Östergötlands kulturplan till Kulturrådet för inträde i nya modellen för kultursamverkan

Transkript

1 Östergötlands kulturplan till Kulturrådet för inträde i nya modellen för kultursamverkan Fastställd 11 november 2011

2 Förord Östergötland är ett starkt, vitalt och spännande kulturlän. Kulturplanen beskriver den regionala kulturens existerande förhållanden och utmaningar, och gör att vi kan samlas kring utvecklingsmöjligheter som förstärker kulturen och kulturutvecklingen i vår region. Vår kulturplan har tagits fram för att beskriva kulturområdet och identifiera läget för den regionala kulturen i och med Östergötlands inträde i kultursamverkansmodellen Syftet med kulturplanen är att vara ett regionalt planeringsverktyg och underlag för att visa hur det statliga anslaget till regional kultur kommer att användas i Östergötland, när ansvaret för fördelningen överförs till regionen enligt den nya modellen. Arbetet med kulturplanen har påvisat ett stort och brett engagemang i kulturfrågorna. Efter hand som arbetet fortskridit har fler och fler kommit att delta i de möten och dialoger som hållits, och ett drygt 40-tal aktörer har bidragit med remissyttranden som påverkat den slutgiltiga utformningen av kulturplanen. När kulturplanen lämnas in till Kulturrådet november 2011, börjar ett konkret arbete för förbättringar för kulturstrukturen i Östergötland. Då ska den påbörjade dialogen hitta sina fortsatta former och metoder, och de uppsatta målen börja verkställas. Kulturplanen har öppnat dörren för en ny, vidare gemensam kultursamverkan. Ett arbete som absolut kan ses som en nystart för det regionala kulturperspektivet och de frågor som området gränsar till. Grunden för den regionala kulturplanen bygger på det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och de regionala kulturpolitiska målen. Men under samverkansarbetet har det kommit fram synpunkter, idéer och förslag från kommunerna, kulturinstitutionerna och civilsamhället, som kommer att påverka den framtida kulturpolitiska inriktningen. Det har bland annat lyfts fram exempel på lokal kultur, som är eller borde vara, en tydligare del av ett bredare regionalt perspektiv. Hur lokala kulturinitiativ kan fångas upp och bli en del av det regionala kulturutvecklingsperspektivet är en fråga som kommer att få utrymme i det fortsatta arbetet. Att det kan ske är viktigt för mångfalden, bredden, delaktigheten och tillgängligheten till kulturen i stort. Engagemang finns för många av kulturområdets frågor, särskilt för satsningar som är riktade till barn och unga, kreativa och kulturella näringar, folkhälsoperspektivet, det mångkulturella samhället och frågor som på olika sätt handlar om delaktighet och det aktiva medborgarskapet.

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Kulturpolitiska utgångspunkter... 2 Nationella kulturpolitiska mål... 2 Kultur och regional utveckling... 2 Regionala kulturens infrastruktur och organisation... 5 Regionens kulturpolitiska organisation... 6 Regionförbundet Östsam... 6 Civilsamhället... 7 Folkbildningen... 7 Dialogen i Östergötland från år 2011 och framåt... 8 Strategier för samverkan kring kulturområdet Uppföljning och utvärdering Perspektiv Barn och unga Arrangörskap och en mer kulturtillgänglig region Folkhälsa Kulturturism och platsmarknadsföring Kreativa och kulturella näringar Jämställdhet och mångfald Internationellt, interregionalt och interkulturellt samarbete Plattform för samverkan med Linköpings universitet Regional konst och kultur i Östergötland Scenkonst Bild och form Hemslöjdsfrämjande verksamhet Östergötlands kulturarv Filmkulturell verksamhet Regional biblioteksverksamhet Uppdragsbeskrivningar och mottagare av statliga medel Professionell musik, teater och dans Regional kulturarvsverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional hemslöjdsverksamhet Regional filmverksamhet Regional biblioteksverksamhet Regionala uppdrag knutna till kulturplanen med anslagen 2011 i tkr Utvecklingsområden överenskomna med Kulturrådet... 47

4 Bakgrund Riksdagens beslut år 2009 om en ny nationell kulturpolitik, omfattar en modell för ökad samverkan mellan stat, region och kommun. Den innebär att regionen får större inflytande över anslaget för statens finansiella stöd till regional kulturverksamhet, efter dialog mellan stat och region, utifrån de nationella, regionala och lokala kulturpolitiska målen. Grunden för dialogen med statens representant Kulturrådet, är den regionala kulturplanen. Denna är treårig ( ), men är ett rörligt och levande dokument som kan utvecklas och kompletteras varje år. Planen kan dessutom kompletteras med en dialog med Kulturrådet om separata utvecklingsmedel, som ligger utanför samverkansmodellens ramar. Med planen visar den regionala nivån att den vill ta ett tydligare ansvar för stora delar av den offentligt stödda kulturverksamheten i länet och i kommunerna. Av vikt är att planen tas fram i samverkan och samråd med länets kommuner, fria kulturskapare, ideella sektorn och kulturinstitutionerna. Modellen bygger på att nationell, regional och lokal nivå likt tidigare ska ha ett gemensamt ansvar för kulturpolitikens genomförande och därmed för uppfyllandet av de kulturpolitiska målen. Modellen ska även ge goda förutsättningar för samverkan och samarbeten över länsgränser, liksom med den ideella sektorn. Staten ska ha ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitikens utveckling och för frågor om bl.a. nationell uppföljning och utvärdering. Från statligt håll betonas vikten av att kommuner och landsting är överens om hur de ska samverka i det nya systemet 1. Den regionala kulturplanen är främst den regionala kulturpolitikens styrdokument, och beskriver den kulturella infrastrukturen i länet, utmaningar, behov och vilka utvecklingsprocesser som ska prioriteras utifrån ett regionalt perspektiv. Samtidigt är den också underlaget för Östergötlands ansökan om statsbidrag till Statens kulturråd. Kulturen i Östergötland är större och bredare än kulturplanen. Men kulturplanen belyser en viktig del då den omfattar områden och aktörer som definieras som regional kultur, har regionala uppdrag och som erhåller statliga medel för detta. Det vill säga den offentligt finansierade kultur som vi vill utveckla tillsammans. Planen omfattar både insatser av strukturell karaktär och en beskrivning av regionala uppdrag samt vilka aktörer som innehar dessa för att möta de nationella kulturmålen. Statusen för de utvecklingsområden som listas i planen är olika - en del är väl förberedda för vidare handling, en del behöver diskuteras ytterligare och några områden är tydligt utpekade men behöver mer diskussion för att övergå till konkreta aktiviteter under kommande år. 1 Tid för kultur, prop. 2009/10:3 1

5 Kulturpolitiska utgångspunkter Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Kulturpolitikens specifika uppgift är att stödja konstnärligt skapande i olika former, att skapa förutsättningar för att bevara, tolka, tillgängliggöra och utveckla kulturarvet, att bidra till att människor i hela landet har möjlighet att ta del av ett rikt och mångsidigt kulturutbud samt att medverka till att kulturen återspeglar den stora mångfald som präglar dagens samhälle. Kulturpolitiken ska syfta till att kulturella och estetiska värden blir beaktade inom alla områden som berörs av offentligt beslutsfattande 2. Kultur och regional utveckling Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) definierar möjligheterna och målsättningarna för kulturen regionalt. Under 2011 har Regionförbundet Östsam arbetat med en revidering av den nu gällande RUP:en. Fastställande av den nya versionen beräknas ske i Regionförbundets fullmäktige den 3 maj I den version som nu arbetas fram, beskrivs sju strategier som en gemensam agenda för aktörer i östgötaregionen, vilket också inkluderar kulturområdet. Strategierna är: Positionera Östergötland nationellt och internationellt Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang Stärka Östergötland som en flerkärnig region Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland Främja Östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet För att kunna arbeta med dessa strategier i samverkansmodellen behövs ett tydligare regionalt kulturpolitiskt program, som länken mellan RUP:en och Kulturplanen. I den nya versionen av RUP: en beskrivs varför kulturen är ett viktigt område att arbeta med inom regional utveckling. Däremot beskrivs inte hur detta arbete ska bedrivas. I remissvaren på kulturplanen har det från flera håll framförts förslag på att kulturplanen på sikt ska kompletteras med tydligare mål och strate- 2 Tid för kultur, prop. 2009/10:3 2

6 gier. En viktig utmaning är därför att få ett ännu bredare och djupare kulturpolitiskt engagemang kring kulturpolitiken i Östergötland. Här har den politiska styrgruppen för kulturplanen/regionala finansieringsfrågor en viktig roll, liksom den regionala politiska arbetsgruppen för kultur, K2. Stort engagemang och tydliga initiativ från dessa båda grupperingar kan göra att den breda samling kring kulturpolitiken som efterfrågas, kan komma till stånd. Detta är troligen den viktigaste utmaningen i modellen. I ett nästa steg, med start i det konkreta utvecklingsarbetet och kulturplansrevideringen hösten 2013, bör därför innehållet i och syftet med kulturplanen breddas, så att den om ett år eller två växer ut till det nya insatsprogram för kulturen som regionen efterfrågar och behöver. En utmaning för de regionala/kommunala samfinansiärerna är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för finansieringen av den regionala kulturen framåt. Inför 2013 måste en fördjupad analys göras och en långsiktigt hållbar finansieringsplan tas fram. Det nu gjorda arbetet med regionens kulturplan har synliggjort problematiken - fram till kommande revidering 2013 måste frågan hanteras vidare konkret. Ur ett nationellt perspektiv är den regionala kulturbyråkratin i Östergötland inte stor. De samordnartjänster som finns hos Regionförbundet Östsam finns också i andra regioner, men benämns då oftast kulturkonsulenter. När det gäller arbetet med samverkansmodellen, så kommer det tillkomma en hel del arbetsuppgifter som det ännu inte går att förutse fullt ut. Om regionen ska vara med i samverkansmodellen måste det dock finnas resurser till att sköta de uppgifter som den nya modellen medför. Vägen framåt Genom att fånga upp de synpunkter som framkommit under dialogmöten och remissyttranden, kommer strategin för det fortsatta arbetet med modellen att utgå från följande fyra punkter: Kulturplanen i nuvarande versionen gäller den samverkan mellan staten och regionen som startar Framåt bör planen utvecklas och breddas, så att den också omfattar annan kulturverksamhet som är viktig för regionen, än den som delfinansieras av de statliga anslagen. Kulturplanen blir då också på sikt det regionala insatsprogrammet för kulturområdet. För att ge plats åt länets framtida kulturpolitiska visioner, strategier och mål måste en än mer omfattande kulturpolitisk dialog komma till stånd. Denna ska föras av de politiska partierna och i de politiska församlingarna. Den omfattande dialogprocess - som är kärnan i samverkansmodellen - och som arbetet med kulturplanen har startat med institutioner, kulturutövare, civilsamhälle, kommuner, politiska partier och kulturföretagare ska fortsätta. Dialogen ska också utökas, för att omfatta aktörer från universitet och näringsliv. Det är i denna dialog som förväntningar på kulturpolitiken uttrycks, som kunskap och idéer görs tillgängliga och där behovet av ökad samverkan leder till nätverk och nya samarbetsformer. 3

7 På en rad punkter måste fördjupade analyser göras efterhand, kopplat till utvecklingsområdena. Det gäller bland annat scenkonstområdets långsiktiga struktur och finansiering, konsekvenserna av en framtida större regionbildning, formerna för politisk styrning av de regionala insatserna, prioriteringarna mellan olika delar av kulturfältet m m. 4

8 Regionala kulturens infrastruktur och organisation Östergötland är Sveriges fjärde största befolkningskoncentration med Norrköping och Linköping som tydligt tvåkärnigt centrum, och en tät struktur av städer och tätorter med olika karaktär i övriga länet. I regionen bor närmare personer. Aktörerna inom kulturområdet är många och består av både ideell och privat karaktär samt offentligt finansierade regionala kulturinstitutionerna. De sistnämnda är Norrköpings Symfoniorkester, Östergötlands museum, Östgötateatern, Hemslöjden i Östergötland och Östgötamusiken. Andra aktörer med visst eller särskilt regionalt uppdrag är Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Stadsmuseum, Riksteatern Östergötland och Vadstena Akademien. Övriga aktörer med regionalt definierade roller och tjänster som kopplar till kulturområdet är Länsstyrelsen och Regionförbundet Östsam. I länet finns även tre statliga aktörer; Flygvapenmuseum, Arbetets museum och Landsarkivet i Vadstena. En nulägesbeskrivning av aktörer med regionala kulturuppdrag finns från sid 21 och framåt. Utbildningar inom kulturområdet finns på flera håll i länet. Utöver Linköpings Universitetet, som har kurser och program i både Norrköping och Linköping, har framför allt fem av länets sju folkhögskolor kurser inom kulturområdets olika delar. Utbudet av gymnasieutbildningar inom sektorn ser väldigt olika ut inom länet. Flera av de mindre kommunerna saknar helt utbildningar som tangerar kulturområdet och det är de två största kommunerna som har det största utbudet. I länet finns få högre konstnärliga utbildningar för kulturområdet 3. Vid Linköpings Universitet finns enbart Kandidatprogrammet i slöjd, hantverk och formgivning samt att man ansvarar för den högre utbildningen Träteknik och Design Carl Malmsten, Furniture Studies förlagd till Lidingö, Stockholm. I länet finns många kulturskapare med såväl lokala, regionala som nationella och internationella arenor för sitt skapande. För att deras kompetenser ska tillvaratas på bästa sätt i regionen är det viktigt att det finns rätt förutsättningar i form av t ex en fungerande kulturell infrastruktur, lokaler, arrangörer och beställare. Via den nya samverkansmodellen ges regionerna ett ökat ansvar för hela den struktur som kopplar till de nationella kulturpolitiska målen, vilket också inkluderar kulturskaparnas speciella villkor. Behoven, utmaningarna och möjligheterna för Östergötlands kulturarbetare är till stor del likvärdigt med övriga Sverige. Bidragssystem på regional och kommunal nivå, liksom den kulturella infrastrukturen, spelar en stor roll för det fria kulturlivet. Detsamma gäller offentliga medel för konst, produktionsstöd och Skapande skola. I Östergötland finns idag inte någon aktiv regional samrådspart för kulturskaparnas villkor i form av KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares samarbetsnämnd) eller KRO (Konstnärernas Riksorganisation). Däremot har Regionförbundet kontakt med dessa branschorganisationer nationellt, liksom de nationellt verkande centrumföreningarna. I dagsläget för t ex KLYS diskussioner med samt- 3 Kreativa sektorn i sex län en jämförande studie inom projektet KRUT, Heléne Bäckström,

9 liga regioner om hur de på nationell nivå kan bidra till det regionala arbetet relaterat till samverkansmodellen. Redan idag arbetar samordnarna på Regionförbundets kansli med nätverk inom sina arbetsområden just för att möta kulturskaparnas behov vid sidan av arbetet med kulturinstitutionerna. Det arbetssättet har visat sig framgångsrikt på flera sätt; att samlas kring frågeställningar som berör både utövarna själva och regionen bidrar till kulturutveckling. Regionens kulturpolitiska organisation När Regionförbundet Östsam bildades år 2003 valde landstinget att överlämna arbetet med verksamhetsområdet kultur och kreativitet till Regionförbundet. I samverkan med kommunerna, landstinget och andra aktörer som engagerar sig i regionala utvecklingsfrågor, arbetar Regionförbundet Östsam med kultur som ett av tre verksamhetsområden för regional utveckling. För området finns en politisk arbetsgrupp, K2, där deltagarna är utsedda av kommunerna och Östergötlands läns landsting. Regionförbundet styrs av ett fullmäktige. Under fullmäktige leds verksamheten av en styrelse och ett arbetsutskott. Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsam arbetar för att genomföra regionens kulturpolitik. Målsättningen är att vara regionens arena för samverkan kring kulturfrågor. Istället för konsulenttjänster har samordningsfunktioner skapats för flera av kulturverksamhetens delområden: kulturarv, bild och form, bibliotek, film och medier, natur och friluftsliv samt scenkonst. Uppdraget för Regionförbundet Östsam omfattar: Att upprätta överenskommelser om regionala uppdrag och medfinansiera de stora kulturinstitutionerna. Att initiera och stödja kulturprojekt. Att utveckla regionala nätverk inom hela eller delar av kulturområdet samt att öka förståelsen för kulturens betydelse som regional utvecklingsfaktor. Att undersöka och ta vara på de många beröringspunkter som kulturområdet har med andra samhällsområden. Vägledande för Regionförbundets insatser inom kulturområdet är att värna kulturens egenvärde och bidra till att länets kulturaktörer kan utveckla den konstnärliga kvaliteten. Regionförbundets ekonomiska stöd till kulturen ska därför baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. Regionala uppdrag och bidrag ges till aktörer som skapar ett regionalt mervärde, som återkopplar till de kulturpolitiska målen, oavsett om dessa aktörer är kulturinstitutioner, lokala kulturföreningar eller projekt. 6

10 Civilsamhället I samverkansmodellen används begreppet civilsamhället, ett brett begrepp som omfattar såväl den ideella sektorn som oorganiserat frivilligt arbete och enskilda insatser. De utför alla viktiga insatser för kulturområdet 4. Det civila samhället innefattar, liksom begreppet den sociala ekonomin, den ideella sektorn, folkrörelser, föreningsliv, idéburna organisationer, kooperativ m m men också aktörer utan formell organisation, t ex olika nätverk och möten. Med civilsamhällets organisationer menas de organisationer, skilda från offentlig sektor, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans. Deltagandet är frivilligt och verksamheten styrs av organisationens medlemmar utifrån ett gemensamt intresse eller värdegrund. Föreningslivet har stor betydelse för att göra kulturen tillgänglig i hela länet. I de dialogmöten som arrangerats inom ramen för samverkansmodellen har många aktörer varit ideellt anknutna, relaterade till folkbildningen. På så vis har dessa grupper också kunnat påverka planens innehåll. För den regionala kulturpolitiken är det värdefullt att dialogen med civilsamhället fördjupas. De nätverk som finns är viktiga, och det gäller att finna former för hur dialogen med dessa, ofta ideella, instanser kan utvecklas över tid. Många ideella parter är inte organiserade, vilket oftast försvårar kontaktvägarna. Under arbetet med kulturplanen har ett regionalt nätverk för Ideell Kultur Allians bildats. I dagsläget är 27 organisationer medlemmar och fler är på väg in under hösten Folkbildningen Folkbildningens allmänna syfte är att främja demokrati och allmän bildning, den ska bidra till att människor ökar sina möjligheter att påverka sin livssituation, sin livskvalitet och sitt engagemang i samhällsfrågor. Tillgänglighetsaspekten är central för folkbildningen, som agerar för allas rätt att delta i kulturlivet. Folkbildningens organisationer i Östergötland samlas i paraplyorganisationen Bildningsförbundet Östergötland. Medlemmar är studieförbundens distriktsorganisationer och folkhögskolorna i länet. Prioriterade arbetsuppgifter är samråd och samverkan samt information och opinionsbildning men folkbildningen har också traditionellt sett en viktig roll som plats för musikutövande, hantverk, konst och slöjd, dans och rörelse. Förutsättningarna för studieförbunden är av avgörande betydelse för kulturlivet i Östergötlands 13 kommuner. Studieförbund och folkhögskolor engagerar och omfattar också kulturskapare, såväl professionella som amatörer, och utgör nödvändiga delar av ett rikt kulturliv i Östergötland. Folkbildningsorganisationerna är en stor tillgång när det gäller att tillgodose individers och gruppers olika intressen och behov. De är också en viktig aktör för utvecklingen av musik och ungdomskultur i länet. De regionala bidragen till studieförbunden delas ut i syfte att: bidra till att folkbildningsorganisationer verksamma i Östergötland arbetar med att utveckla och behålla en hög nivå. 4 Tid för kultur, prop. 2009/10:3 7

11 studieförbunden på regional nivå kan hålla samman sina verksamheter i länet ge studieförbunden resurser att utbilda och fortbilda personal stimulera studieförbunden att arbeta med verksamhetsutveckling skapa en plattform för samverkan mellan studieförbunden för att göra folkbilningen ännu mer angelägen för människor och samhälle i framtiden Vid dialogerna med kommunerna i Östergötland verkar synen på föreningarnas och studieförbundens roll i det lokala kulturlivet vara under förändring. Många kommuner som tidigare ansvarat för olika kulturverksamheter, bjuder nu i högre grad in föreningar att ta ansvar för och driva verksamhet som annars inte skulle genomföras. För detta får föreningarna, beroende på kommunens ekonomi, olika bidrag eller subventioner. Här finns det ett balansgångsläge för kommunerna: bidragen får inte riskera att uppfattas som kopplade till en beställning med förväntad motprestation istället för ett stöd. I några kommuner har det skett en kraftig minskning av bidragen, eller att man helt har tagit bort dem. I dessa kommuner riskerar den föreningsburna kulturverksamheten att försvinna. Merparten av regionens kommuner vittnar även om sitt behov av att hitta nya och andra samarbetsformer mellan kommunen och folkbildningen. Gemensamt för många av kommunernas samarbete med folkbildningen, är det positiva samarbetet med biblioteken både i fråga om samverkan kring aktiviteter och lokala lärmiljöer, men även som marknadsföringsplats för folkbildningens verksamhet. Dialogen i Östergötland från år 2011 och framåt Dialog med professionella kulturskapare och civilsamhället I modellen har det arrangerats dialoger och utvecklingsseminarier med företrädare för kulturlivet och olika organisationer inom de sju områdena som omfattas av kulturplanen. Dialogen har handlat om hur infrastrukturen för kulturområdet regionalt kan förbättras generellt, liksom villkoren för dessa aktörer. För kulturområdet som helhet kommer Regionförbundet framåt att arbeta med årliga utvecklingsseminarier, där institutionerna, folkbildningen och civilsamhället eller professionella kulturskapare kan vara medarrangörer och dit företrädare för samverkansmodellen bjuds in. Områdena bibliotek, film och folkbildning har dessutom redan en struktur för hur man samlas kring de gemensamma frågorna och fortsätter det arbetet. På sikt finns planer och förhoppningar om att bilda ett arvoderat kulturråd av professionella kulturskapare, för att på ett tydligare sätt få med dem i arbetet med kulturplanen enligt den struktur som KLYS förespråkar. Ansvaret för kulturplanens utformning, genomförande och uppföljning Landstingsfullmäktige har delegerat åt Regionförbundet Östsam att vara Östergötlands part när det gäller de statliga medlen till regional kultur. Formellt beslut om den kulturplan som överlämnas till Kulturrådet fattas av Regionförbundets fullmäktige i maj Med inträdet i modellen följer också ett ökat ansvar för Regionförbundet att utvärdera och följa upp modellen enligt den nationella standard som håller på att utformas och som beskrivs på sidan 12. 8

12 Kulturplanen har varit ute på öppen remiss. Cirka 40 remissyttranden har inkommit och påverkat planens slutgiltiga utformning. Kommunernas delaktighet i samverkansmodellen Regionens tretton kommuner har besökts för dialog kring lokal kulturutveckling, lokala prioriteringar, samspelet mellan lokal och regional kultur samt den kulturella infrastrukturen. Samtalet har därmed varit ett viktigt bidrag i planen. Vid dessa träffar har politiker och ansvariga tjänstemän närvarat. Utöver det har kommunerna besvarat en enkät över sina kultur- och fritidskostnader. Kommunerna i regionen har också haft insyn i, och inflytande över processen, genom det ordinarie politiska arbetet i Regionförbundet Östsam och genom den politiska arbetsgruppen för kulturfrågor, K2. Framåt kommer kontakten med kommunerna att hållas levande genom årliga dialogmöten, via den politiska arbetsgruppen K2 där kulturpolitiker från alla kommuner finns med, samt genom särskilda möten i varje kommun. Kulturplanens styrgrupp De institutioner och organisationer som idag får del av de statliga medlen, samfinansieras på regional nivå av Landstinget i Östergötland/Regionförbundet Östsam och Norrköpings och Linköpings kommuner. Ansvariga politiker från dessa parter utgör styrgruppen för processen, under ledning av den politiska talespersonen för kulturfrågor på Regionförbundet Östsam. Parterna ska komma överens om den regionala finansieringen för den aktuella avtalsperioden. Styrgruppen representerar även stiftare/finansiärer för de regionala kulturinstitutionerna, och ansvarar för de överenskommelser som görs om regionala uppdrag och anslag. Gruppen stöds av de tjänstemän, som i respektive organisationer har ansvaret för dessa frågor bland annat genom att förbereda möten, utarbeta underlag och presentera förslag. Kulturinstitutionernas delaktighet I samverkansmodellen har dialog även förts med de regionala kulturinstitutionerna när planen tagits fram. De sju områden som ligger till grund för finansieringen från staten, och som Kulturrådet vill att regionerna beskriver utifrån vissa kriterier, berör till stor del institutionerna. De sju områdena är: professionell teater-, dans- och musikverksamhet regional museiverksamhet regional biblioteksverksamhet konst- och kulturfrämjande verksamhet regional enskild arkivverksamhet filmkulturell verksamhet hemslöjdsfrämjande verksamhet 9

13 I Östergötlands plan hanteras Östergötlands museum inom två områden: Kulturarv och Bild och form. Strategier för samverkan kring kulturområdet Ur ett regionalt perspektiv är det viktigt att det finns uttalade lokala kulturstrategier för att underlätta samtal, prioriteringar och utvecklingsområden för den regionala kulturen. Förutsättningarna för de lokala strategierna ser olika ut. Historiskt har de två större kommunerna Norrköping och Linköping tillsammans med Landstinget tagit på sig den särskilda uppgiften att trygga finansieringen av de stora regionala kulturinstitutionerna. De större städerna har också genom sin storlek en speciell roll i det regionala kulturlivet. Dessa båda kommuners kulturstrategier berör inte bara den egna kommunen, utan är också viktiga för övriga. Likaså finns det i några av de andra kommunerna exempel på kultursatsningar med betydelse för regionen. Till exempel finns det i Motala en ambition att utvecklas till den tredje kulturkommunen i Östergötland, med liknande roll som den Norrköping och Linköping har idag. Framåt kan det därför bli aktuellt att pröva andra former för den regionala finansieringen, särskilt om eller när regionstrukturen förändras. Regionförbundet Östsam vill stötta de kommuner som i dagsläget saknar utvecklingsstrategier. Detta för att stötta nya former av det kulturpolitiska samtalet, stimulera kulturkompetensen och kulturutvecklingen samt som ett led i den kommunala utvecklingen. Den regionala strategin med kommunkontakterna kan vara tvådelad: 1. Stödja och samverka med de kommuner, som vill satsa på kulturen, på de sätt som bäst främjar de lokalt formulerade utvecklingsidéerna. 2. Samverka med de kommuner som saknar uttalade kulturstrategier, för att bistå dessa med att ta fram sådana. Inom det lokala kulturperspektivet återkommer vissa frågor i flera kommuner. Här finns möjlighet att samverka både på en regional och på en interkommunal nivå. Regional samverkan är exempelvis viktigt för kulturturismen, och där är Östsvenska turistrådet en viktig part. Kommunerna och civilsamhället uttrycker behov kring tjänster och ökad kunskap kring marknadsföring och utvecklingsfrågor. Dessutom uttrycker kommunerna en önskan om att, mer än vad som är fallet idag, bidra med det egna kulturarvet till den regionala helheten. Kulturen har en viktig roll i den regionala profilen, en roll som skulle kunna vara ännu större. Att fortsätta planera för hur olika kulturyttringar kan fungera som fyrtorn i marknadsföringen av regionen är därför en viktig fråga, för såväl kulturområdet som för andra aktörer inom turism, platsutveckling och platsmarknadsföring, för att bidra till ett attraktivare Östergötland. För att stärka det kulturpolitiska uppdraget och samtalet, har flera kommuner återkommit till behovet av en form av regionala träffar för målgruppen tjänstemän, politiker, forskare, kulturskapare och civilsamhällets aktörer. Ett forum och en arena för att diskutera kulturutveckling, regional attraktivitet via kulturen eller 10

14 aktuella teman för kulturområdet. Idag finns flera nätverk på olika nivåer, men inte något som motsvarar önskemålet. Det finns många i kommunerna, på kulturinstitutionerna och bland de verksamma inom det breda kulturlivet, som vill vara med och stärka den Östgötska kulturens roll och utveckling. Strukturer som främjar både de regionala institutionerna och regionens fria kulturskapare behövs för att stärka respektive grupps egna interna arbete och deras samarbeten sinsemellan såväl som inom gruppen. Detta för att åstadkomma en kulturutveckling som är av vikt för kulturen i sig, för dess aktörer och för regionens attraktivitet ur ett boende- och turismperspektiv. Årlig dialogprocess Kulturplanen för Östergötland bygger på dialogprocessen mellan stat, region, kommuner, professionella kulturlivet, civilsamhället med folkbildningen. Regionförbundet ansvarar för samverkansprocessen och ska därmed föra kontinuerlig dialog med berörda aktörer och uppmuntra till möten över gränserna. En årlig dialogprocess, med flera delar, ska etableras i länet. Den kommer bland annat att innehålla: Årlig tema- och samrådskonferens för kommunala och regionala kulturpolitiker och tjänstemän, företrädare för de regionala kulturverksamheterna, folkbildningen och civilsamhället samt kulturskaparna i regionen Uppföljning genom regionala strategidialoger med styrgruppen, där representanter för de regionala finansiärerna finns Regionala samråd med kulturskaparna, institutionerna och civilsamhället utifrån aktuella teman för de olika sektorerna Regelbundna möten om de regionala kulturuppdragen, där uppdragstagarna möter uppdragsgivarna kring uppdragens utformning, anslagen, uppföljnings- och utvecklingsfrågor Återkommande möten kring verksamhetsområdets utvecklingsfrågor med den politiska arbetsgruppen K2, där alla kommunerna och Landstinget i Östergötland ingår Arbetsgrupper och referensgrupper med anledning av utvecklingspunkterna i kulturplanen. Dessa kan vara både tids-, plats- eller ämnesbundna utifrån utvecklingspunktens karaktär. En konkret modell och tidplan för årscykeln kommer att upprättas för 2012, som omfattar följande dialoger och möten: 11

15 Årlig temakonferns Seminarier,konferenser och möten områdesdialoger institutions- /uppdrag- -dialoger kommundialoger organisationsdialoger Arbetsgrupper kring utvecklingsområden Möten med styrgruppen och K2 Uppföljning och utvärdering Regionförbundet kommer att utveckla kvantitets- och kvalitetsuppföljning i samråd med övriga regioner och Kulturrådet under kulturplansperioden. Hösten 2011 ingår Regionförbundet Östsam, tillsammans med nästan alla regioner i Sverige, i nätverket Reglabs lärprojekt kring uppföljning och utvärdering av den nya modellen. De tre inriktningsområdena som ska följas upp och utvärderas är framför allt: samverkansprocessens form och innehåll, statens medfinansiering och kulturpolitikens effekter ur ett medborgarperspektiv. Uppföljningen av den statliga medfinansieringen baseras på Kulturrådets direktiv. Utvärdering av själva modellen, och andra typer av breda kulturutvärderingar, sker tillsammans med den nya myndigheten för Kulturanalys. Med samverkansmodellen blir det Regionförbundet Östsam som årligen ska redovisa hur de statliga medlen har använts och vilka effekter och insatser som uppnåtts på regional nivå utifrån planen. Detta ska ske i samband med årsbokslut och den årliga möjligheten att revidera den regionala kulturplanen. Dessutom kommer Regionförbundet att hålla en årligen uppdaterad informationsbank med uppgifter om kulturkostnader i kommunerna, Regionförbundet och landstinget samt de statliga medlen. 12

16 Perspektiv I de dialoger som förts under 2011 har det varit tydligt att det är ett antal frågor som rör olika perspektiv på kulturområdet, utöver den regionala infrastrukturen för kulturen, som engagerar och berör alla aktörer inom samverkansmodellen. Perspektiven handlar om de förutsättningar som finns för att alla ska kunna ta del av kulturen och kulturen som en del av regional utveckling. För att åstadkomma förändringar och utvecklig kring perspektiven kräver det ett gemensamt arbete för framför allt Regionförbundet, kommunerna och de regionala kulturinstitutionerna. Barn och unga Läroplanen för grundskolan beskriver betydelsen av att ge barn och unga förutsättningar att skapa och kommunicera via olika uttrycksformer. Inom ramen för skolans arbete har kulturen en viktig roll i alla ämnen. I de kulturplaner och strategier som finns i kommunerna går det att förtydliga hur kulturen kan vara en resurs i skolarbetet. I de regionala uppdragen är det beskrivet att arbetet riktat till, och genomfört tillsammans med, barn och ungdomar är av särskild vikt. Skapande skola är en nationell satsning där huvudmän för grundskolan kan söka bidrag från Kulturrådet och som ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i årskurs 1 9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan. Men också att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar. I Skapande skola och utvecklandet av estetiska läroprocesser spelar Kulturskolorna en aktiv roll. Positivt är att flertalet av Östergötlands kommuner har sökt och beviljats pengar för Skapande Skola-projekt. Det finns ett behov av att se över det regionala samarbetet kring hur barn och ungdomar får tillgång till kultur och kulturupplevelser. Genom en gemensam regional satsning mellan kommuner, institutioner och andra aktörer kan en modell tas fram som garanterar att alla barn och ungdomar ges samma möjligheter till en miniminivå av professionella kulturupplevelser, oavsett bostadsort, vilken skola de går på eller vilken kulturell och social bakgrund de har. Många barn- och unga ägnar sig idag åt eget kulturskapande. Det sker på olika ambitions- och kvalitetsnivåer, men oavsett vilken nivå man är verksam på, behövs goda förutsättningar i form av handledning, material, lokaler etcetera. Många kan ordna dessa förutsättningar på egen hand, men för andra är samhällets stöd viktigt. På lokal nivå är det ofta genom musik och kulturskolan man får del av kulturskapande i organiserad form. Regional nivå kan bidra till att ungdomar som visat sig ha intresse och talang inom någon konstform, på vägen får möjlighet att prova sammanhang utanför den egna kommunen. Det kan man göra på många olika sätt genom exempelvis rockbandstävlingar, regionala symfoni- och folkmusikorkestrar, novelltävlingar, 13

17 kulturstipendier, produktionsstöd till dansgrupper, växthusmiljöer för filmare med mera. Redan idag stöttar regionen detta, till exempel Filmprojektet Eastwood, SON:s sportlovsorkester, Ung scen/lab med mera, genom bidrag och stipendier. Årligen delas bidrag ut totalt till konstnärliga yngre utövare. Utmaningar Utmaningarna inom barn- och ungdomsperspektivet är detsamma för regional nivå som för den nationella: hur får vi barn och ungdomar lika engagerade i den regionala, institutionella kulturen som det som brukar benämnas som sub- eller ungdomskultur? Ungdomars intresse och engagemang i den regionala och nationella kulturen handlar inte bara om ungdomarna själva, utan också vilka system vi skapar i samhället för att tillgodose barns påverkan och tillgänglighet enligt FN:s barnkonvention. I arbetet med kulturplanen har frågan om barn- och ungdomars deltagande i planarbetet diskuterats men inte arbetats med. Hur får vi den regionala kulturen att spegla ungdomars kultur? Detta blir en fråga för det kommande utvecklingsarbetet med perspektivet och plandokumenten. Likaså är det ett gemensamt problem både den nationella, regionala och lokala nivån hur skolan och kulturen kan mötas för att svara upp mot de nationella målen. Utvecklingsområden Östergötland planerar att: Arbeta för att ta fram ett handlingsprogram för utveckling av kultur i skolan, med dokumenterad samsyn mellan företrädare för skolan och kulturen, om hur kulturen kan vara en tillgång i alla utbildningar. Se över en lösning för hur barn på förskolor och elever på skolor på ett samhällsekonomiskt bra sätt kan få tillgång till kultur- och naturutbud genom kollektivtrafiken- Utveckla formerna för hur alla barn i regionen genom skolan får del av professionell kultur. Utvidga och utveckla stödet till unga talanger och ungdomars kulturutövande i form av stipendier och specialsatsningar inom olika genrer. 14

18 Arrangörskap och en mer kulturtillgänglig region Arrangörskap berör samtliga kulturområden, och i regionens dialoger har vikten av att utveckla arrangörskapet signalerats tydligt. Inom flera kulturområden är civilsamhället och folkbildningen viktiga som arrangör för allt från teaterföreställningar, konstrundor, filmaktiviteter till festivaler. Sedan 10 år tillbaka finns ett regionalt arrangörsstöd i Östergötland, som ger ett stöd till lokala arrangörer utanför Norrköpings och Linköpings tätorter. Arrangörsstödet är väl utnyttjat och har stor betydelse för många arrangörer. Hur mycket detta utnyttjas varierar dock mellan kommunerna men givet är att den arrangörsgaranti som finns i regionen idag är oerhört viktig för arrangörerna för att kunna ta scenkonstupplevelser till den egna orten. I flera av regionens kommuner pågår planering, för att samla kulturverksamheter i nybyggda eller ombyggda kulturhus, i syfte att ge verksamheten en tydlig och synlig plats. Dessa arenor ägs av kommunerna, men flera aktörer från det civila samhället är med och driver verksamheten. Ofta finns även kommunala kulturverksamheter med, som musik- eller kulturskolan, biblioteket eller en skola med estetisk inriktning. Skapandet av fler kommunala arenor och mötesplatser skapar bättre förutsättningar för kulturen och kreativiteten att nå ut brett. Dialogen kring tillgänglighet bör utvecklas mellan kommuner och institutioner, inte minst för att de mindre kommunerna ska få större bredd och ökad tillgång i sitt utbud. De aktörer som idag har regionala uppdrag är ute i regionen i varierad grad. Många av kommunerna uttrycker önskemål om viss ökad samverkan. Framförallt finns önskemål om tydligare marknadsföring och kommunikation om hur det regionala uppdraget ser ut avseende aktörer, kostnader, hur den regionala nivån kan samspela med den lokala samt vilka skyldigheter den lokala nivån har som beställare och/eller arrangör. I Östergötland är restiderna korta till institutionerna. Förutsättningen är att kollektivtrafiken fungerar och är anpassad till behoven. Alla kommuner har berört de allmänna kommunikationernas betydelse, när det gäller att ta sig till besöksmål och kulturinstitutioner i regionen som vuxen eller barn. All kultur med regionalt uppdrag kan inte, av olika skäl, regelbundet förmedla uppdrag i samtliga kommuner varje år. Därför är det angeläget att utveckla formerna för hur kollektivtrafiken i ökad utsträckning kan göra kulturresor till institutionerna till ett alternativ till den turnerande verksamheten. Tillgänglighetsaspekten kopplat till kulturinstitutionerna har inte varit specifikt framlyft i de tidigare regionala överenskommelserna. I de nya uppdragsbeskrivningarna kommer detta att bli tydligare, vilket gör att uppföljningarna kring tillgänglighet kommer att se annorlunda ut inom ramen för den nya samverkansmodellen. 15

19 Utvecklingsområden Östergötland planerar att: Fortsätta förbättra tillgängligheten till kultur och kulturupplevelser, både genom ökad institutionsnärvaro i de mindre kommunerna och genom förbättrade möjligheter att använda kollektivtrafiken till kulturresor. Arbeta fram en strategi för att stärka arrangörsleden inom alla kulturområden. Verka för samordning och förbättrad marknadsföring av det samlade kulturutbudet som erbjuds invånarna. Fortsätta arbetet kring den regionala biblioteksplanen. Ny teknik och ökad samverkan med andra aktörer kring lokala lärmiljöer ökar medborgarnas tillgång till ett bredare biblioteksutbud. Stärka förutsättningarna för samverkan mellan folkbildningen och andra aktörer för att öka möjligheterna kring t ex amatörkulturverksamhet, olika åldrars tillgänglighet till att själva delta i kulturverksamhet etc. Starta ett nätverk för att stödja de kulturhus som växer fram i flera av kommunerna. Folkhälsa Bildning, kultur och hälsa hänger nära ihop med varandra. De senaste åren har forskningsresultat gett allt starkare vetenskapligt stöd för det som många länge intuitivt vetat; att människor som ägnar sig åt meningsfulla saker har en bättre hälsa än de som inte gör det. Här visar forskning och erfarenheter att de upplevelser, som människor får genom kultur- och naturaktiviteter, har stor betydelse för hur man mår. Det är inte bara känslan av hur man mår som påverkas, utan också rent fysiska och psykiska funktioner som har direkta kopplingar till hälsan. Att vandra i naturen, påta i trädgården, lyssna på en konsert eller sjunga i en kör sänker stressnivån, utjämnar blodtrycket, påskyndar läkning och ökar känslan av välbefinnande. För till exempel Landstinget i Östergötland innebär detta en möjlighet att arbeta med bland annat Kultur på recept. När vårdtiderna kortas minskar behovet av kultur i vården, och då ökar i stället möjligheterna för Landstinget att satsa på andra typer av hälsofrämjande verksamhet. Regionförbundet Östsam har fått medlemmarnas uppdrag att samordna folkhälsoarbetet i regionen från och med halvårsskiftet Ytterst är det kommunerna som ansvarar för folkhälsan för medborgarna, men Regionförbundets medlemmar har sett en fördel i samverkan. Regionförbundet har på olika sätt, bland annat genom olika EU-projekt och andra insatser, visat på de hälsovinster som finns med kultur och natur. Inom projekt har Regionförbundet Östsam, genom intervjuer med kulturföretagare, genomlyst förutsättningar för företagande inom kultur och hälsoområdet. Inom Regionförbundets utvecklingsarbete med tematiserade nätverk, har det i västra Östergötland 16

20 bildats en ekonomisk förening, Upplev Omberg, för att i samverkan generera mer lönsamhet i företagandet och skapa utveckling för bygden. Hemslöjden och Östergötlands museum har arbetat med ett projekt om att möta behov i målgruppen flickor i övre tonåren, Kultur och hälsa Skapa för själen. Med erfarenheter från detta projekt finns nu en utarbetad modell, som kan användas som metod för att motverka stress. Utvecklingsområde Östergötland planerar att: Arbeta vidare med att utveckla kulturens roll i satsningen på bättre folkhälsa. Kulturturism och platsmarknadsföring Genom att använda sig av kulturen kan en region bli attraktiv, synlig och igenkännbar. Alla regioner och platser, som vill bli kända, besökta och valda för etableringar och boende, lyfter fram det som är speciellt och unikt. Ofta hämtas innehållet från kultur- och naturområdet. I Östergötland finns kulturellt och naturbaserade starka, viktiga platser och återkommande evenemang, som skickar viktiga signaler om vilken spännande och intressant region detta är. Dessa platser är de som syns lite extra och som förstärker Östergötland som region. Exempel på denna typ av platser är Göta Kanal, Kolmårdens Djurpark och Söderköping - alltså platser som är starkt förankrade i Östergötland och som folk i allmänhet känner till. I ett framtida utvecklingsperspektiv skulle regionen kunna bli bättre på att identifiera dessa platser och arbeta med dem strategiskt som en del av marknadsföringen av länet. Under 2011 och 2012 arbetar Regionförbundet med projektet KURT kreativ utveckling och regional tillväxt, stöttat av Tillväxtverket. Till grund för detta ligger handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar som kultur- och näringsdepartementen gemensamt står bakom. Arbetet i projektet utförs i fyra olika steg och parallella spår finns mellan kultur och näringsliv. Projektet handlar om företagsutveckling och ett utökat nätverksarbete inom kulturella och kreativa näringar men projektet berör även turismområdet. Arbetet i projektet handlar om att främja grogrund, företagsutveckling, marknadsföring och kulturturism. Kulturområdet har tidigare erfarenheterna av så kallat mötesplatsarbete från tidigare projekt (t ex KRUT) som visat sig effektivt ur såväl ett kulturutvecklingsperspektiv som för destinationsutveckling och kulturellt företagande. Utmaningar Att arbeta med näringslivsutveckling, kulturutveckling och turismutveckling inom ett och samma projekt kan bli lite spretigt. Det gäller här att involvera många och att identifiera rätt sammanhang för att projektet och dess olika aktörer ska hänga ihop. Kommunerna är en viktig del i arbetet med denna typ av mötesplatser och det gäller att få olika aktörer att dra åt samma håll. 17

21 Utvecklingsområden Östergötland planerar att: Utarbeta en strategi för att stödja lokala utvecklingsmiljöer (identifierade mötesplatser) som resurser för destinationsutveckling, kulturutveckling och platsmarknadsföring. Främja nätverksarbete som ökar samverkan mellan kultur och turism. Utveckla en strategi för hur kulturen och dess aktörer kan ta större plats i arbetet med att sprida bilden av Östergötland som en attraktiv region. Kreativa och kulturella näringar Regionförbundet Östsam har sedan mitten av tjugohundratalet arbetat med olika aspekter av kulturella och kreativa näringar (KKN). Sedan år 2011 är Regionförbundet en av flera parter i landet, som tilldelats pengar från Tillväxtverket för att utveckla insatserna kring området, samt koppla det till den nationella handlingsplanen 5 för KKN. Regionförbundet Östsam är även medlem i Generator, det nationella nätverket för denna typ av näringar. Konst- och kulturskapare utgör kärnan i det som Regionförbundet Östsam i tidigare projekt benämnt den kreativa sektorn. Kartläggningar av sektorn visar att dessa representerar en omfattande verksamhet med många utövare och stor omsättning även om de aktörer är få som enbart kan leva på sitt skapande utan andra kompletterande lönearbeten. I den kreativa sektorn ingår också aktörer utanför kärnan, som på olika sätt arbetar med att marknadsföra, sälja och förmedla det som kärnan skapar, en form av kulturentreprenörer. Dessa brukar huvudsakligen ingå och omfattas av de beskrivningar och insatser som de Kreativa och Kulturella Näringarna omfattar. Regionförbundet Östsam har genom flera projekt de senaste 5-7 åren, arbetat med att försöka förstå vilka behov kulturentreprenörer men också kulturskapare har av stöd och sammanhang för att lyckas inom affärs- och näringslivsperspektivet av sitt skapande och företagande. Projekten har bland annat handlat om klusterutveckling, innovationstänkande och entreprenörskap. Regionförbundet Östsam har i uppdrag att arbeta vidare med området, både ur ett näringslivspolitiskt och kulturpolitiskt fält. För att möjliggöra framtida insatser mellan de båda verksamhetsfälten definieras nu en tydligare arbetsmetod. Inom kulturområdet sker utvecklingsarbetet med inriktning på nätverksfrämjande, platsutveckling och kulturinnehåll, medan den nya tjänsten på näringslivssidan, med ansvarar för KKN, arbetar med perspektiven på affärsutveckling och försäljning. I regionen fortsätter satsningen genom att ett antal utvecklingsmiljöer - som bygger sitt innehåll på kultur och kreativitet - identifieras, följs och stöttas. Att det 5 N9060, Rapporter 30 november 2009, Näringsdepartementet, Kulturdepartementet 18

22 i Östergötland finns flera samverkande stadskärnor, innebär att det finns goda förutsättningar att erbjuda kreativa miljöer för kreativa och kulturella näringar. Utmaningar Den kreativa sektorn är ett brett och inkluderande arbetssätt som innefattar många olika typer av verksamheter. Utmaningarna i det utvecklingsarbetet är att hålla nätverksarbetet med kreativa sektorn som grund tillräckligt brett och inkluderande och samtidigt stödja och fokusera på näringsmässig utveckling. Detta är som vi ser det idag två olika spår men likväl som de är olika är de parallella och beroende av varandra. Utvecklingsområden Östergötland planerar att: Arbeta vidare med en tvärsektoriell satsning där både kultur- och näringsliv inkluderas. Skapa arenor för möten mellan näringsliv och kultur för ökad samverkan. Fortsätta att kartlägga den kreativa sektorn och stödja en utveckling av denna som en viktig näringsgren i regionen. Att förstärka den regionala kulturpolitikens roll i arbetet med kreativa miljöer, för att främja det lokala kulturlivets förnyelse och utveckling. Stärka kreativa sektorns nätverk, platsbundna eller tematiska, som finns och arbeta för att dessa blir en resurs för hela regionen. Jämställdhet och mångfald I den reviderade RUP:en uppmanas Regionförbundet tillsammans med andra aktörer att fortsätta stimulera jämställdhetsarbetet och mångfaldsperspektivet i regionen. Med vilka insatser och på vilket sätt den regionala kulturnivån kan arbeta med detta på ett tydligt sätt både inom ramen för de regionala uppdragen och via kulturplansarbetet måste fortsätta att diskuteras. Redan idag ger kulturens och folkbildningens arenor människor förutsättningar att vara delaktiga i ett offentligt samtal om hur livet och samhället utformas i länet. Och hos aktörerna med regionala uppdrag finns en stor medvetenhet kring dessa perspektiv; flera projekt av både intern och publik karaktär har genomförts. Internationellt, interregionalt och interkulturellt samarbete Regionförbundet Östsam arbetar med ett flertal internationella projekt inom verksamhetsområdet kultur, främst inom området kreativa och kulturella näringar. De senaste åren har det vuxit fram ett ökat antal samarbeten interregionalt inom flera verksamhetsområden, och i framtiden ser vi gärna att det tillkommer möjligheter att arbeta med EU:s kulturprogram. Många av institutionerna och kommunerna är också engagerade i flera projekt och nätverk för fortlöpande samarbete med andra regioner, i och utanför Sverige. 19