Detta ska vi gå igenom

Transkript

1 Konsten att lära

2 Hjärnan och minnet Korttidsminnet Långtidsminnet Konsten att läsa Lässtrategier Att tolka en text Studietekniker Förberedelser Understrykningar Anteckningar Sammanfattningar Tankemodeller Övning Minnestekniker Detta ska vi gå igenom

3 Hjärnan och minnet Många studenter använder studietekniker Det finns bra och dåliga studietekniker Och vanligen väljer studenter de sämsta studieteknikerna Många använder studietekniker på fel sätt, som mål och inte som medel För att kunna använda studieteknikerna som medel måste vi förstå hur lärandet går till i våra hjärnor Lärande (av fakta) = minne + förståelse

4 Minnet Korttidsminnet (arbetsminnet) 20 sekunder 7 +/- 2 enheter kan kommas ihåg 4 +/-2 enheter kan användas vid problemlösning (arbetsminne)

5 Ä E A I N B T

6 Ä E A I N B T A F I E C S O P W A O S S

7 USA CIA FBI NATO SWE SÄPO Chunkning

8 Långtidsminnet Kunskapen ska fastna i långtidsminnet (minne) Den nya kunskapen ska kopplas ihop med tidigare kunskap (förståelse) Ju fler kopplingar vi skapar, desto bättre minne och förståelse Långtidsminnets uppbyggnad Associationer Semantik Betydelse, begrepp Nätverk Organiserad kunskap Begreppshierarkier Scheman

9 Associationer Däggdjur Söta Torrfoder Hund Katt Människans bästa vän Fido Koppel Mind map

10 Begreppsrelationer Synonymer Antonymer (motsatser) Hierarkier Nätverk

11 Nätverk Livsåskådning Religion Ideologi Abrahamitisk religion Hinduism Kristendom Islam Katolicism Protestantism Begreppshierarki

12 Scheman för restaurangbesök McDonalds: Gå till kassan Beställ maten Betala Hitta ledig plats Ät Släng soporna Finrestaurang: Invänta hovmästare Bli placerad Läs menyn Beställ maten Ät Betala och ge dricks

13 Vad fastnar i långtidsminnet? Flera sinnen Känslor Minne Konstigheter Repetition Chunkning Utspritt lärande Övning Varvad inlärning

14

15

16 Vad fastnar i långtidsminnet? Flera sinnen Känslor Minne Konstigheter Repetition Chunkning Utspritt lärande Övning Varvad inlärning

17 Minnet De flesta lär sig: 10 % av vad de läser Passivt Aktivt 20 % av vad de hör 30 % av vad de ser 50 % av vad de ser och hör 70 % av vad de diskuterar med andra 80 % av vad de använder och gör i verkligheten 90 % av vad de lär någon annan

18 Förståelse Förståelse = ny kunskap + tidigare kunskaper + organisation av kunskapen Kunskap ska inte kopieras, den ska konstrueras, integreras och organiseras av individen Kopierad kunskap minns man bara Konstruerad och integrerad kunskap förstår man Organiserad kunskap förstår man ännu bättre Tidigare kunskaper Ju mer du kan, desto lättare har du att lära dig nytt Bearbeta kunskapen : koppla den till så mycket tidigare kunskap som möjligt Varje gång du kopplar ihop ny och tidigare kunskap förändras hjärnan Man kan minnas utan att förstå Då kopieras kunskapen Helheter Hjärnan fyller i luckorna Strukturer Personliga strukturer Experters strukturer Isolerade fakta Faktasträngar Begrepp Scheman Tankemodeller Förståelse skapar starkare minne

19 Tidigare kunskap Världens kortaste brevväxling

20 Tidigare kunskap Världens kortaste brevväxling

21 Förståelse Förståelse = ny kunskap + tidigare kunskaper + organisation av kunskapen Kunskap kopieras inte, den konstrueras av individen Tidigare kunskaper Ju mer du kan, desto lättare har du att lära dig nytt Bearbeta kunskapen : koppla den till så mycket tidigare kunskap som möjligt Varje gång du kopplar ihop ny och tidigare kunskap förändras hjärnan Man kan minnas utan att förstå Då kopieras kunskapen Helheter Hjärnan fyller i luckorna Strukturer Personliga strukturer Experters strukturer Isolerade fakta Faktasträngar Begrepp Scheman Tankemodeller Förståelse skapar starkare minne

22 Helheter

23 Helheter

24 Helheter

25 Helheter

26 Helheter

27 Helheter Vad står det?

28 Helheter Vad står det?

29 Förståelse Förståelse = ny kunskap + tidigare kunskaper + organisation av kunskapen Kunskap kopieras inte, den konstrueras av individen Tidigare kunskaper Ju mer du kan, desto lättare har du att lära dig nytt Bearbeta kunskapen : koppla den till så mycket tidigare kunskap som möjligt Varje gång du kopplar ihop ny och tidigare kunskap förändras hjärnan Man kan minnas utan att förstå Då kopieras kunskapen Helheter Hjärnan fyller i luckorna Strukturer Personliga strukturer Experters strukturer Isolerade fakta Faktasträngar Begrepp Scheman Tankemodeller Förståelse skapar starkare minne

30 Räkna upp årets månader! Strukturer

31 Strukturer Räkna upp årets månader i alfabetisk ordning!

32 Isolerade fakta ger ingen förståelse: Strukturer Gustav Vasa, kung

33 Strukturer Struktur ökar förståelsen (och minnet) Faktasträngar hjälper framförallt minnet A B C D Hejsan morsan, hejsan stabben, här är brev från Telefonnummer Vi ska äta ni ska laga Kungalängder

34 Faktasträng: Enkel regentlängd Strukturer Kristian II Gustav Vasa Erik XIV

35 Faktasträng: Enkel regentlängd Strukturer Kristian II Gustav Vasa Erik XIV Utvidgad regentlängd: Magnus Eriksson, kung Kristian II, kung Gustav Vasa, kung Erik XIV, kung Kopplade faktasträngar: Magnus Eriksson, kung Kristian II, kung Gustav Vasa, kung Erik XIV, kung Feodal kung Ständerstatskung Absolut kung

36 Strukturer Absolutismen, en politisk ideologi Svaga parlament Den absoluta staten Byråkrati Merkantilismen, en ekonomisk idé Dynastisk stat

37 Strukturer Absolutismen, en politisk ideologi Svaga parlament Den absoluta staten Byråkrati Merkantilismen, en ekonomisk idé Inventering av landets resurser Dynastisk stat Positiv handelsbalans Global handel

38 Strukturer Tidigare kunskap Absolutismen, en politisk ideologi Tidigare kunskap Svaga parlament Dynastisk stat Den absoluta staten Tidigare kunskap Byråkrati Merkantilismen, en ekonomisk idé Positiv handelsbalans Inventering av landets resurser Global handel Tidigare kunskap Tidigare kunskap Tidigare kunskap Tidigare kunskap

39 Strukturer Religion Stark kyrka Svag kyrka Sekulariserad stat Politik Den medeltida staten Den absoluta staten Demokratisk stat Ekonomi Lägga på hög Merkantilismen Marknadsekonomi Medeltid Tidigmodern tid Modern tid

40 Flera sinnen Minne Förståelse Struktur Känslor Helheter Konstigheter Tidigare kunskap Repetition Chunkning Utspritt lärande Övning Varvad inlärning

41 Konsten att läsa

42 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Vad betyder det?

43 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Vilken är kontexten (sammanhanget)?

44 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Möjliga kontexter: Rån Tiggeri En person kräver tillbaka en skuld En säljare som talar om vad en vara kostar En polis som vittnar i en domstol mot en rånare En galen kung som vill ha 100 kungakronor

45 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Möjliga genrer som kan hjälpa oss att bestämma kontexten: Deckare > Rån Nyhetsreportage om tiggare i Stockholm > Tiggeri En dagbok som handlar om hur en familj splittras på grund av en liten obetydlig skuld > En person kräver tillbaka en skuld En roman om den köpgalna, men fattiga, Lisa, som går runt i affärer och frågar vad varor kostar > En säljare som talar om vad en vara kostar Ett domstolsprotokoll om ett rån > En polis som vittnar i en domstol mot en rånare En historisk skildring av Karl den starke som var galen och samlade på kungakronor > En galen kung som vill ha 100 kungakronor

46 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Vad betyder ordet kronor? (Läsa på raden) Pengar? Huvudprydnader? Älgkronor?

47 Svaga Lisa säger att den starke Kalles, som har en kniv, sa: Jag vill ha 100 kronor! Finns det något som framgår av texten trots att det inte står där? Vi tolkar texten som att Kalle hotar Lisa (eller någon annan) med en kniv, inte att han bara håller i kniven eller har den i väskan. (Läsa mellan raderna) Men nu är det lättare att bestämma kontexten!

48 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Varför säger Lisa så?

49 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! För att veta varför Lisa sa så behöver vi veta: Vem hon är Kontexten Syftet med att säga så

50 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Kan vi lita på att Kalle sa så? Kan vi lita på Lisa? Har hon anledning att ljuga (tendens)? Kommer hon ihåg vad Kalle sa (närhet i tid) Hörde hon det själv eller berättade någon annan det för henne (beroende)?

51 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Varför är Lisa svag och Kalle stark? Om vi läser texten ur ett genusperspektiv, så är det viktigt hur man beskriver män och kvinnor! Kvinnor brukar beskrivas som svaga och män som starka

52 Svaga Kalle säger att den starka Lisa sa: Jag vill ha 100 kronor! Hur tolkar du texten nu? Kontext? Genre? Perspektiv? Fördomar? Brukar kvinnor vara rånare?

53 Lässtrategier Välj lässtrategi beroende på vad syftet med läsningen är Nöjesläsning = empatisk läsning Är det sant? = kritisk läsning Svaret på en fråga = sökande läsning Men alltid: Översiktsläsning Rätt lässtrategi sparar tid Viktigt att välja rätt lässtrategi Den som väljer en empatisk läsning (när man ska läsa kritiskt) kan bli lurad Olika lässtrategier Översiktsläsning Sökande läsning Empatisk läsning Kritisk läsning Att läsa kurslitteratur innebär vanligen alla lässtrategier, i olika sammanhang

54 Översiktsläsning Hjälper oss att Se helheten Se textens skelett Hitta det viktiga i texten Tolka texten Ta fram information om Författare Namn Yrke Ålder Bakgrund Åsikter Utgivningsår Genre Syfte Kontext genom att läsa paratexterna: Titel Förord Baksidestext Förlagsinformation Innehållsförteckning Sakregister Bläddra igenom boken

55 Sökande läsning När du söker efter något, till exempel Svaret på en fråga Empatisk Förstå vad författaren vill ha sagt Ifrågasätt inte texten Lägg inte in dina egna värderingar Författarens värderingar ska däremot finnas kvar Det "normala" sättet att läsa skönlitteratur Kritisk Ifrågasätt det som författaren skrivit, till exempel Källkritik Normkritik Argumentationsanalys Skickliga läsare kan läsa empatiskt och kritiskt (och sökande) samtidigt

56 Att tolka texter Vad innebär det att tolka en text? Använd din tidigare kunskap för att förstå texten Koppla ihop texten (den nya kunskapen) med tidigare kunskap Olof Lagercrantz "Läsandet är en arena där författaren och läsaren tillsammans uppför ett fantasiskådespel. Det är inte blott författaren som är kreativ utan också läsaren." Joseph Conrad "Vilka underbart goda nyheter att just du tycker om min bok, ty man skriver bara halva boken, andra hälften får läsaren ta hand om."

57 Att tolka texter Hermeneutik Tolkningslära Bibeltolkning: Vad är den sanna tolkningen av texten? Författare och läsare är ointressanta Schleiermacher Författarens avsikt med texten är den korrekta tolkningen Gadamer Författarens avsikt + läsarens tidigare kunskaper skapar tolkningen Fri tolkning Läsarens tolkning är den korrekta Författaren är ointressant

58 Att tolka texter Syfte Tolkningar Författare Bok Läsare

59 Den hermeneutiska cirkeln (spiralen) Helhet-del Förförståelse-förståelse Att tolka texter

60 Att tolka texter Att läsa på raderna Handlar om att förstå orden, deras definitioner Att läsa mellan raderna Vi fyller ut luckor i texten Extremt viktigt att kunna, eftersom det inte går att skriva ut allt När man läser mellan raderna gör man inferenser Drar slutsatser Vi använder scheman Läsaren fyller i tomrummen med sina föreställningar Det är effektiv informationsförmedling att låta läsaren göra jobbet! Men farligt - om man misslyckas så förstår läsaren fel eller ingenting Tolkningsnycklar Tolkningsnycklarna används för att öppna "rätt" dörrar och se "rätt" saker Det var en gång En del tolkningsnycklar finns i texten På raderna i texten I genren En del tolkningsnycklar finns utanför texten I kontexten I dina egna erfarenheter I uppslagsböcker

61 Mary had a little lamb... Vem är Mary? Att läsa mellan raderna

62 Att läsa mellan raderna Mary had a little lamb... Vem är Mary? Its fleece was white as snow She spilled gravy and mint jelly on her dress The delivery was a difficult one and afterwards the vet needed a drink

63 Att läsa på och mellan raderna I det antika Rom satte man upp skyltar där det stod: CAVE CANEM Vi läser på raden: Varning för hunden Men vad betyder det? Vi läser mellan raderna Akta er så att ni inte stiger på våra söta men ömtåliga små vovvar? Försvinn tjuv, annars bussar vi hunden på dig? Se upp, kära gäst, så att inte vår hund biter dig?

64 Att tolka ur olika perspektiv Olika perspektiv ger olika tolkningar av till exempel en källa eller en händelse

65 Goda och svaga läsare Före läsningen Goda och självständiga läsare Aktiverar tidigare kunskap Förstår vad som är målet och avsikten med läsningen Väljer lämpliga strategier Svaga och osjälvständiga läsare Börjar läsa utan att förbereda sig Läser utan att veta varför Läser utan att bedöma hur texten ska angripas

66 Goda och svaga läsare Under läsningen Goda och självständiga läsare Är fokuserade och uppmärksamma Kommer med antaganden och förslag Använder förklarande strategier när de inte förstår Använder sammanhanget i texten för att förstå nya ord och uttryck Använder textens struktur för att förstå bättre Organiserar och kopplar ny information till tidigare information Kontrollerar sin egen förståelse Är medvetna om när de förstår Är medvetna om vad de har förstått Svaga och osjälvständiga läsare Blir lätt distraherade Läser för att få det gjort Registrerar inte när de eventuellt inte har förstått Registrerar inte vilka ord och begrepp som är viktiga Förstår inte hur texten är strukturerad Lägger till ny information istället för att koppla den till tidigare information Begriper inte att de inte förstår

67 Goda och svaga läsare Efter läsningen Goda och självständiga läsare Reflekterar över vad de har läst Uppfattar framgång som ett resultat av insats Sammanfattar det viktigaste Söker kompletterande information från andra källor Svaga och osjälvständiga läsare Slutar att tänka på innehållet i texten när de har läst färdigt Uppfattar framgång som ett resultat av tur

68 Studietekniker

69 Koppla ihop ny och tidigare kunskap Organisera kunskapen Minns den Lärande

70 Studietekniker Relativt enkla att lära Öva 5-6 gånger per teknik så sitter de Är effektiva Ska användas som medel, inte som mål

71 Studietekniker Förberedelser Understrykningar Anteckningar Sammanfattningar Tankemodeller (mind maps) Öva (inte repetera) Minnestekniker

72 Förberedelser Syfte Visa helheten För att kunna hitta de viktiga detaljerna För att kunna förstå detaljerna För att kunna hitta kontexten Värma upp hjärnan Aktualiserar kunskaper Snabbare, effektivare tänkande Fördelar Snabbt Enkelt Effektivt Nackdelar Man kan inte göra detta helt på egen hand, man behöver hjälp av en expert (lärare) Metod Brainstorma Använda mind maps Använda advance organizers Gå igenom kunskapskrav

73 Understrykningar Syfte För att hitta begrepp För att kunna använda senare för att göra sammanfattningar, tankemodeller och frågora Fördelar Snabbt Enkelt Nackdelar Kan bli för passivt

74 Metod Anpassa efter syfte Hitta de viktiga detaljerna Svårt! Har man helheten är det lättare Kunskap om kunskapskrav hjälper Stryka under lagom mycket Ord Meningar Kunna använda symboler! Extra viktig information? Jag förstår inte Cirklar/boxar Markera viktiga begrepp 1, 2, 3, 4, 5 Numrera en viktig uppräkning Kommentera texten (koppla ihop ny och tidigare kunskap) Koppla till annan kunskap om ämnet Med egna ord Begrepp (som hittas med hjälp av begreppshierarkier) För en dialog med texten Ifrågasätt, ställ nya frågor som texten har väckt Hitta analogier detta är som X Egna personliga minnen Associationer till texten vad vet jag om X? Rita bilder

75 Anteckningar Syfte Att kunna använda senare för att göra sammanfattningar, tankemodeller och frågor För att förstå (koppla ihop ny och tidigare kunskap) För att hitta begrepp Fördelar Snabbt Kombinerar flera olika studietekniker (Cornellmetoden) Kan användas istället för understrykningar (men tar då längre tid) Kan kombineras med tregemsmetoden Nackdelar Kan vara svårt att hinna med Tar lite tid att lära sig att anteckna på ett effektivt sätt Att bara ta emot utdelade PP-bilder och läsa dem ger inte särskilt mycket Metod Cornellmetoden Förkortningar Begrepp Symboler Egna ord Tankemodeller

76 Ledtrådar Skrivs ner snart efter Provfrågor Begrepp Viktiga personer Viktiga händelser För att göra sammanfattningar, tankemodeller och övningar Namn, datum, ämne Anteckningar Görs under föreläsningen/läsningen Huvudpoänger Begrepp Egna ord Förkortningar Symboler Bilder Lämna plats mellan anteckningarna Anteckningar - Cornellmetoden Sammanfattning Skrivs i efterhand Sammanfattning av dessa anteckningar För att kunna hitta rätt anteckningar senare

77 Sammanfattningar Syfte För att se helheten För att förstå (koppla ihop ny och tidigare kunskap) För att hitta begrepp Fördelar Ganska snabbt att göra Medelbra effekt Om man behärskar tekniken Annars en tveksam effekt Att kunna sammanfatta är användbart i andra sammanhang än studier Nackdelar Svårt att sammanfatta mycket stora mängder (1000 s) Då är tankemodeller bättre Tar viss tid att lära sig, för att det ska vara effektivt Metod Trestegsmodellen ½ A4 med egna ord 3 begrepp (eller 2, 4 eller 5) med hjälp av begreppshierarkier 1 begrepp med hjälp av begreppshierarkier

78 Syfte För att förstå (strukturera kunskapen) För att se helheten Fördelar Mycket effektiv Man använder flera olika sinnen Nackdelar Tar mycket tid att göra Man måste lära många olika tankemodeller Tankemodeller

79 Mind map (brain storm) > strukturerad mind map (begreppsrelationer)

80 Flödesschema (orsak-verkan)

81 Träddiagram (klassificera; begreppshierarkier)

82 Venndiagram (jämföra)

83 Fyrfältare (analysera) Myndighet Man Kvinna under medeltiden Vuxen Ja Nej Barn Nej Nej

84 Övning (inte repetition) Syfte Metakognition Veta hur mycket man kan och vad man inte kan För att förstå (kopplar ihop ny och gammal kunskap; kan strukturera kunskapen) För att minnas det viktiga för provet (repetition) Fördelar Mycket effektivt Flexibelt i tid och metod Förhindrar fluency-illusioner Nackdelar Tar mycket tid att göra bra frågor Man måste kunna mycket för att kunna göra bra frågor

85 Metod Frågekort/Prov Inte faktafrågor Leder till utantillinlärning Möjligen i början Sambandsfrågor (på begreppsnivå som förutsätter fakta) Vilka är de tre viktigaste begreppen för att fånga in den franska revolutionen? Motivera! Hur förhåller sig begreppen parlament och absolut monark till varandra under absolutismen? På vilket sätt påverkade krigen utvecklingen i Sverige under stormaktstiden? Jämför demokratin i antikens Athen med vår moderna! Likheter och skillnader? Vilka konsekvenser (ekonomiska, sociala, politiska och kulturella) fick den industriella revolutionen? Varför är X sant? Argumentera för och emot X! Gör en tankemodell över X Ställa frågor till varandra som grupparbete

86 Minnestekniker Syfte För att minnas begrepp och tankemodeller för provet (mindre effektivt för minnet än övning, men som ett sista redskap inför provet) Fördelar Ganska snabbt att lära Enkelt Bra för utantillinlärning Nackdelar Begränsas till utantillinlärning Begränsas till fakta/begrepp Ger ingen förståelse Metod Utantillinlärning av nödvändiga basfakta Multiplikationstabellen Akronymer PEMDAS Vad som ska räknas först i en matematisk ekvation Parenteser, exponenter, multiplikation, division, addition, subtraktion Minnesvandring Gå längs en känd väg och placera in det du ska minnas kopplat till konstiga/känslosamma saker

87 Några avslutande råd Planera lärandet Adekvat aktivitet Önskvärda svårigheter Multipelt lärande Utspritt lärande Varvat lärande Använd egna ord