KULTURPLANER : DIALOGER OCH MÖTEN

Transkript

1 KULTURPLANER : DIALOGER OCH MÖTEN BLEKINGE Nya samverkansformer Blekinge är en liten region med korta avstånd och goda möjligheter att skapa samverkan mellan aktörer från hela regionen. Genom att erbjuda mötesplatser för diskussion, inspiration och idéutbyte kan Region Blekinge verka för att nya samarbeten kan uppstå samt att fördjupa de som redan finns. På så sätt ska nya gränsöverskridande projekt och initiativ ta form. Ett sätt är att årligen bjuda in alla regionens kulturaktörer till ett Stormöte kultur, för att där diskutera utvecklingsfrågor. Förutom ett årligt gemensamt stormöte kommer utveckling och utvärdering diskuteras under kontinuerliga möten över hela året. Regionens kulturinstitutioner ska arbeta för att utveckla och skapa nya gränsöverskridande nätverk inom och mellan sina respektive verksamhetsområden. Mötesformer Arbetet har utgått från ett stort antal möten och samtal som kan delas in i fyra olika grupper av fysiska mötesplatser samt en digital mötesplats. Strategiska dialoger - samtal och dialoger som skett utifrån olika verksamhetsområden till exempel scenkonst, kulturarv och bildkonst. Samtalen har planerats och genomförts tillsammans med regionala kulturaktörer och där inbjudan har gått ut brett till kulturverksamheter och föreningar, kulturskapare, företag, tjänstmän och politiker i Blekinge. Lokala samråd - samtal som har planerats och genomförts tillsammans med respektive kommun med deltagare från det lokala kulturlivet i varje kommun. Mellanregionala samråd - samtal tillsammans med de län som Region Blekinge bedriver verksamheter tillsammans med, exempelvis samtal om film och biblioteksverksamheten. Politiska samtal kulturpolitiska diskussioner med regionala och kommunala förtroendevalda. Utöver dessa fysiska mötesplatser har arbetet också kunnat följas på hemsidan Syftet med sidan har varit att öppna processen för intresserade genom att lägga ut information om möten, alla samtalsrapporter och hur långt vi kommit i arbetet. Utvecklingsmöjligheter I framtiden vill Region Blekinge fortsätta arbeta med olika former av mötesplatser för att främja utbyten av idéer och nya samarbeten. För att fördjupa arbetet med kultursamverkan kommer de samtal som påbörjats under 2011 fortsätta och vidareutvecklas de kommande åren. I utvecklingen av regionens kulturliv är det av största vikt att ta vara på all den kompetens och kunskap som finns inom det ideella föreningslivet, regionala kulturverksamheter och bland fria kulturskapare. Utvecklingsmöjligheter för framtiden är också att arbeta vidare med hemsidan Kultur i Blekinge för att utifrån ett brett perspektiv skapa en plattform för kultur i regionen. Under ska Region Blekinge utveckla mötesplatser för samtal över kommun- och verksamhetsgränser. Region Blekinge årligen arrangera Stormöte kultur. Region Blekinge arbeta för att kultur ska bli en integrerad del i hela Region Blekinges verksamhet.

2 JÄMTLAND Syfte och former med samverkan Syftet med samverkan är att utifrån en gemensam bild av kulturverksamheten i Jämtlands län, skapa bästa förutsättningar för konst- och kulturlivets utveckling i länet. Syftet är också att stärka och utveckla formerna för samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå. Samverkan bygger på att alla parter deltar på lika villkor vilket måste påverka samverkansformerna, inte minst med civilsamhällets företrädare. Den utvecklingsinriktade samverkan kring kulturpolitiken syftar till att öka deltagandet i kulturlivet, att utveckla kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga, att tydliggöra resursbehov och ge förutsättningar för strategiska och ekonomiska prioriteringar, att underlätta kulturverksamhet över kommun och länsgränserna, att skapa förutsättningar för lokala kulturplaner, att stimulera till interregionala, internationella och interkulturella samarbeten, att stärka kunskapsutveckling och forskning på området, att öka samverkan inom kultursektorn samt mellan kultur och andra samhällsområden/politikområden, attitydfrämjande insatser för ett mångkulturellt samhälle, att ge goda villkor för konstnärligt skapande och företagande, att synliggöra länet i samverkan med den nationella och internationella nivån. Denna samverkan ska leda till effektivare beslutsprocesser, bättre underlag för gemensamma ekonomiska prioriteringar bättre förutsättningar för en breddad finansiering, kunskapsutbyte, kompetensöverföring och nätverksbyggande, kunskapsuppbyggnad och forskningssamarbete, stärkt samverkan med civilsamhället, samordning av nationella och internationella utvecklingsprojekt. Samverkan mellan länet och staten omfattar kulturinstitutionerna, det fria kulturlivet och strategiska utvecklingsområden. Utgångspunkten för dialog är de kulturpolitiska prioriteringarna, verksamhetsmässig prestation och den ekonomiska situationen. En viktig uppgift blir att fortsatt utveckla goda mötesformer och löpande dialog för det kulturpolitiska samtalet. Detta ska ske genom: KulturZ, som är länets etablerade samverkansorgan på kulturområdet, och inkluderar samtliga kommuner, årlig kulturpolitisk sammankomst mellan KulturZ och Kulturforum Västernorrland för ömsesidig dialog om samverkansformer, utvecklingsområden och interregionala projekt, årligt gemensamt (cirkulerande) kulturting mellan Jämtlands och Västernorrlands län för inspiration, idéutbyte och diskussion om gemensamma kulturpolitiska utmaningar, möten mellan enskilda kommuner och landsting/regionförbund för kulturpolitiska samtal, dialog med kulturinstitutioner och verksamheter som är mottagare av statligt verksamhetsbidrag, dialog med kulturlivets intresseorganisationer och folkbildningen, dialog med det fria kulturlivet genom en regional kulturskapargrupp i samarbete med Västernorrlands län och i samråd med KLYS, att formalisera ett Regionalt Kulturforum med samtliga regionala kulturverksamheter, dialog med staten genom Länsstyrelsen och Statens kulturråd, möjlighet till kommunala kultursamråd.

3 JÖNKÖPING Nya mötesplatser för kulturpolitiken Landstinget i Jönköpings län vill stödja en utveckling med att skapa nya gemensamma mötesplatser för det kulturpolitiska samtalet, för att därigenom möjliggöra en ökad kulturpolitisk kompetens samt en förbättrad kulturpolitisk närvaro på den politiska dagordningen. Den kulturpolitiska mötesplatsen utvecklas genom: Inrättande av ett kulturting. En årligen återkommande kulturpolitisk mötesplats för dialog, kunskapsöverföring och inspiration där kommunala kulturpolitiker och chefstjänstemän tillsammans med länets kulturpolitiker och tjänstemän kan samtala om och ta fasta på framtidens kulturpolitiska utmaningar. En årlig sammankomst då representanter för kommunernas kulturnämndspresidier/motsvarande träffar representanter för den regionala utvecklingsdelegation inom Landstinget för samtal och ömsesidig dialog om gemensamma intressen för utveckling av interkommunal och regional kulturverksamhet. Vid behov möjliggöra för såväl kommuner som Landstinget att genomföra enskilda kulturpolitiska samtal. Tjänstemannanivån föreslås prioritera sitt fortsatta arbete med genomförandet av kulturplanen enligt följande: Fortsatta samtal i etablerade nätverk Samtal med kommunerna inom tre geografiska områden. Samtal utifrån enskilda kommuners prioriterade insatsområden utifrån kulturplanen. Mötesplatser för kulturlivet Landstinget i Jönköpings län har inom sina verksamheter sedan tidigare etablerat dialog och kontakter med länets kulturliv. Det är dock av största vikt att dessa kontaktytor och dialogforum tydliggörs, utvecklas avseende vem som deltar och formaliseras med syfte att samråda om kulturplanens genomförande och utveckling. För att uppnå detta föreslås följande: Ett kulturforum med inbjudan till hela kulturlivet och civilsamhället Årlig dialog med kulturinstitutioner och verksamheter som Landstinget fördelar statliga verksamhetsbidrag till för uppföljning och utveckling av uppdragsbeskrivningar Årlig dialog inom enskilda konstområden Dialog med kulturlivets intresseorganisationer och folkbildningens organisationer Bibliotekschefsträffar i samverkan med kulturchefsnätverk. Mötesplats med staten Utöver de statliga medel som Landstinget i Jönköpings län kommer att fördela från central nivå i framtiden, kommer staten att lägga ytterligare medel till kulturutveckling i regionerna. Då Jönköpings läns kulturverksamheter på både den regionala och kommunala nivån har mycket att erbjuda är det av största vikt att Jönköpings län intensifierar sitt samtal med statens företrädare för att uppnå en tydligare identifiering av länets påverkan på den nationella nivån. Samråd med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Landstinget bör förstärkas och utvecklas i syfte att kunna identifiera gemensamma utvecklingsområden. Områden som kulturarv, kulturmiljövård, landsbygdsutveckling och integration är några av de ansvarsfrågor som bör komma upp i en framtida dialog med bärighet på den regionala kulturplanen. I vissa avseenden kan det även vara av vikt att tydliggöra roller och ansvarsfördelning.

4 KALMAR Så har kulturplanen tagits fram Kulturplanen har tagits fram av Regionförbundet i samverkan med Landstinget, Länsstyrelsen, kommunerna, länets kulturinstitutioner och konsulenter, organisationer och föreningar och länsinvånare. Regionförbundet har bland annat genomfört samrådsmöten samt öppna cafémöten för hela länet. Arbetet har diskuterats och löpande förankrats i Regionförbundets kulturberedning samt i Regionförbundets arbetsutskott och styrelse. Regionförbundets styrelse har det yttersta politiska ansvaret och beslutar om planen. I länet finns i dag en utvecklingsstrategi, Kultur med nya ögon, med fokus på attraktivitet och tillväxt för kulturområdet. Därtill finns utvecklingsstrategier för konst- och scenkonstområdena. Prioriteringarna inom dessa utgör en del av underlaget till kulturplanen. KRONOBERG Arbetsmodell och uppföljning Kronobergs län arbetar sedan ett par år tillbaka utifrån metoden cultural planning. Detta innebär att ta tillvara kulturella resurser samt arbeta mer strategiskt och integrerat med kulturfrågor i samhällsplaneringen. Det är en metod som är sektorsövergripande med ett tydligt medborgarperspektiv. Underlag till beslut samlas in genom att kartlägga kulturella resurser i samhället och låta detta utgöra grund för beskrivning och analys. Kulturella resurser är centralt i cultural planning och exempel är: Erfarenheter och praktiker bland unga människor, etniska, kulturella och språkliga minoriteter, föreningsaktiva och andra intressegrupperingar; vårt kulturarv inklusive arkeologi, gastronomi, lokala dialekter och ritualer; konst, medieaktiviteter och kulturinstitutioner; den naturliga och bebyggda miljön inklusive offentliga och öppna platser; utbudet av lokala produkter och talanger i konsthantverk, tillverkning och tjänster. Genom kultursamverkansmodellen öppnas nya möjligheter för samarbete och lärande för ökad kvalitet och bättre resultat i offentlig finansierad kulturverksamhet. Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland har som målsättning att arbetet med Kulturplan Kronoberg ska vara en öppen planeringsprocess med dialogen i fokus och att planeringsunderlag ska vara synliga och möjliga att kommentera. Dialogmöten anordnas med hjälp av deltagardemokratiska metoder, d v s att deltagarna har inflytande över mötets innehåll. Resultatet från dialogerna bidrar till kartläggningsarbetet. Processen vid framtagandet av Kulturplan Kronoberg har varit möjlig att följa och delta i via webbplatsen Arbetsmodellen behöver granskas regelbundet för att säkerställa att den bidrar till utvecklingen av kulturområdet. Den årliga dialogprocessen innehåller följande möten: Årlig regional samrådskonferens som samlar politiker och tjänstemän på lokal och regional nivå, samt företrädare för de regionala kulturverksamheterna, de professionella kulturskaparna och civilsamhället. Uppföljning genom regionala tematiska dialoger med berörda politiker och tjänstemän på lokal och regional nivå, de regionala kulturverksamheterna, de professionella kulturskaparna och civilsamhället. Lokala samråd genomförs av kommunerna med det lokala kulturlivet och civilsamhället. Mellanregionala samråd med de län som Landstinget Kronoberg eller Regionförbundet södra Småland samverkar och/eller bedriver verksamheter tillsammans med. Tillkommer gör kulturpolitiska samråd med regionala samrådsgruppen (kommunernas kulturpresidier eller motsvarande) och regionala arbetsgruppen (kulturansvariga tjänstemän i kommunerna) samt dialoger med organisationer som har ett statligt och/eller regionalt kulturuppdrag.

5 Årscykel för budget och uppföljning på regional nivå (bild) December-februari Beslut om statlig finansiering Årligt dialogmöte Mars-juni Redovisning statliga medel Beslut rambudget maj/juni Juli-oktober Verksamhetsplanering Uppdragsformulering November Beslut om resursfördelning inom rambudget Budgetframställan till Kulturrådet SÖRMLAND Arbetet med kulturplanen Kulturplanen ska tas fram i samverkan med den kommunala nivån och i samråd med civilsamhället. Det ska ske i dialog med såväl den politiska nivån som den kulturproducerande och kulturutövande. Dialogen är en arbetsmodell som ska ge utrymme för visioner, idéer och kreativitet för alla deltagare. Initialt användes de regionala mötestillfällena mellan regionens och kommunernas kulturtjänstemän för att presentera samverkansmodellen, diskutera upplägg av arbetet, och ta fram de olika stegen i arbetet. Gemensamt konstaterades att det inte fanns en samlad bild av kulturlivet i Sörmland, inte fullständig ens på kommunal/lokal nivå. En kartläggning blev därmed en grundläggande faktor att bygga arbetet på. Med detta som bas har dialogen i Sörmland genomförts med kommunerna parallellt inom förtroendevalda- och tjänstemannasidan, samt med civilsamhället genom inbjudan till möten i varje kommun med kommun och landsting som gemensam avsändare. Kulturskapare/utövare, föreningar, studieförbund, intresseorganisationer, politiker och kulturintresserade invånare har bjudits in till dialogmöten. I dessa dialogmöten har ett stort antal kulturaktörer identifierats och synliggjorts, både lokalt och regionalt. Många förslag, idéer och synpunkter har fångats upp från olika aktörer och intressenter. Dessutom har regionalt verksamma företrädare för civilsamhället bjudits in till dialogmöte. Med länsstyrelsen har särskilda möten genomförts inom dess intressesfär. Sammantaget har cirka 600 deltagare fått diskutera, ge synpunkter och bidra till arbetet med att ta fram kulturplanen. Den regionala nivån har vid ett flertal tillfällen fått information och möjlighet att diskutera kulturplanen, dess innehåll och utformning. Tillsammans med det regionala arbetet har detta resulterat i den kulturplan som nu föreligger, och som efter behandling i Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet fastställs av Landstingsfullmäktige i Sörmland.

6 VÄSTERNORRLAND Samverkan stärker kulturen i länet Som tidigare nämnts under avsnitt ska samverkan som metod för effektivisering och vitalisering av kulturen vara en av de horisontella frågor som regionen har som särskild uppgift att bevaka. Det är också viktigt att dra in fler samhällssektorer i samverkan med kulturlivets infrastruktur. Här avses naturligtvis kulturlivets samverkan med andra delar av det offentliga samhällets organisationer men också med närings- och föreningsliv. Ett särskilt fokus bör läggas på ny teknik och fördjupad samverkan med universitet och forskning. En mångårig modell för samverkan och samråd är Kulturforum, där länets kommuner, kommunförbund, landsting och länsstyrelse möts för regelbundna samråd i syfte att tillsammans stärka och utveckla länets kulturliv. Kulturforum har antagit en länsvision för kultur i länet som ingår i Kulturpolitisk policy som närmare beskrivs under avsnittet Kulturforum fungerar även som arena för gemensamma projekt som Kulturguide Västernorrland och strukturfondsprojekt, t.ex. Industrisamhällets kulturarv (ISKA). Exempel på annan samverkan i länet inom kultur- och kulturarvsområdet där olika aktörer och organisationer är involverade: ABM Resurs, ABM Kulturarv Arkivcentrum Nord Mittnordensamarbetet Norrlands Musik- och dansteater (NMD) Arrangörslyftet Sambiblioteket, Härnösand Kulturmagasinet, Sundsvall Scenkonst Västernorrland AB Utvecklingsområden för kultursamverkansprocessen Resurser behöver avsättas till uppföljning, analys och utvärdering av kulturplanen och samverkansprocessen. Under planperioden utvecklas samverkansstrukturer för planens genomförande En ändamålsenlig organisation i form av kompetens, resurser och funktionella nätverk tillskapas för det löpande processarbetet och genomförandet av de förslag som ges i planen. Samverkan Samverkan med länets kommuner Samverkan med regionala kulturaktörer och civilsamhälle Utvecklingsområden Under september-november 2011 tas fram förslag till arbetsordning för samverkansorganet Kulturforum som presenteras för samverkansorganet i december. Under samma tid utarbetas förslag till struktur för regional samverkan inom modellen samt förslag till tidplan för samverkansarbetet 2012.

7 VÄSTMANLAND Samverkan mellan Landstinget Västmanland och kommunerna Landstinget Västmanland vill stödja den kulturpolitiska dialogen i länet genom att utveckla mötesplatser för ett kontinuerligt samtal med länets kommuner, kulturinstitutioner och civilsamhällets olika delar. Det kulturpolitiska samtalet föreslås ha följande mötesplatser: Västmanlands kommuner och landsting (VKL) har beslutat att permanenta en regional kulturberedning med förtroendevalda från länets samtliga kommuner och landstinget. Ett årligt kulturting som arrangeras av Landstinget Västmanland och Landstinget Örebro. Kulturtinget har fokus på barn och ungas rätt till kultur samt olika aktuella kulturpolitiska teman och riktar sig till förtroendevalda, tjänstemän och till kulturinstitutionernas företrädare samt kulturlivets olika delar. Kulturtinget samlar årligen ca deltagare. Syftet med kulturtinget är att brett stimulera dialogen och kunskapsutbytet mellan internationell, nationell, regional och kommunal nivå. Ambitionen är att utveckla detta kulturting till en mötesplats för det kulturpolitiska samtalet för såväl Mälardalen som Bergslagen. En årlig presidiekonferens för regional och kommunal nivå där representanter för kommunernas kulturnämnder motsvarande möter landstingets och övriga regionala representanter för en dialog om gemensamma kulturpolitiska frågor för hela länet. Det kulturpolitiska samtalet pågår kontinuerligt och frågor väcks naturligtvis vid behov mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget och Västerås stad möts regelbundet. Västerås stad med sitt stora kulturutbud och som befolkningsmässigt utgör mer än halva länet, spelar en viktig roll i det kulturpolitiska samtalet inte minst eftersom de regionala kulturpolitiska institutionerna är belägna i staden. Samverkan mellan Landstinget Västmanland, kommunerna och kulturlivet Landstinget möter kulturlivets företrädare kontinuerligt när det gäller frågor om det regionala uppdraget, verksamhetens utveckling och finansieringsfrågor. Följande samrådstillfällen vad gäller den regionala kulturplanen föreslås: En årlig konferens med kommunerna och de regionala kulturinstitutioner till vilka landstinget fördelar statligt verksamhetsbidrag. En årlig samrådskonferens med folkbildningen, civilsamhällets olika delar samt kulturlivets företrädare. Bibliotekschefsträffar Kulturskolechefsträffar Samverkan mellan länsmuseet och lokala museer i Västmanland. VKL:s kulturchefsnätverk Samverkan mellan Landstinget Västmanland och staten Samverkansmodellen innebär ett närmare samarbete mellan Landstinget Västmanland och statens företrädare, te x vad gäller utformning av och utvärdering av modellen. Statens Kulturråd kommer även fortsättningsvis att fördela utvecklingsbidrag till länet vilket också förutsätter ett nära idéutbyte. Arbetsprocessen Arbetet med att ta fram en regional kulturplan för Västmanlands län inleddes sommaren 2009 då kommunerna tillfrågades om de vill delta i en styrgrupp för arbetet. Det bildades en Kulturberedning i VKL (Västmanlands kommuner och landsting) som hade sitt första möte i november I februari 2010 kom samverkansutredningens förslag och Kulturberedningen hade redan inlett arbetet med kartläggning av länets kulturliv. Arbetet har genomförts i samverkan med länets kommuner och i samråd med kulturskapare och civilsamhälle. Inom VKL finns sedan tidigare upparbetade nätverk där kommunernas kultur- och fritidschefer och regionala institutionschefer möts. De redan befintliga strukturerna för samverkan har fördjupats och utvecklats under perioden. Till arbetet har det även knutits en arbetsgrupp med representanter från kommuner, ideella föreningslivet, folkbildningen, scenkonsten, länsmuseet,

8 länsstyrelsen och näringslivet. Sammanhållande på tjänstemannaplanet är Regional utveckling, Landstinget Västmanland. Det har genomförts lokala samråd i länets tio kommuner där ledamöterna i kulturberedningen tillsammans med ansvarig tjänsteman lagt upp innehåll och utformning av samrådet. Till samråden har det bjudits in representanter från det lokala kulturlivet, civilsamhället, kulturskapare, skola, bibliotek, politiker, näringsliv mm. Representanter från kulturberedningen har deltagit i samtliga samråd som genomförts på kvällstid. Fyra gemensamma frågeställningar har behandlats under träffarna. Hur vill vi: öka deltagandet i kulturlivet? utveckla kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga? öka samverkan mellan kultur och andra samhällsområden? stärka dialogen inom kultursektorn? Det har genomförts möten med Arkiv Västmanland styrelse, representanter för Västmanlands läns hemslöjdsförbund, länsstyrelsen, kulturskapare och civilsamhället. Folkrörelsernas Medieverksamhet i Västerås har i närradiosändning informerat om arbetet med regionala kulturplanen. Seminarier inom olika samhällsområden har genomförts, Kultur och hälsa, kultur och internationella frågor samt kulturens kraft för lokal och regional utveckling. Kulturplanen skickas ut på remiss till länets kommuner, länsstyrelsen och berörda regionala kulturinstitutioner, remisstiden är 1 april till 3 juni Den 9 maj anordnas en remisskonferens där Kulturrådet medverkar. Landstingsfullmäktige fattar beslut om Kulturplanen den 26 oktober som därefter skickas till Statens Kulturråd. ÖREBRO Samverkansmodellen i Örebro län Äkta samverkan, som inte bara stannar på pappret, kräver dialog och gemensamt ansvarstagande. Den nya samverkansmodellen är ett helt nytt sätt att arbeta tillsammans för kulturens utveckling som ligger väl i linje med grundtankarna i vårt eget regionala kulturpolitiska program. Arbetet med kulturplanen har under våren skett i bred dialog och i nära samverkan med länets kommuner och det övriga kulturlivet. Dialogprocessen 2011 Samtliga kommuner i länet har bjudit in kulturskapare, föreningar, politiker och kulturintresserade invånare till dialogmöten. Som komplement till dialogerna i kommunerna har mer tematiska dialogmöten genomförts. De har speciellt riktat sig till aktörer inom bild och form, slöjd och konsthantverk, kulturarv, scenkonst och teckenspråk. Ungdomar har bjudits in särskilt, liksom fria professionella kulturskapare. På dialogmötena har ett antal frågeställningar diskuterats med utgångspunkt i nationella och regionala kulturpolitiska mål. Alla synpunkter som kommit fram i dialogerna har dokumenterats, samlats in och sorterats i ämnesområden. Samsynen mellan de olika dialogmötena har varit stor och flera synpunkter och önskningar har varit gemensamma för många av grupperna. Genom de dialogmöten som anordnats har ett stort antal kulturaktörer identifierats och synliggjorts. Idéer och synpunkter har fångats upp från länets alla delar och från många olika aktörer. Cirka 20 dialogmöten har genomförts och drygt 600 personer har deltagit aktivt i samtal. Genom detta har bilden av länets kulturliv idag blivit tydligare och det finns ett brett kontaktnät med föreningar, organisationer, fria kulturskapare och ideella kulturarbetare. Vägen är målet modell för dialog och samverkan Syftet med samverkan I samtliga dialogmöten under våren har behovet av en ny och fördjupad samverkan mellan aktörer lyfts fram som ett av de allra viktigaste utvecklingsområdena. Kultursamverkan innebär samarbete på flera nivåer: inom länet, med andra län och regioner och internationellt. Dialog och reellt

9 samarbete innebär ett nytt sätt att driva utveckling som kan leda till tydligare medborgarfokus, högre kvalitet, ökad kreativitet samt ett mer effektivt och breddat resursutnyttjande. Samverkansmodellen öppnar också nya möjligheter för gemensamma satsningar såväl mellan kommuner som mellan kultursektorn och andra samhällsområden. Genom samverkan kan vi se länets samlade tillgångar som en helhet. Det leder till att vi får ny gemensam kunskap och ökat erfarenhetsutbyte. Utvecklad samverkan inom länet Att utveckla samverkansprocessen är ett nytt och omfattande utvecklingsområde. Örebro läns landsting ansvarar för samverkansprocessen och vill genom den pröva nya former för kulturpolitisk dialog och kunskapsutveckling. Dialogen ska vara kontinuerlig och den ska uppmuntra till möten över sektorsgränser. Det har framkommit ett behov av att inrätta en regional rådgivande referensgrupp med representanter från det professionella kulturlivet kring frågor om bland annat konstnärlig kvalitet och förnyelse. Formerna för en sådan kommer att utvecklas under planperioden. En årlig dialogprocess ska etableras i Örebro län. Den kommer att innehålla flera viktiga delar. Några exempel: Forum för dialog mellan ledande politiker och det fria professionella kulturlivet Fler möjligheter för kontinuerliga samtal ska skapas. Kunskapsseminarium om kultur och kulturpolitik Samråd med kulturlivet och föreningslivet om kulturplanen En gång per år möts det samlade kulturlivet i länet för att diskutera uppföljning av kulturplanen och utbyte av nya idéer. Alla åldersgrupper ska vara representerade i dialogen. Regionalt utvecklingsforum arrangeras av regionförbundet årligen för alla som är engagerade i Örebroregionens framtidsfrågor. Presidiekonferenser Gemensamma möten mellan nämnden för tillväxt kultur och bildning och kommunernas kulturpolitiker. Cirka två gånger per år. Länskulturrådet Ett nätverk för kommunala kulturchefer och institutionschefer, möts cirka fyra gånger per år för samråd kring viktiga gemensamma frågor. Nätverkets uppdrag och roll kommer att förtydligas och stärkas genom samverkansmodellen. Nyinrättad regional konstnärlig referensgrupp Representanter från det professionella kulturlivet, med konstnärlig kvalitet och förnyelse i fokus. Regelbundna överläggningar mellan landstinget och Örebro kommun. Tidsbegränsade arbetsgrupper kopplade till kulturplanens utvecklingsområden bildas under planperioden. Regelbundna samråd med civilsamhället Formerna utgår från nya spelregler mellan landstinget och idéburna organisationer. En konkret modell för samverkan med tidsplan kommer att utformas under 2012.

10 ÖSTSAM Dialogen i Östergötland från år 2011 och framåt Dialog med professionella kulturskapare och civilsamhället I modellen har det arrangerats dialoger och utvecklingsseminarier med företrädare för kulturlivet och olika organisationer inom de sju områdena som omfattas av kulturplanen. Dialogen har handlat om hur infrastrukturen för kulturområdet regionalt kan förbättras generellt, liksom villkoren för dessa aktörer. För kulturområdet som helhet kommer Regionförbundet framåt att arbeta med årliga utvecklingsseminarier, där institutionerna, folkbildningen och civilsamhället eller professionella kulturskapare kan vara medarrangörer och dit företrädare för samverkansmodellen bjuds in. Områdena bibliotek, film och folkbildning har dessutom redan en struktur för hur man samlas kring de gemensamma frågorna och fortsätter det arbetet. På sikt finns planer och förhoppningar om att bilda ett arvoderat kulturråd av professionella kulturskapare, för att på ett tydligare och sätt få med dem i arbetet med kulturplanen enligt den struktur som KLYS förespråkar. Ansvaret för kulturplanens utformning, genomförande och uppföljning Landstingsfullmäktige har delegerat åt Regionförbundet Östsam att vara Östergötlands part när det gäller de statliga medlen till regional kultur. Formellt beslut om den kulturplan som överlämnas till Kulturrådet fattas av Regionförbundets full-mäktige i maj Med inträdet i modellen följer också ett ökat ansvar för Regionförbundet att utvärdera och följa upp modellen enligt den nationella standard som håller på att utformas och som beskrivs på sidan 12. Kulturplanen har varit ute på öppen remiss. Cirka 40 remissyttranden har inkommit och påverkat planens slutgiltiga utformning. Kommunernas delaktighet i samverkansmodellen Regionens tretton kommuner har besökts för dialog kring lokal kulturutveckling, lokala prioriteringar, samspelet mellan lokal och regional kultur samt den kulturella infrastrukturen. Samtalet har därmed varit ett viktigt bidrag i planen. Vid dessa träffar har politiker och ansvariga tjänstemän närvarat. Utöver det har kommunerna besvarat en enkät över sina kultur- och fritidskostnader. Kommunerna i regionen har också haft insyn i, och inflytande över processen, genom det ordinarie politiska arbetet i Regionförbundet Östsam och genom den politiska arbetsgruppen för kulturfrågor, K2. Framåt kommer kontakten med kommunerna att hållas levande genom årliga dialogmöten, via den politiska arbetsgruppen K2 där kulturpolitiker från alla kommuner finns med, samt genom särskilda möten i varje kommun. Kulturplanens styrgrupp De institutioner och organisationer som idag får del av de statliga medlen, samfinansieras på regional nivå av Landstinget i Östergötland/Regionförbundet Östsam och Norrköpings och Linköpings kommuner. Ansvariga politiker från dessa parter utgör styrgruppen för processen, under ledning av den politiska talespersonen för kulturfrågor på Regionförbundet Östsam. Parterna ska komma överens om den regionala finansieringen för den aktuella avtalsperioden. Styrgruppen representerar även stiftare/finansiärer för de regionala kulturinstitutionerna, och ansvarar för de överenskommelser som görs om regionala uppdrag och anslag. Gruppen stöds av de tjänstemän, som i respektive organisationer har ansvaret för dessa frågor bland annat genom att förbereda möten, utarbeta underlag och presentera förslag. Kulturinstitutionernas delaktighet I samverkansmodellen har dialog även förts med de regionala kulturinstitutionerna när planen tagits fram. De sju områden som ligger till grund för finansieringen från staten, och som Kulturrådet vill att regionerna beskriver utifrån vissa kriterier, berör till stor del institutionerna. Strategier för samverkan kring kulturområdet Ur ett regionalt perspektiv är det viktigt att det finns uttalade lokala kulturstrategier för att underlätta samtal, prioriteringar och utvecklingsområden för den regionala kulturen.

11 Förutsättningarna för de lokala strategierna ser olika ut. Historiskt har de två större kommunerna Norrköping och Linköping tillsammans med Landstinget tagit på sig den särskilda uppgiften att trygga finansieringen av de stora regionala kulturinstitutionerna. De större städerna har också genom sin storlek en speciell roll i det regionala kulturlivet. Dessa båda kommuners kulturstrategier berör inte bara den egna kommunen, utan är också viktiga för övriga. Likaså finns det i några av de andra kommunerna exempel på kultursatsningar med betydelse för regionen. Till exempel finns det i Motala en ambition att utvecklas till den tredje kulturkommunen i Östergötland, med liknande roll som den Norrköping och Linköping har idag. Framåt kan det därför bli aktuellt att pröva andra former för den regionala finansieringen prövas, särskilt om eller när regionstrukturen förändras. Regionförbundets Östsam vill stötta de kommuner som i dagsläget saknar utvecklingsstrategier. Detta för att stötta nya former av det kulturpolitiska samtalet, stimulera kulturkompetensen och kulturutvecklingen samt som ett led i den kommunala utvecklingen. Den regionala strategin med kommunkontakterna kan vara tvådelad: 1. Stödja och samverka med de kommuner, som vill satsa på kulturen, på de sätt som bäst främjar de lokalt formulerade utvecklingsidéerna. 2. Samverka med de kommuner som saknar uttalade kulturstrategier, för att bistå dessa med att ta fram sådana. Inom det lokala kulturperspektivet återkommer vissa frågor i flera kommuner. Här finns möjlighet att samverka både på en regional och på en interkommunal nivå. Regional samverkan är exempelvis viktigt för kulturturismen, och där är Öst-svenska turistrådet en viktig part. Kommunerna och civilsamhället uttrycker behov kring tjänster och ökad kunskap kring marknadsföring och utvecklingsfrågor. Dessutom uttrycker kommunerna en önskan om att, mer än vad som är fallet idag, bidra med det egna kulturarvet till den regionala helheten. Kulturen har en viktig roll i den regionala profilen, en roll som skulle kunna vara ännu större. Att fortsätta planera för hur olika kulturyttringar kan fungera som fyrtorn i marknadsföringen av regionen är därför en viktig fråga, för såväl kulturområdet som för andra aktörer inom turism, platsutveckling och platsmarknadsföring, för att bidra till ett attraktivare Östergötland. För att stärka de kulturpolitiska uppdraget och samtalet, har flera kommuner åter-kommit till behovet av en form av regionala träffar för målgruppen tjänstemän, politiker, forskare, kulturskapare och civilsamhällets aktörer. Ett forum och en arena för att diskutera kulturutveckling, regional attraktivitet via kulturen eller aktuella teman för kulturområdet. Idag finns flera nätverk på olika nivåer, men inte något som motsvarar önskemålet. Det finns många i kommunerna, på kulturinstitutionerna och bland de verksamma inom det breda kulturlivet, som vill vara med och stärka den Östgötska kulturens roll och utveckling. Strukturer som främjar både de regionala institutionerna och regionens fria kulturskapare behövs för att stärka respektive grupps egna interna arbete och deras samarbeten sinsemellan såväl som inom gruppen. Detta för att åstadkomma en kulturutveckling som är av vikt för kulturen i sig, för dess aktörer och för regionens attraktivitet ur ett boende- och turismperspektiv. Årlig dialogprocess Kulturplanen för Östergötland bygger på dialogprocessen mellan stat, region, kommuner, professionella kulturlivet, civilsamhället med folkbildningen. Regionförbundet ansvarar för samverkansprocessen och ska därmed föra kontinuerlig dialog med berörda aktörer och uppmuntra till möten över gränserna. En årlig dialogprocess, med flera delar, ska etableras i länet. Den kommer bland annat att innehålla: Årlig tema- och samrådskonferens för kommunala och regionala kulturpolitiker och tjänstemän, företrädare för de regionala kulturverksamheterna, folkbildningen och civilsamhället samt kulturskaparna i regionen Uppföljning genom regionala strategidialoger med styrgruppen, där representanter för de regionala finansiärerna finns Regionala samråd med kulturskaparna, institutionerna och civilsamhället utifrån aktuella teman för de olika sektorerna Regelbundna möten om de regionala kulturuppdragen, där uppdragstagarna möter uppdragsgivarna kring uppdragens utformning, anslagen, uppföljnings- och utvecklingsfrågor

12 Återkommande möten kring verksamhetsområdets utvecklingsfrågor med den politiska arbetsgruppen K2, där alla kommunerna och Landstinget i Östergötland ingår Arbetsgrupper och referensgrupper med anledning av utvecklingspunkterna i kulturplanen. Dessa kan vara både tids-, plats- eller ämnesbundna utifrån utvecklingspunktens karaktär. En konkret modell och tidplan för årscykeln kommer att upprättas för 2012, som omfattar följande dialoger och möten: