/2009 1(5) Ert datum
|
|
- Frida Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 The SwedJsh Gene TechnolORY AOvlsory Board /2009 1(5) Ert datum Ert dnr Jordbruksverket Anders Falk Växtodlingsenheten Jönköping Synpunkter på ansökan om odling av den genetiskt modifierade majsen MON x MON (EFSAlGMO/BE/2009/71) Vi har ur miljösynpunkt inga invändningar mot ett marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade majsen MON x MON Vi anser att odling av den insektsresistenta och herbicidtoleranta majsen är etiskt acceptabelt. Bakgrund Den aktuella majsen har tagits fram via sexuell korsning mellan två genetiskt modifierade majslinjer. Dessa två linjer (MON och MON 88017) är sedan tidigare godkända för användning som livsmedel och foder inom EU. har tidigare yttrat sig över ansökningar om användning av den aktuella majshybriden (MON x MON 88017), samt de enskilda majslinjerna för livsmedel och foder. Nämnden har även yttrat sig över en ansökan om odling av majsen MON och hade då inte några invändningar mot ett beviljande av ansökan. Majshybriden innehåller tre gener, isolerade från jordbakterien Bacilllus thuringensis. Två av de tillförda generna ger resistens mot vissa insektsarter inom ordningen Lepidoptera (t. ex. majsmott, Ostrinia nubialis) och den tredje ger resistens mot vissa arter inom ordningen Coleoptera (t. ex. majsrotbagge, Diabrotica spp.). B. thuringensis (Bt) insekticida egenskaper (dvs. de är giftiga för insekter) upptäcktes i början av 1900-talet och har sedan slutet av 50-talet använts kommersiellt som biologiskt bekämpningsmedel i jord- och skogsbruk. Bakterien har även använts i andra sammanhang t.ex. för att bekämpa en art av knott som sprider den rundmask som orsakar s.k. flodblindhet i de tropiska delarna av världen. I Sverige har bakterien bl.a. använts för att bekämpa myggor i nedre Dalälven. Majsen har även tillförts en gen som ger tolerans mot ogräsbekämpningsmedel (herbicider) som innehåller den verksamma beståndsdelen glyfosat. Genen har isolerats från jordbakterien Agrobacterium tumefasciens. Majs (Zea mays) är en introducerad art som odlats i Europa i cirka 500 år. Den domesticerade majsen är till stor del beroende av människan har ingen möjlighet att sprida sig och bli ett ogräs. En bedömning av risker med genspridning till vilda populationer är inte aktuell eftersom majs inte har några vilda släktingar i Europa Majspollenet är ett av de största och tyngsta pollenkornen som sprids med vinden, vilket begränsar det avstånd pollenet har möjlighet att sprida sig. Detta betyder inte att genflöde från genetiskt modifierad majs till konventionellt förädlad majs inte kan ske. En sådan händelse skulle dock inte i sig innebära någon miljörisk. Postadress: Telefon: Fax: Webb/E-post: Box Solna genteknik@genteknik.se
2 , /2009 2(4) Enligt EU:s gemensamma regler om spårbarhet och märkning ska genetiskt modifierade organismer (GMO) och livsmedel och foder som består av, innehåller eller har framställts av GMO märkas och kunna spåras. I de fall det skett en oavsiktlig inblandning av små mängder GMO behöver produkten inte märkas så länge GMOråvaran inte överskrider 0,9 %. Samexistens mellan olika typer av produktion sker redan idag i Europa. Exempel på produktionslinjer som hålls isär är majs som används som djurfoder och majs för livsmedelsproduktion. Då det kan bedömas att den aktuella majshybriden inte kommer att odlas som ersättning för ekologiskt odlade grödor görs i följande stycken endast en jämförelse med konventionellt odlad majs. Majsrotbaggen är en av de huvudsakliga skadegörarna på majs i USA. Både larverna och de adulta (färdigutvecklade) insekterna angriper majsen, och både jordoch bladinsekticider används vid bekämpning av insekten. Majsrotbaggen påvisades första gången i Europa 1992, i Serbien, och har därefter spridit sig över den europeiska kontinenten. För majsmotten gäller det omvända. Arten härstammar från Europa men finns nu även i Nordamerika. Den aktuella majsens insektsskydd har en hög grad av specificitet då den endast är giftig för vissa arter inom de två insektsordningarna Lepidoptera och Coleoptera. En metaanalys (statistisk metod som utnyttjar resultat från flera oberoende studier) av 42 fältförsök visade att icke-målorganismer generellt sett är mer rikligt förekommande i fält med Bt-bomull och Bt-majs än i konventionella odlingar där kemiska bekämpningsmedel används. I jämförelse med fält där inga kemiska bekämpningsmedel användes var dock vissa grupper av icke-målorganismer mindre förekommande i Bt-fälten. När det gäller majs som modifierats för att motstå angrepp från arter inom ordningen Coleoptera fann man dock inga skillnader mellan dessa odlingar, konventionella odlingar och odlingar där man inte använde kemiska bekämpningsmedel (Science 316:1475,2007). Som tidigare nämnts har Bt länge använts som biologiskt insektsbekämpningsmedel. En studie där påverkan på icke-målorganismer vid denna typ av bekämpningsstrategi jämförs med odling av Bt-grödor vore av intresse. Odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs har inneburit att användningen av insekticider minskat på flera håll i världen. De enda genetiskt modifierade sorter som är godkända för odling inom EU är hybrider mellan den Lepidopteraresistenta majsen MON 810 och konventionellt förädlade majslinjer. Spanien är det land inom EU som odlar de största arealerna med den insektsresistenta majsen. I en vetenskaplig artikel publicerad i Nature Biotechnology (26:384, 2008) redovisas följande siffror vad gäller insekticidanvändning vid odling av genetiskt modifierad respektive konventionell majs. I snitt besprutades den konventionella majsen med insekticider 0.86 gånger/år, medan den genetiskt modifierade majsen besprutades 0.32 gånger/år. 70 % av de lantbrukare som odlade genetiskt modifierad majs använde inga kemikalier alls. Motsvarande procentsats för de som odlade konventionell majs var 42 %. I samtliga områden som undersöktes var det mer ekonomiskt lönsamt att odla Bt-majs jämfört med konventionell majs. Lönsamhetsökningen varierade dock kraftigt mellan de olika områdena från 3.17 till 122 euro/hektar.
3 , /2009 3(4) Enligt rapporten "GM-crops: global socio-economic and environmental impacts" (PG Economics Ltd, UK) beräknas den globala odlingen av herbicidtoleranta och insektsresistenta grödor under 2007 ha lett till en minskning av koldioxidutsläppen motsvarande utsläppen från 6.3 miljoner bilar. Herbicidtoleranta grödor kan enligt en rad rapporter, inklusive den ovan nämnda, odlas i plöjningsfria system något som leder till minskade koldioxidutsläpp på grund av minskad drivmedelsåtgång och att kolet stannar kvar i marken och inte frigörs till atmosfären i form av växthusgaser. Plöjningsfria system minskar även kväveläckage och jorderosion. Den primära effekten av de Lepidoptera-specifika generna är att de ger skydd mot insektsangrepp. En indirekt effekt är att halterna av svampgifter (mykotoxiner) i majsen kraftigt reduceras, något som är viktigt ur livsmedels- och fodersäkerhetssynpunkt. Liksom vid alla typer av insekticidanvändning finns risken att insektspopulationer utvecklar resistens (motståndskraft) mot de insektsgifter (toxiner) som produceras av insektsresistenta genetiskt modifierade grödor. Man känner idag till drygt 500 arter av insekter som utvecklat resistens mot en eller flera typer av insekticider. Den vanligaste resistensmekanismen när det gäller den typ av toxin som produceras av de insektsresistenta grödorna är att det mottagarprotein (receptor) som toxinet binder till i insektens mag-tarmkanal muterar på ett sådant sätt att toxinet inte längre kan binda och orsaka insekten skada. Det är inte bekämpningsmedlet i sig som orsakar den mutation som gör en individ resistent. Inom varje art finns en genetisk variation och den eller de individer som bär på en naturlig mutation i receptorgenen som gör att proteinet inte kan binda överlever och kan föra mutationen vidare till sin avkomma. För att fördröja en eventuell resistensutveckling har två Lepidoptera-specifika gener som kodar för olika proteiner som binder till olika mottagarproteiner tillförts den aktuella majslinje och odlingarna kommer att omges av bårder av konventionell majs. För att ytterligare minska risken för resistensutveckling innefattar ansökan en övervakningsplan (Insect resistance monitoring plan). Etiska överväganden I etiktraditionerna finns Väldigt lite som kan tillämpas på växter. De två stora huvudlinjerna ger i huvudsak en etik som primärt handlar om förnuftiga varelser eller kännande och upplevande varelser. Växter kan inte skadas moraliskt sett enligt dessa synsätt. Vad vi gör mot växter får, enligt dessa synsätt, moralisk relevans genom att handlingen kan få konsekvenser för förnuftiga/kännande varelser. Det finns tolkningar av föreställningar som "naturlighet" och "skapelsens integritet", vilka ibland anges som stöd för att motsätta sig genetisk förändring av organismer. Sådana tolkningar utesluter de flesta former av genetiska förändringar, t.ex. överföring av gener mellan arter. har inte tidigare anslutit sig till sådana inställningar, utan bedömer varje fall av genetisk förändring för sig. Etiska aspekter på genetiskt modifierade växter och bakterier kommer därför att hänföra sig till etiska aspekter av konsekvenser av genetiskt modifierade organismer vid försöksodling, marknadsintroduktion etc. Försiktighetsprincipen är ett försök att minska risken för oönskade konsekvenser. Vi gör våra avvägningar med hänsyn till risker för miljön och människors och djurs hälsa.
4 /2009 4(4) n.a$f <,d ".' CW ~Tech'~II'l&YAd,.I:!,ifJor)' Dom.aJ Vid ensidig användning av ett bekämpningsmedel med en specifik aktiv substans finns alltid risken att en insektspopulation utvecklar resistens mot bekämpningsmedlet. Detta leder till att bekämpningsinsatserna blir verkningslösa. I den aktuella majsen har två Lepidoptera-specifika gener tillförts majsen och majsfälten kommer att omges av refuger av konventionell majs. Ansökan innefattar även en övervakningsplan. Dessa åtgärder bidrar på olika sätt till att minska risken för resistensutveckling. Bt-toxinet har under lång tid använts som biologiskt bekämpningsmedel utan att några negativa effekter på människors eller djurs hälsa rapporterats. Majsen har ett insektsskydd med hög grad av specificitet vilket gör att dess påverkan på ickemålorganismer är mindre än vid användning av kemiska bekämpningsmedel. I Spanien använder de lantbrukare som odlar Bt-majs mindre bekämpningsmedel än de som odlar konventionell majs. Vidare finns ingen risk för att majsen blir ett ogräs eller att den sprider sig till vilda populationer då majs inte har några vilda släktingar i Europa. Grödans herbicidtolerans möjliggör användandet av herbicider med bättre miljöprofil än andra herbicider och underlättar plöjningsfri odling. Mot bakgrund av det ovan nämnda anser vi att odling av majsen MON x MON är etiskt acceptabelt. i detta ärende har efter föredragning av kanslichef Marie Nyman fattats av ledamöterna Birgitta Eilemar, Per Bill, Maria Kornevik Jakobsson, Lars Tysklind, Irene Oskarsson, Egon Frid (skiljaktig, se bilaga), Tina Ehn (skiljaktig, se bilaga), Rishi Bhalerao, Anna Wedell och Nils Uddenberg samt tjänstgörande ersättaren Per Wallgren. Vid remissens besvarande deltog även ersättarna Maria Lundqvist Brömster och Stellan Welin. ~, 6t~ BirJtta ilemar
5 The Swe l!:ill Genit Technology A(jvlsory Board Bilaga I /2009 1(1) Ert datum Ert dm Ledamöterna Egon Frid (V) och Tina Ehn (MP) är skiljaktiga och anför följande: Avvikande mening angående Gentekniknämndes synpunkter på ansökan om odling av den genetiskt modifierade majsen MON x MON 88017, vårt dnr 062/2009. Den grundläggande hållningen för Vänsterpartiet och Miljöpartiet är att värna försiktighetsprincipens tillämpning. På området genteknik finns stora kunskapsluckor med avseende på hur genförändrade grödor dels verkar på mänsklig hälsa och djurhälsa samt på hur de fungerar i näringskedjorna i ekosystemen. Vi menar att det är önskvärt att bryta med de metoder som bygger på monokultureiia odlingsmetoder som får konsekvenser som kräver olika former av bekämpning av det slag som ansökan avser. Ett väl utvecklat och konsekvent genomfört växelbruk är enligt vår mening ett av flera, bättre sätt att komma tillrätta med problemen. Vi anser att det inte är tillräckligt klarlagt vilka långsiktiga risker införandet av genmodifierade grödor av det aktuella slaget har för människors hälsa och miljö samt för den biologiska mångfalden. Varsamhet och försiktighet bör därför tillämpas vid all tillståndsgivning. Eftersom tillståndet gäller odling i syfte att framställa livsmedel och foder måste det enligt vår mening, innan tillstånd kan komma ifråga, finnas ett regelverk för samexistens med icke genmodifierade grödor. Detta har nu tagits fram i Sverige och benämns samexistensregler, vilka enligt vår uppfattning kan ifrågasättas, på grund av sina korta avstånd mellan olika grödor och odlingssystem. Dessutom råder en avsaknad av bestämmelser om miljöansvar och ersättningsregler i fall där iblandning kan komma att ske. Vi menar att ett märkningssystem gällande genmodifierade produkter också måste omfatta livsmedel där GMO har funnits med i produktionsprocessen så att det blir möjligt för konsumenten att av etiska skäl avstå från sådana produkter. Slutsatsen för vår del är att inte godkänna ansökan om odling av den genmodifierade majsen MON x MON vare sig av miljöskäl eller etiska skäl.
Gentekniknämnden rne Swedistl Gen r,;ehnology Advlsory Board
Gentekniknämnden rne Swedistl Gen r,;ehnology Advlsory Board 2009-12-16 056/2009 1(4) Ert datum Ert dnr 2009-11-26 22-10586/09 Jordbruksverket Anders Falk Växtodlingsenhetn 551 82 Jönköping Synpunkter
Läs merb/2009 1(3) Gentekniknämnden
... 2009-11-02 046b/2009 1(3) Ert datum Ert dnr Gentekniknämnden 2009-09-10 37-9307/09 Jordbruksverket Växtodlingsenheten Anders Falk 551 82 Jönköping Synpunkter på ansökan om odling av den genetiskt modifierade
Läs merAnsökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL )
Yttrande 2014-05-07 027/2014-4.1.1. 1(2) Ert datum Ert dnr 2014-02-27 4.6.18-1824/14 Jordbruksverket Enheten för foder och hälsa Att: Kersti Andersson Deharde 551 82 Jönköping Ansökan om marknadsgodkännande
Läs merAnsökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade bomullen GHB119 (EFSA/GMO/NL/2011/96)
2012-02-15 117/2011 1(3) Ert datum Ert dnr 2011-11-24 4315/11 Saknr 6632 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Kontrollstödsenheten Zofia Kurowska Box 622 751 26 Uppsala Ansökan om marknadsgodkännande
Läs merAnsökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan MON (EFSA-GMO-NL )
2015-03-25 018/2015-4.1.1. 1(3) Ert datum Ert dnr 2015-01-30 4.6.18-991/15 Jordbruksverket Enheten för CITES, foder och djurprodukter Att: Kersti Andersson-Deharde 551 82 Jönköping Ansökan om marknadsgodkännande
Läs merSYNPUNKTER Datum Vårt dnr Sidnr Birgit Postol tel /2005 1(5) Jordbruksverket JÖNKÖPING
GENTEKNIKNÄMNDEN SYNPUNKTER Birgit Postol tel 08-508 846 32 2005-08-26 056/2005 1(5) Ert datum Ert dnr 2005-06-22 37-5352/05 Jordbruksverket 551 82 JÖNKÖPING Synpunkter på sammanfattning av ansökan från
Läs merAnsökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade majsen MON89034 x 1507 x MIR162 x NK603 x DAS (EFSA/GMO/NL/2018/151)
Yttrande 2018-12-12 111/2018-4.1.1. 1(2) Ert datum Ert dnr 2018-10-29 2018/02511 Saknr 8.3.5. Livsmedelsverket Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Att: Ulla Fäger Box 622 751 26 Uppsala Ansökan
Läs merLivsmedelsverket Rådgivningsenheten Kontrollstödsenheten Att: Zofia Kurowska Box Uppsala
Yttrande 2013-03-20 005/2013-4.1.1. 1(2) Ert datum Ert dnr 2013-01-11 156/13 Saknr 8.3.5. Livsmedelsverket Rådgivningsenheten Kontrollstödsenheten Att: Zofia Kurowska Box 622 751 26 Uppsala Ansökan om
Läs merAnsökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade rapsen MS8 x RF3 x GT73
Yttrande 2013-04-17 034/2013-4.1.1. 1(2) Ert datum Ert dnr 2013-03-05 37-5500/12 Jordbruksverket Enheten för foder och hälsa Kersti Andersson Deharde 551 82 Jönköping Ansökan om marknadsgodkännande av
Läs merYTTRANDE Datum Vårt dnr Sidnr /2004 1(1) Jordbruksverket Jönköping
YTTRANDE 2004-04-22 032/2004 1(1) Ert datum Ert dnr 2004-03-03 22-1335/04 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Angående utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad raps Gentekniknämnden har 1997-03-12
Läs merMöjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige (SOU 2016:22)
Yttrande 2016-08-26 037/2016-4.1.1. 1(3) Ert datum Ert dnr 2016-04-25 M2016/00673/Ke Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Kemikalieenheten Att Rasa Ptasekaite e-post m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merGENTEKNIKNÄMNDEN Vårt datum Vårt Dnr /2004. Jordbruksverket Jönköping
Y T T R A N D E GENTEKNIKNÄMNDEN Vårt datum Vårt Dnr 2004-02-12 010/2004 Angående avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad raps Ert datum Ert Dnr 2004-01-14 22-6391/03 Jordbruksverket 551 82 Jönköping
Läs merAnsökan om att få bedriva fältförsök med genetiskt modifierad oljedådra
Yttrande 2017-02-15 010/2017-4.1.1. 1(3) Ert datum Ert dnr 2017-01-24 4.6.18-567/17 Jordbruksverket Miljöregelenheten Att: Heléne Ström e-post: genteknik@jordbruksverket.se Ansökan om att få bedriva fältförsök
Läs merMonsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U
GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,
Läs merGenetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Läs merGMO på världsmarknaden
GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 10.12.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artikel 88.2 och 88.3 i arbetsordningen om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merGenteknik som tar skruv
Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling
Läs merFrågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer
MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010
Läs merMotion om en kommun maximalt fri från GMO
Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 29 1 Dnr 2010 0009 Motion om en kommun maximalt fri från GMO Bilaga: Motion om en kommun maximalt fri från GMO Ärendebeskrivning Roger Malmberg (MP) och Marie Anne
Läs merBESLUT Datum Vårt dnr Sidnr 2009-11-18 049/2009 1(4) Ert datum. 2009-09-28 Jo2009/2298
BESLUT 2009-11-18 049/2009 1(4) Ert datum Ert dnr Gentekniknämnden 2009-09-28 Jo2009/2298 The Swe
Läs merYttrande över rapporten Herbicidtoleranta grödors påverkan på vissa miljökvalitetsmål
1(5) Ert Dnr: 22-2067/07 Vårt Dnr: 8000-152/07 2007-10-12 Till Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande över rapporten Herbicidtoleranta grödors påverkan på vissa miljökvalitetsmål Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merMöjligheter med GMO. Jens Sundström
Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural
Läs merOrientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU
Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns
Läs merI~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN.
I~;l.&li B i l a g a SALA KOMMUN KS 2011/26/1 pcal,,:jn fl KnH\~'L?qM J", \ UI!lW",,;;!, KomrntlnstVfetsr;ri.s förvaltning Ilnk toll Di, 26 1 (21 2011-01-24 DNR 2010/52 KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion om
Läs merGENTEKNIKNÄMNDEN Vårt datum Vårt Dnr 2005-06-23 038/2005
GENTEKNIKNÄMNDEN Vårt datum Vårt Dnr 2005-06-23 038/2005 Ert datum Ert Dnr 2005-04-04 37-2863/05 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Synpunkter på sammanfattning av ansökan från Pioneer Hi-Bred att få importera
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT
30.4.2015 L 112/1 II (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/683 av den 24 april 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Förslag till RÅDETS BESLUT Bryssel den 4.6.2010 KOM(2010)299 slutlig 2010/0158 (NLE) om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av
Läs merRapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79
Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36
Läs merDNA- analyser kan användas för att
Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar
Läs merLouise Ungerth, chef för
Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se
Läs merFältförsök med genetiskt modifierad majs med tolerans mot glyfosat
1(9) BESLUT 2008-04-08 Dnr 22-11257/07 Delg. Växtodlingsenheten David Ståhlberg Syngenta Seeds AB Box 302 261 23 Landskrona Fältförsök med genetiskt modifierad majs med tolerans mot glyfosat BESLUT Jordbruksverket
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merGENTEKNIKNÄMNDEN. YTTRANDE Datum Vårt dnr Sidnr /2004 1(1) /03. Jordbruksverket Jönköping
GENTEKNIKNÄMNDEN YTTRANDE Datum Vårt dnr Sidnr 2004-04-15 029/2004 1(1) Ert datum Ert dnr 2004-04-02 22-6371/03 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Angående Jordbruksverkets förslag till beslut angående ansökan
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.10.2011 KOM(2011) 623 slutlig 2011/0267 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merKonsumenterna och GMO
Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning
Läs merFältförsök med genetiskt modifierad sockerbeta H7-1
1(8) BESLUT 2010-04-23 Dnr 22-129/10 Delg. Växtavdelningen Syngenta Seeds AB Box 302 261 23 Landskrona Fältförsök med genetiskt modifierad sockerbeta H7-1 BESLUT Jordbruksverket bifaller ansökan. Detta
Läs merRisk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket
Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merGenklippet? har stött på hårt motstånd från konsumenter och miljöorganisationer.
Genklippet? Kan gentekniken bli klippet som räddar världen från svält och miljöproblem? Eller kan det tvärtom bli farligt för människor och miljö när genmodifierade organismer börjar dyka upp på åkrar
Läs merFältförsök med genetiskt modifierad vårraps (Brassica napus) 1997
BESLUT 1997-03-24 22 58/97 Delg. Plant Genetic Systems N.V. Jozef Plateaustraat 22 B 9000 Gent Belgien Fältförsök med genetiskt modifierad vårraps (Brassica napus) 1997 Plant Genetic Systems N.V. (nedan
Läs merMiljöbalkens påverkan på forskning och utveckling
2018-02-14 004/2018-3.1.2. 1(7) Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling Gentekniknämndens slutsatser - Nämnden anser att det är bekymmersamt om produkter som utvecklas i Sverige inte kommer Sverige
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merYttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet
1(2) ArtDatabanken Jonas Sandström YTTRANDE 2013-01-11 Naturvårdsverket Att. Björn-Axel Beier 106 48 Stockholm NV-10089-12 SLU.dha.Fe.2012.1.4 139 Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merVäxtskyddsmedel i mat - en risk nu och i framtiden?
Växtskyddsmedel i mat - en risk nu och i framtiden? Temadag i miljökemi, 190327 Anneli Widenfalk Risk- och nyttovärderingsavdelningen Konventionellt odlad mat rena giftbomber? Vad är ett bekämpningsmedel?
Läs merBESLUT Datum Vårt dnr Sidnr Ert datum. Synpunkter angående marknadsgodkännande av sojabönan x (EFSA/GMO/NL/2007/47)
Gentekni.knämnden BESLUT 2008-04-07 024/2008 1(1 ) Ert datum Ert dnr 2008-02-22 372420/08 Jordbruksverket Enheten för foder och djurprodukter Kersti Andersson 551 82 Jönköping Synpunkter angående marknadsgodkännande
Läs merMedborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun
Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljöansvarsutredningen (M 2004:03) Dir. 2006:41. Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljöansvarsutredningen (M 2004:03) Dir. 2006:41 Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Utredaren får i uppdrag att
Läs merGMO-lagstiftningen. Vad händer på EU-nivå? Skånes Miljö- och hälsoskyddsförbund 2015-11-11
GMO-lagstiftningen Vad händer på EU-nivå? Skånes Miljö- och hälsoskyddsförbund 2015-11-11 All verksamhet som innefattar användning av GMO regleras genom EU-gemensam och nationell lagstiftning. Mikroorganismer
Läs merMöjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige
Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige Slutbetänkande av Utredningen om begränsning av odling av genmodifierade växter Stockholm 2016 SOU 2016:22 SOU och
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merAvsiktlig utsättning av genetiskt modifierade sockerbetor (Beta vulgaris L.)
BESLUT 1997-04-24 22 6319/96 22 6320/96 Delg. Hilleshög AB Box 302 261 23 Landskrona Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade sockerbetor (Beta vulgaris L.) 1997-2001 Hilleshög AB (nedan kallat bolaget)
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 12.9.2013 2012/0260(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för
Läs merStoppa GMO-potatisen Amflora
Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska
Läs merResistensförädling i stort och smått
Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö
Läs merAvsiktlig utsättning av genetiskt modifierad sockerbeta med glyfosattolerans
1(6) BESLUT 2005-03-17 Dnr 22-7951/04 Delg. Växtodlingsenheten Syngenta Seeds AB Box 302 261 23 Landskrona Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad sockerbeta med glyfosattolerans BESLUT Jordbruksverket
Läs merOm HERBICIDTOLERANS i JORDBRUKSGRÖDOR
Om HERBICIDTOLERANS i JORDBRUKSGRÖDOR GENTEKNIKNÄMNDENS UTREDNINGSSERIE 1996-04-15 Om herbicidtolerans i jordbruksgrödor Gentekniknämndens utredningsserie 1996-04-15 Innehåll Förord...3 Inledningsanförande
Läs merTillstånd för fältförsök med genetiskt modifierade äppel- och pärongrundstammar
1(6) BESLUT 2015-06-25 Dnr 4.6.18-13820/14 Delg. Regelenheten Heléne Ström SLU Institutionen för växtförädling 230 53 Alnarp Tillstånd för fältförsök med genetiskt modifierade äppel- och pärongrundstammar
Läs merBehov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merMajsmottet en ny skadegörare i Sverige
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)
Läs merPolicy Genmodifierade organismer och genteknik
Policy Genmodifierade organismer och genteknik Innehåll Frågor om genmodifierade organismer (GMO) engagerar många människor och genteknikens effekter berör frågor som Naturskyddsföreningen länge arbetat
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0439/21. Ändringsförslag
.4.206 B8-0439/2 2 Beaktandeled 4a (nytt) med beaktande av slutsatserna från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) angående sakkunniggranskningen av riskbedömningen av växtskyddsmedel med
Läs merMiljöbalkens påverkan på forskning och utveckling
2019-02-13 013/2019-3.1.2. 1(6) Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling Gentekniknämndens slutsatser EU-domstolens dom kommer sannolikt att få negativa konsekvenser för den europeiska växtforskningen.
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merFrågor och svar om GMO
Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte
Läs merMotion om GMO fria livsmedel i Luleå kommun
Kommunfullmäktige 2009 09 28 155 367 2010 10 25 153 360 Kommunstyrelsen 2010 10 11 177 439 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 167 346 Dnr 09.586 008 septkf16 Motion om GMO fria livsmedel i Luleå kommun
Läs merEkokvitto för Destination Sigtuna
Ekokvitto för Destination Sigtuna Övergång från konventionellt till ekologiskt kaffe, mjölk och bananer De medverkande anläggningarna i Destinationen Sigtuna 2015 är: 1909 Sigtuna Stads Hotell, 32 Rum
Läs merSammanträdesdatum 2011-02-10. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun
SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2011-02-10 KF:s HANDLING NR. 5 2011 24 (31) 34 Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun Dnr 2010/52 INLEDNING Motion från Erik Åberg
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs mer2012-03- 08. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling
GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Konventionell växtförädling 1 Från jägare/samlare till jordbrukare (10 12 tusen år sedan) Mänsklig selektion Vilda växtpopulationer Bevarande
Läs merAvsiktlig utsättning av genetisk modifierad raps (Brassica napus) under
1(5) BESLUT 1999-03-18 Dnr 22-755/99 Delg. Växtodlingsenheten Staffan Eklöf Sveriges lantbruksuniversitet Inst. för ekologi och växtproduktionslära Box 7043 750 07 Uppsala Avsiktlig utsättning av genetisk
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merMiljörättslig kontroll av genteknik
Miljörättslig kontroll av genteknik Charlotta Zetterberg 1USTUS FÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala Innehäll 1. Inledning 13 2. Genetiska förändringar och uthällighet 27 2.1 Inledning 27 2.2 Genetiska
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merAvsiktlig utsättning av genetiskt modifierad vårraps (Brassica napus) 1998
BESLUT 1998-04-22 Dnr 22 637/98 Delg. Växtodlingsenheten Jan Taipalensuu Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Box 96 230 53 Alnarp Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad vårraps (Brassica napus) 1998
Läs merFältförsök med genetiskt modifierad majs med tolerans mot glyfosat
1(7) BESLUT 2006-03-24 Dnr 22-9831/05 Delg. Växtavdelningen Monsanto Crop Sciences Sweden AB Ekbacksvägen 28 168 69 Bromma Fältförsök med genetiskt modifierad majs med tolerans mot glyfosat BESLUT Jordbruksverket
Läs merSynpunkter kring ALS-Resistens
Synpunkter kring ALS-Resistens Halland 12 Juni 2015 Jan-Åke Svensson Herbicidresistens! Var står vi idag?? Definition Ett ogräs betraktas att vara herbicidresistent då det överlever en dos flera gånger
Läs merGenetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara
Hannele Tuominen - Umeå Plant Science Centre Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara Umeå Plant Science Centre, UPSC Umeå Universitet BioImprove Formas finansierad
Läs merGenmodifierade grödor. av Nina Larsson våren 2007 på uppdrag av KF Konsument
Genmodifierade grödor av Nina Larsson våren 2007 på uppdrag av KF Konsument 1 1. INLEDNING... 3 2. BAKGRUND... 3 2.1 NATURLIGT URVAL OCH VÄXTFÖRÄDLING... 3 3. GENTEKNIKEN... 4 3.1 VAD ÄR EN GEN?... 4 3.2
Läs merUndersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007
Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merRapport från hearing: Hur miljöbalkens regler har påverkat svensk genteknik 2005. Datum: 23 november 2005 Riksdagshuset, Stockholm
Rapport från hearing: Hur miljöbalkens regler har påverkat svensk genteknik 2005 Datum: 23 november 2005 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören
Läs merAvsiktlig utsättning av genetiskt modifierade sockerbetor (Beta vulgaris L.) under
1(5) BESLUT 1999-03-18 Dnr 22-188/99 Delg. Växtodlingsenheten Novartis Seeds AB Anna-Clara Brunsson Box 302 261 23 Landskrona Danisco Seed Höjbygårdvej 14 4960 Holeby Danmark Avsiktlig utsättning av genetiskt
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Rådgivarfortbildning Ultuna 20141119 Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste
Läs merKemikalieinspektionens författningssamling
Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 3 december 2014. KIFS 2014:6 Utkom
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merFranzén M., Gustafsson K., Hallqvist H., Niemi L., Wallander J., Thorin C., Örn P.
Bibliografiska uppgifter för Herbicidtoleranta grödos påverkan på vissa miljökvalitetsmål - rapport från Jordbruksverket och Naturvårdsverket Författare Utgivningsår 2007 Franzén M., Gustafsson K., Hallqvist
Läs mer