Hjärnan och minnet Hjärnan och förståelse Studietekniker. Detta ska vi gå igenom

Transkript

1 Konsten att lära

2 Hjärnan och minnet Hjärnan och förståelse Studietekniker Detta ska vi gå igenom

3 Hjärnan och minnet Många studenter använder studietekniker Det finns bra och dåliga studietekniker Och vanligen väljer studenter de sämsta studieteknikerna Många använder studietekniker på fel sätt, som mål och inte som medel För att kunna använda studieteknikerna som medel måste vi förstå hur lärandet går till i våra hjärnor Lärande (av fakta) = minne + förståelse

4 Minnet Korttidsminnet (arbetsminnet) 20 sekunder 7 +/- 2 enheter kan kommas ihåg 4 +/-2 enheter kan användas vid problemlösning (arbetsminne)

5 K T W P O I D

6 Ä E A I N B T A F I E C S O P W A O S S

7 USA CIA FBI NATO SWE SÄPO Chunkning

8 Långtidsminnet Kunskapen ska fastna i långtidsminnet (minne) Den nya kunskapen ska kopplas ihop med tidigare kunskap (förståelse) Ju fler kopplingar vi skapar, desto bättre Långtidsminnets uppbyggnad Associationer Betydelser Nätverk

9 Associationer Hitler Tyskland Dåligt Förintelsen Nazism Andra världskriget Sverige Politik Mind map

10 Betydelser Definitioner i form av begrepp Nazism = politisk lära

11 Nätverk Begreppsrelationer Synonymer Nazism = fascism Nazism = diktatur Motsatser Nazism kommunism Nazism demokra< Del av helhet Hand - kropp Hitler, antisemitism och Hitlerjugend var delar av nazismen Hierarkier Över- och underordnade begrepp

12 Nätverk Livsåskådning Ideologi Religion Odemokratiska ideologier Demokratiska ideologier Nazism Kommunism Begreppshierarki

13 Vad fastnar i långtidsminnet? Flera sinnen Känslor Minne Konstigheter Utspritt lärande Repetition Övning Chunkning Varvad inlärning

14

15 OBS! Schematisk bild!

16 Hur fastnar kunskapen i långtidsminnet? Flera sinnen Känslor Minne Konstigheter Utspritt lärande Repetition Övning Chunkning Varvad inlärning

17 Förståelse Förståelse = ny kunskap + tidigare kunskaper + organisation av kunskapen Kunskap ska inte kopieras, den ska konstrueras Värm upp hjärnan Tala om för hjärnan vad som är viktigt Tidigare kunskaper Helheter Strukturer organisera kunskaperna Förståelse skapar starkare minne

18 Förståelse Förståelse Kunskap ska inte kopieras, den ska konstrueras, integreras och organiseras Kopierad kunskap minns man bara Konstruerad och integrerad kunskap förstår man Organiserad kunskap förstår man ännu bättre Värm upp hjärnan Du tänker snabbare Du har lättare att koppla ihop ny och tidigare kunskap Tala om för hjärnan vad som är viktigt Kunskapskriterier

19 Vad står det? På nästa PP står ett ord som inte är helt ifyllt skrik ut direkt vad det står utan att tänka

20 LÄ_ARE

21 Förståelse Tidigare kunskaper Ju mer du kan, desto lättare har du att lära dig nytt Bearbeta kunskapen: koppla den till så mycket tidigare kunskap som möjligt Varje gång du kopplar ihop ny och tidigare kunskap förändras hjärnan Man kan minnas utan att förstå Då kopieras kunskapen

22 Tidigare kunskap Världens kortaste brevväxling

23 Tidigare kunskap Världens kortaste brevväxling

24 Förståelse Helheter Hjärnan fyller i luckorna Förståelse

25 Helheter

26 Helheter

27 Helheter + tidigare kunskap Vad står det?

28 Helheter + tidigare kunskap Vad står det?

29 Förståelse Strukturer Personliga strukturer Vårt tänkande påverkas av våra strukturer Experters strukturer Klokt att välja de bästa strukturerna Fakta Begrepp Scheman Förståelse

30 Räkna upp årets månader! Strukturer

31 Strukturer Räkna upp årets månader i alfabetisk ordning!

32 Strukturer Isolerade (meningslösa) fakta ger ingen förståelse: Per Persson Karl Karlsson Nils Nilsson

33 Strukturer Faktasträngar hjälper framförallt minnet Januari, februari Vi ska äta ni ska laga Kungalängder

34 Strukturer Faktasträngar gör att vi kan komma ihåg det lättare Nils Nilsson år Per Persson år Karl Karlsson

35 Strukturer Men hur hänger dessa tre personer ihop? Per Persson ?? Karl Karlsson ? Nils Nilsson

36 Strukturer Bara mer fakta räcker inte för att förstå Per Persson Glunk Tirivasiv Överviv Lubb under Noxet Niff i nuff etc Karl Karlsson Krinkyl Totitiv Oopi Lubb under Noxet Luuu etc Nils Nilsson Snick Pukatist Gill Lubb under Noxet Vadima linkor etc

37 Strukturer Det blir meningsfullt när vi kopplar fakta till tidigare kunskap Winston Churchill Britt Konservativ Premiärminister Allierar sig med Stalin mot Hitler Adolf Hitler Tysk Nazist Führer Anfaller Storbritannien och Sovjet Josef Stalin Ryss Kommunist Diktator Först vän med Hitler, sedan allierad med Churchill

38 Strukturer Mer fakta om de tre 1929 Josef Stalin tar makten i Sovjet 1933 Adolf Hitler tar makten i Tyskland 1939 Moltov-Ribbentrop-pakten 1939 Adolf Hitler anfaller Polen 1939 Krig mellan Tyskland och Storbritannien 1941 Adolf Hitler anfaller Sovjet Etc Men vi förstår egentligen bara ATT dessa saker hänt inte VARFÖR = liten förståelse

39 Strukturer Meningsfulla begrepp ökar vår förståelse FAKTA Adolf Hitler Tysk Nazist Führer Anfaller Storbritannien och Sovjet Winston Churchill Britt Konservativ Premiärminister Allierar sig med Stalin mot Hitler Josef Stalin Ryss Kommunist Diktator Först vän med Hitler, sedan allierad med Churchill BEGREPP Nationalstat Ideologi Statsskick Konflikt

40 Strukturer Begreppen kopplar ihop fakta och hjälper oss att förstå enskildheter Nationalstat En karta visar var länderna ligger Hitler ville ha sitt Lebensraum i öster, därför anfaller han Sovjet

41 Strukturer Begreppen kopplar ihop fakta och hjälper oss att förstå enskildheter Ideologier Höger-vänsterskalan Kan förklara varför Hitler och Stalin hamnade i krig med varandra Kommunism Socialism Liberalism Konservatism Nazism

42 Strukturer Begreppen kopplar ihop fakta och hjälper oss att förstå enskildheter Statsskick Hästskon Kan förklara varför Hitler och Stalin bildade en icke-angreppspakt DEMOKRATI Socialism Liberalism Konservatism DIKTATUR Kommunism Nazism

43 Strukturer Begreppen kopplar ihop fakta och hjälper oss att förstå enskildheter Konflikt Krig Diplomati Handelskrig Kan förklara vilka alternativ som finns att välja på och när diplomatin och handelskrig inte fungerar så återstår bara krig

44 Ett schema kopplar ihop begreppen och förklarar helheten Scheman för restaurangbesök McDonalds: Gå till kassan Beställ maten Betala Hitta ledig plats Ät Släng soporna Finrestaurang: Invänta hovmästare Bli placerad Läs menyn Beställ maten Ät Betala och ge dricks

45 Strukturer Ett schema kopplar ihop begreppen och förklarar helheten Schema över orsakerna till andra världskriget Önskan om mer land Motstående ideologier Motstående statsskick Krigshetsare Fiender Winston Churchill Britt Konservativ Premiärminister Fiender, men allierade Adolf Hitler Tysk Nazist Führer Vänner och fiender Josef Stalin Ryss Kommunist Diktator

46 Meningslösa fakta Glunk, Krinkyl, Snick Etc Meningsfulla fakta Britt, tysk, ryss Konservativ, nazist, kommunist Premiärminister, Führer, diktator Vill ha fred, vill ha krig, vill ha krig Begrepp Nationalstat Ideologi Statsskick Konflikt Schema Önskan om mer land Motstående ideologier Motstående statsskick Krigshetsare = Orsakerna till andra världskriget Ingen förståelse, bara minne Liten förståelse Mer förståelse Mycket förståelse

47 Vad fastnar i långtidsminnet? Flera sinnen Känslor Konstigheter Utspritt lärande Minne Förståelse Struktur Helheter Begrepp Viktigheter Tidigare kunskap Syfte Repetition Värma upp hjärnan Övning Chunkning Varvad inlärning

48 Koppla ihop ny och tidigare kunskap Organisera kunskapen Minns den Lärande

49 Konsten att läsa

50 Formulera en lämplig rubrik! Hela proceduren är egentligen ganska enkel. Först fördelar man enheterna på olika kategorier. En enda kategori kan naturligtvis vara tillräckligt om man inte har alltför mycket att arbeta med. Om man måste ge sig iväg till ett annat ställe, beroende på brist på egna resurser, så är detta nästa steg: om inte så är förberedelsearbetet nu över. Det är viktigt att man inte överorganiserar saker och ting. Detta innebär i det här sammanhanget att det är bättre att göra saker genast än att samla på sig för många. På kort sikt verkar detta måhända inte särskilt viktigt men komplikationer kan lätt stöta till. Och misstag kan bli dyrbara också. I början verkar kanske hela proceduren invecklad. Men snart är den bara en detalj bland många i vårt vardagsliv. Det är svårt att se ett slut på den här verksamheten i någon nära framtid, men sådant vet man å andra sidan så litet om. Sedan proceduren är fullbordad fördelar man på nytt material i olika grupper. Därefter kan dessa återföras till sina respektive platser. Så småningom kommer de på nytt att användas och hela arbetscykeln måste upprepas på nytt. Men detta är ju å andra sidan bara en del av vårt liv.

51 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Vad betyder det?

52 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Vilken är kontexten (sammanhanget)?

53 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Möjliga kontexter: Rån Tiggeri En person kräver tillbaka en skuld En säljare som talar om vad en vara kostar En polis som vittnar i en domstol mot en rånare En galen kung som vill ha 100 kungakronor

54 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Möjliga genrer som kan hjälpa oss att bestämma kontexten: Deckare > Rån Nyhetsreportage om tiggare i Stockholm > Tiggeri En dagbok som handlar om hur en familj splittras på grund av en liten obetydlig skuld > En person kräver tillbaka en skuld En roman om den köpgalna, men fattiga, Lisa, som går runt i affärer och frågar vad varor kostar > En säljare som talar om vad en vara kostar Ett domstolsprotokoll om ett rån > En polis som vittnar i en domstol mot en rånare En historisk skildring av Karl den starke som var galen och samlade på kungakronor > En galen kung som vill ha 100 kungakronor

55 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Vad betyder ordet kronor? (Läsa på raden) Pengar? Huvudprydnader? Älgkronor?

56 Svaga Lisa säger att den starke Kalles, som har en kniv, sa: Jag vill ha 100 kronor! Finns det något som framgår av texten trots att det inte står där? Vi tolkar texten som att Kalle hotar Lisa (eller någon annan) med en kniv, inte att han bara håller i kniven eller har den i väskan. (Läsa mellan raderna) Men nu är det lättare att bestämma kontexten!

57 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Varför säger Lisa så?

58 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! För att veta varför Lisa sa så behöver vi veta: Vem hon är Kontexten Syftet med att säga så

59 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Kan vi lita på att Kalle sa så? Kan vi lita på Lisa? Har hon anledning att ljuga (tendens)? Kommer hon ihåg vad Kalle sa (närhet i tid) Hörde hon det själv eller berättade någon annan det för henne (beroende)?

60 Svaga Lisa säger att den starke Kalle sa: Jag vill ha 100 kronor! Varför är Lisa svag och Kalle stark? Om vi läser texten ur ett genusperspektiv, så är det viktigt hur man beskriver män och kvinnor! Kvinnor brukar beskrivas som svaga och män som starka

61 Svaga Kalle säger att den starka Lisa sa: Jag vill ha 100 kronor! Hur tolkar du texten nu? Kontext? Genre? Perspektiv? Fördomar? Brukar kvinnor vara rånare?

62 Lässtrategier Välj lässtrategi beroende på vad syftet med läsningen är Nöjesläsning = empatisk läsning Är det sant? = kritisk läsning Svaret på en fråga = sökande läsning Men alltid: Översiktsläsning Rätt lässtrategi sparar tid Viktigt att välja rätt lässtrategi Den som väljer en empatisk läsning (när man ska läsa kritiskt) kan bli lurad Olika lässtrategier Översiktsläsning Sökande läsning Empatisk läsning Kritisk läsning Att läsa kurslitteratur innebär vanligen alla lässtrategier, i olika sammanhang

63 Översiktsläsning Hjälper oss att Se helheten Se textens skelett Hitta det viktiga i texten Tolka texten Ta fram information om Författare Namn Yrke Ålder Bakgrund Åsikter Utgivningsår Genre Syfte Kontext genom att läsa paratexterna: Titel Förord Baksidestext Förlagsinformation Innehållsförteckning Sakregister Bläddra igenom boken

64 Sökande läsning När du söker efter något, till exempel Svaret på en fråga Empatisk Förstå vad författaren vill ha sagt Ifrågasätt inte texten Lägg inte in dina egna värderingar Författarens värderingar ska däremot finnas kvar Det "normala" sättet att läsa skönlitteratur Kritisk Ifrågasätt det som författaren skrivit, till exempel Källkritik Normkritik Argumentationsanalys Skickliga läsare kan läsa empatiskt och kritiskt (och sökande) samtidigt

65 Att tolka texter Vad innebär det att tolka en text? Använd din tidigare kunskap för att förstå texten Koppla ihop texten (den nya kunskapen) med tidigare kunskap Olof Lagercrantz "Läsandet är en arena där författaren och läsaren tillsammans uppför ett fantasiskådespel. Det är inte blott författaren som är kreativ utan också läsaren." Joseph Conrad "Vilka underbart goda nyheter att just du tycker om min bok, ty man skriver bara halva boken, andra hälften får läsaren ta hand om."

66 Att tolka texter Hermeneutik Tolkningslära Bibeltolkning: Vad är den sanna tolkningen av texten? Författare och läsare är ointressanta Schleiermacher Författarens avsikt med texten är den korrekta tolkningen Gadamer Författarens avsikt + läsarens tidigare kunskaper skapar tolkningen Fri tolkning Läsarens tolkning är den korrekta Författaren är ointressant

67 Att tolka texter Syfte Tolkningar Författare Bok Läsare

68 Den hermeneutiska cirkeln (spiralen) Helhet-del Förförståelse-förståelse Att tolka texter

69 Att tolka texter Att läsa på raderna Handlar om att förstå orden, deras definitioner Att läsa mellan raderna Vi fyller ut luckor i texten Extremt viktigt att kunna, eftersom det inte går att skriva ut allt När man läser mellan raderna gör man inferenser Drar slutsatser Vi använder scheman Läsaren fyller i tomrummen med sina föreställningar Det är effektiv informationsförmedling att låta läsaren göra jobbet! Men farligt - om man misslyckas så förstår läsaren fel eller ingenting Tolkningsnycklar Tolkningsnycklarna används för att öppna "rätt" dörrar och se "rätt" saker Det var en gång En del tolkningsnycklar finns i texten På raderna i texten I genren En del tolkningsnycklar finns utanför texten I kontexten I dina egna erfarenheter I uppslagsböcker

70 Mary had a little lamb... Vem är Mary? Att läsa mellan raderna

71 Att läsa mellan raderna Mary had a little lamb... Vem är Mary? Its fleece was white as snow She spilled gravy and mint jelly on her dress The delivery was a difficult one and afterwards the vet needed a drink

72 Att läsa på och mellan raderna I det antika Rom satte man upp skyltar där det stod: CAVE CANEM Vi läser på raden: Varning för hunden Men vad betyder det? Vi läser mellan raderna Akta er så att ni inte stiger på våra söta men ömtåliga små vovvar? Försvinn tjuv, annars bussar vi hunden på dig? Se upp, kära gäst, så att inte vår hund biter dig?

73 Att tolka ur olika perspektiv Olika perspektiv ger olika tolkningar av till exempel en källa eller en händelse

74 Goda och svaga läsare Före läsningen Goda och självständiga läsare Aktiverar tidigare kunskap Förstår vad som är målet och avsikten med läsningen Väljer lämpliga strategier Svaga och osjälvständiga läsare Börjar läsa utan att förbereda sig Läser utan att veta varför Läser utan att bedöma hur texten ska angripas

75 Goda och svaga läsare Under läsningen Goda och självständiga läsare Är fokuserade och uppmärksamma Kommer med antaganden och förslag Använder förklarande strategier när de inte förstår Använder sammanhanget i texten för att förstå nya ord och uttryck Använder textens struktur för att förstå bättre Organiserar och kopplar ny information till tidigare information Kontrollerar sin egen förståelse Är medvetna om när de förstår Är medvetna om vad de har förstått Svaga och osjälvständiga läsare Blir lätt distraherade Läser för att få det gjort Registrerar inte när de eventuellt inte har förstått Registrerar inte vilka ord och begrepp som är viktiga Förstår inte hur texten är strukturerad Lägger till ny information istället för att koppla den till tidigare information Begriper inte att de inte förstår

76 Goda och svaga läsare Efter läsningen Goda och självständiga läsare Reflekterar över vad de har läst Uppfattar framgång som ett resultat av insats Sammanfattar det viktigaste Söker kompletterande information från andra källor Svaga och osjälvständiga läsare Slutar att tänka på innehållet i texten när de har läst färdigt Uppfattar framgång som ett resultat av tur

77 Studietekniker

78 Studietekniker Ganska enkla att lära sig Öva 5-6 gånger per teknik så sitter de Är effektiva Ska användas som medel, inte som mål

79 Studietekniker Förberedelser Understrykningar Anteckningar Sammanfattningar Tankemodeller (mind maps) Öva (inte repetera) Minnestekniker

80 Förberedelser Hur hjälps långtidsminnet? Helheter Struktur Tidigare kunskap Viktigheter Värmer upp hjärnan Fördelar Snabbt Enkelt Effektivt Nackdelar Man kan inte göra detta helt på egen hand, man behöver hjälp av en expert (lärare) Vad kan jag göra? Brainstorma Göra mind map Se på lärarens mind map Gå igenom kunskapskrav

81 Understrykningar Hur hjälps långtidsminnet? Begrepp Tidigare kunskap Fördelar Snabbt Enkelt Nackdelar Kan bli för passivt Ineffektivt om man bara använder understrykningar Ska vara en hjälp för att hitta begrepp som kan användas senare

82 Vad kan jag göra? Anpassa efter syfte Hitta de viktiga detaljerna Svårt! Har man helheten är det lättare Kunskap om kunskapskrav hjälper Stryka under lagom mycket Ord Meningar Kunna använda symboler! Extra viktig information? Jag förstår inte Cirklar/boxar Markera viktiga begrepp 1, 2, 3, 4, 5 Numrera en viktig uppräkning Kommentera texten Koppla till annan kunskap om ämnet Med egna ord Använd begrepp För en dialog med texten Ifrågasätt, ställ nya frågor som texten har väckt Egna personliga minnen Rita bilder

83 Anteckningar Hur hjälps långtidsminnet? Begrepp Tidigare kunskap Fördelar Snabbt Kombinerar flera olika studietekniker (Cornellmetoden) Kan användas istället för understrykningar (men tar då längre tid) Kan kombineras med tregemsmetoden Nackdelar Kan vara svårt att hinna med Tar lite tid att lära sig att anteckna på ett effektivt sätt Att bara ta emot utdelade PP-bilder och läsa dem ger inte särskilt mycket Vad kan jag göra? Cornellmetoden

84 Ledtrådar Skrivs ner snart efter Namn, datum, ämne Anteckningar Görs under föreläsningen/läsningen Anteckningar - Cornellmetoden Provfrågor Begrepp Personer Händelser För att göra sammanfattningar, tankemodeller och övningar Ta med Huvudpoänger Begrepp och vad de betyder Personer och vad de gjorde Händelser och orsaker och konsekvenser Använd Egna ord Förkortningar Symboler Bilder Lämna plats mellan anteckningarna Sammanfattning Skrivs i efterhand Sammanfattning av dessa anteckningar För att kunna hitta rätt anteckningar senare

85 Sammanfattningar Hur hjälps långtidsminnet? Helheten Tidigare kunskap Begrepp Fördelar Ganska snabbt att göra Medelbra effekt Om man behärskar tekniken Annars en tveksam effekt Att kunna sammanfatta är användbart i andra sammanhang än studier Nackdelar Svårt att sammanfatta mycket stora mängder (1000 s) Då är tankemodeller bättre Tar viss tid att lära sig för att det ska vara effektivt Vad kan jag göra? Trestegsmodellen ½ A4 med egna ord 3 begrepp (eller 2, 4 eller 5) med hjälp av begreppshierarkier 1 begrepp med hjälp av begreppshierarkier

86 Hur hjälps långtidsminnet? Struktur Helheten Tidigare kunskap Begrepp Fördelar Mycket effektiv Man använder flera olika sinnen Nackdelar Tar mycket tid att göra Man måste lära många olika tankemodeller Vad kan jag göra? Tankemodeller

87 Mind map

88 Flödesschema

89 Venndiagram

90 Övning (inte repetition) Hur hjälps långtidsminnet? Tidigare kunskap Använda kunskapen För att minnas Fördelar Mycket effektivt Flexibelt i tid och metod Du får reda på vad du kan och vad du inte kan Nackdelar Tar mycket tid att göra bra frågor Man måste kunna mycket för att kunna göra bra frågor

91 Vad kan jag göra? Frågekort/Prov Inte faktafrågor Leder till utantillinlärning Möjligen i början De kanske tio mest grundläggande begreppen Sambandsfrågor (på begreppsnivå som förutsätter fakta) Vilka är de tre viktigaste begreppen för att fånga in den franska revolutionen? Motivera! Jämför demokratin i antikens Athen med vår moderna! Likheter och skillnader? Vilka konsekvenser (ekonomiska, sociala, politiska och kulturella) fick den industriella revolutionen? Varför är X sant? Argumentera för och emot X! Ställa frågor till varandra som grupparbete

92 Minnestekniker Hur hjälps långtidsminnet? För att minnas Fördelar Ganska snabbt att lära Enkelt Bra för utantillinlärning Nackdelar Begränsas till utantillinlärning Begränsas till fakta/begrepp Ger ingen förståelse Vad kan jag göra? Utantillinlärning av nödvändiga fakta Multiplikationstabellen Akronymer PEMDAS Vad som ska räknas först i en matematisk ekvation Parenteser, exponenter, multiplikation, division, addition, subtraktion Minnesvandring Gå längs en känd väg och placera in det du ska minnas kopplat till konstiga/känslosamma saker

93 Några avslutande råd Planera lärandet Adekvat aktivitet Önskvärda svårigheter Multipelt lärande Använd kunskaperna Utspritt lärande Varvat lärande Använd egna ord