tar emot bidraget. Av en rapport Energimyndigheten gjort framgår att ca en tredjedel av energirådgivarna arbetar högst 10 timmar per vecka med energirådgivning (Energimyndigheten. 2005). Vidare står det att så många som 68 % av landets kommuner satsar mindre än kronor per år av egna pengar i denna verksamhet. Uppdraget med kommunal energirådgivning är idag att förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energianvändning samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. I de gällande reglerna för bidraget finns dock begränsningar som försvårar arbetet: Energirådgivaren får inte arbeta med kommunens egna lokaler (leder till sämre förankring av rådgivningen inom den egna kommunen) Energirådgivaren får inte rikta sig till enskilt hushåll eller företag (leder till generella råd och inte till dåd ) Energirådgivaren får inte utföra besiktningar (leder till alltför generella råd). Syfte och mål Denna rapport syftar till att belysa åsikter om den kommunala energirådgivningens framtid från de kommunala energirådgivarna själva och övriga medlemmar i föreningen Sveriges Energirådgivare. Styrelsen för föreningen vill genom rapporten spegla dessa åsikter och komma med förslag på framtida åtgärder och förbättringar kring kommunala energirådgivningen. Rapporten hoppas kunna användas som faktaunderlag och bli ett inslag i debatten i ämnet. Metod För att belysa åsikterna från föreningens medlemmar och övriga kommunala energirådgivare gjordes en enkät. Vissa frågor skulle besvaras av båda grupperna och andra frågor var specifikt riktade till respektive grupp. Frågorna koncentrerades kring bakgrundsinformation om de svarande samt deras utbildning och erfarenhet, framtida möjliga målgrupper och uppgifter för kommunal energirådgivning, krav för att erhålla statligt stöd och konkurrensrisker med andra aktörer. Alla fick också möjlighet att lämna egna kommentarer och förslag till förbättringar av den kommunala energirådgivningen. Styrelsen valde att göra enkäten internetbaserad och använde enkätverktyget eval som styrelsemedlemmar hade erfarenhet av sedan tidigare och tillgång till. En testenkät gjordes som skickades till styrelsen och en konsult som arbetar med enkätutformning och sammanställning. En länk till den färdiga enkäten skickades via e-post till sammanlagt 473 personer (234 energirådgivare och 239 övriga medlemmar). En påminnelse skickades också ut efter en vecka. Föreningens egen medlemslista med e-postadresser samt Energimyndighetens förteckning över kommunala energirådgivares e-post användes. För att få kommentarer kring framtida kommunala energirådgivning även från organisationer och statliga verk gjordes kortintervjuer via telefon med representanter från bl a Naturvårdsverket och Vägverket. Kommunal energirådgivning sid 1(9)

10 Resultat 226 personer svarade på enkäten varav 116 (33 kvinnor, 83 män) uppgav att de hade kommunal energirådgivning som huvudsakliga syssla. Övriga, sammanlagt 110 personer, som svarat på enkäten fördelade sig på 33 konsulter, 23 representanter för energiföretag, 7 produktleverantörer, 4 sotare, 33 med annan huvudsaklig syssla (bl a byggnadsinspektörer, fastighetsansvariga, miljö- och hälsoskyddsinspektörer) och 10 st som ej uppgett huvudsaklig sysselsättning. Svarsfrekvens blev totalt 65% för kommunala energirådgivare respektive 27% för övriga medlemmar. I första hand redovisas nedan sammanfattning av svaren från de personer som har kommunal energirådgivning som huvudsaklig syssla (grupp 1). För vissa frågor redovisas också svar från två andra grupper; - grupp 2 (36 svar): personer som idag arbetar med kommunal energirådgivning på en mindre del av sin tjänst - grupp 3 (64 svar): medlemmar i FSE som inte är kommunala energirådgivare. Svaren från de 10 personerna som ej uppgett vilken som är deras huvudsakliga sysselsättning (och därmed ej kan placeras in i de tre grupperna) har i sammanställningarna tagits bort och finns därför ej heller med i resultaten. De personer som svarade, med kommunal energirådgivning som huvudsaklig syssla, var övervägande (80%) 37 år eller äldre, endast ett fåtal (3%) var yngre än 26 år. Många (57%) hade högskole- eller universitetsutbildning med teknisk inriktning (ca 67%) eller naturvetenskaplig inriktning (14%). Majoriteten av de kommunala energirådgivarna (82%) hade också genomgått någon form av energirådgivarutbildning och några kommenterade att de gått flera olika sådana utbildningar. Majoriteten hade arbetat med kommunal energirådgivning i mindre än 10 år och ca hälften i mindre än fem år. Drygt en fjärdedel uppgav att de tidigare hade arbetat med energirådgivning i andra verksamheter och nästan alla kommunala energirådgivare nämnde andra yrkeserfarenheter som de tyckt sig ha nytta av i sitt nuvarande arbete (bl a, bygg- och fastighetsbranschen, VVS, teknik, pedagogik, el, värme och energi allmänt). Fråga 10. På frågan inom vilka områden de kommunala energirådgivarna skulle tycka det vore intressant med mer kunskap hade de 14 olika alternativ att välja mellan. De fem områden som fick flest svar var, i turordning; energideklarationer, ventilation, beteende, klimatskal, mål och strategier för den kommunala energirådgivningen (tabell 1). Bland grupp 2, kommunala energirådgivare på en mindre del av sin tjänst, var fördelningen istället; energideklarering, pannor/energitillförsel, ventilation, klimatskal, beteende. Kommunal energirådgivning sid 2(9)

11 Tabell 1. Svarsfördelning bland personer med kommunal energirådgivning som huvudsaklig sysselsättning. Frågan var Inom vilket/vilka områden skulle du tycka att det var intressant med ytterligare kunskaper? Välj högst 5 alternativ. % # A) Energideklarationer 79.3% 92 B) Belysning 23.3% 27 C) Ventilation 59.5% 69 D) Solskydd 4.31% 5 E) Klimatskal (isolering/fönster) 42.2% 49 F) Inomhusmiljö 32.8% 38 G) Tappvarmvatten 8.62% 10 H) Kontorsutrustning 6.9% 8 I) Pannor/energitillförsel 32.8% 38 (uppvärmningssystem) J) Beteende 44% 51 K) Energipolitik 25.9% 30 L) Marknadsföring/kommunikation 23.3% 27 M) Mål och strategi för den kommunala 36.2% 42 energirådgivningen N) Annat 6.9% 8?) Inget alternativ 0.862% 1 Fråga 11. Över hälften (52%) av de kommunala energirådgivarna i grupp 1 tyckte att det fanns tillräckligt tydliga riktlinjer från departement och myndigheter kring syftet med den kommunala energirådgivningen, men en stor del (40%) önskade förtydliganden och knappt en tiondel var osäkra på om riktlinjerna var tillräckligt tydliga eller ej. Bland grupp 2 var det fler (53%) som ville ha förtydliganden och fler (17%) som var osäkra. Fråga 12. Vad ansåg de kommunala energirådgivarna vara deras viktigaste uppgift? Många (43%) svarade att de såg det som viktigast att informera om tillgängliga alternativ med för- och nackdelar och flera (34 %) att informera och hjälpa konsumenter till lägre energianvändning. Bara ett fåtal såg det som viktigast att hjälpa konsumenter till lägre energikostnader. Några kommenterade att de fann det svårt att välja alternativ då de tyckte flera var lika viktiga. Fråga13. På frågan om vad de kommunala energirådgivarna skulle vilja ha för uppgifter att informera om fördelade sig de fem vanligaste svaren i turordning enligt följande: lägsta möjliga energianvändning, miljöpåverkan, energikostnader, bidrag samt teknik. Grupp 2 hade samma fem toppaltnativ, men i en något annorlunda ordning. Övriga medlemmar, grupp 3, tyckte också lika som grupp 1. Fråga 14. De kommunala energirådgivarna fick svara på vilka målgrupper som de borde rikta sig till i framtiden och mest frekventa svar blev allmänhet, små- och medelstora företag samt bostadsrättsföreningar. Men relativt många (68%) hade också satt kommunerna själva som en målgrupp (tabell 2). Kommunal energirådgivning sid 3(9)

12 Tabell 2. Svarsfördelning bland personer med kommunal energirådgivning som huvudsaklig sysselsättning. Frågan var Vilken/vilka målgrupper tycker du att de kommunala energirådgivarna ska ha i framtiden? % # A) Allmänhet 94.8% 110 B) Små- och medelstora företag 91.4% 106 C) Kommunerna själva 68.1% 79 D) Bostadsrättsföreningar 85.3% 99 E) Leverantörer 20.7% 24 F) Installatörer 44.8% 52 G) Andra 12.1% 14 Grupp 3 tyckte övervägande allmänhet, men också många tyckte bostadsrättsföreningar samt små- och medelstora företag. Bland denna grupp var det ungefär hälften som tyckte att kommunala energirådgivare också borde ha de egna kommunerna som målgrupp. Fråga 15. De allra flesta av de kommunala energirådgivarna (87%) som svarat tyckte att staten borde ställa kompetenskrav på kommunal energirådgivning. Endast ett fåtal tyckte inte det. Bland grupp 2 var det några fler (11%) som inte tyckte att staten behövde ställa krav. Bland grupp tre tyckte nästan uteslutande alla att kompetenskrav ska ställas. Fråga 16. Mer än hälften av de kommunala energirådgivarna (60%) tror inte att privatpersoner är villiga att betala för deras tjänster. En fjärdedel är osäkra och resten svarade ja. Bland grupp 2 var det något flera (75%) som inte tror att privatpersoner vill betala. Fråga 17. Mer än hälften av de kommunala energirådgivarna (60%) tror inte att andra aktörer på energimarknaden kan uppleva en konkurrenssituation med dem. En tredjedel tror dock det. Bland grupp 2 var fler osäkra och mindre än hälften (44%) trodde att ingen konkurrenssituation kunde upplevas. Grupp 3 fick också svara på frågan om de upplevt/eller tror sig komma att uppleva en konkurrenssituation. Personerna i denna grupp svarade nästan identiskt som grupp 1. Nästan alla (90%) i grupp 3 sa sig också vilja samarbeta med de kommunala energirådgivarna. Fråga 18. Vad kan de kommunala energirådgivarna ha för uppgifter avseende energideklarering av byggnader? Nästan alla de kommunala energirådgivarna (88%) svarade att informera om lagen och vilka oberoende experter som finns lokalt, och nära hälften tyckte också att genomföra förbesiktningar och hjälpa småhusägare och bostadsrättsföreningen att plocka fram relevant information kunde vara en uppgift (tabell 3). I grupp 2 var det ungefär lika många (92%) som tyckte informera om lagen men betydligt färre som tyckte något av de andra alternativen. Kommunal energirådgivning sid 4(9)

13 Tabell 3. Svarsfördelning bland personer med kommunal energirådgivning som huvudsaklig sysselsättning. Frågan var Vilka uppgifter tycker du att den kommunala energirådgivningen skulle kunna ha avseende energideklarering av byggnader. % # A) Informera om lagen och vilka 87.9% 102 oberoende experter det finns lokalt B) Genomföra "förbesiktningar och 48.3% 56 hjälpa småhusägare och bostadsrättsföreningar att plocka fram relevant information C) Upprätta energiplaner för kunder 22.4% 26 D) Genomföra energideklarationer 20.7% 24 E) Annat 6.9% 8 Fråga 19,20,21. Vad tycker du om nuvarande bidrag och krav som ställs på de kommuner som tar emot bidraget till kommunal energirådgivning? Nästan en fjärdedel av kommunala energirådgivarna tyckte att det var bra som det är i dag, men mer än hälften (61%) tyckte förbättringar kunde göras även om det i huvudsak var bra. Mer än hälften (66 %) ansåg att det borde finnas krav på en energiplan i kommunen. Hälften tyckte också att kommunerna själva skulle skjuta till pengar och/eller stötta med engagemang på annat sätt. De flesta (73%) tyckte att det är bra att stödet grundar sig på antal kommuninvånare. Grupp 3 fick också svara på frågan om de tyckte att det var rätt att ha statlig finansiering av kommunal energirådgivning. Personerna i denna grupp svarade övervägande (79%) ja på frågan, drygt en tiondel (12%) svarade nej och övriga var osäkra. Fråga 22. Tror du att den kommunala energirådgivningen kommer att finnas kvar om de statliga bidragen till verksamheten försvinner? De flesta (70%) av personerna med kommunal energirådgivning som huvudsaklig syssla tror inte det (tabell 4). Ungefär samma svar gav grupp 2 (75%) och grupp 3 (76 %). Tabell 4. Svarsfördelning bland personer med kommunal energirådgivning som huvudsaklig sysselsättning. Frågan var Tror du att den kommunala energirådgivningen kommer att finnas kvar om de statliga bidragen försvinner? % # Ja 7.76% 9 Nej 69.8% 81 Vet ej 21.6% 25? Inget alternativ 0.862% 1 Summa 100% 116 Många (70%) i grupp 1 lämnade egna kommentarer kring hur den kommunala energirådgivningen kan förbättras i framtiden (bilaga 1). Ungefär hälften från grupp 2 och 3 valde också att ge förslag på förbättringar (bilaga 2). Kommunal energirådgivning sid 5(9)

14 Diskussion De flesta personer som hade kommunal energirådgivning som huvudsaklig syssla var äldre än 37 år och har flera års erfarenhet av energirådgivning eller annan erfarenhet de har nytta av. Det är möjligt att det är redan anställda personer på kommunerna som fått energirådgivningen som en del av sin tjänst. Energirådgivning kräver kunskap och erfarenhet inom området. Av dem som svarade var andelen kvinnor låg. Det kan spegla det faktum att energirådgivare ofta har teknisk bakgrund och att andelen kvinnor inom det området är låg. De flesta energirådgivare har svarat att de gått någon form av specificerad utbildning i ämnet och uppger att de också har annan yrkeserfarenhet som de haft nytta av som energirådgivare. De flesta av dem tyckte också att det ska ställas kompetenskrav på energirådgivare. Därför anser styrelsen att det är viktigt att det ställs krav på att kommunala energirådgivare ska genomgå särskild grundutbildning i ämnet. Många, ca 40%, var intresserade av att lära sig mer om beteende. Styrelsen anser att det är viktigt att energirådgivarna har kunskaper om hur beteende styr energianvändningen och också kunskap om hur de ska kunna påverka och lära privatpersoner, bostadsrättsföreningar och andra att förändra sitt beteende och på så sätt minska energianvändningen. Över 40% av de kommunala energirådgivare som svarade såg det som viktigast att informera om tillgängliga alternativ med för- och nackdelar, och drygt en tredjedel att informera och hjälpa konsumenter till lägre energianvändning. Styrelsen ser därför att energirådigvarna behöver hålla sig uppdaterade och informerade kring ny teknik och vad som fungerar och inte i olika sammanhang och system och också hur det påverkar t ex inomhusmiljön, klimatförändringar och ekonomi. Energimyndigheten har i ett projekt skapat ett nätverk med ett antal energirådgivare som via ett intranät tar del av varandras erfarenheter och kunskaper. Styrelsen anser att detta projekt bör utvidgas till att gälla alla kommunala energirådgivare. Nästan alla energirådgivare tyckte att det skulle vara intressant med mer kunskaper kring energideklarering av byggnader, detta är förståeligt eftersom det är en ny företeelse här i Sverige. De såg sig själva kunna ha rollen av att informera om lagen och nära hälften tyckte också att de kunde ha som uppgift att genomföra förbesiktningar. Intressant är att detta tyckte, i ungefär samma omfattning, även de medlemmar (konsulter och andra) som inte var energirådgivare, här fanns alltså en samsyn. Naturvårdsverket uttryckte att energirådgivarna skulle kunna fungera som ett stöd till konsumenterna när de ska gå vidare med den åtgärdslista som framkommit vid energideklareringen (Alopeus, T., muntl). Föreningen Sveriges Energirådgivares styrelse ser också att energideklarationer ytterligare kommer att förstärka behovet av oberoende råd av den typen som kommunala energirådgivare kan ge. Vägverket har satt samman en utbildning i vägtrafik och miljöfrågor (hållbart resande) riktad till kommunala energirådgivare och hoppas kunna nyttja energirådgivarnas etablerade kontaktnät till allmänheten för att sprida kunskap i ämnet (Höglund, G., muntl.). Enkätresultaten visade på att ungefär 35% av de kommunala energirådgivarna skulle vilja att de hade till uppgift att informera om transporter. Transporter står för en stor andel av energianvändningen och utsläppen bidrar till växthuseffekten, styrelsen anser därför att det skulle vara en god idé att energirådgivarna även kunde arbeta med detta område. Detta skulle förstås kräva utökade resurser för energirådgivningen. 40 procent av de kommunala energirådgivarna tyckte inte att det fanns tillräckligt tydliga riktlinjer från departement och myndigheter kring syftet med den kommunala energirådgivningen. Drygt en tredjedel av energirådgivarna sa sig vilja ha mer information om mål och strategier med den kommunala energirådgivningen. Styrelsen anser att det är Kommunal energirådgivning sid 6(9)

15 otillfredsställande med osäkerheten kring riktlinjerna och målen och att detta borde förtydligas i den framtida energirådgivningen. Arbetssätt kan däremot variera och behöver inte detaljstyras. Genomgående svarade majoriteten i alla tre grupperna att de inte trodde energirådgivningen skulle finnas kvar om det statliga stödet försvinner, och styrelsen stödjer dessa åsikter. Historiskt har vi också kunnat se att när det statliga stödet drogs in minskade antalet kommunala energirådgivare drastiskt. Idag är klimat- och energifrågan kanske mer aktuell än någonsin och kommunerna arbetar ofta själva med frågan. Ekonomiskt har dock många kommuner det ansträngt och måste prioritera sin kärnverksamhet och det som är dem ålagt enligt lag, och däri ligger ännu inte energifrågan som en självklar del. Förutom de målgrupper som redan finns utpekade idag (allmänhet, små- och medelstora företag och bostadsrättsföreningar) var det många av de kommunala energirådgivarna som uppgav kommunerna själva som möjlig målgrupp. Att ge rådgivarna möjlighet att kunna arbeta med t ex kommunernas energistrategier och egna fastigheter skulle kanske innebära ett ökat engagemang från kommunen och även deras intresse att bidra till verksamheten. Mer än hälften av rådgivarna tyckte att särskilda krav skulle ställas på kommuner som tar emot statligt stöd för kommunal energirådgivning. Kommunal energirådgivning är ofta del av en heltidstjänst. En möjlig farhåga är att energirådgivningen till viss del får stå tillbaka till förmån för ordinarie verksamhet. Att på sin andra del av en tjänst arbeta som t ex byggnadsinspektör eller Agenda 21 samordnare kan naturligtvis också underlätta energirådgivararbetet. Det finns inga enkla svar, men om tjänsten kunde utökas till att bli en heltidstjänst som klimat- och energirådgivare med några fler målgrupper och områden skulle det kanske minska splittringen? En annan farhåga som skulle kunna finnas är att den kommunala energirådgivningen kan ses som konkurrenter till olika typer av energikonsulter. Detta kan inte sägas bekräftas eller dementeras genom enkätsvaren, men det var fler av dem som svarat i grupp 1 och 3 som inte trodde konkurrenssituation kunde upplevas än tvärtom. Att de allra flesta i grupp 3, d v s konsulter och andra också säger sig vilja samarbeta med kommunala energirådgivningen tolkar styrelsen som att energirådgivningen faktiskt upplevs ha en egen nisch som inte kan fyllas av andra. Enkätsvaren visar att energirådgivarna själva till stor del inte tror att privatpersoner är villiga att betala för deras tjänster. Sammantaget tycker styrelsen att detta i alla fall indikerar att risken för upplevd konkurrens är relativt liten. Styrelsen ser att det snarare finns en chans att energirådgivningen skapar en utökad marknad för konsulter och andra genom att rådgivningen gör fastighetsägare uppmärksamma på möjliga energiåtgärder. Metod Det internetbaserade enkätverktyget eval valdes för att minimera portokostnader och pappersmängd. Det var också lätt att skicka påminnelse via e-post. Svaren var helt anonyma. Sammanställningen kunde enkelt göras i programmet. Vid sammanställningen visade det sig att några personer som inte skulle ha svarat på vissa frågor ändå gjort det. Det kan bero på att samma enkät skickades ut till två olika grupper, kommunala energirådgivare och övriga medlemmar i föreningen, och att inte alla uppmärksammade vilka frågor de skulle svara på och ej. Enkätresultaten är baserade på det faktiska antalet som svarade på respektive fråga. Vi har antagit att de som svarade på frågorna menade för kommunala energirådgivare, trots att de inte uppgett att det är deras huvudsakliga sysselsättning, arbetar med energirådgivning på en mindre del av sin tjänst. Några frågor var svåra för vissa kommunala energirådgivarna att svara på eftersom de var rådgivare i fler än en kommun, detta bedöms ändå inte ha påverkat resultatet i stort. Kommunal energirådgivning sid 7(9)

16 Det finns en möjlighet att de som tagit sig tid att svara på enkäten är de som har en specifik åsikt, positiv eller negativ, om kommunal energirådgivning som de vill uttrycka. En aspekt att ha i åtanke för alla typer av enkäter är att det, medvetet eller omedvetet, kan finnas bakomliggande motiv till varför en person svarar som de gör. Den tillfrågade kan helt enkelt ge svar efter hur den tror att resultaten kommer att användas. Beroende på hur personen uppfattar frågan kan den ge överdrivet positiva eller negativa svar. När enkäten gjordes var det oklart om energirådgivningen skulle få fortsatt statlig finansiering efter 2007 eller ej, och detta kan ha påverkat hur personer valde att svara på frågorna. Energimyndighetens lista över kommunala energirådgivare ska uppdateras av energirådgivarna själva. Vid utskicket kom 18 returer med leveransfel, detta kan alltså eventuellt ha berott på att listan ej varit helt uppdaterad. Svarsfrekvensen baserar sig därför på hur många av de vi skickat enkäten till, och som vi inte fått felmeddelande på, som svarat. Risken att någon obehörig svarat på enkäten bedöms som relativt liten då länken till enkäten enbart spreds till de som på Energimyndighetens lista uppgetts vara energirådgivare. Enkätsvaren är inte statistiskt bearbetade men eftersom mer än hälften av de kommunala energirådgivarna svarat på enkäten så anser styrelsen att svaren ger en tydlig indikation på vilka åsikter Sveriges rådgivare har kring den kommunala energirådgivningens framtid. Övriga medlemmars svarsfrekvens var relativt låg och det är inte säkert att de som svarat utgör ett representativt urval av denna medlemskategori. De kortintervjuer som skett har varit med representanter från respektive myndighet och speglar därför deras åsikter, erfarenheter och kunskaper i frågan. Slutsatser och förslag Det är dags att effektivisera och omforma den kommunala energirådgivningen, anser föreningen Sveriges Energirådgivare. Verksamheten måste övergå från rådgivning till dådgivning. Ge rådgivarna befogenheter att ge konkreta förslag på det bästa alternativet från klimatsynpunkt. Ställ krav på kompetens hos de personer som arbetar som kommunala rådgivare och kräv samtidigt att de kommuner som tar emot det statliga bidraget arbetar målmedvetet med energi- och klimatfrågor. Vi ser stora möjligheter till att effektivisera och förbättra den kommunala energirådgivningen. Bättre samordning och ett tydligare, konkretare uppdrag behövs. Vi föreslår att: Omforma uppdraget till att gälla både klimat- och energirådgivning. Låt dessa nya rådgivare vara verktyg för information för flera myndigheter (utöver Energimyndigheten även Vägverket, Naturvårdsverket och Boverket). På detta sätt effektiviseras och förbättras informationen från de myndigheter som alla arbetar med att uppnå våra energi- och klimatmål. Utöka uppdraget även till transportsektorn Tillåt konkret rådgivning på plats Kräv motprestation från de kommuner som tar emot bidraget Ställ ökade krav på kompetens och oberoende på rådgivarna Vi anser också att uppföljningen av rådgivningsverksamheten måste förbättras. Det måste finnas underlag för att beräkna vad rådgivningen åstadkommit i form av effektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser. Det är inte minst viktigt med tanke på det sk Energitjänstdirektivet. Kommunal energirådgivning sid 8(9)

17 Referenser Energimyndigheten. Förbättrad energieffektivitet i bebyggelsen. ER 2005:27. Muntliga Vägverket, Gugge Höglund. Tfn: ( ). Naturvårdsverket, Tea Alopeus. Tfn: ( ). Kommunal energirådgivning sid 9(9)