RISKBEDÖMNING AVSEENDE FARLIGT GODS LÄNGS MED VÄG E45

Transkript

1 SÖDRA BRÅLANDA VÄNERSBORG RISK RPT g:\uppdrag\ riskanalys södra brålanda, vänersborg - detaljplanutredning\dokument\ , södra brålanda, vänersborg - detaljplanutredning, 5088.docx RISKBEDÖMNING I SAMBAND MED DETALJPLANUTREDNING RISKBEDÖMNING AVSEENDE FARLIGT Upprättad: : - Uppdragsansvarig: Håkan Rönnqvist - Brandingenjör : - Civilingenjör/brandingenjör Kungsgatan 48 B 4 5 Göteborg Västerlånggatan Stockholm Åsboholmsgatan Borås Norrgatan Varberg Tegelbruksvägen Uddevalla Telefon vxl:

2 Tel vxl: / 54 Projektinformation : Fastighet: Sörbyn :43, Sörbyn :44 och Esslingetorp :3 Kommun Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens ref: Vänersborg Vänersborgs kommun Matti Örjefelt Organisation Prevecon Brand& Riskkonsult AB Uppdragsansvarig: : Internkontroll:. Håkan Rönnqvist Brandingenjör Telefon: Civilingenjör/brandingenjör Telefon: Håkan Rönnqvist Brandingenjör Telefon: Dokumenthistorik AL HR Anmärkning Internkontroll

3 Tel vxl: / 54 Sammanfattning Prevecon Brand & Riskkonsult AB (Prevecon) har på uppdrag av Vänersborgs kommun utfört en riskbedömning i samband med anpassning av detaljplan till den verkliga användningen av planområdet. I direkt anslutning till planområdet ligger E45 (Göteborgsvägen) vilken är betecknad som en primär led i det nationella vägnätet för farligt gods. I närheten av planområdet finns dessutom två bensinstationer. Direkt nordväst om fastigheten börjar villakvarter inom Brålanda tätort. Prevecon har tidigare genomfört en riskbedömning för grannfastigheten till planområdet. Tidigare genomförd riskbedömning har utgjort grund och anpassats efter de nya förutsättningarna för planområdet. Analysen redovisar risken i form av platsspecifik individrisk och samhällsrisk. Riskerna har jämförts med kriterier som rekommenderas i rapporten Värdering av risk. Riskvärderingen visar att individrisknivån samt samhällsrisknivån hamnar inom ALARP området. Detta innebär att risken ligger på en tolerabel nivå under förutsättning att säkerhetshöjande åtgärder vidtas i rimlig utsträckning. Prevecon bedömer dock att åtgärder ej är skäligt att genomföra för befintliga byggnader/verksamhet. Vid eventuell expandering/ombyggnad bör följande förslag på säkerhetshöjande åtgärder tas i beaktning: Entré och utrymningsvägar Placering av entré och/eller utrymningsvägar skall ske så att en säker utrymning kan genomföras vid händelse av en farligt godsolycka på vägarna d.v.s., det skall finnas möjlighet att utrymma i riktning från väg E45. Ventilation och friskluftsintag Ventilationen utformas så att den går att stänga av vid behov. Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter från E45. Brandtekniskt klassade fasader Fasader inom 30 meter från väg E45 ska utföras i brandteknisk klass EI 30 och utföras med obrännbar fasad. Utformning av verksamheter vid expandering Endast liknande verksamheter som bedrivs i dagsläget inom planområdet bör tillåtas, d.v.s. småskalig handel och verkstad. Expandering av motell, eller andra verksamheter med hög personbelastning dygnet runt, bör undvikas i största möjliga mån. Detta eftersom samhällsrisken delvis överstiger accepterad risknivå då personanatalet ökar med en faktor 4 enligt avsnitt 8. Närhet till bensinstationer Eventuella nya byggnader/tillbyggnader ska minst uppfylla de riskavstånd till bensinstationer som återges i avsnitt 2.7.

4 Tel vxl: / 54 Utformning av närområdet till E45 E45 förses med avåkningsskydd (vägräcke) och vägrenen utformas så att ett eventuellt läckage med brandfarlig vätska inte rinner mot planområdet. Åtgärder för reducering av sannolikheten för farligt godsolycka För att reducera sannolikheten för att farligt godsolyckor skall inträffa krävs åtgärder som till exempel utformning av vägavsnittet samt minskat antal farligt godstransporter. Detta är något som bör beaktas men som ej är ett rimligt krav att ställa i denna analys. Dock är det av stor vikt att vara uppmärksam på förändringar i riskbilden som kan bidra till konsekvenser för området.

5 Tel vxl: INNEHÅLL / 54 Sammanfattning 3 Inledning 7. Uppdragsbeskrivning 7.2 Syfte 7.3 Bakgrund 7.4 Avgränsningar 8.5 Målgrupp 8.6 Begreppsdefinitioner 8.7 Allmänt om farligt gods 9.8 Arbetsmetodik 0 2 Förutsättningar 2. Områdesbeskrivning 2.2 Trafikinformation Trafikflöde av farligt gods Väderförhållanden Persontäthet Allmänt om konsekvenser till följd av vådautsläpp av farligt gods Rekommenderade säkerhetszoner Farligt Gods Rekommenderade säkerhetszoner Bensinstation 7 3 Riskidentifiering 8 3. Bensinstationen Farligt godsolycka E Dimensionerande olyckshändelser 8 4 Bedömning av sannolikheter/frekvenser 2 4. Farligt godsolycka E Konsekvensberäkningar Transport av farligt gods E Riskmått Individrisk Samhällsrisk 25 7 Riskvärdering Individrisk Samhällsrisk Jämförelse med kriterier 29 8 Känslighetsanalys 30 9 Värdering av osäkerheter 32 0 Rekommendationer för säkerhetshöjande åtgärder 35

6 Tel vxl: / 54 Slutsatser 37 Referenser 38 Bilaga A Frekvens- och sannolikhetsberäkningar 39 Bilaga B Konsekvensberäkningar 46 Bilaga C Beräkning av individrisk 52 Bilaga D Beräkning av samhällsrisk 53

7 Tel vxl: / 54 Inledning. Uppdragsbeskrivning.2 Syfte Prevecon Brand & Riskkonsult AB (Prevecon) har på uppdrag av Vänersborgs kommun utfört en riskbedömning då detaljplan ska rättas efter den verkliga användningen inom fastigheterna Sörbyn :43, Sörbyn :44 och Esslingetorp :3 i Brålanda. Riskbedömningen har utförts för att redovisa hur risker påverkar de berörda fastigheterna. Därtill har förslag på riskreducerande åtgärder angivits Riskbedömningen ska således utgöra bedömningsunderlag..3 Bakgrund Fastigheterna Sörbyn :43, Sörbyn :44 och Esslingetorp :3 är belägna i södra Brålanda längs med väg E45, se ljusblått område i figur. I dagsläget anger detaljplaner att fastigheterna får nyttjas till bostäder. Den verkliga användningen utgörs dock av kontorsverksamhet, verkstad, motell etc. Figur. Berörd del är markerad med ljusblått. Fastigheten Sörbyn 6: är markerad med lila. Väg E45 är gulmarkerad. (Bild från eniros karttjänst) Prevecon har tidigare genomfört en riskbedömning för fastigheten Sörbyn 6:, se lila område i figur. Då berörda fastigheter och Sörbyn 6: är grannfastigheter har de även samma riskbild med hänsyn till farligt godstransporter längs väg E45. Lokala skillnader måste dock tas i beaktning när den sammanlagda riskbilden fastställs.

8 Tel vxl: / 54.4 Avgränsningar Uppdraget avser enbart att studera de risker som innefattar farligt godsolyckor genererade av transporter på E45 samt närliggande bensinstation. Järnvägen studeras ej då den är belägen ca 500 meter från berörda fastigheter. Marken mellan järnvägen och berörda fastigheter är bebyggd vilket medför en viss typ av barriär gentemot konsekvenser genererade av en olycka på järnvägen. Endast konsekvenser där människor omkommer hanteras i riskanalysen. Övriga risker som kan påverka personers hälsa, exempelvis buller, vibrationer etc. har exkluderats..5 Målgrupp Målgruppen för denna rapport är företrädelsevis beställaren, Vänersborgs kommun. en är framtagen under förutsättning att läsaren besitter vissa grundkunskaper om riskbedömning..6 Begreppsdefinitioner Risk Risk kan definieras som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt de negativa konsekvenser händelsen kan leda till. Riskanalys En riskanalys innefattar en riskidentifiering och en riskuppskattning. Riskuppskattningen kan göras såväl kvalitativt som kvantitativt. Den kvalitativa riskanalysen bygger på kvalitativa bedömningar av sannolikheten av en oönskad händelse och dess konsekvens medan en kvalitativ riskanalys bygger på numeriska värden. Vid den kvantitativa analysen så fås risken som ett numeriskt mått vilket kan jämföras mot exempelvis ett acceptanskriterium. Riskbedömning En riskbedömning består av två delar, dels riskanalys och dels riskvärdering. Resultatet från riskanalysen måste värderas för att riskens storlek ska tolkas på rätt sätt. Detta görs med hjälp av riskkriterier, som översätter numeriska värden till värdebedömningar. Individrisk Individrisk är ett mått på sannolikheten för att en viss individ omkommer under en tidsperiod, ofta ett år. Individrisk kan uttryckas som platsspecifik risk eller individspecifik risk. Platsspecifik risk innebär risken att omkomma för en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt på en specifik plats (i denna riskanalys antas personen befinna sig utomhus). Individspecifik risk tar hänsyn till att individen i fråga inte befinner sig på samma plats hela tiden. I denna rapport är det den platsspecifika risken som beräknas.

9 Tel vxl: / 54 Samhällsrisk Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk, och är i hög grad beroende av populationstätheten. Syftet med samhällsrisk är att beskriva hur riskbilden ser ut inom ett större område d.v.s. beskriver hur sannolikt det är med olyckor där konsekvensen blir att många omkommer. Samhällsrisk anges i frekvens (antal händelser per år) och konsekvens (antal omkomna). Samhällsrisk uttrycks i denna rapport med hjälp av FN-diagram. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö eller egendom. Farligt godsolycka Med farligt godsolycka menas att det skadliga ämnet har kommit ut till omgivningen. En tankbil som har kört av vägen och vält är därmed ingen farligt godsolycka om inte det farliga godset har kommit ut till omgivningen..7 Allmänt om farligt gods Farligt gods delas in i nio olika klasser beroende på vilka egenskaper ämnet har, se tabell. Tabell, Farligt godsklasser Klass Ämnen Exempel Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition 2 Brännbar gas Giftig gas Gasol, vätgas Klor, ammoniak 3 Brandfarliga vätskor Bensin, dieselolja, eldningsolja 4 Brandfarliga eller självantändande ämnen samt ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen och organiska ämnen 6 Giftiga och smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen Metallpulver, karbid Natriumklorat, väteperoxid Arsenik, bly, kvicksilver, cyanider 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, natriumhydroxid 9 Övriga ämnen och föremål Asbest, gödningsämnen

10 Tel vxl: / 54.8 Arbetsmetodik Denna riskbedömning består av följande arbetsmoment:. Förutsättningar För att utföra en kvantitativ riskanalys krävs att information samlas in: Områdesorientering, exempelvis topografi Inventering av trafikflöden samt transporterade mängder farligt gods Information om mottagare/avsändare av farligt gods. Detta kan innebära att fördelningen av transporterade ämnen skiljer sig från den nationella statistiken över transportmängder på olika vägsträckor Statistik över väderdata, exempelvis vindriktningar, vindhastigheter och temperaturer Prognos för framtida trafikering och transportmängder 2. Riskidentifiering Oönskade händelser som kan påverka personer i planområdet identifieras. 3. Bedömning av sannolikheter och frekvenser Beräkning av sannolikheter/frekvenser för att oönskade händelser som medför negativ påverkan på personer i området har utförts. Olycksfrekvenser för vägtrafik är hämtat från dels Helmersson (994) // och dels från Räddningsverket (996) /2/. 4. Bedömning av konsekvenser Konsekvensberäkningar utförs med handberäkningar samt med hjälp av datorprogrammet Gasol (Räddningsverket) och Bfk (Försvarets forskningsinstitut). 5. Riskberäkningar Individrisk och samhällsrisk är det riskmått som beräknas. De beräknas genom att väga samman sannolikhet/frekvens med konsekvenser. Samhällsrisken tar även hänsyn till hur många personer som vistas inom området. 6. Känslighetsanalys I känslighetsanalysen varieras indata för att ta reda på hur robust resultatet är i förhållande till förändrade förutsättningar. 7. Riskvärdering Den framräknade individrisken inom fastighetsområdet jämförs mot kriterier för att översätta numeriska värden till värdebedömningar. 8. Säkerhetshöjande åtgärder För att minska riskens storlek kan säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Här ges vid behov förslag på åtgärder som bör vidtas för att öka säkerheten för de personer som befinner sig inom planområdet.

11 Tel vxl: / 54 2 Förutsättningar 2. Områdesbeskrivning Inom berörda fastigheter förekommer bilverkstad, småskalig handel, motell och kontor med övernattningslägenhet, se figur 2. Figur 2. Verksamheter inom berörda fastigheter. Byggnader inom berörda fastigheter är belägna ca 0 meter från väg E45. Avstånd från Shells pumpstation till närmsta berörd fastighet är ca 30 meter och avstånd från OKQ8s pumpstation till närmsta berörd fastighet är ca 50 meter. Därtill är avstånd från väg E45 till villor nordväst om berörda fastigheter ca 50 meter, se figur 3. Figur tillhandahållen av Matti Örjefelt, Vänersborgs kommun.

12 Tel vxl: / 54 Figur 3. Det aktuella planområdet och dess omgivning. Hastighetsbegränsningen på väg E45 är 50 km/h förbi berörda fastigheter. Väg E45 är ej utförd med mitträcke eller avåkningsskydd längs med de berörda fastigheterna, se figur 4. Vägen ligger dessutom något högre än de berörda fastigheterna. Mellan väg E45 och berörda fastigheter löper en GC-väg med normalhög trottoarkant, observera dock att kanten är lägre vid övergångsställe. Figur 4. Del av berörda fastigheter längs med väg E45 (Bild från google maps).

13 Tel vxl: / Trafikinformation Trafikinformation angående trafikflöde på väg E45 utanför Brålanda hämtas från trafikverkets databas. Därtill utgör ansatt trafikflöde /3/ i riskanalys för Västerråda handelsområde grund i denna analys. Trafikverkets databas anger att ÅDT (genomsnittligt antal fordon per dygn) för väg E45 utanför Brålanda uppgår till ca fordon per dygn. Tidigare upprättad riskanalys för Västerråda handelsområde har ansatt 840 fordon per dygn efter mätningar på plats. Då E45 löper mellan Brålanda och Västerråda handelsområde antas samma trafikflöde gälla, vilket överskrider värdet i trafikverkets databas något. Trafikverkets databas ska dock ses som en grov uppskattning och då platsspecifika mätningar finns att tillgå bör dessa användas. För den platsspecifik uppmätning vid Västerråda handelsområde har trafikverket även gjort bedömningen att antalet transporter av farligt gods är 40 per dygn /4/ Trafikflöde av farligt gods Gällande väg E45 finns det inga specifika/detaljerade uppgifter om vilka ämnen och mängder som transporteras på den aktuella vägsträckan. Då väg E45 utgör primärled för farligt gods innebär det dessutom att det är svårt att identifiera måloch startpunkter till/från vilka transporterna går eftersom primärleder även är tänkta för genomfartstrafik. För att uppskatta andelen farligt gods som transporteras på väg E45 används nationell statistik /5/. Detta ger en uppskattning på hur mycket farligt gods som transporteras på E45. Tabell 2. Fördelning av olika ADR-klasser (avser antalet transporter) /5/. Vidare i analysen antas att /3 av transporterna av klass utgörs av massexplosiva varor, /2 av transporterna av klass 2 utgörs av brännbara gaser och /2 av transporterna i klass 2 utgörs av giftiga gaser.

14 Tel vxl: / Väderförhållanden Vind och väderförhållanden har en stor betydelse framförallt vid spridning av gaser. I denna riskanalys ansätts konservativt att vinden alltid ligger på mot det aktuella området som studerats. Enligt Helmersson // är det brukligt att vikta ihop vädertyperna neutral och stabil då de ger olika spridningsförhållanden och konsekvenser. Följande väderdata har antagits enligt Helmersson. Neutralt väder, vindhastighet 5 m/s 80 % av tiden. Stabilt väder, vindhastighet 2 m/s 20 % av tiden. Närmsta mätstation för vindförhållanden vid Brålanda är belägen i Såtenäs, ca 25 km sydost från Brålanda, på andra sidan Vänern. Enligt statistik från Statens meteorologiska institut var genomsnittlig vindhastighet för Såtenäs 4,4 m/s mellan åren Även den genomsnittliga vindhastigheten enligt Helmerssons antagande blir 4,4 m/s. Att vindhastigheterna överensstämmer får ses som en tillfällighet men påvisar att Helmerssons antagande är tillämpbara. Det ska dock observeras att vindhastigheten vid enstaka tillfällen kan överskrida ansatt vindhastighet. Att dimensionera riskhämmande åtgärder efter sådana omständighet ger dock inte ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt. 2.4 Persontäthet Enligt statisk från Statistiska centralbyrån var folkmängden i Brålanda tätort 908 inv/km 2 den 3 december 200. De berörda fastigheterna ligger i utkanten av Brålanda och därmed är det troligt att befolkningstätheten är något lägre. Dessutom är motsatt sida av väg E45 glest bebyggd. Detta vägs dock upp av högre persontäthet i samband med motell, småskalig handel samt närhet till restaurangverksamhet och bensinstation. Konsekvenserna för samtliga scenarion har därför beräknats utifrån en befolkningstäthet på 908 inv/km 2 (medelvärdet för Brålanda tätort). Mellan E45 och berörda fastigheter (d.v.s. vägren, trottoar etc), upptill 3 meter, antas inga personer vistas stadigvarande varvid befolkningstätheten antas till noll inom detta område. När samhällsrisken beräknas antas 80 % av de personer som vistas i området att befinna sig inomhus, resterande personer, 20 % antas vistas utomhus. 2.5 Allmänt om konsekvenser till följd av vådautsläpp av farligt gods Vid en farligt godsolycka är det främst ämnen i klass, 2 och 3 som kan medföra negativa konsekvenser för människor i det aktuella området. Brandfarliga fasta ämnen (klass 4) liksom frätande ämnen (klass 8) kan medföra negativa konsekvenser på människor, men då endast i omedelbar närhet till utsläppet eller i direkt kontakt med ämnet. För giftiga ämnen (klass 6) uppstår risk för skada endast om man får direktkontakt med ämnet eller får det i sig. Vådautsläpp av oxiderande ämnen samt organiska peroxider (klass 5) medför normalt sett inte allvarliga konsekvenser för människor, men kan om de blandas med t.ex. fordonets drivmedel leda till liknande konsekvenser som för klass.

15 Tel vxl: / 54 Radioaktiva ämnen (klass 7) behandlas normalt sett inte i riskanalyser eftersom akut skada vanligtvis inte uppkommer. Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) är en mycket bred grupp av ämnen där konsekvenserna beror av situation och ämne. Nedan redovisas vilka konsekvenser för människor farligt gods klass, 2, 3 och 5 kan leda till. Klass Explosiva varor Gällande explosiva varor är det främst undergruppen. massexplosiva varor som kan orsaka skador på människor. Massexplosiva varor kan vid en olycka med 5-25 ton massexplosiva ämnen orsaka så höga tryck att byggnader kan skadas/raseras på flera hundra meters avstånd. Människor tål höga tryck bättre än byggnader, dock kan en raserad byggnad i sin tur orsaka skador på människor. Cirka 60 meter från olycksplatsen kan människor dö som en direkt följd av tryckökningen. Massexplosiva varor transporteras i relativt liten omfattning och då ofta som styckegods, vilket innebär endast små mängder i taget. På grund av de små transportvolymerna och relativt få transporter är riskbidraget från explosiva varor litet. Klass 2 Gaser För att transportera och förvara gas med så liten volym som möjligt kan man trycksätta gasen så att den övergår i vätskefas. En behållare fylls till cirka 80 % vilket innebär att behållaren till viss del även innehåller gasformigt ämne. Transporter med trycksatta gaser transporteras i tjockväggiga tankar. Om behållaren skadas så att den går sönder och ämnet börjar läcka ut, blir konsekvenserna betydligt värre om ämnet kommer ut i vätskefasen än i gasfasen. Konsekvenserna skiljer sig även åt om det är en brännbar eller giftig gas. Brännbar gas Brandfarliga gaser är till exempel gasol, acetylen, vätgas och metan. Det ämne som representerar brännbar gas i denna riskanalys är gasol. Dels för att gasoltransporter är relativt vanliga, dels för att konsekvenserna vid ett gasolutsläpp kan bli mycket allvarliga. Vid läckage av gasol kan följande händelser inträffa: Jetflamma uppstår om gasen antänds direkt. Flamman ger upphov till värmestrålning som kan skada människor. Är utsläppet gasformigt blir skadorna begränsade till den närmsta omgivningen. Sker utsläppet i vätskefasen blir flamman betydligt större och ett större område påverkas av värmestrålningen. I analysen antas läckaget uppstå nära vätskeytan i tanken, vilket innebär att utsläppet både innehåller vätska och gas. Om utsläppet inte antänds direkt kan gasolen bilda ett brännbart gasmoln som kan antändas i ett senare skede. Gasmolnets storlek beror på läckagestorlek och vindhastigheten samt om utsläppet sker i gasfas, nära vätskeytan eller i vätskefas. De värsta konsekvenserna bedöms uppstå om utsläppet sker nära vätskeytan i tanken, vilket innebär att utsläppet både innehåller vätska och gas. I analysen antas att utsläppet sker nära vätskeytan.

16 Tel vxl: / 54 Giftig gas BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). En BLEVE kan uppstå om en behållare med gasol utsätts för brand. Trycket inne i behållaren blir högt på grund av värmen och till slut sprängs behållaren och gasolen bildar ett aerosolmoln (gasmoln som även innehåller vätska) i den omgivande luften. Om detta aerosolmoln antänds sker en snabb och kraftig förbränning som kan få mycket allvarliga konsekvenser. En BLEVE drabbar främst dem som vistas utomhus och inte hinner eller tänker på att fly undan. Från det att en farligt godsolycka sker till dess att en BLEVE kan uppstå dröjer ofta så länge att berörda områden hinner evakueras. Risken för att en BLEVE ska inträffa är mycket liten, och gäller främst transporter på järnväg då flera behållare transporteras på samma gång. Om det inte förekommer några tändkällor eller om gasen i gasmolnet inte ligger inom brännbarhetsområdet, kan ett gasmoln uppstå utan antändning. Detta scenario antas inte medföra några konsekvenser för människor. Det kan vara svårt att i förväg uppskatta hur omfattande konsekvenser ett utsläpp med giftig gas kan få då gasens utbredning styrs av många omgivande faktorer, exempelvis väder, vind och topografi. Klor är en av de mest giftiga gaserna, och då klor är en tung gas sprids den längs marken, vilket särskilt drabbar människor som befinner sig utomhus. Ett klorutsläpp kan orsaka dödsfall flera hundra meter från utsläppskällan. Personer som vistas inomhus klarar sig i regel förutsatt att fönster och ventilation är stängda. Ammoniak och svaveldioxid är två andra giftiga gaser. Ammoniak är det ämne som är dimensionerande för giftig gas i denna analys. Anledningen till att inte klor, som är en betydligt giftigare gas, är dimensionerande beror av flera anledningar. Användningen av klor förväntas minska då klor dels är mycket giftigt för människor, dels mycket skadligt för miljön. Ammoniak ersätter klor i allt fler processer. Klass 3 Brandfarliga vätskor Vid ett utsläpp av en brandfarlig vätska bildas det en pöl som kan antändas. Värmestrålningen från pölbranden kan orsaka konsekvenser på människor som befinner sig i närhet till branden. Värmestrålningen beror på pölens area. För att förebygga personskador till följd av pölbrand bör hinder finnas som hindrar pölen att breda ut sig och rinna i riktning mot bebyggelse. Bensin som är mer brandfarligt än till exempel diesel och eldningsolja representerar de brandfarliga vätskorna i denna riskanalys. Klass 5 Oxiderande ämnen Ett utsläpp av oxiderande ämnen leder normalt ej till risk för personskador. För flertalet ämnen (undantaget vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid) ger dock ett utsläpp som blandas med brännbara ämnen och antänds mycket kraftiga explosioner.

17 Tel vxl: / Rekommenderade säkerhetszoner Farligt Gods Trafikverket och Länsstyrelsen har påpekat ett lämpligt skyddsavstånd på 50 meter till transportled för farligt gods där hastigheten är 50 km/h, vilket gäller för berörd del av väg E45. Länsstyrelsen har därmed begärt en riskanalys för berörd detaljplanutredning Rekommenderade säkerhetszoner Bensinstation Enligt Räddningsverkets (nuvarande MSB) handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer /6/ rekommenderas minsta skyddsavstånd mellan A-byggnad (kontor, bostad, hotell etc) och en del riskkällor vid en bensinstation enligt nedan: Tabell 3. Skyddsavstånd till olika objekt vid en bensinstation /4/. Objekt Lossningsplats för tankfordon Mätarskåp Pejlförskruvning A-byggnad Avluftningsrörs mynning till cistern Syftet med skyddsavstånden är att ge riktlinjer för lämplig markanvändning (bl.a. med avseende på människors hälsa och säkerhet) och grundas på schablonmässiga riskkällor. 2 Mailkorrespondens, Matti Örjefelt, Vänersborgs kommun,

18 Tel vxl: / 54 3 Riskidentifiering Nedan beskrivs de riskkällor som finns i området. 3. Bensinstationen Två bensinstationer (Shell och OKQ8) är belägna i närheten av berörda fastigheter. Det innebär att tabell 3 i avsnitt 2.7 ska uppfyllas. Skyddsavstånden i tabell 3 anger minsta avstånd till riskkällor vid en bensinstation. Vid en djupare riskanalys för bensinstationerna kan dock det påverkade området bli längre vid en olycka. Skyddsavstånden återspeglar dock den i samhället accepterade riskbilden i närheten av en bensinstation. Då samtliga avstånd enligt tabell 3 uppfylls till byggnader inom berörda fastigheter bedömer Prevecon att vidare analys av närheten till bensinstationerna ej är erforderlig. 3.2 Farligt godsolycka E45 En farligt godsolycka på väg E45 kan inträffa genom antingen kollision eller singelolycka. Då det inte är specificerat vilka ämnen som transporteras, kommer klasserna att representeras av följande ämnen: Explosiva ämnen (klass ) massexplosiva ämnen Brännbar gas (klass 2.) representeras av gasol Giftig gas (klass 2.3) representeras av ammoniak Brännbar vätska (klass 3) representeras av bensin Oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) representeras av natriumklorat Olyckor med någon av de övriga farligt godsklasserna bedöms bara påverka det absoluta närområdet kring vägen varför de ej studeras vidare i analysen Dimensionerande olyckshändelser Explosiva ämnen (klass ) En lastbil med 5 ton massexplosiva varor antas explodera. Händelseträd för farligt godsolycka med explosiva ämnen redovisas i bilaga A. E - Explosion med 5 ton massexplosiva ämnen. Brandfarlig gas (klass 2.) - Gasol Gasol antas transporteras i tankbilar utan släp. En tankbil rymmer cirka 25 ton tryckkondenserad gasol. Sluthändelserna som kan påverka planområdet vid en olycka redovisas nedan. Händelseträd för farligt godsolycka med gasol redovisas i bilaga A.

19 Tel vxl: / 54 G - G2 - G3 - G4 - G5 - G6 - G7 - G8 - G9 - G0 - G - G2 - Stort momentant utsläpp, explosion. Stort momentant utsläpp, fördröjd antändning, neutral skiktning, brand. Stort momentant utsläpp, fördröjd antändning, stabil skiktning, brand. Stort kontinuerligt utsläpp, jetflamma uppstår. Stort kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, neutral skiktning. Stort kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, stabil skiktning. Medelstort utsläpp, jetflamma uppstår. Medelstort kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, neutral skiktning. Medelstort kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, stabil skiktning. Litet utsläpp, jetflamma uppstår. Litet kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, neutral skiktning. Litet kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, stabil skiktning. Giftig gas (klass 2.3) Ammoniak Ammoniak transporteras i tankbilar utan släp. Eftersom gasen transporteras tryckkondenserad, är tanken förstärkt jämfört med behållare för t.ex. brandfarliga vätskor. En tankbil med ammoniak rymmer cirka 20 ton. Sluthändelserna som kan påverka planområdet vid en olycka redovisas nedan. Händelseträd för farligt godsolycka med ammoniak redovisas även i bilaga A. A- Stort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. A2- Stort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. A3- Medelstort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. A4- Medelstort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. A5- Litet kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. A6- Litet kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning.

20 Tel vxl: / 54 Brandfarlig vätska (klass 3) Bensin Vid transport av brandfarliga vätskor antas i denna analys det vara bensin i samtliga scenarier då detta är ett konservativt antagande då bensin har lägre flampunkt och avger högre strålningsvärme jämfört med till exempel diesel. Sluthändelserna som kan påverka planområdet vid en olycka redovisas nedan. Händelseträd för farligt godsolycka med bensin redovisas i bilaga A. B - Mycket stort utsläpp, pölbrand. Pölbrandens area 400 m² B2 - B3 - Stort kontinuerligt utsläpp, pölbrand. Pölbrandens area 200 m². Medelstort kontinuerligt utsläpp, pölbrand. Pölbrandens area. 00 m². B4 - Litet kontinuerligt utsläpp. Pölbrandens area 50 m² Oxiderande ämnen (klass 5) Vid transport av oxiderande ämnen antas ett scenario med natriumklorat. Detta är ett av de vanligaste oxiderande ämnena som transporteras. Scenariot som används i analysen är ett utsläpp av oxiderande ämne som blandas med brännbara ämnen och antänds, vilket kan ge en kraftig explosion. O - Explosion

21 Tel vxl: / 54 4 Bedömning av sannolikheter/frekvenser 4. Farligt godsolycka E45 Frekvensen för en olycka med farligt gods på väg E45 beräknas enligt metod från Räddningsverket /2/ och redovisas i tabell 3. Beräkningarna redovisas i bilaga A. Förväntat antal farligt godsolyckor per år på aktuell vägsträcka är 8,3*0-4 vilket motsvarar att förväntat antal år mellan olyckor med farligt gods är ca 200 år. Frekvensen för en olycka med farligt gods för respektive studerad ADR-klass redovisas i tabell 4. Tabell 4. Frekvens för farligt godsolycka för respektive ADR-klass som studeras vidare i analysen. ADRklass Frekvens [olycka/år] 2,49E ,98E ,38E ,96E-05 Frekvensen för respektive identifierat scenario bestäms genom händelseträdsanalys som redovisas i bilaga A.

22 Tel vxl: Konsekvensberäkningar / Transport av farligt gods E45 Explosiva ämnen Scenario E har kvalitativt skattats utifrån /7/. Inom riskavståndet, se tabell 5, antas 00 % omkomma och utanför riskavståndet överlever samtliga. Tabell 5. Riskavstånd för dödsfallsolycka med massexplosiva ämnen Scenario Riskavstånd [m] Spridningsvinkel E G a Gasol Scenario G, G2 och G3 har beräknats enligt Helmersson //. Resterande scenarier har beräknats med programvaran Gasol (Räddningsverket). Se bilaga B för indata och slutresultat. Riskavstånden anger, för jetflammor och brinnande gasmoln, avståndet till 3:e gradens brännskada. För övriga fall är riskavståndet det avstånd där strålningen är 5 kw/m 2. Inom riskavståndet antas 00 % omkomma som befinner sig utomhus. Inomhus antas alla överleva då byggnader ger skydd mot strålning. Utanför riskavståndet överlever samtliga. I tabell 6 sammanställs resultatet för gasololycka på väg. Tabell 6. Beräknade riskavstånd för dödsfall för de olika scenarierna med gasololycka på vägen. Scenario Riskavstånd [m] Spridningsvinkel G G G G G G G G G G G 9 30 G2 9 30

23 Tel vxl: / 54 Ammoniak Riskavståndet anger sträckan i plymens riktning till koncentrationen 8500 ppm som för ammoniak är LC 50, se bilaga B för beräkningar. Befinner sig en person inom riskavståndet antas personen omkomma. Befinner sig en person utanför riskavståndet antas personen överleva. Plymens utbredning har beräknats med programvaran Bfk (Försvarets forskningsinstitut), se bilaga B för indata och slutresultatet. I tabell 7 sammanställs resultatet för ammoniakolycka på järnväg. Tabell 7. Beräknade riskavstånd för dödsfall för de olika scenarierna med ammoniakolycka. Scenario Riskavstånd [m] A A A A A A Spridningsvinkel [ ] Bensin Beräkningar har utförts med hjälp av Fischer m.fl. /7/. Riskavståndet är det avstånd där personer antas omkomma direkt. Kritisk strålningsnivå antas vara 5 kw/m 2 då detta enligt Boverket /8/ är den strålningsnivå (mot byggnader) som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassad fasad samt att denna strålningsnivå orsakar outhärdlig smärta efter mycket kort exponering. Inom riskavståndet antas 00 % omkomma. Utanför riskavståndet överlever samtliga. Riskavstånden beräknas från pölens centrum. I tabell 8 sammanställs resultatet för bensinolycka. Tabell 8, Beräknade riskavstånd för dödsfall för de olika scenarierna med bensinolycka på vägen. Scenario Avstånd till 5 kw/m² [m] Spridningsvinkel B B B B4 360

24 Tel vxl: / 54 Oxiderande ämnen Scenario O har kvalitativt skattats utifrån /8/ inom riskavståndet antas 00 % omkomma. Utanför riskavståndet överlever samtliga, se tabell 9 nedan. Tabell 9. Riskavstånd för dödsfallsolycka med massexplosiva ämnen. Scenario Riskavstånd [m] Spridningsvinkel O

25 Idividrisk (per år) Göteborg - Stockholm Tel vxl: / 54 6 Riskmått De riskmått som beräknas är individrisk och samhällsrisk. 6. Individrisk Individriskbidraget för väg E45 som riskkälla beräknas som en funktion av avståndet från vägen, se figur 5. Resultatet av individriskberäkningarna redovisas i diagrammet nedan. Beräkningarna av individriskerna återfinns i bilaga C.,E-04 Farligt gods på väg,e-05,e-06,e-07,e-08,e Avstånd från väg (m) Individrisk Övre Gräns DNV Undre gräns DNV Figur 5. Individrisken som en funktion av avståndet från vägen. 6.2 Samhällsrisk Följande antaganden har gjorts för att beräkna samhällsrisken: Persontätheten i området antas vara 908 inv/km 2. Närmast vägen (upptill 3 meter) antas inga personer vistas stadigvarande (se avsnitt 2.4). En olycka antas inträffa på vägen i höjd med byggnaden, vilket innebär att området exponeras maximalt av ett vådautsläpp av farligt gods. Personer i området kan vistas både inomhus och utomhus. En fördelning över hur många som vistas inomhus respektive utomhus har antagits vara 80/20. I beräkningarna antas samtliga som befinner sig utomhus att omkomna. Beroende på scenario antas även en andel av de som befinner sig inomhus att omkomma. I ett scenario med giftig gas antas 5 % av de som befinner sig inomhus omkomma. I ett scenario med explosivt ämne/oxiderande ämne antas även samtliga som vistas inomhus att omkomma. I övriga scenarier antas de som befinner sig inomhus inte påverkas. Samhällrisken redovisas i form av en FN-kurva i figur 6.

26 Frekvens (F) Göteborg - Stockholm Tel vxl: / 54,E-03,E-04 Samhällsrisk,E-05,E-06,E-07,E-08 Samhällsrisk Övre Undre,E-09,00 0,00 00,00 Antal omkommna (N) Figur 6. Samhällsrisk beräknad utmed en kilometer längs med väg E45.

27 Tel vxl: Riskvärdering / 54 I flera internationella kriterier arbetas med två nivåer för såväl individ- och samhällsriskkriterier. En övre nivå över vilken riskerna kan anses så stora att de ej bör accepteras samt en undre nivå under vilken riskerna kan anses små. Denna indelning innebär att det skapas tre riskområden, vilket illustreras i figur 7 nedan. Figur 7. Indelning av olika riskområden. 7. Individrisk Till hjälp för att värdera hur stor risken är i det aktuella området används riskkriterier. Riskkriterier används för att översätta de numeriska riskuppskattningarna till värdebedömningar som till exempel låg eller hög risk. Det finns i Sverige inga fastställda kriterier för risk. Av denna anledning används de kriterier som har tagits fram i Räddningsverkets rapport /9/: Risknivåer högre än 0-5 per år tolereras ej. Risknivåer under 0-7 per år anses så låga att ytterligare säkerhetshöjande åtgärder inte behöver värderas. Vid risknivåer mellan dessa gränser ska säkerhetshöjande åtgärder värderas ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Rimliga åtgärder bör vidtas så att riskerna hålls så låga som är praktiskt möjligt. Detta område kallas ALARP (As Low As Reasonably Practible).

28 Tel vxl: / 54 Ovanstående kriterier kan tillämpas vid följande förutsättningar: 7.. Samhällsrisk Vid beräkning av risknivå antas att individen har en genomsnittlig känslighet för risken, är kontinuerligt närvarande och befinner sig utomhus. Kriteriet tillämpas för allmänheten. Kriteriet avser summan av industriella risker som den mest exponerade individen är utsatt för. Vid tillämpning av kriteriet kan särskild hänsyn behöva tas till individers vistelsetid, förhållandet beträffande utrymning och eventuell ökad känslighet hos utsatta grupper. Dessa värderingar bör med tanke på osäkerheter göras från en konservativ utgångspunkt. Transportsportaktiviteter orsakar speciella problem när det gäller kriterier för samhällsrisk framförallt eftersom riskerna blir större ju längre transportsträcka som inkluderas i värderingen. Enligt Davidsson m.fl. /9/ föreslås följande kriterier för samhällsrisk, se figur 8: Figur 8. Förslag till kriterier för samhällsrisk, Davidsson m.fl. /9/. Kriteriet baseras på en sträcka av km. Över den övre linjen är risken oacceptabelt hög. Under den nedre linjen kan risker anses som små. Området mellan linjerna är ALARP-område

29 Tel vxl: / Jämförelse med kriterier Vid en jämförelse med ovanstående kriterier kan utläsas att både individrisken och samhällsrisken hamnar inom det acceptabla området (ALARP-området), se figur 5 och 6 i avsnitt 6. Detta innebär att riskreducerande åtgärder skall vidtas om det anses proportionerligt med avseende på kostnad/nyttoperspektivet. Det korta avståndet till E45 medför att detaljplanområdet ligger långt till vänster i figur 5 för individrisken. Inom ca 30 meter från vägen ökar individrisken markant. Det är av största vikt att riskreducerande åtgärder vidtas, särskilt inom 30 meter från vägen. Förslag på riskreducerande åtgärder återges i avsnitt 0.

30 Tel vxl: / 54 8 Känslighetsanalys För att visa på robusthet i beräkningarna brukar normalt olika indata varieras för att undersöka effekten på slutresultatet. Variabler som kan varieras i en känslighetsanalys är till exempel olika sannolikheter för farligt godsolycka, hålstorlekar, väder samt transporterade mängder farligt gods på farligt godsleden. Hålstorleken har stor betydelse för resultatet. I analysen har använts tre storlekar på hål för ammoniak och gasoltankar; litet (diameter 4 cm), medelstort (diameter 8 cm) och stort (diameter 4 cm). För gasol finns även ett momentant utsläppsscenario. Gasol och ammoniak transporteras i tjockväggiga tankar vilket innebär att sannolikheten för ett haveri är mycket litet. Hålstorlekarna på tjockväggiga tankar är ofta mindre än för tunnväggiga tankar, och de hålstorlekar som har använts i analysen bedöms vara konservativa för tjockväggiga tankar. För bensinutsläpp har fyra olika pölstorlekar antagits; 50, 00, 200 respektive 400 m 2. För haveri, där innehållet i tanken kommer ut momentant har en pölstorlek på 400 m 2 antagits. Även dessa pölstorlekar antas vara konservativa då det i analysen inte har tagits hänsyn till eventuella hinder och underlag som kan hindra pölens utbredning. Av denna anledning analyseras ej hål- och pölstorlekar vidare i känslighetsanalysen. Väderförhållanden anses inte behöva analyseras vidare i känslighetsanalysen då det i beräkningarna ansatts att det ständigt blåser mot det studerade området. De sannolikheter som har angetts i händelseträden för farligt godsolycka är de sannolikheter som är vedertagna och konservativt antagna att använda när det gäller transporter av farligt gods på väg i Sverige och därmed bedöms ingen känslighetsanalys av dessa värden vara nödvändig. Det som varieras i känslighetsanalysen är en ökad mängd farligt godstransporter och en ökad mängd med fordon för att täcka in eventuella framtida förändringar. Mängden fordon antas öka med 50 % och likaså mängden farligt godstransporter, d.v.s. ÅDT 220 och 60 farligt godstransporter. Personstätheten regleras med en faktor 4, för att ta hänsyn till större antal personantal i samband med motellverksamhet och verkstad/butik, vilket ger 3632 inv/km 2. Inom 3 meter från vägen förutsätts fortfarande inga personer uppehålla sig. Beräkningarna genomförs på samma sätt som tidigare och förväntat antal farligt godsolyckor per år med den ökade trafikmängden på aktuell vägsträcka är,25*0-3 Individrisken och samhällsrisken beräknas på samma sätt som tidigare och åskådliggörs i figur 9 och figur 0 nedan.

31 Frekvens (F) Idividrisk (per år) Göteborg - Stockholm Tel vxl: / 54,E-04,E-05,E-06,E-07,E-08 Farligt gods på väg Individrisk Övre Gräns DNV Undre gräns DNV,E Avstånd från väg (m) Figur 9. Individrisken utmed E45 som funktion av avståndet från vägen.,e-03 Samhällsrisk,E-04,E-05,E-06,E-07,E-08 Samhällsrisk Övre Undre,E-09,00 0,00 00,00 Antal omkommna (N) Figur 0. Samhällsrisken för aktuellt område med förändrade förhållanden. Den framräknade individrisken och samhällsrisken med förändrade förhållanden hamnar i stort inom det acceptabla området med förskjutning mot det sämre. Detta innebär att riskreducerande åtgärder behöver vidtas. I känslighetsanalysen liksom i grundanalysen så har ingen hänsyn tagits till några fysiska hinder varför individrisken längre bort från vägen i praktiken blir väsentligt lägre (p.g.a. denna del av området ligger i skydd av byggnaderna närmast vägen) vilket även resulterar i en lägre samhällsrisk.

32 Tel vxl: / 54 9 Värdering av osäkerheter I riskanalysprocessen vävs olika osäkerheter in vilka måste hanteras korrekt för att riskanalysen ska kunna vara praktiskt användbar och ge en korrekt riskbild. I denna riskanalys har en del antagande gjorts och huvuddelen av dessa antagande har varit konservativa för att inte underskatta risken i planområdet. Detta avsnitt belyser de osäkerheter som finns i denna riskanalys. Trafikinformation Trafikintensiteten för väg E45 uppmättes 200. I känslighetsanalysen har trafikintensiteten ökats för att ta hänsyn till framtida förändringar. Transporter med farligt gods på transportlederna Antalet transporter med farligt gods på väg E45 är hämtad från Vägverkets bedömning och tidigare upprättad riskanalys. Antalet transporter har även ökats i känslighetsanalysen för att ta hänsyn till framtida förändringar. Fördelningen mellan vilken typ av ämne (vilken ADR-klass) som transporteras har hämtats från nationell statistik. Representativa ämnen Att låta gasol representera brandfarliga gaser beror på att huvuddelen av de brandfarliga gaser som transporteras i Sverige är gasol. Gasol har ett brett brännbarhetsområde och är flyktigt vilket innebär att ett utsläpp kan innebära värre konsekvenser än många andra brännbara gaser. Bensin representerar brännbara vätskor. Bensin är mer brandfarligt än till exempel diesel och eldningsolja som transporteras i stora volymer på vägar i Sverige. Massexplosiva ämnen i mer än ringa omfattning har antagits utgöra /3 av antalet transporter med ämnen i klass vilket bedöms som ett konservativ antagande. Händelseförlopp vid gasolutsläpp fördröjd antändning Vid gasutsläpp och fördröjd antändning kan olika händelseförlopp inträffa. I analysen antas ett gasmoln bildas som driver iväg med vinden och antänds en bit bort från utsläppsplatsen. Detta scenario kan vara svårt att beräkna främst av den anledning att det är svårt att förutsäga var molnet kommer att antändas. Luftinblandning och tändkällor är viktiga parametrar som är svåra att förutsäga. Väderdata såsom stabilitetsklass, temperatur, vindriktning och vindhastighet. I beräkningarna har konservativa antaganden avseende väderdata antagits. Till exempel har ingen reducering gjorts för vindriktning, alltså har det ansatts att vinden blåser mot aktuellt fastighet.

33 Tel vxl: / 54 Sannolikheter för farligt godsolycka och för olika scenarier som kan inträffa till följd av farligt godsolycka. Det inträffar få farligt godsolyckor i Sverige vilket innebär att statistiken kan vara missvisande. Lokala förutsättningar kan dessutom öka/minska frekvensen för både olycka och olika sluthändelser. Sannolikheterna för olika händelseförlopp vid en farligt godsolycka är hämtade från Helmersson (994) //. Frekvensen för olycka med farligt godsfordon inblandat är beräknad enligt modell från Räddningsverket (996) /2/. Statistiken i dessa källor är generella för Sverige och lokala förutsättningar är inte inkluderade. Hålstorlekar/haveri Hålstorleken har dimensionerats efter statistik från olyckor med tunnväggiga tankar. Hål i tjockväggiga tankar blir generellt sett mindre än i tunnväggiga tankar men trots det har samma hålstorlekar som vanligtvis används för konsekvensberäkning vid tunnväggiga tankar använts. Hålstorleken är därmed konservativ, vilket är medvetet på grund av att hålstorleken har stor betydelse för konsekvenserna av ett utsläpp. Haveri kan inträffa för tunnväggiga tankar, dock är det mycket sällsynt att en tjockväggig tank havererar. Haveri för gasol (som transporteras i tjockväggiga tankar) är trots det inkluderad i analysen. Konsekvensberäkningar Handberäkningar enligt Fischer m.fl. (998) /7/ samt datorprogrammen Gasol och Bfk har använts för konsekvensberäkningarna. Samtliga metoder är beprövade och verifierade. Individrisken är beräknad utomhus, vilket gör att en individ är mer mottaglig för både värmestrålning och toxiska gasutsläpp än om individen befinner sig inomhus. Vid beräkning av konsekvenser (antal som omkommer) vid samhällsriskberäkningen så beräknas det största antalet omkomna t.ex. att en jetflamma är riktad tvärsöver vägen. Riskavstånd En förenkling som har gjorts i rapporten är att för varje sluthändelse har ett riskavstånd beräknats. Förenklingen ligger i antagandet att befinner man sig inom riskavståndet är sannolikheten att man dör. Utanför riskavståndet är sannolikheten 0. Detta är givetvis en förenkling. För giftig gas brukar riskavståndet vara fram till att koncentrationen når LC 50. LC 50 för ammoniak är 8558 ppm, vilket har använts i denna rapport för att ta fram riskavstånd för de sluthändelser som innebär utsläpp av ammoniak. För pölbränder är det strålningen som avgör riskavståndet. För bensinbränder har antagits att sannolikheten att omkomma vid pölbrand är om man vistas inom det område där strålningen är 0 kw/m 2 eller högre. För pölbrand med gasol har 5 kw/m 2 använts, vilket är konservativt. Anledningen till att ett mer konservativt värde har använts för gasolbrand än för bensinbrand är att händelseförloppet för en gasolbrand är mer osäkert. Tredje gradens brännskada har även jämställts med att man omkommer. För jetflammor har avståndet då 3:e gradens brännskada uppstår använts som riskavstånd.

34 Tel vxl: / 54 Hänsyn till svårt och lindrigt skadade personer I riskanalysen har endast dödsfall inkluderats av flera anledningar. Dels gäller kriteriet för omkomna personer, dels är det svårt att förutse grad av skada som kan uppkomma till följd av en olycka på olika avstånd då det beror på så många faktorer, exempelvis ålder, fysisk hälsa, vilka kläder personen har på sig etc. Det finns heller inga kriterier för värdering av skadade.

35 Tel vxl: / 54 0 Rekommendationer för säkerhetshöjande åtgärder Detta avsnitt ger förslag till säkerhetshöjande åtgärder för fastigheterna Sörbyn :43, Sörbyn :44 samt Esslingetorp :3. Observera att närheten till E45 dock påverkar ett större område i Brålanda tätort. I värderingen över huruvida en åtgärd är rimlig att vidta eller ej bör kostnaden för åtgärden ställas mot hur mycket risken minskas på grund av åtgärden. I denna riskbedömning har åtgärderna ej värderats kvantitativt då det finns begränsningar i de konsekvensberäkningsprogram som har använts. Behov av att kvantifiera effekten av åtgärder föreligger främst om risknivån är mycket hög. Risknivån vid fastigheten är inte mycket hög och av denna anledning behandlas endast åtgärder kvalitativt. Åtgärder för befintliga verksamheter/byggnader inom berörda fastigheter bedöms ej vara skäligt att kräva i efterhand. Åtgärdsförslagen gäller för eventuell expandering/ombyggnad inom planområdet. De förslag till åtgärder som ges i detta avsnitt är endast exempel på åtgärder som kan vidtas. Åtgärdsförslagen är ej prioriterade i ordning efter hur stor riskreducerande inverkan de har eller efter kostnad/nytta. Följande åtgärder kan tas i beaktande: Entré och utrymningsvägar Placering av entré och/eller utrymningsvägar skall ske så att en säker utrymning kan genomföras vid händelse av en farligt godsolycka på vägarna d.v.s., det skall finnas möjlighet att utrymma i riktning från väg E45. Ventilation och friskluftsintag Ventilationen utformas så att den går att stänga av vid behov. Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter från E45. Brandtekniskt klassade fasader Fasader inom 30 meter från väg E45 ska utföras i brandteknisk klass EI 30 och utföras med obrännbar fasad. Utformning av verksamheter vid expandering Endast liknande verksamheter som bedrivs i dagsläget inom planområdet bör tillåtas, d.v.s. småskalig handel och verkstad. Expandering av motell, eller andra verksamheter med hög personbelastning dygnet runt, bör undvikas i största möjliga mån. Detta eftersom samhällsrisken delvis överstiger accepterad risknivå då personanatalet ökar med en faktor 4 enligt avsnitt 8. Närhet till bensinstationer Eventuella nya byggnader/tillbyggnader ska minst uppfylla de riskavstånd som återges i avsnitt 2.7.

36 Tel vxl: / 54 Utformning av närområdet till E45 E45 förses med avåkningsskydd (vägräcke) och vägrenen utformas så att ett eventuellt läckage med brandfarlig vätska inte rinner mot planområdet. Åtgärder för reducering av sannolikheten för farligt godsolycka För att reducera sannolikheten för att farligt godsolyckor skall inträffa krävs åtgärder som till exempel ändrad utformning av vägavsnittet samt minskat antal farligt godstransporter. Detta är något som bör beaktas men som ej är ett rimligt krav att ställa i denna analys. Dock är det av stor vikt att vara uppmärksam på förändringar i riskbilden som kan bidra till konsekvenser för området.

37 Tel vxl: / 54 Slutsatser Riskvärderingen visar att individrisknivån samt samhällsrisknivån hamnar inom ALARP området. Detta innebär att risken ligger på en tolerabel nivå under förutsättning att säkerhetshöjande åtgärder vidtas i rimlig utsträckning. Eftersom det alltid är nödvändigt att avgränsa arbetet och eftersom tillgängliga indata inte alltid är så detaljerade som är önskvärt, har vissa förenklingar gjorts i riskanalysen. Förenklingar medför alltid en viss grad av osäkerheter i resultatet. Där bedömningar har gjorts eller där tillgången på tillräckligt detaljerade indata varit dålig har konservativa värden använts för att risken inte skall underskattas. För att studera hur resultatet av riskanalysen påverkas om transporterade mängder farligt gods ökar i framtiden har en känslighetsanalys utförts där denna parameter har ökats. Känslighetsanalysen visar att risken förändras till det sämre vid ökad trafikintensitet och ökat antal transporter med farligt gods men att den ändå hamnar inom området för vad som är en accepterad risknivå om rimliga åtgärder utförs. Både individrisken och samhällsrisken ligger inom ALARP-området, vilket kräver att åtgärder vidtas om det är konstandseffektivt och rimligt. Observera dock att identifierade olycksscenarier inte enbart påverkar berörda fastigheter utan även områden som sträcker sig längre in i Brålanda tätort. Individrisken längs med E45 ligger inom ALARP-området ca meter från vägen. Prevecon bedömer att det ej är skäligt att göra åtgärder för befintliga byggnader inom planområdet. Vid eventuell expandering inom området ska dock säkerhetshöjande åtgärder enligt avsnitt 0 vidtas. Att rätta detaljplanen till det verkliga användandet av planområdet bedöms vara acceptabelt då det generellt ur ett riskperspektiv är mer fördelaktigt med verkstad, småskalig handel och mindre motell än bostäder (som detaljplanen anger i dagsläget).

38 Tel vxl: / 54 Referenser // Helmersson, L. (994) Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg. 387:4. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. /2/ Räddningsverket (996) Farligt Gods Riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk. Karlstad. /3/ Melleruds kommuns (20) Samrådsredogörelse avseende detaljplan för kv Svarvaren mm. /4/ Vägverket (2002) Förstudie väg 45, delen Vänersborg Värmlands läns gräns. /5/ Stadsbyggnadskontoret Göteborg (997), Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Huvudhandling samt bilagor -5. /6/ Räddningsverket (MSB) (2008) Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Statens Räddningsverk. Karlstad. /7/ Fischer, S. m.fl. (998) Vådautsläpp av brandfarliga gaser och vätskor. 3:e rev. upplagan. Försvarets forskningsanstalt. Tumba/Umeå. /8/ Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd - BFS 20:27 med ändringar t.o.m. BFS 203:2 (BBRAD 3), Boverket juni 203. /9/ Davidsson, G. m.fl. (997) Värdering av risk. P2-82/97. Räddningsverket, Karlstad. /0/ Karlsson B., Quintiere J. G., (999) Enclosure fire dynamics. CRC Press. Florida USA.

39 Tel vxl: / 54 Bilaga A Frekvens- och sannolikhetsberäkningar A. Beräkning av frekvens för farligt godsolycka på väg Frekvensen för en olycka med farligt gods på väg beräknas enligt metod från Räddningsverket /2/. Vid beräkningen av frekvensen av farligt godsolyckor används en sträcka av en kilometer. Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor per år beräknas enligt formeln nedan: O((Y*X)+(-Y)(2X-X 2 )) O = Antal förväntade olyckor Y = Andel singelolyckor på aktuell vägdel X = Andel transporter med farligt gods För att erhålla antalet farligt gods olyckor används index för farligt godsolycka för aktuell vägmiljö. I tabell A nedan redovisas indata och beräkningen av förväntat antal farligt godsolyckor på väg. Tabell A, Indata till förväntat farligt godsolyckor. Beräkning av farligt godsolycka på väg Bebyggelsemiljö Tätort Vägtyp Trafikled Hastighet 50 Längd, km (a) Olyckskvot (k),5 Andel singelolyckor (Y) 0, Index för farligt godsolycka (i) 0,02 ÅDT (Genomsnittligt antal fordon per dygn) (b) 840 Trafikarbete (c=a*b*365*0-6 ) 2,97 Antal förväntade olyckor (O=k*c) 4,45665 Antal farligt godstransporter per dygn (n) 40 Andel transporter med farligt gods av ÅDT (X=n/b) 0, Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor/år (D=(O((Y*X)+(-Y)(2X-X 2 )) 0, Förväntat antal farligt godsolyckor per år på aktuell 8,30E-04 vägsträcka med längden a (F=D*i) Förväntat antal år mellan olyckor med farligt godsolycka (/F) 204

40 Tel vxl: / 54 Utifrån fördelningen mellan olika ADR-klasser beräknas frekvensen för farligt godsolycka för respektive klass, se tabell A2. Tabell A2, Frekvens för farligt godsolycka för respektive studerad klass. ADRklass Frekvens [olycka/år] 2,49E ,98E ,38E ,96E-05

41 Tel vxl: / 54 A.2 Beräkning av sannolikheter för respektive scenario Beräkning av sannolikheten för respektive identifierat scenario med hjälp av händelseträd. Klass Figur A Händelseträd över farligt godsolycka med klass.

42 Tel vxl: Klass / 54 Figur A2 Händelseträd över farligt godsolycka med klass 2..

43 Tel vxl: Klass / 54 Figur A3 Händelseträd över farligt godsolycka med klass 2.3.

44 Tel vxl: Klass / 54 Figur A4 Händelseträd över farligt godsolycka med klass 3. Klass 5 Figur A5 Händelseträd över farligt godsolycka med klass 5.

45 Tel vxl: / 54 A.3 Beräkning av frekvenser för respektive scenario Frekvensen för de identifierade scenarierna beräknas genom: Frekvens(scenario)=P(scenario)*F(FG-olycka, aktuell klass) [år - ] Tabell A3 Frekvensberäkning för respektive scenario. Scenario P(scenario) F(FGolycka, aktuell klass) Frekvens (per år) E 5,28E-08 2,49E-06,32E-3 G 3,0E-05 4,98E-05,50E-09 G2,68E-04 4,98E-05 8,37E-09 G3 4,2E-06 4,98E-05 2,0E-0 G4,5E-03 4,98E-05 5,73E-08 G5 3,69E-04 4,98E-05,84E-08 G6 9,23E-04 4,98E-05 4,60E-08 G7,50E-03 4,98E-05 7,47E-08 G8 2,00E-03 4,98E-05 9,95E-08 G9 4,99E-04 4,98E-05 2,49E-08 G0 4,50E-03 4,98E-05 2,24E-07 G 6,00E-03 4,98E-05 2,99E-07 G2,50E-03 4,98E-05 7,47E-08 A,60E-02 4,98E-05 7,97E-07 A2 4,0E-03 4,98E-05 2,00E-07 A3 2,00E-02 4,98E-05 9,96E-07 A4 4,99E-03 4,98E-05 2,49E-07 A5 6,00E-02 4,98E-05 2,99E-06 A6,50E-02 4,98E-05 7,47E-07 B,88E-02 6,38E-04,20E-05 B2 3,09E-03 6,38E-04,97E-06 B3 9,38E-04 6,38E-04 5,99E-07 B4 9,38E-04 6,38E-04 5,99E-07 O 7,50E-03 9,96E-06 7,47E-08

46 Tel vxl: Bilaga B Konsekvensberäkningar / 54 Explosiva ämnen Scenario E har kvalitativt skattats utifrån /7/ där det antas att en explosion motsvarande 25 ton massexploderande ämne leder till att personer som befinner sig utomhus dör om de befinner sig inom en 60 meters radie (tryck=80kpa ) och att inom en 50 m radie raseras väggar i nyare byggnader (tryck=40 kpa). Inom riskavståndet utomhus antas 00 % omkomma och utanför riskavståndet överlever samtliga. Inomhus kommer dock endast personer som befinner sig i anslutning till den raserade väggen att omkomma. Konservativt kommer ett riskavstånd om 20 m användas och inom detta avstånd antas samtliga personer omkomma (både inomhus och utomhus), se tabell B nedan. Scenario Riskavstånd [m] Spridningsvinkel E Tabell B, Riskavstånd för dödsfallsolycka med massexplosiva ämnen. Olycka med brännbar gas (gasol) G Beräkning av konsekvenser av explosion vid momentant utsläpp, se Helmersson 994 //. G2 Beräkning av konsekvenser av brand vid momentant utsläpp (neutral skiktning), se Helmersson 994 //. G3 Beräkning av konsekvenser av brand vid momentant utsläpp (stabil skiktning), se Helmersson 994 //. G4-G2 För att beräkna konsekvenserna har beräkningsprogrammet GASOL använts. Indata som använts presenteras nedan. Följande indata är samma i samtliga scenarier: Tankform: Cylindrisk Tankdiameter: 2,7 m Tanklängd: 9,5 m Fyllnadsgrad: 80 % Tanken innehåller ca 40 ton kondenserad gasol. Lagringstemperatur: 5,0 C Lagringstryck: 7,00 bar Lufttryck: 760 mmhg Omgivningstemparatur: 5,0 C Relativ fuktighet: 50 % Utsläppet sker nära vätskeytan Utströmningskoefficient (Cd): 0,83 Ingen vägg eller dyl. nära utsläppet Ingen invallning/uppsamling Molnighet: Dag och klart

47 Tel vxl: / 54 Omgivning: Tätortsförhållanden (många träd, häckar och enstaka hus) Indata som skiljer sig åt för respektive scenario: Hålets diameter: 40 mm (G4, G5, G6) 80 mm (G7, G8, G9) 40 mm (G0, G, G2) Utsläppstyp: Hål i tank mellan gas- och vätskefas (G4, G7, G0) Vädertyp: Neutral (vindhastighet 5 m/s): (G4, G5, G7, G8, G0, G) Stabil (vindhastighet 2 m/s): (G6, G9, G2) Riskavstånden för jetflammor och brinnande gasmoln antas sammanfalla med avståndet till 3:e gradens brännskada. För övriga fall är riskavståndet det avstånd där strålningen är 5 kw/m 2. Vid jetflamma och gasmoln blir inte konsekvensområdet cirkulärt, vid BLEVE blir dock skadeområdet cirkulärt. Vid brinnande gasmoln antas molnet antändas då det fortfarande befinner sig vid utsläppsplatsen (då det bedömts som störst) skadeområdet blir molnets storlek plus avståndet till 3e gradens brännskada. Resultat Gasol Sluthändelse G För konsekvensberäkningar av denna sluthändelse hänvisas till Helmersson (994) 3m. Sluthändelse G2 För konsekvensberäkningar av denna sluthändelse hänvisas till Helmersson (994) 59 m. Sluthändelse G3 För konsekvensberäkningar av denna sluthändelse hänvisas till Helmersson (994) 40 m. Sluthändelse G4 Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma. Jetflammans längd är 98,7 m. Riskavstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till att 3:e gradens brännskador uppstår är 27,7 m och områdets bredd är 2 m. Sluthändelse G5 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 5,0 m långt och 2,9 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 22, m långt och 27, m brett.

48 Tel vxl: / 54 Sluthändelse G6 Fördröjd antändning av gasmolnet som t är 5,6 m långt och 3,6 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 27,3 m långt och 37,2 m brett. Sluthändelse G7 Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma. Jetflammans längd är 56,4 m. Avstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till att 3:e gradens brännskador uppstår är 73,4 m och områdets bredd är 64 m. Sluthändelse G8 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 5,6 m långt och 3,6 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 9,6 m långt och 2,6 m brett. Sluthändelse G9 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 4,9 m långt och 3,7 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 22,0 m långt och 29,7 m brett. Sluthändelse G0 Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma. Jetflammans längd är 28,2 m. Avstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till att 3:e gradens brännskador uppstår är 37,2 m och området bredd är 32 m. Sluthändelse G Fördröjd antändning av gasmolnet som är 4,9 m långt och 2,5 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 9,0 m långt och 6,5 m brett. Sluthändelse G2 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 4,9 m långt och 2,9 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 9,0 m långt och 8,9 m brett.

49 Tel vxl: / 54 Olycka med giftig gas (Ammoniak) Avstånd till LC50 (8500 ppm) har utgjort riskavståndet för ammoniak. Riskavståndet har utlästs ur de plymer som ges som utdata i Bfk. Riskavstånden redovisas i (kapitel 5). A Följande indata är samma i samtliga scenarier: Emballage: Tankbil med kg kemikalie Läckage: Punktering på tank eller packningsläckage. Utsläppets effektiva höjd är,0 m över marken. Omgivning: Bebyggt Åtgärder: Inga. Beräkningar: Koncentrationen beräknas för höjden,5 m. Utsläppet: Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Indata som skiljer sig åt för respektive scenario: Läckagets storlek: Stor (AJ & AJ2) Läckage area: 54 cm² Källstyrka: 235 kg/s Varaktighet: Det tar 3 minuter tills tanken är tom Medelstor (AJ3 & AJ4) Läckage area: 50 cm² Källstyrka: 76 kg/s Varaktighet: Det tar 0 minuter tills tanken är tom Litet (AJ5 & AJ6) Läckage area: 2,5 cm² Källstyrka: 8 kg/s Varaktighet: Det tar 4 minuter tills tanken är tom Väder: Neutral skiktning (AJ, AJ3 & AJ5) 0 C och 5,0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D Neutral skiktning) och 7 W/m2 solinstrålning. Stabil skiktning (AJ2, AJ4 & AJ6) 0 C och 2,0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass F (F Stabil skiktning) och 0 W/m 2 solinstrålning.

50 Tel vxl: / 54 Resultat Bfk A Stort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Riskavstånd: Plymvinkel: 38 m 40 (Erhålls genom att mäta i figur samt adderat till 5 pga svårt att mäta exakt, på detta sätt erhålls en konservativ plymvinkel.) Beräknat spridningsområde enligt Bfk för scenario A A2 Stort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Riskavstånd: 00 m. Plymvinkel: 40. A3 Medelstort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Riskavstånd: 72 m. Plymvinkel: 40. A4 Medelstort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Riskavstånd: 660 m. Plymvinkel: 40. A5 Litet kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Riskavstånd: 80 m. Plymvinkel: 40. A6 Litet kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Riskavstånd: 330 m. Plymvinkel: 40.