Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden
|
|
- Elsa Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 1 Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden Linus Engqvist INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
2
3 Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 1 Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden Linus Engqvist
4 Copyright Linus Engqvist Publicerad av Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet ( Uppsala, 2016
5 Abstract Volume Changes of the Glaciers in Sarek and Kebnekaise since the End of the Little Ice Age Linus Engqvist Since the end of the little ice age in the middle of the 19th century the glaciers in the north of Sweden has experienced extensive melting and net loss of volume, but are all glaciers experiencing equal loss of volume or are there differences between them? The purpose of this study is to examine 53 different glaciers in the Sarek and Kebnekaise regions in the North of Sweden and by using remote sensing techniques calculate the relative volume changes of the glaciers and then examine if there any differences between them with regards to massifs, historical area and ablation zone. The conclusion is that even though there are differences in loss between massif and ablation zone location the most significant factor to relative volume loss is the glaciers original area, but because of the limitations in the study further research is needed to better estimate the volume of the individual glaciers. Key words: Glaciology, remote sensing, volume area scaling Independent Project in Earth Science, 1GV029, 15 credits, 2016 Supervisor: Rickard Pettersson Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE Uppsala ( The whole document is available at
6 Sammanfattning Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden Linus Engqvist Glaciärerna i norra Europa har stått under kraftig reträtt sen slutet på den lilla istiden och är en indikation på ett förändrat klimat. Men hur ser skillnaderna ut mellan olika glaciärer? Har alla retirerat lika mycket eller finns det skillnader mellan dem? Den här studien har undersökt 53 olika glaciärer i Sareks nationalpark samt i Kebnekaisemassivet med hjälp av satellitbilder och Arc gis och studerat skillnader i volymminskning mellan massiv, ablationszoner, deras historiska utbredning och kommit fram till att trots en viss skillnad mellan de två första parametrarna så har det visat sig att den största faktorn till volymminskning visar sig vara arean. Dock så behövs mer forskning inom området speciellt för att bestämma glaciärernas individuella volymminskning. Nyckelord: Glaciologi, fjärranalys, volym-areaskalning Självständigt arbete i geovetenskap, 1GV029, 15 hp, 2016 Handledare: Rickard Pettersson Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Villavägen 16, Uppsala ( Hela publikationen finns tillgänglig på
7 Innehållsförteckning Introduktion 1 Trimline 1 Ändmorän 2 Bakgrund 2 Kebnekaise 3 Sarek 3 Ablation samt ackumulation 3 Metod 4 Resultat 6 Skillnader mellan metoder 7 Massiv 7 Ablationsområde 7 Area 7 Diskussion 7 Tack 9 Referenser 10 Bilagor 11
8
9 Introduktion Lilla istiden kallas den period av kallare klimat som varade mellan 1500-talet fram till 1800talet och under denna tidperiod växte de skandinaviska glaciärerna till och nådde sin största utbredning i slutet av 1880-talet, för att sedan minska kraftigt under det följande seklet (Grove 1988). Hur skiljer sig då denna minskning i olika områden? Har alla glaciärer minskat lika mycket eller finns det skillnader mellan olika massiv eller ablationsområden? En glaciärs responstid styrs av olika faktorer, bland annat av utbredning, samt topografi, detta gör att två närliggande glaciärer kan ha olika responstid beroende variationer i parametrar (World glacier monitoring service, 2008). På grund av detta så är det därför viktigt att studera flera olika glaciärer samt hur deras utbredning varierar samt skillnader i responstid. Syftet med denna studie är att bedöma volymförändringar på glaciärerna i Sarek samt på Kebnekaise sedan slutet på den lilla istiden samt studera skillnader mellan olika glaciärer och områden. Detta görs med hjälp av en empirisk metod som tar fram volymen på en glaciär med hjälp av dess area genom en metod som kallas volym-area skalning (Bahr. et. al., 1997). Metoden går ut på att man etablerat ett statistiskt samband mellan en glaciärers area och dess volym för ett antal glaciärer runt om i världen. I och med att area för en glaciär är enklare att bestämma (t.ex. i satellitbilder) än dess volym (som kräver kunskap om topografin under isen, som inte är känd för de flesta glaciärer), kan man använda detta statistiskta samband och uppskattad area för att bestämma dess volym utan att känna till dess bottentopografi. Genom att uppskatta volymen utifrån area vid två tillfällen i tiden kan en volymförändring fås (Bahr. Et. Al., 1997). Den historiska arean på glaciärernas utbredning tas fram genom att analysera så kallade trimlines och ändmoräner från satelitbilder över området och sedan med hjälp av dessa räkna ut dess tidigare volym. Dessa jämförs sedan med dagens utbredning och de eventuella skillnader som finns diskuteras. Trimline För att kunna räkna ut glaciärernas utbredning under den lilla istiden analyserades trimlines se (fig 1) vilket är det ljusare området på en dalgångs sluttningar och vars färgskillnad beror på att detta område tidigare varit täckt av is och därför fått denna färg (Hubbard & Glasser, 2005). Fig 1. Det ljusare området ovanför glaciären visar ett exempel på en trimline ( Lantmäteriet 2015). 1
10 Ändmorän En ändmorän (fig 2) kan beskrivas som en höjd som består av material som transporterats framför en glaciär, dessa blidas då glaciären breder ut sig, på den plats där glaciären har sin maximala utbredning så bildas en så kallad ändmorän (Sharp 1988). Fig 2. Exempel på en ändmorän från Mikkaglaciären ( Lantmäteriet 2015). Bakgrund I Sverige finns det idag cirka 250 glaciärer vilka sammanlagt upptar en yta på 250 kvadratkilometer (km 2 ) (Bolin data center 2015). Större delen av dessa ligger i fjällkedjan i norra Sverige nära den norska gränsen (naturvårdsverket 2011). De svenska glaciärernas massförlust orsakas till största delen av smältning och den vanligaste glaciärtypen är så kallade Nischglaciärer (Holmlund & Jansson, 2002). Glaciärerna Sverige är till största delen påverkade av det marina klimatet i väst där de västliga glaciärerna i högre grad är påverkade än de östliga (Holmlund & Schneider 1997). Det marina klimatet bidrar till att temperaturen blir stadigare och glaciärernas massballans påverkas mer av vinternederbörden än sommartemperaturerna (Holmlund & Schneider 1997). Området har även påverkats av diverse fluktuationer i glaciärernas utberedning och vid olika tillfällen upplevt omfattande avsmältning och reträtt av glaciärfronter samt perioder av ökad tillväxt av glaciärerna (Nesje 2008). Dessa fluktuationer har inte alltid skett vid samma tidpunkt på glaciärerna utan har skett vid olika tidpunkter vilket beror på deras responstid, där små glaciärer med stark marin påverkan ofta har kortare responstid än stora med 2
11 kontinental påverkan (Nesje 2008). Detta leder till att under perioder där vissa glaciärer retirerar och minskar i volym så har andra vuxit till (Nesje 2008). Kebnekaise Kebnekaise är Sveriges högsta berg och sträcker sig 2099 meter över havet (Stockholms universitet 2014) i massivet finns cirka 40st glaciärer (Nationalencyklopedin 2015). I Tarfaladalen nedanför Kebnekaise finns idag Tarfala forskningsstation som bedriver glaciärforskning och gör massbalansmätningar på 5st glaciärer. Dessa står under kraftig reträtt och på grund av detta har höjden på berget justeras då avsmältningen av toppglaciären har lett till att höjden minskat från 2121m i början på 1900talet till (Nationalencyklopedin 2015, Stockholms universitet 2015). Sarek Sarek är ca 1920km 2 stor och är Sveriges näst största nationalpark och grundades efter ett riksdagsbeslut 1910 (Länsstyrelsen Norrbotten 2015). I Parken finns över hundra olika glaciärer samt sex stycken bergstoppar över 2000meter Sarek började kartläggas av Axel Hamberg år 1895 och han fortsatte med det in på trettiotalet (Andersson, 2012, passim). Idag bedriver Tarfala forskningsstation även här massbalansstudier på utvalda glaciärer. Glaciärers massbalans Ablation samt ackumulation Dessa två begrepp är viktiga inom glaciologin och beskriver en glaciärs massbalans, ackumulation innebär den snö och is som faller på glaciären det vill säga ackumuleras och ablation den snö och is som smälter och lämnar glaciären (Holmlund & Jansson, 2002). I den del av glaciären där ackumulationen är högre än ablationen kallas för ackumulationszon och den del där ablationen är högre än ackumulationen för ablationszon (Sharp, 1988). En glaciärs masbalans är kopplad till olika meterologiska parametrar där nederbörden och sommartemperaturerna spelar stor roll hos de svenska glaciärerna (World Glacier Monitoring Service 2008). I västra Norge är massballansen på många glaciärer till största delen beroende av vinterhalvårets nederbörd. (Holmlund, Schneider 1997). En glaciär reagerar inte direkt på variationer i klimatet utan har en så kallad responstid, denna varierar mellan olika glaciärer där de med snabb omsättning av massa reagerar snabbare än de med lägre omsättningshastighet. I Svenska glaciärer så uppskattas responstiden på år (Holmlund & Jansson, 2008). Detta har lett till att de svenska glaciärerna fortsatte växa ända in till slutet av 1800talet trots det att den lilla istiden tog slut 50 år tidigare (Grove 1988). 3
12 Metod För att få ut area på glaciärerna har så kallad fjärranalys används med hjälp av google earth och bilder från lantmäteriet. På dessa bilder har sedan glaciärernas area uppskattats genom att rita ut polygoner som följer moräner och trimlines vilka antas bildats då glaciärerna nått sin maximala utbredning i slutet av 1800-talet. Därefter exporterats i Kmlformat till Arc Gis och där beräknat polygonernas area. Vid digitaliseringen av polygonerna på bilderna så gjordes en del förenklingar och antaganden för att göra studien möjlig. Ett antagande var att om inga trimlines var synliga på bilden så antogs det att glaciären även historiskt haft dagens utbredning. Då många av glaciärerna hade både mittmoräner och sidomoräner så gjordes förenklingen att mittmoränerna inkluderades på polygonen men sidomoränerna gjorde inte det, detta på grund av att det på många av bilderna kunde vara svårt att avgöra gränsen mellan barmark och morän och därför så kunde utritandet av polygonen bli godtyckligt. Den sista förenklingen som gjordes var att då det kunde vara svårt att avgöra gränsen mellan glaciär och perenn snö runt glaciärerna så ritades hela snötäckta området in, detta för att få så konsekventa data på arean som möjligt. Kmlfilerna exporterades till Arcgis 10.2 och projicerades användades ETRS_1989_LAEA projektion. Förhållandet mellan area och volym kan beskrivas med den empiriska formeln VV = CC AA η (1) där C och η är koefficienter framtagna empiriskt (Bahr 1997). Vid denna studie användes värden på 0,0365 och 1,375 för C respektive η (Radić & Hock, 2010). Med avseende på area så delades glaciärerna in i sex stycken olika grupper vilket kan ses i tabell 1. Denna indelning valdes för att få in så många glaciärer som möjligt i varje kategori för att få så korrekta värden på volymen som möjligt, anledningen till detta diskuteras senare i studien. För att få fram volymförlusten så räknades först den nuvarande volymen med hjälp av två olika metoder. Den första metoden (formel 2.) räknade ut volymen för varje enskild glaciär och de framtagna volymerna summerades. Metod två (formel 3) räknade ut en total volym för den sammanlagda arean av glaciärerna i varje grupp. VVVVVVVVVVVV = CC AAAAAAAAAAAA ηη (2) nn VVVVVVVVVVVV = ii=mm CC AA ηη (3) Volymförlusten räknades även ut på varje enskild glaciär enligt formel 1 och redovisas i bilaga 1. Volymändringarna räknades även ut på grupper av glaciärer där de delades in efter vilket massiv de tillhörde, åt vilket väderstreck dess ablationsområde var riktat åt samt vilken historisk area de hade. 4
13 Tabell 1. Gruppindelning av glaciärer Massiv Antal glaciärer Kebnekaise 20 Pårte 4 Ruotes 3 Sarektjåkkå 13 Sårki 6 Ähpar 7 Ablationsområde NW 2 SW 2 W 2 SE 5 S 8 NE 10 E 11 N 13 Area (historisk) Km 2 0-0,5 5 0, ,5 20 2, Glaciärernas ablationsområde togs fram genom data från Bolin data center (2015) på de glaciärer som var namngivna och dokumenterade i databasen. De glaciärer som inte fanns med i tabellen analyserades i google earth och delades därefter in i respektive ablationsområde. 5
14 Resultat Tabell 2. Skillnader i volym enligt de två metoderna. Område Volym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Sarektjåkkå Metod 1 4,922 8,574 3,652 42,59% Metod 2 2,169 3,676 1,507 41,01% Ähpar Metod 1 0,540 1,127 0,587 52,07% Metod 2 0,308 0,615 0,307 49,89% Sårki Metod 1 0,454 0,947 0,493 52,07% Metod 2 0,272 0,543 0,271 49,90% Pårte Metod 1 1,097 2,108 1,011 47,96% Metod 2 0,878 1,652 0,774 46,88% Ruotes Metod 1 0,559 1,055 0,496 46,99% Metod 2 0,432 0,807 0,375 46,48% Kebnekaise Metod 1 2,889 5,129 2,241 43,68% Metod 2 1,073 1,831 0,757 41,37% Tabell 3. Volymminskningar på glaciärer sen lilla istiden. Massiv Antal glaciärer Areaförlust procent Volymförlust procent Sårki 6 41,43% 52,07% Ähpar 7 41,43% 52,07% Pårte 4 37,81% 47,96% Ruotes 3 36,97% 46,99% Kebnekaise 20 34,14% 43,68% Sarektjåkkå 13 33,21% 42,59% Ablationsområde Areaförlust procent Volymförlust procent SE 5 47,63% 58,91% S 8 40,04% 50,50% NE 10 37,89% 48,05% NW 2 37,30% 47,37% N 13 33,88% 43,38% E 11 33,76% 43,24% W 2 29,85% 38,59% SW 2 29,72% 38,43% Area (historisk) Km 2 Areaförlust procent Volymförlust procent 0-0,5 5 63,84% 75,31% 0, ,56% 64,13% 1-2, ,79% 49,09% 2, ,11% 43,65% ,92% 41,06% ,47% 41,71% 6
15 Skillnader mellan metoder Den totala volymförlusten skiljer sig mellan de två olika metoderna där metod 1 gav en betydligt större totalvolym än metod 2 (tabell 2), här redovisas dock resultaten från metod 1 och anledningen till detta diskuteras senare. Massiv Resultaten visar att volymminskningen på glaciärerna i de olika massiven varierar mellan 42-52% där den största volymförlusten skett i Sårki och den minsta i Sarektjåkkå. Ablationsområde Det finns även skillnader mellan de olika ablationsområdena där de största förlusterna skett i de glaciärerna med sydliga samt sydöstliga ablationsområden. Och de minsta i de västliga och sydvästliga. Area De största volymförlusterna har skett i de glaciärer som historiskt haft en utbredning på mindre än 1km 2 och även större förluster har skett i de områdena med utbredning på 0-0,5km 2 Volymförlusten i de olika glaciärerna är ca 10 procentenheter högre än areaförlusterna i samtliga fall och visar att glaciärernas relativa volymminskning är större än deras areaminskning. Diskussion Som resultatdelen visar så är volymförlusterna hos en glaciär cirka 10 procentenheter större än areaförlusten och genom att bara mäta areaminskning så underskattas därför avsmältningen av en glaciär och därför bör även volymen tas i beaktan när uträkningar på glaciärers utbredning studeras. Den faktiska volymförlusten på glaciärerna har med denna metod en stor felmarginal då C parametern ej är individuellt uppskattad för varje enskild glaciär (Barrand & Sharp, 2010). På grund av denna osäkerhet så föreslår Bahr (2015) att metoden bör användas på glaciärgrupper istället för på enskilda glaciärer. Vid denna studie så räknades därför volymerna för en grupp av glaciärer i ett område (metod 1) ut. Den totala volymen skiljde sig markant mellan de två olika metoderna och visade skillnader i totalvolym på uppemot 140 %. Dock så skiljde inte den relativa volymförändringen i någon betydande grad mellan de olika uträkningarna vilket tabell 2 visar och då denna studie inte undersöker absoluta volymer så ansågs inte skillnaderna i denna utgöra något problem för studien. Skillnader mellan olika massiv låg på 10 procentenheter där Ähpar och Sårki har förlorat mest med ca 52% av sin ursprungliga volym vardera. Båda dessa massiv har ungefär en tredjedel av sina glaciärer åt sydöst eller syd vilka även är den gruppen av glaciärer som förlorat störst volym indelat i ablationsområden (tabell 3.) dock så har även Mikkaglaciären ett ablationsområde riktat åt söder och denna glaciär har tappat 41% av sin volym (appendix 1) i detta fall kan dess historiska utbredning spelat en större roll än dess ablationsområde. Vad som även bör nämnas att med undantag för Mikka och Tjågnårisjekna så har ingen av de övriga glaciärerena en historisk area på mer än 2,1km 2 och då de mindre glaciärerna 7
16 uppvisar större volymförluster än de med större area så kan detta ha påverkat i högre grad än deras ablationsområde. De mindre glaciärerna verkar ha en snabbare responstid än de större då de har förlorat en större volym, detta kan bero på att små glaciärer oftare befinner sig i områden med branta sluttningar än större glaciärer, detta gör att avståndet mellan ackumulation och ablationzon är kortare i mindre glaciärer än i större och därför så transporteras material snabbare i de mindre (Pfeiffer, 1998). Detta skulle i så fall förklara varför responstiden är kortare i de fall där utbredningen är mindre. Variationerna mellan stora och små glaciärers responstid gör att de små glaciärerna nu har anpassat sig till det nya klimatet men att de större fortfarande på grund av den långsammare responstiden fortfarande anpassar sig till temperaturändringarna som skett de senaste hundra åren (Holmlund & Schneider 1997). I fallet med ablationsområden åt sydväst undersöktes endast två glaciärer och då dessa två hade stor skillnad på volym och areaförlust kan inte detta resultat räknas som representativt och fler studier behövs med ett större antal. Dock så skulle dessa förluster kunna förklaras av skillnader i responstid. Då denna studie endast mäter skillnaden i volym vid två fasta tidpunkter och inte tar hänsyn till eventuella fluktuationer i glaciärernas tillväxt och reträtt så finns det en möjlighet att vissa glaciärer haft en period av tillväxt och därför till synes förlorat mindre volym än övriga. Detta skulle i så fall kunna vara en förklaring till att de västra glaciärerna förlorat mindre volym än de övriga, då de i själva verket likt de norska glaciärerna varit mer påverkade av ökad nederbörd och därför vuxit till under 1990talet (Holmlund & Schneider 1997). Då volym-areaskalningsmetoden anses som osäker vid uträknandet av enskilda glaciärers så föreslår författaren att efterföljande studier bör analysera de olika glaciärernas förutsättningar samt geologi för att bättre kunna bestämma värdet på parameter C och med hjälp av denna få fram mer exakta värden på glaciärernas volym. Det bör även göras efterföljande studier med andra satelitbilder på de glaciärer som inte ingick i studien på grund av avsaknad av högupplösta bilder. 8
17 Tack Jag vill speciellt tacka min handledare Rickard Pettersson för hans hjälp och stöd vid skrivandet av denna uppsats. 9
18 Referenser Andersson, L. (red.), 2012, Sarek, Arktis och akademisk vardag, En bok om geografen Axel Hamberg. Uppsala: Uppsala Universitetsbibliotek. Bahr, D., Meier, M. & Peckham, S., 1997, The physical basis of glacier volume-area scaling, Journal of geophysical research, vol 102, nr B9, s Bahr, D., Pfeffer, T. & Kaser, G., 2015, A review of volume-area scaling of glaciers. Rev. Geophys., vol 53, s Barrand, N, E. & Sharp, M, J., 2010, Sustained rapid shrinkage of Yukon glaciers since the International Geophysical Year. Geophysical research letters, vol 37, L Grove J, M., 1988, The little Ice age. London: Methuen & Co. Holmlund, P. & Jansson, P., 2002, Glaciologi. Stockholm: Stockholms universitet & Vetenskapsrådet. Holmlund, P. & Schneider, T., The effect of continentality on glacier response and mass balance Annals of Glaciology, vol. 24, s Hubbard, B. & Glasser, N., 2005, Field Techniques in Glaciology and Glacial Geomorphology. Chichester: John Wiley & Sons. Nesje,A., 2009, Latest Pleistocene and Holocene alpine glacier fluctuations in Scandinavia, Quaternary Science Reviews, vol 28, Issues 21 22, s Pfeffer, T., Sassolas, C., Bahr, D. & Meier, M., 1998, Response time of glaciers as a function of size and mass balance 2. Numerical experiments, Journal of Geophysics. vol 103, s Radić, V. & Hock, R., 2010, Regional and global volumes of glaciers derived from statistical upscaling of glacier inventory data. Journal of geophysical research, vol 115, F Sharp, R., 1988, Living Ice, Understanding glaciers and glaciation. Cambridge: Cambridge University Press. World Glacier monitoring service, 2008, Global Glacier changes, facts and figures. United Nations Enviroment Programme. Internetkällor Bolin Centre for Climate Research 2015, Svenska glaciärer [ ] Instutitionen för naturgeografi Stockholms universitet. Tarfala forskningsstation 2014, [ ] Lantmäteriet 2015, Kartor, flygbilder och ortnamn [ ] Länsstyrelsen Norrbotten 2015, Sarek [ ] Mats Segnestam, Sareks nationalpark, hämtad Nationalencyklopedin, Kebnekaise, hämtad
19 Bilagor Massiv Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Sarektjåkkå Alep sarekjekna N ,3307 3, ,298 5,11 1,75 34,34% 0,193 0,344 0,151 43,92% Buchtglaciären NE ,993 4, ,991 5,31 1,13 21,31% 0,261 0,363 0,102 28,07% Kassaglaciären NE ,348 1, ,058 2,20 0,98 44,62% 0,048 0,108 0,060 55,62% Mikka S ,033 5, ,697 8,52 2,70 31,74% 0,410 0,694 0,283 40,85% Sarvajekna SE ,337 1, ,316 1,87 0,57 30,47% 0,052 0,086 0,034 39,33% Suottasjekna N ,169 7, ,581 10,07 2,69 26,71% 0,570 0,874 0,304 34,77% Såltajekna S ,7109 0, ,126 2,06 1,21 58,94% 0,029 0,098 0,069 70,59% Södra Tjågnorisglaciären SE ,5082 0, ,696 0,37 0,25 67,05% 0,002 0,009 0,007 78,27% Tjågnorisjekna S ,096 1, ,272 3,22 1,24 38,67% 0,093 0,182 0,089 48,95% Vartasglaciären SW ,1585 0, ,535 0,53 0,34 64,38% 0,004 0,015 0,012 75,82% Vartasjekna NE ,077 4, ,679 6,22 2,10 33,67% 0,257 0,451 0,195 43,13% Vuoinesjekna E ,678 2, ,802 3,87 1,25 32,31% 0,137 0,235 0,098 41,52% Östra Sarekglaciären E ,161 2, ,134 3,66 1,38 37,77% 0,113 0,217 0,104 47,91% Total A , , ,186 53,00 17,60 33,21% 4,922 8,574 3,652 42,59% Räknat per individuell glaciär 2,169 3,676 1,507 41,01% Ähpar Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Perikpakteglaciären N ,3935 0, ,963 0,41 0,29 70,96% 0,002 0,011 0,009 81,74% Pierikjekna N ,605 1, ,141 2,21 0,64 28,78% 0,068 0,108 0,040 37,29% Ruopsokjekna N ,188 2, ,061 3,93 1,04 26,39% 0,157 0,240 0,082 34,38% Äparjekna NE ,552 1, ,651 3,05 1,98 64,94% 0,040 0,169 0,129 76,33% Ej namngiven 1 S ,1344 0, ,017 0,80 0,21 26,66% 0,018 0,027 0,009 34,71% Ej Namngiven 2 SE ,6568 0, ,754 1,02 0,47 46,38% 0,016 0,037 0,021 57,56% Ej Namngiven 3 S ,4685 0, ,234 0,70 0,39 55,45% 0,007 0,023 0,015 67,10% Total A ,998 7, ,820 12,12 5,02 41,43% 0,540 1,127 0,587 52,07% Räknat per individuell glaciär 0,308 0,615 0,307 49,89% 11
20 Sårki Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Alep Pastajekna N ,0576 2, ,616 4,15 1,45 34,97% 0,143 0,258 0,115 44,66% Lulep Pastajekna N ,1 1, ,422 2,32 0,93 40,14% 0,057 0,116 0,059 50,62% Okänd 1 S ,669 1, ,898 1,74 0,71 40,78% 0,038 0,078 0,040 51,34% Okänd 2 S ,087 0, ,948 0,55 0,40 72,63% 0,003 0,016 0,013 83,16% Okänd 3 NW ,9327 0, ,012 1,49 0,66 44,30% 0,028 0,063 0,035 55,28% Okänd 4 NE ,0833 0, ,781 0,42 0,27 63,73% 0,003 0,011 0,008 75,20% Total A ,9292 6, ,677 10,67 4,42 41,43% 0,454 0,947 0,493 52,07% Räknat per individuell glaciär 0,272 0,543 0,271 49,90% Pårte Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Pårte E ,087 9, ,979 14,22 5,20 36,54% 0,751 1,404 0,653 46,49% Palkatjekna NW ,831 2, ,529 3,41 1,17 34,25% 0,111 0,197 0,086 43,81% Okänd 1 N ,5423 0, ,552 1,08 0,61 56,18% 0,013 0,041 0,027 67,84% Lulihatjårroglaciären NE ,1232 0, ,930 0,39 0,25 64,22% 0,002 0,010 0,008 75,67% Total A ,58 11, ,990 19,10 7,22 37,81% 1,097 2,108 1,011 47,96% Räknat per individuell glaciär 0,878 1,652 0,774 46,88% Ruotes Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Ruotesjekna N ,21 5, ,144 7,97 2,89 36,28% 0,341 0,634 0,293 46,19% Okänd1 NE ,1985 0, ,760 0,88 0,43 48,86% 0,012 0,031 0,018 60,23% Okänd 2 NE ,974 1, ,548 2,69 0,95 35,12% 0,079 0,142 0,064 44,84% Total A ,383 7, ,45 11,55 4,27 36,97% 0,559 1,055 0,496 46,99% Räknat per individuell glaciär 0,432 0,807 0,375 46,48% 12
21 Kebnekaise Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Björlings Glaciär SW ,725 1, ,924 1,67 0,31 18,63% 0,056 0,074 0,018 24,68% Engquists Glaciär SE ,9636 0, ,175 0,72 0,58 80,13% 0,003 0,023 0,021 89,16% Isfallsglaciären E ,351 1, ,080 1,66 0,56 33,63% 0,042 0,073 0,031 43,09% Kebnepakte E ,4524 0, ,955 1,21 0,40 33,23% 0,027 0,048 0,020 42,62% Mårma E ,563 3, ,203 4,31 0,99 22,95% 0,190 0,272 0,082 30,13% Mårmapakte E ,356 1, ,123 2,00 0,68 33,82% 0,054 0,095 0,041 43,31% Nipalsglaciären E ,8344 0, ,590 1,74 0,91 52,68% 0,028 0,078 0,050 64,26% Nordöstra KaskasatjåkkaglaciärN ,6951 0, ,364 0,68 0,18 25,80% 0,014 0,022 0,007 33,66% Norra Kaskasapakteglaciären NE ,619 1, ,543 1,81 0,53 29,01% 0,052 0,083 0,031 37,58% Pyramidglaciären N ,6759 0, ,368 0,98 0,55 55,62% 0,012 0,036 0,024 67,28% Rabots Glaciär W ,852 3, ,854 4,39 1,24 28,27% 0,177 0,279 0,102 36,67% Räita W ,784 0, ,533 1,41 0,49 34,78% 0,033 0,059 0,026 44,44% Storglaciären kebinikaise E ,086 3, ,774 4,06 1,01 24,89% 0,169 0,250 0,082 32,54% Stuor räita E ,536 1, ,532 2,35 0,73 31,12% 0,071 0,118 0,047 40,11% Sydöstra KaskasatjåkkaglaciäreS ,3324 0, ,598 1,01 0,57 56,54% 0,012 0,037 0,025 68,20% Södra Räitatjåkkaglaciären SE ,0121 0, ,688 0,42 0,23 53,77% 0,004 0,011 0,007 65,39% Tarfala E ,7082 0, ,376 1,35 0,53 39,68% 0,027 0,055 0,028 50,09% Unna Räita NE ,243 1, ,278 2,63 1,09 41,56% 0,066 0,138 0,072 52,22% Vaktpostglaciären N ,4134 0, ,189 1,49 0,57 38,24% 0,033 0,063 0,031 48,45% Västra Räitatjåkkaglaciären N ,2204 0, ,544 0,57 0,30 52,22% 0,006 0,017 0,011 63,78% Total A ,42 24, ,692 36,48 12,45 34,14% 2,889 5,129 2,241 43,68% Räknat per individuell glaciär 1,073 1,831 0,757 41,37% 13
22 Per Ablationsområde Antal A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Norr (N) 13 Alep sarekjekna N ,3307 3, ,298 5,11 1,75 34,34% 0,193 0,344 0,151 43,92% Suottasjekna N ,169 7, ,581 10,07 2,69 26,71% 0,570 0,874 0,304 34,77% Perikpakteglaciären N ,3935 0, ,963 0,41 0,29 70,96% 0,002 0,011 0,009 81,74% Pierikjekna N ,605 1, ,141 2,21 0,64 28,78% 0,068 0,108 0,040 37,29% Ruopsokjekna N ,188 2, ,061 3,93 1,04 26,39% 0,157 0,240 0,082 34,38% Alep Pastajekna N ,0576 2, ,616 4,15 1,45 34,97% 0,143 0,258 0,115 44,66% Lulep Pastajekna N ,1 1, ,422 2,32 0,93 40,14% 0,057 0,116 0,059 50,62% Okänd 1 N ,5423 0, ,552 1,08 0,61 56,18% 0,013 0,041 0,027 67,84% Ruotesjekna N ,21 5, ,144 7,97 2,89 36,28% 0,341 0,634 0,293 46,19% Nordöstra KaskasatjåkkaglaciärN ,6951 0, ,364 0,68 0,18 25,80% 0,014 0,022 0,007 33,66% Pyramidglaciären N ,6759 0, ,368 0,98 0,55 55,62% 0,012 0,036 0,024 67,28% Vaktpostglaciären N ,4134 0, ,189 1,49 0,57 38,24% 0,033 0,063 0,031 48,45% Västra Räitatjåkkaglaciären N ,2204 0, ,544 0,57 0,30 52,22% 0,006 0,017 0,011 63,78% Total A , , ,243 40,99 13,88 33,88% 3,409 6,021 2,612 43,38% Räknat per individuell glaciär 1,609 2,763 1,154 41,76% Nordväst(NW) 2 A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Okänd 3 (sårki) NW ,9327 0, ,012 1,49 0,66 44,30% 0,028 0,063 0,035 55,28% Palkatjekna NW ,831 2, ,529 3,41 1,17 34,25% 0,111 0,197 0,086 43,81% Total A ,7633 3, ,541 4,90 1,83 37,30% 0,171 0,325 0,154 47,37% Räknat per individuell glaciär 0,139 0,260 0,121 46,59% Väst (W) 2 Rabots Glaciär W ,852 3, ,854 4,39 1,24 28,27% 0,177 0,279 0,102 36,67% Räita W ,784 0, ,533 1,41 0,49 34,78% 0,033 0,059 0,026 44,44% Total A ,636 4, ,387 5,81 1,73 29,85% 0,252 0,410 0,158 38,59% Räknat per individuell glaciär 0,210 0,338 0,129 38,02% Sydväst (SW) 2 A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Vartasglaciären SW ,1585 0, ,535 0,53 0,34 64,38% 0,004 0,015 0,012 75,82% Björlings Glaciär SW ,725 1, ,924 1,67 0,31 18,63% 0,056 0,074 0,018 24,68% Total A ,884 1, ,459 2,20 0,65 29,72% 0,067 0,108 0,042 38,43% Räknat per individuell glaciär 0,059 0,089 0,030 33,51% 14
23 Syd (S) 8 Mikka S ,033 5, ,697 8,52 2,70 31,74% 0,410 0,694 0,283 40,85% Tjågnorisjekna S ,096 1, ,272 3,22 1,24 38,67% 0,093 0,182 0,089 48,95% Ej namngiven 1 (Ähpar) S ,1344 0, ,017 0,80 0,21 26,66% 0,018 0,027 0,009 34,71% Ej Namngiven 3 (Ähpar) S ,4685 0, ,234 0,70 0,39 55,45% 0,007 0,023 0,015 67,10% Okänd 1 (Sårki) S ,669 1, ,898 1,74 0,71 40,78% 0,038 0,078 0,040 51,34% Okänd 2 (sårki) S ,087 0, ,948 0,55 0,40 72,63% 0,003 0,016 0,013 83,16% Sydöstra KaskasatjåkkaglaciäreS ,3324 0, ,598 1,01 0,57 56,54% 0,012 0,037 0,025 68,20% Såltajekna S ,7109 0, ,126 2,06 1,21 58,94% 0,029 0,098 0,069 70,59% Total A ,53 11, ,789 18,60 7,45 40,04% 1,006 2,032 1,026 50,50% Räknat per individuell glaciär 0,610 1,155 0,545 47,21% Sydöst (SE) 5 Sarvajekna SE ,337 1, ,316 1,87 0,57 30,47% 0,052 0,086 0,034 39,33% Södra Tjågnorisglaciären SE ,5082 0, ,696 0,37 0,25 67,05% 0,002 0,009 0,007 78,27% Ej Namngiven 2 (Ähpar) SE ,6568 0, ,754 1,02 0,47 46,38% 0,016 0,037 0,021 57,56% Engquists Glaciär SE ,9636 0, ,175 0,72 0,58 80,13% 0,003 0,023 0,021 89,16% Södra Räitatjåkkaglaciären SE ,0121 0, ,688 0,42 0,23 53,77% 0,004 0,011 0,007 65,39% Total A ,478 2, ,630 4,39 2,09 47,63% 0,115 0,279 0,165 58,91% Räknat per individuell glaciär 0,076 0,167 0,091 54,27% Öst ( E ) 11 Vuoinesjekna E ,678 2, ,802 3,87 1,25 32,31% 0,137 0,235 0,098 41,52% Östra Sarekglaciären E ,161 2, ,134 3,66 1,38 37,77% 0,113 0,217 0,104 47,91% Pårte E ,087 9, ,979 14,22 5,20 36,54% 0,751 1,404 0,653 46,49% Isfallsglaciären E ,351 1, ,080 1,66 0,56 33,63% 0,042 0,073 0,031 43,09% Kebnepakte E ,4524 0, ,955 1,21 0,40 33,23% 0,027 0,048 0,020 42,62% Mårma E ,563 3, ,203 4,31 0,99 22,95% 0,190 0,272 0,082 30,13% Mårmapakte E ,356 1, ,123 2,00 0,68 33,82% 0,054 0,095 0,041 43,31% Nipalsglaciären E ,8344 0, ,590 1,74 0,91 52,68% 0,028 0,078 0,050 64,26% Storglaciären kebinikaise E ,086 3, ,774 4,06 1,01 24,89% 0,169 0,250 0,082 32,54% Stuor räita E ,536 1, ,532 2,35 0,73 31,12% 0,071 0,118 0,047 40,11% Tarfala E ,7082 0, ,376 1,35 0,53 39,68% 0,027 0,055 0,028 50,09% Total A ,81 26, ,550 40,42 13,65 33,76% 3,353 5,907 2,554 43,24% Räknat per individuell glaciär 1,610 2,845 1,236 43,43% 15
24 Totalt 53 Nord öst (NE) 10 Okänd1 (ruotes) NE ,1985 0, ,760 0,88 0,43 48,86% 0,012 0,031 0,018 60,23% Okänd 2 (Ruotes) NE ,974 1, ,548 2,69 0,95 35,12% 0,079 0,142 0,064 44,84% Buchtglaciären NE ,993 4, ,991 5,31 1,13 21,31% 0,261 0,363 0,102 28,07% Kassaglaciären NE ,348 1, ,058 2,20 0,98 44,62% 0,048 0,108 0,060 55,62% Vartasjekna NE ,077 4, ,679 6,22 2,10 33,67% 0,257 0,451 0,195 43,13% Äparjekna NE ,552 1, ,651 3,05 1,98 64,94% 0,040 0,169 0,129 76,33% Okänd 4 (Sårki) NE ,0833 0, ,781 0,42 0,27 63,73% 0,003 0,011 0,008 75,20% Lulihatjårroglaciären NE ,1232 0, ,930 0,39 0,25 64,22% 0,002 0,010 0,008 75,67% Norra Kaskasapakteglaciären NE ,619 1, ,543 1,81 0,53 29,01% 0,052 0,083 0,031 37,58% Unna Räita NE ,243 1, ,278 2,63 1,09 41,56% 0,066 0,138 0,072 52,22% Total A ,21 15, ,220 25,61 9,70 37,89% 1,638 3,154 1,515 48,05% Räknat per individuell glaciär 0,818 1,505 0,687 45,62% 16
25 0-0,5 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Södra Tjågnorisglaciären SE ,5082 0, ,696 0,37 0,25 0,67 0,002 0,009 0,007 78,27% Perikpakteglaciären N ,3935 0, ,963 0,41 0,29 0,71 0,002 0,011 0,009 81,74% Okänd 4 (sårki) NE ,0833 0, ,781 0,42 0,27 0,64 0,003 0,011 0,008 75,20% Lulihatjårroglaciären NE ,1232 0, ,930 0,39 0,25 0,64 0,002 0,010 0,008 75,67% Södra Räitatjåkkaglaciären SE ,0121 0, ,688 0,42 0,23 0,54 0,004 0,011 0,007 65,39% Total Area ,1203 0, ,059 2,02 1,29 0,64 0,024 0,096 0,072 75,31% Räknat per individuell glaciär 0,013 0,052 0,039 75,11% 0,5-1 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Vartasglaciären SW ,1585 0, ,535 0,53 0,34 0,64 0,004 0,015 0,012 75,82% Ej namngiven 1 (Ähpar) S ,1344 0, ,017 0,80 0,21 0,27 0,018 0,027 0,009 34,71% Ej Namngiven 3 (Ähpar) S ,4685 0, ,234 0,70 0,39 0,55 0,007 0,023 0,015 67,10% Okänd 2 (sårki) S ,087 0, ,948 0,55 0,40 0,73 0,003 0,016 0,013 83,16% Okänd1 (ruotes) NE ,1985 0, ,760 0,88 0,43 0,49 0,012 0,031 0,018 60,23% Engquists Glaciär SE ,9636 0, ,175 0,72 0,58 0,80 0,003 0,023 0,021 89,16% Nordöstra KaskasatjåkkaglaciN ,6951 0, ,364 0,68 0,18 0,26 0,014 0,022 0,007 33,66% Pyramidglaciären N ,6759 0, ,368 0,98 0,55 0,56 0,012 0,036 0,024 67,28% Västra Räitatjåkkaglaciären N ,2204 0, ,544 0,57 0,30 0,52 0,006 0,017 0,011 63,78% Total Area ,602 3, ,944 6,43 3,38 0,53 0,169 0,472 0,303 64,13% Räknat per individuell glaciär 0,078 0,209 0,131 62,60% 17
26 1-2,5 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Kassaglaciären NE ,348 1, ,058 2,20 0,98 0,45 0,048 0,108 0,060 55,62% Sarvajekna SE ,337 1, ,316 1,87 0,57 0,30 0,052 0,086 0,034 39,33% Såltajekna S ,7109 0, ,126 2,06 1,21 0,59 0,029 0,098 0,069 70,59% Pierikjekna N ,605 1, ,141 2,21 0,64 0,29 0,068 0,108 0,040 37,29% Ej Namngiven 2 (ähpar) SE ,6568 0, ,754 1,02 0,47 0,46 0,016 0,037 0,021 57,56% Lulep Pastajekna N ,1 1, ,422 2,32 0,93 0,40 0,057 0,116 0,059 50,62% Okänd 1 (sårki) S ,669 1, ,898 1,74 0,71 0,41 0,038 0,078 0,040 51,34% Okänd 3 (sårki) NW ,9327 0, ,012 1,49 0,66 0,44 0,028 0,063 0,035 55,28% Okänd 1 N ,5423 0, ,552 1,08 0,61 0,56 0,013 0,041 0,027 67,84% Björlings Glaciär SW ,725 1, ,924 1,67 0,31 0,19 0,056 0,074 0,018 24,68% Isfallsglaciären E ,351 1, ,080 1,66 0,56 0,34 0,042 0,073 0,031 43,09% Kebnepakte E ,4524 0, ,955 1,21 0,40 0,33 0,027 0,048 0,020 42,62% Mårmapakte E ,356 1, ,123 2,00 0,68 0,34 0,054 0,095 0,041 43,31% Nipalsglaciären E ,8344 0, ,590 1,74 0,91 0,53 0,028 0,078 0,050 64,26% Norra KaskasapakteglaciärenNE ,619 1, ,543 1,81 0,53 0,29 0,052 0,083 0,031 37,58% Räita W ,784 0, ,533 1,41 0,49 0,35 0,033 0,059 0,026 44,44% Stuor räita E ,536 1, ,532 2,35 0,73 0,31 0,071 0,118 0,047 40,11% Sydöstra KaskasatjåkkaglaciäS ,3324 0, ,598 1,01 0,57 0,57 0,012 0,037 0,025 68,20% Tarfala E ,7082 0, ,376 1,35 0,53 0,40 0,027 0,055 0,028 50,09% Vaktpostglaciären N ,4134 0, ,189 1,49 0,57 0,38 0,033 0,063 0,031 48,45% Total Area ,01 20, ,724 33,67 13,06 0,39 2,340 4,596 2,256 49,09% Räknat per individuell glaciär 0,782 1,518 0,736 48,46% 18
27 2,5-5 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Tjågnorisjekna S ,096 1, ,272 3,22 1,24 0,39 0,093 0,182 0,089 48,95% Vuoinesjekna E ,678 2, ,802 3,87 1,25 0,32 0,137 0,235 0,098 41,52% Östra Sarekglaciären E ,161 2, ,134 3,66 1,38 0,38 0,113 0,217 0,104 47,91% Ruopsokjekna N ,188 2, ,061 3,93 1,04 0,26 0,157 0,240 0,082 34,38% Äparjekna NE ,552 1, ,651 3,05 1,98 0,65 0,040 0,169 0,129 76,33% Alep Pastajekna N ,0576 2, ,616 4,15 1,45 0,35 0,143 0,258 0,115 44,66% Palkatjekna NW ,831 2, ,529 3,41 1,17 0,34 0,111 0,197 0,086 43,81% Okänd 2 NE ,974 1, ,548 2,69 0,95 0,35 0,079 0,142 0,064 44,84% Mårma E ,563 3, ,203 4,31 0,99 0,23 0,190 0,272 0,082 30,13% Rabots Glaciär W ,852 3, ,854 4,39 1,24 0,28 0,177 0,279 0,102 36,67% Storglaciären kebinikaise E ,086 3, ,774 4,06 1,01 0,25 0,169 0,250 0,082 32,54% Unna Räita NE ,243 1, ,278 2,63 1,09 0,42 0,066 0,138 0,072 52,22% Total Area ,28 28, ,722 43,37 14,79 0,34 3,667 6,508 2,841 43,65% Räknat per individuell glaciär 1,475 2,581 1,106 42,84% 5-10 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Alep sarekjekna N ,3307 3, ,298 5,11 1,75 0,34 0,193 0,344 0,151 43,92% Buchtglaciären NE ,993 4, ,991 5,31 1,13 0,21 0,261 0,363 0,102 28,07% Mikka S ,033 5, ,697 8,52 2,70 0,32 0,410 0,694 0,283 40,85% Vartasjekna NE ,077 4, ,679 6,22 2,10 0,34 0,257 0,451 0,195 43,13% Ruotesjekna N ,21 5, ,144 7,97 2,89 0,36 0,341 0,634 0,293 46,19% Total Area , , ,809 33,13 10,58 0,32 2,649 4,494 1,846 41,06% Räknat per individuell glaciär 1,462 2,485 1,024 41,19% Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Suottasjekna N ,169 7, ,581 10,07 2,69 0,27 0,570 0,874 0,304 34,77% Pårte E ,087 9, ,979 14,22 5,20 0,37 0,751 1,404 0,653 46,49% Total Area ,26 16, ,560 24,29 7,89 0,32 1,709 2,932 1,223 41,71% Räknat per individuell glaciär 1,321 2,278 0,957 42,00% 19
28
29
30
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Detaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Björnstammens storlek i Sverige 2017
Björnstammens storlek i Sverige 2017 Rapport 2018-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion De senaste skattningarna av björnstammens storlek
Försämrad korrelation mellan storleken av Kebnekaises sydtoppsglaciär och andra klimatindikatorer
Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Försämrad korrelation mellan storleken av Kebnekaises sydtoppsglaciär och andra klimatindikatorer Albert Storby Examensarbete grundnivå Naturgeografi,
Extremhändelser och klimat
Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth
flygplansolyckan Rubrik rubrik Kebnekaise 2012 Underrubrik underrubrik
Efter flygplansolyckan Rubrik rubrik på Kebnekaise 2012 Underrubrik underrubrik Kittelbäcken Foto: Länsstyrelsen, Emma Palmgren Information till dig som besöker Kebnekaiseområdet Den 15 mars 2012 havererade
The Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Beräkning av en glaciärs massbalans En metodanalys med fjärranalys och jämviktslinjehöjd över Storglaciären
Examensarbete INES nr 252 Beräkning av en glaciärs massbalans En metodanalys med fjärranalys och jämviktslinjehöjd över Storglaciären Camilla Persson 2012 Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
FJÄLLNÄ RA FORSKNING
FJÄLLNÄ FORSKNI RA NG Den steniga Tarfaladalen är en närmast utomjordisk plats i Sverige. I den vidunderligt vackra fjällnaturen vid Kebnekaises fot invigdes år 1961 en glaciärforskningsstation med elva
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Leif Kullman HYPOTES: FÖRSVINNANDE FJÄLL I EN VARMARE VÄRLD Källa: C. Bernes, En varmare värld Kommer genuina fjällväxter att försvinna i ett varmare
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Höjdförändringar på Lomonosovfonna, Svalbard, 1996-2012
Höjdförändringar på Lomonosovfonna, Svalbard, 1996-2012 Självständigt arbete Nr 75 Linnea Borg Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen slår hårt mot Arktis och områdena där omkring. Detta beror
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Module 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Klimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Björnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender
Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Lokal examensbeskrivning
1 (6) 2015-12-02 Dnr SU FV-3.2.5-3798-15 Lokal examensbeskrivning Naturvetenskaplig masterexamen Huvudområde: Naturgeografi och kvartärgeologi Inriktningar: Geomatik med fjärranalys och GIS; Glaciärer
Visste du att... Lantmäteriets fakta om Sverige
Visste du att... Lantmäteriets fakta om Sverige Om Sveriges topografi Sverige är ca 16 000 km långt och 500 km brett. I Sverige höjer sig landet i norr och sänker sig i söder. Därför kan man säga att landet
Ledningsförläggning vid Enköping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:84 Ledningsförläggning vid Enköping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Vallby 89:1 2, 90:1, 103:1 och 157:1 Vallby socken Enköpings
Optimering av den skandinaviska massbalansmetoden på Storglaciären, Kebnekaisemassivet
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2017: 6 Optimering av den skandinaviska massbalansmetoden på Storglaciären, Kebnekaisemassivet Hannah Fahlborg Emma Flodin INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Lokal examensbeskrivning
1 (6) 2016-11-21 Dnr SU FV-3.2.5-3255-16 Lokal examensbeskrivning Naturvetenskaplig masterexamen Huvudområde: Naturgeografi och kvartärgeologi Inriktningar: Geomatik med fjärranalys och GIS; Glaciärer
Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task
Assessing GIS effects on professionals collaboration processes in an emergency response task Nils Dahlbäck, Linköping, Sweden Rego Granlund, Sweden Helena Granlund, Sweden Swedish Defence Research Agency,
Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp
Institutionen för teknik och design, TD Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Mapping of Derome Skog AB s purchase of raw material Växjö 2008 Examensarbete nr: TD XXX/2008 Emma Svensson Avdelningen
Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?
Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Mats Rundgren Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Kvartärgeologi 1 Jordens klimatsystem: processer 2
Slussporten bergsskärning
Beställare: Calluna AB Slussporten bergsskärning Hydrogeologisk bedömning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Anna Almerheim Specialist Annika Nilsson L:\Uppdrag\ Hydrogeologisk bedömning
Framtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2
Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8 Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2 Östergötlands län, Linköpings kommun, Landeryds socken, inom Ullstämma 5:8 Annika Helander Arkeologerna Statens historiska
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Långvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö
1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452
ANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land
Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Komplexiteteni dagens regionalpolitik Utveckling är mångsidig
En bild säger mer än tusen ord?
Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
En oroväckande framtid
Självständigt arbete 15 hp En oroväckande framtid En litteraturstudie om klimatförändringars påverkan på bergsglaciärer Författare: Emil Lundquist Handledare: Hans Andrén Examinator: Hans Andrén Termin:
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
POLARION. Thirza Poot RYMDGYMNASIET LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013
RYMDGYMNASIET POLARION LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN Thirza Poot ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013 Handledare: Carmen Vega Riquelme 1. Syfte Det är en tragisk sanning
Isens uppbyggnad och känslighet
Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH
Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH Doktorandprojekt finansierat av Kempestiftelserna och Skogssällskapet Innehåll Introduktion digital fotogrammetri Överblick av doktorandprojektet
Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 431
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 431 - +, +,, + 0/1 **+/ +, + TEL *12 22, 0+,, FAX *12 22,.0,1 E-mail : nob-sakai@shoin.ac.jp 432-1 0 +2, *.-, + r*.*1-0 /3., -/, +, F p.-43,-40.-4-
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006
Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006 Per Sjölander Kristian Stålne Swedish network for Adult development Stages according to EDT (Loevinger) Stage Characteristics E4 Conformist/Diplomat
BÄNKVÅG / BENCH SCALE ANVÄNDARMANUAL / USER MANUAL SW-III www.liden-weighing.com Svenska OBS! Under vågen sitter en justerbar skruv (se bild). Standardinställning är den för vägning. Om ni vill rengöra
HÖGSKOLAN I GÄVLE. Institutionen för Teknik. Omtentamen. Geovetenskap l 7,5 hp, SB250A , kl
HÖGSKOLAN I GÄVLE Institutionen för Teknik Omtentamen Geovetenskap l 7,5 hp, SB250A 2009-08-21, kl. 15.00-19.00 Lärare: Bo Malmström, fråga 1-5 ochjordarter i del2 Eva Sahlin, fråga 6-13 och mineral och
Geografiska Informationssystem förenklat: digitala kartor
Geografiska Informationssystem förenklat: digitala kartor Vanliga användningsområden I tidningar och TV-nyheter: ett sätt att få överblick över data illustrera statistik, t.ex.: befolkningstäthet i världen,
BÄNKVÅG / BENCH SCALE Modell : SW-III / Model : SW-III ANVÄNDARMANUAL / USER MANUAL SW-III WWW.LIDEN-WEIGHING.SE 2014-03-26 OBS! Under vågen sitter en justerbar skruv (se bild). Standardinställning är
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?
Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Lennart Bengtsson Medlem av KVA International Space Science Institute, Bern University of Reading Det globala klimatproblemet
Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.
Naturvetenskapliga fakulteten GEOB24, Geologi: Från istid till nutid och Sveriges regionalgeologi, 15 högskolepoäng Geology: From the Ice Age to the Present and Swedish Regional Geology, 15 credits Grundnivå
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR
STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig
slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Att planera bort störningar
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare
SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK
VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,
Utvärdering av flygfotograferingen inom delmomentet Utbredning av snabbväxande makroalger i Bohuskustens
Utvärdering av flygfotograferingen inom delmomentet Utbredning av snabbväxande makroalger i Bohuskustens Jimmy Ahlsén & Marina Magnusson Marine Monitoring AB 1 Titel Utvärdering av flygfotograferingen
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun
Sofia Malmsten RAPPORT NR 2013-18 Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun September 2014 Pärmbild Visualisering av Norrhusen vid nordvästra kajen, framtagen av Brunnberg & Forshed
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,
9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU
NV 41 SM 0202,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN 'H HPEHUSUHOLPLQlUDVLIIURU Accommodation statistics December 2001, provisional data,nruwdgudj 9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU I december 2001 fanns i Sverige
Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv. kristin andrée
Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes perspektiv kristin andrée institutionen för bygg- och miljöteknologi LundS UNIVERSITET Utrymningshissar och utrymningsplatser utifrån de utrymmandes