KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson För kännedom: Landstingsfullmäktiges ledamöter Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag 7 juni 2016 Tid Plats Smedjan, landstingets kansli Tidplan Gruppmöten S, V och MP i Smedjan M, C, KD och L i Tången Formella punkter och informationsärenden Gemensam lunch i matsalen Fortsättning från och med ärende ca Kaffe Föredragningslista 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Val av justerare och tid för justering Gudrun Brunegård (KD) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras den 21 juni 2016 på landstingets kansli. Informationsärenden 3. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning av Magnus Persson, Lena Hagman samt Halli Eliassi och Johanna Sandin från radiologiska kliniken, länssjukhuset Kalmar, kl Redovisning av köfri vård Föredragning av Patrik Glasberg, Florence Eddyson-Hägg, Ragnhild Holmberg och Anna Strömblad, kl Information om landstingets ekonomi Föredragning av Ingeborg Eriksson Gunnarsson, kl

2 2 Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 6. Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5). Yttrandet överlämnas till Kulturdepartementet. 7. Yttrande över betänkandet En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk (SOU 2016:14) samt promemoria Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter Diarienummer Förslag till beslut Landstinget antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk (SOU 2016:14) samt promemoria Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter. Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 8. Bidrag till Linnéakademins forskningsstiftelse Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att bidra med kronor till Linnéakademins forskningsstiftelse. Finansiering ska ske ur landstingsstyrelsens anslag för oförutsett. 9. Medfinansiering till Linnéuniversitets stipendier till nyanlända studenter Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att för 2016 medfinansiera Linnéuniversitetets stipendier för att underlätta för nyanlända studenter med kronor. Finansiering ska ske ur landstingsstyrelsens anslag för oförutsett. 10. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , , samt Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet.

3 3 11. Utredningsuppdrag 16/05 Se över förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/05 Se över förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral. Delrapportering av projektet för införandet av en digital hälsocentral ska ske till landstingsstyrelsen den 7 december 2016 och slutrapportering till landstingsstyrelsen i juni Utredningsuppdrag 16/08 Uppföljning av införandet av fysioterapeut som första kontakt i primärvården Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/08 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård. 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att genomföra de åtgärder som framgår i slutredovisningen. 13. Utredningsuppdrag 16/22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram. 2. Landstingsstyrelsen godkänner förslag till rammodell och införandeplan för erbjudande om heltid. 14. Utredningsuppdrag 16/23 Utreda möjligheterna till traineejobb Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning över utredningsuppdrag 16/23 - Utreda möjligheterna till traineejobb. 15. Samorganisation av Söderåkra och Torsås hälsocentraler Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget om ett samgående mellan Söderåkras och Torsås hälsocentraler enligt primärvårdsförvaltningens förslag.

4 4 16. Yttrande över granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnader för inhyrd personal Diarienummer Föredragning av Peter Rydasp, personaldirektör, tid 10 minuter. Föredragning av Anders Björkman ordförande, Tommy Englund vice ordförande, landstingsrevisorerna och Tomas Sandberg, revisionschef, tid 10 minuter. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner redovisat yttrande som svar till landstingets revisorer över hur arbetet med att begränsa kostnaden för inhyrd personal bedrivs. 17. Yttrande över revisorernas granskning av landstingets upphandlingsverksamhet Diarienummer Föredragning av Anders Björkman ordförande, Tommy Englund vice ordförande, landstingsrevisorerna och Tomas Sandberg, revisionschef, tid 10 minuter. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar landstingsservice yttrande som sitt svar på revisorernas granskningsrapport över landstingets upphandlingsverksamhet. 18. Granskning av landstingets investeringsprocess Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen noterar granskningsrapporten av landstingets investeringsprocess till protokollet. 2. Landstingsstyrelsen överlämnar ärendet till landstingsdirektörens stab för svar och återrapportering till landstingsstyrelsen den 7 september Granskning av hur landstinget arbetar med återsökning av kostnader/statliga ersättningar från Migrationsverket Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen noterar granskningsrapporten av hur landstinget arbetar med återsökning av kostnader/statliga ersättningar från Migrationsverket till protokollet. 2. Landstingsstyrelsen överlämnar ärendet till landstingsdirektörens stab för svar och återrapportering till landstingsstyrelsen den 7 september Anmälan om personuppgiftsombud Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen utser Jennie Hagberg till personuppgiftsombud för landstingsstyrelsen och landstingets revisorer från om med den 1 juli 2016.

5 5 21. Pris på skolkort för kommunerna skolåret 2016/17 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen fastställer priserna för länsskolkort enligt följande: Med anledning av förändringar i trafikindex och elevantal föreslås nedanstående förändring av priset för skolkort för skolåret 2016/17: Kommunskolkort ht 2016 Kommunskolkort vt 2017 Länsskolkort ht 2016 Länsskolkort vt 2017 Sänkt pris med 150 kr från kr till kr. Sänkt pris med 100 kr från kr till kr. Sänkt pris med 100 kr från kr till kr. Oförändrat pris kr. 22. Rapport uppsökande verksamhet med munhälsobedömning 2015 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar rapporten över uppsökande verksamhet med munhälsobedömning för 2015 till protokollet. 23. Kemikaliestrategi Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar Kemikaliestrategi att gälla från och med den 7 juni Sammanträdesplan 2017 Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer sammanträdesplan 2017 för landstingsstyrelsen samt landstingsstyrelsens arbetsutskott/budgetberedningen enligt redovisat förslag. 2. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige fastställer sammanträdesdagar för 2017 enligt följande: 1 mars, 31 maj, 27 september och den november. 25. Delegationsärenden Protokoll från landstingsstyrelsens presidiums sammanträde den 26 april Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen - Yttrande till indelningskommittén daterat den 3 maj Diarienummer /10. Senast inkomna protokoll till landstingets kansli - Medborgarutskottet den 18 februari Centrala samverkansrådet den 23 mars Landstingets revisorer den 15 april Läkemedelskommittén den 16 mars och 13 april Inkomna och avgivna skrivelser (se bifogad förteckning).

6 6 Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 27. Medborgarförslag 19/2015 SMS-livräddare i Kalmar län Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår medborgarförslag 19/2015 SMS-livräddare i Kalmar län. Anders Henriksson (S) ordförande

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5). Yttrandet överlämnas till Kulturdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att avge synpunkter över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5). Landstingets synpunkter framgår av ett separat yttrande. I betänkandet presenteras bland annat följande lagförslag Fullmäktige får besluta att den förtroendevalda får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandattiden vis flytt, Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid får ledigt från uppdraget under en tidsbegränsad period för att vara föräldraledig. Detsamma gäller förtroendevald som på grund av sjukdom har nedsatt arbetsförmåga. Ändring av krav på underskrift för folkinitiativ till undertecknas av initiativtagarna. Ska kunna insamlas via internet, Möjligheten att lämna en folkmotion. I betänkandet ges även en rad bedömningar och rekommendationer som bland annat Kommuner och landsting bör eftersträva en könsfördelning i styrelserna på minst 40 procent, Fullmäktige bör ha tillräckliga befogenheter att granska och utkräva ansvar. Fullmäktige kan upparbeta en praxis för den interna granskningen och maktutövningen, Partierna i fullmäktige bör överväga en begränsning av antalet mandatperioder som en person kan ha uppdraget som ordförande, Fullmäktige bör anta riktlinjer eller principer för hur samråd och medborgardialoger ska genomföras. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

8 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2(2) Utredningen föreslår vidare bland annat Tillsättande av en maktutredning, Tillsättande av utredning om folkmotion till riksdagen, Inrättande av nationell webbplats för namninsamling, Översyn av lagen om kommunala folkomröstningar, Genomförande av försöksverksamhet med e-röstning i folkomröstningar Elin Beyersdorff Landstingssekreterare Bilagor 1. Yttrande daterat den 17 maj Sammanfattning av betänkandet.

9 YTTRANDE Datum Referens Sida 1(2) Kulturdepartementet Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Landstinget i Kalmar län (landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet och lämnar följande yttrande. Lagförslag Landstinget ser positivt på utredningens lagförslag som ska bidra till att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin samt stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen. Utredningens förslag om ny målsättningsparagraf för demokratipolitiken ses som ett bra exempel för att uppnå detta. Bedömningar och rekommendationer Landstinget ser positivt på utredningens grundläggande bedömningar och rekommendationer och arbetar redan idag i enlighet med ett flertal av utredningens rekommendationer. Landstinget har exempelvis redan idag antagit riktlinje för medborgardialog samt strategi för medborgare-, patientoch närståendemedverkan. Landstinget har även påbörjat arbetet för att starta en e-panel för medborgardialog för att bredda deltagandet samt att inrätta en barn- och ungdomspanel. Gällande rekommendationen att överväga en begränsning av antalet mandatperioder som en person kan inneha uppdraget som ordförande och rekommendationen att kommuner och landsting bör eftersträva en könsfördelning i styrelserna på minst 40 % anser landstinget att detta måste vara partiernas ansvar. Landstinget anser även att det snarare borde vara partiernas förutsättningar som ska stärkas för att driva och upprätthålla demokratin än kommun- och landstingsfullmäktige. Försöksverksamhet och förslag Landstinget ser positivt på utredningens förslag till lag om försöksverksamhet med särskild rösträttsålder vid kommunala val och kommunala folkomröstningar. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

10 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2(2) Vidare ser landstinget positivt på utredningens förslag om tillsättande av en maktutredning som ska sammanställa kunskap om hur maktförhållandena i det svenska samhället har förändrats sedan millenniumskiftet och analysera hur pågående samhällsförändringar kan påverka maktförhållandena på sikt.

11 Sammanfattning 2014 års Demokratiutrednings uppdrag har varit att utreda hur engagemanget inom den representativa demokratin kan öka och breddas och hur individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen kan stärkas. Uppdraget berör centrala aspekter av det demokratiska systemet och utredningen har antagit namnet 2014 års Demokratiutredning Delaktighet och jämlikt inflytande. Vårt fokus är det som ibland kallas för mellanvalsdemokrati, dvs. individers möjligheter att utöva inflytande på andra sätt än genom de allmänna valen. Uppdraget, såsom det framgår av direktiven (se bilaga 1), rör huvudsakligen två former av politisk påverkan. Det handlar för det första om möjligheten att utöva inflytande som förtroendevald inom ramen för de representativa beslutsformerna och, för det andra, om möjligheterna att som enskild individ eller tillsammans med andra påverka politiska beslutsfattare mellan valen. Sådana aktiviteter kan ske genom formella påverkanskanaler, t.ex. folkomröstningar, medborgarförslag, medborgardialoger och remissvar, eller genom informella påverkanskanaler, t.ex. demonstrationer, mediekampanjer, namninsamlingar och direkta kontakter med politiker. Enligt direktiven ska vi också belysa frågor om representation och om de förtroendevalda avspeglar befolkningssammansättningen utifrån kön, bakgrund, ålder och funktionsförmåga. Utredningen ska också behandla frågor om ungas politiska representation, delaktighet och inflytande. Utöver de specifika frågor som nämns ovan har utredningen i uppdrag att undersöka och beskriva de samhällsförändringar som kan påverka individers demokratiska delaktighet och möjligheter till inflytande på sikt. Vi har under utredningstiden haft ett stort antal avstämningar och möten med förtroendevalda och tjänstemän på olika nivåer i det politiska systemet, med företrädare för de politiska partierna, 27

12 Sammanfattning SOU 2016:5 representanter för civilsamhällsorganisationer och med intresserade från allmänheten. Vi har genomfört ett flertal enkäter, intervjuer och undersökningar samt beställt underlagsrapporter från sammanlagt 24 forskare. Dessa rapporter har presenterats och diskuterats på seminarier runt om i landet och har publicerats i en särskild forskarantologi. Vår ambition har varit att driva offentlig debatt och stimulera till samtal om de frågor som vi har haft i uppgift att utreda, men också att skapa oss en bredare och djupare bild av tillståndet i demokratin. Betänkandet är på detta sätt både en redogörelse för tillståndet i demokratin och en samling förslag, bedömningar och rekommendationer till hur demokratin kan utvecklas och förstärkas. Demokratin är stark, men den politiska ojämlikheten ökar Strax efter millenniumskiftet, i februari 2000, överlämnande den förra Demokratiutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen tillsattes i en tid då demokratin ansågs stå inför ett antal allvarliga utmaningar. Engagemanget inom folkrörelserna hade avtagit, de politiska partierna hade förlorat medlemmar och valdeltagandet var sjunkande. Intresset för politik ansågs vara lågt, i synnerhet bland unga. Vissa av dessa utmaningar kvarstår nu, femton år senare. Samtidigt måste bilden nyanseras. Även om de traditionella folkrörelseorganisationerna engagerar färre individer är det medborgerliga engagemanget alltjämt högt. Engagemanget tar sig nya uttryck genom nätverksbaserade och mer informellt organiserade rörelser. Partierna är inte längre masspartier med stora medlemskårer, men antalet partiaktiva sjunker inte längre. Förtroendet för de politiska partierna är fortfarande lågt, men har stärkts. Valdeltagandet har ökat i de tre senaste riksdagsvalen. Attitydundersökningar visar att förtroendet för regeringen och riksdagen har ökat under de senaste femton åren. Intresset för politik bland unga är starkt. Denna utredning kan konstatera att demokratin i dag står stark. Däremot är det politiska inflytandet inte jämnt fördelat. Klyftan mellan de som deltar och de som inte deltar har vidgats. Dessa deltagandeklyftor märks tydligt när det kommer till engagemanget i det civila samhällets organisationer, liksom i de politiska partierna. 28

13 SOU 2016:5 Sammanfattning De som är aktiva inom civilsamhällsorganisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. Det är i synnerhet personer med låg utbildning och med lågavlönade jobb som har lämnat partierna. Det märks också när det kommer till förtroendet för demokratins institutioner och procedurer. Tilltron till demokratin är betydligt starkare bland resursstarka individer, dvs. personer med hög utbildning och inkomst, än bland resurssvaga. Samma förhållande gäller när det rör upplevelsen av att kunna påverka politiska beslut. Valdeltagandet har ökat under senare år, men skillnaderna mellan resurssvaga och resursstarka grupper är alltjämt stora. I riksdagsvalet var det ungefär 15 procentenheters skillnad i valdeltagande mellan hög- och lågutbildade liksom betydande skillnader i valdeltagandet mellan svensk och utrikes födda. Skiljelinjen mellan de demokratiskt aktiva och de demokratiskt passiva sammanfaller i stor utsträckning med andra sociala och ekonomiska klyftor i samhället. De som inte deltar i demokratins processer har lägre utbildning, lägre inkomst och en betydligt svagare förankring på arbetsmarknaden. Vissa undersökningar visar även att gruppen passiva lider av ohälsa i större utsträckning än den demokratiskt aktiva gruppen. Skillnaderna avspeglar sig i vad som skulle kunna beskrivas som ett utanförskap och ett innanförskap eller som vidgade klassklyftor. Därutöver är skillnaderna mellan dessa grupper i allt större utsträckning rumsliga och geografiska. De demokratiskt aktiva och de passiva bor i skilda bostadsområden, går i olika skolor och utövar sina fritidsintressen på olika platser. Detta avspeglar sig också i valdeltagandet. Skillnaderna mellan de valdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö som hade högst och lägst valdeltagande var över 40 procentenheter i riksdagsvalet Vidare framträder deltagandeklyftor i konsumtionen av nyheter. Andelen nyhetsundvikare har ökat under senare år, och denna grupp består i stor utsträckning av personer med svaga socioekonomiska resurser. Den demokratiska arenan, dvs. de platser där tankar, åsikter och intressen utbyts, är allt mer segregerad. Detta är en stor utmaning för demokratin. Ett ytterligare problem är att flera samhällstendenser såsom globaliseringen, digitaliseringen, demografiska förändringar och klimathotet kan förstärka olikheterna mellan olika grupper samtidigt som 29

14 Sammanfattning SOU 2016:5 dessa tendenser ställer demokratin och samhället i sin helhet inför nya utmaningar. Dessa samhällstendenser har och kommer under de närmaste åren förändra förutsättningarna för demokratin liksom för ekonomin, arbetsmarknaden och maktrelationerna i samhället. Flera av de utmaningar som vi i dag står inför innebär dessutom att vi kommer behöva fatta svåra beslut rörande fördelningen av resurser. Att med demokratins mekanismer skapa konsensus bakom de beslut som är nödvändiga för samhällets långsiktiga hållbarhet och utveckling är en utmaning inte bara för det politiska systemet utan för hela vårt samhälle. En ny målsättning för demokratipolitiken Det är viktigt att demokratipolitiken är inriktad på att möta de utmaningar som nämns ovan. Vi föreslår därför en ny målsättning för demokratipolitiken. Målsättningen ska vara en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande. Vi menar att demokratin blir starkare när det är många som deltar och upplever sig vara delaktiga i samhället. Ett brett deltagande ger bättre förutsättningar för att fler röster ska kunna komma till uttryck, vilket gör att inflytandet kan bli mer jämlikt. Ett jämlikt inflytande förutsätter också att alla har samma möjligheter att delta och påverka den politiska maktutövningen oavsett kön, hudfärg, språklig, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomisk status. Syftet med demokratipolitiken måste därför vara att öka deltagandet och att verka för att inflytandet utövas mer jämlikt. Vi menar vidare att demokratin måste vara hållbar. Med detta menar vi en demokrati som kännetecknas av starka offentliga institutioner som kan fatta beslut effektivt, rättssäkert och transparent. Det förutsätter också att medborgarna har förtroende för demokratins institutioner och procedurer, att det demokratiska engagemanget är högt och att de flesta upplever att de kan påverka. En hållbar demokrati förutsätter slutligen att de mänskliga rättigheterna respekteras. Denna målsättning måste efterföljas av åtgärder som syftar till att skapa ett jämlikt inflytande och ett ökat och breddat deltagande. Regeringen bör genomföra demokratifrämjande insatser inför 30

15 SOU 2016:5 Sammanfattning och mellan valen och dessa bör vara inriktade på att öka den politiska jämlikheten. Det handlar om att ge organisationer i det civila samhället förutsättningar att engagera grupper som annars inte deltar. Kommuner, landsting och regering har ett särskilt ansvar att ge medborgarna goda förutsättningar att delta och framföra synpunkter i politiska beslutsprocesser. Flera av våra förslag syftar till detta. Det är dock svårt att i grunden förändra maktförhållanden i samhället genom demokratireformer eller åtgärder för att främja deltagandet. Vårt uppdrag är begränsat till att analysera individers möjligheter till delaktighet och inflytande mellan valen och inte maktrelationerna i samhället ur ett vidare perspektiv. Mot bakgrund av omfattningen och djupet av de samhällsförändringar vi bevittnar i dag föreslår vi att en utredning tillsätts med uppgift att sammanställa kunskap om hur maktförhållandena i det svenska samhället har förändrats sedan millenniumskiftet. En sådan maktutredning ska bidra med ett underlag som ger politiska beslutsfattare bättre förutsättningar att fatta långsiktiga och ändamålsenliga beslut för att möta de utmaningar som samhället och demokratin står inför på sikt. De politiska partierna är inte i kris Vår analys visar att föreställningen om en partikris i stora drag kan avskrivas. Medlemsutvecklingen i partierna är inte längre negativ. Medlemmarna spelar också en annorlunda roll i partierna än tidigare. Kommunikationen med väljarna har underlättats genom den digitala tekniken medan valrörelserna har professionaliserats och partierna har anställt mer personal. Samtidigt hade var fjärde lokal partiorganisation svårigheter att hitta kandidater till vallistorna inför de allmänna valen år Det är därför viktigt att partierna fortsatt verkar för att rekrytera nya medlemmar. Partierna måste utveckla sitt rekryteringsarbete Ett problem för partidemokratin är att personer som uppger att de är lågutbildade, har arbetarklassbakgrund, är födda utanför Sverige, är unga eller kvinnor är underrepresenterade bland medlemmarna. Det kan medföra att partierna har svårt att fånga upp de åsikter och 31

16 Sammanfattning SOU 2016:5 perspektiv som dessa grupper har. Vår översyn visar att samtliga partier arbetar för att värva medlemmar, och att de flesta partier verkar för att rekrytera medlemmar från underrepresenterade grupper, såsom kvinnor, unga och utrikes födda. Samtidigt visar undersökningar att de flesta som engagerar sig i ett parti gör det eftersom de själva befinner sig i ett sammanhang med andra partiaktiva. Sammantaget består partierna av en socialt sammanhållen grupp som ofta har ryggarna utåt. Vi anser därför att partierna måste utveckla sitt rekryteringsarbete. Partierna bör aktivt arbeta med att söka upp nya medlemmar utanför de redan aktivas nätverk. För rekryteringen av unga är det av särskild betydelse att partierna är närvarande i skolan, på fritidsgårdar och i föreningslivet. För att kontaktytor ska uppstå med personer som annars inte skulle gå in i ett parti är det också viktigt att partierna är fysiskt närvarande i lokalsamhället, även mellan valkampanjerna. Det gäller särskilt i områden med hög arbetslöshet och en stor andel utlandsfödda. Motverka professionaliseringen av partierna De politiska partierna professionaliserar sin verksamhet alltmer. Professionaliseringen leder till att politikutvecklingen inom partierna i stor utsträckning drivs av personer som inte är eller har varit förtroendevalda och därmed inte har erfarenhet av det politiska beslutsfattandet. Det ökade antalet anställda idéutvecklare, s.k. policyprofessionella, kan också leda till att medlemmarnas möjligheter att delta i idéutvecklingen minskar. En utveckling med ett ökat antal politikutvecklare som inte har erfarenhet av ett förtroendeuppdrag kan leda till att politiken driver bort från den faktiska verklighet som väljarna upplever och som de förtroendevalda på lokal nivå har att hantera. Partierna är också mer fokuserade på de opinioner och åsikter som framförs genom olika medier än på kommunikationen med enskilda väljare. Den politiska debatten i media är viktig, men med tanke på att det är allt färre som följer de etablerade medierna och deltar i den åsiktsbildning som sker i dessa finns det en risk att partierna inte fångar upp de bredare åsikterna i samhället. Det finns också en risk att partierna blir mer mottagliga för det påverkans- 32

17 SOU 2016:5 Sammanfattning arbete som olika intresseorganisationer och PR-byråer bedriver genom medierna. Partierna måste reformera sina organisationer Den del av befolkningen som identifierar sig med ett politiskt parti har sjunkit kraftigt, vilket gör det svårare att mobilisera politiskt intresserade utifrån en ideologisk samhörighet. Denna utveckling kan delvis förklaras av värderingsförändringar, som individualiseringen och en minskad auktoritetstro. Människor är i dag mer benägna att engagera sig i sakpolitiska frågor än långsiktigt i ett politiskt parti. Förtroendet för de politiska partierna har visserligen stärkts under 2000-talet, men partierna är alltjämt en av de samhällsinstitutioner som allmänheten hyser lägst förtroende för. Det är troligt att många väljer andra sätt att uttrycka sitt politiska engagemang eftersom de inte tror att det är möjligt att påverka genom ett politiskt parti. Vår översyn visar också att en stor del av medlemmarna anser att interndemokratin är dålig, även om medlemsinflytandet har stärkts över tid. De individer som i dag väljer att gå in i ett politiskt parti är mer engagerade och ställer större krav på inflytande än tidigare. Det är viktigt att partierna inte är exklusiva kanaler för inflytande som enbart är tillgängliga för en liten krets av partiaktiva. Vi menar därför att partierna bör verka för att partimedlemmar på lokal nivå får möjligheteter att delta i idéutvecklingen. Partierna bör också överväga att oftare ha medlemsomröstningar om principfrågor och att öka inflytandet vid val av partiledare. Samtidigt är medlemmar i partierna i dag inte särskilt representativa för samhället i övrigt och en förstärkt interndemokrati skulle därför kunna leda till att partierna fjärmar sig ytterligare från övriga delar av befolkningen. Det går inte att förvänta sig att partierna kommer att återta den roll i demokratin som de en gång hade. Medlemsminskningen beror inte enbart på partierna själva, utan är också en effekt av att samhällsengagemanget som sådant har förändrats. Mot denna bakgrund bör väljarna få möjlighet att förmedla sina intressen och åsikter till beslutsfattarna även på andra sätt än genom de politiska partierna. Våra förslag om att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att framföra sina synpunkter inför beslut liksom 33

18 Sammanfattning SOU 2016:5 införandet av förslagsrätt på lokal och nationell nivå, s.k. folkmotion, förstås mot den bakgrunden. Se över partistödet Vår översyn visar att det offentliga stödet till de politiska partierna inte fullt ut används i enlighet med vad det är avsett för. Stödet till riksdagsledamöter, som syftar till att bistå ledamöternas arbete, används i stor utsträckning till annan verksamhet än riksdagsarbete. Därutöver överförs delar av det kommunala partistödet till nationell nivå. Samtidigt visar vår översyn att antalet politiska sekreterare och hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda i kommuner och landsting har ökat på senare tid. En anledning till detta är att den politiska majoriteten i kommunerna ofta försäkrar sig om ett stöd från mindre partier genom att bl.a. erbjuda avlönade politiska sekreterartjänster. Sammantaget anser vi att det finns skäl att tillsätta en bredare översyn av partistödet. Översynen bör i första hand ha till uppgift att klargöra i vilken mån de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och om det finns skäl att göra förändringar och förtydliganden om hur stöden ska fördelas, användas och redovisas. De förtroendevalda och den sociala representativiteten Vi har gjort en analys av de förtroendevaldas representativitet utifrån kön, bakgrund (födelseland) och ålder. När det kommer till dessa tre aspekter kan vi konstatera att politiken inte är jämställd eller jämlik. Även om kvinnors representation i riksdagen har minskat de två senaste mandatperioderna har jämställdheten i kommun- och landstingsfullmäktige förbättrats över tid. Det är i dag något fler kvinnor som innehar tyngre poster, såsom kommun- eller landstingsstyrelsens ordförande, än vad det var vid ingången av millenniumskiftet. Totalt sett är dock kvinnor underrepresenterade på inflytelserika positioner. Kvinnliga politiker är mer utsatta för hot, våld och trakasserier och lämnar sina uppdrag under och efter mandatperioden i högre utsträckning än män. Kvinnor är också tydligt underrepresenterade i kommunala bolagsstyrelser. 34

19 SOU 2016:5 Sammanfattning Därutöver avspeglar inte de politiska församlingarna den mångfald som i dag finns i det svenska samhället. Utrikes födda är underrepresenterade på alla nivåer i politiken. Personer som invandrat till Sverige engagerar sig politiskt i lägre utsträckning än inrikes födda, vilket delvis kan förklara underrepresentationen, men delaktigheten ökar med vistelsetiden i Sverige. Upplevelser av diskriminering är också en faktor som påverkar delaktigheten bland utrikes födda. Bostadssegregeringen innebär att det är en stor andel utrikes födda som bor i politikerglesa bostadsområden. Eftersom de flesta som går in i politiken gör det för att de kommit i kontakt med andra partiaktiva är det därmed mindre sannolikt att utrikes födda uppmanas att engagera sig partipolitiskt. Undersökningar visar också att utrikes födda avancerar långsammare mot de tyngre uppdragen än inrikes födda. Unga under 29 år är den grupp som är mest underrepresenterad i kommun- och landstingfullmäktige i relation till andelen bland de röstberättigade medan äldre är kraftigt underrepresenterade i riksdagen. Det kan leda till att ungas och äldres perspektiv inte tillgodoses i det lokala respektive det nationella beslutsfattande. När det gäller unga medför underrepresentationen i den lokala demokratin att det är få unga som får erfarenhet av att ha ett förtroendeuppdrag, vilket är viktigt för det fortsatta politiska engagemanget. Social representativitet är viktigt för demokratins legitimitet Vi menar att förutsättningarna för ett jämlikt politiskt inflytande blir bättre när alla delar av befolkningen är representerade i de beslutsfattande församlingarna. Social representativitet är en rättvisefråga och en fråga för demokratins legitimitet. Politiker som delar sociala och kulturella erfarenheter med en särskild väljargrupp har en bättre förmåga att fånga upp, lyssna in och förmedla väljares intressen och åsikter. Dessutom påverkar representativiteten delaktigheten i samhället. Det är rimligt att anta att när en individ upplever sig vara representerad blir den också motiverad till att delta. Ansträngningarna för att uppnå politisk jämlikhet är huvudsakligen en fråga för de politiska partierna och därför lämnar vi ett antal rekommendationer för hur ett arbete med att förbättra repre- 35

20 Sammanfattning SOU 2016:5 sentativiteten skulle kunna gå till. Partierna i en kommun eller ett landsting bör t.ex. komma överens om att samordna sin nomineringsprocess på så sätt att könsbalansen i styrelser och nämnder blir jämnare. Detta är särskilt viktigt vid tillsättningen av kommunala bolagsstyrelser där kvinnors underrepresentation är påtaglig. Vi menar också att partierna bör ha som princip att alltid nominera två kandidater: en man och en kvinna. Det skulle underlätta för valberedningen att samordna tillsättningen. De förtroendevaldas villkor Den kommunala politikens villkor har förändrats under senare år. Antalet nämnder och uppdrag minskar, samtidigt som uppdragen koncentreras till ett mindre antal förtroendevalda. Inflytandet i den kommunala politiken utövas också av en allt mindre skara av ledande förtroendevalda. Vi anser att det finns ett värde med att det är en stor andel av befolkningen som har erfarenhet av att delta i politiska beslutsprocesser och därför bör inte uppdragen minska ytterligare vid reformer av den politiska organisationen. För att stimulera det demokratiska deltagandet på lokal nivå kan kommuner också genomföra försök med direktval för ett begränsat antal platser i en geografisk nämnd. Medialiseringen av politiken har lett till att politikerrollen blivit mer krävande. Samtidigt sker beslutsgången i ett snabbare tempo och de politiska besluten är i sig mer komplexa. Dessa omständigheter påverkar vem som väljer att engagera sig politiskt. Antalet förtroendevalda som lämnar sina uppdrag i förtid är också högt. Unga under 29 år och kvinnor med hemmavarande barn är överrepresenterade bland de förtroendevalda som hoppar av i förtid. Villkoren för förtroendeuppdragen måste anpassas så att det går att ägna sig åt ett förtroendeuppdrag och samtidigt ha tid till heltidsarbete och familjeliv. Det krävs en ny möteskultur där långdragna sammanträden är undantag. Det kan vara lämpligt att tillämpa stopptider liksom att öppna upp för ett mer frekvent användande av deltagande på distans. Åtgärder bör också genomföras för att underlätta för förtroendevalda med barn i behov av tillsyn. Kommuner skulle t.ex. kunna tillämpa mer genenerösa regler för barn- 36

21 SOU 2016:5 Sammanfattning omsorg och förskola i samband med politiska möten i kommunen eller landstinget. Möjlighet att behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen Under mandatperioden 2010 till 2014 lämnade var femte förtroendevald sitt uppdrag i förtid. Var tredje avhopp berodde på flytt från kommunen, och när det kommer till unga under 29 år var det 57 procent som lämnade sitt uppdrag av denna anledning. Detta kan förklaras av att unga är mer rörliga då de ännu inte börjat studera eller etablerat sig på arbetsmarknaden. Det finns redan i dag en möjlighet för fullmäktige att besluta att en förtroendevald som är vald av fullmäktige får behålla sitt uppdrag trots flytt från kommunen. Vi föreslår att denna möjlighet också ska omfatta de folkvalda fullmäktigeledamöterna. Förtroendevalda ska kunna utöva sina uppdrag under trygga och säkra former Enligt Brottförebyggande rådets kartläggning utsattes en av fem förtroendevalda under 2013 för hot, våld eller trakasserier. Varannan heltidspolitiker blev utsatt och majoriteten av dessa blev hotade eller trakasserade vid upprepade tillfällen. Med tanke på att en av fyra uppger att de censurerat sig själva på grund av rädsla för trakasserier kan detta anses ha en effekt på demokratin. Vi anser att det är viktigt att samtliga förtroendevalda får ett stöd i det fall de utsätts för våld, hot eller trakasserier och att de därmed kan känna sig trygga när de tar på sig och utför ett förtroendeuppdrag. Vi föreslår därför att det i kommunallagen ska införas en bestämmelse som anger att kommunerna och landstingen ska verka för att de förtroendevalda ska kunna fullgöra sina uppdrag under trygga och säkra former. 37

22 Sammanfattning SOU 2016:5 Möjlighet att vara ledig från sitt förtroendeuppdrag Det är viktigt att de ersättningsbestämmelser som gäller inte upplevs som ett hinder för de förtroendevalda. Ersättning för inkomstbortfall vid möten måste vara skäligt och täcka alla delar av inkomsten. Vi anser vidare att det finns anledning att anpassa den rättsliga regleringen för uppdragen till den faktiska samhällsutvecklingen. Det gäller inte minst regleringen av sjuk- och föräldraledighet. Det är fler kvinnor än män som hoppar av i förtid eller gör långa uppehåll i sina politiska karriärer för att vara föräldralediga och detta får sammantaget konsekvenser för jämställdheten i lokalpolitiken. Vi föreslår därför att det ska vara möjligt att under en begränsad tid vara ledig från sitt uppdrag för att vara föräldra- eller sjukledig. Fullmäktige ska kunna tillsätta en ersättare under ledigheten. Den lokala politikens organisering Under senare år har en maktförskjutning skett från fullmäktige och fritidspolitikerna till ledamöterna och ordföranden i kommun- och landstingsstyrelsen. Fullmäktige, som enligt kommunallagen är kommunens och landstingets beslutande församling, har en svag ställning. Dessutom sker beredningen av beslut ofta utanför de formella institutionerna, t.ex. genom förhandlingar mellan partier som gemensamt styr kommunen eller landstinget. Detta påverkar både fullmäktiges och väljarnas möjligheter till insyn i beslutsfattandet och ansvarsutkrävande av beslutsfattarna. För att ge fullmäktige makt att granska och utkräva ansvar anser vi att fullmäktige bör upparbeta en praxis för den interna granskningen av maktutövningen i kommunen eller landstinget. Vi anser vidare att fullmäktige bör fatta beslut om uppdragsbeskrivningar som förtydligar rollfördelningen mellan olika förtroendevalda, i synnerhet den roll som ordförande i styrelsen och nämnder samt övriga kommunal- och landstingsråd har i politiken. Ur ett medborgarperspektiv är det rimligt att kräva att fullmäktige klargör vilka funktioner dessa förtroendevalda har i den lokala demokratin. För att motverka elitism och maktkoncentration i politiken anser vi att det också är nödvändigt att verka för en ökad omsättning av de kommunala förtroendeuppdragen. Vi anser att partierna internt eller gemensamt i fullmäktige bör överväga en begränsning i 38

23 SOU 2016:5 Sammanfattning hur länge en enskild förtroendevald kan inneha ett tyngre uppdrag, t.ex. som ordförande i styrelsen eller i en nämnd. Det skulle öppna upp möjligheter för fler kandidater att träda fram och få betydelsefulla positioner inom politiken. Det skulle också kunna bryta den sociala homogenitet som i regel gör sig gällande högre upp i politiken. För att öka partiernas synlighet i den lokala demokratin bör fullmäktige, på samma sätt som riksdagen, med jämna mellanrum arrangera allmänpolitiska debatter eller debatter om dagsaktuella frågor i kommunen eller landstinget. Sådana debatter kan bidra till att det allmänna intresset för lokalpolitiken ökar och att lokala partiföreträdare får tillfälle att uttrycka sina ståndpunkter i olika samtidsfrågor. Vi föreslår därför att fullmäktigepresidiet ska kunna fatta beslut om att en allmänpolitisk debatt ska hållas utan samband med ordinarie ärendehantering. Möjligheter att påverka nationella beslutsprocesser genom institutionella kanaler: remiss, samråd och kommittéväsendet Den formella kanalen för påverkan på den nationella nivån, remissväsendet, är viktig för att enskilda och intresseorganisationer ska kunna framföra sina synpunkter inför beslut. Åsiktsutbytet inom remissväsendet sker enligt formella regler och ger därmed förutsättningar för transparens och ett jämlikt deltagande. Vid sidan av remissväsendet har användningen av samråd, hearings och konsultationer med särskilt inbjudna organisationer blivit ett allt vanligare sätt för Regeringskansliet att inhämta allmänhetens synpunkter, åsikter och intressen och för att stämma av underlag inför regeringsbeslut. Öppna upp remissprocesserna och samråden Vår översyn visar att det i huvudsak är etablerade och resursstarka organisationer som deltar i remissväsendet liksom i samråd och hearings. Mot bakgrund av att de traditionella folkrörelseorganisationerna har förlorat medlemmar och fått en svagare lokal förankring, samtidigt som nyare rörelser har uppkommit på lokal nivå, finns det en risk att de synpunkter och perspektiv som kanaliseras 39

24 Sammanfattning SOU 2016:5 genom dessa formella kanaler inte är representativa för den breda allmänheten. Det är därför viktigt att remisslistorna och inbjudningar till samråd och hearings vidgas så att nya delar av det civila samhället blir representerade. Riktlinjer för samråd och hearings bör utarbetas. Elektronisk förvaltning och digitala samråd Regeringen har beslutat om en målsättning om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen ska enligt sin e-förvaltningsstrategi verka för öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Det är i detta sammanhang anmärkningsvärt att Regeringskansliet inte har utvecklat sin elektroniska förvaltning. Regeringskansliet har förvisso en särställning utifrån de krav på säkerhet och sekretessbehandling som kan ställas på den myndighet som ska bistå regeringen, men i flera aspekter leder den bristande digitaliseringen till att insynen och delaktigheten blir lidande. Detta gäller inte minst remisshanteringen. Vi anser att den formella remissprocessen bör kompletteras med ett digitalt samråd som gör det möjligt att lämna synpunkter på konkreta frågeställningar. Digital teknik bör också användas vid övriga samråd, hearings och konsultationer och därigenom göra det möjligt att lämna synpunkter utan att vara fysiskt närvarande. Slutligen bör Regeringskansliet se över hur den elektroniska förvaltningen kan utvecklas. För att ett sådant utvecklingsarbete ska komma till stånd föreslår vi att en arbetsgrupp sätts upp under Förvaltningsministern eller IT-ministern. Utredningars och kommittéers förutsättningar att samråda Enligt vår översyn har enskildas och intresseorganisationers möjligheter att påverka politiken genom kommittéväsendet försämrats. Direktiv har blivit mer detaljerade, det är ofta på förhand givet vad utredningarna ska komma fram till och utredningstiden har blivit kortare. Med fler enmansutredningar som har kort tid på sig har kommittéväsendets roll som konsensusbyggare försvagats. Enligt vår bedömning är det därför viktigt att kommittéer och utredningar uppmanas i sina direktiv att samråda och att de ges tillräckligt med 40

25 SOU 2016:5 Sammanfattning tid för att kunna stämma av och inhämta synpunkter från intresseorganisationer och allmänheten. Möjligheter att påverka nationella beslutsprocesser genom icke-institutionella kanaler Vår översyn visar att de informella kontakterna mellan intresseorganisationer och beslutsfattare på nationell nivå har ökat i omfattning under senare år. Denna utveckling är delvis ett resultat av att relationerna mellan beslutsfattandet och intresseorganisationer har ändrat karaktär. Den kan också förklaras av att politiken i sig blivit mer komplex och att kunskaps- och informationsbehovet har ökat. Därutöver har politiken anpassats till nyhetsmedierna, vilket har resulterat i att den politiska kommunikationen har fått en allt större betydelse och att antalet personer som har politisk idéutveckling och påverkan som heltidssyssla, s.k. policyprofessionella, har ökat. Denna utveckling måste betraktas som en av de största förändringarna av den svenska demokratin som har skett under de senaste femton åren. Vi anser att det finns skäl att vara vaksam på en utveckling där politik- och idéutvecklingen i större utsträckning sker på arenor där enskilda individer inte har möjlighet att fritt delta eller bli representerade. En sådan utveckling skulle kunna innebära att den enskilde får sämre möjligheter till delaktighet, inflytande och insyn i politiken. Det kan också innebära att förutsättningarna för väljarna att utkräva ansvar av de folkvalda försämras. Dessutom är påverkansarbetet en fråga om resurser, vilket inverkar på den politiska jämlikheten. Kontakterna mellan beslutsfattare och intresseorganisationer bör inte regleras I nuläget utgör inte lobbyingen i form av informella kontakter mellan beslutsfattare och intresseorganisationer en direkt utmaning för demokratin. Vi förespråkar därför inte att någon form av reglering införs som förändrar förutsättningarna för intresseorganisationernas kontakter med beslutsfattare, t.ex. en registrering av 41

26 Sammanfattning SOU 2016:5 lobbyister. Denna typ av reglering är svår att utforma på ett ändamålsenligt sätt som inte medför negativa effekter för demokratin. Det påverkansarbete som intresseorganisationer, PR-byråer eller tankesmedjor genomför riktar sig i första hand till medier. För att medborgarna ska ha goda möjligheter till insyn och ansvarsutkrävande är det centralt att det finns medieaktörer som har kapacitet att fritt granska maktutövandet, producera journalistik som håller hög kvalitet och möjliggöra en offentlig debatt där flera olika röster och perspektiv kommer till uttryck. Mot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att regeringen vidtar åtgärder för att skapa förutsättningar för en levnadskraftig, oberoende och mångfacetterad mediamarknad och för en stark och självständig public service. Medborgerlig förslagsrätt i riksdagen bör införas För att vitalisera demokratin och stärka de enskilda medborgarnas inflytande över beslutsfattandet föreslår vi att en medborgerlig förslagsrätt i riksdagen, en s.k. folkmotion, ska införas. En folkmotion innebär att en enskild individ som har rösträtt till riksdagen får möjlighet att väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen ska det tas upp som en motion i riksdagen. Folkmotionen ska kunna lämnas och stödjas över internet. Om motionen fått tillräckligt stöd väcks den i riksdagen på samma sätt som motioner av riksdagsledamöter och utskottsbehandlas. Beroende på vad motionen kräver kan ett bifall till motionen leda till ett utskottsinitiativ eller ett tillkännagivande till regeringen. Förslaget om folkmotion är inspirerat från det s.k. medborgarinitiativet som finns i Finland. Med en möjlighet att väcka en folkmotion i riksdagen får alla individer tillgång till en formell kanal för att göra sin röst hörd. Detta skulle kunna innebära att det övertag som de resursstarka organisationerna har i opinionsbildningen kan vägas upp. Det skulle också skapa transparens i påverkansarbetet. Införandet av folkmotion kan också motiveras av de politiska partiernas försvagade ställning och de förändrade formerna för politiskt deltagande och engagemang. En sådan reform skulle innebära en ändring av riksdagsordningen. Vi föreslår därför att införandet av medborgerlig förslagsrätt, folkmotion, ska utredas i särskild ordning. 42

27 SOU 2016:5 Sammanfattning Insynen i riksdagsarbetet Mot bakgrund av att de informella kontakterna mellan intresseorganisationer och riksdagen har ökat under senare tid kan det finnas skäl att vidta åtgärder för att försäkra att maktutövandet sker i transparenta former. För att medborgarna ska ha möjlighet att framföra sina åsikter och intressen på nationell nivå är det också viktigt att riksdagsledamöterna har goda förutsättningar till kommunikation med medborgarna. I syfte att underlätta kontakten med väljarna anser vi att det kan finnas skäl att se över ledamotsstödet och om delar av detta bör knytas till en finansiering av kansliresurser i ledamöternas valkretsar. Medborgardialog och samråd i kommuner och landsting Medborgardialoger och samråd där individer, intresseorganisationer eller andra aktörer bjuds in att delta i beslutsprocesser är vanligt förekommande i kommuner och landsting. Medborgardialoger kan bidra till att beslut kan få en djupare förankring och starkare legitimitet. De kan också bidra till att intressekonflikter eller missnöjesyttringar undviks vid genomförandet av politiska beslut. Medborgardialoger som inger förhoppningar om ett inflytande som inte infrias kan däremot leda till att förtroendet för demokratin som sådan undermineras. Det finns också en risk att medborgardialoger leder till politisk ojämlikhet om deltagandet inte är representativt för kommun- eller landstingsinvånarna. Fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut För att medborgardialogerna ska ge positiva demokratieffekter är det viktigt att användandet av medborgardialoger och andra samrådsprocesser formaliseras. Det måste bli tydligt för medborgarna om när och i vilka frågor som kommuner och landsting avser att hålla ett samråd eller medborgardialog samt vilka möjligheter till påverkan som dialogerna ger. Vi föreslår därför att det ska framgå av kommunallagen att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut. 43

28 Sammanfattning SOU 2016:5 Med en sådan bestämmelse motiveras fullmäktige att stämma av och förankra beslut samtidigt som fullmäktige har ansvar för beredningen och beslutsfattandet. Bestämmelsen framhåller värdet av ett medborgerligt engagemang, vilket är en av de uttalade grundprinciperna till kommunallagen. Bestämmelsen är en målsättningsparagraf och ska ses som en demokratisk princip. Det är fullmäktige som beslutar om hur medlemmarna ska kunna delta och framföra sina synpunkter och om vilka beslut som ska beredas med ett medborgerligt deltagande. Förslaget innebär att samtliga medlemmar, även unga och utländska medborgare som är folkbokförda, men som än inte har rösträtt, liksom fastighetsägare som är juridiska personer, såsom ideella organisationer och företag, kan beredas möjligheter att framföra sina synpunkter. Riktlinjer och principer för medborgardialoger och samråd Vi menar att det finns fördelar med att fullmäktige antar riktlinjer eller principer om när och inför vilka beslut som medlemmarna ska ges tillfälle att framföra synpunkter samt om hur medborgardialoger eller samråd ska genomföras. Riktlinjerna eller principerna bör bl.a. omfatta samrådens och medborgardialogernas plats i beredningsprocessen, vilka dialogerna riktar sig till liksom hur kommunerna och landstingen bjuder in och kommunicerar resultaten av samråd och dialog. Vi ger också rekommendationer om att åtgärder bör vidtas som syftar till att förstärka den politiska jämlikheten vid genomförandet av medborgardialoger. Vi menar vidare att digital teknik bör används i så stor utsträckning som möjligt och att resultaten av medborgardialogerna ska återkopplas till de som har deltagit och berörs. Vi föreslår därutöver att kommunerna och landstingen bör ha en plats på sin webbsida där all information som är relevant för medborgarnas demokratiska delaktighet finns tillgänglig och samlad. 44

29 SOU 2016:5 Sammanfattning Det förstärkta folkinitiativet Förstärkningen av medborgarnas möjligheter att påkalla folkomröstningar i kommuner och landsting har lett till att antalet folkinitiativ och lokala folkomröstningar har ökat. Detta har skapat spänningar i den lokala demokratin. Några av de konflikter som uppstått har berott på oklarheter i hur bestämmelserna för folkinitiativet ska tolkas. För att förenkla initiativprocessen föreslår vi att det inte ska vara nödvändigt för initiativtagare att uppge egenhändiga namnteckningar och att det därmed blir möjligt att samla in underskrifter via internet. Underskrifter som sker över internet och med hjälp av e-legitimation innebär att valideringsprocessen kan bli mer rättssäker, ske snabbare och ta mindre resurser i anspråk. Dessutom är insamling via internet förenligt med de rådande formerna för politiskt engagemang där internet och sociala medier har stor betydelse för det politiska deltagandet. För att en tillförlitlig namninsamling över internet ska bli teknisk möjlig för det stora flertalet föreslår vi att en nationell webbplats för detta ska inrättas. Vi föreslår vidare ett förtydligande av bestämmelserna om hur det nödvändiga antalet namnunderskrifter för att väcka ett folkinitiativ ska fastställas. Ett problem med de folkomröstningar som inte har hållits i samband med de allmänna valen är att valdeltagandet har varit lågt. Vi anser att konflikter skulle kunna undvikas om de politiska partierna innan folkomröstningen kommunicerar vad som enligt dem krävs för att utslaget i folkomröstningen ska respekteras. Även om det har uppstått problem i samband med folkinitiativen och folkomröstningarna menar vi att det principiella värdet av att väljarna har en möjlighet till direktdeltagande i politiska beslutsprocesser överväger de negativa erfarenheterna. De flesta folkomröstningarna som varit sedan år 2011 har stimulerat det demokratiska deltagandet lokalt och det finns inget som tyder på att folkinitiativen har påverkat den politiska jämlikheten eller förtroendet för demokratin negativt. De problem som har uppstått har i första hand berott på att de styrande politikerna inte tagit hänsyn till eller bemött starka folkopinioner som uttryckts av olika väljargrupper mellan valen. För att förebygga sådana missnöjesyttringar är det viktigt att kommunerna och landstingen i enlighet med vårt 45

30 Sammanfattning SOU 2016:5 förslag ovan verkar för att ge medlemmarna förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut. Medborgarförslag och folkmotion Vår översyn av medborgarförslaget visar att det gett begränsade demokratieffekter. Medborgarförslaget har främst använts som en förslagslåda eller en synpunktshantering för vardagsnära frågor och de fåtal personer som lämnar förslag är inte representativa för befolkningssammansättningen i dess helhet. Behandlingen av medborgarförslagen tar också mycket tid och resurser i anspråk. Därutöver skapar medborgarförslag en relation mellan enskilda medborgare och förtroendevalda, men inte mellan de förtroendevalda och sammanslutningar av medborgare. Enskilda förslag stimulerar därmed inte till en vidare dialog och ger heller ingen antydan om det finns en stark opinion i den fråga som väcks. I syfte att stärka dialogen mellan väljare och förtroendevalda och förenkla den administrativa hanteringen för kommunerna och landstingen föreslår vi att medborgarförslaget ersätts av ett nytt verktyg, folkmotion, som blir tvingade för alla kommuner och landsting. Alla folkbokförda i en kommun eller en kommun inom landstinget, dvs. även de som inte har rösträtt i kommun- och landstingsvalen, ska ha möjlighet att lämna förslag om något som rör kommunens eller landstingets verksamhet. Folkmotioner som under en period av sex månader får ett stöd av minst en procent av de folkbokförda i kommunen eller landstingen ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att folkmotionen väcktes. Hanteringen av en folkmotion ska ske på samma sätt som för ett medborgarförslag, vilket innebär att fullmäktige får överlåta till styrelse eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom folkmotion. För undertecknandet av folkmotionen gäller samma regler som för folkinitiativet, dvs. att insamlingen av namn ska kunna ske över internet. Enskilda individer kan därmed för namninsamling till en folkmotion välja att använda den webbportal som vi föreslår ska inrättas på nationell nivå. 46

31 SOU 2016:5 Sammanfattning Ungas delaktighet och inflytande De flesta unga upplever att de saknar inflytande över det politiska beslutsfattandet och en stor del av de unga känner sig inte delaktiga i samhället. Unga är därutöver underrepresenterade i de politiska partierna, i de politiska församlingarna och i föreningslivet. På samma sätt som för äldre finns det skillnader i deltagandet utifrån faktorer såsom socioekonomisk bakgrund, kön, funktionsförmåga och utländsk bakgrund. Undersökningar visar samtidigt att det politiska intresset är starkt bland unga i dag. En stor andel av de unga är engagerade och vill påverka politiken. Unga visar en stark tilltro till demokratin och de allra flesta uttrycker ett stöd för de grundläggande demokratiska värderingarna. Sammantaget anser vi att det är nödvändigt med ett perspektivskifte när det kommer till synen på unga. Vi bör inte se unga som en utmaning för demokratin utan i stället bör ungas engagemang och intresse ses som en tillgång för demokratin. Fokus bör vara på att bjuda in unga människor att delta brett i den lokala demokratin. Försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder Vi föreslår att en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år sker vid valen till kommunfullmäktige 2018 och Försöksverksamheten ska genomföras i kommuner som ansöker till regeringen om detta och den ska därefter följas upp och utvärderas. En sänkning av rösträttsåldern till 16 år innebär att genomsnittsåldern för förstagångsväljare blir 18 år, från nuvarande 20 år. Det skulle innebära ett incitament för unga att intressera sig för den lokala politiken och därmed motivera fler att vilja ta ett förtroendeuppdrag. Genom att rösträttsåldern infaller då en person fortfarande går i skolan ökar också samhällets möjligheter att påverka ett röstningsbeteende på längre sikt. Samtidigt ger det skolan ett konkret tillfälle att undervisa om demokratifrågor. En försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder är därutöver i linje med det nationella målet för ungdomspolitiken, enligt vilket unga ska ha inflytande över samhällsutvecklingen. Försöksverksamheten ska enbart gälla kommunala val och folkomröstningar, i vilka flera frågor som direkt berör ungas vardag avgörs. När det gäller val till riksdagen är det viktigt att rösträtten fortsatt är knuten till myndighetsåldern. 47

32 Sammanfattning SOU 2016:5 Ungas deltagande i beslutsfattande i kommuner och landsting Vårt förslag om att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut innebär att kommunerna och landstingen även bör tillgodose ungas perspektiv i beslutsprocesserna. Ett sätt att göra detta är genom inflytandeforum, som ungdomsråd eller motsvarande, där unga inbjuds att medverka i politiska beslutsprocesser. Samråd med sådana inflytandeforum bör vara en formell del i beredningsprocesser på lokal och regional nivå. Samtidigt är det viktigt att dessa forum verkligen är representativa för gruppen unga i kommunen eller landstinget. Det är också viktigt att formerna för samråd anpassas efter ungas förutsättningar att delta. Kommuner och landsting bör anta ett regelverk för hur ungas perspektiv ska tillgodoses i beslutsprocesserna liksom en policy eller en handlingsplan för den lokala ungdomspolitiken. Skolans demokratiuppdrag Vi anser att kunskapen om hur kommuner och landsting fungerar samt formerna för medborgerligt inflytande i det politiska beslutsfattandet bör öka bland skolelever. Skolor bör i större utsträckning samverka med förvaltningen i kommuner och landsting och träffa företrädare för de politiska partierna på lokal nivå. Vi föreslår därför att den lokala demokratins funktionssätt ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet. Detsamma ska gälla för kunskap om kritisk granskning och källkritik. Vi menar vidare att föreningsengagemanget i grund- och gymnasieskolorna måste stödjas. Även universiteten och högskolorna har en central plats i demokratin. Det är därför viktigt att de politiska studentförbunden, politiska partier och andra föreningar som baseras på en värdegrund av demokrati och mänskliga rättigheter har goda förutsättningar att verka på högskolorna. För att betona högskolornas betydelse för demokratin anser vi att det bör framgå av högskolelagen att högskolorna ska verka för att främja demokratins centrala principer och respekten för allas lika värde. 48

33 SOU 2016:5 Sammanfattning Delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar är något mindre delaktiga i demokratin än den övriga befolkning. Detta avspeglar sig i valdeltagandet och i representationen i de politiska församlingarna. Bristande tillgänglighet av olika slag utgör fortsatt ett hinder för att kunna delta fullt ut i samhället. Tillgängligheten till möteslokaler för fullmäktigesammanträdena har förbättrats, men är alltjämt otillfredsställande när det kommer till lokaler för nämnd- och i synnerhet partimöten. Det är därför viktigt att tillgänglighetsarbetet fortsätter och att kommunen eller landstinget tillhandahåller tillgänglighetsanpassade lokaler också för nämnd- och partigruppsmöten och i större utsträckning än i dag möjliggör för beslutsfattande på distans i fullmäktige och nämnder. Ett särskilt problem för förtroendevalda som är i behov av stöd och service för att kunna fullgöra sitt politiska uppdrag är att det är svårt att kombinera förtroendeuppdraget med familje- och arbetsliv, särskilt om de inte får tid till assistans beviljad för att utöva ett politiskt engagemang. Förtroendevalda som beviljats personlig assistans ska få den assistans som de har rätt till för att kunna fullgöra sina förtroendeuppdrag. Vårt förslag om att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra sina synpunkter inför beslut har också betydelse för personer med funktionsnedsättning. Med anledning av vårt förslag bör kommuner och landsting inrätta funktionshindersråd som ges reella möjligheter till inflytande. Fullmäktige bör också anta reglementen för rådens funktion i den kommunala organisationen. I syfte att säkerställa att den demokratiska delaktigheten får större utrymme i funktionshinderspolitiken föreslår vi att demokratisk delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning ska utgöra ett eget mål i den kommande funktionshindersstrategin. Genom att ett mål antas betonas vikten av tillgänglighetsarbetet i det demokratifrämjande arbetet och att underlag tas fram för att synliggöra utvecklingen. 49

34 Sammanfattning SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden! Det är inte möjligt att göra genomgripande förändringar av demokratins funktionssätt genom en statlig utredning. Demokratin förändras tillsammans med att samhället förändras. I de fall de demokratiska spelreglerna ändras måste det göras med försiktighet och utifrån en politisk samsyn. Vår uppgift har varit att genom förnyelse och gradvisa förändringar av demokratins spelregler göra demokratin mer relevant för sin samtid. Det övergripande syftet med våra förslag är att förmå fler att bli delaktiga och därmed skapa förutsättningar för ett mer jämlikt inflytande. Vi anser samtidigt att det är viktigt med en debatt om tillståndet i demokratin. Den fortsatta debatten bör ta vid där vi slutar och handla om hur fler ska få vara med och forma framtiden. Med tanke på de stora samhällsförändringar som nu sker förefaller det sig naturligt att inom ett decennium på nytt utvärdera och se över demokratins funktionssätt. 50

35 Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Yttrande över slutbetänkandet En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk (SOU 2016:14) och promemorian Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över slutbetänkandet En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk (SOU 2016:14) och promemorian Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter. Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 1 juli 2016 avge synpunkter över Tobaksdirektivutredningens slutbetänkande och promemoria. I slutbetänkandet lämnar Tobaksdirektivutredningen förslag som syftar till att minska bruket av tobak och att motverka illegal handel med tobak. Förslagen innefattar: tillståndsplikt för försäljning av tobak utvidgning av rökförbudet till att omfatta fler miljöer och fler produkter förbud mot exponering av tobaksvaror i butik vissa förändringar i regleringen av snus samt i tillsynsorganisationen genomförande av TPD (Tobaksproduktsdirektivet) (2014/40/EU) regler om spårbarhet och märkning översyn av tobakslagen från 1993:581 analys och bedömning av om det finns skäl att införa krav på neutrala tobaksförpackningar i Sverige ev. åtgärder för att genomföra WHO:s protokoll om eliminering av illegal handel med tobaksvaror Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

36 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) I promemorian lämnas förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra bestämmelserna om elektroniska cigaretter i EU:s tobaksproduktivdirektiv. Vidare föreslås en reglering av bl.a. handeln med sådana produkter. Regleringen innefattar bl.a. bestämmelser om åldersgräns, anmälningsskyldighet vid försäljning, tillsyn och straffansvar. Landstinget tillstyrker förslagen i betänkandet och promemorian i sin helhet. För att ytterligare utveckla och förbättra länets folkhälsa är det av betydande vikt att förhindra att unga börjar använda tobak och erbjuda stöd och hjälp för dem som vill sluta. Landstinget i Kalmar län arbetar för ett tobaksfritt län 2025 där utveckling av Tobaksfri duo för gymnasiet är en stor del. Landstinget stöttar också opinionsbildningsprojektet Tobacco end game. Anders Sandström landstingsjurist Marie Tigerryd folkhälsutvecklare Bilagor 1. Yttrande daterat den 8 april Sammanfattning av slutbetänkandet (SOU 2016:14).

37 YTTRANDE Sida 1(1) Datum Diarienummer Socialdepartementet En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk (SOU 2016:14) samt promemoria Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande och promemoria och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Landstinget tillstyrker förslagen i betänkandet och promemorian i sin helhet. För att ytterligare utveckla och förbättra länets folkhälsa är det av betydande vikt att förhindra att unga börjar använda tobak och erbjuda stöd och hjälp för dem som vill sluta. Landstinget i Kalmar arbetar för ett tobaksfritt län 2025 där utveckling av Tobaksfri duo för gymnasiet är en stor del. Landstinget stöttar också opinionsbildningsprojektet Tobacco end game. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

38

39

40

41

42

43

44

45

46 SKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Bidrag till Linnéakademins forskningsstiftelse Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att bidra med kronor till Linnéakademins forskningsstiftelse. Finansieringen av de kronorna ska ske ur landstingsstyrelsens anslag för oförutsett. Bakgrund Linnéakademin är en fortsättning på Kronobergs Akademi för Näringsliv och Vetenskap som bildades när Växjö blev universitet och Linnéuniversitetet kom till. Akademin är en mötesplats för organisationer och företag som är intresserade av universitetet. I samband med att Linnéuniversitetet skapades, uppkom i Växjö en idé om en forskningsstiftelse. Symbolen blev en bokplantering på universitetsområdet och kommunen, landstinget, Södra Småland och Södra satte in kronor var samt några privatpersoner som köpte bokplantor. Linnéakademiens forskningsstiftelse förvaltar de gåvor och donationer som kommer in i syfte att stödja Linnéuniversitetets forskning. Det är givaren som bestämmer hur gåvan eller donationen skall användas. Donationer kan komma från privatpersoner, företagare och offentliga verksamheter. I samband med att det nya universitetsområdet byggs i Kalmar är det nu ett bra tillfälle att göra motsvarande insats från Kalmar. Idén är att sätta in kronor vardera från kommunen, landstinget, regionförbundet samt från privata företag. Pengarna ska gå till stipendier för studenter vid Linnéuniversitet. Stipendierna är utformade som resestipendier, ett mycket uppskattat bidrag när studenterna ska besöka andra utbildningsplatser i världen för att vidga sina kunskaper. Ett av stipendierna går också till den bästa doktorsavhandlingen och delas ut i samband med Linnéuniversitets årshögtid. Avsikten är att senare manifestera bidragen i lämplig och önskad form på det nya universitetsområdet i Kalmar, i samarbete med Linné. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr Bankgiro

47 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2(2) Anders Henriksson Landstingsråd Krister Björkegren Landstingsdirektör

48 Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida 1(1) Landstingsstyrelsen Medfinansiering till Linnéuniversitets stipendier till nyanlända studenter Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att för 2016 medfinansiera Linnéuniversitetets stipendier för att underlätta för nyanlända studenter med kronor. Finansiering av de kronor ska ske ur landstingsstyrelsens anslag för oförutsett. Bakgrund Linnéuniversitet ansöker om stöd med 500 tkr från regionen (regionförbundet och landstinget) för att möjliggöra universitetsstudier för nyanlända studenter som väntar på uppehållstillstånd. Stödet ska användas för att ge stipendier som täcker de studieavgifter som dessa personer annars skulle behöva betala, då de formellt är studenter som är skyldiga att erlägga studieavgifter. Stipendierna kommer i första hand att tilldelas personer som har en fullständig eller delvis fullständig utbildning från sitt hemland inom områden där det bedöms finnas behov på arbetsmarknaden. Sverige har tagit emot och kommer att ta emot många människor på flykt från krig och förföljelse. Det är av största vikt att dessa människor bereds möjlighet att snabbt kunna etablera sig i det svenska samhället och bidra till samhällsutvecklingen. Flera av de nyanlända har redan en utbildning från sitt hemland, där universitetet kan validera kunskaperna och färdigheterna samt komplettera dessa för att nå de svenska examensmålen. Det är viktigt att så snabbt som möjligt kunna ge de nyanlända en möjlighet till att komplettera sin utbildning från sitt hemland. I många fall får de vänta flera år innan beslut om uppehållstillstånd fattas av Migrationsverket. Linnéuniversitetet vill utnyttja denna tid då de nyanlända väntar på besked till att ge dem möjlighet till universitetsstudier, särskilt de som redan har en hel eller delar av en universitetsutbildning inom områden som är relevanta för universitetet och regionen. Regionförbundet medfinansierar stipendiet med kr för Mot bakgrund av ovanstående föreslås att landstingsstyrelsen beviljar Linnéuniversitets ansökan om medfinansiering med kr under Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

49 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , , samt Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad den 2 maj 2016) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren , , samt Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 16/11 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 7 juni till den 31 oktober Uppdrag 16/26 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 7 juni till den 7 september Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 2 maj Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

50 Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner Diarienummer Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet, VERKSAMHET OCH Kalmar Länstrafik Karl-Johan Slutrapport på landstingsstyrelsen den 31 diarienummer140072/11 PROCESS Bodell oktober /20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän, diarienummer /16 MEDBORGARE OCH KUND Kalmar Länstrafik KLT Ledning och stab Karl-Johan Bodell Samordnas med uppdrag 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet, slutrapport sker på landstingsstyrelsen den 31 oktober /05 En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Arbetet ska ske inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknats med länets kommuner, diarienummer /5 15/21 Effekterna av införandet av Rätt vårdadministration på rätt nivå, diarienummer /21 16/01 En handlingsplan för arbetet med folkhälsa ska tas fram under 2016, diarienummer /02 En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättningar ska tas fram, diarienummer /03 I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre tillvarata patienternas erfarenheter, diarienummer /04 En plan för införande av fast vårdkontakt och vårdplan inom fler sjukdomsområden ska tas fram, diarienummer /05 Se över förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral, diarienummer MEDBORGARE OCH KUND MEDARBETARE Nöjda invånare med hög livskvalitet Nöjda invånare med hög livskvalitet Nöjda invånare med hög livskvalitet Nöjda invånare med hög livskvalitet Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Planeringsenheten Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Sofia Hartz Slutrapport på Landstingsstyrelsen den 31 oktober Koppling till statsbidrag Peter Rydasp Ingår i utredningsuppdrag 16/25 Magnus Persson Rapporteras på landstingsstyrelsen i februari Landstingsservice Göran Öberg Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 Centrala verksamheter Kanslienheten Centrala verksamheter Planeringsenheten Centrala verksamheter Hälsovalsenheten Ann-Sofie Dejke Karl Landergren Sofia Hartz Rapporteras på landstingsstyrelsen i februari Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 september 2016 Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 juni 2016 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 7 juni 2016

51 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 16/06 Följa upp handlingsplanen för köfri vård, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december /07 Landstinget ska implementera Socialstyrelsens föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende (LARO), diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december /08 Uppföljning av införandet av fysioterapeut som första kontakt i primärvården, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 juni /09 Ett nytt regelverk för sjukresor tas fram under planperioden, diarienummer God hälsa hos invånarna Kalmar Länstrafik Karl-Johan Bodell Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december /10 Förutsättningar för införande av PET-CT ska utredas, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /11 En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Landstingsservice Karl Landergren, Göran Öberg Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /12 En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barnoch ungdomshälsan, ungdomsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrin ska genomföras under 2017, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen i mars Beaktas i uppdrag 15/05. 16/13 Följa upp och utvärdera införandet av första linjen psykiatri i primärvården, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /14 En utredning för att fastställa status och renoveringsbehov för de landstingsägda behandlingsbaden sett till kommande tioårsperioden, samt fastställa framtida behov av behandlingsbad i länet, diarienummer /15 Öppen innovation som metod ska prövas och utvärderas, diarienummer /16 En översyn av medicinsk fotvård ska genomföras, diarienummer God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna Landstingsservice Göran Öberg Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Landstingsservice Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren, Magnus Persson Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 7 juni 2016

52 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 16/17 Erfarenheter från projektet Kultur och hälsa ska implementeras, diarienummer God hälsa hos invånarna Bildnings- och kulturförvaltningen Gull-Britt Johansson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /18 Upprätta en handlingsplan för hur riskbruks- och missbruksvården ska organiseras utifrån de nationella riktlinjerna, diarienummer /19 Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder, diarienummer /20 Kontinuerligt redovisa det långsiktiga arbetet för ett starkt arbetsgivarvarumärke, diarienummer /21 Kontinuerligt redovisa arbetet med att minska beroendet av bemanningsbolag, diarienummer /22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram, diarienummer /23 Utreda möjligheterna till traineejobb, diarienummer God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats 16/24 Utveckla seniora uppdrag, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats 16/25 Handlingsplan för effektivare resursutnyttjande genom utveckling av yrkesroller, diarienummer /26 En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Centrala verksamheter Hälsovalsenheten Primärvårdsförvaltningen Psykiatriförvaltningen Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Sofia Hartz Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 Florence Eddyson-Hägg, Lars Mattsson Peter Rydasp Peter Rydasp Peter Rydasp Peter Rydasp Peter Rydasp Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 Slutrapport på landstingsstyrelsen 31 oktober Delredovisning 26 april Slutrapport på landstingsstyrelsen 31 oktober Delredovisning 26 april Rapporteras på landstingsstyrelsen 7 juni Rapporteras på landstingsstyrelsen 7 juni Rapporteras på landstingsstyrelsen 31 oktober Peter Rydasp Rapporteras på landstingsstyrelsen 7 december Peter Rydasp Rapporteras på landstingsstyrelsen 7 september Reviderad inför landstingsstyrelsen den 7 juni 2016

53 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Centrala verksamheter Personalenheten Landstingsservice Göran Öberg, Peter Rydasp Rapporteras på landstingsstyrelsen 31 oktober Reviderad inför landstingsstyrelsen den 7 juni 2016

54 Landstingsdirektörens stab Hälsovalsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1(2) Diarienummer Diarienummer Utredningsuppdrag 16/05 Se över förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/05 Se över förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral. Delrapportering av projektet för införandet av en digital hälsocentral ska ske till landstingsstyrelsen den 7 december 2016 och slutrapportering till landstingsstyrelsen i juni Bakgrund Invånare ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet som är jämlik och tillgänglig. Att erbjuda invånare att möta vården digitalt är ett kostnadseffektivt sätt att öka både tillgänglighet och trygghet för de som har långt till närmaste hälsocentral eller helt enkelt föredrar att ha en digital kontakt. Det är också ett sätt att se till att vården sker på rätt vårdnivå för att förhindra onödiga besök. En analys av marknaden kring digitala hälso- och sjukvårdslösningar, samt en sondering av hur andra landsting har jobbat med frågan har visat att förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral i Kalmar län är goda. Detta har inneburit att ett projekt för införande av digital hälsocentral har satts igång. Projekt Målet med en digital hälsocentral är att kunna erbjuda patienter att möta vården digitalt via 1177 vårdguidens e-tjänster. Det skulle innebära en möjlighet att träffa läkare, eller annan vårdpersonal, via ett videomöte och få hjälp med ärenden som inte kräver fysiskt besök. Det är viktigt att se en digital hälsocentral som ett komplement till den ordinarie vården. Ett komplement som skulle öka tillgängligheten och jämlikhet i länet utan att vårdkvaliteten äventyras. Det skulle dessutom leda till en viss avlastning av vården. Projektet ska arbeta med att ta fram ett koncept och en flödesbeskrivning för verksamheten. Kravspecifikationer på vilka funktioner tjänsten ska innehålla Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

55 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Diarienummer Sida 2(2) samt vilken teknisk lösning man behöver ska tas fram. Lösningen ska kostnadsuppskattas och testas innan man planerar för fortsatt utveckling. Utvecklingsdirektören är projektägare och projekttiden är satt till 1 maj maj 2017 med en delrapportering i december Testverksamhet och vidareutveckling pågår därefter fram till projektets slutdatum. Sofia Hartz Chef för Hälsovalsenheten Bilaga Projektdirektiv daterat den 26 april 2016.

56 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 1 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen Projektnamn: Digital och virtuell hälsocentral Projektägare: Magnus Persson Projektmodell: BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP5 Initiering Planering Genomförande Avveckling Idebeskrivning Projektdirektiv Projektplan Projektrapport Slutrapport Checklista inför beslut, BP1: Projektägare är utsedd Finansiering är klar Projektledare, Styrgrupp, Mottagare är utsedda och införstådda med åtagandet Resurserna för Planeringsfasen är säkrade Planeringsfasen är beskriven med kostnader, resurser, tid, leveranser och resultat Projektets mål är formulerat Effektmålen är definierade för projektet Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade Är Projektkontoret informerat om projektet JA x x x x x x x NEJ x x x Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

57 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 2 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen JA NEJ Kommentar: Beslut att starta Planeringsfasen, BP1 Datum och underskrift av projektägare Namnförtydligande Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

58 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 3 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Invånare ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet som är jämlik och tillgänglig. Detta är en stor utmaning för landstinget som samtidigt kämpar med bemanning, ökad efterfrågan delvis beroende på en åldrande befolkning och arbetssätt som fortfarande inte drar nytta av modern teknik fullt ut. Att erbjuda invånare att möta vården digitalt innebär att underlätta kontakten med vården men också att öka tillgängligheten och att se till att vården sker på rätt vårdnivå för att förhindra onödiga besök. När fler väljer att möta vården på distans kan det bidra till kortare väntetider, både för de som är i behov av ett fysiskt möte men även för de som föredrar at genomföra mötet digitalt. Digitala och virtuella vårdlösningar, som ett komplement, innebär att patientens restid minskas, det tar större hänsyn till patientens egen tid och ger förutsättningar för en mer flexible planering. Ett kostnadseffektivt sätt att öka både tillgänglighet och trygghet för de som har långt till närmaste hälsocentral eller helt enkelt föredrar att ha en digital kontakt Idé Idén är att införa en digital och virtuell hälsocentral genom att erbjuda patienter möta vården digitalt via 1177 vårdguidens e-tjänster. Möjlighet att träffa läkare, eller annan vårdpersonal, via ett videomöte och få hjälp med ärenden som inte kräver fysiskt besök. På detta sätt skapas förutsättningar så att övriga hälsocentraler och delar av vården kan avlastas. En Digital hälsocentral ska ses som ett komplement till den ordinarie vården, som hjälper till att öka tillgänglighet och jämlikhet utan att vårdkvaliteten äventyras. Definitioner: Digital hälsocentral En Digital hälsocentral är en hälsocentral som erbjuder digitala tjänster för att hanterar flera olika typer av ärenden som inte kräver fysiskt besök, tex vissa typer av återbesök eller andra typer av besök eller tjänster som bedöms lämpliga. Virtuell hälsocentral En Virtuell hälsocentral är en särskild enhet med egen tidbok som hanterar ärenden som inte kräver fysiskt besök, även första besöket. Alla tjänster denna enhet erbjuder är digitala. Enheten har inte samma uppdrag som övriga fysiska enheter. Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

59 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 4 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen 1.3. Syfte Syftet är att erbjuda invånare och patienter möjlighet att möta vården digitalt. Projektet avser göra en POC (Proof Of Concept) dvs funktionstestning av lösning för digital hälsocentral. Testerna ska vara vägledande för, om och hur denna typ av tjänster ska vidareutvecklas och breddas Verksamhetsstrategi I Landstingsplanen finns att läsa: Digitala hälsocentraler gör att invånare kan få till gång till vård oavsett var man bor och utan att behöva åka in till hälsocentralen. Via en digital hälsocentral kan patienter träffa läkare via till exempel ett videomöte och få hjälp med besvär som inte kräver en fysisk kontakt. Under planperioden ska förutsättningarna för att införa en digital hälsocentral utredas. Landstingsstyrelsens beslut ang. utredningsuppdrag 14/03 Hur medborgare ska öka nyttjandet av digitala invånartjänster beskriver flera åtgärder som ansluter till detta projekt, bla Andel av länets invånare som har konto för landstingets e-hälsotjänster ska vara minst 50 % till Antal inloggningar som sker i landstingets e-hälsotjänster (exempelvis förnya e- recept, tidbokning, beställa intyg) ska fördubblas till 2017 I handlingsplan för landstingens, regionernas och kommunernas samarbete inom e-hälsoområdet och i Ineras verksamhetsplan för 2017 finns att läsa om mål ur invånarperspektiv för nyttjandet av 1177 vårdguidens e-tjänster 50 % av befolkningen i respektive landsting/regioner har invånarkonto senast 31 dec 2017 I Regeringens och SKLs Vision e-hälsa 2025 En ökad digitalisering ger ändamålsenliga verksamhetsstöd för att säkra en socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård av god kvalitet. Som grund för arbetet behöver berörda aktörer skapa nödvändiga förutsättningar för verksamheterna att använda den digitala utvecklingens möjligheter i såväl det vardagliga som i det långsiktiga förbättrings- och utvecklingsarbetet. Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

60 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 5 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen 2. Mål 2.1. Effektmål Bättre tillgänglighet och ökat patientinflytande Patientens inflytande över hälso- och sjukvården ska stärkas, invånare ska ges möjlighet att vara delaktiga i sin vård och kunna påverka sin hälsa, t.ex. genom att kunna kommunicera, boka och beställa. Genom att erbjuda en första kontakt med vården i digital form kan patienter bättre själva välja tid och plats för besöket som de önskar. Patienten får ett ökat inflytande och tillgänglighet till vården blir geografiskt obunden. Bättre nyttjande av resurser För verksamheten ges möjlighet till effektivisering då fler kan få kontakt och vård av specifik kompetens snabbare. Patienten kan även sköta vissa typer av tjänster på egen hand vilket leder till bättre förberedda besök och färre sena återbud eller uteblivna besök. Mottagningsadministrationen förväntas bli enklare och man kan också anta att vid införande av möjlighet till en första bedömning digitalt leder detta till ökad tillgänglighet för de som väljer, eller har behov av, att besöka vården fysiskt. Det uppstår också möjligheter till bättre resursutnyttjande av läkartider då distansteknik används för mötet Projektmål Projektet ska leverera följande: 1. En flödesbeskrivning för verksamheten inom en digital och virtuell hälsocentral 2. En kravspec på vilka funktioner en lösning för en digital och virtuell hälsocentral ska innehålla 3. En teknisk beskrivning av lösningen 4. Kostnadsuppskattning för lösningen 5. Framtagande och utveckling av ett koncept för digital och virtuell hälsocentral för Landstinget i Kalmar län 6. Test av lösningen 7. Test för POC i verksamheten av lösningen 8. Utvärdering av POC 9. Plan för förvaltning och fortsatt utveckling inkl kostnadsuppskattning Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

61 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 6 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen Målstyrning, procentuell viktfördelning Tid Kostnad/Resurser Resultat/kvalitet 50 % 20 % 30 % Motivering: Det är viktigt att få igång något som upplevs tillräckligt bra inom en ganska snar framtid. Kvalitén på lösningen ska inte vara dålig men kan innehålla viss mängd manuell hantering eller vissa work arounds för att inte äventyra tidsperspektivet. Kvalité på informationssäkerhet och trygghet för patienten ska dock inte äventyras. 3. Krav på projektet 3.1. Förutsättningar För att projektet ska kunna leverera enl önskad tidplan behöver nödvändiga resurser tillgängliggöras från Primärvården, IT-förvaltningen och Informationsenheten. Projektledare Vårdpersonal (flera olika yrkeskategorier) på de hälsocentraler som ingår i projektet IT-arkitekt Kompetens integration/anslutning mot 1177 vårdguidens e-tjänster Teknisk utvecklarkompetens inom Acano Kommunikatör och förvaltare av 1177.se/e-tjänster Cosmic systemförvaltare Det behöver också identifieras ett antal lämpliga patienter som är villiga att delta. Ytterligare en förutsättning är att det finns utrymme för bemanning, schemaläggning och verksamhetsmässig hantering av tidbok för den digitala hälsocentralen med dess tjänster och resurser Avgränsningar Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

62 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 7 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Projektet har koppling till ett flertal olika verksamheter, projekt och pågående arbeten bla: 1177 e-tjänster Stöd och behandling - SoB TeleQ och leverantörens arbete med videointegration Cambios arbete med integration av video i Cosmic Den nationella Formulärtjänsten Handlingsplan 15/06 En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet nära invånarna 5. Tidplan Projekttiden är satt till 1 maj maj 2017 Delleverans av lösning ska finnas på plats senast 1 november Testverksamhet och vidareutveckling pågår därefter fram till projektets slutdatum. 6. Budget och resurser 6.1. Projektkostnader Resurser Projektledare 50 % Verksamhetsrepresentanter Emmaboda 2 st a 25% 50 % Verksamhetsrepresentanter Högsby 2 st a 25 % 50 % Verksamhetsutvecklare 20 % IT-arkitekt 15 % Acanokompetens 30 % Kompetens för integration mot 1177.se/e-tjänster/systemintegration 30 % 1177 förvaltare 20 % Cosmic systemförvaltare 20 % Testledare 10 % Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

63 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 8 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen Kommunikatör och konceptutvecklare 25 % IT-strateg e-hälsa (kravägare) 20 % Uppskattade projektkostnader Konsultkostnader utveckling Acano okänt Konsultkostnader utveckling användargränssnitt okänt Anslutning 1177 inkorg Anslutning 1177 tidbok okänt Utveckling processtöd (CCP-adapter m.m.) Inera testkostnader Formulärtjänsten SLL/Inera okänt Då projektet kommer ha ett agilt arbetssätt för att ta fram lösning är det svårt att uppskatta både resursåtgång och externa kostnader. Med en snäv tidsplan är dock bedömningen att det kommer behöva läggas mer tid i början av projekttiden, dvs innan första delleveransen, för att därefter plana ut Årliga driftkostnader Uppskattade driftkostnader ingår i projektmål och leverans nr 9 - Plan för förvaltning och fortsatt utveckling inkl kostnadsuppskattning Projektfinansiering Projektet finansieras via Landstingsdirektörens stab. Projektnummer: xxxx 7. Övergripande risker Då önskemålet är att projektet ska leverera under hösten 2016 och således har en mycket kort tid för framtagande och utveckling av lösning är risken att 1. den lösning som presentas inte upplevs tillräckligt bra 2. projektet inte kan leverera inom önskad tidsram Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

64 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 9 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen Projektets effektmål kan begränsas om 1. verksamhetskraven inte kan mötas med den lösning som tas fram 2. verksamhetens utveckling av nytt arbetssätt inte hanteras 8. Överlämnande och förvaltning Vid projektavslut ska resultatet överlämnas till objektförvaltningen för Gemensam vårdprocess Verksamheten ansvarar för att hämta hem de nyttoeffekter som eftersträvas. 9. Styrgrupp Magnus Persson, Utvecklingsdirektör och projektägare Krister Björkegren, Landstingsdirektör Lars Mattsson, Primärvårdsdirektör Anna Strömblad, Kommunikationsdirektör Johan Hallenborg, IT-direktör Sofia Hartz, chef Hälsovalsenheten 10. Referenser och bilagor Landstingsplan 20planer/LTKalmar_LTplanen_201618_webb.pdf Handlingsplan för landstingens, regionernas och kommunernas samarbete inom e-hälsoområdet Vision e-hälsa 2025 Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

65 Dokumenttyp Projektnamn Sida Projektdirektiv Digital och virtuell hälsocentral 10 (10) Datum Version Status Utfärdat av Utkast Eva Järvholm, IT-förvaltningen Dokumentmallen förvaltas av projektkontoret, IT-förvaltningen

66 - Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Referens Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/08 Uppföljning av uppdrag om Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/08 Uppföljning av uppdrag om Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård. 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att genomföra de åtgärder som framgår i slutredovisningen. Bakgrund I landstingsplanen från gavs Hälsovalsenheten uppdraget 14/08 Modell för sjukgymnastkontakt vid första besöket i primärvården för patienter med problem i rörelseorganen. Planeringsenheten har tilldelats uppdraget att följa upp uppdrag-14/08 genom utredningsuppdrag 16/08: Uppföljning av uppdrag om införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård. Införande av sjukgymnast/fysioterapeut (i denna skrivelse benämnd fysioterapeut) som första kontakt inom primärvård har skett hos mer än hälften av länets offentliga och privata vårdenheter med uppdrag Hälsoval. Merparten av de vårdenheter inom hälsoval som inte infört detta anger att de har för avsikt att göra det under planperioden, vilket innebär att sannolikheten är stor för att ett breddinförande kan ske innan januari Införandet hos privata fysioterapeuter med samverkans- eller vårdavtal och de offentliga distriktsrehabiliteringsmottagningarna har också påbörjats i hela länet. Införandet har skett hos tre fjärdedelar av de offentliga distriktsrehabiliteringsmottagningarna. I de fall de privata fysioterapeuterna valt att använda sig av Cosmic som vårddokumentationssystem finns en plan att påbörja införandet under Övriga privata fysioterapeuter har anmält sitt intresse, men ingen tidplan kan anges. De återstående offentliga distriktsrehabiliteringsmottagningarna anger att de avser att ha breddinfört fysioterapeut som första vårdkontakt i primärvård senast oktober Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

67 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Där fysioterapeut som första vårdkontakt i primärvård har införts är vårdenheterna, distriktsrehabiliteringsmottagningarna och de privata fysioterapeuterna positiva till denna typ av modell. De anger vinster både ur ett patient- och organisationsperspektiv. Angivna hinder till att införandet inte genomförts är bl.a. att man anser att uppdraget var otydligt och att merparten av de privata fysioterapeuterna med samverkansavtal eller vårdavtal inte har Cosmic som vårddokumentationssystem. För att fortsatt säkra införande på alla vårdenheter i primärvård med uppdrag Hälsoval samt öka mottagningsmöjligheterna hos de privata fysioterapeuterna föreslås att Hälsovalsenheten får i uppdrag att se över hur ersättningssystemet kan stödja införandet samt att Planeringsenheten fortsätter arbetet med införande av Cosmic hos privata fysioterapeuter. Karl Landergren Planeringsdirektör, Planeringsenheten Bilaga Slutredovisning daterad den 27 april 2016.

68 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård utredningsuppdrag 16/08 - dnr Uppföljning av uppdrag 14/08 från landstingsplan Datum: Version: 3 Dnr: Handläggare Leni Lagerqvist Planeringsenheten leni.lagerqvist@ltkalmar.se

69 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård Innehåll 1 Inledning Projektet Resultat Uppdrag Metod Frågor till vårdenheter med uppdrag Hälsoval Frågor till rehabiliteringsverksamheter Resultat Vårdenheter med uppdrag Hälsoval Infört Inte infört Övriga synpunkter Rehabiliteringsverksamheter Infört Inte infört Övriga synpunkter Sammanfattande analys

70 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård 1 Inledning I landstingsplanen från gavs Hälsovalsenheten uppdraget 14/08 Modell för sjukgymnastkontakt vid första besöket i primärvården för patienter med problem i rörelseorganen. Beskrivningen återkommer dessutom i landstingsplanen för Olika mottagningsmodeller vidare ska utredas som stärker införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård. Slutligen återfinns en beskrivning av samverkansmodellen i Uppdragsbeskrivning/förfrågningsunderlag Hälsoval Syftet med att införa fysioterapeut som första kontakt var att på ett tidigt stadium tvärprofessionellt möta patienter med besvär från rörelse- och stödjeorganen. Bakgrunden till att breddinföra modellen baserades på att det positiva resultatet från projektet med samma namn, se 1.1 Projekt 1.1 Projektet Projektet fysioterapeut direkt, som slutredovisades våren 2015, testade en arbetsmodell där patienter med besvär från rörelse- och stödjeorganen av den mottagande sjuksköterskan på hälsocentralen triagerades från hälsocentral till fysioterapeut. Såväl offentligt anställda som privata sjukgymnaster med samverkansavtal eller vårdavtal deltog i projektet. Det ändrade flödet syftade till att förbättra omhändertagandet av aktuell patientgrupp. Patienterna med dessa behov fick, av den mottagande sjuksköterskan på hälsocentralen, en tid bokad till sjukgymnast/fysioterapeut vid första kontakt med hälsocentralen Resultat Av de 755 patienter som ingått i projektet visades följande resultat;. 74 % av patienterna, behövde endast 1-2 besök hos fysioterapeuten. 90 % blev färdigbehandlade utan att träffa läkare Vid 3-månadersuppföljningen hade 5 % av målgruppen varit sjukskrivna för sina besvär och 4 % sökt läkare för aktuella besvär. 1 Hälsoval Kalmar län - Uppdragsbeskrivning/förfrågningsunderlag 2016, Hälsovalsenheten Dnr LS150732

71 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård 2 Uppdrag Planeringsenheten har tilldelats uppdraget att följa upp uppdrag-14/08 införande av fysioterapeut som första kontakt. Uppföljningen av införandet omfattar länets vårdenheter med uppdrag hälsoval samt länets samlade resurser sjukgymnast/fysioterapeut vilka är verksamma på länets offentliga distriktsrehabiliteringsmottagningar alternativt är privata sjukgymnaster med samverkansavtal eller vårdavtal. Nedanstående områden belystes Hur många vårdenheter (hälsoval) som infört Vilka positiva effekter dessa vårdenheter redan nu kan ange Vilka negativa effekter dessa vårdenheter redan nu kan ange I de fall vårdenheten anger att de inte infört har de ombetts att ange orsaken till detta samt om det finns en tidplan för införande. Hur många distriktsrehabiliteringsenheter och privata sjukgymnaster inom primärvården som infört Vilka vårdenheter de samverkar med Vilka effekter de redan nu kunnat erfara I de fall distriktsrehabiliteringsenheter och privata sjukgymnaster anger att de inte infört har de ombetts att ange orsaken till detta samt om det finns en tidplan för införande. 5

72 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård 3 Metod Två varianter av en så kallad Esmakerenkät användes som stöd. En version för vårdenheter och en version för distriktsrehabiliteringarna och privata sjukgymnaster med samverkansavtal eller vårdavtal 3.1 Frågor till vårdenheter med uppdrag Hälsoval Enkäten vårdenhet skickades till samtliga 40 vårdenheter tillika verksamhetschefer eller motsvarande. Enkäten bestod av frågorna Ditt namn Din funktion Vilken hälsocentral/vårdenhet svarar du för Har ni infört fysioterapeut som första kontakt o o o Övrigt Om ja, med vilka effekter, positiva och negativa - fritext Om nej, ange orsak till varför införandet inte har skett - fritext Om nej, beskriv inom vilken tidplan införandet planeras - fritext - fritext 3.2 Frågor till rehabiliteringsverksamheter Enkäten rehabiliteringsverksamhet skickades till de 12 offentligt drivna distriktrehabiliteringarna och till de 31 privata sjukgymnasterna Enkäten bestod av frågorna Ditt namn Vilken verksamhet ansvarar du för Har ni tagit emot patienter direkt från vårdenhet (hälsoval)? o Om ja, hur många under 2016 o o - Fritext Om ja, från vilka (privata och eller offentliga) har ni fått uppdrag från - Fritext Om nej, ange orsak till varför införandet inte har skett - fritext Har ni avsatt tider för att kunna erbjuda detta? o Om nej, förklarar på vilket sätt ni erbjuder era insatser - Fritext Har ni en öppen tidbok (=synlig för andra vårdenheter)? o o Övrigt - Fritext Om ja, kan hälsocentralen boka direkt? Om nej, förklarar på vilket sätt ni löser det och vilka hinder som finns? - Fritext

73 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård 4 Resultat 4.1 Vårdenheter med uppdrag Hälsoval Alla offentliga och privata verksamhetschefer för länets vårdenheter har svarat vilket innebär 34 svar. Av dessa 34 svar har 18 angett att de infört och resterade 16 att de inte infört Infört Av de som infört angav flera det som positivt att det gav en ökad service med en snabbare handläggning dvs. kortare väntetider och att det inte krävs remiss/onödig administration. Man lyfte dessutom fram att det avlastade läkaren samt inte minst att fysioterapeut som första insats visade på bra resultat. Teamets förståelse för varandras kompetenser är en effekt som dessutom tillkommit och som stärker alla processer på en vårdenhet. De negativa som framhölls var att det saknades fysioterapeuter att boka samt att alla inte vill träffa fysioterapeut utan önskar att träffa läkare. Vissa vårdenheter beskriver det negativa att de inte kunde direktboka patienter hos de privata fysioterapeuterna, detta pga. annat tidbokningssystem än Cosmic. En del patienter har också angett sin besvikelse över att direkt lotsas till fysioterapeut Inte infört Av de som inte infört angav några att orsaken var att de inte fått erbjudandet om detta handläggningssätt. En annan anledning var att de ansåg att de redan i dagsläget remitterar dessa patienter till fysioterapeutmottagningar och såg handläggningen som likvärdig. Några vårdenheter arbetar med s.k. öppna mottagningar och där lämpar sig inte modellen p.g.a. att läkaren på en sådan mottagning per automatik blir första kontakten. Någon anger att det inte sker pga. resursbrist. De som inte infört angav antigen att de gärna införde så snart som möjligt eller att de inte såg det som aktuellt i nuläget Övriga synpunkter Det som bl.a. framfördes var att någon vårdenhet infört, men fick upphöra med att erbjuda detta pga. resursbrist från rehab. Några angav att målet med detta uppdrag är oklart. Någon annan anser att det är mycket bra och ett kostnadseffektivt sätt som i flera fall kan ersätta hyrläkarbesök. En hävdar att det råder olika synsätt på hur dessa problem i rörelse- och stödjeorganen ska hanteras och av vem de ska behandlas. Några anger att de vill utveckla införandet till att gälla även andra diagnosgrupper. 7

74 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård 4.2 Rehabiliteringsverksamheter Alla offentliga och mer än hälften av de privata sjukgymnasterna/fysioterapeuterna har svarat. Av dessa svar har merparten av de offentliga angett att de infört och merparten av de privata att de inte infört Infört Av de som infört angav flera det som positivt. Att de hade Cosmic som vårddokumentationsystem tillika möjlighet till öppen tidbok som vårdenheten (hälsoval) kunde boka direkt. De angav också att de fått patientunderlag från såväl offentliga som privata vårdenheter, främst från de i närområdet. Flera av de privata sjukgymnasterna/fysioterapeuterna har svarat att de anses sig vara första kontakten i primärvård, då patienter ofta söker sig till dem direkt utan att söka tid/råd via vårdenhet (hälsoval). Detta ska dock i detta sammanhang inte likställas med modellen fysioterapeut som första kontakt i primärvård. Några av de privata sjukgymnasterna/fysioterapeuterna som var med i projektet och som tillämpade modellen under hösten 2015 anger att de valde att avsluta då de inte fick några bokningar på de avsatta tiderna Inte infört Av de som inte infört angav några att en av orsakerna var att de haft resursbrist på fysioterapeuter. Andra angav att de genom sina nuvarande handläggningsmetoder som ex. telefonsvarare och uppringning, remissmottagande från vårdenhet eller sk. egenanmälan ansåg att de redan i dagsläget snabbt kunde erbjuda dessa patienter en tid för behandling. Några angav att merparten av dessa patienter inom denna målgrupp ofta gör en egenanmälan dvs. har fysioterapeut som första kontakt i primärvård och vänder sig inte ens sig till en vårdenhet/hälsocentral. Ensamföretagare som flera av de privata sjukgymnaster är innebär att de har svårigheter att svara i telefon direkt, då de ofta står i behandlingen av en annan. Telefonsvarare är till hjälp och lyssnas av samt att dessa sjukgymnaster ringer tillbaka samma dag och kommer överens om en tid med patienten. En angav att den inte hade Cosmic som vårddokumentationssystem vilket begränsar tillgång till tidbok och därmed möjligheten att boka direkt. De mest förekomna svaren som anges vara de alternativa lösningarna till att boka direkt är mail, sms, besked på telefonsvarare samt att patient ringer eller fysiskt söker upp den mottagning/fysioterapeut de vill ha stöd av Övriga synpunkter Någon anger att det skedde sporadiskt under 2015, men att de avsatta tiderna inte fylldes med patienter i den omfattning man beräknat. Bra detta sätt är bra för personer som oftast är i behov av lugnade besked och stöd i en akut situation.

75 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård 5 Sammanfattande analys Sannolikheten att samtliga vårdenheter infört fysioterapeut som första kontakt innan 2016 års utgång är stor och detsamma gäller samtliga offentliga distriktsrehabiliteringsmottagningar i länet. Att samtliga privata sjukgymnaster/fysioterapeuter med samverkansavtal eller vårdavtal innan 2016 ska börja tillämpa modellen kan inte uppföljningen dra slutsatser om. Några privata sjukgymnaster/fysioterapeuter som under 2015 tillämpade modellen, men som valde att avsluta pga. uteblivna bokningar, kommer inom kort att kunna använda Cosmic som vårddokumentationsystem. Detta ger dem möjligheten till sk. öppen tidbok d.v.s. att vårdenheten (hälsoval) kan boka direkt, denna IT-tekniska ändring förväntas stödja dem att åter tillämpa modellen. Resultatet visar också att merparten av de vårdenheter (hälsoval) som inte infört anger att de har för avsikt att införa under modellen planperioden. Detsamma gäller de tre distriktsrehabiliteringsmottagningar inom offentlig verksamhet som kvarstår, planen är att det ska vara infört senast okt Samtliga privata sjukgymnaster/fysioterapeuter har fått erbjudande om att använda sig av Cosmic som vårddokumentationssystem, vilket visat sig är en avgörande faktor för att man i samverkan ska kunna boka direkt i varandras tidböcker. Många av de privata sjukgymnasterna/fysioterapeuterna har anmält sitt intresse att använda sig av Cosmic som vårddokumentationssystem och några har en plan för införande under 2016 och Framkomna hinder till att införandet inte genomförts är bl.a. att några vårdenheter inte anser att man fått ett uppdrag eller att uppdraget var otydligt. Flera av de privata fysioterapeuterna framhåller också att införandet av modellen in princip inte kommer att göra någon skillnad, då de redan idag vittnar om att de erbjuder hög tillgänglighet via remisser eller direktanmälan/kontakt från patient. Bristen på tillgång till fysioterapeut är ett annat hinder som ffa. vårdenheter angett. En vårdenhet vill också framföra detta är arbetssätt inte alltid är det korrekta för målgruppen, vissa patienter har också förmedla detta. Där modellen fysioterapeut som första kontakt har införts är man positiv och ser vinster både ur ett patient- och organisationsperspektiv. De anger också att de gärna ser en fortsatt utveckling av detta arbetssätt som även kompetensutvecklar teamet. En utmaning är att man på lokal nivå/närområdet utarbetar rutiner för samverkan, kommunikation och bokning etc. kontinuerligt kan utvecklas. Landstinget bör med anledning av det framkomna resultatet också analysera om den nuvarande målgruppen, personer med besvär i rörelse- och stödjeorganen kan vidgas att gälla fler diagnosområden För att fortsatt säkra införande med målet att alla vårdenheter i primärvård kan tillämpa modellen i samverkan med de offentliga rehabiliteringsmottagningarna och de privata sjukgymnaster/fysioterapeuter som väljer Cosmic föreslås att Hälsovalsenheten får i uppdrag att se över hur ersättningssystemet kan stödja införandet 9

76 Införande av fysioterapeut som första kontakt i primärvård Planeringsenheten fortsätter arbetet med införande av Cosmic hos privata sjukgymnaster/fysioterapeuter Leni Lagerqvist Utredare Planeringsenheten

77 Landstingsdirektörens stab Personalenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram. 2. Landstingsstyrelsen godkänner förslag till rammodell och införandeplan för erbjudande om heltid. Bakgrund Landstinget står inför stora utmaningar i form av ökade vårdbehov, krav på ett bättre resursutnyttjande och en betydande generationsväxling. Organisationen ska attrahera rätt kompetens, bedriva en patientsäker vård och en effektiv verksamhet inom givna ekonomiska ramar. Det kräver omställning och förnyelse. Erbjudande om heltid ska bidra till bilden av landstinget som en modern organisation och påverka bilden av landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Det behöver samtidigt bidra till effektiva strukturer och hållbar ekonomi. I arbetet med såväl utveckling av yrkesroller som vårdnära service ska möjligheten till heltidstjänster beaktas. Rammodell Erbjudande om heltid Erbjudande om heltid är ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Erbjudandet som lämnas till medarbetaren ska utgå från verksamheternas behov. Pensionsavgångar, utveckling av yrkesroller, digitalisering och andra behov av förändringar i verksamheten är sådant som ska vägas in. Det krävs ett samarbete mellan enheter där befattningar kan kombineras, så väl inom en basenhet som mellan basenheter och sjukhus/förvaltning. Varje förvaltning har olika förutsättningar för arbete med erbjudande om heltid. Ansvar för att lokal arbetsplan och struktur tas fram ligger hos respektive förvaltning. För medarbetaren kan utökning av anställning komma att innebära arbete vid annan avdelning/klinik eller förvaltning. Det kan också innebära att Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

78 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2(2) utökningen sker på andra tider än nuvarande arbetstid. Detta förutsätter flexibilitet hos både arbetsgivaren och medarbetaren. Ansökan om heltid görs löpande under året. Medarbetarna börjar arbeta heltid vid den tidpunkt som passar verksamheten. Erbjudande om heltid ska dock lämnas senast 6 månader efter inlämnad ansökan. Införandeplan Målet är att erbjudande om heltid helt är infört I den inledande fasen deltar vissa delar av landstingets verksamheter. I projektet sker utveckling av lokala administrativa rutiner och ekonomisk uppföljning. Första gången en medarbetare kan ansöka om heltid är 1 oktober Utvärdering av ovan ska vara klart 1oktober 2017 inför steg 2, då samtliga verksamheter inför erbjudande om heltid. Helen Persson Förhandlingschef Peter Rydasp Personaldirektör Bilaga Erbjudande om heltid daterad den 12 april 2016.

79 Landstingsdirektörens stab Personalenheten SLUTREDOVISNING Datum Diarienummer Sida 1(7) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/22 Landstingets riktlinje för önskad sysselsättningsgrad ska ses över och en modell med erbjudande om heltid ska tas fram Omställning och förnyelse Landstinget står inför stora utmaningar i form av ökade vårdbehov, krav på ett bättre resursutnyttjande och en betydande generationsväxling. Organisationen ska attrahera rätt kompetens, bedriva en patientsäker vård och en effektiv verksamhet inom givna ekonomiska ramar. Det kräver omställning och förnyelse. För att ha rätt kompetens på rätt plats, effektiva arbetssätt och stimulering till utveckling arbetar landstinget bland annat med utveckling av yrkesroller, digitalisering och vårdnära service. För att klara morgondagens krav och förväntningar krävs samverkan över organisations- och professionsgränser och en stabil ekonomi som möjliggör verksamhetsutveckling. Landstinget behöver arbeta långsiktigt, strukturerat och målmedvetet med insatser som syftar till att vi kan attrahera och rekrytera nya medarbetare och chefer samt behålla och utveckla dem för att trygga återväxten av medarbetare inom landstingets verksamheter. Erbjudande om heltid Erbjudande om heltid ska bidra till bilden av landstinget som en modern organisation och påverka bilden av landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Det behöver samtidigt bidra till effektiva strukturer och hållbar ekonomi. I arbetet med såväl utveckling av yrkesroller som vårdnära service ska möjligheten till heltidstjänster beaktas. Förändrade strukturer på arbetsuppgifter och ansvar innebär också förändrade tjänster och nya öppningar. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

80 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(7) Rammodell Erbjudande om heltid Erbjudande om heltid är ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Erbjudandet som lämnas till medarbetaren ska utgå från verksamheternas behov. Pensionsavgångar, utveckling av yrkesroller, digitalisering och andra behov av förändringar i verksamheten är sådant som ska vägas in. Det krävs ett samarbete mellan enheter där befattningar kan kombineras, så väl inom en basenhet som mellan basenheter och sjukhus/förvaltning. Varje förvaltning har olika förutsättningar för arbete med erbjudande om heltid. Ansvar för att lokal arbetsplan och struktur tas fram ligger hos respektive förvaltning. Villkor Erbjudande om heltid gäller medarbetare som är tillsvidareanställda eller som har en tidsbegränsad anställning i Landstinget i Kalmar län. Erbjudande gäller inte anställda som är timavlönade. Utökning till heltid sker som en tillsvidareanställning för de medarbetare som redan idag är tillsvidareanställda på deltid. För de medarbetare som är tidsbegränsat anställda sker utökning till heltid på den tid som återstår av anställningen. För att modellen ska fungera riktar sig erbjudandet till de medarbetare som nu vill arbeta heltid. Medarbetare som i en framtid vill arbeta heltid, men inte just nu, ansöker om heltid när det blir aktuellt Flexibilitet Utökning av anställning kan innebära arbete vid annan avdelning/klinik eller förvaltning. Det kan också innebära att utökningen sker på andra tider än nuvarande arbetstid. Medarbetaren förblir anställd vid den avdelning/enhet där hen har sin nuvarande anställning och behåller sin nuvarande närmaste chef. I det dagliga arbetet kommer medarbetaren även att arbetsledas av den chef som finns på den enhet där medarbetaren har utökning av sysselsättningsgrad. Detta förutsätter flexibilitet hos både arbetsgivaren och medarbetaren. Samma kompetensområde Erbjudande om heltid sker på arbetsuppgifter som arbetsgivaren bedömer motsvarar befintlig befattnings kvalifikationskrav och kompetensnivå. Vid avsteg från detta ska kontakt tas med personalchef.

81 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(7) Anställning efter arbetsförmåga De medarbetare som idag arbetar deltid som grundar sig i pågående eller i fullgjord rehabiliteringsutredning eller arbetsförmågebedömning ska inte erbjudas heltid. Erbjudandet gäller inte heller medarbetare som innehar anställning med lönebidrag, personlig tjänst eller som efter rehabiliteringsutredning fått anpassad anställning. Medarbetare som har sjukersättning ska inte erbjudas heltid. Om medarbetarens tidsbegränsade sjukersättning upphör och medarbetare vill förändra sin sysselsättningsgrad ska en ny arbetsförmågebedömning göras för att pröva medarbetarens arbetsförmåga. Administrativ rutin Ansökan om heltid görs löpande under året. Medarbetarna börjar arbeta heltid vid den tidpunkt som passar verksamheten. Erbjudande om heltid ska dock lämnas senast 6 månader efter inlämnad ansökan. Ansökan om heltid görs via Självservice (den webbaserade Heromaapplikationen) till närmaste chef. Erbjudandet om heltid lämnas även där. PA-funktionen deltar som samordnare. Samtal mellan chef och medarbetare ska också ske kring erbjudandet. Överenskommelse Medarbetaren välj att tacka ja eller nej till arbetsgivarens erbjudande om heltid. Medarbetare som tackar ja till erbjudandet, får ett nytt anställningsavtal och kan därefter påbörja sin anställning med heltid enligt överenskommelse. Medarbetare som tackar nej till arbetsgivarens erbjudande bibehåller sin tidigare sysselsättningsgrad och lön. Tidigast 12 månader efter det att medarbetaren tackade nej kan personen på nytt ansöka om heltid. Anställningsavtal I anställningsavtalet ska det framgå att medarbetaren har arbetsskyldighet i Landstinget i Kalmar län och är för närvarande placerad vid förvaltning med sysselsättningsgrad heltid. Arbetstiden kan förläggas till vardag såväl som sön- och/eller helgdag samt dag, kväll och natt. Formellt tjänsteställe blir där medarbetaren har sin ursprungliga anställning och sin formellt närmaste chef (se även beskrivning ovan under flexibilitet) vilket också utgör turordningskrets vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

82 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4(7) Företrädesrätt föreligger där anställningen finns enligt anställningsavtalet. (förvaltningsnivå) Tjänstledigheter Det är medarbetarens närmaste chef som avgör om tjänstledighet som inte är lagstadgad ska beviljas. För att modellen ska fungera tillfredställande är det viktig att den medarbetaren som ansöker om heltid verkligen vill arbeta heltid. Den medarbetare som vill arbeta heltid först i framtiden ansöker om det då. Uppföljning Uppföljning ska ske årligen den 31 mars samt den 31 oktober och redovisas till personaldelegationen. Uppföljning ska även ske i förvaltningens verksamhetsberättelse. Uppföljning sker på antalet ansökningar, hur erbjudandena ser ut och till vad medarbetarna tackar ja respektive nej. Utannonsering av tjänster All utannonsering av tjänster ska ske på heltid. I annonsen ska framgå om tjänsten innebär arbete på olika enheter.

83 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 5(7) Införandeplan Målet är att erbjudande om heltid helt är infört Projekt I den inledande fasen deltar vissa delar av landstingets verksamheter. I projektet sker utveckling av lokala administrativa rutiner och ekonomisk uppföljning. Första gången en medarbetare kan ansöka om heltid är 1/ Styrgrupp Förhandlingschef, personalchef, ekonomichef, chefsrepresentant Projektledare Någon av nedan roller i projektgruppen. Finansieras till 50 % av centrala medel. Projektgrupp PA-konsult, verksamhetsutvecklare, ekonom, chefsrepresentant Projektområde Medarbetare har möjlighet att ansöka från och med 1/ Första erbjudandet lämnas 1/ Gäller följande verksamheter: Hälso- och sjukvårdsförvaltningens norra länsdel (Västervik och Oskarshamn) Primärvårdsförvaltningen Psykiatriförvaltningen (möjlighet till heltid finns redan idag) IT-förvaltningen (möjlighet till heltid finns redan idag) KLT (möjlighet till heltid finns redan idag) Tandvårdsförvaltningen (möjlighet till heltid finns redan idag) Landstingstingsdirektörens stab (möjlighet till heltid finns redan idag) Utvärdering Utvärdering av ovan ska vara klart 1/ för beaktande av steg 2 Steg 2 Modell och riktlinje om erbjudande om heltid införs generellt i landstinget. Medarbetare har möjlighet att ansöka från och med 1/ Första erbjudandet lämnas 1/ I steg två kompletteras erbjudande om heltid med följande verksamheter: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, södra länsdelen (Kalmar) och diagnostiskt centrum Landstingsservice Bildningsförvaltningen

84 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 6(7) Facklig dialog Projektet kommuniceras kontinuerligt i centrala samverkansrådet. För övrigt samråd och förhandling följs den ordinarie samverkansstrukturen enligt dialog och samrådsavtalet.

85 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 7(7) Kommunikationsplan För att rätten till heltid ska stärka vårt arbetsgivarvarumärke och bli det positiva erbjudande som är tänkt, krävs en tydlig kommunikation för både medarbetare och arbetsgivare. Budskapet ska skapa rätt förväntningar och också knyta ihop de olika områden inom personal och ekonomi som landstinget arbetar med. För detta behövs en kommunikationsplan.

86 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab Personalenheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/23 Utreda möjligheterna till traineejobb Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning över utredningsuppdrag 16/23 - Utreda möjligheterna till traineejobb. Bakgrund Traineejobb inom välfärden är en ny insats inom arbetsmarknadspolitiken som tillkom hösten Det finns begränsningar inom vilka verksamheter anställningsstöden och statsbidrag för anställning i traineejobb kan utgå. Under det år som traineejobb funnits har regelverket upplevts som svårt att tolka av arbetsgivare och arbetsförmedlare. Exempel på möjlig anställning för traineejobb För att underlätta bedömningen av var traineejobb inom välfärden kan beviljas har Arbetsförmedlingen gett exempel på traineejobb som är förenliga med regelverket (bilaga). För landstinget är undersköterskor det exempel som anges. Situationen just nu I kontakter med Arbetsförmedlingen har de beskrivit svårigheten att hitta de ungdomar som utgör målgruppen för att kombinera yrkesutbildning med anställning. Målgruppen är ungdomar mellan 20 och 24 år som har en gymnasieutbildning. Utbildningsanordnare finns men deltagare saknas. Rekryteringsläget för gruppen undersköterskor bedöms i nuläget vara i balans. Fortlöpande kontakter hålls med Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare i syfte att inleda samtal kring aktuell yrkesutbildning när målgruppen är tillräckligt stor. Personalenheten inom landstingsdirektörens stab kommer att följa utvecklingen inom området där Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) fortsatt utreder möjliga insatser till traineejobb. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

87 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2(2) Peter Rydasp Personaldirektör Hans-Peter Eriksson Personalstrateg Bilagor 1. Cirkulär från SKL om förtydligande av regelverk rörande traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster. 2. Arbetsförmedlingens tolkning av var traineejobb, extratjänster och statsbidrag för praktik eller anställning inom utbildningskontrakt kan beviljas.

88

89

90 Datum Sida 1 (3) Tolkning av var traineejobb, extratjänster och statsbidrag för praktik eller anställning inom utbildningskontrakt kan beviljas Traineejobb inom välfärden, utbildningskontrakt och extratjänster är nya insatser inom arbetsmarknadspolitiken som tillkom under hösten För alla dessa finns begräsningar av inom vilka verksamheter som anställningsstöden eller, när det gäller utbildningskontrakten, statsbidrag för anställning eller praktik, kan utgå. Nedan förtydligas Arbetsförmedlingens tolkning av vilka arbetsuppgifter och verksamheter där extratjänster, traineejobb inom välfärden och statsbidrag för anställningar eller praktik inom utbildningskontrakt är möjliga. Traineejobb inom välfärden och extratjänster Syftet med traineejobb är att vara en väg in på arbetsmarknaden för ungdomar och samtidigt underlätta kompetensförsörjningen genom att ungdomar kan kombinera yrkesutbildning med anställning. Målgruppen är ungdomar mellan 20 och 24 år som har en gymnasieutbildning. Extratjänster är för personer som varit inskrivna i jobb och utvecklingsgarantin i 450 ersättningsdagar. Syftet med extratjänster är att ge långtidsarbetslösa möjlighet till anställning inom myndigheter och kommunala verksamheter. Regelverket Traineejobb och extratjänster regleras båda i förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd. I 10 anges inom vilka områden anvisning till extratjänster kan göras. Dessa är: 1. hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. verksamhet enligt skollagen (2010:800), 3. äldreomsorg enligt socialtjänstlagen (2001:453), 4. funktionshinderomsorg enligt socialtjänstlagen och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 5. verksamhet hos myndigheter som utövar offentliga befogenheter. Förordning (2015:951). I 16 anges inom vilka områden anvisning till traineejobb inom välfärden kan göras. Det är samma områden som de som gäller för extratjänster undantaget punkt 5. Af 00008_1.0_( , AF2000) Tolkning och tillämpning av var extratjänster och traineejobb kan beviljas När det gäller tolkningen av vilka anställningar som är möjliga att bevilja extratjänst eller traineejobb inom är det vad den anställde ska utföra för arbetsuppgifter som är det avgörande. De arbetsuppgifter som ska utföras ska omfattas av de verksamhetsområden som tas upp i 10 eller 16 förordning om särskilt anställningsstöd. När det gäller punkterna 1-4 ovan ska arbetsuppgifterna vara direkt kopplade till det lagområde som anges, det vill säga hälso- och sjukvårdslagen, skollagen, socialtjänstlagen eller Arbetsförmedlingen

91 Sida 2 (3) Datum lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det innebär att arbetsuppgifter motsvarande undersköterska på ett sjukhus eller elevassistent på en skola är möjliga för en extratjänst eller ett traineejobb, medan arbetsuppgifter motsvarande vaktmästare eller receptionist inte är möjliga, även om det är på en skola eller på ett sjukhus. När det gäller extratjänster inom verksamhet hos myndigheter som utövar offentliga befogenheter (punk 5 ovan) är tolkningsutrymmet vidare. Det kan där vara anställningar inom kommunala, statliga och regionala myndigheter som utövar någon form av myndighetsutövning, eller tillsyn över privatpersoner, företag, andra myndigheter eller vissa verksamhetsområden. Utöver tjänster som i sig innebär myndighetsutövning eller tillsyn är det inom detta område också möjligt med anställningar med arbetsuppgifter som stödjer utövandet av offentliga befogenheter. Med det menas arbetsuppgifter som ökar kvaliteten eller förbättrar förutsättningarna för de uppdrag som respektive verksamhet ansvarar för. Det kan exempelvis handla om olika administrativa eller informativa uppgifter som underlättar för verksamheten i dess myndighetsutövning eller utförande av tillsyn. Exempel på möjliga anställningar för traineejobb och extratjänster För att underlätta bedömningen av var extratjänster och traineejobb inom välfärden kan beviljas ges nedan ett antal exempel på arbetsuppgifter för extratjänster och traineejobb som är förenliga med regelverket. Listan är inte uttömmande utan ett urval av exempel som bland annat utgår ifrån beslut som har fattats. Utifrån punkt 1-4 i 10 förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd. Traineejobb: Traineejobb som undersköterska på äldreboenden, servicehem, gruppboenden eller inom sjukvården Traineejobb som elevassistent i skolor. Traineejobb som elevassistent med fokus på språkstöd för nyanlända elever. Traineejobb som barnskötare på förskolor. Traineejobb som fritidsledare på skolor. Extratjänster: Extratjänst som elevassistent i skolor. Extratjänst som elevassistent med fokus på språkstöd för nyanlända elever. Extratjänst som barnskötare på förskolor. Extratjänst som fritidsledare på skolor. Extratjänst som resurs med uppgift att ge extra stöd till boende eller personal på äldreboenden, servicehem, gruppboenden eller inom sjukvården. Extratjänst som vårdbiträde/vårdare på äldreboenden, servicehem, gruppboenden eller inom sjukvården

92 Sida 3 (3) Datum Utifrån punkt 5 i 10 förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd. Extratjänster: Extratjänst på Migrationsverket eller kommun som guide eller stödperson för asylsökande och/eller nyanlända. Extratjänst med diverse administrativa uppgifter inom den kommunala förvaltningen. Extratjänst som administrativt stöd eller extra resurs på myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelser, Försäkringskassan, Skatteverket, Universitet och högskolor osv. Se fler myndigheter i SCB:s myndighetsregister här: Extratjänst på vissa museer med arbetsuppgifter som exempelvis arkivering, administration eller som kundvärdar. Utbildningskontrakt Utbildningskontrakt är en möjlighet för ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning att läsa in en gymnasieexamen på komvux eller folkhögskola och vid behov kombinera studier med praktik, arbete eller annan insats som stödjer genomförandet av studierna. Arbetsförmedlingen kan bevilja statsbidrag till kommuner för anordnande av praktik eller anställning inom kommunen som sker i kombination med studierna. Regelverket Utbildningskontrakt regleras i Förordning (2015:502) om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. Möjligheterna att bevilja statsbidrag till kommuner för att de anordnar praktik eller arbete inom ramen för ett utbildningskontrakt regleras 15. Där anges att statsbidrag endast får avse arbete eller praktik som utförs inom verksamhet som inte är ekonomisk verksamhet enligt artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Tolkning och tillämpning gällande var statsbidrag för anställning eller praktik inom utbildningskontrakt kan beviljas Statsbidrag får endast ges för arbete eller praktik som anordnas av kommunen. Utöver det är det motsvarande tolkning som för var extratjänster kan beviljas. Det kan exempelvis handla om jobb på kommunala skolor, förskolor, äldreboenden, hemtjänst eller jobb inom verksamheter för tillsyn av vatten, avfallshantering skog etc. samt jobb inom den kommunala administrationen.

93 Primärvårdsförvaltningen Primärvårdsledningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Diarienummer Sida 1(2) Samorganisation av Söderåkra och Torsås hälsocentraler Förslag till beslut Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till förslaget om ett samgående mellan Söderåkras och Torsås hälsocentraler enligt primärvårdsförvaltningens förslag. Bakgrund Torsås hälsocentral har idag ca listade patienter och Söderåkra hälsocentral har ca listade patienter. Båda hälsocentralerna är lokaliserade i Torsås kommun. Avståndet mellan hälsocentralerna är ungefär sju kilometer. Idag är hälsocentralerna separata basenheter men har en gemensam verksamhetschef. Efter förhandlingar enligt MBL, 19, den 7 mars och 11 den 9 april 2016, föreslår primärvårdsförvaltningen ett samgående mellan hälsocentralerna i Torsås kommun genom att, inom ramen för Hälsoval, ansökan om att Söderåkra hälsocentral blir filial till Torsås hälsocentral från och med den 1 juli Målet är att erbjuda primärvård enligt hälsovalsuppdraget på filialen men med möjlighet att hänvisa till huvudenheten vid planerad ledighet. Det är möjligt att även delar av specialistsjuksköterskemottagning kan komma att ske på huvudenheten. Fördelarna med en samorganisation är flera. Ökad patientsäkerhet via gemensam bemanning och informationsutbyte. Ökad tillgänglighet för patienterna. Högre kompetens hos personalen genom ökat erfarenhetsutbyte och samarbete. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

94 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2(2) För att kunna genomföra denna samorganisation inom ramen för Hälsoval i Kalmar län, behöver primärvårdsförvaltningen ansöka om att göra om Söderåkra hälsocentrals Hälsovalsavtal till ett avtal om filial med Torsås hälsocentral. Lars Mattsson Primärvårdsdirektör

95 Landstingsdirektörens stab Personalenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Yttrande över granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner redovisat yttrande som svar till landstingets revisorer över hur arbetet med att begränsa kostnaden för inhyrd personal bedrivs. Bakgrund Landstingets revisorer har via PwC granskat hur Landstinget i Kalmar län arbetar för att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Landstingets revisorer har begärt svar från landstingsstyrelsen med uppgift om vilka åtgärder som vidtagits respektive planeras för att tillvarata de förbättringsmöjligheter och rekommendationer som redovisas i granskningsrapporten. Förslag på åtgärder redovisas i yttrande. Peter Rydasp Personaldirektör Bilagor 1. Yttrande daterat den 29 april Brev från revisorerna daterat den 4 mars Granskningsrapport från PwC daterad februari Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

96 Landstingsdirektörens stab Personalenheten YTTRANDE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1(3) Referens Diarienummer Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal Landstingets revisorer har via PwC granskat hur Landstinget i Kalmar län arbetar för att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Den sammanfattande bedömningen av rapporten är att landstinget i många delar arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Kostnaderna har dock ökat och revisorerna pekar på vissa förbättringsområden och rekommendationer. Det är viktigt att poängtera att kostnaden för bemanningsföretag - i sin helhet - inte utgör en merkostnad för landstinget, då landstinget skulle haft kostnader för egen personal för motsvarande verksamhet. Att minska beroendet av bemanningsföretagen har fyra övergripande syften: En högre patientsäkerhet En bättre arbetsmiljö Bidra till att minska svårigheterna att klara utbildningsuppdraget (handledning) för exempelvis AT- och ST-läkare samt studerande vid sjuksköterskeprogrammet Kostnadsaspekten Landstingets mål är att erbjuda en god hälso- och sjukvård som är patientsäker och kostnadseffektiv, dessutom ska kostnaderna för bemanningsföretag minst halveras senast 2017, utifrån kostnadsbilden Rekommendationer och åtgärder Här redovisas de förbättringspunkter som revisorerna lyft fram och landstingets åtgärdsförslag. Revisionsrapportens starka sidor kommenteras inte i detta svar. Revisorerna rekommenderar För att undvika att egen personal söker sig till bemanningsföretag bör landstingsstyrelsen överväga attraktiva ersättningsformer för befintliga specialister som vill arbeta extra inom landstinget. - Landstinget tar årligen fram en verksamhets- och löneanalys där förvaltningarna bland annat lyfter fram svårrekryterade Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

97 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2(3) områden/yrken, vilket sedan vägs samman på landstingsnivå för att möjliggöra olika löneprioriteringar. I övrigt görs nu särskilda satsningar mot exempelvis nyutbildade sjuksköterskor i Västervik samt egna läkarspecialiteter som kan tänka sig att arbeta mer inom svårrekryterade områden/specialiteter. Särskilda ersättningar kan även utgå till svårrekryterade specialiteter efter uppnådd pensionsålder. Revisorerna rekommenderar Arbetet med att omfördela och minska arbetsuppgifter inom bristyrken kan drivas längre. - Den 1 februari 2016 inleddes ett landstingsövergripande projekt, Bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Projektets ska säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt i syfte att öka hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Projektets syfte och mål är bl a att belysa och bidra till att arbetsuppgifter utförs av den nivå/yrkesgrupp som är bäst lämpad. Varje förändring ska vara mer resurseffektiv än tidigare arbetssätt, patientsäker och inte leda till en sämre arbetsmiljö. Revisorerna signalerar Det anses finnas en målkonflikt mellan tillgänglighet och kraven på minskade kostnader för bemanningsföretag. - Frågan är komplex och innefattar ett flertal aspekter. Landstinget har som mål att erbjuda en god hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet, som är patientsäker och kostnadseffektiv. Samtidigt så ökar vårdkonsumtionen, det pågår en omfattande generationsväxling och vi har flera svårrekryterade yrken. För att klara tillgängligheten i det korta perspektivet har bemanningsföretagen utgjort ett alternativ. Revisorerna signalerar Merparten av läkartjänsterna och sjukskötersketjänsterna köps utanför ramavtalen. - Då nuvarande upphandlade leverantörer inte kan erbjuda tjänster så måste verksamheterna hyra in personal från icke upphandlade bolag till högre kostnad. Detta är mycket olyckligt och en översyn görs nu av upphandlande ramavtal för att gå ut med nya anbudsförfarande där fler företag kan leverera enligt avrop. Revisorerna rekommenderar Det finns vissa brister i kontrollen av kvaliteten på den inhyrda personalens tjänster. Kontrollen förutsätts ske hos bemanningsföretagen men det är landstinget som ansvarar för den hälso- och sjukvård som bedrivs. Den systematiska kontroll som sker inom primärvården bör omfatta samtliga förvaltningar. - Den kontroll som idag tillämpas inom primärvårdsförvaltningen med stickkontroller av legitimationer och utvärdering av hyrpersonalens kvalitet, ska fortsättningsvis tillämpas i hela landstinget. Summering Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet för att minska beroendet av bemanningsföretagen kontinuerligt pågår och såväl ur ett lokalt som nationellt perspektiv är detta högt prioriterade frågor med särskilt framtagna handlingsplaner.

98 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 3(3) Peter Rydasp Personaldirektör

99 A Landstinget ikalmarlän Landstingets revisorer BREV Beteckning Er beteckning Landstings styrelsen Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Landstingets revisorer har låtit granska hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Granskningen har utförts av konsulter från PwC och har utgått från de revisionsfrågor som revisorerna fastställt. Granskningens syfte har varit att bedöma om landstinget arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Vid granskningen har såväl star'/sa sidor som förbättringsområden framkommit: Landstingsstyrelsens beslut om tidsatt handlingsplan för att begränsa kostnaden för inhyrd personal är en viktig signal. Det sker en ändamålsenlig uppföljning av kostnaderna för bemanningsföretag. Inom primärvårdsförvaltningen (PV) finns dokumenterad rutin för kompetensbedömning av inhyrd personal. All inhyrd personal ska utvärderas under första tjänstgöringsveckan. Förvaltningarna arbetar offensivt med rekryteringar och har bl.a. genomfört utlandsrekryteringar av läkare och sjuksköterskor. I Västervik har nyutexaminerade sjuksköterskor erbjudits högre ingångslön, bonus, trainee-tj änstgöring, utbildningstj änster. Nyanlända med sjukvårdskompetens erbjuds utbildning i sjukvårdssvenska. Psykiatriförvaltningen och primärvårdsförvaltningen har utökat antalet STläkartjänster i budget I samarbete med Linneuniversitetet har landstinget utökat antalet sjuksköterskeplatser. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har kommit långt när det gäller att åstadkomma effektivare vårdadministration och nya arbetssätt genom att omfördela arbetsuppgifter vilket frigör tid för patientnära arbete. Inom psykiatrin och HSF har läkarmottagningar ersatts av sköterskemottagningar där det är möjligt. REVISIONSKONTORET Ström gatan I 3 Box 601, KALMAR Tel Fax

100

101 Revisionsrapport Jean Odgaard Fredrik Andrén Rebecca Lindström Februari/2016 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal Landstinget i Kalmar län

102 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga och delfrågor Revisionskriterier Avgränsning, metod och genomförande Utgångspunkter Iakttagelser och bedömningar Inledning Budgetering och uppföljning av kostnader för bemanningsföretag Iakttagelser Bedömning Upphandlingsprocessen Iakttagelser Bedömning Behovsbedömning och riskanalyser Iakttagelser Bedömning Åtgärder för att begränsa kostnader Iakttagelser Bedömning Övriga frågor Iakttagelser och bedömning Bedömningar Bedömningar mot delfrågor/kontrollmål Revisionell bedömning Rekommendationer Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

103 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Kalmar län genomfört en granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Granskningen har genomförts under perioden november 2015 februari 2016 och har omfattat hälso- och sjukvårdsförvaltningen, primärvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen. Vår sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsen i många delar arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Kostnaderna har dock ökat under år 2015 och det återstår att se om vidtagna åtgärder är tillräckliga för att uppnå målet om att minst halvera kostnaderna för inhyrd personal. Vår bedömning grundar sig i övrigt på avstämning och besvarande av i uppdraget angivna delfrågor. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer: - Landstingsstyrelsen bör fortlöpande följa upp hur förvaltningarnas upprättade utfasningsplaner kan verkställas. - För att undvika att egen personal söker sig till bemanningsföretag bör landstingsstyrelsen överväga att hitta attraktiva ersättningsformer för befintliga specialister att arbeta extra inom landstinget till dess att landstinget är oberoende av bemanningsföretag. - Landstingsstyrelsen bör i sin handlingsplan ange styrning i form av mål och uppföljning vad gäller arbetet med att omfördela och minska arbetsuppgifter inom bristyrken. Vi bedömer att det finns möjlighet att ytterligare effektivisera inom detta område. - Landstingsstyrelsen bör säkerställa att det finns lokala planer för den dimensionering av personal som är önskvärd för att kunna hantera nuvarande och framtida behov av bemanning. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

104 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdens problem med kompetensbrist blir allt tydligare, det handlar om ökande kostnader för inhyrd personal, stängda avdelningar och i vissa fall allvarliga vårdskador. Landstingens kostnader för bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård fortsätter att öka. Målsättningen från SKL:s sida var att landstingens och regionernas kostnader för inhyrd personal skulle halveras från 2011 till år I stället har de ökat med 40 procent. En stor del av summan, cirka 85 procent, har gått till stafettläkare. Men det är kostnaderna för sjuksköterskor som ökar mest. Från 2013 till 2014 ser de nästan ut att ha fördubblats Kostnaderna för bemanningsföretag i Landstinget i Kalmar län har ökat för varje år från år Av årsredovisning för år 2014 framgår att kostnaderna för bemanningsföretag fortsätter att öka och uppgår till 101 Mkr, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen hänförs till ökat behov av psykologer och sjuksköterskor. Mot bakgrund av ovan har revisorerna i Landstinget i Kalmar län beslutat sig för att genomföra en granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. PwC har fått i uppdrag att genomföra granskningen Syfte och Revisionsfråga och delfrågor Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras är om landstinget arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Följande delfrågor har ingått i uppdraget: - Vilka åtgärder har landstinget hittills vidtagit för att begränsa kostnaden för inhyrd personal? - Har landstinget tydliga regler och rutiner för hur inhyrning av personal ska gå till? Är reglerna kända och följs de? - Hur avvägs kostnaden för inhyrd personal mot tillgänglighet, kvalitet, arbetsmiljö och utbildningsuppdrag? - Hur arbetar landstinget för att omfördela och minska arbetsuppgifterna för personal inom bristyrken? - Hur samverkar landstinget på området med andra landsting, utbildningsinstitutioner, fackliga organisationer, SKL osv? - Hur säkerställer landstinget kvaliteten på den inhyrda personalens tjänster? - Hur omhändertas remissvar, provsvar etc. som hyrläkaren begärt och som inkommer efter att hyrläkaren slutat? Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

105 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. - Används varierad lönesättning och andra instrument på ett effektivt sätt för att minska behovet av inhyrd personal? - Finns åtgärder som andra landsting/regioner vidtagit på området som landstinget också bör vidta? - Finns rutiner för att överväga köp av vård från andra landsting i situationer då egen bemanning saknas? Utöver ovan redovisade revisionsfrågor har PwC föreslagit att följande frågeställningar uppmärksammas i granskningen: Sker en samlad bedömning av behov av inhyrd personal innan avrop genomförs? På vilket sätt görs riskanalysen? Sker det en ändamålsenlig uppföljning av kostnaden för bemanningsföretag? Finns bedömningar av faktiska kostnader för bemanningsföretag? Revisionsobjektet för denna granskning är Landstingsstyrelsen Revisionskriterier I denna granskning har följande revisionskriterier använts som grund för vår bedömning. Rutiner och riktlinjer för nyttjande av bemanningsföretag, Upphandlingsunderlag avseende bemanningsföretag, Landstingsplan , samt uppföljning 1.4. Avgränsning, metod och genomförande Granskningen avser personal inom hälso- och sjukvård. Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentgranskning. Intervjuer har genomförts med Landstingsstyrelsens ordförande, ekonomidirektör och personaldirektör. Inom Landstingsservice har basenhetschef upphandling samt inköpscontroller intervjuats. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har intervjuer genomförts med hälso- och sjukvårdsdirektör, sjukhuschef Västerviks sjukhus, personalchef samt verksamhetschef medicinkliniken Länssjukhuset Kalmar. Inom primärvårdsförvaltningen har intervjuer genomförts med primärvårdsdirektör, personalchef, PA konsult samt verksamhetschef för Blå Kusten- och Blomstermåla hälsocentraler. Inom psykiatriförvaltningen har intervjuer genomförts med psykiatridirektör, personalchef, ekonomichef samt verksamhetschef Vuxenpsykiatri norr. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

106 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Följande dokument har granskats: - Utredningsuppdrag 15/18 Tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag - Avtal avseende hyrläkare inom Primär- och slutenvård, - Processbeskrivning Beställning bemanningsföretag - Uppföljningsunderlag kostnader bemanningsföretag, Landstinget i Kalmar län - Hyrläkare i primärvården en kartläggning av landstingens upphandlingar och kostnader 2015:10, Konkurrensverket, Ekonomirapporten oktober 2015, SKL, Underlag från Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare, SKL, - Hälsoval Kalmar län, Uppdragsbeskrivning/Förfrågningsunderlag Effekterna av rätt vårdadministration 15/21 Delrapport - Rutin för kompetensbedömning av inhyrd personal, Primärvårdsförvaltningen Granskningen har genomförts under perioden november 2015 februari Delrapportering har skett till revisorerna 29 januari Granskningen har genomförts av Jean Odgaard (projektledare), Fredrik Andrén och Rebecca Lindström (samtliga PwC). Rapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

107 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. 2. Utgångspunkter SKL Efter ett kongressuppdrag år 2011 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varit stödjande i landsting och regioners arbete med framtagandet av en gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Målsättningen från SKL:s sida var att landstingens och regionernas kostnader för inhyrd personal skulle halveras från 2011 till år Den gemensamma strategin fastställdes av landstingsdirektörsföreningen den 23 november Strategin har tre övergripande syften. Nyttjande av bemanningsföretag i alltför stor utsträckning har direkt påverkan på nedanstående: - Konsekvenser för patientsäkerheten - Konsekvenser för arbetsmiljön - Konsekvenser för utbildningsuppdraget. Högt nyttjande av bemanningsföretag medför svårigheter att klara utbildningsuppdraget för bl.a. AT- och ST-läkare samt medellånga högskoleutbildningar, beroende på att det kan bli alltför få ordinarie medarbetare som får dela på handledaruppdraget. Kostnadsutveckling Kostnaderna för bemanningsföretag fortsätter att öka i Sverige. Problemen med att bemanna vården med egen personal har lett till att sjukvårdens användning av hyrläkare har ökat kraftigt. På senare tid har också användningen av hyrsköterskor ökat. Landstingens och regionernas kostnader för inhyrd personal har ökat med 40 procent 1 mellan åren 2011 till Diagram: Total kostnad för inhyrd personal 1 Övriga kostnader ökade i genomsnitt ca 5 % per år. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

108 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Källa: SKL En stor del av summan, cirka 85 procent av de totala kostnaderna, har gått till stafettläkare. Men det är kostnaderna för sjuksköterskor som ökar mest. Från 2013 till 2014 ser de nästan ut att ha fördubblats. Av SKL ekonomirapport från oktober 2015 framgår att landstingens kostnader för inhyrd personal inte utgör någon stor del varken av nettokostnaderna (1,4 % 2014) eller av de totala lönekostnaderna (4,7 % 2014). I nedanstående diagram visas utvecklingen sedan 2009 av kostnadsandelen för bemanningsföretag. Diagram: Inhyrd personal som andel av lönekostnader för hälso- och sjukvård i egen regi respektive av totala nettokostnader hälso- och sjukvård. Hyrläkare i primärvården Källa: SKL Ekonomirapport, oktober 2015 Konkurrensverket har genomfört en undersökning av landstingens upphandlingar och kostnader för hyrläkare i primärvården. Av rapporten 2 framgår att landstingen betalade drygt 1,1 mnkr för hyrläkare år Mellan 70 och 80 procent köptes från upphandlade ramavtalsleverantörer. Av rapporten framgår att Landstinget Kalmar köpte för mindre än 50 procent inom avtal för år De fem största koncernerna som levererar hyrläkare till primärvården finns representerade i samtliga landsting och står för ca 40 procent av landstingens totala kostnader för 2 Hyrläkare i primärvården en kartläggning av landstingens upphandlingar och kostnader, 2015:10 Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

109 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. hyrläkare. Av rapporten framgår att leverantörerna i hög grad tackar nej eller inte alls svarar på avropen. En orsak till detta uppges vara att leverantörerna inte förfogar över sin egen bemanning utan snarare förmedlar hyrläkare som är egenföretagare. Utvecklingsarbete inom psykiatrin På nationell nivå pågår ett utvecklingsarbete med syfte att åstadkomma en bättre läkarbemanning inom psykiatrin oberoende av hyrläkare. Uppdraget sker dels på initiativ från SKL:s nätverk för styrning och ledning av psykiatrin, dels utifrån den statliga satsningen på psykisk hälsa. Orsaken till att utvecklingsarbetet har initierats beror i första hand på problem kring kvalitet och kontinuitetsfrågor kopplat till läkarbemanningen. För många hyrläkare innebär också att utvecklingsfrågorna trängs undan. Arbetet har bedrivits i projektform med medverkan från samtliga landsting och regioner. I ett första skeden har en kartläggning genomförts av förekomst av hyrläkare inom den offentligt drivna psykiatrin. Av denna kartläggning framgår att cirka 15 procent av befintliga årsarbetande specialistläkare utgörs idag av hyrläkare inom vuxenpsykiatri, rättspsykiatri och barn och ungdomspsykiatri. Bemanningen varierar stort mellan landstingen. Arbetet har hittills resultaterat i lokala utfasningsplaner för respektive landsting samt framtagande av checklista baserad på framgångsfaktorer för att skapa ett oberoende av hyrläkare. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

110 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. 3. Iakttagelser och bedömningar 3.1. Inledning Av våra intervjuer framgår att personal- och kompetensförsörjningssituationen inte ser likadan ut för hela Landstinget i Kalmar län. Inom vissa förvaltningar och vissa yrkeskategorier råder det ingen brist på personal. Det svåraste bemanningsläget finns inom hälsooch sjukvården och inom psykiatrin i norra länet. Det råder brist på sjuksköterskor, läkare och psykologer. Inom Primärvårdsförvaltningen finns det vissa verksamheter som helt saknar egenrekryterad läkare. Problemen är störst i glesbygd. Landstingsfullmäktige beslutade i november 2014 om landstingsplanen för Landstingsdirektören fick i uppdrag att redovisa förslag till en handlingsplan för att minska beroendet av bemanningsföretag. Landstingsstyrelsen i Landsting i Kalmar län fattade beslut om en tidsatt handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag 3. Beslutet innebär att landstinget minst ska halvera kostnaden för bemanningsföretag senast år 2017, utifrån kostnaden år Innehållet i handlingsplanen beskrivs närmre i denna rapport under avsnitt Budgetering och uppföljning av kostnader för bemanningsföretag Iakttagelser Under år 2015 var kostnaderna för inhyrd personal i Landstinget i Kalmar län ca 138 mnkr. Detta var en ökning med 37 mnkr i jämförelse med år Kostnaderna fördelas jämnt mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) 45 mnkr, Primärvårdsförvaltningen (PV) 47 mnkr, och Psykiatriförvaltningen 46 mnkr. 3 Landstingsstyrelsen, , 113. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

111 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Av diagrammet nedan framgår hur kostnaderna fördelades mellan landstingets olika förvaltningar, yrkeskategorier samt kostnadsutveckling Diagram: Kostnader för inhyrd personal per förvaltning, Av diagrammet framgår att inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) är det kostnader för läkare som dominerar. Under år 2015 har dock kostnaden för inhyrda sjuksköterskor ökat i jämförelse med tidigare år. Inom primärvårdsförvaltningen (PV) dominerar kostnaden för inhyrda läkare. Under den senaste treårsperioden har kostnaderna ökat för varje år. Även inom psykiatriförvaltningen är kostnaden för inhyrda läkare den största posten. Kostnaderna för sjuksköterskor har dock ökat kraftigt under år Landstingsstyrelsen budgeterar inte för den merkostnad som personal från bemanningsföretag innebär. Utifrån landstingsplanen fördelas en nettoram till de olika förvaltningarna. Respektive förvaltning budgeterar för sina personalkostnader utifrån principen att det är egen personal. Hälsovalsverksamheten inom Primärvårdsförvaltningen planeras utifrån intäkter och kostnader i vårdvalet. Verksamheten är ekonomiskt planerad med hänsyn tagen till kostnader för hyrläkare. Samtliga kostnader för bemanningsföretag konteras på särskilt kostnadsslag vilket medför att kostnadsutvecklingen enkelt kan följas upp på olika nivåer. Av intervjuer framhålls att merkostnader för bemanningsföretag följs upp såsom avvikelser gentemot budgeterade personalkostnader. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

112 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Förvaltningarna gör löpande under året prognoser över sina kostnader för bemanningsföretag. Då stora delar av inhyrning av personal är längre kontrakt finns det goda förutsättningar för att göra långsiktigt säkra prognoser. Oförutsedda händelser i form av sjukskrivningar, föräldraledigheter och personalomsättning sker dock löpande i verksamheten och de prognoser som gjordes i början av 2015 höll inte och fick revideras. Landstingsstyrelsen får kontinuerligt en återrapportering och bedömning vad gäller kostnadsutvecklingen för inhyrd personal. Beslutad handlingsplan har också redovisats för Landstingsstyrelsen Bedömning Sker det en ändamålsenlig uppföljning av kostnaden för bemanningsföretag? Finns bedömningar av faktiska kostnader för bemanningsföretag? Vi bedömer att det sker en ändamålsenlig uppföljning av kostnaderna för bemanningsföretag. Kostnaderna för bemanningsföretag särredovisas i redovisningssystemet. Landstingsstyrelsen ges en regelbunden återkoppling av kostnadsutvecklingen och det sker en löpande uppföljning av kostnaderna på olika nivåer i organisationen. Kostnaderna prognosticeras och revidering av prognos sker under året. Det sker ingen budgetering av kostnader för bemanningsföretag. Den merkostnad som inhyrd personal innebär, i förhållande till anställd personal, följs och kommenteras i form av avvikelser gentemot totalt budgeterade kostnader. Det innebär att den styrning som idag sker baseras på rådande kostnadsutveckling. Det innebär i sin tur att budgetens styrande funktion blir svag. Budget bör vara baserad på faktiska förutsättningar om den skall få någon styrande effekt. Då landstinget de facto nyttjar bemanningsföretag bör merkostnaderna för dessa också budgeteras Upphandlingsprocessen Iakttagelser Upphandlingsprocessen Inom landstinget finns en beslutad handlingsplan för upphandling 4. Syftet med planen är att beskriva hur en regelrätt upphandling ska genomföras. Målet är att alla upphandlingar inom landstinget ska genomföras enligt handlingsplanen som styrs av LOU 5. Enligt handlingsplanen inleds arbetet med en behovsanalys och en referensgrupp tillsätts. Förfrågningsunderlaget arbetas fram av upphandlaren, referensgruppen och i förekommande fall annan expertis inom området. Upphandlingsdokument såsom förfrågningsunderlag, avtal och liknande, undertecknas i enlighet med landstingets delegation. 4 Beslutat av Landstingsdirektörens ledningsgrupp , reviderad Lagen om offentlig upphandling Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

113 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Enligt intervju fungerar upphandlingsprocessen i stort sett bra. Dock anser några av de intervjuade att den inledande fasen (planeringsfasen) inte fungerar tillfredsställande. Anledningen som anges är att det oftast går för snabbt i den analyserande fasen. Det ges inte tid att analysera vilket behov som finns. Enligt Landstingsplan har landstinget tillsammans med Region Jönköpings län och Region Östergötland ett samverkansavtal som syftar till att säkra god och likvärdig vård för invånarna i sydöstra sjukvårdsregionen. Samarbetet innefattar bl.a. att utveckla arbetet med kompetensförsörjning, upphandling, IT-struktur och vårddokumentation, e- hälsa, forskning och kunskapsstyrning. Riktlinjer Enligt regler för beställning av bemanningsföretag i vården så inleds processen med att behov uppstår. Om behovet inte går att uppfylla internt inom landstinget går en förfrågan ut till aktuella bemanningsföretag. Om de upphandlade bolagen kan leverera anlitas det bolag som svarar först och uppfyller kravspecifikationen. Om inget svar inkommer från upphandlad leverantör skickas förfrågan till minst tre valfria leverantörer. Avtal tecknas om företaget uppfyller kravprofilen. I landstinget finns beslutade regler för upphandling och inköp 7. Syftet med reglerna är att på ett rationellt sätt samordna beställningar, inköp och upphandlingar. I reglerna finns avsnitt om direktupphandling som beskriver att om avtal saknas för ett visst behov får direktupphandling användas om upphandlingsvärdet inte överstiger beloppsgränsen för direktupphandling. Beloppsgränsen för direktupphandling enligt LOU är kr (2016) samt att det för inköp över kr gäller en dokumentationsplikt. Direktupphandlingar ska hanteras via upphandlingschefen som arkiverar dokumentationen i upphandlingssystemet. Blankett för dokumentation finns på intranätet. Enligt uppgift har upphandlingsenheten inte fått in några dokumentationsblanketter som avser upphandling av inhyrd personal. Enligt intervjuer med primärvårdsförvaltningen finns denna dokumentation på förvaltningen. Enligt intervju har Landstinget i Kalmar län i dagsläget tre separata avtal som reglerar området bemanning av läkare och sjuksköterskor. Några av avtalen kommer att löpa ut under 2016 och nya upphandlingar planeras. Eftersom landstinget ser ett fortsatt behov av bemanningstjänster görs en översyn inom området och för avtalen gällande bemanningstjänster för läkare och sjuksköterskor. I arbetet ingår att göra en omvärldsanalys där dialoger förs med bemanningsföretagen. Syftet med analysen är att förbättra utformningen av förfrågningsunderlaget utifrån landstingets behov men även för att vara lockande för bemanningsbolagen. En aspekt som har diskuterats är att utforma förfrågningsunderlaget så att möjlighet finns att teckna avtal med fler företag för att landstingets behov ska tillgodoses. 6 Antagen av Landstingsfullmäktige november Beslutat av Landstingsdirektörens ledningsgrupp , reviderad Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

114 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Enligt intervju ska avvikelser hos leverantörerna vad gäller kvalitetsbrister, leveranser i tid och omfattning rapporteras i avvikelsesystemet LISA (arbetsmiljö). Inte alla medarbetare känner till att systemet ska användas för avvikelser hos leverantörer. Några av de intervjuade tar upp avvikelser med ansvarig upphandlare. Av våra intervjuer med företrädare från de olika förvaltningarna framgår att man tycker att riktlinjerna är rimliga, ändamålsenliga och att man följer dessa i allt väsentligt. Ett bekymmer är att förvaltningarna tvingas upphandla inhyrd personal utanför ramavtalen då avtalade bemanningsföretag inte kan leverera efterfrågade tjänster. Synpunkter framförs om att nästa ramavtal bör innehålla fler leverantörer. Avtalstrohet Från och med 2016 kommer upphandlingsenheten ta fram en månatlig uppföljning av total avtalstrohet i landstinget. Enligt den senaste uppföljningen av läkartjänster köps tjänster utanför avtal till 63 %. Enligt uppföljningen gör Landstinget inköp av 10 företag där avtal finns. Totalt görs inköp av 41 företag avseende läkartjänster, vilket innebär att 31 företag inte är upphandlade. Vad gäller sjukskötersketjänster görs inköp av 19 leverantörer där 6 är avtalade (12 %). Nedan visas avtalstroheten i kronor: Köpta läkartjänster totalt 2015 Köpta i kr % Köpta tjänster enligt avtal % Köpta läkartjänster utan avtal % Totalt % Köpta sjukskötersketjänster 2015 Köpta tj i kr % Köpta tjänster enligt avtal % Köpta sjukskötersketjänster utan avtal % Totalt % Kvalitet Kvaliteten på den inhyrda personalens tjänster regleras i ramavtalen. Bland annat anges att det är bemanningsbolagen som kontrollerar personalens legitimationer. Av våra intervjuer framgår att det är ett leverantörsansvar att säkerställa kvaliteten. Inom primärvårdsförvaltningen finns en dokumenterad rutin för kompetensbedömning av inhyrd personal. Av denna framgår att all inhyrd personal ska utvärderas under den Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

115 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. första tjänstgöringsveckan. För att tidigt fånga eventuella brister i beteende, kompetens, handläggning, bedömning, åtgärd eller journalföring ska en första utvärdering av tjänstgöringen ske senast den tredje tjänstgöringsdagen. Personalen på mottagningen återkopplar till verksamhetschefen hur arbetet har fungerat dagligen under första veckan. Den tredje tjänstgöringsdagen sker en journalgenomgång av MAL (medicinskt ansvarig läkare) eller av annan fast anställd läkare som MAL eller verksamhetschef utsett. Efter varje avslutad tjänstgöring sammanställs en sammanvägd bedömning av arbetsprestation som hanteras av rekryteringsansvarig på förvaltningen. Inom sjukvårdsförvaltningen sker kontroller ute på arbetsplatserna. Det finns inget gemensamt sätt att utföra kontrollerna. Företrädare för medicinkliniken på Länssjukhuset i Kalmar anger att referenstagning sker av läkare som inte är kända i verksamheten. Inom psykiatriförvaltningarna sker inga systematiska kontroller. Det förekommer i varierande utsträckning kontroll av journaldokumentation och observationer från övrig personal. Kontroll av legitimation förutsätts ske av leverantören. Stickprovskontroller görs inom förvaltningen. Någon regelbunden och systematisk kontroll av legitimation sker för övrigt inte av personal, annat än vid anställningstillfället. Företrädare från samtliga förvaltningar anger att de har fått avsluta kontrakt med inhyrd personal som inte motsvarat förväntningar vad gäller kvalitet Bedömning Har landstinget tydliga regler och rutiner för hur inhyrning av personal ska gå till? Är reglerna kända och följs de? Vi bedömer att reglerna för inhyrning av personal delvis är tydliga. Det finns en processbeskrivning över beställning av bemanningsföretag. Vidare finns riktlinjer som beskriver processen för direktupphandling. Enligt intervju har riktlinjerna uppfattats som otydliga och därav har ett förtydligande gjorts under Vi bedömer att reglerna är kända inom granskade förvaltningar och i många delar följs. Vår granskning visar dock att upphandlingsenheten inte får in dokumentationsblanketter som avser direktupphandling av inhyrd personal. Vi konstaterar att inhyrning av personal endast delvis sker i enlighet med tecknade ramavtal. Avtalstroheten vad gäller läkartjänster är låg och för sjukskötersketjänster mycket låg. Det är problem med att upphandlade bemanningsföretag inte kan leverera enligt efterfrågan. En större andel av inhyrd personal bör omfattas av ramavtalsupphandling. Hur säkerställer landstinget kvaliteten på den inhyrda personalens tjänster? Vi bedömer sammantaget att det finns brister i landstingsstyrelsens kontroll av inhyrd personals tjänster. Kontrollen åvilar i allt för stor utsträckning bemanningsföretagen. Landstinget ansvarar för den hälso- och sjukvård som bedrivs. Den systematiska kontroll Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

116 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. som sker inom primärvårdsförvaltningen bör omfatta samtliga förvaltningar. Vi rekommenderar att samtliga förvaltningar regelmässigt kontrollerar legitimation hos inhyrd personal. Avvikelser hos leverantörerna vad gäller kvalitetsbrister, leveranser i tid och omfattning rapporteras inte enligt riktlinjer. Detta medför att det inte finns en samlad bild i landstinget över de brister som har uppkommit avseende den inhyrda personalen tjänster. Vi rekommenderar att information om hur avvikelser ska hanteras sprids till berörda exempelvis genom intranätet Behovsbedömning och riskanalyser Iakttagelser För två år sedan genomförde Landstinget Kalmar en personal- och kompetensförsörjningsanalys tillsammans med Region Östergötland och Region Jönköping. Denna resulterade i en regional åtgärdsplan som bland annat angav en tydligare dialog med regionens lärosäten om utbildningsinsatser som svarar mot landstingens behov. Av våra intervjuer framgår att en behovsbedömning görs fortlöpande på basenhetsnivå då ett bemanningsbehov uppstår. Respektive basenhet gör en analys för beslut i förvaltningsledning. Förvaltningsledningarna fattar beslut om nyttjande av bemanningsföretag. I behovsprövningen sker en avvägning gentemot aspekter såsom arbetsmiljö, tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Detta dokumenteras i en konsekvensanalys. Det förekommer att förvaltningsledningarna inte tillgodoser verksamheternas önskemål om inhyrd personal. På förvaltningsledningsnivå sker löpande en bedömning av behov av inhyrd personal. Inom exempelvis Psykiatriförvaltningen sker en behovsbedömning och prognos för sex månader framåt. Behovsbedömning och riskanalys har genomförts i samband med fullmäktiges uppdrag 2014 och landstingsstyrelsens beslut om handlingsplan Bedömning Sker en samlad bedömning av behov av inhyrd personal innan avrop genomförs? På vilket sätt görs riskanalysen? Respektive förvaltning genomför en samlad behovsbedömning utifrån de behov som identifierats på basenhetsnivå. Respektive basenhet genomför en konsekvensanalys innan bemanningsföretag kontaktas. På landstingsnivå finns en samordning i samband med uppföljning av beslutad handlingsplan. Vi bedömer att en tillräcklig behovsbedömning görs. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

117 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal Åtgärder för att begränsa kostnader Iakttagelser Inledning Inom ramen för SKL deltar såväl förtroendevalda som tjänstemän i olika nationella nätverk där frågan om bemanningsföretag diskuteras. Det finns exempelvis nätverk för landstings-, ekonomi-, personal- samt hälso- och sjukvårdsdirektörer. Problem vad gäller beroende av bemanningsföretag uppges vara mer eller mindre likartade över landet. Av våra intervjuer framgår att negativa konsekvenser av att nyttja inhyrd personal i form av brister vad gäller kvalitet, patientsäkerhet och exempelvis kontinuitet är väl kända. Arbetsmiljön påverkas negativt om det frekvent förekommer personal från bemanningsföretag. Arbetsmiljön påverkas också av om det saknas bemanning i verksamheten. Av intervjuerna framgår att det finns tillfällen då det är motiverat att nyttja bemanningsföretag. För att upprätthålla en god tillgänglighet och köfri vård behövs bemanningsföretagen för att klara bemanning av verksamheten sommartid, upprätthålla jourlinjer och arbeta bort köer. Uppdraget att upprätthålla en god tillgänglighet uppges vara den enskilt största förklaringen till den omfattning av inhyrd personal som finns idag. Flera företrädare från de olika förvaltningarna framför att det kan finnas en målkonflikt med att bedriva verksamheten enligt uppdrag med en god tillgänglighet och samtidigt arbeta med att halvera kostnaderna för bemanningsföretag. Inom exempelvis Hälsovalet är tillgängligheten högt prioriterad. Det finns verksamheter där det anses rimligt att använda inhyrd personal. I nuläget krävs hyrläkare för att klara tillgängligheten i framförallt glesbygd. Under sommartid används inhyrda sjuksköterskor inom HSF. Inom exempelvis medicinkliniken i Kalmar används hyrläkare som punktinsats för att hålla igång verksamheten Av uppdragsbeskrivningen för Hälsoval 2016 framgår möjligheten att bedriva filialverksamhet. Med filial avses en underavdelning till vårdenhetens huvudmottagning som bedrivs på annan fast adress än huvudmottagningen. Filialverksamheten erbjuder ett begränsat utbud av vårdtjänster inom ramen för givet grunduppdrag. Kraven för exempelvis bemanning och tillgänglighet gäller då för den samlade vårdenheten. Diskussioner förs om digitala vårdcentraler där patienten kan få träffa läkaren via digitala mötesrum. Landstingsstyrelsens upprättade handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsföretag innehåller en rad olika åtgärder. Handlingsplanen innehåller beslut från år 2014 som bedöms bidra till ett minskat beroende av bemanningsföretag samt ytterligare åtgärder. Rekrytering Förvaltningarna har vidtagit offensivare rekryteringsåtgärder och bland annat genomfört utlandsrekryteringar. Under år 2015 rekryterades sammantaget ca 25 läkare från utlandet och planering sker för ca 20 utlandsrekryteringar år Rekrytering har skett av 12 sjuksköterskor till Västervik från Polen och Spanien till början av år Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

118 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Anställningserbjudande har riktats till nyutexaminerade sjuksköterskor som väljer att arbeta på somatisk och psykiatrisk heldygnsvård i Västervik med start januari Erbjudandet innebär tillsvidareanställning heltid med en högre ingångslön, samt bonus efter 36 månader. Det ges också möjlighet till trainee-tjänstgöring och erbjudande om utbildningstjänster. Det planeras för en resurspool för läkare inom Primärvårdsförvaltningen med flexibilitet över hela länet. Av våra intervjuer framgår att en framgångsfaktor för att lyckas med rekrytering inom primärvården är hur den befintliga bemanningen ser ut. Finns det sedan tidigare fast läkare anställd är det enklare att rekrytera läkare till vårdcentralen. För en vårdcentral i glesbygd som helt saknar fast bemanning uppges det vara mycket svårt att rekrytera läkare. En annan framgångsfaktor som anges i intervjuerna är betydelsen av ett gott ledarskapet för att kunna behålla och rekrytera ny personal. Utbildningsinsatser Utökning har skett inom läkarsidan med 25 ST-tjänster i budget 2015 inom Primärvårdsförvaltning och Psykiatriförvaltning. Landstinget har i samarbete med Linnéuniversitetet ökat antalet sjuksköterskeplatser från och med hösten 2015 från 25 till totalt 33 platser i Västervik och Oskarshamn. Under år 2016 utexamineras ca 30 sjuksköterskor i Västervik och 20 i Oskarshamn vilket är ca 40 fler än under år Det sker också utbildningsanställningar till specialistsjuksköterska. Den första årskullen som läser med full lön har startat år Ytterligare utbildningstjänster påbörjas under år Andra utbildningsinsatser är utbildning i sjukvårdssvenska för nyanlända med sjukvårdskompetens. Inom Primärvårdsförvaltningen diskuteras tillskapande av en utbildningscentral. Idag anställs ST-läkare i städer där det finns tillgång till handledning från läkare. Tanken är att genom utbildningscentralen kunna ge handledning till läkare över hela länet. Av våra intervjuer framgår att avgörande för möjligheten att klara framtida läkarbemanning är förmågan och förutsättningarna för att anställa ST-läkare i verksamheten. Resurseffektivare arbetssätt Det sker arbeten på olika håll kring att skapa ett effektivare resursutnyttjande i verksamheten. Detta handlar då exempelvis om att vårdadministration ska ske på rätt nivå, arbete kring vårdnära service och utveckling av yrkesroller. Genom ett resurseffektivare arbetssätt är tanken att kunna nyttja personer inom bristyrken till mer direkt patientarbete. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kommit långt vad gäller Rätt vårdadministration på rätt nivå och bland annat identifierat problemområden samt skapat en modell för att åstadkomma en effektivare vårdadministration och nya arbetssätt genom att förskjuta/ omfördela arbetsuppgifter, vilket frigör vårdadministrativ tid till förmån för patientnära arbete. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

119 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Av intervjuer framgår att förvaltningarna på olika sätt arbetar med att kompensera för personal inom bristområden. Inom Vuxenpsykiatri Norr avlastas sjuksköterskor med vissa arbetsuppgifter av andra yrkeskategorier i form av skötare och kuratorer. Verksamheten har fått prioritera bort läkarmedverkan och kvalitetsarbeten har fått stå tillbaka. Inom psykiatrin uppges läkarmottagningar i stor utsträckning redan ha ersatts av sköterskemottagningar i de fall det är möjligt. Inom HSF förekommer mottagningar där sjuksköterskor eller annan legitimerad personal ersätter läkare. Inom PV är sköterskeledd mottagningsverksamhet välutvecklat. Varierad lönesättning Varierad lönesättning har i viss mån använts när det gäller att möta det behov som funnits för att minimera behovet av bemanningsföretag. Inom primärvården har prioriteringar och satsningar gjorts mot de hälsocentraler där det varit svårast att rekrytera. Av våra intervjuer framgår att det i nuläget inte går att konkurrera med de lönenivåer som finns inom bemanningsföretagen. Löneinstrumentet används också vad gäller pensionerad personal som tillfälligt återgår till del av tjänst. Övriga åtgärder För att underlätta den brist som råder över bemanningssituationen inom primärvårdsförvaltningen erbjuds, mot särskild ersättning, samtliga ST-, specialist- och överläkare att tjänstgöra vid någon hälsocentral under en vecka Av handlingsplanen framgår också att bisysslor hos bemanningsföretag ska godkännas skriftligen och med stor restriktivitet. Utfasningsplaner Under början av år 2015 kunde konstateras att nyttjandet av bemanningsföretag ökade mer än beräknat. Detta berodde på sjukskrivning, personalomsättning och föräldraledigheter. Insikten om att kostnadsutvecklingen ökade medförde att respektive förvaltning konkretiserade sitt långsiktiga arbete i form av utfasningsplaner. Inom ramen för landstingets övergripande mål om att minst halvera kostnaden för bemanningsföretag har respektive förvaltning upprättat en utfasningsplan med delmål för år Utfasningsplanerna framgår av nedan tabell: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Läkare Minskning med 75 % 2016 Sjuksköterskor Minskning med 50 % 2016 och ytterligare 25 % 2017 Psykiatriförvaltningen Läkare BUP: Minskning med 75 % 2016 Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

120 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Vuxenpsyk Norr: Minskning med 50 % 2016 och ytterligare 25 % 2017 Vuxenpsyk Mitt och Söder: Minskning med 50 % under 2017 Sjuksköterskor Minskning med 25 % 2016 och ytterligare 25 % under 2017 Psykologer Minskning med 25 % under 2017 Primärvårdsförvaltning Läkare Minskning med 25 % 2016 och ytterligare 25 % 2017 Av intervjuerna med ledningen för de olika förvaltningarna framgår att det blir en stor utmaning att klara av målsättningen, men att det är realistiskt. Inom Psykiatriförvaltningen sker arbetet med utfasningsplanen inom ramen för det nationella arbetet med att skapa en läkarbemanning oberoende av hyrläkare Bedömning Hur avvägs kostnaden för inhyrd personal mot tillgänglighet, kvalitet, arbetsmiljö och utbildningsuppdrag? Vi bedömer att de olika förvaltningarna gör en tillräcklig avvägning och konsekvensbeskrivning av att engagera inhyrd personal. Det finns en medvetenhet om de negativa konsekvenser av inhyrd personal som finns vad gäller exempelvis kvalitet och utbildningsförmåga. Det finns en viss målkonflikt mellan tillgänglighet och uppdraget att hålla igång verksamheten under exempelvis sommartid och den målsättning som landstingsstyrelsen har angett vad gäller halvering av kostnader för inhyrd personal. Det blir tydligt att tillgänglighetsmålet är överordnat målet om inhyrd personal. Det innebär att det finns en risk att landstingsstyrelsens målsättning om en halvering av kostnaderna för bemanningsföretag inte kommer att nås. Vilka åtgärder har landstinget hittills vidtagit för att begränsa kostnaden för inhyrd personal? Vi bedömer att Landstingsstyrelsen har vidtagit en rad olika åtgärder för att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Den enskilt viktigaste åtgärden är Landstingsstyrelsens beslut om en tidsatt handlingsplan. Denna tjänar som viktig signalpolitik dels internt för att få prioritet för arbetet, dels externt såsom signal att nuvarande nyttjandegrad av inhyrd personal inte är önskvärd. Ett beroende av bemanningsföretag är delvis att betrakta som en effekt av att landstingets planering och genomförande av kompetensförsörjning inte är tillräcklig. Vi bedömer att den viktigaste åtgärden för landstingsstyrelsen är att säkerställa att ST utbildning av läkare är tillräcklig samt tillskapande av ytterligare utbildningsplatser för sjuksköterskor. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

121 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Därför bör det finnas lokala planer för den dimensionering av personal som är önskvärd för att kunna hantera nuvarande och framtida behov av bemanning. Av vår granskning framgår att landstinget är aktivt vad gäller rekrytering av personal. Hur arbetar landstinget för att omfördela och minska arbetsuppgifterna för personal inom bristyrken? Det pågår ett arbete inom landstinget för att omfördela och minska arbetsuppgifter inom bristyrken. Vi bedömer att det finns möjlighet att ytterligare effektivisera inom detta område. Även om mycket gjorts vad gäller exempelvis ersättning av läkarledda mottagningar till sjuksköterskemottagningar finns en utvecklingspotential vad gäller digitaliseringen av vården. Granskningen påvisar att mer kan göras för att frigöra tid och resurser för sjuksköterskorna i organisationen. Används varierad lönesättning och andra instrument på ett effektivt sätt för att minska behovet av inhyrd personal? Vi konstaterar att landstinget i viss utsträckning tillämpar varierad lönesättning och andra förmåner för att minska behovet av inhyrd personal. Vår granskning har visat att dessa åtgärder hittills inte varit tillräckliga för att dämpa kostnadsutvecklingen för nyttjande av bemanningsföretag. För att undvika att egen personal söker sig till bemanningsföretag bör landstingsstyrelsen överväga att hitta attraktiva ersättningsformer för befintliga specialister att arbeta extra inom landstinget till dess att landstinget är oberoende av bemanningsföretag. Hur samverkar landstinget på området med andra landsting, utbildningsinstitutioner, fackliga organisationer, SKL osv? Finns åtgärder som andra landsting/regioner vidtagit på området som landstinget också bör vidta? Det finns en rad forum där landstinget deltar i diskussioner kring bemanningsföretag. SKL. Olika ledningsfunktioner inom landstinget deltar i de nätverk SKL tillhandahåller. Samverkan med övriga landsting inom sjukvårdsregionen har skett med avseende på kompetensförsörjning. Vi bedömer att Landstinget i Kalmar län i många delar vidtar de åtgärder som sker nationellt inom området. Vi konstaterar att landstinget i viss mån påbörjat sitt arbete med att minimera behovet av bemanningsföretag något senare än övriga vårdgrannar. Detta kan ha sin förklaring i att de sammantagna kostnaderna för några år sedan inte var så höga Övriga frågor Iakttagelser och bedömning Finns rutiner för att överväga köp av vård från andra landsting i situationer då egen bemanning saknas? Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

122 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Av våra intervjuer framgår att det finns inget konkret och upparbetat samarbete med andra landsting för att köpa vård från annat landsting i situation då egen bemanning saknas. Det finns således inga rutiner. Det sker en löpande diskussion inom psykiatrin om vad som landstinget kan tillhandahålla. Frågan diskuteras också inom det nationella nätverket inom psykiatrin. Hur omhändertas remissvar, provsvar etc. som hyrläkaren begärt och som inkommer efter att hyrläkaren slutat? Det finns rutiner för detta inom samtliga granskade förvaltningar. Inom Primärvårdsförvaltningen hanteras remissvar och provsvar av MAL och verksamhetschef. Principen är densamma för personal som lämnar verksamheten för olika typer av ledigheter. Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

123 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. 4. Bedömningar 4.1. Bedömningar mot delfrågor/kontrollmål Delfrågor/kontrollmål Sker det en ändamålsenlig uppföljning av kostnaden för bemanningsföretag? Finns bedömningar av faktiska kostnader för bemanningsföretag? Har landstinget tydliga regler och rutiner för hur inhyrning av personal ska gå till? Är reglerna kända och följs de? Hur säkerställer landstinget kvaliteten på den inhyrda personalens tjänster? Sker en samlad bedömning av behov av inhyrd personal innan avrop genomförs? På vilket sätt görs riskanalysen? Hur avvägs kostnaden för inhyrd personal mot tillgänglighet, kvalitet, arbetsmiljö och utbildningsuppdrag? Vilka åtgärder har landstinget hittills vidtagit för att begränsa kostnaden för inhyrd personal? Hur arbetar landstinget för att omfördela och minska arbetsuppgifterna för personal inom bristyrken? Används varierad lönesättning och andra instrument på ett effektivt sätt för att minska behovet av inhyrd personal? Hur samverkar landstinget på området med andra landsting, utbildningsinstitutioner, fackliga organisationer, SKL osv? Finns åtgärder som andra landsting/regioner vidtagit på området som landstinget också bör vidta? Kommentar Uppfyllt Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

124 Granskning av hur landstinget arbetar med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Finns rutiner för att överväga köp av vård från andra landsting i situationer då egen bemanning saknas? Hur omhändertas remissvar, provsvar etc. som hyrläkaren begärt och som inkommer efter att hyrläkaren slutat? Ej uppfyllt Uppfyllt 4.2. Revisionell bedömning Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras är om landstinget arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Vår sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsen i många delar arbetar på ett ändamålsenligt sätt med att begränsa kostnaden för inhyrd personal. Kostnaderna har dock ökat under år 2015 och det återstår att se om vidtagna åtgärder är tillräckliga för att uppnå målet om att minst halvera kostnaderna för inhyrd personal. Vår bedömning grundar sig i övrigt på avstämning och besvarande av i uppdraget angivna delfrågor Rekommendationer Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer: - Landstingsstyrelsen bör fortlöpande följa upp hur förvaltningarnas upprättade utfasningsplaner kan verkställas. - För att undvika att egen personal söker sig till bemanningsföretag bör landstingsstyrelsen överväga att hitta attraktiva ersättningsformer för befintliga specialister att arbeta extra inom landstinget till dess att landstinget är oberoende av bemanningsföretag. - Landstingsstyrelsen bör i sin handlingsplan ange styrning i form av mål och uppföljning vad gäller arbetet med att omfördela och minska arbetsuppgifter inom bristyrken. Vi bedömer att det finns möjlighet att ytterligare effektivisera inom detta område. - Landstingsstyrelsen bör säkerställa att det finns lokala planer för den dimensionering av personal som är önskvärd för att kunna hantera nuvarande och framtida behov av bemanning. Jean Odgaard Projektledare Februari av 23 Landstinget i Kalmar län PwC

125 Upphandlingsenheten Landstingsservice TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Svar över revisorernas granskningsrapport över landstingets upphandlingsverksamhet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar landstingsservice yttrande som sitt svar på revisorernas granskningsrapport över landstingets upphandlingsverksamhet. Bakgrund Landstingets revisorer har granskat landstingets upphandlingsverksamhet. Landstingets revisorer har begärt svar från landstingsstyrelsen med uppgift om vilka åtgärder som vidtagits respektive planeras för att tillvarata de förbättringsmöjligheter och rekommendationer som redovisas i granskningsrapporten. Förslag till yttrande redovisas av upphandlingsenheten inom landstingsservice. Göran Öberg Tf förvaltningschef Bilagor Bilaga 1 Yttrande över granskningsrapport daterad den 18 april Bilaga 2 Granskningsrapport. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Landstinget i Kalmar län Strömgatan 13 Kalmar Telefon vx Bankgiro

126 YTTRANDE Sida 1(3) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Yttrande över revisorernas granskning av landstingets upphandlingsverksamhet Landstingets revisorer har genom PwC låtit granska om landstinget har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkom vid granskningen 2011 och att landstinget i övrigt har en ändamålsenlig process för upphandling. Sammanfattningsvis tycker PwC att Landstinget i Kalmar län delvis har en ändamålsenlig upphandlingsverksamhet. Vid bedömningen har dock brister och förbättringar föreslagits. Dessa kommenteras nedan. Kommentarer och förslag till åtgärder enligt rekommendation Upphandlingsorganisationen - Att upphandlingsenheten skulle ha för lite resurser har framförts. Här kan konstateras att verksamheten fick en ny chef i januari 2015 samt att en delvis ny organisation införts under året. Under 2016 kommer en processkartläggning att ske, därefter kan utvärdering ske gällande resurser. - Upphandlingsenheten ska agera strategiskt men uppfattas dock vara mer operativ. Här har delvis upphandlingsrådet en viktig roll varför rådets uppdrag redovisas nedan: Strategisk ledning av upphandlingsverksamheten med ansvar för prioritering, styrning och strategiska vägval på upphandlingsområdet. Arbeta för att stärka och säkerställa samarbete mellan verksamhet och upphandling. Upphandlingsplanering och prioritering. Beslut om upphandlingsmål och uppdrag till upphandlare och referensgrupp för strategiskt viktiga upphandlingar. Strategisk uppföljning av upphandlingsverksamheten upphandlingsplan. Behandla upphandlingssamverkan med andra landsting eller andra huvudmän. Möjlighet att vid behov, eskalera avgörande frågor till landstingsgrupp. Beslut och vägval i den strategiska styrgruppen ska grundas på faktabaserade underlag. Under hösten 2015 utvärderades Upphandlingsrådets arbete och funktion. Detta resulterade i ett omtag i arbetet med Upphandlingsrådet från och med Bl.a. har landstingets ekonomidirektör gått in som ordförande i rådet, Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

127 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(3) representationen har setts över för att öka dess strategiska tyngd samt årsplan för upphandlingsrådets arbete och sammanträden har upprättats. Upphandlingsprocessen - Riktlinjerna för direktupphandlingar kan uppfattas som otydliga. Upphandlingsenheten har inte kännedom om samtliga direktupphandlingar. Den 11 februari 2016 fastställde landstingsdirektören reviderad Riktlinje för upphandling. Av den nya riktlinjen framgår tydligt att det är upphandlingsenheten som ska genomföra direktupphandlingar. Genom att det är upphandlingsenheten som genomför alla upphandlingar kommer även enheten ha kännedom om alla direktupphandlingar som har genomförts. - Systemet med avtalskatalog för gjorda upphandlingar anses inte användarvänligt. Fr.o.m. 1 mars 2016 arbetar upphandlingsenheten med ett nytt upphandlingssystem med tillhörande avtalsdatabas. Arbete med att föra över avtal till den nya avtalsdatabasen pågår och den nya avtalsdatabasen kommer att lanseras på Navet 1 juni Uppföljning - Prisjämförelser av vilka kostnader landstinget har för olika produktområden jämfört med andra landsting/regioner görs inte. Arbete med framtagande av nyckeltal för att jämföra kostnaderna inom olika produktområden har påbörjats mellan Region Jönköping, Region Östergötland och Landstinget i Kalmar län. - Allt för många användare/inköpare kan göra beställningar i landstinget. Ett projekt är på väg att starta upp som kommer att titta på hur upphandlingsenheten, logistikservice och centralförrådet kan nå ut med information till verksamheterna rörande upphandlade produkter. En naturlig förlängning av den studien kommer bli att begränsa antalet beställare. - Det finns inga dokumenterade rutiner vad gäller intern kontroll inom upphandlingsverksamheten. I landstingsservice egna ledningssystem finns en kontrollpunkt om avtalsuppföljning. Antalet kontrollmoment behöver dock utökas och bör även beaktas i landstingets egna internkontrollplan. En utgångspunkt framåt blir att följa upp utfallen och målen i det nya upphandlingsbokslutet. En annan är att författa en risk- och väsentlighetsanalys som syftar till att befintliga risker görs kända och därmed kan följas upp/kontrolleras. Kontroller som har bäring på upphandlingsfrågor behöver tas fram. Dialoger med förvaltningarna bör ske tätare där det finns brister i avtalsuppföljningen och avtalstroheten.

128 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(3) Uppföljning av avtalstroheten görs med regelbundenhet fr.o.m varje kvartal och sammanfattas årligen i upphandlingsbokslutet. Anna Grönblad Upphandlingschef

129 A Landstinget ikalmarlän Landstingets revisorer BREV Beteckning Er beteckning Landstingsstyrelsen Granskning av landstingets upphandlingsverksamhet. Landstingets revisorer har låtit granska landstingets upphandlingsverksamhet. Granskningen har utförts av konsulter från PwC och har utgått från de revisionsfrågor som revisorerna fastställt. Granskningens syfte har varit att bedöma om landstinget har en ändamålsenlig upphandlingsverksamhet. Vid granskningen har såväl starka sidor som förbättringsområden framkommit: Landstingets upphandlingsverksamhet bedöms i huvudsak vara organiserad på lämpligt sätt. Landstingets upphandlingar bedöms i regel ske i enlighet med Lagen om offentlig upphandling. Verksamheter som gör upphandlingar av betydande och återkommande karaktär får det stöd och den hjälp de behöver. Upphandlarna anses ha adekvat kompetens. Verksamhetens företrädare engageras i stort sett på lämpligt sätt i upphandlingar. Landstinget samverkar på ändamålsenligt sätt med andra myndigheter vid större upphandlingar. Landstingsstyrelsens styrning av upphandlingsverksamheten är tillräcklig. Erforderliga styrdokument för upphandlingsverksamheten finns. U pphandlingsverksamheten utvärderas genom interna kundundersökningar. Blandförbättringsområden som framkommit i granskningen kan följande nämnas: Landstingsstyrelsens uppföljning av upphandlingsverksarnheten är inte tillräcklig. Avtalstroheten följs inte upp systematiskt. Ingångna avtal respekteras inte fullt ut. Prisjämförelser av vilka kostnader landstinget har för olika produktområden jämfört med andra landsting/regioner görs inte. Upphandlingsenheten anses ha för lite resurser vilket medför att det kan vara svårt för verksamheterna att få hjälp med vissa upphandlingar. REVISIONSKONTORET Strömgatan 13 Box 601, KALMAR Tel Fax

130

131 Revisionsrapport Granskning av Landstingets upphandling- och inköpsverksamhet Landstinget i Kalmar län Projektledare Fredrik Andén Cert. Kommunal revisor Projektmedarbetare Bo Thörn Cert. Kommunal revisor Rebecca Lindström Cert. Kommunal revisor Jean Odgaard Cert. Kommunal revisor Februari 2016