FÖRSLAG TILL NY FSC-STANDARD FÖR SKOGSBRUK I SVERIGE - KOMMENTARSMALL Forest Stewardship Council

Transkript

1 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL Forest Stewardship Council SKCKS TLL NFO@FSC-SVERGE.ORG SENST 21 NOVEMBER 2016 NMN: JOHN WESTER ORGNSTON: SKOGSSTYRELSEN MEDLEM SVENSK FSC: NEJ E-POST: JOHN.WESTER@SKOGSSTYRELSEN.SE TELEFON: Kriterium, indikator, riktlinjer, vägledning, definition, specifika frågor eller mer generella er (ex Riktlinjer) =allmän; = innehåll; S = språklig Beskrivning/motivering Förslag till ändring (tillägg, modifiering, strykning) sidan 6, Bakgrund och instruktioner för konsultation Följande formulering ger intryck av att det är Skogsstyrelsen som tagit fram målbilderna. Parallellt med arbetet med detta standardförslag har Skogsstyrelsen tagit fram Målbilder för miljöhänsyn. Det är inte enbart Skogsstyrelsen utan skogssektorn som gemensamt som tagit fram målbilderna för god miljöhänsyn. De bör benämnas efter det. Fråga 2 Skogsägare som ingår i gruppen Mindre markägare kan redan idag under vissa förutsättningar vara skyldiga att erbjuda berörd sameby tillfälle till samråd sidan 7, Bakgrund och instruktioner för konsultation Följande formulering ger intryck av att det är Skogsstyrelsen som tagit fram målbilderna. Det finns målbilder från skogsstyrelsen samt en branschgemensam policy. Det är inte enbart Skogsstyrelsen utan skogssektorn som gemensamt tagit fram målbilderna för god miljöhänsyn. Fråga 6 Skogsstyrelsen konstaterar att fornlämningar och andra kulturmiljöer i stor utsträckning skadas vid skogsbruksåtgärder, många gånger till följd av markberedning och körning. Se även figur från Skogsstyrelsens Meddelande nedan: Formulera om, förslagsvis till: Parallellt med arbetet med detta standardförslag har skogssektorn tagit fram gemensamma Målbilder för god miljöhänsyn. Detta skulle kunna förtydligas med exvis fotnot eller som vägledning Formulera om, förslagsvis till : Det finns sektorsgemensamma målbilder samt en branschgemensam policy. Skogssektorns gemensamma målbilder samt de branschgemensamma riktlinjerna kan ge vägledning för att formulera ytterligare indikatorer. Sida 1

2 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL Kulturmiljöer Påverkan Skada eller grov skada Hittills är det berörd sameby som levererar beteslandsindelningen till andra markanvändande intressenter VÄGLEDNNG 4.5.1, Fotnot 7, 8, 9, 10 tt hänvisa till Skogsstyrelsen rapport 5, 2013 för målbilderna för god miljöhänsyn är problematiskt. Målbilderna uppdateras återkommande och inom kort kommer några av målbilderna som publicerades i rapport 5 att vara inaktuella och ersatta av nyare versioner. bör istället göras till där gällande målbilder kommer att finnas samlade. Fråga 11 och 12 artikeln n the eye of the stakeholder, Sténs et al. 2016, får en mängd olika intressenter ange vilka sociala värden man identifierar med skogen. Det är många, men i den här kontexten är det väl närmast kulturarv, kunskapssystem, sociala relationer samt andliga och religiösa värden som kommer i fråga De få intressenter som lyfter andliga och religiösa värden finns bland de organisationer som grupperats som bevarandeorganisationer. Däremot pekar de inte ut specifika platser för detta. nom forskningsfältet etnobiologi utforskas naturens roll som kunskaps- och historiebärare. Vid CBM kan man finna information kring detta. Sida 2

3 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL /S En följd av den snäva definition av begreppet miljö som standarden bygger på ger en obalans i hänsynen i förhållande till skogspolitik, miljöpolitik och skogsvårdslagen. dessa omfattar begreppet miljö såväl biologiska, som sociala och kulturella värden. Många av kriterierna inom Princip 6 skulle behöva indikatorer för hänsyn till forn- och kulturlämningar liksom skogar som är viktiga för friluftsliv och/eller folkhälsa. 6.1 anger ordet miljövärden medan det i anges att man ska identifiera övergripande naturvärden osv. Genom att använda ordet naturvärden riskerar man att endast fokusera på arter/mångfald och exkludera övriga värden som ingår i begreppet miljövärden såsom mark, vatten sociala värden, kulturmiljöer mm. Vägledning Om miljö- och naturvärdesbedömningen i traktplaneringen saknar kultur- och fornlämningar riskerar man att bryta mot lagen genom att skada eller förstöra dessa. Om den saknar skogar viktiga för friluftsliv och folkhälsa riskerar man att skada viktiga samhällsvärden i den skogen. (T ex närskogar, friluftsskogar, stigar och leder samt uppehållsplatser.) 6.2 och 6.3 Samma som ovan, man fokuserar och snävar in miljövärdena mot enbart arters livsmiljöer och mångfald, men glömmer övriga miljövärden 6.3, 6.4, 6,5 /S tt sätta anpassning av åtgärder i förhållande till skala, intensitet och risk gör att man kan missa att beakta ett områdes känslighet för störning. Ligger det i begreppet risk? Exv stor yttäckande och kraftig markberedning ökar risken för att vattendrag kan störas av slamtransport. Ju närmare desto större risk, men vid en stor älv har kanske inte denna slamtransport så stor betydelse jämfört med annan påverkan. Älven är inte lika känslig som tex en mindre bäck hade varit. En fornlämning är också känslig. Risken att köra över den behöver inte vara stor om man känner till den, men kör man över den med markberedaren så är den oerhört känslig. Överväg att använda det bredare begreppet miljövärden även i Överväg att förtydliga och utvidga begreppet miljövärden. Överväg att ytterligare utveckla hur begreppen skala, intensitet och risk ska tillämpas Sida 3

4 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL 6.3 Forn- och kulturlämningar skulle också kunna tas med här ifall de räknas in som kulturella ekosystemtjänster och därmed kan ingå i miljövärden? 6.4 Det finns risk att vattenlevande organismer glöms bort i denna och följande riktlinjer. Även om påverkan kan vara begränsad till mindre vattenmiljöer i skogslandskapet kan påverkan bli betydande och ackumuleras utanför skogsbruksenhetens gränser. Överväg en indikator kring vattenmiljöer samt utveckla hänsyn till rinnande skogsvatten och arthänsyn i vägledningen alt hänvisa till del där detta berörs för att tydliggöra vikten av att beakta detta i ett landskapsperspektiv ndikator Certifikatsinnehavaren bör inte bara inhämta information om förekomst av rödlistade arter utan även om fridlysta arter. Vilka arter det är framgår av rtskyddsförordningen (2007:845) vägledning Det går inte alltid att förlita sig på att planeringsstöd går att få av Skogsstyrelsens personal indikator Enligt SvL ska skador i och invid hänsynskrävande biotoper förhindras eller begränsas. Överväg att ge exempel på hänsynskrävande biotoper under Vägledning 6.4.3, 6.4.4, 6.4.5, 6.4.7, 6.4.8, 6.4.9, , , indikatorer, riktlinjer och vägledning Skogsstyrelsen har tagit fram ett antal vägledningar för hänsyn till fåglar. Dessa finns tillgängliga på Skogsstyrelsens webb. Fridlysningsreglerna i rtskyddsförordningen (2007:845) gäller alla verksamheter och åtgärder, så även skogsbruksåtgärder. Fridlysta arter är vilda fåglar, djur och väster som markerats med N eller n i artskyddsförordningens bilaga 1, samt arter som listats i artskyddsförordningens bilaga 2. När man tillämpar artskyddsförordningen finns det en slags tröskel för när förbuden i artskyddsförordningen utlöses. Åtgärden eller verksamheten är förbjuden endast om den innebär en negativ effekt på förutsättningarna att bibehålla eller återställa gynnsam bevarandestatus för den fridlysta arten. Detta är alltså en bedömning som måste göras. Vi noterar att FSC gör en uttolkning av detta i indikatorerna, och det är bra att försöka konkretisera vad förbuden innebär i praktiken. Men det finns en risk för att det blir otydligt om det Sida 4

5 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL uppfattas att lagen är formulerad så. Det kan finnas tillfällen då en åtgärd bedöms som förbjuden enligt artskyddsförordningen även om man följer FSC-standarden. nte minst är det svårt med generella bedömningar och riktlinjer för hela landet, då förutsättningarna för kontinuerlig ekologisk funktion för fridlysta arter, och därmed i förlängningen bevarandestatus, samt känslighet för åtgärder kan variera inom landet. 6.5 Fler vattenmiljöer än våtmarker bör nämnas. Se ovan 6.6 Det saknas ett förtydligande kring naturvärdesträd på eller inom kulturlämningar. Dessa riskerar att förstöra lämningen och ska tas bort. Se 30 SvL, allm råd till 7: /S Vad avses med att undvika negativa effekter på vattentillgång? Kopplar främst till att återskapa våtmarker / inte nydika och därmed hålla vatten i landskapet (6.7.4 och 6.7.7) men vägledning mm för främst tankarna till bevarande av naturvärden vilket knyter an till vattenkvalitet. Talar man om vattentillgång så avses både kvalitet och kvantitet av vatten. Det sistnämnda kopplar starkt till pågående klimatförändring. Ser man återskapande av våtmarker i ett avrinningsområdesperspektiv eller landskapsperspektiv bör man lyfta vikten av att fånga in utpekade riskområden för översvämningar/erosion. Man bör även fånga in torkdrabbade områden/områden med sjunkande grundvattennivåer sommartid Det kan vara risk för körskador utöver de 10 m som anges som tumregel. dessa fall behöver körningen ske än längre ifrån vattnet för att förhindra skada. Överväg förtydligande av vägledning/riktlinjer så att det framgår vad som bör beaktas utöver naturvärden/vattenkvalitet vid återställande av våtmarker samt att definiera vad man avser med vattentillgång Överväg att komplettera med denna typ av formulering Där uppenbar risk för körskador föreligger inom ett bredare område än 10 m anpassas körningen utifrån riskområdets utbredning eller något liknande. VÄGLEDNNG & tt hänvisa till Skogsstyrelsen rapport 5, 2013 för målbilderna för god miljöhänsyn är problematiskt. Målbilderna uppdateras återkommande och inom kort kommer några av målbilderna som publicerades i rapport 5 att vara inaktuella och ersatta av nyare versioner. bör istället göras till där gällande målbilder kommer att finnas samlade. Sida 5

6 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL llvarliga körskador och mindre allvarliga körskador är begrepp som i de nya målbilderna för körning i skogsmark tagits bort. Ett körspår behöver inte utgöra en skada i sig. Men begreppet körskada innebär ju att spåret har orsakat skada, och det behöver förhindras. Överväg formuleringen Körskador förhindras genom att använda Vägledning Den branschgemensamma körskadepolicyn har omsatts i nya målbilder för körning i skogsmark. Målbilden för överfart vid terrängkörning är inkluderad i målbilderna för körning. en bör göras till de kommande målbilderna, se ovan. 6.8 Här saknas skrivningar kring kulturvärden samt områden viktiga för friluftsliv eller folkhälsa. Fråga 23 Kommunala översiktsplaner pekar ut områden av lokalt intresse. Friluftsplaner, grönstrukturplaner och liknande finns också ibland vid kommunen. När de skapats kan regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur vara ett underlag, där skogsägare ska vara med i framtagandet. Det finns utpekade områden av riksintresse för friluftslivet, men de är så breda att de blir svåra att förhålla sig till i en skoglig planering. Däremot kan de vara ett bra underlag för dialog med kommunen. För mer lokala områden krävs dialog med lokalsamhället efter den identifiering av intressenter som gjorts enligt 4.1 FMS RÄ:s hemsida (Skogens pärlor på skogsstyrelsen.se) Enligt plan- och bygglagen måste varje kommun ha en översiktsplan som ska revideras var fjärde år. 9.1 HCV 6. Det finns litet stöd i standarden för att uppnå detta då det i stort sett saknas indikatorer för hur man ska ta hänsyn till kulturoch fornlämningar Områden viktiga för forn- och kulturlämningar samt friluftsliv och folkhälsa saknas bland de som ska identifieras och dokumenteras. Sida 6

7 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL indikator Habitattyper definierade enligt rt- och habitatdirektivet kan vara exempel på HCV 1, 2 och Vägledning Skogsstyrelsens handbok för inventering av nyckelbiotoper kan vara en viktig referens. för identifiering av områden av HCV 1 och Behöver det påtalas att föreskrifterna för vattenskyddsområde ska följas för skogsbruket, när man som certifierad ska följa gällande lagstiftning? Överväg att lyfta vikten av extra vattenhänsyn inom vattenskyddsområden generellt då alla vattenskyddsområden ännu inte har förskrifter och många dessutom har inte beaktat möjliga risker inom skogsbruket. 9.3 och 9.4 /S Se tidigare (6.3 och 6.4) och förslag kring SR 10.1 S Ordvalet naturliga eller artificiella metoder kan vara missvisande. Ordet artificiella betyder konstgjorda eller syntetiska. Detta är ju ett kriterium, men det kan vara bra att uppmärksamma framöver Det framgår inte vilken typ av dokumentation av kunskap och/eller erfarenhet som krävs för att ett främmande trädslag ska kunna accepteras. Kanske behöver detta preciseras? Det saknas indikator och precisering för vad som avses med ståndortsanpassning. Därmed riskerar denna skrivning att få litet genomslag eftersom det kan blir tolkningsbart vad som avses. Man skulle kunna precisera något vad som avses tex när det gäller trädslagsval eller vilka syften som ska uppfyllas med markberedningen. Är det tex acceptabelt att ersätta tall med gran på mossar i sydvästra Sverige eller på torra marker i sydöst? Överväg att föra in en indikatorer som preciserar vad som avses med ståndortsanpassning och vad syftet är med det ndikator Hyggesrensning eller underröjning utförs med olika syften. Underröjning görs för att underlätta åtgärden medan hyggesrensning även har till syfte att underlätta plantetablering och planttillväxt. Man är enligt föreskrifterna skyldig att hyggesrensa när det behövs för att få en tillfredsställande återväxt och för att återväxten ska utvecklas väl. Överväg att formulera om till något i denna stilen: Vid röjning inför gallring, föryngringsavverkning, markberedning eller plantering lämnas all underväxt som inte är till hinder: - för åtgärden - för att få en tillfredsställande återväxt - för att återväxten ska utvecklas väl 10.6 visa att den ekologiska och ekonomiska nyttan är lika stor eller större Hur ska detta göras? Hur väger man samman kostnader och nyttor i en sådan analys? Sida 7

8 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL /S Behöver man påtala att föreskriften ska följas? /S Det är oklart vilken typ av skador det handlar om. Efter hur lång tid? Skador på vattenkvalitet kanske inte sker förrän när beståndet avvecklas. Är det praktiskt genomförbart? 10.9 Se tidigare och förslag kring SR ( ) Det finns inte riktlinjer för erosionskönsliga områden. Ett ras, skred, slamström etc som kan uppstå på skogsmark till följd av skogsbruk kan leda till långtgående konsekvenser. Jmf rasrisken i Ragundaområdet där avverkning och markberedning förbjudits för att inte riskera att ndalsälven tar en ny fåra. Överväg att förtydliga riktlinjen för att den ska fylla något syfte Överväg tillägg med en punkt , Vid skogsbruksåtgärder inom erosionskänsliga områden och vid stark marklutning vidtas förebyggande åtgärder mot ras, erosion och slamströmmar Som ovan, definiera vattentillgång, det inkluderar både mängd och kvalitet. Kopplas det till skogsbruk så har ju trädens tillväxt en stor påverkan på vattentillgången. nom starkt erosionskänsliga områden kan träd och vegetation användas som ett sätt att sänka vattenmängden och därmed göra området mer stabilt. Det är naturligtvis bra om detta inkluderas, men det är nog inte vad som avses här och därför behöver det förtydligas. Kopplat till skogsbruk och skydd av mark kanske man i istället ska lyfta in vattenrörelser/hydrolog istället? ndikator Man är enligt föreskrifterna skyldig att markbereda när det behövs för att få en tillfredsställande återväxt och för att återväxten ska utvecklas väl Överväg omformulering till : Markberedning sker ståndortsanpassat och genomförs när det behövs för att uppnå god föryngring Målbilder finns som kopplar till dessa punkter. Överväg att lägga till en Vägledning som hänvisar till målbilderna för exv avgränsning av kantzon vid beståndsanläggning (markberedning, plantering/sådd) och målbilderna för hänsyn till kulturlämningar Vid skador på fornlämningar kontaktas länsstyrelsen innan ev åtgärder för återställande mm vidtas Vid bygge av vattendragspassager får inte vandringshinder uppstå och vattendragens botten ska vara så intakt som möjligt. Föreslår att två punkter läggs till nte bara sträckningen utan även vattendragens bredd/ flöde ska förbli opåverkat vid vägbygge. Överväg tillägg: d) vägpassage över vattendrag inte orsakar vandringshinder, samt e) vattendragens bottnar inte skadas. Överväg att inkludera punkt om att använda bro/valvbåge som inte påverkar vattendragets bredd eller förhindrar flödet. Sida 8

9 FÖRSLG TLL NY FSC-STNDRD FÖR SKOGSBRUK SVERGE - KOMMENTRSMLL S Formuleringen är oklar i och säger.effekter på markens produktionsförmåga är begränsad under förutsättning att minst en femtedel av avverkningsresterna lämnas kvar. Menar man att effekter på markens produktionsförmåga är begränsad om en femtedel lämnas kvar eller vill man uttrycka att GROT-uttag får ske inom områden där effekterna på produktionsförmågan är begränsad och att 20 % ska lämnas kvar? Kvarlämnandet är ju främst av hänsyn till biologisk mångfald, för insekter, svampar, mossor och lavar Oklart vad som avses med anpassad flisning och lagring. Det kan vara ett stort problem för bl a insektsfaunan vid exvis uttag av GROT av ädellövträd Ändra beroende på vad man vill uttrycka Överväg att tillägga exempelvis punkter om lämplig tidpunkt för flisning, att lyfta bort övre lagret av lövrikt ris, lämna kvar grova toppar / grenar. S 80 Uppdatera definitioner av körskador utifrån de nya målbilderna Stubbskörd Metoden kan anses beprövad Under de senaste åren har forskningsinsatser genomförts och Skogsstyrelsen har genomfört uppföljning av hänsyn vid stubbrytning. Samtidigt är underlaget fortfarande begränsat. Till exempel saknas idag data från väl replikerade försök på effekter av stubbbrytning på markens kolpool. Sida 9