b/2009 1(3) Gentekniknämnden

Transkript

1 b/2009 1(3) Ert datum Ert dnr Gentekniknämnden /09 Jordbruksverket Växtodlingsenheten Anders Falk Jönköping Synpunkter på ansökan om odling av den genetiskt modifierade sockerbetan H7-1 (EFSA/GMOIDE/2008/63) Beslut Vi har ur miljösynpunkt inga invändningar mot ett marknadsgodkännande för den genetiskt modifierade sockerbetan. Vi anser vidare att odling av den herbicidtoleranta sockerbetan är etiskt acceptabelt. Bakgrund Sockerbetan har sedan tidigare ett godkännande inom EU för användning som livsmedel, foder, samt för import och bearbetning (2007/692/EC). Den nuvarande ansökan omfattar samma användningsområden som tidigare men inkluderar även en ansökan om godkännande för odling. Detta yttrande gäller enbart marknadsgodkännande för odling. Sockerbetan har tillförts en gen som ger tolerans mot ogräsbekämpningsmedel (herbicider) som innehåller glyfosat. Den gen som tillförts kodar för ett enzym (EPSPS) som är inblandat i bildandet av aromatiska aminosyror och är absolut livsnödvändigt för sockerbetan. EPSPS-enzymet finns naturligt i växter och mikroorganismer och har samma funktion i alla arter. Däremot finns skillnader i enzymets struktur mellan arter. Skillnaden i struktur mellan sockerbetans eget EPSPSenzym och det tillförda enzymet från bakterien Agrobacterium är att det sistnämnda har lägre affinitet (bindningsbenägenhet) för glyfosat. Den genetiskt modifierade sockerbetan kan därmed producera aromatiska aminosyror även i närvaro av herbicider som innehåller glyfosat. De analyser som redovisas i ansökan har utförts i enlighet med OECD:s riktlinjer. De odlade formerna av Beta vulgaris (sockerbeta, foderbeta, mangold och rödoch gulbeta) härstammar från den vilda strandbetan (Beta vulgaris ssp. maritima).och sockerbeta har därmed möjlighet att korsa sig med strand beta. Beta vulgaris kan även hybridisera (dvs. korsa sig och få avkomma) med de vilda arterna Beta macrocarpa och B. atriplicifolia. Vid odling av sockerbeta för sockerproduktion är dock hybridisering med vilda släktingar ett begränsat problem eftersom sockerbetan är en 2-årig gröda som normalt går i stock och blommar först efter att ha utsatts för en längre köldperiod (vernalisation). Det förekommer dock att betor stocklöper dvs. går i stock och blommar redan under första året. Om sockerbetan stocklöper innebär detta att skörden och betans sockerinnehåll reduceras. För att minimera risken för stocklöpning har man inom den klassiska förädlingen tagit fram sorter som bär på den recessiva (undertryckta) formen av den gen som orsakar stocklöpning utan föregående vernalisation. Moderna sorter avsedda för tempererade klimat är därmed i stort sett resistenta mot stocklöpning. Postadress: Telefon: Fax: Webb/E-post: Box Solna genteknik@genteknik.se

2 Gentekniknämnden b/2009 2(3) Den dominanta genvarianten finns dock i vilda betor och det är bl.a. av den anledningen viktigt att undvika att vilda arter pollinerar den odlade betan när denna odlas för fröproduktion. Vid fröproduktion är det även viktigt att särhålla olika odlade betsorter. Odlade betor har inte förmågan att bli ett ogräs. Om den gen som ger herbicidtolerans skulle sprida sig till en vild släkting torde detta inte ge vildarten någon selektiv fördel då herbicider vanligtvis inte används utanför odlade områden. Sockerbetor är känsliga för konkurrens från ogräs och skörden kan kraftigt reduce ras om ogräsen inte bekämpas. Enligt en rapport från Livsmedelsekonomiska institutet (SLI-rapport 2007:2) skulle en övergång från konventionell sockerbeta till glyfosattolerant sockerbeta innebära högre kostnad för utsäde, lägre kostnad för herbicider, en inbesparad besprutning mot ogräs, en inbesparad glyfosatbehandling i den övriga växtföljden och att går dens sockerkvot skulle kunna odlas på en mindre areal. Nettoeffekten skulle enligt SLI: s rapport bli en förbättring av lönsamheten med ca: 1500 kronor per hektar. Enligt Jordbruksverkets och Naturvårdsverkets rapport "Herbicidtoleranta grödors påverkan på vissa miljökvalitetsmål" skulle mängden aktiv substans (den verksamma beståndsdelen i bekämpningsmedlet) minska med 43 % per hektar om glyfosattoleranta sockerbetor odlades. Enligt rapporten "GM-crops: global socio-economic and environmental impacts" (PG Economics Ltd, UK) beräknas den globala odlingen av herbicidto leranta och insektsresistenta grödor under 2007 ha lett till en minskning av koldiox idutsläppen motsvarande utsläppen från 6.3 miljoner bilar. Herbicidtoleranta grödor kan enligt en rad rapporter, inklusive den ovan nämnda, odlas i plöjningsfria sy stem något som leder till minskade koldioxidutsläpp på grund av minskad drivme delsåtgång och att kolet stannar kvar i marken och inte frigörs till atmosfären i form av växthusgaser. Plöjningsfria system minskar även kväveläckage och jorderosion. Nämnden vill påpeka att en alltför stor spridning av grödor med samma typ av toleransgener innebär en ökad användning av herbicider med en specifik aktiv ingre diens, t.ex. glyfosat. Detta leder i sin tur till att risken för att ogräs ska utveckla tole rans mot herbiciden ökar, något som med tiden kan göra att fördelarna med de herbicidtoleranta grödorna, som t.ex. att de underlättar plöjningsfri odling, går förlo rad. Etiska överväganden I etiktraditionerna finns väldigt lite som kan tillämpas på växter. De två stora huvudlinjerna ger i huvudsak en etik som primärt handlar om förnuftiga varelser eller kännande och upplevande varelser. Växter kan inte skadas moraliskt sett enligt dessa synsätt. Vad vi gör mot växter får, enligt dessa synsätt, moralisk relevans genom att handlingen kan få konsekvenser för andra förnuftiga/kännande varelser. Det finns tolkningar av föreställningar som "naturlighet" och "skapelsens integritet", vilka ibland anges som stöd för att motsätta sig genetisk förändring av organismer. Sådana tolkningar torde utesluta de flesta former av genetiska förändringar, t.ex. överföring av gener mellan arter. Gentekniknämnden har inte tidigare anslutit sig till sådana inställningar, utan bedömer varje fall av genetisk förändring för sig.

3 Gentekniknämnden b/2009 3(3) Etiska aspekter på genetiskt modifierade växter och bakterier hänför sig i detta sammanhang i huvudsak till etiska aspekter av konsekvenser av genetiskt modifierade organismer vid försöksodling, marknadsintroduktion etc. Tillämpning av försiktighetsprincipen kan förstås som ett försök att minska risken för oönskade konsekvenser. Konsekvenserna av odling av denna sockerbeta förefaller att i huvudsak begrän sas till odlingsstället. På plussidan finns att genmodifieringen tillåter övergång till mer miljövänliga bekämpningsmedel samt införande av plöjningsfri odling, vilket är positivt för klimatet. Odling av den genetisk modifierade sockerbetan är etiskt ac ceptabel. Beslut i det här ärendet har efter föredragning av kanslichef Marie Nyman fattats av ledamöterna Birgitta Eilemar, Fredrik von Arnold, Per Bill, Maria Kornevik Jakobsson (skiljaktig, se bilaga 1), Lars Tysklind, Irene Oskarsson (skiljaktig, se bi laga 1), Alf Eriksson, Egon Frid (skiljaktig, se bilaga 1), Tina Ehn (skiljaktig, se bi laga 1), Rishi Bhalerao, Sten Stymne, Anne Lunden och Jenny Eklöf samt tjänst görande ersättarna Anna Qvarnström och Stellan Welin. Vid beslutet deltog även ersättarna Lars Hjälmered, Maria Lundqvist-Brömster, Lisbeth Jonsson och Per Wallgren. /.~,/.. c.~-~tg'- Marie Nyman

4 Gentekniknämnden Bilaga b/2009 1(2) Ledamöterna Egon Frid (V), Tina Ehn (MP), Irene Oskarsson (KO) och Maria Kornevik Jakobsson (e) är skiljaktiga och anför följande: Den aktuella sockerbetan har tillförts en gen som ger tolerans mot ogräsbekämp ningsmedei (herbicider) som innehåller glyfosat. Den grundläggande hållningen för oss är att värna försiktighetsprincipens tillämp ning. På området genteknik finns stora kunskapsluckor med avseende på, hur genförändrade grödor dels verkar på mänsklig hälsa och djurhälsa, samt på hur de fungerar i näringskedjorna i ekosystemen. Vi menar att det är önskvärt att bryta med de metoder som bygger på monokultu reiia odlingsmetoder som får konsekvenser som kräver olika former av kraftfull be kämpning av det slag som ansökan avser. Ett väl utvecklat och konsekvent ge nomfört växelbruk är enligt vår mening ett av flera, bättre sätt att komma tillrätta med problemen. Vi anser att det inte är tillräckligt klarlagt vilka långsiktiga risker införandet av gen modifierade grödor av det aktuella slaget har för människors hälsa och miljö samt för den biologiska mångfalden. Varsamhet och försiktighet bör därför tillämpas vid all tillståndsgivning. Eftersom tillståndet gäller odling i syfte att framställa livsmedel och foder måste det enligt vår mening, innan tillstånd kan komma ifråga, finnas ett regelverk för sam existens med icke genmodifierade grödor. Detta har nu tagits fram i Sverige och benämns samexistensregler, vilka enligt vår uppfattning kan ifrågasättas, på grund av sina korta avstånd mellan olika grödor och odlingssystem. Dessutom råder en avsaknad av bestämmelser om miljöansvar och ersättningsregler i fall där ibland ning kan komma att ske. Vi menar att ett märkningssystem gällande genmodifierade produkter också måste omfatta livsmedel där GMO har funnits med i produktionsprocessen så att det blir möjligt för konsumenten att av etiska skäl avstå från sådana produkter. Även om risken kan verka liten och konsekvenserna av odling av denna sockerbe ta förefaller att i huvudsak begränsas till odlingsstället, finner vi inte att hänsyn och studier redovisats avseende de ekologiska aspekterna och konsekvenserna på ett tillfredsställande sätt. Vi finner ingen redovisning över hur till exempel insekter och pollinatörer påverkas. På plussidan sägs finnas, att genmodifieringen tillåter över gång till mer miljövänliga bekämpningsmedel. Vi ifrågasätter detta påståendet. Liksom övriga Gentekniknämnden så delar vi det resonemang om att konflikter kan uppstå. Som i exemplet: Viss konflikt kan fortsättningsvis uppstå mellan rättvisa (om A har fått odla en her bicidtolerant sockerbeta så bör B också få odla en herbicidtolerant sockerbeta) och försiktighet (stora odlade arealer ökar risken tör toleransutveckling mot herbiciden hos ogräs). I Gentekniknämndens remissyttrande sägs: Då sockerbetan H7-1 redan godkänts som livsmedel och foder, torde inga ytterli

5 Gentekniknämnden Beslut b/2009 2(3) gare etiska frågor föreligga än de som finns för godkännande av odling. Enda problemet är om marknadsgodkännandet leder till en alltför omfattande odling. Under förutsättning av rimlig märkning (för att inte inkräkta på konsumenternas autonomi) finns inga etiska invändningar. För det första finns det just brister i märkningen av livsmedel och foder framställda med genmodifierade produkter. Och för det andra anser vi att ett etiskt resonemang om förändring och odling av växter inte handlar i första hand om de enskilda växterna, utan om hur dessa påverkar andra värden, som biodiversitet, ekologisk stabilitet, hälsa och global rättvisa. Med hänvisning till alla de obesvarade frågorna så anser jag att odling och en första odling i begränsad omfattning av sockerbetan H7-1 därmed inte är etiskt acceptabel. _