KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, måndagen den 21 maj 2012 kl. 9-ca. 12 i Leja, kommunhuset, Lindesberg Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Anders Ceder Ordförande Malin Sjöberg Sekreterare Ledamöter Anders Ceder (S) ordförande Irja Gustavsson (S) 1:e vice ordförande Arnold Bengtsson (S) Margareta Ahlm (S) Hans-Olof Hake (S) Margaretha Östlund (S) Inger Griberg (MP) Snorre Hermansson (V) Pär-Ove Lindqvist (M) Anniette Lindvall (M) Jonas Kleber (C) Christina Pettersson (C) Göran Gustavsson (FP) Ingrid Åberg (KD) Sven-Ove Karlsson (SD) Ersättare Bengt Storbacka (S) Linda Andersson (S) John Omoomian (S) Pia Gröndahl (S) Hassan Abdi Bidar (S) Carina Östrand (S) Bengt Evertsson (MP) Ulf Axelsson (V) Jan Hansson (M) Såma Arif (M) Anne Nyström (C) Ulf Lager (C) Per Carlström (FP) Hlödur Bjarnason (KD) Inger Karlsson (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid 1. Motion från Jeanette Rapp (V) om förändring av pensionsavtal för kommunens heltidspolitiker 2011/375 AKK Bildande av arbetsmarknadsenhet i Lindesberg 2012/44 AKK Henrik Arenvang Utvärdering av besparing på pedagogiska luncher inom skolmåltidsverksamheten 2012/105 AKK Carita Prim, Kaj Söder Kommunal skolplan 2012/160 AKK Kaj Söder

2 5. Begäran om extra medel 2012 för ökade kostnader för skolskjuts 6. Remiss av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län 7. Medborgarförslag om ställplats för husbilar i Lindesberg 2012/87 AKK 2012/122 AKK 2012/61 AKK Gunnar Jaxell Gunnar Jaxell Peter Bring Inriktning löneöversyn /117 AKK Carina Fyrpihl Remiss av nytt program för energi och klimat i Örebro län 2012/100 AKK Ingemar Wegfors Motion från Göran Karlsson (S) om stig vid strandpromenaden i Frövi 2011/346 AKK 11. Motion från Sven-Erik Larsson (M) om Demenscentret i Lindesberg 2012/39 AKK 12. Motion från Pär-Ove Lindqvist (M) m. fl om bredbandsstrategi och bolagisering av Stadsnät i Lindesberg 2012/46 AKK 13. Ansökan om bidrag för genomförande av simkurs i Frövi sommaren /125 AKK 14. Nya fördelningstal för Nerikes Brandkår 2012/131 AKK 15. Ny förbundsordning för Nerikes Brandkår 2012/132 AKK 16. Ändring av kommunstyrelsens reglemente 2012/152 AKK 17. Ombud till stämma med Tursam ekonomisk förening den 31 maj /153 AKK 18. Information om fördjupad översiktsplan för Lindesberg tätort 2011/272 AKK Carina Järnmark, BMB Budget 2013, VP ekonomiska ramar 2012/66 AKK 20. Meddelanden till kommunstyrelsen 21. Anmälan av delegationsbeslut 2

3 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2011/375 Motion om förändring av pensionsavtal för kommunens heltidspolitiker Ärendet Kommunen följer sedan 2003 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda. Jeanette Rapp (V) inkom den 10 november 2011 med en motion där hon föreslog att fullmäktige ska få en redovisning över vilka politiker och tjänstemän som har avtal med kommunen om visstidspension, samt att avtalen snarast bör omförhandlas. Kommunfullmäktige beslutade den 14 november 2011 att motionen remitteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade den 13 december 2011 att motionen remitteras till kommunchefen för yttrande senast till den 29 februari Personalchef Carina Fyrpihl har inkommit med ett yttrande daterat den 23 februari 2012, där hon förespråkar att kommunen ska fortsätta följa Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer om pension och avgångsersättning för förtroendevalda. Kommunstyrelsen beslutade den 27 mars 2012 att ärendet återremitteras till kommunchefen för: utredning av eventuell jävssituation för de politiker i kommunstyrelsen som skulle kunna omfattas av Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda. förtydligande av vilka politiker som genom avtal i sin anställning har rätt till visstidspension. Kommunchef Christer Lenke har i en tjänsteskrivelse daterad den 14 maj 2012 redogjort för återremisspunkterna och har följande beslutsförslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Lindesbergs kommun fortsätter att följa Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer om Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda och avvaktar SKL:s vidare arbete och eventuella förändringar i bestämmelserna. Motionen är besvarad med detta beslut, ovanstående skrivelse samt personalchefens yttrande från den 23 februari Justerande Utdragsbestyrkande 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2011/375 Kommunkontoret Kanslistöd Malin Sjöberg Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Motion från Jeanette Rapp (V) om förändring av pensionsavtal för kommunens heltidspolitiker Sammanfattning Kommunen följer sedan 2003 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda. Jeanette Rapp (V) inkom den 10 november 2011 med en motion där hon föreslog att fullmäktige ska få en redovisning över vilka politiker och tjänstemän som har avtal med kommunen om visstidspension, samt att avtalen snarast bör omförhandlas. Kommunfullmäktige beslutade den 14 november 2011 att motionen remitteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade den 13 december 2011 att motionen remitteras till kommunchefen för yttrande senast till den 29 februari Personalchef Carina Fyrpihl har inkommit med ett yttrande daterat den 23 februari 2012, där hon förespråkar att kommunen ska fortsätta följa Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer om pension och avgångsersättning för förtroendevalda. Kommunstyrelsen beslutade den 27 mars 2012 att ärendet återremitteras till kommunchefen för: utredning av eventuell jävssituation för de politiker i kommunstyrelsen som skulle kunna omfattas av Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda. förtydligande av vilka politiker som genom avtal i sin anställning har rätt till visstidspension. Ärendet Den första punkten för återremiss gäller utredning av en eventuell jävvsituation. Enligt 5 kap. 20 Kommunallagen får en ledamot inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 4

5 Enligt Kommunallagen med kommentarer och praxis (SKL Kommentus Media, 2011, s. 336) ligger det en begränsning i uttrycket "personligen rör ledamoten själv" till individualiserade ärenden i motsats till ärenden som berör vederbörande som medlem av ett kollektiv. Fullmäktige kan naturligtvis bestämma om arvoden till samtliga förtroendevalda, men till exempel kommunstyrelsens ordförande lär bli jävig om fullmäktige ska besluta om just arvoden till honom eller henne. Enligt 6 kap. 6 Kommunallagen får en förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, ska självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, ska nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Enligt 6 kap. 25 Kommunallagen är en förtroendevald eller en anställd hos kommunen jävig om saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Enligt Kommunallagen med kommentarer och praxis (SKL Kommentus Media, 2011, s. 426) är reglerna om jäv inte bara till för att förhindra eller försvåra att enskild anställd eller förtroendevald gynnar sig själv eller någon närstående, utan i huvudsak för att allmänhetens förtroende för myndighetens objektivitet i verksamheten ska bibehållas eller stärkas. Kommunfullmäktige beslutade i november 2002 att bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) gäller fr.o.m. 1 januari 2003 för förtroendevald som har uppdrag efter 31 december Förslaget i den aktuella motionen är att fullmäktige ska få en redovisning över vilka politiker och tjänstemän som har avtal med kommunen om visstidspension. Förslaget är att avtalen snarast bör omförhandlas. När en bedömning av en eventuell jävssituation ska göras i detta ärende är det i förhållande till frågorna ställda i motionen, inte i förhållande till om PBF ska gälla, eftersom kommunfullmäktige beslutat om det Den andra punkten för återremiss gäller förtydligande av vilka politiker som genom avtal i sin anställning har rätt till visstidspension. De politiker som i dagsläget kan komma att omfattas av de bestämmelser som finns i PBF är: - Anders Ceder - Irja Gustafsson - Arnold Bengtsson - Pär-Ove Lindqvist 2 5

6 - Jonas Kleber 3 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Lindesbergs kommun fortsätter att följa Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer om Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda och avvaktar SKL:s vidare arbete och eventuella förändringar i bestämmelserna. 2. Motionen är besvarad med detta beslut, ovanstående skrivelse samt personalchefens yttrande från den 23 februari Christer Lenke Kommunchef 6

7 7

8 8

9 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/44 Bildande av arbetsmarknadsenhet i Lindesberg Ärendet Förvaltningschef Henrik Arenvang, vuxenutbildningsförvaltningen presenterade ett förslag till bildande av en arbetsmarknadsenhet vid beredande kommunstyrelsen den 20 februari Kommunstyrelsen beslutade den 28 februari 2012 att det uppdras till vuxenutbildningsnämnden att ta fram ett förslag till ny arbetsmarknadsenhet i Lindesberg i enlighet med de riktlinjer som förvaltningschefen för vuxenutbildningsförvaltningen presenterade vid beredande kommunstyrelsen den 20 februari Förslaget ska presenteras till kommunstyrelsen i april Vuxenutbildningsnämnden beslutade den 14 mars 2012 att begära förlängd tid för presentation av förslaget till kommunstyrelsen i maj Kommunstyrelsen beviljade detta den 24 april Vuxenutbildningsnämnden beslutade den 18 april 2012 att föreslå kommunstyrelsen besluta: 1. Vuxenutbildningsnämnden byter namn till arbetsmarknadsnämnden från och med 1 januari Vuxenutbildningsförvaltningen Masugnen byter namn till arbetsmarknadsförvaltningen Masugnen från och med 1 januari Nytt reglemente för arbetsmarknadsnämnden antas. 4. Vuxenutbildningsnämnden får i uppdrag att besluta om verksamhetsplan för arbetsmarknadsenhet 2013 enligt bilaga. 5. Vuxenutbildningsförvaltningen får i uppdrag att påbörja rekryteringen av personal till arbetsmarknadsenheten. För att finansiera nya tjänster under delar av 2012, disponeras kronor som finns i resultatregleringsfond för Lärcentrum Masugnen. Justerande Utdragsbestyrkande 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/105 Utvärdering av besparing på pedagogiska luncher inom skolmåltidsverksamheten Ärendet Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott beslutade den 9 januari 2012 att färre pedagoger i grundskolan får äta pedagogisk lunch utan kostnad än tidigare. Det beslutades samtidigt att förändringen ska följas upp i utskottet varje månad. Barn- och utbildningsförvaltningen och måltidsenheten på kommunkontoret har inkommit med varsin utvärdering av förändringen för mars månad Kommunstyrelsen beslutade i april 2012 att måltidsenheten och barn- och utbildningsförvaltningen ska redovisa en uppföljning av förändringen av pedagogiska luncher till beredande kommunstyrelsen i maj Barn- och utbildningsförvaltningen och måltidsenheten på kommunkontoret har inkommit med varsin utvärdering av förändringen för april månad Justerande Utdragsbestyrkande 26

27 Måltidsenheten Carita O Prim Kostchef Utvärdering pedagogiska luncher, Måltidsenhetens sammanställning och utvärdering angående matsalssituationerna med de nya rutinerna kring pedagogiska måltider, under perioden Följande frågor har skickats till skolköken för utvärdering: 1. Hur är situationen i matsalarna nu jämfört med innan de nya rutinerna startade? 2. Äter barnen mindre mat och/eller grönsaker nu? 3. Finns det tillräckligt med vuxna i matsalarna (ätande pedagoger/matvakter)? 4. Fungerar rutinerna med de blå kupongerna för pedagogerna? 5. Övrigt? Svar från köken: 1. Hur är situationen i matsalarna nu jämfört med innan de nya rutinerna startade? Det är bra i matsalen (Ramshyttansskola), Matsalsmiljön är bra (Stadsskogsskolan), Vi upplever inte att det är någon skillnad i matsalen nu mot innan (Rockhammarskolan), Här hos oss fungerar det bra som vi upplever (Hagabackensskola), Ingen skillnad, det är på slutet av lunchen det kan vara stökigt när asylbarnen sitter kvar och äter och lärarna går på lektion innan 12 (Ekbackensskola), Det fungerar bra, ingen skillnad (Storåskolan), vissa dagar är det kaos, lärarna försöker äta och hjälpa barnen (Vedevåg), ordningen i matsalen är som förr (Fröviskolan), I stort sett samma (Kristinaskolan), Ingen skillnad (Brotorpsskolan), Ljudnivån ingen skillnad (Björkhagaskolan) 2. Äter barnen mindre mat och/eller grönsaker nu? äter som de brukar, beroende på vad som serveras (Ramshyttansskola), Dom äter som förut (Stadsskogsskolan), Det är ingen skillnad på åtgången på mat heller (Rockhammarskolan), Mat går det åt ungefär lika mycket, men mindre av grönsaker (Hagabackensskola), Nej, det tror vi inte, de små har lärarna med sig hela tiden, även i matkön står lärarna med och ser till att de tar av allt och smakar (Ekbackensskola), Barnen äter bra, äter inte mindre (Storåskolan), Barnen äter mindre (Vedevåg), Barnen slänger mer mat nu och äter betydligt mindre med grönsaker (Fröviskolan), Det går åt mindre mat och grönsaker, men vi tror fortfarande att det beror på färre ätande vuxna (Kristinaskolan), Äter lika mycket (Brotorpsskolan), De små äter som vanligt. Minskningen beror på att det är färre vuxna som äter (Björkhagaskolan) 3. Finns det tillräckligt med vuxna i matsalarna (ätande pedagoger/matvakter)? Ja, det finns alltid tre vuxna varje dag (Ramshyttansskola), Ibland mer och ibland mindre, men eleverna sköter sig bra (Stadsskogsskolan), Det är två pedagoger i matsalen de har förvisso större ansvar och sitter på spänn, men det fungerar bra (Rockhammarskolan), Vi har 8 ätande pedagoger varje dag + 3 matvakter som går bredvid och hjälper till (Hagabackensskola), Det anser vi, förutom i slutet på lunchen (Ekbackensskola), Det 27

28 finns tillräckligt med vuxna, men alla äter inte alltid (Storåskolan), det behövs fler vuxna (Vedevåg), När mellanstadiet äter skulle det behövas fler vuxna, inga vuxna kvar tills alla har gått (Fröviskolan), Ja, det tycker vi (Kristinaskolan), Ja (Brotorpsskola), Ja (Björkhagaskolan) 4. Fungerar rutinerna med de blå kupongerna för pedagogerna? Ja (Ramshyttansskola), Ja, de som äter har blå kupong med sig. Men fördelningen per dag är ojämn. Ibland sparas kuponger och ett större antal äter någon annan dag (Stadsskogsskolan), det fungerar klockrent med kupongerna (Rockhammarskolan), Rutinerna med matkuponger fungerar bra och kupongerna får vi av rektor Anna L (Hagabackensskola), Ja, det tycker vi, en del glömmer men lämnar dagen efter så i det hela fungerar det (Ekbackensskola), ja (Storåskolan), Jag tror att det stämmer, de flesta dagarna (Vedevåg), Kupongerna fungerar bra (Fröviskolan). Fler ätande än det finns kuponger (Kristinaskolan), Ja (Brotorpsskolan), Nej, fler ätande än kuponger (Björkhagaskolan). 5. Övrigt? Förslag: datummärk kupongerna (Stadsskogsskolan), Det fungerar bra i övrigt (Rockhammarskolan), Tycker att det fungerar bra med luncherna här och barnen är duktiga! (Hagabackensskola), pedagogerna håller inte alltid sina tider (Storåskolan), Jag vet att det här styrs av vår ekonomi, men jag anser att barnen är det viktigaste vi har och vi har ansvar för dem (Vedevåg), Eleverna kommer tidigare och äter, vet inte ifall det har något samband med antal pedagoger (Kristinaskolan), Bra, för nu är det mindre specialkoster till vuxna (Brototpsskolan), Alla verkar vara emot det här (Björkhagaskolan). Sammanfattning: Situationen i matsalarna fungerar bra i stort med undantag av att det inte verkar fungera på Vedevågsskolan. Barnen ser ut att äta lika mycket som tidigare av maten. Det märks något, att mindre grönsaker går åt, på grund av att det är färre vuxna som äter. Där det finns matvakter äter barnen bättre nu. Matsalspersonalen anser att det är tillräckligt med pedagoger i matsalarna (ätande pedagoger/matvakter) för att det ska fungera. Rutinerna kring de blå kupongerna fungerar bättre nu på de flesta skolorna. Rektorerna har lagt upp det på olika vis. Matsalspersonalen i stort är positiva till dagens fördelning av pedagoger i matsalarna. Barnen äter som tidigare och det är ingen större förändring kring matsalssituationen. Budget Måltidsenheten Enligt planerad besparing, så skulle den nya rutinen ha kommit igång redan till den 9/ Så blev inte fallet eftersom de fackliga förhandlingarna drog ut på tiden. Konsekvensen blev för måltid att vi tappade intäkter och att samtliga pedagoger åt mat från den 9/1 till den 17/ Måltidsenheten tappade under den här tiden ca 140 tkr. Carita O Prim 28

29 Barn och utbildningsförvaltningen Uppföljning pedagogiska luncher april månad Bakgrund: Efter beslut i kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott, , har antalet lärare, inom grundskolan, som äter pedagogiskt lunch utan kostnad begränsats. Fr.o.m. den 1 mars äter en personal per 20 elever i skolår 1-6 samt 1 personal per 30 elever i skolår 7-9 tillsammans med eleverna. Övriga vuxna kan äta i matsalen mot uppvisande av kupong. Kuponghäften om tio kuponger kan köpas för 550:-. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att situationen kring detta ska följas upp månadsvis. Här kommer en andra rapport, gällande april månad! På vilket vis har lärares schema påverkats: Det är ingen direkt förändring mot förra månaden. För de flesta har inga stora förändringar gjorts, mest beroende på att det är ett för stort arbete att lägga om scheman mitt i terminen. I vissa fall har man dock varit tvungen att förändra och det innebär på dessa enheter en minskad möjlighet till samplanering. Förändringarna handlar ofta om behovet av att få ut lagstadgad rasttid, samtidigt som eleverna har rast. Elevernas situation: Det är betydligt färre vuxna i matsalen. Många elever uttrycker att man tycker att det är oroligare och att man saknar vuxna att samtal med. Det pedagogiska samtalet går ej att genomföra längre då mycket tid går åt till vaktande. Personal till de yngre barnen noterar att hygien och bordskick snabbt försämras när det inte finns vuxna vid borden. Särskilt viktigt är den ju på skolor med mycket invandrar- och asylelever. Ordning/matro: De flesta märker en tydlig förändring mot att det är rörigare, pratigare och allmänt mer oroligt. Detta uttrycker även eleverna. Även ljudnivån är betydligt högra än tidigare. Vissa uttrycker även att det blivit sämre i form av kladdiga bord mm, då bordsvärdskapet inte fungerar lika bra som tidigare. Personalrummet: Samma som förra månaden,dvs: Både positiva och negativa effekter! Det är många fler som går till personalrummet och det blir en punkt där man träffas. Många lärare anser dock att det är svårare att få till en stunds rast/vila på personalrummet då det är så många som äter där. Vid vissa klockslag är det trångt på några enheter. Det är ytterst få, om ens någon, som köper matkupong för att äta i matsalen. Kuponghantering Det upplevs som byråkratiskt och onödigt krångligt. Det fungerar dock, men inte 100%-igt. Personal på skolorna efterlyser enklare lösningar! Det är fortfarande oklart vem som ska hantera det hela, tex försäljning av kuponger! 29

30 Kommentar: Om matsituationen, både den sociala och den pedagogiska delen, försämras finns en risk att färre elever äter allsidigt och tillräcklig mängd mat. Det medför en risk för minskad måluppfyllelse då orken och kraften avtar på eftermiddagen om man inte ätit en bra lunch! Utifrån detta resonemang skulle det vara intressant att få siffror på hur många elever som äter varje dag, i första hand på 7-9-skolorna. Det skulle även vara intressant att få veta hur mycket mat som slängs jämfört med tidigare (det har ju gjorts undersökningar där mängden slängd mat vägs). Lindesberg Peter Lundell /Verksamhetschef Grundskolan/ 30

31 Måltidsenheten Carita O Prim Kostchef Utvärdering pedagogiska luncher, Måltidsenhetens sammanställning och utvärdering om hur det har gått i skolmatsalarna med den nya rutinen kring pedagogiska måltider, under perioden Följande frågor har skickats till skolköken för utvärdering: 1. Hur är situationen i matsalarna nu jämfört med innan de nya rutinerna startade? 2. Äter barnen mindre mat och/eller grönsaker nu? 3. Finns det tillräckligt med vuxna i matsalarna (ätande pedagoger/matvakter)? 4. Fungerar rutinerna med de blå kupongerna för pedagogerna? 5. Övrigt? I överlag kan man säga att det fungerar bra. Det kan skilja en del mellan skolorna. Situationen i matsalarna fungerar bra i stort. Någon matsal har fått förstärka med fler matvakter. Barnen ser ut att äta lika mycket som tidigare av både huvudkomponent och tillbehör. Där det finns matvakter så äter barnen bättre nu. Matsalspersonalen anser att det är tillräckligt med pedagoger i matsalarna (ätande pedagoger/matvakter) för att det ska fungera och att det är lugnt i matsalarna. Rutinerna kring de blå kupongerna fungerar olika bra på olika ställen. Rektorerna har lagt upp det på olika vis. En del ställen fungerar alldeles utmärkt medan andra ställen har man inte alltid med sig kuponger och har olika skäl till varför de inte har med sig dem. Den här rutinen bör ses över. I de matsalar där kupongsystemet fungerar, där stämmer kupongantal med antal ätande pedagoger. I flera matsalar stämmer det inte med antal kuponger och antal ätande pedagoger. Matsalspersonalen är positiv till dagens fördelning av pedagoger i matsalarna. Barnen äter som tidigare och det är ingen större förändring kring matsalssituationen än tidigare. Enligt planerad besparing, så skulle den nya rutinen ha kommit igång redan till den 9/ Så blev inte fallet eftersom de fackliga förhandlingarna drog ut på tiden. Konsekvensen blev för måltid att vi tappade intäkter och att samtliga pedagoger åt mat från den 9/1 till den 17/ Måltidsenheten tappade under den här tiden ca 140 tkr. Carita O Prim 31

32 Barn och utbildningsförvaltningen Uppföljning pedagogiska luncher mars månad Bakgrund: Efter beslut i kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott, , har antalet lärare, inom grundskolan, som äter pedagogiskt lunch utan kostnad begränsats. Fr.o.m. den 1 mars äter en personal per 20 elever i skolår 1-6 samt 1 personal per 30 elever i skolår 7-9 tillsammans med eleverna. Övriga vuxna kan äta i matsalen mot uppvisande av kupong. Kuponghäften om tio kuponger kan köpas för 550:-. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att situationen kring detta ska följas upp månadsvis. Här kommer en första rapport, gällande mars månad! På vilket vis har lärares schema påverkats: I de flesta fall har det inte gjorts några större förändringar, mest beroende på att det är ett för stort arbete att lägga om scheman mitt i terminen. I vissa fall har man dock varit tvungen att förändra schemat och på vissa enheter har det inneburit en minskad möjlighet till samplanering. På några enheter märks även positiva effekter i form av att lärare måste se till att ta ut sin lagstadgade rast! För vissa 7-9-skolor där man tidigare ätit/vaktat på sin egen rast har det dock inneburit att man i mindre utsträckning äter i matsalen och att det nu blir kommendering rastvakt dit istället. Elevernas situation: Det är betydligt färre vuxna i matsalen. Det blir oroligare och man noterar sämre ätande, både hur mycket och på vilket vis och vad man äter Särskilt på skolor med många nyanlända elever är det viktigt med vuxna förebilder i matsituationen. Den möjligheten är nu mer begränsad! Man missar även en stor social gemenskap, tex samtal mellan barn/vuxna vid mattillfället. Det finns även äldre elever som påtalar att man saknar den sociala kontakten med lärare i matsalen. Ordning/matro: De flesta enheter anger en förändring mot att det är rörigare, pratigare och allmänt mer oroligt. Även ljudnivån i matsalen är betydligt högre än tidigare. Det finns dock även några enheter som inte upplever någon förändring. Personalrummet: Det finns både positiva och negativa effekter! Det är fler lärare, jämfört med tidigare, som går till personalrummet och det blir en punkt där man träffas. På några enheter uttrycker personalen att det är svårare att få till en stunds rast/vila på personalrummet, när det är så många som äter där. På vissa ställen blir det för trångt. Vissa kostnader uppstår när ugnar, bestick och liknande inte finns i tillräcklig omfattning. 32

33 Kuponghantering Det upplevs som byråkratiskt, onödigt krångligt. Det är oklart vem som ska hantera det hela, tex försäljning av kuponger! Det är ytterst få, om ens någon, som köper matkupong för att äta i matsalen. Kommentar: Om matsituationen, både den sociala och den pedagogiska delen, försämras finns en risk att färre elever äter allsidigt och tillräcklig mängd mat. Det medför en risk för minskad måluppfyllelse då orken och kraften avtar på eftermiddagen om man inte ätit en bra lunch! Lindesberg Peter Lundell /Verksamhetschef Grundskolan/ 33

34 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/160 Kommunal skolplan Ärendet Den kommunala skolplanen i Lindesberg är ett dokument för alla, såväl vanliga medborgare som professionella inom barn- och utbildningsförvaltningen. Dokumentet avser hela barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde från förskola till gymnasieskola. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 26 april 2012 att godkänna förslaget till kommunal skolplan och överlämna den för beslut i kommunfullmäktige. Justerande Utdragsbestyrkande 34

35 35

36 Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden Kommunal skolplan för Lindesbergs kommun INLEDNING Den kommunala skolplanen i Lindesberg är ett dokument för alla, såväl vanliga medborgare som professionella inom barn- och utbildningsförvaltningen. Dokumentet avser hela barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde från förskola till gymnasieskola. När orden skola och elev används i texten så menas även barn i förskoleåldern 1 5 år. Ordet lärare omfattar även förskollärare, fritidspedagoger och andra yrkeskategorier som arbetar pedagogiskt med barn. Förskola och skola har både en statlig och en kommunal styrning. Den statliga styrningen regleras i Skollagen, läroplanerna för de olika verksamheterna samt olika förordningar. (Figur om den dubbla styrningen) Den kommunala styrningen sker genom Barn- och utbildningsnämnden och kommunens olika styrdokument. Kommunal Skolplan är ett dokument som visar vilka utvecklingsområden som barnoch utbildningsnämnden har valt att satsa på under perioden för att nå de statliga målen. Vårt samhälle ställer allt större krav på medborgarna. Eleverna måste kunna ta aktivt del av bland annat den snabba tekniska utvecklingen, arbetslivets förändring, den ökade valfriheten och den kulturella och etniska mångfalden. I skolan är förväntningarna höga på ledare, på lärare och på elever. I skolan utvecklar eleverna förmågor och förhållningssätt som är anpassade till vad som krävs i framtiden. Skolans uppgift blir därför att förbereda för det okända och oväntade. För att skolan ska lyckas med det ska eleverna lära sig strategier för hur nya situationer hanteras och hur de kan bli handlingskraftiga. En uppgift i skolan blir därför att skapa meningsfulla inlärningssituationer, så eleverna, utifrån sina olika förutsättningar, utvecklar förmågan att möta nya situationer i livet utanför skolan. I en organisation som har detta som fokus i arbetet, ska också lärarna och ledarna utveckla sin kunskap, om hur eleverna lär och hur form och innehåll kan utveckla elevernas kompetenser inför framtiden. Eftersom lärarna har som utgångspunkt att eleverna lär utifrån egna frågeställningar och själva utvecklar förmågan att nå målen, så arbetar verksamheternas chefer efter samma principer i sitt ledarskap av personalen. En sådan organisation kallar vi en lärande organisation, en lärande organisation som är baserad på vetenskaplig grund. Hållbar utveckling och välfärd i vårt lokalsamhälle skapas av medborgarna, och Lindesbergs kommuns framtid är beroende av hur dagens elever kan hantera framtidens utmaningar. En viktig uppgift är därför att skolan fortsätter utvecklingen av en lärande organisation. 36

37 Vision I vår skola lägger vi grunden till ett livslångt lärande genom höga förväntningar och kunskap för hållbar utveckling i en lustfylld och trygg lärmiljö Uppfyllelsen av målen i läroplanen ska förbättras. För detta finns följande utvecklingsområden. Värdegrunden Det livslånga lärandet börjar med det lilla barnets nyfikenhet och upptäckarglädje. Ett lärande som utgår från den ömsesidiga respekten mellan människor och som leder till fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle, grundläggs i förskolan, I skolan utvecklas den vidare och leder till att elevens tillit och ansvar för sitt eget lärande ökar, liksom lusten och ivern att lära mer. En avgörande förutsättning för lärande är att man känner trygghet och respekt. Skolan är en arbetsplats för elever och personal, där alla människors lika värde är en grundregel. Här finns en hög kompetens och hjälpmedel för att klara olika svårigheter hos eleverna och anpassade lokaler för olika funktionsnedsättningar. Här finns alltid ett förebyggande arbete mot trakasserier, mobbning och kränkande särbehandling. Detta är en del av skolans vardagsarbete med värdegrunden och omfattar också att personalens kompetens ökas. FN:s konvention om barns rättigheter är en självklar utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Arbetet mot kränkande behandling är prioriterat. Alla enheter utvärderar och prioriterar nya mål i sin plan mot kränkande behandling. Ledarskap Lärarnas ledarskap i klassrummen och kompetens är viktigt för elevernas lärande. I en lärande organisation utgår lärarna från elevens förkunskaper i sitt dagliga arbete. Rektorernas och förskolechefernas pedagogiska ledarskap utgör ett utvecklingsstöd för lärarna. Rektorer och förskolechefer har en viktig uppgift att i dialog med sina medarbetare leda lärandet om hur barn och ungdomar lär. Rektorer, förskolechefer och lärare arbetar kontinuerligt med att lära och förbättras i sin yrkesroll för att möta utmaningar och framtida förändringar i samhället. Alla lärare utvecklar sin förmåga att bli bättre lärare. Lärares ledarskap i klassrummet ska utvecklas. Lärande och utveckling Genom att människors olika perspektiv, erfarenheter och åsikter får mötas och kan utmanas i skolan, skapas ett lärande och en utveckling som överensstämmer med läroplanens kunskapssyn. Lärarna leder elevernas lärande och utmanar deras frågeställningar i det dagliga arbetet. 37

38 Språkutvecklingen är av största vikt. Det gäller inte minst för integration av elever som kommer från andra länder. Modersmålsundervisningen är betydelsefull och en möjlighet för eleverna. Varje elevs styrka och behov är utgångspunkt för arbetet med att nå målen. Lärare gör regelbundet bedömningar av varje enskild elevs kunskaper och färdigheter. Med bedömning och individuella utvecklingsplaner har skolan kontroll över varje elevs utveckling och lärande, som sedan ligger till grund för nya framsteg. Hälsofrämjande arbete Ett område som behöver arbetas mer med är barns psykiska hälsa. I våra skolor ska därför ett hälsofrämjande arbete genomföras och hälsosamtal är prioriterade. Elevhälsoarbetet i kommunen är likvärdigt och strukturerat. Arbetet sker utifrån en förvaltningsövergripande elevhälsoplan. Kunskap om kostens och motionens betydelse för hälsan är viktigt. Föräldrar/vårdnadshavare Föräldrar/vårdnadshavare är en resurs som bidrar till hög måluppfyllelse i skolan. Det innebär att föräldrar/vårdnadshavare är ett stöd för sina barns lärande. Skolan är bra på att följa upp elevernas utveckling och diskutera den med elever och föräldrar/vårdnadshavare. Inom kommunens alla skolor är elevernas föräldrar/vårdnadshavare välkomna att besöka verksamheten. Skolan är öppen och har en direkt kommunikation med föräldrar/vårdnadshavare. Skolan har en organisation och ett arbetssätt som främjar elev- och föräldrainflytande. Skolans kontakter med och information till hemmen fungerar bra. Det är lätt för föräldrars/vårdnadshavares att själva finna information. Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande är viktigt för att utveckla elevers självständiga tänkande, initiativförmåga, mod och handlingskraft. Skolans kontakter med arbetslivet fortsätter att förstärkas och förnyas. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll i detta arbete. Genom projektet Entreprenörskap I Skolan - Bergslagen, utvecklas barn och ungdomars initiativförmåga och mod. Varje skola arbetar aktivt med att etablera kontakter med närsamhället. IT i skolan En av skolans huvuduppgifter är att vara kompensatorisk, d.v.s. ge alla elever lika förutsättningar, oberoende av sociala och könsbetingade faktorer. Tillgång till IT är därför inte bara pedagogiskt motiverad, utan även en fråga om att hävda jämlikhet och demokratiska rättigheter. Genom att använda datorn och lärplattformar som ett av sina redskap kan barnen och ungdomarna lära sig på ett mer aktivt och individanpassat sätt. Detta ger ökade möjligheter att tillsammans med andra bearbeta och utveckla sina kunskaper. Informationstekniken ger också möjligheter att anpassa och variera arbetet utifrån olika lärstilar och mognadsnivåer. IT används på ett planerat och systematiskt sätt. 38

39 UPPFÖLJNING Systematiskt kvalitetsarbete Varje enhet genomför ett systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet syftar främst till att bedöma måluppfyllelsen med utgångspunkt i lokala verksamhetsplaner, läroplanerna och skolplanen. Utifrån resultat och lokala förutsättningar formuleras nya mål. En annan uppgift är att ständigt förbättra och utveckla verksamheterna genom regelbunden utvärdering och nya åtgärder. (Figur om kvalitetsuppföljning) Dialog och kommunikation I en lärande organisation är dialog och samtal kring läroplanerna, skolplanens vision och utvecklingsområden en förutsättning för att skapa förståelse om vad som ska åstadkommas. Ledningen för förskola och skola ordnar de forum och sammankomster som behövs för detta. Barn- och utbildningsnämndens uppföljning Barn- och utbildningsnämnden beslutar om teman för sina verksamhetsbesök. Verksamhetsbesökens innehåll är kopplade till utvecklingsområden i kommunala skolplanen. Barn- och utbildningsnämnden kallar under varje verksamhetsår till dialogkonferens där syftet är att följa upp områden i olika avseenden. Slutsatser och lärdomar i dessa uppföljningar rapporteras och blir föremål för dialog i verksamheten. På hösten varje år genomförs kvalitetsdagar där skolans ledning och nämnden diskuterar kvalitetsfrågor. Förvaltningen redovisar resultat utifrån befintliga mål och tillsammans beslutas om nya mål och nya åtgärder för ökad måluppfyllelse. Målen och medel fastställs i en verksamhetsplan. Kommunens sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet redovisas för kommunfullmäktige I barn- och utbildningsnämndens finns en plan för kontaktpolitikerverksamheten. I denna ingår bland annat att kontaktpolitikerna gör besök i verksamheten för att få en bild av hur vardagen i skolan fungerar. Erfarenheterna från besöken redovisas på nämndens sammanträde och finns med som ett underlag, när nämnden fattar beslut om nya mål och åtgärder. Fokusområden: Ledarskap IT i skolan Värdegrund

40 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/87 Begäran om extra medel 2012 för ökade kostnader för skolskjuts Ärendet Till läsåret förändrades skolskjutsarna utifrån ett nytt avtal. Det har medfört extra kostnader för barn- och utbildningsförvaltningen och bokslutet 2011 visar ett underskott för skolskjutsar. Kaj Söder, förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen inkom den 2 april 2012 med en tjänsteskrivelse där han föreslår att barn- och utbildningsförvaltningen får medel för att täcka de ökade kostnaderna för skolskjuts. Kommunstyrelsen beslutade den 24 april 2012 att ärendet tas upp på nytt i kommunstyrelsen i maj Justerande Utdragsbestyrkande 40

41 41

42 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/122 Remiss av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län Ärendet Den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft från och med 1 januari 2012 och landstingen blev regional kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. I myndighetens uppdrag ingår att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet innehåller bland annat mål och grundläggande principer för kollektivtrafikens framtida utveckling. Lindesbergs kommun kan lämna synpunkter på förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län senast den 31 maj Förslaget går att ladda ner på landstingets hemsida: Justerande Utdragsbestyrkande 42

43 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/61 Medborgarförslag om ställplats för husbilar i Lindesberg Ärendet Gunilla och Per Ivar Åkerlind lämnade den 6 mars 2012 in ett medborgarförslag om att det borde finnas en ställplats för husbilar i Lindesberg. I förslaget förklarar de att en ställplats kan locka till fler turister om husbilsägarna vet om att det finns någonstans de kan ställa upp sin husbil. Kommunfullmäktige beslutade den 20 mars 2012 att medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade den 24 april 2012 att förslaget om ställplats för husbilar i Lindesberg överlämnas till arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Kommunstyrelsen gav dessutom utveckling och tillväxt i uppdrag att till kommunstyrelsen i maj 2012 utreda möjligheterna till inrättande av en temporär ställplats för husbilar. Justerande Utdragsbestyrkande 43

44 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/117 Inriktning av löneöversyn 2012 Ärendet Lindesbergs kommun har riktlinjer för lönesättning som är antagna av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen fastställer årligen inriktning av löneöversyn. Båda dokumenten används sedan som en viktig grund när central personalfunktion har inledande överläggningar med de fackliga organisationerna inför löneöversyn Personalchef Carina Fyrpihl inkom den 20 april 2012 med förslag till inriktning av löneöversyn Kommunstyrelsen beslutade den 24 april 2012 att ärendet tas upp på nytt i kommunstyrelsen i maj Justerande Utdragsbestyrkande 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/100 Remiss av nytt program för energi och klimat i Örebro län Ärendet Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet Örebro har arbetat fram ett förslag till nytt program för energi och klimat för Örebro län. Programmet har tagits fram i dialog med länets kommuner, företag och organisationer. Syftet med programmet är att styra inriktningen på verksamheterna vid Länsstyrelsen och Regionförbundet samt fungera vägledande för länets kommuner och inspirera företag och andra organisationer. Kommunen kan lämna synpunkter på programmet till den 30 juni Kommunstyrelsens kansli remitterade ärendet till kommunstyrelsens miljöberedning för yttrande senast till den 22 maj Miljöberedningen har den 14 maj 2012 inkommit med förslag till yttrande. Justerande Utdragsbestyrkande 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2011/346 Motion från Göran Karlsson (S) om stig vid strandpromenaden i Frövi Ärendet Göran Karlsson (S) inkom den 17 oktober 2011 med en motion där han föreslog att Bergslagens miljö- och byggförvaltning får i uppdrag att utreda en utökad strandpromenad i Frövi via Hinsebergsbron, Nain, Lia och Fröviforsbron. När ekonomin blir bättre ska även barnvagnar, rullatorer och rullstolar kunna komma fram på en förbättrad strandpromenad. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutade den 17 oktober 2011 att motionen remitteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens kansli remitterade motionen till Bergslagens miljö- och byggnämnd för svar senast den 1 februari Miljökontoret på Bergslagens miljö- och byggförvaltning inkom den 1 februari 2012 med förslag till sträckning av strandpromenaden samt kostnadsförslag. Kommunstyrelsen beslutade den 28 februari 2012 att ärendet återremitteras till Bergslagens miljö- och byggnämnd eftersom ärendet inte har beretts i nämnden. Bergslagens miljö- och byggnämnd beslutade den 14 mars 2012 att nämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande. Justerande Utdragsbestyrkande 64

65 65

66 66

67 67

68 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/39 Motion från Sven-Erik Larsson (M) om Demenscentret i Lindesberg Ärendet Sven-Erik Larsson (M) inkom den 10 februari 2012 med en motion där han föreslår att socialnämnden ska rapportera till kommunfullmäktige om vad det finns för planer för att inrätta ett boende för de personer som behöver ett särskilt boende trots att de inte uppfyller kraven för att bo på ett äldreboende. Kommunfullmäktige beslutade den 14 februari 2012 att motionen remitteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens kansli remitterade ärendet till socialnämnden för yttrande. Socialnämnden beslutade den 19 april 2012 att anta förvaltningens svar på motionen. I förvaltningens svar framgår att det i dagsläget inte finns några specialinriktade boenden för olika målgrupper inom vård och omsorg, utan det finns vårdboenden och gruppboenden. Vård och omsorg arbetar med flexibla lösningar utifrån varje enskilds behov. Förvaltningen behöver ytterligare inventera behovet av alternativa boenden/avdelningar för att sedan ta ställning till om sådan verksamhet ska byggas upp. Justerande Utdragsbestyrkande 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/46 Motion om bredbandsstrategi och bolagisering av Stadsnät i Lindesberg Ärendet Pär-Ove Lindqvist (M), Jonas Kleber (C), Ingrid Åberg (KD) och Göran Gustavsson (FP) inkom den 14 februari 2012 med en motion där de föreslår att: Lindesbergs kommun omgående upprättar en bredbandsstrategi med målet att alla invånare, offentliga förvaltningar och företag inom kommunen ska kunna få tillgång till fiberanslutet bredband. Stadsnät i Lindesberg ombildas till bolag och läggs som dotterbolag i Linde Energi AB. Kommunfullmäktige beslutade den 14 februari 2012 att motionen remitteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade den 27 mars 2012 att ärendet remitteras till kommunchefen för utredning av upprättande av bredbandsstrategi samt bolagisering av stadsnät. Ärendet tas upp på nytt under hösten Kommunchef Christer Lenke har i en tjänsteskrivelse daterad den 14 maj 2012 redovisat följande beslutsförslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Det uppdras till kommunstyrelsen att: utreda organisationsform för stadsnät i Lindesberg. göra en kartläggning av tillgång och tillgänglighet av fiberanslutet bredband och därefter ta ställning till behovet av en bredbandsstrategi. 2. Förslaget ska presenteras för kommunfullmäktige senast i november Motionen är besvarad med detta beslut. Justerande Utdragsbestyrkande 73

74 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2012/46 Kommunchef Christer Lenke Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Motion från Pär-Ove Lindqvist (M), Jonas Kleber (C), Ingrid Åberg (KD) och Göran Gustavsson (FP) om bredbandsstrategi och bolagisering av Stadsnät i Lindesberg Sammanfattning Pär-Ove Lindqvist (M), Jonas Kleber (C), Ingrid Åberg (KD) och Göran Gustavsson (FP) inkom den 14 februari 2012 med en motion där de föreslår att: Lindesbergs kommun omgående upprättar en bredbandsstrategi med målet att alla invånare, offentliga förvaltningar och företag inom kommunen ska kunna få tillgång till fiberanslutet bredband. Stadsnät i Lindesberg ombildas till bolag och läggs som dotterbolag i Linde Energi AB. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 14 februari 2012 att motionen remitteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade den 27 mars 2012 att ärendet remitteras till kommunchefen för utredning av upprättande av bredbandsstrategi samt bolagisering av stadsnät. Ärendet tas upp på nytt under hösten Att göra en bredbandsstrategi är ett långsiktigt arbete, där man först bör göra en kartläggning av befintlig tillgång och tillgänglighet till fiberanslutet bredband. Därefter får man ta ställning till om det behöver upprättas en bredbandsstrategi. Organisationsformen för stadsnät bör utredas vidare, där bolagisering är ett av alternativen som kommer att beaktas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Det uppdras till kommunstyrelsen att: utreda organisationsform för stadsnät i Lindesberg. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 74

75 2 göra en kartläggning av tillgång och tillgänglighet av fiberanslutet bredband och därefter ta ställning till behovet av en bredbandsstrategi. 2. Förslaget ska presenteras för kommunfullmäktige senast i november Motionen är besvarad med detta beslut. Christer Lenke Kommunchef 75

76 76

77 77

78 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/125 Ansökan om bidrag för genomförande av simkurs i Frövi sommaren 2012 Ärendet Positiva Frövi inkom den 17 april 2012 med en ansökan om bidrag om kronor för genomförande av simkurs i Frövi sommaren De senaste två åren har kultur- och fritidsnämnden beviljat bidrag om kronor, men på grund av ändrade bidragsregler kan inte nämnden bevilja bidragsansökan för år Justerande Utdragsbestyrkande 78

79 79

80 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/131 Nya fördelningstal för Nerikes Brandkår Ärendet Sedan Nerikes Brandkår bildades år 1998 har fast fördelningstal tillämpats då det gäller kostnadsfördelningen mellan ingående kommuner. Modellen bygger på varje parts nettokostnad för den egna räddningsverksamheten vid inträdet i kommunalförbundet. Nu föreslår direktionen i Nerikes Brandkår att en justering av fördelningstalen görs främst med anledning av förändringar i befolkningsantal. Direktionen föreslår att nya fördelningstal fastställs från och med 2013 till följande: Kommun Procent Örebro 50,2 Lindesberg 14,8 Kumla 11,6 Hallsberg 7,7 Laxå 4,6 Nora 4,2 Askersund 3,7 Lekeberg 3,2 Justerande Utdragsbestyrkande 80

81 81

82 82

83 83

84 84

85 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/132 Ny förbundsordning för Nerikes Brandkår Ärendet Direktionen i Nerikes Brandkår beslutade den 19 april 2012 att föreslå kommunfullmäktige i medlemskommunerna att fastställa ny förbundsordning för Nerikes Brandkår i enlighet med upprättat förslag från den 24 april Detta med anledning av förändring av fördelningstalen i 17. Justerande Utdragsbestyrkande 85

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen KS Dnr. 2012/152 Ändring av kommunstyrelsens reglemente Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 24 april 2012 att ersättarna i planeringsoch utvecklingsutskottet inte har närvarorätt om de inte tjänstgör. Kommunchefen fick samtidigt i uppdrag att senast till i juni 2012 ta fram förslag till ändrat reglemente för kommunstyrelsen som följd av den förändringen. Förslag till ändrat reglemente har upprättats den 15 maj I förslaget har även språkliga förändringar gjorts, liksom korrigeringar som följd av ny lagstiftning samt inaktualitet. Justerande Utdragsbestyrkande 91

92 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Antaget av Kf 2012-XX-XX Utöver det som föreskrivs om Kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. KOMMUNSTYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1 Ledningsfunktionen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. 2 I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat: - utvecklingen av den kommunala demokratin, - personalpolitiken, - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten, - mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas, - miljövårds- och naturvårdspolitiken - energiplaneringen samt främja energihushållningen, - trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning, - informationsverksamheten, - arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet, - arbetet med att effektivisera administrationen, - utvecklingen av informationssystem och kommunikation; samt - utveckling av brukarinflytande. Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa: - socialtjänsten och verka för att socialtjänstlagens mål kan uppfyllas, - den kommunala hälso- och sjukvården och verka för en god kommunal hälsooch sjukvård, - skolväsendet och verka för att skollagstiftningens mål kan uppfyllas, - räddningstjänsten och verka för ett gott kommunalt samhällsskydd - fritids- och kulturpolitiken och verka för en god fritids- och kulturverksamhet i kommunen. - att målen i miljöbalken och livsmedelslagen kan uppfyllas - att målen för de lagstadgade kommunaltekniska verksamheterna vatten och avlopp, avfall och gata kan uppfyllas. Borttaget:, ADB Borttaget:, Borttaget: och djurskyddslagen 1 92