Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden

Transkript

1 Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 1 Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden Linus Engqvist INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

2

3 Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 1 Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden Linus Engqvist

4 Copyright Linus Engqvist Publicerad av Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet ( Uppsala, 2016

5 Abstract Volume Changes of the Glaciers in Sarek and Kebnekaise since the End of the Little Ice Age Linus Engqvist Since the end of the little ice age in the middle of the 19th century the glaciers in the north of Sweden has experienced extensive melting and net loss of volume, but are all glaciers experiencing equal loss of volume or are there differences between them? The purpose of this study is to examine 53 different glaciers in the Sarek and Kebnekaise regions in the North of Sweden and by using remote sensing techniques calculate the relative volume changes of the glaciers and then examine if there any differences between them with regards to massifs, historical area and ablation zone. The conclusion is that even though there are differences in loss between massif and ablation zone location the most significant factor to relative volume loss is the glaciers original area, but because of the limitations in the study further research is needed to better estimate the volume of the individual glaciers. Key words: Glaciology, remote sensing, volume area scaling Independent Project in Earth Science, 1GV029, 15 credits, 2016 Supervisor: Rickard Pettersson Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE Uppsala ( The whole document is available at

6 Sammanfattning Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden Linus Engqvist Glaciärerna i norra Europa har stått under kraftig reträtt sen slutet på den lilla istiden och är en indikation på ett förändrat klimat. Men hur ser skillnaderna ut mellan olika glaciärer? Har alla retirerat lika mycket eller finns det skillnader mellan dem? Den här studien har undersökt 53 olika glaciärer i Sareks nationalpark samt i Kebnekaisemassivet med hjälp av satellitbilder och Arc gis och studerat skillnader i volymminskning mellan massiv, ablationszoner, deras historiska utbredning och kommit fram till att trots en viss skillnad mellan de två första parametrarna så har det visat sig att den största faktorn till volymminskning visar sig vara arean. Dock så behövs mer forskning inom området speciellt för att bestämma glaciärernas individuella volymminskning. Nyckelord: Glaciologi, fjärranalys, volym-areaskalning Självständigt arbete i geovetenskap, 1GV029, 15 hp, 2016 Handledare: Rickard Pettersson Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Villavägen 16, Uppsala ( Hela publikationen finns tillgänglig på

7 Innehållsförteckning Introduktion 1 Trimline 1 Ändmorän 2 Bakgrund 2 Kebnekaise 3 Sarek 3 Ablation samt ackumulation 3 Metod 4 Resultat 6 Skillnader mellan metoder 7 Massiv 7 Ablationsområde 7 Area 7 Diskussion 7 Tack 9 Referenser 10 Bilagor 11

8

9 Introduktion Lilla istiden kallas den period av kallare klimat som varade mellan 1500-talet fram till 1800talet och under denna tidperiod växte de skandinaviska glaciärerna till och nådde sin största utbredning i slutet av 1880-talet, för att sedan minska kraftigt under det följande seklet (Grove 1988). Hur skiljer sig då denna minskning i olika områden? Har alla glaciärer minskat lika mycket eller finns det skillnader mellan olika massiv eller ablationsområden? En glaciärs responstid styrs av olika faktorer, bland annat av utbredning, samt topografi, detta gör att två närliggande glaciärer kan ha olika responstid beroende variationer i parametrar (World glacier monitoring service, 2008). På grund av detta så är det därför viktigt att studera flera olika glaciärer samt hur deras utbredning varierar samt skillnader i responstid. Syftet med denna studie är att bedöma volymförändringar på glaciärerna i Sarek samt på Kebnekaise sedan slutet på den lilla istiden samt studera skillnader mellan olika glaciärer och områden. Detta görs med hjälp av en empirisk metod som tar fram volymen på en glaciär med hjälp av dess area genom en metod som kallas volym-area skalning (Bahr. et. al., 1997). Metoden går ut på att man etablerat ett statistiskt samband mellan en glaciärers area och dess volym för ett antal glaciärer runt om i världen. I och med att area för en glaciär är enklare att bestämma (t.ex. i satellitbilder) än dess volym (som kräver kunskap om topografin under isen, som inte är känd för de flesta glaciärer), kan man använda detta statistiskta samband och uppskattad area för att bestämma dess volym utan att känna till dess bottentopografi. Genom att uppskatta volymen utifrån area vid två tillfällen i tiden kan en volymförändring fås (Bahr. Et. Al., 1997). Den historiska arean på glaciärernas utbredning tas fram genom att analysera så kallade trimlines och ändmoräner från satelitbilder över området och sedan med hjälp av dessa räkna ut dess tidigare volym. Dessa jämförs sedan med dagens utbredning och de eventuella skillnader som finns diskuteras. Trimline För att kunna räkna ut glaciärernas utbredning under den lilla istiden analyserades trimlines se (fig 1) vilket är det ljusare området på en dalgångs sluttningar och vars färgskillnad beror på att detta område tidigare varit täckt av is och därför fått denna färg (Hubbard & Glasser, 2005). Fig 1. Det ljusare området ovanför glaciären visar ett exempel på en trimline ( Lantmäteriet 2015). 1

10 Ändmorän En ändmorän (fig 2) kan beskrivas som en höjd som består av material som transporterats framför en glaciär, dessa blidas då glaciären breder ut sig, på den plats där glaciären har sin maximala utbredning så bildas en så kallad ändmorän (Sharp 1988). Fig 2. Exempel på en ändmorän från Mikkaglaciären ( Lantmäteriet 2015). Bakgrund I Sverige finns det idag cirka 250 glaciärer vilka sammanlagt upptar en yta på 250 kvadratkilometer (km 2 ) (Bolin data center 2015). Större delen av dessa ligger i fjällkedjan i norra Sverige nära den norska gränsen (naturvårdsverket 2011). De svenska glaciärernas massförlust orsakas till största delen av smältning och den vanligaste glaciärtypen är så kallade Nischglaciärer (Holmlund & Jansson, 2002). Glaciärerna Sverige är till största delen påverkade av det marina klimatet i väst där de västliga glaciärerna i högre grad är påverkade än de östliga (Holmlund & Schneider 1997). Det marina klimatet bidrar till att temperaturen blir stadigare och glaciärernas massballans påverkas mer av vinternederbörden än sommartemperaturerna (Holmlund & Schneider 1997). Området har även påverkats av diverse fluktuationer i glaciärernas utberedning och vid olika tillfällen upplevt omfattande avsmältning och reträtt av glaciärfronter samt perioder av ökad tillväxt av glaciärerna (Nesje 2008). Dessa fluktuationer har inte alltid skett vid samma tidpunkt på glaciärerna utan har skett vid olika tidpunkter vilket beror på deras responstid, där små glaciärer med stark marin påverkan ofta har kortare responstid än stora med 2

11 kontinental påverkan (Nesje 2008). Detta leder till att under perioder där vissa glaciärer retirerar och minskar i volym så har andra vuxit till (Nesje 2008). Kebnekaise Kebnekaise är Sveriges högsta berg och sträcker sig 2099 meter över havet (Stockholms universitet 2014) i massivet finns cirka 40st glaciärer (Nationalencyklopedin 2015). I Tarfaladalen nedanför Kebnekaise finns idag Tarfala forskningsstation som bedriver glaciärforskning och gör massbalansmätningar på 5st glaciärer. Dessa står under kraftig reträtt och på grund av detta har höjden på berget justeras då avsmältningen av toppglaciären har lett till att höjden minskat från 2121m i början på 1900talet till (Nationalencyklopedin 2015, Stockholms universitet 2015). Sarek Sarek är ca 1920km 2 stor och är Sveriges näst största nationalpark och grundades efter ett riksdagsbeslut 1910 (Länsstyrelsen Norrbotten 2015). I Parken finns över hundra olika glaciärer samt sex stycken bergstoppar över 2000meter Sarek började kartläggas av Axel Hamberg år 1895 och han fortsatte med det in på trettiotalet (Andersson, 2012, passim). Idag bedriver Tarfala forskningsstation även här massbalansstudier på utvalda glaciärer. Glaciärers massbalans Ablation samt ackumulation Dessa två begrepp är viktiga inom glaciologin och beskriver en glaciärs massbalans, ackumulation innebär den snö och is som faller på glaciären det vill säga ackumuleras och ablation den snö och is som smälter och lämnar glaciären (Holmlund & Jansson, 2002). I den del av glaciären där ackumulationen är högre än ablationen kallas för ackumulationszon och den del där ablationen är högre än ackumulationen för ablationszon (Sharp, 1988). En glaciärs masbalans är kopplad till olika meterologiska parametrar där nederbörden och sommartemperaturerna spelar stor roll hos de svenska glaciärerna (World Glacier Monitoring Service 2008). I västra Norge är massballansen på många glaciärer till största delen beroende av vinterhalvårets nederbörd. (Holmlund, Schneider 1997). En glaciär reagerar inte direkt på variationer i klimatet utan har en så kallad responstid, denna varierar mellan olika glaciärer där de med snabb omsättning av massa reagerar snabbare än de med lägre omsättningshastighet. I Svenska glaciärer så uppskattas responstiden på år (Holmlund & Jansson, 2008). Detta har lett till att de svenska glaciärerna fortsatte växa ända in till slutet av 1800talet trots det att den lilla istiden tog slut 50 år tidigare (Grove 1988). 3

12 Metod För att få ut area på glaciärerna har så kallad fjärranalys används med hjälp av google earth och bilder från lantmäteriet. På dessa bilder har sedan glaciärernas area uppskattats genom att rita ut polygoner som följer moräner och trimlines vilka antas bildats då glaciärerna nått sin maximala utbredning i slutet av 1800-talet. Därefter exporterats i Kmlformat till Arc Gis och där beräknat polygonernas area. Vid digitaliseringen av polygonerna på bilderna så gjordes en del förenklingar och antaganden för att göra studien möjlig. Ett antagande var att om inga trimlines var synliga på bilden så antogs det att glaciären även historiskt haft dagens utbredning. Då många av glaciärerna hade både mittmoräner och sidomoräner så gjordes förenklingen att mittmoränerna inkluderades på polygonen men sidomoränerna gjorde inte det, detta på grund av att det på många av bilderna kunde vara svårt att avgöra gränsen mellan barmark och morän och därför så kunde utritandet av polygonen bli godtyckligt. Den sista förenklingen som gjordes var att då det kunde vara svårt att avgöra gränsen mellan glaciär och perenn snö runt glaciärerna så ritades hela snötäckta området in, detta för att få så konsekventa data på arean som möjligt. Kmlfilerna exporterades till Arcgis 10.2 och projicerades användades ETRS_1989_LAEA projektion. Förhållandet mellan area och volym kan beskrivas med den empiriska formeln VV = CC AA η (1) där C och η är koefficienter framtagna empiriskt (Bahr 1997). Vid denna studie användes värden på 0,0365 och 1,375 för C respektive η (Radić & Hock, 2010). Med avseende på area så delades glaciärerna in i sex stycken olika grupper vilket kan ses i tabell 1. Denna indelning valdes för att få in så många glaciärer som möjligt i varje kategori för att få så korrekta värden på volymen som möjligt, anledningen till detta diskuteras senare i studien. För att få fram volymförlusten så räknades först den nuvarande volymen med hjälp av två olika metoder. Den första metoden (formel 2.) räknade ut volymen för varje enskild glaciär och de framtagna volymerna summerades. Metod två (formel 3) räknade ut en total volym för den sammanlagda arean av glaciärerna i varje grupp. VVVVVVVVVVVV = CC AAAAAAAAAAAA ηη (2) nn VVVVVVVVVVVV = ii=mm CC AA ηη (3) Volymförlusten räknades även ut på varje enskild glaciär enligt formel 1 och redovisas i bilaga 1. Volymändringarna räknades även ut på grupper av glaciärer där de delades in efter vilket massiv de tillhörde, åt vilket väderstreck dess ablationsområde var riktat åt samt vilken historisk area de hade. 4

13 Tabell 1. Gruppindelning av glaciärer Massiv Antal glaciärer Kebnekaise 20 Pårte 4 Ruotes 3 Sarektjåkkå 13 Sårki 6 Ähpar 7 Ablationsområde NW 2 SW 2 W 2 SE 5 S 8 NE 10 E 11 N 13 Area (historisk) Km 2 0-0,5 5 0, ,5 20 2, Glaciärernas ablationsområde togs fram genom data från Bolin data center (2015) på de glaciärer som var namngivna och dokumenterade i databasen. De glaciärer som inte fanns med i tabellen analyserades i google earth och delades därefter in i respektive ablationsområde. 5

14 Resultat Tabell 2. Skillnader i volym enligt de två metoderna. Område Volym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Sarektjåkkå Metod 1 4,922 8,574 3,652 42,59% Metod 2 2,169 3,676 1,507 41,01% Ähpar Metod 1 0,540 1,127 0,587 52,07% Metod 2 0,308 0,615 0,307 49,89% Sårki Metod 1 0,454 0,947 0,493 52,07% Metod 2 0,272 0,543 0,271 49,90% Pårte Metod 1 1,097 2,108 1,011 47,96% Metod 2 0,878 1,652 0,774 46,88% Ruotes Metod 1 0,559 1,055 0,496 46,99% Metod 2 0,432 0,807 0,375 46,48% Kebnekaise Metod 1 2,889 5,129 2,241 43,68% Metod 2 1,073 1,831 0,757 41,37% Tabell 3. Volymminskningar på glaciärer sen lilla istiden. Massiv Antal glaciärer Areaförlust procent Volymförlust procent Sårki 6 41,43% 52,07% Ähpar 7 41,43% 52,07% Pårte 4 37,81% 47,96% Ruotes 3 36,97% 46,99% Kebnekaise 20 34,14% 43,68% Sarektjåkkå 13 33,21% 42,59% Ablationsområde Areaförlust procent Volymförlust procent SE 5 47,63% 58,91% S 8 40,04% 50,50% NE 10 37,89% 48,05% NW 2 37,30% 47,37% N 13 33,88% 43,38% E 11 33,76% 43,24% W 2 29,85% 38,59% SW 2 29,72% 38,43% Area (historisk) Km 2 Areaförlust procent Volymförlust procent 0-0,5 5 63,84% 75,31% 0, ,56% 64,13% 1-2, ,79% 49,09% 2, ,11% 43,65% ,92% 41,06% ,47% 41,71% 6

15 Skillnader mellan metoder Den totala volymförlusten skiljer sig mellan de två olika metoderna där metod 1 gav en betydligt större totalvolym än metod 2 (tabell 2), här redovisas dock resultaten från metod 1 och anledningen till detta diskuteras senare. Massiv Resultaten visar att volymminskningen på glaciärerna i de olika massiven varierar mellan 42-52% där den största volymförlusten skett i Sårki och den minsta i Sarektjåkkå. Ablationsområde Det finns även skillnader mellan de olika ablationsområdena där de största förlusterna skett i de glaciärerna med sydliga samt sydöstliga ablationsområden. Och de minsta i de västliga och sydvästliga. Area De största volymförlusterna har skett i de glaciärer som historiskt haft en utbredning på mindre än 1km 2 och även större förluster har skett i de områdena med utbredning på 0-0,5km 2 Volymförlusten i de olika glaciärerna är ca 10 procentenheter högre än areaförlusterna i samtliga fall och visar att glaciärernas relativa volymminskning är större än deras areaminskning. Diskussion Som resultatdelen visar så är volymförlusterna hos en glaciär cirka 10 procentenheter större än areaförlusten och genom att bara mäta areaminskning så underskattas därför avsmältningen av en glaciär och därför bör även volymen tas i beaktan när uträkningar på glaciärers utbredning studeras. Den faktiska volymförlusten på glaciärerna har med denna metod en stor felmarginal då C parametern ej är individuellt uppskattad för varje enskild glaciär (Barrand & Sharp, 2010). På grund av denna osäkerhet så föreslår Bahr (2015) att metoden bör användas på glaciärgrupper istället för på enskilda glaciärer. Vid denna studie så räknades därför volymerna för en grupp av glaciärer i ett område (metod 1) ut. Den totala volymen skiljde sig markant mellan de två olika metoderna och visade skillnader i totalvolym på uppemot 140 %. Dock så skiljde inte den relativa volymförändringen i någon betydande grad mellan de olika uträkningarna vilket tabell 2 visar och då denna studie inte undersöker absoluta volymer så ansågs inte skillnaderna i denna utgöra något problem för studien. Skillnader mellan olika massiv låg på 10 procentenheter där Ähpar och Sårki har förlorat mest med ca 52% av sin ursprungliga volym vardera. Båda dessa massiv har ungefär en tredjedel av sina glaciärer åt sydöst eller syd vilka även är den gruppen av glaciärer som förlorat störst volym indelat i ablationsområden (tabell 3.) dock så har även Mikkaglaciären ett ablationsområde riktat åt söder och denna glaciär har tappat 41% av sin volym (appendix 1) i detta fall kan dess historiska utbredning spelat en större roll än dess ablationsområde. Vad som även bör nämnas att med undantag för Mikka och Tjågnårisjekna så har ingen av de övriga glaciärerena en historisk area på mer än 2,1km 2 och då de mindre glaciärerna 7

16 uppvisar större volymförluster än de med större area så kan detta ha påverkat i högre grad än deras ablationsområde. De mindre glaciärerna verkar ha en snabbare responstid än de större då de har förlorat en större volym, detta kan bero på att små glaciärer oftare befinner sig i områden med branta sluttningar än större glaciärer, detta gör att avståndet mellan ackumulation och ablationzon är kortare i mindre glaciärer än i större och därför så transporteras material snabbare i de mindre (Pfeiffer, 1998). Detta skulle i så fall förklara varför responstiden är kortare i de fall där utbredningen är mindre. Variationerna mellan stora och små glaciärers responstid gör att de små glaciärerna nu har anpassat sig till det nya klimatet men att de större fortfarande på grund av den långsammare responstiden fortfarande anpassar sig till temperaturändringarna som skett de senaste hundra åren (Holmlund & Schneider 1997). I fallet med ablationsområden åt sydväst undersöktes endast två glaciärer och då dessa två hade stor skillnad på volym och areaförlust kan inte detta resultat räknas som representativt och fler studier behövs med ett större antal. Dock så skulle dessa förluster kunna förklaras av skillnader i responstid. Då denna studie endast mäter skillnaden i volym vid två fasta tidpunkter och inte tar hänsyn till eventuella fluktuationer i glaciärernas tillväxt och reträtt så finns det en möjlighet att vissa glaciärer haft en period av tillväxt och därför till synes förlorat mindre volym än övriga. Detta skulle i så fall kunna vara en förklaring till att de västra glaciärerna förlorat mindre volym än de övriga, då de i själva verket likt de norska glaciärerna varit mer påverkade av ökad nederbörd och därför vuxit till under 1990talet (Holmlund & Schneider 1997). Då volym-areaskalningsmetoden anses som osäker vid uträknandet av enskilda glaciärers så föreslår författaren att efterföljande studier bör analysera de olika glaciärernas förutsättningar samt geologi för att bättre kunna bestämma värdet på parameter C och med hjälp av denna få fram mer exakta värden på glaciärernas volym. Det bör även göras efterföljande studier med andra satelitbilder på de glaciärer som inte ingick i studien på grund av avsaknad av högupplösta bilder. 8

17 Tack Jag vill speciellt tacka min handledare Rickard Pettersson för hans hjälp och stöd vid skrivandet av denna uppsats. 9

18 Referenser Andersson, L. (red.), 2012, Sarek, Arktis och akademisk vardag, En bok om geografen Axel Hamberg. Uppsala: Uppsala Universitetsbibliotek. Bahr, D., Meier, M. & Peckham, S., 1997, The physical basis of glacier volume-area scaling, Journal of geophysical research, vol 102, nr B9, s Bahr, D., Pfeffer, T. & Kaser, G., 2015, A review of volume-area scaling of glaciers. Rev. Geophys., vol 53, s Barrand, N, E. & Sharp, M, J., 2010, Sustained rapid shrinkage of Yukon glaciers since the International Geophysical Year. Geophysical research letters, vol 37, L Grove J, M., 1988, The little Ice age. London: Methuen & Co. Holmlund, P. & Jansson, P., 2002, Glaciologi. Stockholm: Stockholms universitet & Vetenskapsrådet. Holmlund, P. & Schneider, T., The effect of continentality on glacier response and mass balance Annals of Glaciology, vol. 24, s Hubbard, B. & Glasser, N., 2005, Field Techniques in Glaciology and Glacial Geomorphology. Chichester: John Wiley & Sons. Nesje,A., 2009, Latest Pleistocene and Holocene alpine glacier fluctuations in Scandinavia, Quaternary Science Reviews, vol 28, Issues 21 22, s Pfeffer, T., Sassolas, C., Bahr, D. & Meier, M., 1998, Response time of glaciers as a function of size and mass balance 2. Numerical experiments, Journal of Geophysics. vol 103, s Radić, V. & Hock, R., 2010, Regional and global volumes of glaciers derived from statistical upscaling of glacier inventory data. Journal of geophysical research, vol 115, F Sharp, R., 1988, Living Ice, Understanding glaciers and glaciation. Cambridge: Cambridge University Press. World Glacier monitoring service, 2008, Global Glacier changes, facts and figures. United Nations Enviroment Programme. Internetkällor Bolin Centre for Climate Research 2015, Svenska glaciärer [ ] Instutitionen för naturgeografi Stockholms universitet. Tarfala forskningsstation 2014, [ ] Lantmäteriet 2015, Kartor, flygbilder och ortnamn [ ] Länsstyrelsen Norrbotten 2015, Sarek [ ] Mats Segnestam, Sareks nationalpark, hämtad Nationalencyklopedin, Kebnekaise, hämtad

19 Bilagor Massiv Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Sarektjåkkå Alep sarekjekna N ,3307 3, ,298 5,11 1,75 34,34% 0,193 0,344 0,151 43,92% Buchtglaciären NE ,993 4, ,991 5,31 1,13 21,31% 0,261 0,363 0,102 28,07% Kassaglaciären NE ,348 1, ,058 2,20 0,98 44,62% 0,048 0,108 0,060 55,62% Mikka S ,033 5, ,697 8,52 2,70 31,74% 0,410 0,694 0,283 40,85% Sarvajekna SE ,337 1, ,316 1,87 0,57 30,47% 0,052 0,086 0,034 39,33% Suottasjekna N ,169 7, ,581 10,07 2,69 26,71% 0,570 0,874 0,304 34,77% Såltajekna S ,7109 0, ,126 2,06 1,21 58,94% 0,029 0,098 0,069 70,59% Södra Tjågnorisglaciären SE ,5082 0, ,696 0,37 0,25 67,05% 0,002 0,009 0,007 78,27% Tjågnorisjekna S ,096 1, ,272 3,22 1,24 38,67% 0,093 0,182 0,089 48,95% Vartasglaciären SW ,1585 0, ,535 0,53 0,34 64,38% 0,004 0,015 0,012 75,82% Vartasjekna NE ,077 4, ,679 6,22 2,10 33,67% 0,257 0,451 0,195 43,13% Vuoinesjekna E ,678 2, ,802 3,87 1,25 32,31% 0,137 0,235 0,098 41,52% Östra Sarekglaciären E ,161 2, ,134 3,66 1,38 37,77% 0,113 0,217 0,104 47,91% Total A , , ,186 53,00 17,60 33,21% 4,922 8,574 3,652 42,59% Räknat per individuell glaciär 2,169 3,676 1,507 41,01% Ähpar Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Perikpakteglaciären N ,3935 0, ,963 0,41 0,29 70,96% 0,002 0,011 0,009 81,74% Pierikjekna N ,605 1, ,141 2,21 0,64 28,78% 0,068 0,108 0,040 37,29% Ruopsokjekna N ,188 2, ,061 3,93 1,04 26,39% 0,157 0,240 0,082 34,38% Äparjekna NE ,552 1, ,651 3,05 1,98 64,94% 0,040 0,169 0,129 76,33% Ej namngiven 1 S ,1344 0, ,017 0,80 0,21 26,66% 0,018 0,027 0,009 34,71% Ej Namngiven 2 SE ,6568 0, ,754 1,02 0,47 46,38% 0,016 0,037 0,021 57,56% Ej Namngiven 3 S ,4685 0, ,234 0,70 0,39 55,45% 0,007 0,023 0,015 67,10% Total A ,998 7, ,820 12,12 5,02 41,43% 0,540 1,127 0,587 52,07% Räknat per individuell glaciär 0,308 0,615 0,307 49,89% 11

20 Sårki Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Alep Pastajekna N ,0576 2, ,616 4,15 1,45 34,97% 0,143 0,258 0,115 44,66% Lulep Pastajekna N ,1 1, ,422 2,32 0,93 40,14% 0,057 0,116 0,059 50,62% Okänd 1 S ,669 1, ,898 1,74 0,71 40,78% 0,038 0,078 0,040 51,34% Okänd 2 S ,087 0, ,948 0,55 0,40 72,63% 0,003 0,016 0,013 83,16% Okänd 3 NW ,9327 0, ,012 1,49 0,66 44,30% 0,028 0,063 0,035 55,28% Okänd 4 NE ,0833 0, ,781 0,42 0,27 63,73% 0,003 0,011 0,008 75,20% Total A ,9292 6, ,677 10,67 4,42 41,43% 0,454 0,947 0,493 52,07% Räknat per individuell glaciär 0,272 0,543 0,271 49,90% Pårte Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Pårte E ,087 9, ,979 14,22 5,20 36,54% 0,751 1,404 0,653 46,49% Palkatjekna NW ,831 2, ,529 3,41 1,17 34,25% 0,111 0,197 0,086 43,81% Okänd 1 N ,5423 0, ,552 1,08 0,61 56,18% 0,013 0,041 0,027 67,84% Lulihatjårroglaciären NE ,1232 0, ,930 0,39 0,25 64,22% 0,002 0,010 0,008 75,67% Total A ,58 11, ,990 19,10 7,22 37,81% 1,097 2,108 1,011 47,96% Räknat per individuell glaciär 0,878 1,652 0,774 46,88% Ruotes Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Ruotesjekna N ,21 5, ,144 7,97 2,89 36,28% 0,341 0,634 0,293 46,19% Okänd1 NE ,1985 0, ,760 0,88 0,43 48,86% 0,012 0,031 0,018 60,23% Okänd 2 NE ,974 1, ,548 2,69 0,95 35,12% 0,079 0,142 0,064 44,84% Total A ,383 7, ,45 11,55 4,27 36,97% 0,559 1,055 0,496 46,99% Räknat per individuell glaciär 0,432 0,807 0,375 46,48% 12

21 Kebnekaise Ablation A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Björlings Glaciär SW ,725 1, ,924 1,67 0,31 18,63% 0,056 0,074 0,018 24,68% Engquists Glaciär SE ,9636 0, ,175 0,72 0,58 80,13% 0,003 0,023 0,021 89,16% Isfallsglaciären E ,351 1, ,080 1,66 0,56 33,63% 0,042 0,073 0,031 43,09% Kebnepakte E ,4524 0, ,955 1,21 0,40 33,23% 0,027 0,048 0,020 42,62% Mårma E ,563 3, ,203 4,31 0,99 22,95% 0,190 0,272 0,082 30,13% Mårmapakte E ,356 1, ,123 2,00 0,68 33,82% 0,054 0,095 0,041 43,31% Nipalsglaciären E ,8344 0, ,590 1,74 0,91 52,68% 0,028 0,078 0,050 64,26% Nordöstra KaskasatjåkkaglaciärN ,6951 0, ,364 0,68 0,18 25,80% 0,014 0,022 0,007 33,66% Norra Kaskasapakteglaciären NE ,619 1, ,543 1,81 0,53 29,01% 0,052 0,083 0,031 37,58% Pyramidglaciären N ,6759 0, ,368 0,98 0,55 55,62% 0,012 0,036 0,024 67,28% Rabots Glaciär W ,852 3, ,854 4,39 1,24 28,27% 0,177 0,279 0,102 36,67% Räita W ,784 0, ,533 1,41 0,49 34,78% 0,033 0,059 0,026 44,44% Storglaciären kebinikaise E ,086 3, ,774 4,06 1,01 24,89% 0,169 0,250 0,082 32,54% Stuor räita E ,536 1, ,532 2,35 0,73 31,12% 0,071 0,118 0,047 40,11% Sydöstra KaskasatjåkkaglaciäreS ,3324 0, ,598 1,01 0,57 56,54% 0,012 0,037 0,025 68,20% Södra Räitatjåkkaglaciären SE ,0121 0, ,688 0,42 0,23 53,77% 0,004 0,011 0,007 65,39% Tarfala E ,7082 0, ,376 1,35 0,53 39,68% 0,027 0,055 0,028 50,09% Unna Räita NE ,243 1, ,278 2,63 1,09 41,56% 0,066 0,138 0,072 52,22% Vaktpostglaciären N ,4134 0, ,189 1,49 0,57 38,24% 0,033 0,063 0,031 48,45% Västra Räitatjåkkaglaciären N ,2204 0, ,544 0,57 0,30 52,22% 0,006 0,017 0,011 63,78% Total A ,42 24, ,692 36,48 12,45 34,14% 2,889 5,129 2,241 43,68% Räknat per individuell glaciär 1,073 1,831 0,757 41,37% 13

22 Per Ablationsområde Antal A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Norr (N) 13 Alep sarekjekna N ,3307 3, ,298 5,11 1,75 34,34% 0,193 0,344 0,151 43,92% Suottasjekna N ,169 7, ,581 10,07 2,69 26,71% 0,570 0,874 0,304 34,77% Perikpakteglaciären N ,3935 0, ,963 0,41 0,29 70,96% 0,002 0,011 0,009 81,74% Pierikjekna N ,605 1, ,141 2,21 0,64 28,78% 0,068 0,108 0,040 37,29% Ruopsokjekna N ,188 2, ,061 3,93 1,04 26,39% 0,157 0,240 0,082 34,38% Alep Pastajekna N ,0576 2, ,616 4,15 1,45 34,97% 0,143 0,258 0,115 44,66% Lulep Pastajekna N ,1 1, ,422 2,32 0,93 40,14% 0,057 0,116 0,059 50,62% Okänd 1 N ,5423 0, ,552 1,08 0,61 56,18% 0,013 0,041 0,027 67,84% Ruotesjekna N ,21 5, ,144 7,97 2,89 36,28% 0,341 0,634 0,293 46,19% Nordöstra KaskasatjåkkaglaciärN ,6951 0, ,364 0,68 0,18 25,80% 0,014 0,022 0,007 33,66% Pyramidglaciären N ,6759 0, ,368 0,98 0,55 55,62% 0,012 0,036 0,024 67,28% Vaktpostglaciären N ,4134 0, ,189 1,49 0,57 38,24% 0,033 0,063 0,031 48,45% Västra Räitatjåkkaglaciären N ,2204 0, ,544 0,57 0,30 52,22% 0,006 0,017 0,011 63,78% Total A , , ,243 40,99 13,88 33,88% 3,409 6,021 2,612 43,38% Räknat per individuell glaciär 1,609 2,763 1,154 41,76% Nordväst(NW) 2 A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Okänd 3 (sårki) NW ,9327 0, ,012 1,49 0,66 44,30% 0,028 0,063 0,035 55,28% Palkatjekna NW ,831 2, ,529 3,41 1,17 34,25% 0,111 0,197 0,086 43,81% Total A ,7633 3, ,541 4,90 1,83 37,30% 0,171 0,325 0,154 47,37% Räknat per individuell glaciär 0,139 0,260 0,121 46,59% Väst (W) 2 Rabots Glaciär W ,852 3, ,854 4,39 1,24 28,27% 0,177 0,279 0,102 36,67% Räita W ,784 0, ,533 1,41 0,49 34,78% 0,033 0,059 0,026 44,44% Total A ,636 4, ,387 5,81 1,73 29,85% 0,252 0,410 0,158 38,59% Räknat per individuell glaciär 0,210 0,338 0,129 38,02% Sydväst (SW) 2 A nutid A Nutid Km A Historisk m2 A Historisk km2 Aförlust Km2 Aförlust procent V nutid km3 V historisk Vförlust km3 Vförlust procent Vartasglaciären SW ,1585 0, ,535 0,53 0,34 64,38% 0,004 0,015 0,012 75,82% Björlings Glaciär SW ,725 1, ,924 1,67 0,31 18,63% 0,056 0,074 0,018 24,68% Total A ,884 1, ,459 2,20 0,65 29,72% 0,067 0,108 0,042 38,43% Räknat per individuell glaciär 0,059 0,089 0,030 33,51% 14

23 Syd (S) 8 Mikka S ,033 5, ,697 8,52 2,70 31,74% 0,410 0,694 0,283 40,85% Tjågnorisjekna S ,096 1, ,272 3,22 1,24 38,67% 0,093 0,182 0,089 48,95% Ej namngiven 1 (Ähpar) S ,1344 0, ,017 0,80 0,21 26,66% 0,018 0,027 0,009 34,71% Ej Namngiven 3 (Ähpar) S ,4685 0, ,234 0,70 0,39 55,45% 0,007 0,023 0,015 67,10% Okänd 1 (Sårki) S ,669 1, ,898 1,74 0,71 40,78% 0,038 0,078 0,040 51,34% Okänd 2 (sårki) S ,087 0, ,948 0,55 0,40 72,63% 0,003 0,016 0,013 83,16% Sydöstra KaskasatjåkkaglaciäreS ,3324 0, ,598 1,01 0,57 56,54% 0,012 0,037 0,025 68,20% Såltajekna S ,7109 0, ,126 2,06 1,21 58,94% 0,029 0,098 0,069 70,59% Total A ,53 11, ,789 18,60 7,45 40,04% 1,006 2,032 1,026 50,50% Räknat per individuell glaciär 0,610 1,155 0,545 47,21% Sydöst (SE) 5 Sarvajekna SE ,337 1, ,316 1,87 0,57 30,47% 0,052 0,086 0,034 39,33% Södra Tjågnorisglaciären SE ,5082 0, ,696 0,37 0,25 67,05% 0,002 0,009 0,007 78,27% Ej Namngiven 2 (Ähpar) SE ,6568 0, ,754 1,02 0,47 46,38% 0,016 0,037 0,021 57,56% Engquists Glaciär SE ,9636 0, ,175 0,72 0,58 80,13% 0,003 0,023 0,021 89,16% Södra Räitatjåkkaglaciären SE ,0121 0, ,688 0,42 0,23 53,77% 0,004 0,011 0,007 65,39% Total A ,478 2, ,630 4,39 2,09 47,63% 0,115 0,279 0,165 58,91% Räknat per individuell glaciär 0,076 0,167 0,091 54,27% Öst ( E ) 11 Vuoinesjekna E ,678 2, ,802 3,87 1,25 32,31% 0,137 0,235 0,098 41,52% Östra Sarekglaciären E ,161 2, ,134 3,66 1,38 37,77% 0,113 0,217 0,104 47,91% Pårte E ,087 9, ,979 14,22 5,20 36,54% 0,751 1,404 0,653 46,49% Isfallsglaciären E ,351 1, ,080 1,66 0,56 33,63% 0,042 0,073 0,031 43,09% Kebnepakte E ,4524 0, ,955 1,21 0,40 33,23% 0,027 0,048 0,020 42,62% Mårma E ,563 3, ,203 4,31 0,99 22,95% 0,190 0,272 0,082 30,13% Mårmapakte E ,356 1, ,123 2,00 0,68 33,82% 0,054 0,095 0,041 43,31% Nipalsglaciären E ,8344 0, ,590 1,74 0,91 52,68% 0,028 0,078 0,050 64,26% Storglaciären kebinikaise E ,086 3, ,774 4,06 1,01 24,89% 0,169 0,250 0,082 32,54% Stuor räita E ,536 1, ,532 2,35 0,73 31,12% 0,071 0,118 0,047 40,11% Tarfala E ,7082 0, ,376 1,35 0,53 39,68% 0,027 0,055 0,028 50,09% Total A ,81 26, ,550 40,42 13,65 33,76% 3,353 5,907 2,554 43,24% Räknat per individuell glaciär 1,610 2,845 1,236 43,43% 15

24 Totalt 53 Nord öst (NE) 10 Okänd1 (ruotes) NE ,1985 0, ,760 0,88 0,43 48,86% 0,012 0,031 0,018 60,23% Okänd 2 (Ruotes) NE ,974 1, ,548 2,69 0,95 35,12% 0,079 0,142 0,064 44,84% Buchtglaciären NE ,993 4, ,991 5,31 1,13 21,31% 0,261 0,363 0,102 28,07% Kassaglaciären NE ,348 1, ,058 2,20 0,98 44,62% 0,048 0,108 0,060 55,62% Vartasjekna NE ,077 4, ,679 6,22 2,10 33,67% 0,257 0,451 0,195 43,13% Äparjekna NE ,552 1, ,651 3,05 1,98 64,94% 0,040 0,169 0,129 76,33% Okänd 4 (Sårki) NE ,0833 0, ,781 0,42 0,27 63,73% 0,003 0,011 0,008 75,20% Lulihatjårroglaciären NE ,1232 0, ,930 0,39 0,25 64,22% 0,002 0,010 0,008 75,67% Norra Kaskasapakteglaciären NE ,619 1, ,543 1,81 0,53 29,01% 0,052 0,083 0,031 37,58% Unna Räita NE ,243 1, ,278 2,63 1,09 41,56% 0,066 0,138 0,072 52,22% Total A ,21 15, ,220 25,61 9,70 37,89% 1,638 3,154 1,515 48,05% Räknat per individuell glaciär 0,818 1,505 0,687 45,62% 16

25 0-0,5 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Södra Tjågnorisglaciären SE ,5082 0, ,696 0,37 0,25 0,67 0,002 0,009 0,007 78,27% Perikpakteglaciären N ,3935 0, ,963 0,41 0,29 0,71 0,002 0,011 0,009 81,74% Okänd 4 (sårki) NE ,0833 0, ,781 0,42 0,27 0,64 0,003 0,011 0,008 75,20% Lulihatjårroglaciären NE ,1232 0, ,930 0,39 0,25 0,64 0,002 0,010 0,008 75,67% Södra Räitatjåkkaglaciären SE ,0121 0, ,688 0,42 0,23 0,54 0,004 0,011 0,007 65,39% Total Area ,1203 0, ,059 2,02 1,29 0,64 0,024 0,096 0,072 75,31% Räknat per individuell glaciär 0,013 0,052 0,039 75,11% 0,5-1 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Vartasglaciären SW ,1585 0, ,535 0,53 0,34 0,64 0,004 0,015 0,012 75,82% Ej namngiven 1 (Ähpar) S ,1344 0, ,017 0,80 0,21 0,27 0,018 0,027 0,009 34,71% Ej Namngiven 3 (Ähpar) S ,4685 0, ,234 0,70 0,39 0,55 0,007 0,023 0,015 67,10% Okänd 2 (sårki) S ,087 0, ,948 0,55 0,40 0,73 0,003 0,016 0,013 83,16% Okänd1 (ruotes) NE ,1985 0, ,760 0,88 0,43 0,49 0,012 0,031 0,018 60,23% Engquists Glaciär SE ,9636 0, ,175 0,72 0,58 0,80 0,003 0,023 0,021 89,16% Nordöstra KaskasatjåkkaglaciN ,6951 0, ,364 0,68 0,18 0,26 0,014 0,022 0,007 33,66% Pyramidglaciären N ,6759 0, ,368 0,98 0,55 0,56 0,012 0,036 0,024 67,28% Västra Räitatjåkkaglaciären N ,2204 0, ,544 0,57 0,30 0,52 0,006 0,017 0,011 63,78% Total Area ,602 3, ,944 6,43 3,38 0,53 0,169 0,472 0,303 64,13% Räknat per individuell glaciär 0,078 0,209 0,131 62,60% 17

26 1-2,5 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Kassaglaciären NE ,348 1, ,058 2,20 0,98 0,45 0,048 0,108 0,060 55,62% Sarvajekna SE ,337 1, ,316 1,87 0,57 0,30 0,052 0,086 0,034 39,33% Såltajekna S ,7109 0, ,126 2,06 1,21 0,59 0,029 0,098 0,069 70,59% Pierikjekna N ,605 1, ,141 2,21 0,64 0,29 0,068 0,108 0,040 37,29% Ej Namngiven 2 (ähpar) SE ,6568 0, ,754 1,02 0,47 0,46 0,016 0,037 0,021 57,56% Lulep Pastajekna N ,1 1, ,422 2,32 0,93 0,40 0,057 0,116 0,059 50,62% Okänd 1 (sårki) S ,669 1, ,898 1,74 0,71 0,41 0,038 0,078 0,040 51,34% Okänd 3 (sårki) NW ,9327 0, ,012 1,49 0,66 0,44 0,028 0,063 0,035 55,28% Okänd 1 N ,5423 0, ,552 1,08 0,61 0,56 0,013 0,041 0,027 67,84% Björlings Glaciär SW ,725 1, ,924 1,67 0,31 0,19 0,056 0,074 0,018 24,68% Isfallsglaciären E ,351 1, ,080 1,66 0,56 0,34 0,042 0,073 0,031 43,09% Kebnepakte E ,4524 0, ,955 1,21 0,40 0,33 0,027 0,048 0,020 42,62% Mårmapakte E ,356 1, ,123 2,00 0,68 0,34 0,054 0,095 0,041 43,31% Nipalsglaciären E ,8344 0, ,590 1,74 0,91 0,53 0,028 0,078 0,050 64,26% Norra KaskasapakteglaciärenNE ,619 1, ,543 1,81 0,53 0,29 0,052 0,083 0,031 37,58% Räita W ,784 0, ,533 1,41 0,49 0,35 0,033 0,059 0,026 44,44% Stuor räita E ,536 1, ,532 2,35 0,73 0,31 0,071 0,118 0,047 40,11% Sydöstra KaskasatjåkkaglaciäS ,3324 0, ,598 1,01 0,57 0,57 0,012 0,037 0,025 68,20% Tarfala E ,7082 0, ,376 1,35 0,53 0,40 0,027 0,055 0,028 50,09% Vaktpostglaciären N ,4134 0, ,189 1,49 0,57 0,38 0,033 0,063 0,031 48,45% Total Area ,01 20, ,724 33,67 13,06 0,39 2,340 4,596 2,256 49,09% Räknat per individuell glaciär 0,782 1,518 0,736 48,46% 18

27 2,5-5 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Tjågnorisjekna S ,096 1, ,272 3,22 1,24 0,39 0,093 0,182 0,089 48,95% Vuoinesjekna E ,678 2, ,802 3,87 1,25 0,32 0,137 0,235 0,098 41,52% Östra Sarekglaciären E ,161 2, ,134 3,66 1,38 0,38 0,113 0,217 0,104 47,91% Ruopsokjekna N ,188 2, ,061 3,93 1,04 0,26 0,157 0,240 0,082 34,38% Äparjekna NE ,552 1, ,651 3,05 1,98 0,65 0,040 0,169 0,129 76,33% Alep Pastajekna N ,0576 2, ,616 4,15 1,45 0,35 0,143 0,258 0,115 44,66% Palkatjekna NW ,831 2, ,529 3,41 1,17 0,34 0,111 0,197 0,086 43,81% Okänd 2 NE ,974 1, ,548 2,69 0,95 0,35 0,079 0,142 0,064 44,84% Mårma E ,563 3, ,203 4,31 0,99 0,23 0,190 0,272 0,082 30,13% Rabots Glaciär W ,852 3, ,854 4,39 1,24 0,28 0,177 0,279 0,102 36,67% Storglaciären kebinikaise E ,086 3, ,774 4,06 1,01 0,25 0,169 0,250 0,082 32,54% Unna Räita NE ,243 1, ,278 2,63 1,09 0,42 0,066 0,138 0,072 52,22% Total Area ,28 28, ,722 43,37 14,79 0,34 3,667 6,508 2,841 43,65% Räknat per individuell glaciär 1,475 2,581 1,106 42,84% 5-10 Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Alep sarekjekna N ,3307 3, ,298 5,11 1,75 0,34 0,193 0,344 0,151 43,92% Buchtglaciären NE ,993 4, ,991 5,31 1,13 0,21 0,261 0,363 0,102 28,07% Mikka S ,033 5, ,697 8,52 2,70 0,32 0,410 0,694 0,283 40,85% Vartasjekna NE ,077 4, ,679 6,22 2,10 0,34 0,257 0,451 0,195 43,13% Ruotesjekna N ,21 5, ,144 7,97 2,89 0,36 0,341 0,634 0,293 46,19% Total Area , , ,809 33,13 10,58 0,32 2,649 4,494 1,846 41,06% Räknat per individuell glaciär 1,462 2,485 1,024 41,19% Ablation Area nutid Area Nutid Km Area Historisk m2 Area Historisk km Areaförlust Km2 Areaförlust procenvolym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent Suottasjekna N ,169 7, ,581 10,07 2,69 0,27 0,570 0,874 0,304 34,77% Pårte E ,087 9, ,979 14,22 5,20 0,37 0,751 1,404 0,653 46,49% Total Area ,26 16, ,560 24,29 7,89 0,32 1,709 2,932 1,223 41,71% Räknat per individuell glaciär 1,321 2,278 0,957 42,00% 19

28

29

30