Ordbok över svensk romani

Transkript

1

2 Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf Ordbok över svensk romani Resandefolkets språk och sånger Inledning, grammatik och bearbetning av Gerd Carling Podium

3 Podium Stenbocksgatan Stockholm info@podium.nu 2008 Lenny Lindell, Kenth Thorbjörnsson-Djerf, Gerd Carling och Podium Omslag: Charlotte Hansson Design Sättning: Ordgruppen Tryck: ScandBook AB, Falun 2008 isbn Ordbok över svensk romani ges ut av Podium med stöd av Språkrådet och Statens kulturråd. Tryckt med bidrag från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

4 Innehållsförteckning förord 5 svensk romani en överblick 7 grammatisk beskrivning Ljudsystem och stavning Substantiv Adjektiv Pronomen Verb Adverb Prepositioner Infinitivmärket Konjunktioner Subjunktioner Interjektioner Från svenskan avvikande konstruktioner Räkneord 47 inledande kommentarer till ordboken 51 ordbok, romani svenska 56 ordbok, svenska romani 139 fotografier 178 exempel på texter 182 Jekh puro tavrings parmissar/en gammal resandes berättelser 182 Lattjo dives/god dag 184 romanivisor och resandefolkets vistradition 188 exempel på visor 192

5 Förord Idén att producera en ordbok över svensk romani uppstod egentligen på två håll samtidigt. Kenth Thorbjörnsson-Djerf ( ) som bodde i Älta och som var romano med rötter i Halland, började 2002 att skriva en bok om resandefolket, dess historia, traditioner och legender. Under denna tid arbetade även Lenny Lindell (f. 1981) i Lidköping med en ordlista över sitt modersmål, svensk romani, och med att sammanställa romanifolkets vistradition och historia. Lenny Lindell är romano med rötter i Västgötatrakten. Kenth Thorbjörnsson-Djerf hörde talas om Lenny Lindells arbete och hans språkkunskaper, kontaktade honom och föreslog att de skulle lägga ihop sina erfarenheter och material och tillsammans skapa ett arbete om det svenska romanifolket och deras språk- och sångtradition. Kenth Thorbjörnsson-Djerf och Lenny Lindell tog även kontakt med Gerd Carling, språkvetare vid Lunds universitet med studier av både sanskrit och romani i bagaget, och frågade om hon var intresserad av att titta på deras ordlistor och textexempel. På detta sätt inleddes det samarbete, som slutligen har resulterat i denna bok. Det har varit många resor mellan Lidköping, Stockholm, Älta och Lund. Släktingar och vänner har hjälpt till att minnas ord och deras böjningar och att samla in visor och berätta om folkets historia. Stavning, grammatik och uttal har diskuterats fram och tillbaka allt för att hitta en passande skrivform för romani, ett språk som nästan uteslutande används i talad form. Ett stort bakslag för hela projektet var Kenth Thorbjörnsson- Djerfs plötsliga bortgång sommaren Boken var långt framskriden, men mycket arbete återstod, i synnerhet med ordboken. Framför allt miste projektet en stark drivkraft och Lenny Lindell och Gerd Carling en nära vän. Icke desto mindre gick arbetet vidare och under 2006 utvidgade Lenny Lindell ordlistans orddel med fler textstycken, meningsexempel och nya ord och ordbildningar. Tillsammans med Lenny Lindell utarbetade Gerd Carling den grammatiska beskrivningen och ordlistan omarbetades så, att Lindells varianter 5

6 kom att bli uppslagsord i stället för Thorbjörnsson-Djerfs. Projektet fick stöd från Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen, som bidrog med lexikografisk rådgivning, textredigering och korrekturläsning genom Olle Josephson och Erika Lyly. De erbjöd även ekonomisk ersättning, så att Lenny Lindell och Gerd Carling kunde arbeta koncentrerat med grammatikdelen och slutredigeringen av manuset. Språkrådet har dessutom framställt den omvända ordlistan, svenska romani, som utarbetats av Synnöve Hederberg. För stöd och bidrag med material till boken vill författaren Lenny Lindell tacka sin mor och far som varit till mycket stor hjälp, sina systrar Marina, Lolita, Erica-Linda och syskonbarnen. Han vill också tacka Kenth Thorbjörnsson-Djerfs fru Solveig. Gerd Carling vill tacka lektor Per Lindblad, docent Arthur Holmer och professor Jan-Olof Svantesson för hjälp med fonetisk och grammatisk rådgivning, seminariet i allmänlingvistik vid Lunds universitet, samt sin familj för hjälp och stöd. Hon vill också tacka SCAS i Uppsala, där hon inom ramen för ett obundet forskningsstipendium kunnat frigöra tid för att arbeta med ordboken. Vi tillägnar denna bok Kenth Thorbjörnsson-Djerfs minne. 14 april 2008 Lenny Lindell Gerd Carling 6

7 fùl ghàn fùl-penneri, -t, -er, -er(n)a (s., n.) wc, toalett, dass; doj kammar diro fulpennerit där har du toaletten fùrka, fùrkla, -n, pl. furkler, -na (s., r.) gaffel fùrrters, föŕrters (adv.) före, i förväg; jfr glan fùrsla, -(de), -t (v.) byta, ömsa; jfr fòrsla fursté, -dde, -tt (v.) förstå; mander furster sas diro pennar jag förstår allt du säger, furster diro so mander pennar nii karna mander rakkrar romani? förstår du vad jag säger nu när jag pratar romani? fy sha, fùshja, fùssa, fy ssa, fy sa, -(de), -t (v.) 1. få; puscha to tjavon ta lo fysher tjinna miro voddro palla lo kammar lover säg till resandepojken att han får köpa min bil om han har pengar, fysher mander lindra kutti ninna lover, mander prejsar topalo får jag låna lite pengar, jag betalar tillbaka, fyshte diro butt sinsimaskro? fick du mycket emellan? 2. ska (temporalt/modalt hjälpverb) fùsla, -(de), -t (v.) byta; fusla grejer byta hästar förmóllvra, -(de), -t (v.) förtenna; jfr farníssa föŕrters, se fùrrters G gadd, gad, -en, -ar, -arna (s., r.) skjorta; schukkranot ninna jekh perno gad ta jekh kaloa hoffser (det är) vackert med en vit skjorta och svarta byxor gádja, gájia, gája, gója, gária, gárija, -(n), pl. gàdjer, -(n)a; gáii, gáje, -n, -(e)r, -erna (s., f.) kvinna, fru, fruntimmer; gadja bescha khere helko dives kvinnan satt hemma hela dagen, garier ashar schukkranoa! kvinnor är vackra! gája, gájia, gáje, se gádja gàra, -(de), -t (v.) gömma; gara kava mander tjinna gla nukkoarna göm det här jag köpte för barnen gāŕden oböjl. (s., r.) nattlinne, särk; sikkra dova nevro garden diro tjinna visa det där nya nattlinnet du köpte gária, gárija, se gádja gásskano -t, -a (adj.) klok; gasskano mosch diros dad ashar! (vilken) klok man din far är! gav, se ghav gàv-dromm, se ghàv-dromm gávo, -n, -ar, -arna (s., m.) man, karl; savoa gavoar rakklar lo palla? vilka karlar pratar han om? puscha lester palla lo kanslar gavon fråga honom om han känner karl n géddo, -n, -, -na (s., r.) spöke; Devel, mander pattjade te mander jura jekh geddo an ratti Gud, jag trodde att jag såg ett spöke i natt. ghàna, -t (s., koll.) folk, människor, bybor [icke resande]; ghanat ava 76

8 fann spekkaria nii folket kom från affären nu, sosti baschar ghanat palla vorsnos? varför talar folket illa om ( skäller på ) oss? ghav, gav, -en, -ar, -arna (s., r.) by; fysher tradra teli to jekh ghav an Kutti-themm ta jura pre jekk voddro, avar ninna? jag ska ner till en by i Småland och kolla på en bil, ska du med? ghàv-dromm, gàv-dromm, gàv-drom, -en, -ar, -arna (s., r.) byväg, grusväg; jar tji tradra siggrot pre dova kuttia ghav-drommar (det) går inte (att) köra så fort på dessa små grusvägar; jfr ghav, dromm ghíldo, shíldo, -t, -, -n (s., n.) fest, party; ja pre ghildo gå på fest. gìbba, jìbba, -(de), -t (v.) sjunga; jfr gìja gìja, jìa, -(de), -t (v.) sjunga; gija jekh gijepa gla mander tjeja sjung en sång för mig flicka, moschen gijar lattjot! karlen sjunger bra! gìjare, jìare, -n, -, obest.pl. gijarna (s., m.) sångare gìjepā, -t/-n, pl. gìepār/gìer, -na (s., n.) sång, sjungande; fyshte mander schonna pre diro gijepa? fick jag lyssna på din sång? an kava kher honkar dolle jekh schukkranot gijepa ta kellepa i den gården är det ett vackert sjungande och dansande, spekkra jekh gijepa tjavo gla mander spela en visa för mig pojke; jfr gìja ginn, se jinn gìnna, se jìnna gla (prep./adv.) före, framför, för; tradra gla mander ta sikkra dromen kör framför mig och visa vägen, sas gla miro dad ta dej allt för min mor och far glaneske-sárgān, -et (s., n.) förtält (till husvagn); ledde ninna jekh barot glaneske-sargan to miro voddri mander tjinna (jag) fick med ett stort förtält till min husvagn (som) jag köpte glann, glan, gláneske (prep./adv.) före, fram; glaneske belven före kvällen; ja tji glan to jukklon tekknoa tjavo gå inte fram till hunden lille pojke góchvalo, góchvardo, gòrfalo, -t, -a (adj.) intelligent; beng savo gorfalo tekkno tjavo diro kammar miro phral, diro fysher honka butt buno preall lester! fan, vilken smart liten kille du har min bror, du måste vara mycket stolt över honom! goj, göj, -en, -ar, -arna (s., r.) korv; ka goj ninna maro dova honkar lattjo kaben! ät korv med bröd, det är god mat! gója, se gádja gòj-bekka, gö j-bekka, -(n), -bekker, -(n)a (s., r.) korvbit; jekh savi kutti goj-bekka li dokka tjavon! en sådan liten korvbit hon gav ungen! jfr goj, bèkka gol, -et, -, -ena (s., r.) efterlysning, larm (då en fånge har rymt); skrik; drabbra dolle honka jekh gol pre jekh rakklo an dives (jag) läste att det var efterlysning på en pojke i dag ghav gol 77

9 gòla grék gòla, -(de), -t (v.) skrika, ropa, väsnas, gråta; sosti golar diro savo butt? varför skriker du så mycket? gola to mander karna diro voltrar mander to tradra voddron glan to diro! skrik till mig när du vill att jag ska köra bilen fram till dig! gòning, se góno góno, gòning, -en, -ar, -arna (s., r.) säck, täcke; goningarna honkar tji perdoa ninna maro säckarna är inte fulla med bröd, kerra jekh goning gla nukkoarna an voddrish, dolle honkar tjyldranot kaj gör (=lägg) ett täcke för barnen i sängen, det är kallt här gordíni, gordínni oböjl. (s., n.) åska; ashar tjakk ninna brishepa ta dova avar gordinni akaj pre saroe tjer (det) är så (mycket) med regn ( det regnar mycket ) och det kommer åska här över hela himlen górfalo, se góchvalo graj, se grej gráshni, gràshni, -n/-a, -er, -er(n)a (s., f.) märr, sto; grashnia mekkstar dy tover märren kostar två tusen; saste mander prejsa gla grashnin? skulle jag betala för märren? ashar grashnin sasto? är märren frisk? gráshno, -n, -ar, -arna (s., m.) hingst grej, graj, gräj, -en, -ar, -arna (s., r.) häst; li klir pre siro grej hon rider på sin häst grejeske-bál, grèj-bal, -et (s., n.) tagel; jfr grej, bal grejeske-bèkknare, grèj-bekknare, -n, -, obest. pl. -bekknarna (s., m.) hästhandlare; glan an tjiron dingla romanoa butt ninna grej ta asha grejeske-bekknare förr i tiden handlade resande mycket med häst(ar) och var hästhandlare; jfr grej, bèkknare grejeske-pàrrare, grèj-parrare, -n, -, obest.pl. -parrarna (s., m.) hästhandlare, eg. hästbytare ; jfr grej, pàrra grejeske-pàrrepā, grèj-parrepā, -t, -(n), -na (s., n.) hästhandel, eg. hästbyte ; jfr grej, pàrrepā grejeske-pór, grèj-por, -et (s., n.) tagel; gavon bescha grejeske-poret an bankusen gubben stoppade taglet i soffan; jfr grej, bal grejeske-sérgan, -et (s., n.) hästtäcke grejeske-tjìngrare, grèj-tjingrare, -n, -, obest.pl. -tjingrarna (s., m.) valackare, hästkastrerare (tidigare vanligt yrke bland resande); grejeske-tjingrarns mengrepa honka tji lattjot, dikka mander valackarnas arbete är inget roligt, såg jag; jfr grej, tjìngra grékkalo, -t, -a (adj.) syndig; asha nani grekkalo tjavo! var inte syndig pojke! grèkkepā, grìkkepā, -n/-t (s., r./n.) synd; kava honkar jekh grekkepa det här är en synd grékko, grécho, -n/-t (s., r./n.) kreatur; kammar diro klisat andre grechon? har du låst in kreaturet? jfr kréshtus 78

10 grék gùrm grékko, gríkko, -t (adj.) synd; kerra tji savit, dolle honkar grekkot te kerra pre jekh savit schukkrano ruppeske-tjuro! gör inte så, det är synd att göra så på en sådan vacker silverkniv! grékkus, gräḱkus, gríkkus oböjl. (s.) synd grìkkepā, se grèkkepā gríkko, se grékko gríkkus, se grékkus gròffja, se gròffla gròffla, gròffja, -(n), pl. gròffler, -na (s.) gryta; svakko dives fysher mander ja avri ninna grofflan ta anner broller varje dag får jag gå ut med grytan och hämta potatis gròsa-kakklare, -n (s., r.) gräsklippare gròsa-scharo, groseske-scháro, -n (s., r.) gräsklippare gròshan, gròsan, -et (s., n.) gräs; bescha tji an groshanet, diro bliddrar fulano! sitt inte i gräset, du blir smutsig! gróshno, -t, -a (adj.) tjock; savo groshno balo vilken tjock gris! grúmmik, grúmnik, se krúmmik grúmnin, gúrmin oböjl. (s., r.) åska; jurra nikli preall veshan pre gurmin titta bort över skogen på åskan grägg, -en/-a, -ar, -arna (s., r.) fuling, lymmel, ligist, huligan; penna to gräggen te stila siro säg till ligisten att lugna sig gräj, se grej gräḱkus, se grékkus gùllepā, -t (s., n.) socker; dokka miro gullepat! ge mig sockret! tjinna gullepa to mander, kammar nani khere köp socker till mig, (jag) har inget hemma gúllo, -t, -a (adj.) söt; kava morstat ashar gla gullot det här kaffet är för sött, diro honkar gullo du är söt gùllo-tjaro, gulliske-tjáro, -n/-t, -ar/-(n), -arna/-na (s., r./n.) sockerskål. gullotój, gùllotoj oböjl. (s., koll.) karameller, godis, sötsaker; ka tji gla butt gullotoj! ät inte för mycket karameller! gullotúdd, gùllotudd, -en/-a (s., koll.) sötmjölk; jfr gúllo, tudd gullovár, gùllovar oböjl. (s., koll.) karameller, godis, sötsaker; tjavo penna to diro shwestla te tji ka gla buttider ninna gullovar, li ler dukkt dre siro balgo! pojke, säg åt din syster att inte äta mera godis, hon får ont i sin mage! gúris, gúrish, -en, -ar, -arna (s., r.) öre; ghanat kamma tji jekh guris folket hade inte ett öre gúrmi, se gúrmni gùrmja, gùrma, -(n), pl. gùrmjer, -(n)a (s., r.) ladugård; mande fysher jura attjer jekh gurmja te steddra voddron andre to vinata jag får leta efter en ladugård att ställa in vagnen i till vinter(n) 79