Det går att leva vidare

Transkript

1 Samtalshandledning Det går att leva vidare Samtal om sorgen efter en närstående som tagit sitt liv Kerstin Selén NASP Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa

2

3 NASP 2003 Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa Box Stockholm Tfn: 08/ E-post:

4 INNE HÅLLS FÖR TECK NING FÖRORD... 6 SAMTALSGRUPPEN... 7 DELTAGARE... 8 CIRKELUPPLÄGG... 9 MÖTESPLATSEN...11 FÖRSTA TRÄFFEN FÖRSLAG PÅ SAMTALSINGÅNGAR Min berättelse...14 Berättelserna i rapporterna...14 Temasamtal Ytterligare en samtalsingång...16 NÅGRA METODEXEMPEL...17 Rundor...17 Tankebok...17 Konst som befrämjar dialog Presentationsövning med Bildspråk eller Relationien Relationien vid temasamtal...19 Bildspråk vid temasamtal...19 SPECIELLT TILL SAMTALSLEDAREN TILL SIST...22

5

6 Förord En person som drabbats av att en närstående tar sitt liv ställs inför den tyngsta sorgeprocess man känner till. Sorgen går aldrig riktigt över. Den är något man bär med sig resten av livet. Skuldkänslor, som ofta finns med även i den vanliga sorgereaktionen, är accentuerade. Även känslor av skam förekommer. Tillsammans med personer som gått igenom samma sak kan ett samtal på lika villkor föras, där empati, igenkänning och förståelse stödjer och stärker de deltagande. Någon uttryckte det som att man har en hink med kraft, och den fylls på vid träffarna med samtalsgruppen. Denna sam tals hand led ning har Sensus studieförbund 1 tagit fram i samarbete med SPES 2 och NASP 3. Den vänder sig till grupper där man delar er fa ren he ten av att ha förlorat en närstående i suicid. Stockholm i november 2003 Kerstin Selén Margit Ferm Danuta Wasserman Sensus studieförbund SPES NASP 1 Sensus studieförbund, hemsida: e-post: info@sensus.se 2 Riksorganisationen för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, tel: , hemsida: e-post: info@spes.nu 3 NASP Na tio nellt cen trum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Box 230, Stockholm, fax: , tel: , hemsida: e-post: suicid.forskning@ipm.ki.se 6

7 Samtalsgruppen En samtalsgrupp för sörjande fungerar bäst när deltagarnas sorg har mognat något. I samtalsgruppen är lyssnandet det centrala, och en människa i djup kris har ofta inte förmågan att sätta fokus på övriga gruppdeltagares känslor. En person som befinner sig i akut kris kan behöva professionell hjälp. Tyvärr är verkligheten sådan att den hjälpen inte alltid finns att få. Personen vänder sig kanske då till SPES, och han/hon får absolut inte avvisas. Det bästa man kan göra i situationen är att ge tid för ett längre enskilt samtal och vara inställd på att en deltagare som nyss påbörjat sitt sorgearbete måste beredas mer plats i gruppen än övriga deltagare. Samtalshandledningen syftar till att ge samtalet en struktur som un der - lät tar för deltagarna. Viktigt är att påpeka att samtalsgruppens träffar inte är terapi och att var och en får berätta med sina egna ord och har rätt att bli lyssnad till. Det är önskvärt att alla gruppens deltagare har läst sam tals hand led ning en före första samtalsträffen. Genom Sensus av del nings kon tor kan den som pdf-fil skickas ut via e-post eller med vanlig post till dem som inte har möjlighet att ta emot text digitalt. 7

8 Deltagare Deltagare i samtalsgruppen är personer som förlorat en anhörig i suicid. Det allra bästa vore om olika kategorier, till exempel föräldrar, kunde träffas för sig, men om man vill ha fysiska möten är detta ofta inte möjligt, då re kry te rings un der la get (tack och lov!) är begränsat. Om sam tals grupp ens deltagare huvudsakligen möts på nätet, kan personer av samma kategori (adoptivföräldrar, syskon etc.) ha sin egen cirkel. Är du in tres se rad av en samtalsgrupp på nätet så ta kontakt med ditt Sen sus kon tor! Sensus har utvecklat metoder för distanscirklar på nätet och kan ad mi nis tre ra sådana och ge pedagogiskt stöd. Som påpekats tidigare ställs större krav på gruppen när personer i färsk sorg deltar. Det finns ingen gräns för hur länge man kan ha levt med sin sorg för att ha stort utbyte av att ingå i en samtalsgrupp. Fem till åtta personer är det op ti ma la antalet deltagare i en sam tals grupp. Man är tillräckligt många för att sam ta let ska få bredd och dyna mik, och man är inte fler än att var och en blir sedd och får tid att prata. 8

9 Cirkelupplägg Redan i inbjudan till samtalsgruppen bör det framgå hur många gånger man ska träffas. Vid de tre första träffarna blir man en grupp, trygghet och för tro en de byggs upp. Vid de två sista träf farna börjar man mentalt separera från grup pen. De effektivaste träffarna sker alltså däremellan. Detta kan vara bra att veta när man beslutar hur många gånger man ska mötas. De presumtiva deltagarna bör också i förväg få veta hur om fat tan de engagemang tidsmässigt de har att ta ställ ning till. Hur länge man träffas varje gång bör också framgå i inbjudan. (Om man vet ungefär vilka personer som är in tres se ra de av samtalsgruppen, kan inbjudan gärna föregås av en diskussion där man tillsammans kommer fram till vad som passar bäst.) Bor man nära varandra kanske man träffas varannan vecka under två timmar. Är restiderna långa kan ske man väljer att ses lite mer sällan, men i stället ha längre samlingar. Träffarna kan, om man vill, delvis ske på nätet. Även om man bor i hygglig närhet av varandra kan det vara ett fint kom ple ment till de fysiska träffarna att man möts på nätet, i ett ge men samt virtuellt rum. Sensus studieförbund hjälper till att lägga upp ett sådant rum. De fysiska träffarna väcker starka känslor och många tankar, och det kan vara skönt att delge varandra sina eftertankar. Vissa personer har också lättare att uttrycka sig i skrift än i tal, och här får de tillfälle att vara aktiva. 9

10 Träffarna bör ha en tydlig struktur. Kaffedrickning hör till när man träffas i detta land. Mitt förslag är att gruppen börjar med kaffet och under kaffedrickningen avverkar småpratet, för att efter kaffet gå in i de djupare samtalen och få stanna kvar i dem utan paus. Inled gärna varje träff med att gå laget runt och ge var och en möjlighet att säga något helt kort om hur det varit sedan förra träffen. Det är en enkel metod att genast inne slu ta alla i samtalet. Efter denna första runda samtalar gruppen enligt den eller de metoder och ingångar gruppen valt, för att avslutningsvis göra en runda där var och en får fundera på och berätta: Vad bär jag med mig hem efter dagens samtal? 10

11 Mötesplatsen Platsen för gruppens möten är viktig. Miljön bör vara lugn, vilsam och bekväm. Det har också betydelse hur man sitter i en samtalsgrupp. Om gruppen inte möts i hemmen, då det naturliga är att man sätter sig i soffgruppen, är det gynn sam mast för samtalet att deltagarna sitter på stolar i cirkel, utan bord emellan sig. Det kan vara bra att mötas på neutral mark. Kanske gruppen kan träffas i någon av kommunens lokaler eller i församlingshemmet. Rådgör med Sensus, eller ring själv kommunkontoret eller pastorsexpeditionen och fråga. Gruppen bör få samtala ostörd av andra personer. Alla te le fo ner ska självklart vara avstängda. Möts man i hemmen bör icke deltagande familjemedlemmar hur brutalt det än kan låta hålla sig utanför hemmet. 11

12 Första träffen Vid den första träffen är det av yttersta vikt att alla som ska delta i sam tals grup pen är närvarande. Annars får man börja om igen vid nästa träff och tappar då energi. Även vid öv ri ga träffar bör del ta gar na prioritera sam tals grup pen. Då en del ta ga re i gruppen fattas är det en annan grupp enligt grupp dynamikens lagar. Av samma anledning ska man inte ta in en ny deltagare då cirkeln har startat. I en sam tals grupp som denna där trygghet och förtroende ska byggas upp, är detta särskilt viktigt. Vid första träffen presenterar sig alla för varandra (förslag på pre sen ta tions me tod finns nedan). Samtala gärna om sam tals hand led - ning en och vilka me to der ni vill an vän da. Det är också viktigt att gruppen kommer överens om spel reg ler och praktiska frågor. Ett exempel på prak tisk fråga är hur man gör med kaffedrickningen. Hur fördela ansvaret för för bere - del sen av denna viktiga ak ti vi tet? Spelregler Tystnadsplikt, att allt vad som sägs i gruppen stannar inom gruppen, är en vä sent lig spelregel. Respektfullt lyssnande, att man inte avbryter den som talar, är en annan. Till det respektfulla lyssnandet hör att låta bli att ifrågasätta. Det är särskilt viktigt då den som talar blottar sina sår i själen Misstänker du till exempel att den berättande förskönar relationen till den döde, så ac cep te ra det. Det hand lar om människors olika sätt att handskas med sin sorg. Att bearbeta olika psykiska försvar överlåts åt professionella. Till spelreglerna hör också att man i möjligaste mån deltar vid alla träffar. Att vara med i samtalsgruppen är fritt och frivilligt, men när man valt att delta är det ett åtagande. Likaså håller man de överens- 12

13 komna tiderna. Samtalet börjar och slutar bestämda klockslag, och då deltar alla. Samtal av det här slaget fungerar inte om deltagare kommer och går som det passar dem. Att mobiltelefoner stängs av är en självklarhet som man kan behöva påminna om varje gång. 13

14 Förslag på samtalsingångar Min berättelse En deltagare står i fokus och berättar sin historia om sin erfarenhet av en närståendes suicid. Kom överens om tur ord ning vid den första träffen. Eventuellt, om man har gott om tid, hinner mer än en person berätta sin historia, men låt det då bli en ordentlig paus mellan berättelserna. Man berättar från början (vad man själv uppfattar som början) fram till hur man har det idag. Övriga deltagare sitter tysta och lyssnar. Då berättaren avslutat kan han/hon själv föreslå ett samtal om något han/hon vill dela erfarenheter och tankar kring. Det ger sig. En stunds tystnad kan kännas nödvändig efter be rät tel sens slut, för den som berättat såväl som för dem som lyssnat. Ge plats åt stunder av tystnad! När alla fått berätta sin historia, kan man fortsätta träffarna med te ma - sam tal eller samtal om rapportböckernas texter. Berättelserna i rapporterna Om berättelserna i rapporterna Det går att leva vidare och När livet inte längre är värt att leva används, krävs att del ta gar na bekantar sig väl med dessa berättelser. I den senare rapporten ligger fokus på suicid hos adop te ra de. 4 Rap por ter na ingår i Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsas (NASP) serie Att satsa på psykisk hälsa förebygga självmord och självmordsförsök. Ett sätt är att en eller ett par deltagare inför varje samling väljer ett av bokens avsnitt. De återger berättelsen och be rät tar varför de valt just den. Berättaren kan själv föreslå ett samtalsämne utifrån det valda avsnittet. Ett annat sätt är att man utgår från teman och hur dessa skildras i de olika berättelserna. Vilket angreppssätt man än väljer är det av yttersta vikt att bokens berät tel ser behandlas med stor respekt. De är ju inga fiktiva texter, utan 4 NASP 2002, rapport nr 3 respektive nr 4. Beställs från Na tio nellt cen trum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Box 230, Stockholm, fax: , tel: , e-post:suicid.forskning@ipm.ki.se 14

15 be rät tel ser skrivna av SPES-medlemmar som generöst delar med sig av den svåraste och mest ge nom gri pan de upplevelse de varit med om, något som varken kan recenseras eller på något sätt bedömas. Vi får spegla oss i deras berättelser, och det ska vara oss själva vi talar om med ut gångs punkt i texterna. Härvidlag bör alla gruppdeltagarna iaktta vaksamhet och det är allas ansvar att påpeka vänligt men bestämt om någon bryter mot berättarnas integritet. Temasamtal Nedan några förslag på teman: Tiden före. Signalerna. Begravningen. Sorgens stadier. Roller i sorgen. Sörja tillsammans. Sörja på olika sätt. Omgivningens reaktioner. Undvikande. Stöd. Lärdomar? Tröst. Bemötande av olika personalkategorier. Att se den döde. Hur var det? Hur önskar du att det hade varit? Barn. Syskon. Symbolhandlingars bärkraft. Vilka upplevelser har du av sym bol - hand ling ar? Förändrade familjerelationer. Beskedet. Att ha hittat den döde. Skulden. Adoptivbarn/adoptivföräldrar/fosterföräldrar. Hur jag och min livssyn förändrats. 15

16 Med avsikt har samtalet om beskedet och att ha funnit den döde fått bryta kronologin. Att berätta om dessa traumatiska händelser väcker särskilt starka känslor. Man återupplever och kommer på nytt i kontakt med känslorna som uppstod då man fick budskapet eller hittade den döde. Den som inte orkar berätta ska inte pressas. Det är helt tillåtet att sitta tyst. Tårar som får rinna är inte farliga. Att visa sina känslor är naturligt i dessa sammanhang. Ytterligare en samtalsingång Läs (eller sjung!) psalm 217, Gud för dig är allting klart, i Den svenska psalmboken. De som vill berättar: Vilka tankar väck er psalmen? Vad känner du igen dig i? Är det något i texten du vill opponera dig mot? 16

17 Några metodexempel Rundor Rundan är studiecirkelns vanligaste och mest grundläggande metod. Att göra en runda betyder helt enkelt att var och en utan att avbrytas talar i tur och ordning. Genom att man gör en runda får var och en säga sitt och blir lyssnad till. Rundan är grundmetoden också då man använder redskap som bild språk och Relationien, som berättas om nedan. Vid tema samtalen gör man rundor så att alla inkluderas i sam ta let. Rundan säkrar att alla får säga sitt, men det bör påpekas varje gång att man har rätt att avstå från sin tur, man pas sar. Efter rundan kan frågor ställas och kommentarer ges. Ett stöd i rundan kan vara att låta ett föremål cirkulera. En dast den som håller i föremålet får tala. Använd ett föremål som känns skönt i handen, som en len sten eller ett äpple. Tankebok Varje deltagare har sin egen lilla skrivbok, den får gärna vara olinjerad: det underlättar om tankarna vill ta sig uttryck i bild snarare än i text. Tankeboken används för att ge deltagarna stöd i den egna reflektionen mellan frågorna eller berättelserna och samtalen. Vilka tankar (bilder) kommer för mig? Vad vill jag samtala vidare om/tänka mer på? Även mycket kortfattade an teck ning ar hjälper oss att hålla kvar tankarna, och då kan vi lyssna fokuserat på vad de övriga säger, utan att behöva hålla kvar i minnet vad jag ska säga när min tur kommer. Den stund av tystnad, då deltagarna funderar och skriver, gör att alla får tid att formulera sig. Tankeboken kan också bli en värdefull dokumentation för en själv. Tan ke böck er na är privata, och man väljer vad av det skrivna man vill dela med gruppen. 17

18 Konst som befrämjar dialog Genom det lokala Sensuskontoret får cirkeln tillgång till verktyg som kan underlätta och fördjupa samtalet. Bildspråk är en samling svartvita fotografier. Relationien är ett di a log konst verk i många delar. Båda red ska pen kan vara för lö san de för samtalet då fler sinnen används och fantasi och symbolspråk aktiveras. För många kan det kännas skönt att få hålla något i handen då man talar, och att blickarna vilar på bilden eller fö re må let och inte på den egna personen. Den som berättar väljer själv hur öppen han/hon vill vara. Nedan ges ett par exempel på hur redskapen kan användas. Presentationsövning med Bildspråk eller Relationien Vid första träffen kan antingen ett Bildspråk eller Relationien (se föregående stycke) användas vid presentationen av grup pens del ta ga re. 1. Sprid Bildspråkets fotografier över en större yta, så deltagarna i lugn och ro kan gå runt och välja en bild. 2. Ge instruktionen: Vi presenterar oss för varandra genom att var och en, utan att prata, väljer en bild som berättar något om dig själv. Då du valt bild, låt den ligga kvar så länge, för det kan vara någon annan som väljer samma bild. Sätt dig på din plats för att visa att du valt. När det är din tur, säg vad du heter, varför du har valt bilden och berätta helt kort varför du deltar i samtalsgruppen. 3. Spela gärna lugn musik medan deltagarna väljer bild. 4. När alla satt sig igen ber du deltagarna att hämta sina bilder. (Om någon bild valts av flera personer får de låna bilden av varandra då presentationen görs.) 5. I turordning presenterar deltagarna sig och berättar om sina bilder. Poängtera innan ni börjar att alla ska få tala oavbrutna och okommenterade. Påpeka också att pre sen ta tio nen inte ska ta mer än några minuter per per son, det kan sänka prestationsångesten. 6. Samtala kort efteråt om hur övningen upplevdes! På liknande sätt använder ni Relationien. Då får deltagarna plocka ett av föremålen och berätta kring det, alternativt använda fler delar av Relationien som ställs samman. 18

19 Relationien vid temasamtal Relationien är, som namnet anger, skapat för att åskådliggöra relationer 5. Särskilt givande kan det därför vara att använda sig av Relationien vid temasamtal som behandlar ämnen som olika roller i sorgen, förändrade familjerelationer eller om giv ning ens reaktioner. Innan ni sätter igång bör deltagarna ha fått tid att fundera och titta på Relationien, allt under tystnad. Låt sedan deltagarna i tur och ordning plocka med Relationien, möblera med föremålen och berätta om sin uppställning. Återigen gäller att de övriga deltagarna lyssnar utan att ge kommentarer eller ställa frågor. Då alla har berättat kan du lyfta fram något gemensamt tema, om det finns något, och föra vidare samtalet på ett mer ge ne rellt plan. Bildspråk vid temasamtal På samma sätt som Bildspråk använts vid pre sen ta tion söv ning kan det användas vid temasamtal, förslagsvis om sorg, skuld eller tröst. Ex em - pel vis: Välj en bild som säger något om vad tröst är för dig. 5 Med Relationien följer en handledning. 19

20 Speciellt till samtalsledaren Om det är en grupp där man drar sig för att öppna sig och samtalet går trögt, är det trygghetsskapande att föra upp frågorna på ett generellt plan. Börja meningar med: Det är vanligt att man reagerar med..., Många tycker att.... Tidigare har påpekats att man inte ska ifrågasätta det som berättas. En skuldbefriande fråga kan dock många gånger vara på sin plats: Var det inte rimligt att handla som du gjorde, med tanke på vad du visste då? Det vore önskvärt att alla som drabbats av det trauma som en närståendes suicid innebär, fick professionell hjälp under den första tiden. Så ser det tyvärr inte ut, och det kan medföra att gruppen får någon deltagare som behöver mer stöd och tid än övriga. Ta ett samtal med honom/henne innan sam tals grup pen startar. Var tydlig med vad samtalsgruppen är. Kanske församlingen som personen tillhör har någon person med särskild kompetens att stötta individer eller familjer som befinner sig i kris. När vi leder samtal kan vi bli oroliga då det blir tyst och tro att det är vår uppgift att genast åtgärda saken. Var inte rädd för stunder av tystnad. I dem reflekterar vi och i dem sker bearbetning. I dem kan vi vila i den djupaste gemenskap och empati. Var inte heller rädd för tårar. Gruppen kommer att ge den enda tröst som är adekvat: man är närvarande, någon sträck er kanske fram en hand eller lägger en arm om en axel. Om en gruppdeltagare dominerar för mycket eller avbryter andra, kan du dämpa denne genom att se till att placera dig bredvid honom/ henne. Då han/hon pratar för mycket kan du tydligt men diskret trycka till per son ens hand med din: Låt oss nu lyssna på Anna!, Det kanske är någon annan som har synpunkter? Den tystlåtne, inåtvände deltagaren kan hos andra skapa en osäkerhet: Man vet inte vad han tänker, Han bjuder inte på sig själv. Vi är 20

21 ofta snabba att oreflekterat tolka andras beteende, och personen kan felaktigt uppfattas som passiv, ointresserad och t.o.m. kall. I samtalsgruppen ska vi inte analysera varandras personligheter. Ledaren kan behöva påtala att vissa bearbetar genom att berätta, andra genom att lyssna. Du är ledare i en självhjälpsgrupp, där du är en i gruppen med ett spe ci ellt ansvar för processen. Det kan vara be ri kan de för dig att få mer kun skap om kristeori och grupp processer. Denna enkla handledning ger dig några me to dis ka tips, men inga teoretiska kunskaper. Sensus stu die för bund kan erbjuda utbildning för samtalsledare och för ledare av sorge grup per. Från Sensus kan du även få litteraturtips. 21

22 Till sist Sensus studieförbund är SPES studieförbund. Sensus och SPES sam ar - be tar kring folkbildningsinsatser som sam tals cirk lar och in for ma tions - till fäl len om suicid. Våra ge men sam ma mål är att med folkbildningens metoder öka kun ska pen om suicidprevention och om hur anhöriga ska bemötas värdigt och empatiskt. I studiecirkelns form kan SPESmed lem mar stärka varandra och stötta varandra att leva vidare. Vi har tidigare gjort en pärm till stöd för SPES informatörer. Sensuskontoret ger pedagogiskt och praktiskt stöd. Ett ex em pel på pe da go giskt stöd är denna samtalshandledning. Kon tak ta Sensus lokalkontor vid bruk av den. Du finner Sensus i telefonkatalogen eller genom hemsidan, Samtalshandledningen är faktagranskad av Margit Ferm, ordförande för SPES, och professor Danuta Was ser man, chef för Nationellt centrum för suicidforskning och pre ven tion av psykisk ohälsa, 22

23 Dina synpunkter Med hjälp av dina och andra lä sa res synpunkter får vi på Na tio nellt cen trum för suicid forsk ning och pre ven tion av psykisk ohälsa möjligheter att utifrån olika erfarenheter inom ar be tet med själv mords nä ra per so ner ut veck la och för bätt ra kommande rap por ter för att bättre tillgodose de för ut sätt ning ar som krävs för ett framgångsrikt själv mords fö re byg gan de arbete. Tag gärna kontakt med: NASP Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psy kisk ohälsa Box Stockholm Tfn: Fax: E-post: Utgivna rapporter 1/95 Självmord i Stockholm Kartläggning av själv mor den i Stockholms läns sjukvårdsområden och psy ki a tris ka sek to rer 1/97 Självmordspatient på psykiatrisk klinik 2/97 Självmordstankar bland sjuksköterskor i Sverige 1/98 Suicidriskbedömning 1/99 Den första nationella nätverkskonferensen i själv mords pre ven tion 2/99 Future risk after an attempted suicide 1/00 Kärleken är den bästa kicken 2/00 Den andra nationella nätverkskonferensen i själv mords pre ven tion 3/00 Att påskynda livets slut. Historik, forskning och aktuell svensk och internationell debatt om eutanasi

24 4/00 Hastening the end of life. History, research and current Swedish and international debate on the issue of euthanasia 5/00 Literature revies: Relationship between cholesterol and suicide 1/01 Guidelines for suicide prevention in schools 1/02 Den tredje nationella nätverkskonferensen om själv mords pre ven tion barn och ungdomar 2/02 Hur upptäcker vi sårbara elever? Utvärdering av en film do ku men tär för självmordsprevention bland gymnasieelever 3/02 Det går att leva vidare en rapport om sorg, när någon som står oss nära tagit sitt liv 4/02 När livet inte längre är värt att leva berättelser om fyra unga adopterade 1/03 Självmordsprevention i skolor i Sverige hur ser det ut idag? Gröna serien - Kristeamkris ett mini-projekt. Debriefing och restrospektiva genomgångar på psykiatrisk öp pen vårds mot tag ning: Er fa ren he ter vid im ple - men te ring - Könsparadoxen varför tar dubbelt så många män som kvinnor sina liv, samtidigt som det är flest kvinnor som är deprimerade? - Suicide among the elderly in Sweden Riktlinjer - Nationella riktlinjer vård av suicidala barn och ung domar med familjer - Att förebygga självmord och självmordsförsök hos skolelever Världshälsoorganisationens stödmaterial för lärare och annan skol per so nal anpassat till svenska förhållanden

25 Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa NASP Statens och Stockholms läns landstings centrala expertenhet inom självmords forsk ning och självmordsprevention. Centret har ett nationellt och regionalt ansvar för att arbeta med kunskapsinsamling och kunskapsförmedling samt för att initiera och bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt som främjar självmordsförebyggande åtgärder. Det nationella ansvaret tillkom genom ett riks dags be slut Centret är WHO s samarbetscentrum för självmordsprevention. Verksamheten kan delas in i fyra huvudområden: forskning och ut veck ling analys och uppföljning av epidemiologiska data information undervisning Samhällsmedicin Institutet för psykosocial medicin Karolinska Institutet WHO s samarbetscentrum för själv mords pre ven tion