Innehållsförteckning:

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning: Förord... 3 Kontaktuppgifter... 3 Mottagningstider... 4 Anmälan... 4 Studierna... 4 Kombistuderande vid Svenska yrkesinstitutet... 4 Kombistuderande vid Vasa yrkesinstitut... 4 Övriga kurser vid Aftis... 4 First class... 5 Studieprestationer... 5 Studentexamen...6 Övrigt... 7 Egen studieplan... 7 Ämnesdel... 8 Modersmålet... 8 Finska Engelska Matematik, kort Matematik, lång Historia Samhällslära Evangelisk-luthersk religion Filosofi Biologi Geografi Kemi Fysik Psykologi

3 Förord Studerande vid Vasa yrkesinstitut, Svenska yrkesinstitutet och Fria kristliga folkhögskolan kan avlägga studentexamen vid Vasa svenska aftonläroverk. Kombistuderandena läser gymnasiekurser vid sidan av sina yrkesstudier och får således på examensdagen en kombiexamen. Studeranden kan avlägga gymnasiekurserna i studentexamensämnena (de fyra obligatoriska ämnena) som en del av den yrkesinriktade grundexamen, delta i studentskrivningarna och få studentexamensbetyg. I allmänhet är de obligatoriska gymnasiekurserna modersmålet, det andra inhemska språket, engelska, kort/lång matematik eller realprovet. En kombiexamen ökar möjligheterna att komma in till universitet och högskola eftersom studentbetyget kan höja inträdespoängen. Få fakulteter tar hänsyn till gymnasiets avgångsbetyg, inträdespoängen baseras istället på studentexamensbetyget. Den som avlagt kombistudier uppmanas i allmänhet söka in som studenter. I vissa fall kan sökande som avlagt studentexamen få tilläggspoäng för en avlagd yrkesexamen. Inom några få områden finns det även särskilda kvoter för dem som avlagt dubbelexamen eller kombinerade studier. Kombistudier är till för dig som vill ha en yrkesexamen, men också värdesätter studentexamen. Eftersom du avlägger två examina samtidigt är studierna rätt så krävande. För att underlätta dina studier får du byta ut yrkesutbildningens ordinarie kurser i gemensamma ämnen mot gymnasiekurser i respektive ämne samt valfria studier mot kurser i gymnasieämnen. Heidi Valli Studiesekreterare, Aftis Kontaktuppgifter Vasa svenska aftonläroverk Handelsesplanaden 4, VASA Tfn: (rektor) (studiesekreterare) (lärarrum) Fax:

4 Mottagningstider Rektorn och studiesekreteraren är anträffbara dagtid samt en kväll var i veckan. Närmare information finns på Aftis anslagstavla, på periodläseordningen och på hemsidan. E-post använder vi varje dag och ringer du får du lätt tag på oss. Anmälan I och med att du är anmäld som kombistuderande vid SYI eller VYI är du också anmäld i Aftis register. Skolorna sköter om detta. Så för dig är det fritt fram att delta i kurser vid Aftis, kostnadsfritt. Studierna En kombistuderande rekommenderas avlägga minst 24 gymnasiekurser. Beroende på om du studerar vid Vasa yrkesinstitut eller Svenska yrkesinstitutet sker undervisningen av de 24 gymnasiekurserna på olika sätt. Kombistuderande vid Svenska yrkesinstitutet Vid Svenska yrkesinstitutet erbjuds gymnasiekurserna i eget hus. Kurserna undervisas till viss del av Vasa gymnasiums och Vasa svenska aftonläroverks lärare. För att kombistudierna ska fungera så smidigt som möjligt rekommenderas att du vid SYI läser de gymnasiekurser i modersmål, finska, engelska samt matematik eller realämnen som erbjuds där.vid Svenska yrkesinstitutets enheter i Vasa erbjuds gymnasiets obligatoriska kurser i modersmål, finska, engelska, kort matematik, lång matematik (erbjuds bara vid enheten i Brändö) samt realämnena fysik, kemi (erbjuds även de i Brändö), biologi, psykologi, samhällslära och hälsokunskap (erbjuds vid enheten i Gamla Vasa). Realämnena går vartannat år och årskurs 1 och 2 läser ämnena tillsammans. Övriga kurser kan läsas vid Vasa svenska aftonläroverk. Observera att du som kombistuderande också måste läsa övriga obligatoriska gemensamma studier som hör till grundexamen. Kombistuderande vid Vasa yrkesinstitut Som Vasa yrkesinstituts studerande läser du dina gymnasiekurser dagtid en period per läsår vid Vasa gymnasium/vasa svenska aftonläroverk. Du undervisas av Vasa gymnasiums och Vasa svenska aftonläroverks lärare. De schemalagda kurserna är de obligatoriska kurserna i modersmål, finska och engelska. Beroende på studerandenas intresse erbjuds också sex kurser i realämnen. Du som är intresserad av att läsa matematik och övriga kurser kan komma till Aftis kvällstid. Övriga kurser vid Aftis Läsåret vid Aftis är indelat i sex perioder, var och en med en ny läsordning. De kurser du väljer att läsa kvällstid går i sexveckors perioder. De flesta kurserna är distanskurser som Du avlägger via e-post och konferenssystem. Distanskurserna har ett frivilligt närstudietillfälle i veckan. En del av kurserna erbjuds enbart som närstudiekurser. Dessa är lång matematik, korta språken tyska och franska, samt fördjupade kurser i fysik och två av de fördjupade kurserna i kemi. I närstudiekurserna ges undervisning två dubbelpass i veckan under perioden. 4

5 Du som deltar i distanskurser får tillgång till First Class, d.v.s. tillträde till e-postsystemet och konferenssystemet. Skolans datorer står kvällstid (måndag-torsdag, kl ) till förfogande för alla studeranden. Distansstudierna bygger delvis på självstudier. Du tillägnar dig kursmaterialet och gör anvisade uppgifter. Kursen avslutas vanligen med en tentamen som bör avläggas genast efter kursens slut. Underkänd kurs får tenteras om två gånger under ett års tid. Om kursen efter det fortfarande är underkänd måste du gå om kursen. Godkänd kurs får höjas en gång. Anmäl Dig till ett omtagningstillfälle genom att fylla i ett tentkuvert vid anslagstavlan (andra våningen vid Aftis). Meddela ämnesläraren i god tid, senast en vecka i förväg. Anmälan till tentamen räknas som ett förbrukat tenttillfälle såvida inte giltig orsak till annullering finns. Anki Sandvik fungerar som distanssekreterare. Vid frågor rörande distansstudier, kontakta henne på e-postadressen: anki.sandvik@vaasa.fi eller per telefon: First class Då du första gången går en distanskurs får du ett användarnamn. Då du har ditt användarnamn kan du logga in på Nettis. Detta gör du på Dusörs hemsida: På Nettis finns du insatt på den kurs du är anmäld till. Du kan kommunicera med läraren och lämna in inlämningsuppgifter. På Dusörs hemsida hittar du också alla distanskurser och vad som ingår i kursen. Dessa sidor kan också, som ett tips, användas när du förbereder dig inför studentskrivningarna. Viktigt att komma ihåg angående distanskurserna är att man inte kan gå dem när som helst, trots att de finns tillgängliga på Dusörs hemsida, utan endast då de finns insatta på läsordningen. Studieprestationer PRIMUS är ett dataregister över studieprestationer. Efter avslutade kurser inför läraren prestationerna i studieregistret. VYI: s studerande får ett studieboksutdrag efter varje periods slut. SYI-studerandenas prestationer skickas till SYI och registreras där. Gymnasiets vitsordsskala är 4-10 medan yrkesskolornas är 1-5. På följande sätt omräknas vitsorden: Gymnasiets skala Skalan

6 Studentexamen Efter 1,5 års yrkesstudier får du delta i studentskrivningarna. Du satsar naturligtvis på ett bra vitsord och har därför läst åtminstone de obligatoriska kurserna i ämnet du tänker skriva. Skrivningarna bygger på både obligatoriska och fördjupade kurser så för att få ett fint resultat behöver du kunskaperna från så många kurser som möjligt. Examen består av 4-6 prov (eller flera). Från och med våren 1996 kan studentskrivningarna delas upp i tre på varandra följande skrivningstillfällen. Fyra obligatoriska prov bör ingå i examen. Enbart provet i modersmål och litteratur är obligatoriskt för alla. De tre andra obligatoriska proven väljer examinanden av en grupp som består av provet i finska, provet i det främmande språket, provet i matematik och provet i realämnena. Du måste välja minst ett ämne på A-nivå. Utöver de obligatoriska proven får du delta i ett eller flera frivilliga prov. Ett underkänt prov får skrivas om två gånger under de tre närmaste provtillfällena. Ett godkänt prov får tas om en gång, utan tidsbegränsning. Realprovet fick en ny utformning våren Du kan välja att skriva bara ett prov i ett realämne, eller flera prov om Du så önskar. Vart och ett av följande läroämnen har sitt eget prov: evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Vid ett och samma examenstillfälle arrangeras två provdagar i realämnena. Under en och samma dag är det möjligt att skriva prov i bara ett realämne. Om du är intresserad av att skriva exempelvis biologi och psykologi, som skrivs samma dag, kan du anmäla dig till psykologi vid ett skrivningstillfälle (höst) och biologi vid ett annat (vår). Dag 1 psykologi, filosofi, historia, fysik och biologi. Dag 2 evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi och hälsokunskap. En preliminär bedömning av dina studentprov görs av lärarna vid Aftis men den slutliga bedömningen utförs av studentexamensnämndens censorer. Vitsorden är laudatur (L), eximia cum laude approbatur (E), magna cum laude approbatur (M), cum laude approbatur (C), lubenter approbatur (B) och approbatur (A) samt improbatur (I). Du kan få ett studentexamensbetyg även om Du blivit underkänd i ett obligatoriskt prov om Dina övriga prestationer kompenserar det underkända resultatet. Kompensationen fungerar på följande sätt: Det finns 4 underkända vitsord: i +, i, i -, i - - Får du ett underkänt vitsord kan det kompenseras med din övriga vitsord. Vitsorden ger följande poäng: 6

7 L = 7 p E = 6 p M= 5 p C = 4 p B = 3 p A = 2 p De olika underkända vitsorden kompenseras på följande sätt: i + i i - i p 14 p 16 p 18 p Ex. Du skriver i+ i engelska, får M i finska, E i matematik, C i realen. Du behöver 12 kompensationspoäng och har 5 (M), 6 (E), 4 (C). Du har tillsammans15 kompensationspoäng. Du blir student. Studerande med läs- och skrivsvårigheter uppmanas kontakta en specialläkare för ett officiellt intyg över dyslexi med tanke på studentproven. Läs- och skrivsårigheterna kan beaktas i bedömningen. Du gör en skriftlig och bindande anmälan till studentskrivningarna. Till vårens studentskrivningar bör anmälan göras senast i mitten av november och till höstens skrivningar inom maj månad. Anmälan gör skriftligen på en särskild blankett vid Aftis. Du får inte ut ditt studentbetyg förrän du får din yrkesexamen. Mer info om studentexamensproven på samt på Aftis hemsida: Övrigt Då du har funderingar kring dina studier kontaktar du i första hand din studiehandledare på SYI/VYI. På Aftis svarar vi gärna på dina frågor kring gymnasiestudier, studentskrivningar m.m. På andra våningen hittar du studiesekreteraren, rektorn och lärarnas arbetsrum. Egen studieplan K U R S E R S T U D E N T S K R I V N I N G AR (vår åk 2) höst åk 3 vår åk 3 Modersmål Finska Engelska Matematik Realämne 7

8 Kom ihåg att ju fler kurser du har i studentskrivningsämnet desto bättre resultat. Ämnesdel Modersmålet Vi rekommenderar att du läser åtminstone 6 kurser i modersmålet. 1. En värld av texter Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer olika textgenrer och deras funktion i samhället reflektion kring det egna läsandet introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter grundprinciperna för materialbaserat skrivande grundprinciperna för gruppkommunikation 2. Epik och medietexter Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter bild- och filmanalys källkritik analys av språkets strukturer romanen som litterär genre gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt recensioner 3. Texter, kultur och identitet (MO 3) Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter analys av text-, sats- och ordstrukturer den finlandssvenska litteraturen och dess historia 8

9 förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet 4. Moderna texter (MO 4) (kurs 5/Gymnasieutbildning för unga) Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. lyrikanalys: stil, struktur, reception produktion av reflekterande och analyserande texter och 2000-talets litteratur och litterära ismer litterära diskussioner inför publik 5. Textens makt (MO 5) (Kurs 6/Gymnasieutbildning för unga) Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. argumentationsanalys analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning reklamanalys källkritik skillnader mellan kvinnligt och manligt språk äldre och nyare tendenslitteratur teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt 6. Texter i Norden Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. de nordiska språkens gemensamma bakgrund skillnader och likheter mellan de nordiska språken samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys och teaterbesök läsning, dramatisering och gestaltning av texter 7. Muntlig kommunikation Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. typiska drag i olika interaktionssituationer verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation 9

10 Finska Vi rekommenderar att du läser åtminstone 6 kurser i finskan om du skriver ämnet i skrivningarna. 1. Människans vardag och fritid Kursinnehåll: familjen och hemmet alldagliga servicesituationer fritidsintressen matvanor och hälsa intressanta händelser verbböjning grundläggande objektsregler Kurslitteratur: Saarukka: Kasvotusten Natur och miljö Kursinnehåll: naturen och olika miljöer i Finland sevärdheter utdrag ur någon litterär rese- eller naturskildring nomenböjning subjektet unipersonella uttryck Kurslitteratur: Kasvotusten Handel, teknik och kommunikation Kursinnehåll: trafik och trafikregler kommunikationsmedel vardagsteknik konsumtionsvanor particip participkonstruktion Kurslitteratur; Kasvotusten Samhället och massmedia Kursinnehåll: Finlands samhällsskick nyhetsreportage och aktualitetsprogram dagstidningar infinitiver finalkonstruktion temporalkonstruktion 10

11 Kurslitteratur: Kasvotusten Utbildning, yrkes- och näringsliv Kursinnehåll: utbildningsmöjligheter framtidsplaner yrkesliv Finlands näringsliv objektet adverbial Kurslitteratur: Kasvotusten Finsk kultur och litteratur Kursinnehåll: kulturområden och konstarter kända författare och konstnärer noveller och utdrag ur finsk litteratur filmanalys attribut stil- och variationsfrågor Kurslitteratur: Kasvotusten Skriv och tala finska bättre! Kursinnehåll: skrivövningar av olika slag muntliga övningar repetition och fördjupning av grammatiken enligt de studerandes behov och önskemål 8. Världen och vi Kursinnehåll: texter inom olika temaområden, t.ex. EU, religioner, krig och fred, katastrofer och konflikter aktuella ämnen skönlitterära textutdrag diskussion kring det lästa skrivuppgifter av varierande slag Engelska Vi rekommenderar att du läser åtminstone 6 kurser i engelskan om du skriver ämnet i skrivningarna. 1. De unga och deras värld Kursbok: English Update 1 11

12 det dagliga livet, personligt umgänge och människorelationer, hälsa och trygghet familjärt och informellt språk ordförråd och grundstrukturer enligt de studerandes behov viktiga strategier vid muntlig kommunikation, förmåga att uttrycka åsikter kommunikativa övningar, diskussioner, uttalsövningar samt förberedande skrivövningar grammatik: frågesatser, frågepåhäng, tempus i aktiv form, ordföljd 2. Kommunikation och fritid Kursbok: English Update 2 fritid och intressen samt tjänster i samband med dem, med det lokala samhället i fokus, hälsa och trygghet samt informations- och mediekunskap muntliga förmågan övas mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter strategier vid muntlig kommunikation, säkerhet att uttrycka sig bokrapport med presentation i klass/grupp grammatik: artikelanvändning och substantiv, personliga, reflexiva, possessiva, demonstrativa och indefinita pronomen, genitiv, it och there som formella subjekt 3. Studier och arbete Kursbok: English Update 3 studier och arbetsliv, aktivt medborgarskap och entreprenörskap studiestaden Vasa och dess näringsliv utgör referensram muntlig och skriftlig kommunikation som är typisk för arbets- och studieliv övningar i att förstå och använda språket i formella situationer grammatik: interrogativa pronomen, indirekt anföring, komparation av adjektiv och adverb, passiv, motsvarigheter till svenskans man 4. Samhället och omvärlden Kursbok: English Update 4 muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder, aktivt medborgarskap och entreprenörskap olika strategier för läsförståelse textproduktion för olika ändamål bokrapport med presentation i klass/grupp grammatik: nationalitetsord och interpunktion, relativa satser och pronomen, modala hjälpverb, kvantitetsord 5. Kultur Kursbok: English Update 6 (Obs!) kultur i bred bemärkelse kulturell identitet och kulturkännedom samt informations- och mediekunskap 12

13 ett större arbete om ett självvalt ämne med presentation i klass. (Djupare, personlig analys av ett kulturellt fenomen inom området för litteratur, bildkonst, film och musik.) bokanalys grammatik: artikelanvändning, räkneord, interpunktion samt frasverb 6. Vetenskap, ekonomi och teknik Kursbok: English Update 5 (Obs!) förmågan att förstå också krävande språkligt stoff betonas teknologi och samhälle, olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet övningar i lässtrategier skriftliga uttrycksförmågan slipas genom att skriva texter för olika ändamål grammatik: användning av infinitiv och ing-form, satsmotsvarigheter, pluralisböjning av lånord och sammansatta ord 7. Naturen och en hållbar utveckling Kursbok: Datelines1-2,( del 1) både textbok och arbetsbok mångsidiga färdigheter att förstå och använda språket naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling muntliga presentationer i klass, diskussioner kring kursens tema grammatik: Repetition av strukturer som own, people, användning av ing-form, indirekt anföring, kvantitetsord, objekt och infinitiv, substantiverade adjektiv, räkneord och ordföljd, frasverb och modala hjälpverb, do/make. 8. Globalisering och internationalisering Kursbok: Datelines1-2,( del 2) både textbok och arbetsbok globala utvecklingslinjer, aktuella händelser och olika världsbilder. allsidig utveckling av språkförmågan förståelse av svårare saktexter intensiv träning inför studentskrivningarna läs- och hörförståelse uppsatsskrivning med förberedande teorigenomgång grammatikrepetition och strukturövningar Matematik, kort Vi rekommenderar att du läser åtminstone 6 kurser i matematik om du skriver ämnet i skrivningarna. Läroböcker: Söderströms bokserie i kort matematik 0. Introduktion till matematiken 13

14 Repetition och komplettering av det centrala stoffet i grundskolans lärokurs. förenkling av uttryck ekvationslösning samband mellan storheter 1. Uttryck och ekvationer Bok: "Matematisk problemlösning" linjära samband och proportionalitet mellan storheter uppställning av ekvationer grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem tolkning och prövning av lösningar polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer 2. Geometri Bok: "Geometri" Förkunskap: kurs 1 figurers likformighet en rätvinklig triangels trigonometri Pythagoras sats area och volym hos figurer och kroppar bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet 3. Matematiska modeller I Bok: "Matematiska modeller" Förkunskap: kurs 1 tillämpning av linjära och exponentiella modeller potensekvationer lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer 4. Matematisk analys Bok: "Matematisk analys" Förkunskap: kurs 1, 2 och 3. derivatan för en polynomfunktion analys av polynomfunktioners tecken och förlopp det största och minsta värdet för en polynomfunktion grafiska och numeriska metoder 5. Statistik och sannolikhet Bok: "Sannolikhetslära och statisktik" karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar normalfördelningen och normeringen av den kombinatorik 14

15 sannolikhetsbegreppet formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem 6. Matematiska modeller II Bok: "Matematiska forskningsmetoder" Förkunskap: kurs 1 och 3 linjära ekvationer med två variabler linjära ekvationssystem grafisk lösning av olikheter med två variabler linjär optimering talföljder 7. Ekonomisk matematik Bok: Henrik Nyman "Ekonomisk matematik för gymnasiet" index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar investeringar räntor på lån, räntor på depositioner 8. Matematiska modeller III trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln radianbegreppet trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer 9. Repetition Bok: "Repetition" Kusens mål är att repetera centrala delar av gymnasiets korta matematik. Matematik, lång Vi rekommenderar att du läser åtminstone 10 kurser i matematik om du skriver ämnet i skrivningarna. 15

16 1. Funktioner och ekvationer potensfunktioner potensekvationer rotuttryck och potenser med rationell exponent exponentialfunktioner 2. Polynomfunktioner Förkunskap: kurs 1 produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna polynomfunktioner polynomekvationer av andra graden och av högre grader undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer faktorisering av polynom av andra graden lösning av polynomolikheter 3. Geometri Förkunskap: kurs 2 likformighet hos figurer och kroppar sinus- och cosinussatserna geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar 4. Analytisk geometri Förkunskap: kurs 3 räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer ekvationer och olikheter med absoluta belopp lösning av ekvationssystem en punkts avstånd från en linje 5. Vektorer Förkunskap: kurs 4 vektorernas primära egenskaper addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor skaläraprodukten av vektorer i koordinatsystemet räta linjer och plan i rymden 6. Sannolikhet och statistik Förkunskap: kurs 2 diskret och kontinuerlig statistisk fördelning 16

17 fördelningens karakteristikor klassisk och statistisk sannolikhet kombinatorik reglerna för beräkning av sannolikheter diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning väntevärde för diskret fördelning normalfördelning 7. Derivatan Förkunskap: kurs 5 rationella ekvationer och olikheter gränsvärden, kontinuitet och derivata derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden 8. Rot- och logaritmfunktioner Förkunskap: kurs 7 rotfunktioner och rotekvationer exponentialfunktioner och exponentialekvationer logaritmfunktioner och logaritmekvationer derivatan av sammansatta funktioner inversafunktioner derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner 9. Trigonometriska funktioner och talföljder Förkunskap: kurs 8 riktade vinklar och radianer trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper trigonometriska ekvationer derivatorna av trigonometriska funktioner talföljder rekursiva talföljder aritmetiska talföljder och summor geometriska talföljder och summor 10. Integralkalkyl Förkunskap: kurs 9 primitiva funktioner primitiva funktioner till elementära funktioner integral beräkning av areor och volymer 17

18 11. Talteori och logik Förkunskap: kurs 5 formalisering av satser sanningsvärden hos satser öppna satser kvantorer direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer Euklides algoritm primtal aritmetikens grundsats kongruens hos hela tal 12. Numeriska och algebraiska metoder Förkunskap: kurs 10 absoluta och relativa fel Newtons metod och iterering delbarhetsalgoritmer för polynom delbarhetsekvationer för polynom förändringshastigheter och ytor REALÄMNEN Läs så många kurser som möjligt i det realämne du ska skriva i studentskrivningarna! Historia 1. Den europeiska människan (kurs 2 i daggymnasiet) Centrala delar av den europeiska kulturen Förändringar i världsbilden 2. Internationella relationer (kurs 3 i daggymnasiet) Internationell politik från och med slutet av 1800-talet till idag Krig och samarbete 3. Vändpunkter i Finlands historia (kurs 4 i daggymnasiet) Finlands historia från 1809 till idag Förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia 4. Människan, miljön och kulturen (kurs 1 i daggymnasiet) Världshistoria från förhistorisk tid till idag Växelverkan mellan människan och naturen 5. Finland från förhistorien till autonomin Utvecklingslinjerna i Finlands historia före

19 Det finländska kuturarvet 6. Kulturmöten Särdrag och nuläge i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturer utanför Europa 7. Förberedelsekurs för ämnesrealen Skriva essäsvar Analysera statistik, dokument och bilder Längdsnitt kring olika teman Aktuella samhälleliga frågor Samhällslära 1. Samhällskunskap Politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället Samhällets grundstrukturer, makt och inflytande Medborgarnas rättigheter, skyldigheter samt påverkningsmöjligheter 2. Ekonomisk kunskap Näringslivets verksamhetsprinciper Nationalekonomins grunder Internationell handel 3. Medborgarens lagkunskap Finlands rättsordning Brott och straff Rättsförmåga och rättshandlingsförmåga 4. Europeiskhet och Europeiska unionen Europeiska unionens historia Europeiska unionens verksamhet och institutioner Påverkan och inflytande inom EU 5. Förberedelsekurs för ämnesrealen Skriva essä-svar Analysera statistik, dokument och bilder Längdsnitt kring olika teman Aktuella samhälleliga frågor Evangelisk-luthersk religion 1. Religionens natur och betydelse Religionen som företeelse Religionens globala natur och religiösa föreställningar Bibelkunskap 19

20 2. Kyrkan kulturen och samhället Den kristna kyrkans uppkomst, dess kulturtradition och utveckling fram till idag 3. Människans liv samt etik Etik och världsåskådning Kristen etik De centrala livsfrågorna Filosofi 1. Introduktion i filosofiskt tänkande Kursen ger en grund i filosofiskt tänkande och presenterar filosofins delområden, bl.a: vad är filosofi? förhållandet mellan ande och materia, frihet och tvång uppfattningar om kunskap och vetande förhållandet mellan individen och samhället, det goda och det rätta uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka. 2. Filosofisk etik Kursen behandlar moral och etik ur ett filosofiskt perspektiv, ex: olika moraliska värderingar och normer moralens förhållande till rätt och religion objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar fakta i etiska grundfrågor, etiska sanningar grunderna i dygdetiken, konsekvens- och pliktetiken frågan om ett gott liv 3. Kunskap och verklighet i filosofin Kursen tar upp filosofiska frågor kring kunskaps- och vetenskapsteori, bl.a: olika uppfattningar om verkligheten sanningsteorier kunskapens möjligheter och gränser den vetenskapliga forskningen grunderna i argumentation och härledning Biologi 1. Organismernas värld Biologin som vetenskap Biodiversitet naturens mångfald Evolution livets utveckling Ekologi 2. Cellen och ärftligheten 20

21 Cellens som grundenhet för livet Cellernas energihushållning Reglering av cellfunktionerna Cellförökning Ärftlighetens grunder Populationsgenetik och syntetisk evolutionsteori 3. Miljöekologi Ekologisk forskning Biodiversiteten och dess betydelse De ekologiska miljöproblemen Den finländska naturens ömtålighet En hållbar framtid 4. Människans biologi Särdragen hos människans celler och vävnader Organismens byggnad, funktion och betydelse Reglering av livsfunktionerna Människans förökning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer 5. Bioteknologi Cellerna som proteintillverkare Genfunktionerna Genteknologin och dess möjligheter Mikroberna och deras betydelse Biotekniken i industrin Växt- och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken Geografi Obligatorisk kurs: 1 (enligt den gamla läroplanen 1) Fördjupade kurser: 2-4 (enligt den gamla läroplanen 2V-3V) 1. Den blå planeten (GE 1) Begreppet geografi och geografin som naturvetenskap Geografiska forskningsmetoder Jordens planetariska karaktär Atmosfären i rörelse Hydrosfären i rörelse Vädret och klimatet 21