HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITIK. Reformering av vårdens makrostruktur och ansvarsfördelning

Transkript

1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITIK Reformering av vårdens makrostruktur och ansvarsfördelning Pia Maria Jonsson, Med.dr. Hälsosystemforskare Medical Management Centrum, MMC Karolinska Institutet , H Ä L S A J Ä M L I K H E T J Ä M S T Ä L L D H E T K V A L I T E T K O S T NA D S E F F E K T I V I T E T F I N A N S I E R I N G O R G A N I S A T I O N R E G L E R I N G U P P F Ö L J N I N G 2

2 MÅL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen KRAV Vården skall Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen Vara lättillgänglig Bygga på respekt på patientens självbestämmande och integritet Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen

3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN 1982:763 Mål för hälso- och sjukvården Krav på hälso- och sjukvården Landstingens ansvar: finansiering, tillhandahållande av tjänster Kommunernas sjukvård Gemensamma bestämmelser (vårdavgifter, forskning) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSREFORMER Bakgrund Demografi teknologi konsumenttryck Ekonomisk utveckling Regionala variationer (O)tillgänglighet politiskt missnöje

4 Demografisk förändring Förväntad dubblering av antalet personer över 65 år mellan The age quake Antal primära ledplastiker Knäledsplastiker Höftledsplastiker (artros) Höftledsplastiker (artros och fraktur) Källa: NKO, SKL Vårdgarantiprojektet, Källor: Nationalregistret för höftledsplastiker och Knäplastikregistret

5 Framtida operationsvolymer Diskbråck Spinal stenos Segmentell smärta Höftledsartroplastik Höftledsartroplastik inkl. fraktur Knäledsartroplastik inkl. fraktur Menisk (dagkirurgi och slutenvård) Korsband (dagkirurgi och slutenvård) Källa: NKO, SKL Vårdgarantiprojektet, Källor: Socialstyrelsens patientregister och Befolkningsframskrivningar från SCB EKONOMISK UTVECKLING OECD Health Data 2006

6 Sjukvårdskostnader och BNP per invånare inom OECD (USD), 2002 Fig. 3:1 Källa: OECD 2004

7 Hälso- och sjukvårdskostnaderna 2005 EXKLUSIVE KOMMUNAL SJUKVÅRD 222,5 miljarder kronor (214 miljarder 2004) 8,3 procent av BNP (8,3 procent 2004) kronor per invånare ( kronor 2004) INKLUSIVE KOMMUNAL VÅRD estimat 9,0 procent av BNP (9,0 procent 2003)

8

9 Samhällets kostnader för all sjuklighet. Miljarder kronor Sluten och öppen vård 159 Läkemedel 29 Sjukskrivning 188 Förtidspensionering 134 Förtida död 40 TOTALA KOSTNADER 550 Källa: Persson U. Hur påverkar sjukskrivningarna samhällsekonomin? IHE Forum 2003.

10 Landstingens nettokostnader per inv Norrbotten Stockholm Gotland Blekinge Dalarna RIKET Kalmar Kronoberg Uppsala Halland Fig. 5:13 Andel (%) läkarbesök hos privata vårdgivare i primärvården, per landsting, 2003 Källa: Landstingsförbundet 2004

11 Got la nd Kronoberg Skåne Stockholm Kalmar Västernorrland Öst e rgöt la nd Norrbotten Riket Ha lland Uppsa la Västerbotten Gävleborg Jönköping Da la rna Västra Göt aland Vä st m a n la n d Jämtland Vä r m la n d Örebro Blekinge Södermanland Kronor per 1000 invånare Behandling av ledgångsreumatism Försäljning av etanercept och infliximab per landsting. Fig. 5:3 Landstingsfördelning av användning av kranskärlsröntgen vid akut hjärtinfarkt hos patienter utan SThöjning och yngre än 80 år, 2003 Källa: RIKS-HIA 2004

12 Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver Procent 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Östergötland Halland Blekinge Västmanland Jönköping Kronoberg Kalmar Västernorrland Skåne Västerbotten Norrbotten Sverige Stockholm Örebro Uppsala Värmland Västra Götaland Dalarna Sörmland Gävleborg Jämtland Källa: Vårdbarometern Framkomlighet på telefon för tidsbeställning för läkarbesök på vårdcentral, 2002 och 2005 Fig. 8:2 Källa: Socialstyrelsen 2005

13 Regionala variationer Skillnader i vårdbehov: Demografi, sjukdomsförekomst Skillnader i vårdefterfrågan:utbildning, ekonomi, kulturella aspekter, supplierinduced demand Skillnader i medicinsk praxis: Lokala resurser, prioriteringar och riktlinjer; Nyckelpersoners kunskaper och attityder; Klinisk osäkerhet när evidens saknas HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSREFORMER Trender 1990-talet Strävan efter ökad produktivitet och effektivitet, decentralisering - New Public Management ökade patienträttigheter 2000-talet Strävan efter jämn kvalitet och tillgänglighet - Centralisering, ökad statlig styrning?

14 TEORETISKA REFERENSRAMAR OCH MODELLER Ansvar: Politiskt - Ekonomiskt - Administrativt /operativt Hälso- och sjukvårdens järntriangel : Patienter - Producenter - Tredjeparts finansiärer Klassifikation av reformstrategier (Saltman et al.): Efterfrågesidan t.ex. fritt val av läkare och sjukhus, vårdgarantier Utbudssidan beställar-utförarmodeller, aktivitetsbaserad ersättning (DRG) etc. KONFLIKTER? Autonomi och närdemokrati vs. vård på lika villkor Volym vs. kvalitet

15 LÖSNINGAR? Större regioner /landsting Statlig styrning gm. finansiering / ägarskap Tvingande lagstiftning Reglering Kunskapsstyrning Ökad transparens och konsumentmakt Tab 8:1

16 REGLERING OCH ANDRA STYRMEDEL Statskontoret 2005:28 Nationella inriktningsdokument Överenskommelser Statsbidrag Information STYRPAKET STATLIGA MYNDIGHETER Socialstyrelsen SBU Läkemedelsverket Läkemedelsförmånsnämnden Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Folkhälsoinstitutet Smittskyddsinstitutet

17 Rikspolitiska frågeställningar Väntetider och tillgänglighet Effekter av vårdgarantin? Sjukskrivningskostnader och -praxis Nationella riktlinjer Hälso- och sjukvårdens framtida struktur och organisation Ansvarsutredningens förslag Informationsförsörjning och hantering av elektroniska patientdata Patientdatautredningens förslag Ansvarskommittén - slutbetänkandet 27 februari 2007 Följande bilder ingår i kommitténs egen presentation, som finns att hämta på regeringskansliets hemsida.

18 Ansvarskommitténs ledamöter Ordförande Mats Svegfors, landshövding Ledamöter Sven-Erik Österberg (s), riksdagsledamot, Göran Magnusson (s), f.d. riksdagsledamot, Peter Hultqvist (s), riksdagsledamot, Elaine Kristensson (s), f.d landstingsråd, Ulla Ölvebro (s), f.d. kommunalråd, Göran Lennmarker (m), riksdagsledamot, Carl Cederschiöld (m), f.d finansborgarråd, Stefan Tornberg (c), riksdagsledamot, Olle Schmidt (fp), europaparlamentariker Acko Ankarberg Johansson (kd), kommunalråd, Hans Andersson (v), f.d riksdagsledamot, Håkan Wåhlstedt (mp), partisekreterare Ansvarsreformen En sammanhållen reform som genomförs i två steg steg 1 till 2010, steg 2 till 2014 En genomgripande reform av den regionala samhällsorganisationen Systemsyn reformeringen av den statliga styrningen, regeringskansliet, länsstyrelser och regionkommunerna hänger samman

19 Ansvarsreformens huvuddrag 1. Staten samordnas sex till nio län, enhetlig indelning, klarare styrning, samlad tillsyn 2. Regionkommuner ersätter landstingen samma indelning som länen, regionalt utvecklingsansvar, vidgat uppdrag, ny regionplanering 3. Hälso- och sjukvårdsansvaret renodlas regionalt ansvar, enhetlig statlig styrning, samlad patientlag 4. Ett tydligare kommunalt ansvar ny samrådsordning staten/kommunsektorn, finansieringsprincipen regleras, gemensam kommunal uppföljning, speciell uppföljning av de små kommunerna, ingen kommunindelningsreform nu 1. Staten samordnas Målet: Samlad och kraftfull stat nationellt och regionalt, Renodling mot normering annan styrning begränsas Kunskapsstyrning i fokus rätt är effektivt Utvecklad styrning kräver utvecklad uppföljning Regeringskansliet centralt för förändring översyn krävs! Enhetlig statlig regionindelning för samordning internt och samverkan externt Länsstyrelsens roll som företrädare för regeringen inskärps färre länsstyrelser/landshövdingar Länsstyrelserna samordnar staten och tar fram kunskap som ser över stuprörsgränserna Tillsyn blir en statlig angelägenhet och samordnas regionalt

20 2. Regionkommuner ersätter landstingen Samlat regionalt utvecklingsuppdrag (jfr Skåne/VGR) Direktvalda organ samverkansorganen avvecklas Samverkan med staten regionalt central för framgång inte antingen eller Helt nya uppdrag: regionplaneinstrument samt ansvar för vissa delar av naturvård och kulturmiljövård Tydlig rollfördelning stat/regionkommun Gemensam struktur ger förutsättningar för samverkan utifrån samhällets samlade resurser Möjligt med bredare uppdrag om/när så är lämpligt 3. Hälso- och sjukvårdsansvaret renodlas Likvärdig och hög kvalitet i vården uppnås genom renodlad statlig styrning och stärkt nationell uppföljning. Färre, mer jämstora och resursstarka huvudmän ger utvecklingskraft. Fortsatt decentraliserat system ger incitament för utveckling och spritt risktagande. Öppning sker för vidgad roll för företagshälsovården, mindre bundenhet till listning hos allmänläkare etc. Nationell patientlagstiftning stärker medborgaren.

21 4. Ett tydligare kommunalt ansvar Fastlagd ordning för samråd forum för tillämpning av finansieringsprincipen, tydlighet och öppenhet mellan sektorerna, motor för ny strategisk kunskap om offentlig välfärd Uppgifterna fokuseras tillsynen blir statlig Länsstyrelserna följer de mindre kommunerna Samverkan stimuleras, och redovisas bättre tydlighet för medborgarna/väljarna Sammanläggningar underlättas Ingen indelningsreform nu men utmaningar kommer troligen framöver Genomförandet Företrädare för samtliga partier överens om den nya modellen Sex månaders remisstid Inriktningsproposition Tre statliga förhandlingsmän som för dialogen med regioner och kommuner i olika delar av Sverige Självorganisering fr.o.m 2007 utifrån klara kriterier i dialog med staten, helst vara klart till valet 2010 Helheten skall senast vara genomförd till valet 2014 Statens aktivitet ökar efter hand utredningar om regeringskansliet, strategi för styrningen av kommunerna etc