Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre. Hälso- och sjukvård

Transkript

1 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning LÄGESRAPPORTER 2007 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala förhållanden

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser m.m. som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnr Publicerad februari

3 Förord Socialstyrelsens årliga lägesrapporter har blivit ett användbart verktyg för politiker och andra beslutsfattare. Syftet med dem är att ge underlag för omvärldsanalys och en snabb orientering om utvecklingen inom respektive område. Rapporterna har publicerats varje år sedan 2003 och omfattat områdena individ- och familjeomsorg, vård och omsorg om äldre, insatser och stöd för personer med funktionsnedsättning (tidigare benämnd handikappomsorg), hälso- och sjukvård samt folkhälsa och sociala förhållanden. Årets rapport om insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning fokuserar på utvecklingen av två insatser enligt LSS: daglig verksamhet och personlig assistans. I rapporten redovisas också basstatistik över insatser från socialtjänsten och andra aktörer. Rapporten har skrivits av Karin Flyckt och Ylva Branting, båda anställda vid Socialstyrelsens enhet för funktionshinderfrågor. Matilda Hansson har bidragit med text om socialtjänstens kostnader. Ulla Clevnert och Kerstin Westergren har bidragit med text och statistik om personlig assistans enligt LSS och LASS. Socialstyrelsen hoppas att årets lägesrapporter, liksom de tidigare, ska ge värdefulla och användbara fakta om utvecklingen inom vård, omsorg och folkhälsa. Håkan Ceder Överdirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Siffror på kommunens insatser i korthet:...7 Kostnader för kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning...7 Ekonomiska svårigheter för personer med funktionsnedsättning...8 Förändringar inom andra sektorer...8 Allt fler unga i den dagliga verksamheten...8 Personlig assistans enligt LSS och LASS...8 Inledning...9 Definitioner...10 Målgrupper och insatser...11 Översikt av insatser och stöd...12 Kommunens insatser omfattning och utveckling...13 Barn och unga...16 Vuxna...17 Äldre...18 Särskilt uppmärksammade grupper och områden...19 Personer med psykisk funktionsnedsättning...19 Barn med funktionsnedsättning...20 Bostäder tillgång och tillgänglighet...20 Dyrt att bo i bostad med särskild service...21 Individuell plan enligt LSS och gemensam planering...22 Skola och utbildning...23 Grundskola och gymnasium...23 Folkhögskola...24 Universitet och högskola...24 Insatser från stat och landsting omfattning och utveckling...25 Rehabilitering, habilitering samt råd och stöd...27 Hjälpmedel...28 Ersättningar från Försäkringskassan...28 Arbete...29 Resor...31 Kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning...32 Insatser enligt SoL/HSL...33 Insatser enligt LSS...33 Köp av verksamhet...35 Kommunala variationer...35 Fler unga inom daglig verksamhet orsaker och konsekvenser...37 Unga med daglig verksamhet blir allt fler

6 Vad händer inom andra sektorer?...38 Elever i gymnasiesärskolan...39 Aktivitetsersättning...39 Vilken betydelse har kommunernas arbetssätt?...40 Konsekvenser för individ och samhälle...42 Nödvändiga vägar framåt...43 Personlig assistans och assistansersättning...44 Hur många har personlig assistans?...44 Personlig assistans i olika åldrar...46 Vid vilken ålder beviljas assistans för första gången?...46 Liten skillnad mellan kvinnor och män...47 Personlig assistans i kombination med andra LSS-insatser...48 Variationer mellan kommunerna...48 Bostad med särskild service och personlig assistans...49 Fortsatt ökning av personlig assistans...50 Diskussion...51 Funktionshinderperspektiv i socialtjänsten...52 Tillgänglighet en förutsättning för att kunna delta i samhället...52 Självbestämmande om inflytande i beslutsprocessen...52 Delaktighet kan kompletteras av stöd på individnivå...53 Jämlika livsvillkor om den personliga ekonomins roll...53 Funktionshinderperspektiv ett sätt att identifiera brister och behov...54 Referenser...55 Bilaga 1. Insatser enligt LSS och SoL över tid, uppdelat på ålder...63 Bilaga 2. Kostnadsdefinitioner...65 Justering av personalomkostnader...65 Fastprisberäkning...66 Jämförelse med tidigare publikationer

7 Sammanfattning Socialstyrelsens lägesrapport syftar till att ge politiker och beslutsfattare en omvärldsanalys och en orientering om samhällets insatser till personer med funktionsnedsättning. Flera olika aktörers verksamheter och insatser tas upp och förändringar jämförs över tid. Vi presenterar en översikt av statistik som omfattar såväl den kommunala omsorgen om personer med funktionsnedsättning som uppgifter från andra aktörer. Lägesrapporten redovisar även vissa brukarorganisationers undersökningar, för att ge en bild av samhällets stöd utifrån olika perspektiv. I år har rapporten två fördjupningsavsnitt, ett om kopplingar mellan särskola, aktivitetsersättning och daglig verksamhet och ett där Socialstyrelsen för första gången kan presentera en helhetsbild av personlig assistans, både enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Siffror på kommunens insatser i korthet: År 2006 fick personer sammanlagt insatser enligt LSS. Antalet personer har ökat med 19 procent sedan år År 2006 fick barn insatser enligt LSS, vilket är en ökning med 32 procent sedan år Vanligaste LSS-insatsen för vuxna är bostad med särskild service respektive daglig verksamhet. Vanligaste LSS-insatsen för barn (0 22 år) är korttidsvistelse. Den insats som ökar mest är korttidstillsyn, som ökat med cirka 63 procent på sex år. Vanligaste SoL-insatsen är hemtjänst, som ges till personer under 65 år. Den största ökningen bland SoL-insatser är behovsprövad korttidsvård, som ökat med 35 procent, och bistånd som avser boende, som ökat med 45 procent. De SoL-insatser som minskar mest är frivillig institutionsvård (-33 procent) och familjehemsvård (-23 procent). Kostnader för kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning Totalt har kostnaderna för insatser till personer med funktionsnedsättning ökat, jämfört med socialtjänstens övriga kostnader. Under år 2006 utgjorde kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning 25 procent av socialtjänstens totala budget och uppgick till drygt 36 miljarder kronor. Kostnaderna för upphandlade insatser enligt LSS (exklusive Försäkringskassans ersättning för LASS) har ökat med 12 procent sedan 2002 och uppgick 2006 till drygt miljoner kronor. 7

8 Ekonomiska svårigheter för personer med funktionsnedsättning Det är stor brist på bostäder för personer med funktionsnedsättning. Mer än hälften av landets kommuner uppger att de inte kommer att kunna täcka behovet av bostäder för denna grupp. Socialstyrelsen påtalar att personer som behöver insatsen bostad med särskild service enligt LSS är hänvisade till boenden med höga hyror, vilket skapar en svår ekonomisk situation för de berörda personerna. Det strider mot principen att den enskilde inte ska ha merkostnader utifrån ett funktionshinder. Förändringar inom andra sektorer Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är fortfarande hög bland dem som har nedsatt arbetsförmåga. Möjligheten att få arbete inom Samhall är begränsad i förhållande till behoven. På skolans område tar vi upp hur många elever som följer obligatoriska särskolans kursplan. Läsåret 2006/2007 fanns cirka elever i den obligatoriska särskolan, en minskning med 300 elever från läsåret innan. Inom riksgymnasierna för elever med rörelsehinder har antalet legat på en ganska stabil nivå. Under läsåret 2005/2006 var antalet elever 180. Under höstterminen 2006 gick personer med funktionsnedsättning på folkhögskola. Det var en minskning med cirka 160 personer jämfört med höstterminen Vid universitet och högskolor tog nästan studenter med funktionsnedsättning kontakt med samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Allt fler unga i den dagliga verksamheten Allt fler unga går i gymnasiesärskolan och allt fler unga fortsätter att få aktivitetsersättning efter att de har fått det under förlängd skolgång. Samtidigt har antalet unga (22 år eller yngre) i daglig verksamhet ökat med drygt 170 procent mellan åren 2000 och Det får konsekvenser för de berörda personerna, men också för samhällets kostnader. Socialstyrelsen kan rapportera att väldigt få personer går från daglig verksamhet till ett lönearbete, med eller utan subvention. I praktiken har daglig verksamhet alltså blivit en permanent insats för den enskilde och inte ett led i utvecklingen för att få ett lönearbete. Personlig assistans enligt LSS och LASS Personlig assistans är den insats enligt LSS som har fått störst uppmärksamhet, både nationellt och internationellt. Uppmärksamheten beror bland annat på att personlig assistans har gett människor med omfattande funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett mer självständigt liv. Men insatsen har också uppmärksammats utifrån att antalet personer som beviljats personlig assistans har ökat, samtidigt som också kostnaderna för insatsen stadigt har ökat. Socialstyrelsen kan nu för första gången redovisa det totala antalet personer som har personlig assistans, genom att statistikuppgifter har sambearbetats. Den 1 oktober 2006 var det drygt personer som hade personlig assistans enligt LSS eller assistansersättning enligt LASS. 8

9 Inledning Utgångspunkten för svensk handikappolitik är principen om alla människors lika värde och lika rätt. Staten, kommunerna och landstingen har tillsammans det grundläggande ansvaret för att personer med funktionsnedsättning tillförsäkras god hälsa samt ekonomisk och social trygghet. I ansvaret ingår även att stärka enskildas möjligheter till ett självständigt och oberoende liv. I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken [1] fastställs de mål som politiken syftar till att ha uppnått år De nationella målen är en samhällsgemenskap med mångfald som grund att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionshinder. I handlingsplanen anges också att det handikappolitiska arbetet särskilt ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionshinder att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Den årliga lägesrapporten om insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning utgår från de här perspektiven fokus ligger särskilt på att identifiera hinder för jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Lägesrapporten har från och med i år en ändrad titel. Orsaken är det beslut om reviderade termer som togs av Socialstyrelsens terminologiråd i oktober Bakgrund och ytterligare diskussion kring det finns under rubriken Definitioner (sidan 10). Upplägget av årets lägesrapport följer tidigare års. Det första kapitlet, Översikt av insatser och stöd, innehåller en översikt av beskrivande statistik för såväl kommunernas som andra huvudmäns områden. Det finns flera motiv till att andra sektorer finns med, men framför allt bör inslagen ses som omvärldsanalyser som underlättar förståelsen för utvecklingen av kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning. I år redovisas situationen inom skolområdet mer utförligt än tidigare, framför allt när det gäller 9

10 folkhögskolor och RH-gymnasier. Anledningen är att Sisus 1 sedan år 2006 är en del av Socialstyrelsens verksamhet. Rapporten innehåller två fördjupningskapitel. I kapitlet Fler unga inom daglig verksamhet diskuteras utvecklingen för unga personer upp till 22 år. Målgruppen ökar kraftigt i antal och kapitlets fokus ligger både på vad som gör att de här personerna beviljas daglig verksamhet enligt LSS samt hur många som går vidare till lönearbeten. I kapitlet Personlig assistans och assistansersättning presenteras för första gången det totala antalet personer som har assistans. Såväl den aktuella situationen som förändring över tid berörs. I rapportens slutkapitel diskuteras de övergripande resultaten som relateras till de nationella målen för handikappolitiken. Definitioner Termerna funktionsnedsättning och funktionshinder kan definieras på olika sätt, vilket i sin tur får betydelse för hur många som upplever funktionshinder. Definitionerna i den här rapporten utgår från dem som finns i Socialstyrelsens termbank 2. I oktober 2007 reviderades termerna, och de nya definitionerna är följande: Funktionsnedsättning: Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga 3 Funktionshinder: Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen 4 Termen handikapp har i och med det här beslutet tagits bort som egen termpost och avråds som synonym till ovanstående termer. De nya definitionerna får flera konsekvenser, men framför allt knyts begreppet funktionshinder närmare miljön på ett tydligare sätt än tidigare. Det blir alltså mindre lämpligt att säga att en person har ett funktionshinder, eftersom funktionshindret uppstår i samspel mellan individ och miljö. Personer upplever inte heller funktionshinder hela tiden eller överallt. Att använda uttrycket personer med funktionshinder blir inte heller lämpligt, eftersom det inte handlar om en egenskap knuten till personen i sig. Här kan kopplingar göras till uttrycket barn i behov av särskilt stöd. Genom att skriva i i stället för med markerar man tydligt att behovet inte är en konstant egenskap hos personen, utan uppstår i vissa miljöer och situationer. Den tydligare distinktionen mellan funktionsnedsättning och funktionshinder gör att svårigheter kan kopplas till miljö och omgivning. Tidigare var termerna synonyma med varandra och det var många gånger svårt att veta vad som menades. Menade man enbart att en person hade vissa sjukdomar och skador eller dessutom mötte problem i vardagen? Otydligheten gjorde det svårt att analysera om åtgärder skulle inriktas på miljön, till den berörda 1 Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 4 Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen. 10

11 personen eller både och. Genom revideringen försvinner en stor del av den begreppsförvirringen. I rapporten används därför termen personer med funktionsnedsättning genomgående. Funktionshinder används för att beskriva de problem som uppstår i interaktion mellan individ och miljö, men när det tas upp i den här rapporten så görs det snarare genom att de specifika problemen beskrivs. I rapporten används termen handikapp enbart som direktcitat ur lagtexter och propositioner samt i sammansatta ord som är etablerade begrepp som fortfarande används. Den främsta orsaken till det är att undvika missförstånd. Målgrupper och insatser Årets lägesrapport fokuserar på de personer med funktionsnedsättning som har insatser. Det beror på att uppgifterna i huvudsak samlas in via de verksamheter som ansvarar för de olika insatserna eller ersättningarna. Det ska understrykas att alla personer med funktionsnedsättning inte har insatser även om de skulle behöva det. Det kan handla om personer som har ansökt om insatser men fått avslag eller personer som av olika skäl inte har ansökt, trots behov. De personerna omfattas alltså inte av statistiken i lägesrapporten. Samma sak gäller för de personer med funktionsnedsättning som inte behöver någon av samhällets olika stödformer. Den här rapporten omfattar med andra ord en begränsad grupp. Det kan illustreras genom figuren nedan. Figuren är inte en proportionerlig bild av hur de olika grupperna förhåller sig till varandra, utan endast en illustration av den avgränsning som beskrivs ovan. Personer med funktionsnedsättning Personer som möter funktionshinder Personer som beviljats insatser Figur 1. Illustration av rapportens målgrupp. 11

12 Översikt av insatser och stöd I det här översiktskapitlet redovisas statistik inom verksamhetsområdet för åren Tabellerna visar hur stödet till personer med funktionsnedsättning varierar över tid och hur de olika insatserna fördelar sig mellan kvinnor och män i olika åldrar. Statistiken utvecklas kontinuerligt, vilket gör att Socialstyrelsen successivt får bättre förutsättningar att beskriva området. Statistiken utgår från lagreglerade verksamheter, vilket innebär att en hel del förkortningar används i rapporten. För att underlätta läsandet presenteras lagarna i sin helhet i nedanstående faktaruta: LSS lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LASS lag (1993:389) om assistansersättning LSS-förordningen förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade LASS-förordningen förordning (1993:1091) om assistansersättning HSL hälso- och sjukvårdslag (1982:763) AFL lag (1962:381) om allmän försäkring SoL socialtjänstlag (2001:453) Vissa av de redovisade insatserna riktar sig enbart till personer med funktionsnedsättning, medan några även innefattar andra målgrupper. Det senare gäller exempelvis insatser till övriga vuxna enligt SoL och offentligt skyddad anställning (OSA). Ibland behöver personer insatser under begränsad tid, till exempel vid tillfälliga sjukdomar. Det gäller framför allt insatser enligt SoL. De siffror som presenteras i den här rapporten bör därför tolkas med viss försiktighet. Observera också att antalet insatser ibland avser en specifik mätdag och ibland utgör summan för hela året. Likaså avser viss statistik antal nybeviljanden och andra totalsummor för respektive år. 12

13 Kommunens insatser omfattning och utveckling Sammanfattning Antalet personer med insatser enligt LSS fortsätter att öka. Ökningen är nästan 19 procent sedan De vanligaste insatserna är bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. När det gäller insatser enligt SoL gäller flertalet av besluten hemtjänst och särskilt boende. Insatser enligt LSS till barn och unga har ökat med 32 procent sedan år Mest ökar daglig verksamhet, som har mer än dubblats sedan år Antalet personer med insatser enligt LSS fortsätter att öka. Den 1 oktober 2006 hade personer en eller flera insatser (exklusive insatsen råd och stöd) [2]. Det motsvarar en ökning med 3 procent sedan 2005 och med nästan 19 procent sedan Det totala antalet insatser enligt LSS år 2006 var knappt , även det en ökning sedan föregående år. Tabell 1 visar att merparten av insatserna var bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet enligt LSS. Fler män än kvinnor hade insatser. I tabellen ser det ut som att antalet personer med insatsen personlig assistans har minskat sedan år Det beror på att definitionen av insatsen förtydligades vid insamlingen av uppgifter från och med år Personlig assistans enligt LSS diskuteras vidare i kapitel tre, Personlig assistans och assistansersättning. Merparten av beslut enligt SoL gäller insatserna hemtjänst och särskilt boende. År 2006 hade personer någon av de här insatserna, vilket motsvarar en ökning med 5 procent sedan föregående år och 20 procent sedan år Liksom tidigare år har fler kvinnor än män hemtjänst, medan det omvända gäller för särskilt boende. Även insatsen dagverksamhet enligt SoL visar på en viss ökning, men eftersom insatsen många gånger ges utan biståndsbeslut går det inte att tolka siffrorna. Insatser enligt SoL ökar med andra ord. Och trots att antalet insatser enligt SoL totalt sett är färre än när det gäller LSS så är den procentuella ökningen något högre. Insatsernas omfattning och förändring skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Därför diskuteras insatser till barn och unga, vuxna samt äldre var för sig i kommande avsnitt. De siffror som texterna hänvisar till redovisas i tabeller i bilaga 1. 5 Förtydligandet bestod i att de personer som beviljas assistansersättning enligt LASS från Försäkringskassan inte ska ingå i de uppgifter som kommunen rapporterar in, trots att kommunen har ekonomiskt ansvar för de första 20 assistanstimmarna. 13

14 Tabell 1. Antal personer med kommunala insatser år 2006, uppdelat på kön och ålder. Siffrorna är avrundade Kommunala insatser och stöd Kvinnor Män Flickor Pojkar Totalt a, b, c Insatser enligt LSS Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Boende, barn Boende, vuxna Daglig verksamhet Personligt ombud Insatser enligt SoL/HSL b, c Hemtjänst Särskilt boende Dagverksamhet Kommunal hemsjukvård Behovsprövad korttidsvård Anhörigbidrag Objektsanställning Bistånd som avser boende Individuellt behovsprövad öppenvård Frivillig institutionsvård enligt SoL Familjehemsvård Elever i skolan Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Särvux Specialskola Färdtjänst Kommunal d Bostadsanpassningsbidrag Antal beviljade e Siffrorna i tabellen är avrundade - Uppgift ej relevant, Uppgift ej tillgänglig a Exklusive råd och stöd, b Insatser till barn och unga omfattar åldrarna 0 22 år (LSS) samt 0 19 år (SoL/HSL), c Insatser enligt LSS redovisas för alla åldrar, insatser enligt SoL/HSL redovisas i sin tur endast till och med 64 års ålder, d Avser antal personer upp till 64 år med färdtjänsttillstånd 31 december 2006, e Avser antal beviljade bidrag, inte antal personer med bidrag. Källa: 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. 14

15 Tabell 2. Antal personer med kommunala insatser år , förändring i procent. Kommunala insatser och stöd Förändring Insatser enligt LSS a, b Personlig assistans (4 200) (4 300) (-12 % ) Ledsagarservice % Kontaktperson % Avlösarservice % Korttidsvistelse % Korttidstillsyn % Boende, barn % Boende, vuxna % Daglig verksamhet % Personligt ombud Insatser enligt SoL/HSL b Hemtjänst % Särskilt boende % Dagverksamhet % Kommunal hemsjukvård % Behovsprövad korttidsvård % Anhörigbidrag % Objektsanställning % Bistånd som avser boende % Individuellt behovsprövad öppenvård % Frivillig institutionsvård enligt SoL % Familjehemsvård % Elever i skolan Obligatorisk särskola % Gymnasiesärskola % Särvux % Specialskola % Färdtjänst Kommunal c % Bostadsanpassningsbidrag Antal beviljade d % Siffrorna i tabellen är avrundade - Uppgift ej relevant, Uppgift ej tillgänglig a Exklusive råd och stöd, b Insatser enligt LSS redovisas för alla åldrar, insatser enligt SoL/HSL redovisas i sin tur endast till och med 64 års ålder, c Avser antal personer upp till 64 år med färdtjänsttillstånd 31 december 2006, d Avser antal beviljade bidrag, inte antal personer med bidrag. Källa: 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,

16 Barn och unga Antalet barn och unga (0 22 år) med insatser enligt LSS var år , vilket motsvarar en ökning med 32 procent sedan år 2000 [2]. Ungefär 30 procent av alla insatser som beviljades under 2006 gällde barn och unga. Antalet insatser till den här målgruppen fortsätter att öka, i synnerhet insatsen daglig verksamhet enligt LSS, som nästan mer än fördubblats sedan år 2000 (tabell 1, bilaga 1). Den utvecklingen diskuteras vidare i kapitel två, Fler unga inom daglig verksamhet. Insatserna ledsagarservice, kontaktperson samt korttidstillsyn enligt LSS har ökat betydligt. Den insats som ser ut att avvika från ökningstrenden är personlig assistans enligt LSS, som har minskat med cirka en fjärdedel sedan år Definitionen av personlig assistans enligt LSS förtydligades från och med 2004 års statistikinsamling 6, vilket förklarar minskningen. Det finns en tydlig könsskillnad när det gäller beviljade insatser, vilket illustreras av figur 2. Skillnaden ökar dessutom över tid under ungdomsåren. År 2006 var pojkarna i majoritet när det gällde samtliga insatser enligt LSS. I tidigare lägesrapporter har det förts en diskussion kring huruvida könsskillnader beror på att handläggare bedömer behov på olika sätt. Socialstyrelsen har under året undersökt den frågan, men har inte kunnat påvisa några skillnader i handläggningssituationen [28]. Utveckling av insatser enligt LSS till barn och unga. Uppdelat på kön Antal personer med insats Flickor Pojkar År Figur 2. Förändring av insatser enligt LSS år uppdelat på kön och ålder. Det beviljas endast ett fåtal insatser enligt SoL till barn och unga, så de redovisas inte i figur 2. Men av statistiken framgår att pojkar i högre grad än flickor beviljas såväl hemtjänst som särskilt boende enligt SoL. Det är en 6 Förtydligandet bestod i att de personer som beviljas assistansersättning enligt LASS från Försäkringskassan, inte ska ingå i de uppgifter som kommunen rapporterar in, trots att kommunen har ekonomiskt ansvar för de första 20 assistanstimmarna. 16

17 skillnad jämfört med vuxna med insatser enligt SoL, där kvinnor är i majoritet när det gäller hemtjänst. Vuxna Vuxna i åldern år är den åldersgrupp som beviljas flest insatser enligt LSS. År 2006 var antalet insatser till gruppen drygt , vilket var 62 procent av samtliga insatser enligt LSS (tabell 2, bilaga 1). Antalet insatser har ökat sedan år 2000 (+16 procent), men i lägre takt än för de övriga åldersgrupperna. En förklaring till den lägre ökningstakten är bland annat att insatserna avlösarservice och korttidsvistelse enligt LSS har minskat med ungefär 30 respektive 24 procent. Insatserna kontaktperson, bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS visar samtliga på en ökning med ungefär 20 procent. Insatser enligt SoL ökar också och även här finns det en tydlig skillnad. Hemtjänst enligt SoL har ökat med nästan 30 procent, samtidigt som särskilt boende enligt SoL endast har ökat med fyra procent Utveckling av insatser enligt LSS och SoL till vuxna. Uppdelat på kön Antal insatser Insatser enl. LSS kvinnor Insatser enl. LSS män Insatser enl. SoL kvinnor Insatser enl. SoL män År Figur 3. Förändring av insatser enligt LSS och SoL år uppdelat på kön och ålder. I figur 3 beskrivs förändringen av insatser enligt LSS och SoL uppdelat på kön. Till skillnad från övrig statistik i den här rapporten gäller redovisningen från år 2001, eftersom det inte finns könsuppdelad statistik över insatser enligt SoL från tidigare år. När det gäller insatser enligt LSS har männen varit i majoritet sedan år 2001, och skillnaden har ökat något över tid. Men när det gäller insatser enligt SoL är skillnaden obefintlig. Enligt statistiken beviljas fler kvinnor hemtjänst och fler män särskilt boende enligt SoL. När insatserna slås ihop försvinner skillnaderna. 17

18 I figuren framstår det som att män beviljas fler insatser än kvinnor endast när det gäller insatser enligt LSS. Det är viktigt att påpeka att av alla insatser som ges enligt SoL är det endast hemtjänst och särskilt boende som ingår i figur 3. Äldre Sedan år 2000 har antalet insatser enligt LSS till personer över 65 år ökat med 23 procent (tabell 3, bilaga 1). De insatser som har ökat mest, i procent, är personlig assistans och kontaktperson enligt LSS. Det handlar dock om låga antal, så även små skillnader kan ge stora procentuella ökningar. Avlösarservice och korttidsvistelse enligt LSS har i sin tur minskat sedan år 2000 med ungefär 15 respektive 30 procent. Ökningen av personlig assistans enligt LSS beror på att det var först genom en lagändring 2001 som de som hade beviljats insatsen kunde behålla den även efter 65 årsdagen. Könsskillnaderna är stora när det gäller insatser enligt LSS. Män beviljas överlag fler insatser än kvinnor. Det gäller både för barn, ungdomar och vuxna, men för äldre ser det annorlunda ut. År 2000 beviljades något fler insatser till äldre kvinnor, en skillnad som successivt minskat för att år 2006 i princip ha försvunnit. Utveckling av insatser enligt LSS till äldre. Uppdelat på kön 2500 Antal personer med insatser Kvinnor Män År Figur 4. Förändring av insatser enligt LSS år uppdelat på kön och ålder. Insatser enligt SoL till personer över 64 år redovisas inte i den här lägesrapporten, utan i Vård och omsorg om äldre lägesrapport Därför finns inte de siffrorna angivna i ovanstående figur. 18

19 Särskilt uppmärksammade grupper och områden Sammanfattning Medvetenheten och kompetensen inom socialtjänsten har förbättrats när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett bra stöd till barn med funktionsnedsättning förutsätter att funktionshinderperspektiv och barnperspektiv kombineras. Det är fortfarande problematiskt att ordna bostäder för personer med funktionsnedsättning. Mer än hälften av landets kommuner uppger i bostadsmarknadsenkäten att de inte kommer att kunna täcka behovet av bostäder för den här gruppen Mätningar visar att bostad med särskild service enligt LSS står för en allt större ökning av ej verkställda beslut. De nybyggda bostäderna med särskild service enligt LSS får mycket höga hyror. Det kan medföra att personer som behöver den typen av boende kan tvingas leva på existensminimum i hela sitt liv. Personer med psykisk funktionsnedsättning När det gäller kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning saknas det i hög grad uppgifter om omfattningen. En del av insatserna ges troligtvis inom det som redovisas i statistikposten övriga vuxna enligt SoL 7, en annan trolig orsak är att insatser enligt SoL ibland ges utan biståndsbeslut. Huvudintrycket är ändå att insatserna de senaste åren legat kvar på samma nivå som tidigare och att det inte finns bevis på vare sig en utbyggnad eller nedskärningar. För att följa upp regeringens satsning på psykiatri och socialtjänst har Socialstyrelsen gjort en enkätundersökning till kommunerna [29]. Den visar att statsbidraget i mycket liten utsträckning har påverkat utbudet av boende och sysselsättning. De brister som tidigare konstaterats när det gäller sysselsättning och rehabilitering till arbete kan därför antas finnas kvar. Statsbidraget, som syftade till att utveckla vård, boende och sysselsättning, har däremot haft effekt genom att det möjliggjort inventeringar som ökat kunskapen om målgruppens behov. De projekt som bedrivits med stöd av statsbidraget har genomförts i nära samverkan mellan kommuner och landsting. Mellan åren 2004 och 2007 har också antalet kommuner som har samverkansavtal med landstinget ökat något, men är fortfarande färre än hälften. De senaste åren har också en rad kompetenshöjande åtgärder genomförts för personal i socialtjänstens verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. 7 Redovisas i tabell 1 och 2 under rubrikerna bistånd som avser boende, Individuellt behovsprövad korttidsvård, Frivillig institutionsvård enligt SoL och Familjehemsvård. 19

20 Barn med funktionsnedsättning Personlig assistans påverkar livet för många barn och unga med rörelsehinder. I en undersökning som genomförts av Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) uppgav 90 procent av föräldrarna att de var nöjda med sin assistans och 76 procent ansåg att barnets assistans påverkar familjens vardag väsentligt [30]. RBU hade också med följande fråga: Upplever du att Försäkringskassan eller kommunen har försökt att felaktigt begränsa den personliga assistansen till ditt barn genom att hänvisa till föräldraansvaret? Där upplevde 54 procent att så var fallet medan 41 procent svarade nekande på frågan. För att barn och deras familjer ska kunna ges relevanta stödinsatser behöver funktionshinderperspektivet kombineras med barnperspektivet. Kommunerna har fått ökad kunskap om att barn, enligt FN:s barnkonvention, ska höras kring viktiga frågor som rör barnet. Men det finns inte alltid motsvarande kunskap om hur man kan samtala med barn vars funktionsnedsättningar innebär kognitiva svårigheter. Funktionsnedsättningar som till exempel utvecklingsstörning och autism innebär att barnet har problem att föra hypotetiska resonemang eller ta in abstrakt information. Då kan det vara svårt för barnet att göra sig en bild av exempelvis korttidshemmet, särskilt om barnet inte varit där tidigare. Frågar handläggaren om barnet vill vara på korttidshem blir svaret troligtvis nej. Om vissa kommuner nekar föräldrar avlastning med hänvisning till barnkonventionen och barnets vilja kan det medföra att föräldrar och syskon inte får den avlastning de behöver. Det kan i förlängningen medföra att familjens vardagsliv påverkas negativt, vilket också påverkar barnet. Att ge familjerna ett starkt samhällsstöd och avlastning ansågs vara en förutsättning för att ge barn och ungdomar möjlighet att växa upp i sina föräldrahem när LSS infördes [31]. Socialstyrelsen har fått signaler om, bland annat från brukarorganisationer, att kommunens handläggare inte alltid känner till intentionerna bakom de olika insatserna. Barnombudsmannen (BO) och Handikappförbunden tar i en skrift upp hur fritiden för barn och unga med funktionsnedsättning kan utvecklas [32]. Där berörs hur barnperspektivet och barnets rätt att välja kan kombineras med de svårigheter som just barn med funktionsnedsättning kan ha när det gäller ta emot information och att uttrycka sin vilja. I skriften tas också upp hur viktig möjligheten till ledsagning är för att ungdomar ska kunna delta i fritidsaktiviteter. BO konstaterar att många kommuner är restriktiva när det gäller att bevilja ledsagarservice för barn och unga. Vissa kommuner tillämpar åldersgränser kring insatsen, trots att det inte finns åldersgränser angivna i LSS. Samma sak har också länsstyrelserna rapporterat om i deras granskning av kommunala riktlinjer för bedömning av insatser enligt LSS [33]. Bostäder tillgång och tillgänglighet Tidigare lägesrapporter har lyft fram bristen på bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning [34, 35, 36, 37]. Den senaste bostadsmarknadsenkäten visar inte på någon förbättring [38]. Mer än hälften av landets kommuner bedömer att de behöver fler bostäder och närmare en femtedel uppger att de inte kan täcka behovet genom planerad utbyggnad. 20

21 Det kan relateras till att en av de insatser enligt LSS som står för allt fler ej verkställda beslut är just bostad med särskild service för vuxna. Socialstyrelsens och länsstyrelsernas senaste mätning visar på att antalet ej verkställda beslut när det gäller bostad med särskild service enligt LSS har fördubblats sedan år Ungefär 35 procent av ärendena var äldre än ett år [39]. Ett eget boende med god tillgänglighet kan många gånger öka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv. Men vad har den här gruppen för möjligheter att söka bostad? Bostadsmarknadsenkäten ger delvis svar på den frågan. Det finns i dag endast ett fåtal kommunala bostadsförmedlingar, bara sju stycken, men en tredjedel av landets kommuner har någon form av förturssystem inom allmännyttan. Några av de vanligaste grupperna som kan få förtur är personer med lättare rörelsehinder som behöver en lägenhet med god tillgänglighet samt personer som har starka medicinska skäl. Det kommer allt fler ansökningar om bidrag till bostadsanpassning. År 2006 lämnades det in ansökningar, vilket motsvarar en ökning med 14 procent sedan år Dyrt att bo i bostad med särskild service Personer med funktionsnedsättning som har behov av stöd, service och omvårdnad i sitt boende kan begära insatsen bostad med särskild service enligt LSS. En fråga som Socialstyrelsen tidigare tagit upp är hur samhället ska kunna skapa goda levnadsvillkor för dem som bor i en sådan bostad [40]. Frågan är fortfarande aktuell och har speciellt uppmärksammats när det gäller unga vuxna som är på väg att flytta hemifrån. En viktig handikappolitisk princip, som även uttrycks i LSS, är att den enskilde inte ska ha merkostnader på grund av ett funktionshinder. Därför får inga avgifter tas ut för insatser enligt LSS, utom i de fall som särskilt anges i 19 LSS och som gäller bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. När avgifter tas ut ska kommunen se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Avgiften för bostaden bör endast gälla den enskildes privata bostad och han eller hon bör inte ha kostnader för gemensamma utrymmen och personalutrymmen. De senare bör, enligt prop. 1992/93:159, betraktas som en del av den särskilda service och omvårdnad som ska ges i anslutning till bostaden. Sedan LSS infördes har en del förutsättningar förändrats när det gäller boende och avgifter. De allra flesta som har insatsen bostad med särskild service för vuxna har i dag en egen fullvärdig lägenhet där de får stöd och service och de har även tillgång till gemensamma utrymmen. De betalar inte längre en avgift till kommunen för sin bostad utan i dag betalar de hyra, vilket framgår av den kartläggning som Socialstyrelsen gjorde år 2006 [41]. Regeringsrätten har slagit fast att LSS inte hindrar att bostäder med särskild service upplåts i form av ett hyresförhållande [42]. Regeringsrätten fastslog även att det inte finns något hinder mot att i förhandlingar om hyresnivån ta med värdet av tillgången till gemensamhetsutrymmen. En konsekvens av det blir att den enskilde numera även får betala för tillgången till de gemensamma utrymmena. Uttalandet i propositionen, att de gemensamma utrymmena ingår i omvårdnaden och inte bör orsaka en kostnad för den enskilde, är därmed satt ur spel. 21

22 Lagstiftarens intention är att de personer som omfattas av LSS ska tillförsäkras goda levnadsvillkor genom LSS-insatserna och att man även när det gäller avgifter ska ta hänsyn till det. När den enskilde betalar hyra för sin bostad med särskild service finns det däremot ingen regel som garanterar att han eller hon har tillräckligt med pengar kvar för sin försörjning. Vid hyressättning av bostadslägenheter gäller hyreslagens regler, som inte på något sätt tar hänsyn till enskildas ekonomi. Reglerna om avgifter, högkostnadsskydd och förbehållsbelopp i socialtjänstlagen (2001:453) går inte heller att tillämpa när det gäller en insats enligt LSS. Det är därför oklart hur samhället ska se till att enskilda som betalar hyra har goda levnadsvillkor, och det framgår varken av LSS eller av lagens förarbeten. Unga vuxna med funktionsnedsättning som beviljas bostad med särskild service, utifrån att de har behov av stöd, service och omvårdnad i boendet, erbjuds ofta nyproducerade, förhållandevis dyra lägenheter. De har små möjligheter att själva välja en lägenhet med lägre hyra utan måste i princip acceptera den som erbjuds. Hyran i en sådan lägenhet kan uppgå till kr per månad för en lägenhet på drygt 40 kvm, när värdet av tillgång till gemensamma utrymmen är medräknat. De kan få bostadstillägg, som inkomstprövat tillägg till aktivitetsersättning, med upp till cirka kronor per månad. Aktivitetsersättning för unga mellan 20 och 30 år är cirka kronor per månad före skatt. De som inte har pengar kvar till sin försörjning efter att ha betalt hyran hänvisar kommunerna till att söka försörjningsstöd. Det kan innebära att unga människor tidigt blir beroende av försörjningsstöd och kan tvingas leva på existensminimum resten av sina liv. Individuell plan enligt LSS och gemensam planering Enligt LSS har den enskilde rätt till en individuell plan, men hon eller han måste själv ansöka om den. Det görs alltså ingen plan per automatik. Ändå ses gemensam planering som ett viktigt verktyg för att den enskilde verkligen ska få rätt insatser vid rätt tidpunkt [43]. Den senaste nationella kartläggningen gjordes år 2003 och visade att totalt personer hade en individuell plan enligt LSS [44]. Det var knappt sju procent av samtliga personer med en eller flera insatser enligt LSS. År 2006 genomförde länsstyrelsen i Hallands län en kartläggning av hur många personer i Halland som hade en individuell plan enligt LSS [45]. Resultaten visar att knappt tio procent av dem som beviljats en eller flera insatser enligt LSS också hade en individuell plan. Länsstyrelsen konstaterar också att antalet pojkar med en upprättad plan är ungefär dubbelt så många som antalet flickor. Länsstyrelsen i Västra Götaland har kartlagt i vilken utsträckning individuella planer omfattar daglig verksamhet enligt LSS [46]. Här har man alltså inte tittat på antalet upprättade planer, utan i stället på innehållet. De konstaterar att det finns brister när det gäller målbeskrivningar, metoder och dokumentation av den enskildes önskemål, men lyfter också fram att det pågår positiva utvecklingsarbeten när det gäller individuella planer. 22

23 Skola och utbildning Sammanfattning Det finns inga uppgifter på hur många elever med funktionsnedsättning som går i den ordinarie grundskolan eller på gymnasiet. Däremot vet vi att under läsåret 2006/2007 gick elever i den obligatoriska särskolan. Inom riksgymnasierna för elever med rörelsehinder har elevantalet legat på en relativt stabil nivå, samtidigt som de totala årskullarna i gymnasiet ökat. Folkhögskola är en betydelsefull skolform för personer med funktionsnedsättning. Under höstterminen 2006 läste elever med funktionsnedsättning på folkhögskola och fick stödinsatser. Vid universitet och högskolor tog nästan studenter med funktionsnedsättning kontakt med samordnare för att diskutera pedagogiska stödåtgärder och anpassning av studievillkor eller studietakt. Grundskola och gymnasium Skolverket har gjort en utvärdering av hur tillgänglig utbildning är för elever med funktionsnedsättning [47]. Rapporten bygger på elevernas egna beskrivningar. Många elever anser att de inte får komma till tals när det gäller hur skolan anpassar verksamheten utifrån deras förutsättningar och många utvecklar en identitet som bygger på utanförskap. I rapporten konstateras stora brister i hur skolan klarar av att göra utbildningen tillgänglig. Skolorna riktar insatser till den enskilda eleven, i stället för att vidta generella åtgärder som gynnar tillgängligheten för alla. Det går inte att redovisa hur många elever med funktionsnedsättning som går i den ordinarie grundskolan och gymnasiet, då detta inte registreras. Däremot finns det uppgifter om hur många elever som följer särskolans kursplan. Antalet elever i den obligatoriska särskolan ökade fram till läsåret 2004/2005, för att därefter börja minska (tabell 1 och 2). Läsåret 2006/2007 gick knappt elever i den obligatoriska särskolan. Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat och under läsåret 2006/2007 gick där omkring elever. Även inom särvux har antalet studerande ökat och var samma läsår drygt personer. I specialskolan har elevantalet minskat den senaste sexårsperioden, från cirka 800 till i dag 550 elever. Det finns ett lagförslag om att förändra specialskolornas målgrupper [48]. Inom riksgymnasierna för elever med rörelsehinder har elevantalet legat på en ganska stabil nivå, samtidigt som de totala gymnasieårskullarna har ökat. År 2006 gick 180 elever i den här gymnasieformen. Sisus bedömning är att antalet elever på riksgymnasierna inte kommer att förändras på kort sikt. Bedömningen grundas på enkäter som skickats ut till landstingens habiliteringsenheter år 2004 och Resultaten tyder på att riksgymnasiernas målgrupp ökar i samma takt som storleken på ungdomskullarna, viket borde betyda en ökning av antal elever [49]. Så har det dock 23

24 inte varit hittills. Orsaken till det analyseras i rapporten Gymnasieval för ungdomar med svåra rörelsehinder [50] och där konstateras att de faktorer som styr om eleverna väljer eller inte väljer riksgymnasier är om det finns särskilt anpassade klasser på gymnasienivå på hemorten eller i regionen. Andra faktorer som påverkar är den fysiska tillgängligheten, antagningsprocessen till gymnasieskola, kännedom om den särskilt anpassade gymnasieutbildningen vid riksgymnasierna och samverkan kring elever med stora funktionsnedsättningar. Folkhögskola Folkhögskolorna är den utbildningsform som tar emot flest vuxna personer med funktionsnedsättning och som under åren har öppnat möjligheter för många till utbildning och studier. Höstterminen 2006 fick nästan personer med funktionsnedsättning som gick på folkhögskola vissa stödinsatser, som finansierades av Sisus eller Folkbildningsrådet [51]. Det är en minskning med knappt 160 personer jämfört med höstterminen Personer med rörelsehinder var den största gruppen, med över personer. Den gruppen minskade med 660 personer medan exempelvis personer med en utvecklingsstörning ökade från 950 till drygt personer och gruppen personer med förvärvad hjärnskada ökade från 270 till 300 personer. Sisus betalar varje år ut ersättning i form av det särskilda utbildningsstöd/assistans som kan behövas vid studier, samtidigt som hemkommunerna förutsätts betala för det behov som finns vare sig eleven studerar eller inte. De senaste åren har de belopp som folkhögskolorna har begärt för extra assistans överskridit anslaget med drygt 15 miljoner, och inför 2008 beräknas ansökningarna bli cirka 27 miljoner högre än det anslag som finns. Det ursprungliga anslaget är totalt på 177 miljoner kronor. Oavsett orsaker till kostnadsökningen blir konsekvenserna att folkhögskolorna får mindre täckning för de stödinsatser de genomför eller att de antar färre elever med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har under 2007 sammanställt material från en undersökning som visar på värdet av studier på folkhögskola för personer med funktionsnedsättning [52]. Studien visade bland annat att ungefär 10 procent studerade på högskola tre år efter att de avslutat sina folkhögskolestudier och att knappt 36 procent hade en förankring på arbetsmarknaden. Dessutom uppger 61 procent av studenterna att de genom studierna har fått bättre självförtroende och nästan lika många menar att folkhögskoleutbildningen har fått dem att i större utsträckning ta egna initiativ och gjort dem mer positiva till studier efter utbildningen. Universitet och högskola Vid universitet och högskolor finns kontaktpersoner eller samordnare för studenter med funktionsnedsättning. År 2006 besökte nästan studenter en sådan samordnare för att diskutera behov av pedagogiska stödåtgärder eller anpassning av studievillkor eller studietakt [53]. Av dem fick kompensatoriskt pedagogiskt stöd i form av bland annat teckenspråkstolkning och anteckningshjälp. Nästan varannan student som fick kompensato- 24

25 riskt stöd hade läs- och skrivsvårigheter. Av dem som fick stöd var 65 procent kvinnor, vilket överensstämmer med könsfördelningen i studentpopulationen i stort. Antalet studenter som tar kontakt med högskolornas samordnare för studenter med funktionshinder har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Ökningen tros bero på att den generella tillgängligheten har utvecklas, bland annat tack vare utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken. Antalet studenter som universitet och högskolor ansöker om särskilt utbildningsstöd för via Sisus har de senaste åren varit relativt konstant, mellan 200 och 300 personer. Insatser från stat och landsting omfattning och utveckling Sammanfattning Förskrivning av hörapparater ökar kraftigt, medan vissa andra former av hjälpmedel inte alls erbjuds lika frekvent, redovisar HRF i en rapport. Arbetslösheten minskar generellt i samhället, men det tycks inte gälla för personer med funktionsnedsättning. I denna grupp är arbetslösheten fortsatt hög. Möjligheten att få arbete inom Samhall är begränsad trots behov. Antalet resor med färdtjänst och riksfärdtjänst har minskat under de senaste åren. I följande avsnitt presenteras statistik över insatser som ges av stat och landsting (tabell 3 och 4). Det är svårt att göra en uppdelning på huvudmannanivå, eftersom huvudmännen många gånger delar på ansvaret för vissa stöd, till exempel rehabilitering. Ett annat exempel är hjälpmedelsområdet, där ansvaret är uppdelat mellan de tre huvudmannanivåerna. Tabellerna och statistiken följer i huvudsak tidigare års upplägg, men vissa ändringar har ändå gjorts. Tidigare lägesrapporter har redovisat statistik över förskrivning av hörapparat, synhjälpmedel, manuell rullstol och elrullstol. I år finns de här uppgifterna inte med, dels beroende på att statistiken inte är årlig, dels på att uppgifterna inte säger så mycket lösryckta ur sitt sammanhang. Det finns många aktörer på hjälpmedelsområdet och många olika former av hjälpmedel. Att endast redovisa en del av dem riskerar att bli missvisande. 25