Varför behövs en allmän kurs på folkhögskolor? En intervjuundersökning gjord på Ågesta folkhögskola

Transkript

1 大阪教育大学紀要第 Ⅳ 部門第 65 巻第 1 号 頁 (2016 年 9 月 ) Varför behövs en allmän kurs på folkhögskolor? En intervjuundersökning gjord på Ågesta folkhögskola NIMONJI, Masaaki Professor Emeritus (Received November 17, 2015) Detta arbete handlar om allmän kurs på folkhögskolor. På folkhögskolor finns olika kurser. De kategoriseras i två grupper, nämligen behörighetsgivande kurser och profilkurser. Behörighetsgivande kurser alltid heter allmän kurs och finns på alla folkhögskolor. Allmäna kurser verkar vara oerhört viktiga för elever som misslyckades på antingen grundskola eller gymnasieskola p.g.a. flera olika orsaker. Varför är allmän kurs viktig för dem som vill ha återkommandeutbildning? Denna fråga är utgångspunkt för den här artikeln. Då är det syftet med denna studie att studera ur elevernas perspektiv anledningar till varför allmäna kurser ska vara finnas på folkhögskolor i Sverige. Genom att ta reda på elevernas bakgrunder, nuvarande situation i skolan samt deras planeringar efter skolan, ska det förklaras varför allmän kurs bör finnas. Resultatet av intervjuundesökningen visar att de flesta eleverna har besvärliga bakgrunder som inlärningssvårigheter, funktionshinder, dålig familjesituation, mobbning osv. Slutligen blev de flesta skoltrötta och deprimerade. I diskussionen kan man konstatera att allmän kurs verkar vara mycket viktig för dem som har olika problem som ohälsa, funktionshinder, inlärningssvårigheter osv. Några argumentationer angående begreppet av återkommandeutbildning betraktas. Nyckerord: Sverige, folkhögskola, allmän kurs, återkommandeutbildning, vuxenutbildning, funktionshinder, inlärningssvårigheter Ⅰ Inledning 1-1 Bakgrund Allmän bakgrund till folkhögskola och allmän kurs Folkhögskola är det unika skolväsendet i Norden. Ursprungligen startades folkhögskola i Danmark 1844, sedan så småningom utvecklades de i de olika länderna i Norden. I Sverige finns 151 folkhögskolor idag. Tabell 1 Folkhögskolor i Norden Danmark Norge Sverige Finland Grundades Nuvarande antal(2015) Antalet invånare(2013) Källor: (antal invånare) (folkhögskola)

2 108 NIMONJI Masaaki Inom folkhögskolans ram finns två olika kurser, nämligen behörighetsgivande kurser och profilkurser. Behörighetsgivande kurser alltid heter allmän kurs och finns på alla folkhögskolor. I Förordningen (1991: 977)om statsbidrag till folkbildningen, skrevs bl. a. följande, Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, ska årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Kurserna vänder sig till dem som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är ett alternativ till komvux. Eleverna som tillhör allmänna kurser läser en bredd av ämnen som kan ge grundläggande behörighet att söka vidare till högskola eller yrkeshögskola. På profilkurserna ägnar man större delen av studietiden åt det speciella ämnesområde som man vill lära sig mera om. Här studerar man inte de allmänna ämnen som ger behörighet till högskolan. En profilkurs kan vara inriktad på till exempel musik, media, språk, friskvård, turism med mera. (Källa: Kurser , s.3) Om allmän kurs på Ågesta folkhögskola Antalet av nuvarande elever på allmän kurs på Ågesta är enligt följande,(daterad ) Allmän kurs 26 st elever Allmän kurs inriktning musik 12 st elever totalt 38 st elever 1-2 Syfte och frågeställning I den här rapporten förklaras ur elevernas perspektiv anledningen till Varför behövs en allmän kurs på folkhögskolor?. Genom att intervjua 10 elever, som valts efter random sampling, ska jag redovisa deras anledningar till varför de behöver studera på alllmän kurs på folkhögskola. Min frågeställning är: Varför behöver man en allmän kurs på folkhögskolor? Ⅱ Metod Semi-structured intervjuingsmetod användes vid intervjuer av 10 elever som valdes efter obundet slumpmässigt urval (random sampling). Samtidigt har informationssökning gjorts i böcker och på internetet angående fakta om folkhögskolan. Ⅲ Intervjuundersökning 3-1 Intervjupersoner 10 st elever var valda efter obundet slumpmässigt urval metod (random sampling). Av de totalt 38 stycken som tillhör till allmän kurs (26 elever)samt allmän kurs inriktning musik (12 elever). Varje person intervjuades drygt en timme, enligt nedanstående redovisning(tabell 2).

3 Varför behövs en allmän kurs på folkhögskolor? 109 Tabell 2 Listan av de intervjuobjekten namn kön ålder intervjuade tider 1 Björn M 25 tors. 12 feb kl.1430-kl Tony M 27 tis. 17 feb kl.1800-kl Anja F 25 ons. 18 feb kl.1500-kl * Adam M 25 mån. 23 feb kl.1100-kl Jonas M 24 tis. 3 mars kl.1400-kl Klara F 26 tis. 3 mars kl.1530-kl * Frank M 23 fre. 5 mars kl.1300-kl * Pontus M 26 tis. 10 mars kl.1500-kl * Tor M 24 tis. 10 mars kl.1600-kl * Johanna F 22 fre. 20 mars kl.1400-kl.1500 Not: M betyder man, F betyder kvinna. * betyder elev som tillhör allmän kurs inriktning musik. Namnen är ändrade för att respektera de intervjuades anonimitet. Genomsnittliga ålder är 24,7. Intervjuundersökningar gjordes f.r.o.m den 12 feb. t.o.m den 20 mars 2015 inom huset, Ågesta folkhögskola i Farsta i Stockholm. 3-2 Resultat Svaren på frågeställningar kategoriserades och visas som följande, se Tabell 3. Tabell 3 Vad är problem för eleverna? elev Björn Tony Anja Adam Jonas Klara Frank Pontus Tor Johanna antal problem problem x #? mobbad x x deprimerad x - x x x x x x skoltrött x x x - x x - x funktionshinder - - x ADD x, Bd Autism L.ut x ADHD Bd x L.ut dyslexi - - x ADHD Bd inlärningssvårigheter x - x x - x x 5 alkohol problem x fobia x x vägledning # # # 3 efter skolan? ?? 3 Not: X betyder elev som har problem - betyder att det inte märkeras problem # betyder elev som behöver stöd för att planera vart hen ska vända sig.? betyder elev som har ingen aning angående vad hen ska vända sig efter skolan + betyder elev som redan planerar vart han eller hon ska vända sig. L.ut. betyder lindrigt utvecklingsstörda Bd. betyder boarder line ADHD är en förkortning av engelskans Attention-Deficit/ Hyperactivity Disorder. ADD är en förkortning av engelskans Attention-Deficit Disorder 5 Ur elevernas perspektiv Problem som eleverna har nu eller hade förut kategoriseras som följande, deprimerad 7 st. elever skoltrött 6 st. elever

4 110 NIMONJI Masaaki inlärningssvårigheter funktionshinder mobbad fobia alkoholproblem 5 st. elever 5 st. elever (ADD, ADHD, lindrigt utvecklingsstörda, dyslexi, autism, boarder line) 2 st. elever 2 st. elever 1 st. elever Alla 10 elever som var intervjuades hade drabbats av åtminstone ett och i de flesta fall några problem. 7 stycken har erfarenhet av att vara deprimerad. 6 stycken var skoltrötta på grundskolan eller gymnasieskolan. Både deprimerad och skoltrött var jätte märkbara problem som eleverna drabbades. Men man kan tänka att vara deprimerad och att vara skoltrött verkar vara resultatet av något. I stället, funktionshinder, mobbning och alkoholproblem som orsaker till depression eller skoltrötthet. Viktigaste är det att det inte var vice versa. 5 stycken har funktionshinder som varierar från elev till elev. Nämligen, som ADD (Anja), autism (Adam), dyslexi (Frank)och lindrig utvecklingsstörning (Frank och Adam)samt ADHD (Klara, och Johanna). Troligen är Klara och Adam och Johanna boaderline. Så det är lätt att förstå att Klara, Adam, Johanna samt Frank har inlärningssvårigheter. Även Tor har inlärningssvårigheter, fast det beror troligen på hans bakgrund som invandrare. Tor flyttade hit till Sverige när han var 16 år gammal för 6 år sedan. Angående fobia ser det ut att ha mycket känslomässiga karakteristika. Adam är t.ex. jätte känsliga för temperatur och Pontus har resefobia. I alla fall kan man få veta att många av eleverna är mycket känslomäsiga personer jämfört med de andra. Jag vill tillägga en sak till angående elevernas bakgrund, särskilt om familjeproblem. De flesta eleverna och inte minst Anja, Björn, Jonas, och Klara har ganska allvarligt besvärliga familjebakgrunder. Under intervjun berättade de för mig om sin erfarenhet när de var i grundskolor och gynasiesskolor. Deras psykiska ohälsokondition fortsätter fortfarande nu och påverkar på deras dagliga liv. Angående frågan om vart de ska vända sig efter skolan, svarade de flesta eleverna med tämligen positiva attityder. Här visas några konkreta svar, Tony Anja Adam Jonas Klara Frank Pontus soldat fotograf MI, Musicians Institute, California, USA Lärarhögskolan i Stockholm djurskötare barnpedagog fritidsgården Men de andra tre eleverna svarade ej på positivt sätt, nämligen, Björn, Tor och Johanna var ganska tveksama när det gäller vart de ska vända sig. De behöver något stöd i sin planering av framtiden. Ur lärare och assistant och kurators perspektiv Jag träffade tre personaler i skolan för att samla informationer omkring motsvarande eleverna. Jag gjorde så, för att komplementera informationer som jag fick genom intervjun. Angående elevernas situation hade vi i stort sett gemensamma tankar eller synpunkter.

5 Varför behövs en allmän kurs på folkhögskolor? 111 Tabell 4 Förteckning över intervjuad personal namn roll tid informations innehåll 1 Vegard studie lektor fre. 20 mars kl.1600 till kl.1700 fakta över skolan 2 Carl elvev. assisstant tors. 26 mars kl.1430 till kl.1530 elevernas liv 3 Marcela kurator mån 11 maj kl.1330 till kl.1430 elevernas hälsor Men samtidigt kunde jag få veta mera detaljerad information om en varje elev. Som resultat av deras olika sorters bakgrunder eller så kallade problem, drabbades de flesta av dem av sömnproblem, psykiska ohälsa, dåligt självförtroende, sociala svåligheter osv. Man kan konstatera att kurator eller elevassistanter har mycket viktiga roller under elevernas skolliv. Ⅳ Diskussion Resultatet av intervjuundesökningen visar att de flesta eleverna har besväliga bakgrunder som inlärningssvårigheter, funktionshinder, mobbning osv. Slutligen blev de flesta skoltrötta och deprimerade. Antalet elever som intervjuades var 10 av 38, ca. 26% av alla elever som tillhör till allmän kurs eller allmän kurs inriktning musik. Men man kan anta att så många av dem har något känsligt problem med sig. Några av dem drabbades av mobbning och de flesta var allvarligt deprimerade. Alla intervjupersonerna kunde inte fortsätta läsa på gymnasieskolor och alla har erfarenheter av att hamna på olika ställen som t.ex. andra folkhögskolor, jobb, sysselsättningsträning osv. Efter några olika försök hamnade de på den här skolan som heter Ågesta folkhögskola. Det flesta eleverna låter antingen helt nöjda eller ganska nöjda med nuvarande skola därför att den här skolans miljö verkar passar dem bra. Folkhögskolans lugnare tempo eller lägre krav verkar vara viktiga för dem som behöver mera trygghet i skolan. Ⅴ Avslutning Unionens dokument som publicerades nyligen säger som följer, Att gymnasiala vuxenstudier ska vara en rättighet för den som saknar avslutad gymnasial utbildning eller behörighet till högskole- eller yrkeshögskolestudier. Även den som redan har en gymnasieutbildning men har behov av gymnasial utbildning för omskolning eller vidare studier bör erbjudas sådan utbildning. (Källa: Heymann med flera 2013 s.18) Det är nästan sjävklart att ungdomarna som saknar behörighet till högskole- eller yrkeshögskolestudier bör ha plats att läsa på någon vuxenutbildning som folkhögskola eller komuvux osv. När man jämför folkhögskola med komvux,säger många att folkhögskola verkara vara lugnare och att skolans krav är mildare. Ibland sägs att folkhögskola är vuxensdagis. Detta uttryck visar givetvis på att det kan finnas för- och nackdelar. Men jag vill betona att ungdomarna på allmän kurs som intervjuats i den här studien inte kan plugga var som helst. Med andra ord behöver de känna mera trygghet i skolan. Allmen kurs på folkhögskola passar dem mycket bra. Historiskt sett har man samma tanke framförts redan på 1960-talet i Sverige. Då hävdade Olof Palme, som då var utbildningsminister, att begreppet återkommandeutbildning var oerhört viktigt inom vuxenutbildning (Källa: Jan Dung-Liang, 1990, ss.77-96). I dag är många ungdomar arbetlösa. Särskilt ungdomar som saknar utbildningskarriär behöver sådana skolsystem som folkhögskola. Alllmän kurs på folkhögskola är en viktig plats där ungdomarna som misslyckades på grundskola eller gymnasieskola kan få nya chanser. Som slutsats kan man konstatera att

6 112 NIMONJI Masaaki allmän kurs är nödvändig för de ungdomar som misslyckats på grundskola eller gymnasieskola. Jag vill slutligen varmt tacka Ingemar Emanuelsson som läst, givit värdefulla och konstruktiva kommmentarer inte minst uppmuntrat mig och även hjälpt till att bearbeta manuset. Många andra har läst hela eller delar av manuskriptet, gett mig synpunkter på innehållet och delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Ett speciellt tack till Viktoria Wallhagen som var lärare på Ågesta folkhögskola och Kjell Göransson som var f.d. lärare på grundskolan i Stockholm. This work was supported by JSPS KAKENHI Grant Number 15H Litteraturförteckning Folkhögskolornas informtionstjänst (2014)Kurser Förordning(1991:977)om statsbidrag till folkbildningen Folkbildningsrådet(2015)Statsbidrag till folkhögskolor 2015 Jan Dung-Liang (1990)Recurrent Education, Bulletin of Social Education, Volume 19, pp Heymann med flera (2013). Utbildningspolitiska riktlinjer, UNIONEN s.18 A.Tuijnman, Z. Hellström (2001)Nyfikna sinnen, Nordisk Vuxenutbildning i Jämförelse. Nord 2001: 20, s.11 Bilaga Hej! Jag gör ett arbete i svenska som handlar om dina studier i skolan. Vill du vara snäll svara på följande frågor? Tack! Masaaki. Intervju med eleverna i skolan Namn födelsedag / / / Kursen ( )allmän ( )allmän inriktning musik Något annat, vilken? - Har du ätit frukost idag? ( )ja ( )nej Vad har du ätit till frukost? Har du slutat grundskolan? ( )ja ( )nej ( )inte riktigt Varför? Har du studerat på gymnasieskolan? ( )ja ( )nej ( )inte riktigt Varför? Hade du problem på olika sätt när det gäller grund/gymnasie skolan? Vad var det? När hände det? ( )på grundskolan ( )på gymnasiet

7 Varför behövs en allmän kurs på folkhögskolor? 113 Vilka svårigheter hade du under din skolgång? Var var din sista studieplats för dig innan du hamnade här? Är du nöjd med nuvarande kurs? ( )ja( )nej ( )så där Har du något problem med den här skolan? ( )ja ( )nej Vilket problem? Ska du söka vidare efter denna skolan? ( )högskola ( )yrkeshögskola ( )komvux ( )annan folkhögskola ( )söka jobb ( )annat Skriv detaljer, tack! Har du någon som kan hjälpa dig som din studievägledare? I så fall vem är det? ( )ja ( )nej Vilket jobb vill du ha i framtiden? Har du någon dröm? Vilken? Tack för din hjälp! Arigato! Masaaki Nimonji, Osaka Kyoiku University, Osaka Japan

8 114 NIMONJI Masaaki 国民高等学校における一般コース (allmän kurs) の存在意義 面接調査を通して に二 もんじ文字 まさあき理明 名誉教授 スウェーデンの成人教育機関の代表的存在である国民高等学校 (folkhögskola) は すべてのもののための, ひとつの学校 ( en skola för alla ) を実現するための, 重要な役割を担っている 義務教育段階で, なんらかの理由で, 継続教育に進学するための条件をクリアできなかったものには, 敗者復活 のための再教育機関の存在がきわめて重要となる いわゆる リカレント教育 の機能である スウェーデンでは, コミューンによる Komvux と並んで国民高等学校が, この機能を担っている なかでも, 国民高等学校の 一般コース (allmän kurs) は, その機能の中枢を担っている 本報告では, そのコースに所属する生徒を対象に面接調査を実施した 生徒の抱える諸問題の内容と実態を明確に記述することが出来た 多様な障害の存在も確認できた さらに, かれらに必要とされる支援の内容及び質についても考察を深めることが出来た キーワード : スウェーデン, 国民高等学校, 一般コース, リカレント教育, 成人教育, 機能障害者, 学習障害