SYLF:s ST-enkät Delrapport 2, om ST-läkares anställningsvillkor samt deras inställning till vårdens styrning och driftformer.

Transkript

1 SYLF:s ST-enkät Delrapport 2, om ST-läkares anställningsvillkor samt deras inställning till vårdens styrning och driftformer. Februari 2012

2 Inledning Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) arbetar aktivt för att förbättra villkoren för underläkare. Att underläkare har goda arbetsvillkor är av stor vikt för att kompetensförsörjningen och kvaliteten inom hälso- och sjukvårdsområdet ska upprätthållas och vidareutvecklas. Syftet med ST-enkäten är att identifiera och finna möjliga lösningar på de problem som ST-läkare 1 runt om i landet möter på sina arbetsplatser. Målet är att arbetsgivarna ska agera och initiera förbättringsarbeten som ett resultat av undersökningen. I årets ST-enkät behandlas områdena val av specialitet, genomströmningstid och nöjdhet avseende specialitetsval samt anställningsvillkor och vårdens styrning och driftformer. I denna andra delrapport kommer enbart resultatet från frågorna relaterade till ST-läkarnas anställningsvillkor samt deras inställning till vårdens styrning och driftformer att presenteras. De övriga områdena presenteras i delrapport 1. Hela enkäten återfinns i bilaga 2. Läs mer på om SYLF på Stockholm, januari 2012 Lena Ekelius Ordförande SYLF John Gambe Utredningssekreterare SYLF 1 Legitimerad läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring.

3 Sammanfattning SYLF:s trägna och målinriktade arbete med kampanjen Fast Jobb.nu resulterade i en arbetsgivarutfästelse om att universitetssjukhusen framöver skulle anställa ST-läkare tillsvidare. Resultaten från 2011 års ST-enkät visar att arbetsgivarna har hedrat sitt löfte. 94,8 procent av STläkarna som svarat på enkäten har uppgivit att de har en tillsvidareanställning. Den skillnad i andel ST-läkare med tillsvidareanställning som tidigare fanns mellan de landsting/regioner med och utan universitetssjukhus är nu borta. Den osäkerhet som en otrygg tidsbegränsad anställning för med sig är inte längre något som ST-läkarna behöver utstå. Det är en utveckling som SYLF är oerhört nöjt med. Tyvärr kvarstår dock problemen med otrygga tidsbegränsade anställningar mellan legitimation och till att ST påbörjas. Ungefär två tredjedelar av ST-läkarna har haft en eller flera tidsbegränsade anställningar mellan legitimation och ST. Många har dessutom haft det på samma klinik som de senare påbörjat ST på. SYLF anser att det slentrianmässiga användandet av tidsbegränsade anställningar måste upphöra och att arbetsgivarna måste lägga större vikt vid rekryteringsprocessen. I takt med att nya vetenskapliga rön gör det möjligt att behandla fler sjukdomstillstånd kommer kostnaderna för sjukvården att öka. SYLF tror att om det i framtiden ska vara möjligt att erbjuda vård på lika villkor till hela befolkningen så måste det bli tydligt vad den offentligt finansierade vården innefattar. Undersökningen visar även att det bland de medverkande ST-läkarna finns en i huvudsak positiv inställning till att införa begränsningar i vilka diagnoser den offentliga vården ska bekosta. Det framgår även av enkätens resultat att ST-läkarna anser att den prioriteringen ska göras av någon annan än aktuell behandlande enhet. Nästan samtliga ST-läkare tror att användandet av privata sjukvårdsförsäkringar kommer att öka i framtiden. De är i stor utsträckning negativt inställda till att privata sjukvårdsförsäkringar används inom den offentliga vården i syfte att snabbare få tillgång till vård, men positivt inställda till att de används för att få behandling utförd som inte bekostas av den offentliga vården.

4 Innehåll Anställningsvillkor... 2 Vårdens styrformer... 6 Vårdens driftformer... 9 Bilaga 1 Urval och begränsningar Bilaga 2 SYLF:s ST-enkät

5 Anställningsvillkor Anställningsform Ett modernt anställningsförfarande krävs i den moderna hälso- och sjukvården. Rekrytering av STläkare är en viktig process som säkerställer tillgången på framtidens specialistläkare. Denna process måste tas på allvar. Om den negligeras kan den leda till att blivande ST-läkare själva bär upp hela risken vid anställning, något som har negativ inverkan på arbetsmiljö och arbetsgivarnas möjlighet att anställa ST-läkare. Att påbörja en ST är ett stort åtagande från den enskilde läkaren. Tiden för en legitimerad läkare att uppnå specialistkompetens är minimum fem år. Dagens stora brist på ST-tjänster har medfört att nylegitimerade läkare ofta tvingas arbeta på tidsbegränsade anställningar innan ST kan påbörjas. Läkarbristen är ofta större utanför storstadsregionerna och universitetsorterna. Det medför att både tidsbegränsade anställningar före ST och anställning som ST ofta kräver byte av bostadsort med allt som det medför för individen och familjen. Att läkaren ensamt ska stå risken vid nyanställning är orimligt. Arbetsgivaren måste tvingas ta ansvar för sin egen rekryteringsprocess och inte överlåta det till den anställde. Med tidsbegränsad anställning saknas tryggheten som tillsvidareanställning ger. Exempelvis måste arbetsgivaren vid tillsvidare anställning ha saklig grund för att avsluta anställningen. Kortsiktiga budgetproblem som i väntan på nytt budgetår ofta medför anställningsstopp och att tidsbegräsade anställningar ej förlängs i slutet av budgetåret. Det är inte den anställde som ska behöva stå risken av arbetsgivarens ointresse och okunskap i rekrytering och budgetering. SYLF anser att ST-läkare ska vara tillsvidareanställda. 2 Det är också huvudregeln enligt lagen om anställningsskydd om inget annat avtalas. 3 Om det finns annan lag eller föreskrift som avviker från huvudregeln så ska den dock gälla. 4 En sådan föreskrift finns. I 14 i förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården med mera öppnas för möjlighet att anställa ST-läkare på visstid i upp till sex år. Motsvarande regel finns för specialistkompetenta läkare i den så kallade LUS-lagen. 5 Tanken med dessa lagar har dels varit att skydda universitetsklinikerna från att få för många tillsvidareanställda läkare så att det skulle hindra klinikerna från att fullgöra sitt utbildningsuppdrag, dels att den tidsbegränsade anställningen per se skulle utgöra ett incitament för specialistläkarna att göra sitt yttersta i forskning och utbildning. Ett efter ett har landstingen och universitetssjukhusen övergivit användandet av tidsbegränsade anställningar under ST, sist ut var Akademiska universitetssjukhuset i Uppsala. I årets ST-enkät svarade 94,8 procent av ST-läkarna att 2 SYLF:s ST-policy, 2010, Sveriges Yngre Läkares Förening, Stockholm, s Lag (1982:80) om anställningsskydd. 4 2 Lag (1982:80) om anställningsskydd. 5 3 Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter m.m. 2

6 de har en tillsvidareanställning. Det har inte framkommit någon skillnad i andel tillsvidareanställda avseende kön, typ av ST, utbildningsland, anställningen inom eller utom primärvården eller anställning i offentlig eller privat sektor. Problemet med visstidsanställda ST-läkare var tidigare en fråga som hörde universitetssjukhusen till var så få som en femtedel av ST-läkarna på landets universitetssjukhus tillsvidareanställda. 6 Mot bakgrund av det lanserade SYLF under våren 2006 kampanjen Fast Jobb.nu! Syftet med kampanjen var att uppmärksamma beslutsfattare och allmänhet på underläkarnas arbetsrättsliga situation. Idogt arbete genom debattartiklar, seminarier och möten med Sveriges kommuner och landsting samt universitetssjukhusens personaldirektörer utmynnade i att arbetsgivarparten gjorde en utfästelse hösten 2006 om att ST-läkare framöver ska vara tillsvidareanställda. Uppsala läns landsting har det senaste året helt lyckats få bort de tidigare årens bottenplaceringar gällande andelen ST-läkare som har tillsvidareanställning svarade 28,4 procent av ST-läkarna i Uppsala läns landsting att de hade en tillsvidareanställning var det 45,5 procent. I år har 83,3 procent angivit att de har en tillsvidareanställning. Det Andel tillsvidareanställda Dalarna län 100,0% Gävleborgs län 100,0% Jämtlands län 100,0% Kronobergs län 100,0% Region Gotland 100,0% Region Halland 100,0% Södermanlands län 100,0% Västmanlands län 100,0% Östergötlands län 98,3% Västra Götalandsregionen 97,9% Örebro län 97,7% Norrbottens län 96,2% Stockholms län 95,3% Blekinge län 92,3% Jönköpings län 92,3% Region Skåne 91,5% Västernorrlands län 90,0% Kalmar län 88,9% Västerbottens län 85,0% Uppsala län 83,3% Värmlands län 82,8% Totalt 94,8% innebär att Uppsala läns landsting inte längre innehar bottenplaceringen. De har nu gått om Värmland och hamnar näst sist. Tabell 1 här ovan visar att skillnaden mellan landsting/regioner med universitetssjukhus och övriga landsting/regioner har suddats ut. Tabell 1. Vilken anställningsform har du? Fördelat per landsting/region. SYLF är inte emot förekomsten av tidsbegränsade anställningar. 7 Det kan finnas tillfällen när sådana är nödvändiga. Vikariat, allmän visstidsanställning och förordnanden är och kommer att vara en nödvändig och viktig del i sjukvårdens personalförsörjning. Tjänstledigheter behöver tillfälligt fyllas, tillfälliga arbetstoppar behöver hanteras och arbetstagare kan vilja prova på en viss specialitet eller arbetsgivare. Tidsbegränsade anställningar ska dock undvikas om arbetsgivare och arbetstagare är överens om att tjänsten ska leda fram till specialistkompetens, då ska läkaren anställas tillsvidare som 6 Fast Jobb.nu Rapport om läkares anställningsförhållanden under specialiseringstjänstgöring på svenska universitetssjukhus, 2006, Sveriges Yngre Läkares Förening, Stockholm, s 7. 7 Tidsbegränsade anställningar kallas ofta inom hälso- och sjukvården för vik eller vikariat, även om det är långt ifrån alla som vikarierar. Ett vikariat är en anställning där arbetstagaren anställs för att arbeta istället för någon annan arbetstagare under dennes bortovaro. 3

7 ST. Tidigare opublicerade siffror från SYLF:s ST-enkät 2010 visar att två tredjedelar av ST-läkarna har haft tidsbegränsade anställning i väntan på att få påbörja sin ST. Av dem har fyra av fem gjort det på samma klinik som de sedan påbörjade ST års ST-enkät visade att den genomsnittliga tiden som ST-läkarna hade arbetat i någon form av tidsbegränsad anställning som legitimerad underläkare var 13,7 månader. De som påbörjade ST på samma klinik som de dessförinnan haft tidsbegränsad anställning på gjorde det i genomsnitt 6,4 månader innan de fick ett klargörande besked angående möjligheten till ST-tjänst. Att slentrianmässigt anställa en legitimerad läkare för en tidsbegränsad anställningsform i syfte att testa personens kompetens är direkt olämpligt då det medför en stor oro för den enskilde läkaren. Det är dessutom ett underbetyg för den rekryterande arbetsgivarens förmåga och kunskap inom rekrytering. Större vikt behöver läggas på rekryteringsförfarandet. Det är upp till den rekryterande enheten att i förväg bedöma den presumtiva arbetstagarens medicinska och sociala kompetens. Osäker anställningstrygghet skapar stor stress för framtiden och den ekonomiska situationen. Det kan medföra att benägenheten att påtala brister i arbetsmiljön, att engagera sig fackligt och att ägna sig åt forskning eller annat som innebär produktionsbortfall i avdelningsarbetet minskar. I en rapport från Arbetslivsinstitutet, där direkta och indirekta effekter av olika anställningskontrakt för anställdas välbefinnande undersökts, framkommer att huruvida anställningsformen valts frivilligt eller ej är en viktig förklaring till om den anställde ser positivt eller negativt på sitt arbete. 8 Undersökningen visade att tillsvidareanställda upplever en högre autonomi, bättre utvecklingsmöjligheter och mer frivillighet i valet av anställningsform än de tillfälligt anställda. 9 Att direkt bli tillsvidareanställd är även något som kan vara positivt ur rekryteringssynpunkt. I SYLF:s undersökning 2006 framkom det att 80 procent av de tillfrågade ST-läkarna ansåg att tillsvidareanställning 10 var viktigt eller mycket viktigt för att känna trygghet inför framtiden Krause, 2000; Isaksson & Bellaagh, 2002 i Isaksson, K & Bellaagh, K, 2005, Anställningskontrakt och psykologiska kontrakt förändrade relationer på arbetsplatserna, Arbete och Hälsa 2005:15, Arbetslivsinstitutet, Stockholm, s 3. 9 Isaksson, K & Bellaagh, K, 2005, Anställningskontrakt och psykologiska kontrakt förändrade relationer på arbetsplatserna, Arbete och Hälsa 2005:15, Arbetslivsinstitutet, Stockholm, s Frågan var formulerad: För mig är det viktigt att ha en fast tjänst. 1=Tar helt avstånd, 5=Instämmer helt. 11 Fast Jobb.nu Rapport om läkares anställningsförhållanden under specialiseringstjänstgöring på svenska universitetssjukhus, 2006, Sveriges Yngre Läkares Förening, Stockholm, s 9. 4

8 Ersättning för utfört arbete Förutom anställningsformen är ersättningen för utfört arbete en viktig rekryteringsfaktor. I 2011 års enkät har ST-läkarna fått svara på frågan vilka typer av förmåner som är attraktiva, bortsett från högre lön (tabell 2). En klar majoritet har angivit att extra semesterdagar skulle vara attraktivt, därefter kommer extra pensionsavsättning. De som har angivit fritextalternativet annat vill helst ha ökad flexibilitet på olika sätt. Möjlighet till deltidsarbete, arbetstidsförkortning, möjlighet att ta ut jourkompensation i ledig tid, tid för forskning och mer tid till kompetensutveckling och utbildning förekommer ofta i fritextsvaren. Tabell 2. Attraktiva alternativ till högre lön. Om högre lön inte var ett alternativ, vilka typer av förmåner skulle vara attraktiva för dig? Ange upp till tre alternativ. Extra semesterdagar 84% Extra pensionsavsättning 50% Städning 33% Tjänstebil 22% Barnpassning 18% Dator 17% Tjänstetelefon med möjlighet att använda för privat bruk 9% Tvätt 4% Annat: 11% 5

9 Vårdens styrformer Framtidens specialistläkare ST-läkarna är framtidens specialistläkare. Hur ST-läkarna ställer sig till olika styrformer är därför viktigt att lyssna på inför framtida sjukvårdsreformer. SYLF anser att det svenska sjukvårdssystemet behöver reformeras. En av de viktigaste grundprinciperna för SYLF är att hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor eller vilka ekonomiska förutsättningar man besitter för tillgängligheten av offentligt finansierad sjukvård. Det är den som har det största behovet av vård som ska ges företräde. Detta är principer som är djupt rotade i den svenska läkarkåren och som är skyddade i lag. 12 Prioriteringar i den offentligt finansierade vården Kostnaderna för hälso- och sjukvård ökar i takt med att människor lever längre, nya vetenskapliga rön gör det möjligt att behandla fler och fler sjukdomstillstånd samt ny medicinteknik utvecklas. Om det nu och i framtiden ska vara möjligt att erbjuda offentligt finansierad vård på lika villkor till hela befolkningen är det SYLF:s uppfattning att det behöver bli tydligt vad den offentligt finansierade vården innefattar och vad det är som prioriteras. Det är en åsikt som SYLF verkar dela med de i undersökningen medverkande ST-läkarna. Ungefär två tredjedelar har uppgivit att de är ganska positiva eller mycket positiva till en begränsning av vilka diagnoser den offentliga vården ska bekosta (tabell 3). Tabell 3. Inställning till begränsningar i den offentligt finansierade vården Vilken är din huvudsakliga inställning till en begränsning av vilka diagnoser den offentliga vården skall bekosta? Mycket positiv 15% Ganska positiv 53% Ganska negativ 24% Mycket negativ 7% Beställare och utförare Beslut om vad som ska eller inte ska subventioneras måste fattas på nationell nivå för att säkerställa principen vård på lika villkor för hela befolkningen. Som framgår av tabell 4 anser en majoritet av ST i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 6

10 läkarna att Socialstyrelsen bör stå för den bedömningen. Det framgår även tydligt att ST-läkarna anser att det inte ska vara upp till verksamhetschef, förvaltningschef, sjukhuschef eller regionala politiker att göra den bedömningen. Läkarförbundets har tidigare föreslagit att det bör inrättas en central nämnd med uppgift att pröva vilka behandlingar och behandlingsmetoder som ska subventioneras 13. I nämnden uppdrag ska ligga att i dialog med profession, patientföreningar med flera ta ställning till riktlinjer och vårdprogram. Det är en lösning som SYLF ställer sig bakom och som skulle kunna tillfredsställa ST-läkarna eftersom det skulle lyfta prioriteringsbesluten från aktuell behandlande enhet (och med hänsyn till dess budget) till en nationell nivå där det tydligt framgår vad som ska finansieras offentligt och vad som inte ska det. Tabell 4. Nivå för beslut om prioriteringar. Vem anser du skall vara ansvarig för att göra prioriteringen av vilka diagnoser som skall behandlas? Socialstyrelsen 58% Politiker, nationellt 16% Behandlande läkare 13% Verksamhetschef 5% Förvaltnings-/sjukhuschef 2% Politiker, regionalt 2% Annan statlig myndighet än Socialstyrelsen: 1% Annan: 4% Totalt 100% Användandet av privata sjukvårdsförsäkringar Med en tydlighet i vilka behandlingar och behandlingsmetoder som finansieras offentligt möjliggörs även en ökad användning av privata sjukvårdsförsäkringar. Något som skulle tillföra ytterligare resurser till hälso- och sjukvården, både för privata och för offentliga vårdgivare. I dagsläget finns det en stor osäkerhet i vad som prioriteras och därmed finansieras av den offentliga vården. Det medför att det uppstått en marknad för privata sjukvårdsförsäkringar för vilket innehållet är osäkert eftersom det finns skillnader mellan olika landsting/regioner i vad som ingår i den offentligt finansierade sjukvården. Om skiljelinjerna mellan det som finansieras offentligt och det som inte görs så blir tydliga blir det enklare för medborgarna att själva ta ställning till sitt behov av privat sjukvårdsförsäkring och risken för att betala dubbelt för något minimeras. Nästan samtliga, 96 procent, av ST-läkarna som deltagit i undersökningen har svarat att de tror att användandet av privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentliga vården kommer att öka i framtiden. 13 Framtidens sjukvård finansiering, styrning och struktur, 2004, Sveriges Läkarförbund, Stockholm, s 26. 7

11 Som tabell 5 nedan visar har en stor andel uppgivit att de är negativa till att privata sjukvårdsförsäkringar används inom den offentliga vården i syfte att snabbare få tillgång till vård. Lika negativa som de är till att försäkringarna används till att snabbare få tillgång till vård än andra, lika positiva är ST-läkarna till att privata sjukvårdsförsäkringar används för att få behandling utförd som inte bekostas av den offentliga vården (tabell 6). Tabell 5. Att gå före i vårdkön. Tabell 6. Att få evidensbaserad behandling utanför vårdprogrammet. Vilken är din huvudsakliga inställning till användandet av privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentliga vården i följande fall: För att få snabbare tillgång till vård? Mycket positiv 8% Ganska positiv 15% Varken positiv eller negativ 20% Ganska negativ 27% Mycket negativ 29% Totalt 100% Vilken är din huvudsakliga inställning till användandet av privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentliga vården i följande fall: För att få behandling utförd som inte bekostas av den offentliga vården? Mycket positiv 19% Ganska positiv 34% Varken positiv eller negativ 24% Ganska negativ 13% Mycket negativ 11% Totalt 100% 8

12 Vårdens driftformer Mångfald av vårdgivare SYLF anser att det är viktigt att patienten har rätt att fritt välja vårdgivare. 14 För högspecialiserad vård ska det dock krävas remiss. Möjligheten att fritt välja vårdgivare ger patienten ett verkligt inflytande över vården eftersom patienten då kan byta vårdgivare om vården brister. För det krävs en mångfald vårdgivare. En grundförutsättning för en mångfald vårdgivare och konkurrens inom hälso- och sjukvården är etableringsfrihet. Med etableringsfrihet avses att den som har nödvändig medicinsk kompetens ska ha rätt att etablera sig som vårdgivare och därmed kunna konkurrera om finansiering inom ramen för den sjukvårdsproduktion som efterfrågas av beställaren. Ett fritt val innebär inte enbart friheten att välja något, utan även rätten att byta från något. Luckra upp reglerna för bisysslor Två viktiga grupper för att skapa en mångfald vårdgivare är de läkare som redan verkar vid en fristående öppenvårdsenhet inom vårdvalssystemen samt alla läkare som är verksamma vid inom sjukhus. Det är önskvärt med ett system där det ges möjlighet att kombinera tjänstgöring inom sjukhus med verksamhet i fristående öppenvårdsenhet. Ett sådant system skulle medföra en trygghet samt kompetensutbyte och kompetensutveckling för de inblandade läkarna samtidigt som såväl den fristående öppenvårdsenheten som sjukhuset skulle dra nytta av kunskaps- och erfarenhetsutbytet. Det skulle även öppna för vårdval inom specialistvården även utanför storstadsregionerna. I glesbygden kanske det inte inom alla specialiteter finns ett underlag att bedriva en fristående specialistklinik på heltid samtidigt som det ofta finns en brist på specialistläkare på sjukhusen. Det är framför allt bland de sjukhusanställda läkarna som basen finns för nyetableringar inom vårdvalssystemen. Det skulle dock kräva en uppluckring av reglerna kring bisysslor 15. Enligt nuvarande regelverk har arbetsgivaren 16 så kallad fri prövningsrätt av en eventuell bisyssla. Arbetsgivaren kan idag förbjuda en bisyssla dels om den anses inverka hindrande för arbetsuppgifterna, dels om den anses konkurrera med arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som har tolkningsföreträdet och det kan inte prövas i domstol. Det innebär att arbetsgivaren på egen hand kan bestämma huruvida den anställde har rätt till en bisyssla. De signaler som SYLF har mottagit genom kontakter med medlemmar i Läkarförbundet och tjänstemän på Läkarförbundets kansli ger en bild av att många läkare vill kunna ha bisysslor som 14 SYLF ställer sig bakom Sveriges Läkarförbunds skrift, 2004, Framtidens sjukvård finansiering, styrning och struktur, Sveriges Läkarförbund, Stockholm. 15 Med bisyssla avses här ett uppdrag, en syssla, ett arbete eller en egen verksamhet som ligger utanför den huvudsakliga anställningen och som utförs vid sidan av den huvudsakliga anställningen. 16 Här avses landsting/regioner. 9

13 innebär kliniskt arbete. Framför allt verkar det finnas ett stort intresse hos de nuvarande privat verksamma specialistläkarna att kunna deltidsanställa sjukhuskollegor. Den bild som framträder är dock den av att landstingen/regionerna hindrar det. Hindrandet av att ha klinisk verksamhet som bisyssla sker i huvudsak på två sätt. Dels genom politiska beslut om att det ej är tillåtet, dels genom att sjukhusledning förbjuder det med hänvisning till det inverkar negativt på utförandet av arbetsuppgifter i huvudanställningen eller att verksamheten skulle konkurrera med sjukhusets verksamhet. ST-läkarna som deltagit i undersökningen har svarat att de i huvudsak är positivt inställda till bisysslor som innebär kliniskt arbete. Som tabell 7 visar har endast 4 procent svarat att de i huvudsak har en negativ inställning till sådana bisysslor. Tabell 7. Huvudsaklig inställning till bisysslor. Vilken är din huvudsakliga inställning till att läkare har bisysslor som innebär kliniskt arbete? Mycket positiv 31% Ganska positiv 34% Varken positiv eller negativ 32% Ganska negativ 3% Mycket negativ 1% Totalsumma 100% SYLF tror att en uppluckring av bisysslereglerna skulle kunna leda till ett bättre nyttjande av befintliga läkarresurser eftersom läkarnas tid och kunskap nyttjas mer optimalt samt att nya perspektiv och infallsvinklar kan motivera till nya innovativa lösningar för och inom hälso- och sjukvården. Intresse och erfarenhet av andra driftsformer För att vidare undersöka ST-läkarnas intresse för en mångfald vårdgivare har de fått svara på huruvida de har någon erfarenhet av att arbeta som läkare i annan driftsform än landsting/region samt huruvida de kan tänka sig att i framtiden arbeta som läkare i annan driftsform. 10

14 Tabell 8. Intresse av arbete utanför landstingens/regionernas regi. Tabell 9. Erfarenhet av arbete utanför landstingens/regionernas regi. Har du övervägt att i framtiden arbeta som läkare inom något av följande? Flera svarsalternativ är möjliga. Privat sjukvårdsverksamhet, som anställd 53% Utomlands 53% Bemanningsbolag och/eller som konsult 49% Privat sjukvårdsverksamhet, ägd helt eller delvis själv 36% Läkemedelsindustrin 19% Annat: 3% Nej, inget av ovan 13% Har du någon erfarenhet att arbeta som läkare inom något av följande? Flera svarsalternativ är möjliga. Utomlands 26% Privat sjukvårdsverksamhet, som anställd 18% Bemanningsbolag och/eller som konsult 15% Privat sjukvårdsverksamhet, ägd helt eller delvis själv 3% Läkemedelsindustrin 2% Annat: 3% Nej, inget av ovan 51% Tabellerna 8 och 9 ovan visar att en klar majoritet av ST-läkarna kan tänkas sig att arbeta som läkare i andra driftsformer än landsting/region. Det är betydligt färre som verkligen har gjort det. Att erfarenheten av andra driftsformer är låg kan till stor del förklaras genom att ST-läkarna fortfarande är under utbildning och i början av sina karriärer. Det intressanta i undersökningens resultat är att om möjligheten att prova nya arbetsgivare eller starta egen verksamhet ökar finns det ett stort intresse från ST-läkarna att arbeta som läkare utanför landstingen/regionerna. Därmed ökar mångfalden av vårdgivare. 11

15 Bilaga 1 Urval och begränsningar SYLF:s ST-enkät är webbaserad och distribuerades den 24 mars Fyra påminnelser har sänts till de som vid tidpunkten för påminnelsen ännu ej påbörjat enkäten. Den sista påminnelsen skickades den 16 maj Möjligheten att besvara enkäten stängdes den 23 maj Enkäten sändes ut till ett urval av de medlemmar i SYLF som kan antas genomföra ST. I SYLF:s medlemsregister fanns vid tidpunkten för urval och utskick av enkäten 6045 stycken legitimerade medlemmar boende i Sverige med registrerad e-postadress. Dessa medlemmar tilldelades ett slumptal mellan 1000 och 9000 där de 2500 medlemmarna med lägst slumptal valdes ut som mottagare av enkäten. I mottagargruppen har 148 angivit en felaktig e-postadress varvid enkäten ej kunnat mottagas av dem. Dessa har strukits som mottagare. Av de 2352 medlemmarna i den slutgiltiga urvalsgruppen har 1341 svarat på hela eller delar av enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 57 procent. Av dessa svarade 77 personer antingen Jag arbetar inte i Sverige eller Annan på frågan Vilken typ av anställning har du? och dirigerades direkt till slutet av enkäten. Ytterligare 42 personer lämnade frågan utan svar. Av de totalt 1222 personer som angivit vilken anställningstyp de har är 134 personer anställda som vikarierande underläkare och de övriga personerna har anställning som STläkare 17. När det i rapporten anges att ST-läkare har en viss åsikt är det endast de individer som besvarat enkäten som avses. Det är de svarande ST-läkarnas subjektiva upplevelse av tjänstgöringen som undersökningen har mätt. Resultatet är inte en absolut mätning av ST-läkarnas attityd till frågorna utan utgör ett komplement till andra utvärderingsmetoder. I tabell 1 kan det noteras att de 1341 medlemmar som helt eller delvis har besvarat enkäten utgör ett för populationen representativt urval med avseende på kön, ålder och legitimationsår. Det behöver dock inte innebära att de har samma åsikter och beteenden i andra avseenden. Tabell 1. Samtliga legitimerade medlemmar i jämförelse med de som besvarat enkäten. Samtliga medlemmar i urvalsramen, (6 045) Besvarat enkäten, (1 341) Andel kvinnor 60% 60% Födelseår i medeltal Legitimationsår i medeltal Ingen fråga i enkäten har varit obligatorisk, vilket innebär att svarsfrekvensen på frågorna varierar. Vissa frågor har varit riktade och därmed inte ställts till alla svarande. I sammanställning och analys av resultaten har ingen form av vikting skett personer har angivit att de går på en så kallad forskar-st, 6 personer har angivit att de genomför en så kallad ledarskaps-st och de övriga personerna har angivit ST-läkare. 12

16 Bilaga 2 SYLF:s ST-enkät 2011 Du har blivit utvald att delta i SYLF:s ST-enkät Beräknad svarstid är cirka 5-10 minuter. Om du inte är ST-läkare ber vi dig ändå fylla i formuläret i tillämpliga delar. Alla svar är viktiga! Resultaten från enkäten används bland annat för att uppmärksamma arbetsgivare och politiker på problem som underläkare möter. Genom att besvara formuläret hjälper du till att skapa bättre villkor för underläkare. Ditt svar behandlas konfidentiellt. Kontakta gärna SYLF:s kansli john.gambe@sylf.se om du har några frågor. Tack på förhand SYLF:s styrelse och kansli Läs mer om Sveriges Yngre Läkares Förening 1a. Vilken typ av anställning har du? ST-läkare Forskar-ST Ledarskaps- ST Vikarierande underläkare Jag arbetar inte i Sverige Annan: 13

17 1b. Vilken anställningsform har du? Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning Annan form: Vet ej 2a. Vilket år tog du läkarexamen? (Ange med fyra siffror) 2b. Vilket år fick du din legitimation. (Ange med fyra siffror) 2c. Vilket år påbörjade du din ST? (Ange med fyra siffror) 3. Har du läkarexamen från ett annat land än Sverige? Nej Ja - annat EU/EES-land Ja - land utanför EU/EES 14

18 4a. Var i Sverige arbetar du? Blekinge län Dalarna län Region Gotland Gävleborgs län Region Halland Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Region Skåne Södermanlands län Stockholms län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalandsregionen Örebro län Östergötlands län 15

19 4b. Inom vilken sektor arbetar du? Offentligt - staten Offentligt- landsting/region Privat - större bolag, exempelvis Aleris, Carema och Praktikertjänst Privat - mindre bolag, exempelvis enskild privat vårdcentral Privat - kooperativ Privat - annan 4c. Arbetar du inom primärvården? Ja Nej 5. Är du man eller kvinna? Kvinna Man 6. Vilket år är du född? Ange med fyra siffror Nu följer ett antal frågor kring specialisttjänstgöring. Du som är vikarierande underläkare går automatiskt vidare till fråga

20 7a. Genomför du din specialisttjänstgöring enligt den gamla eller nya ordningen? Den gamla (legitimation före 1 juli 2006) Den nya (legitimation efter 1 juli 2006) 7b. Inom vilken specialitet genomför du din tjänstgöring? Dropdownlista anpassad utifrån specialisttjänstgöring enligt gamla eller nya ordningen. 8. För att få bevis om specialistkompetens i en gren- eller tilläggsspecialitet krävs specialistkompetens i en basspecialitet enligt den nya specialitetsindelningen. Har det påverkat dig i ditt val av specialitet? Ja Nej 9. Tror du att du kommer att uppnå specialistkompetens inom totalt 5 års tjänstgöring (forsknings-, föräldraledighets- och annan tjänstledighet borträknade)? Ja Nej 17