Inför programstarten sammanfattande flödesschema Följ stegen nedan.

Transkript

1 Välkommen till Hållbart familjeskogsbruk! Med detta brev vill vi informera om kursstarten för Hållbart familjeskogsbruk grundkurs del B hp, samt ge lite övrig information. Du glömmer väl inte att du måste tacka ja till ditt antagningsbesked senast 30 juli om du vill behålla din plats? I detta dokument finner du preliminärt schema för läsåret samt aktuell läromedelsförteckning och information kring introduktionsträffen 31 augusti. Vi har fått många förfrågningar kring vilken litteratur som används i kursen och flera av er har planer på att börja studera så smått under semestern. Bifogat finns en litteraturlista över de böcker vi kommer att använda i kursen. Mer detaljerad litteraturförteckning får du sedan inför varje modul (studiehandledningen med all läsning till den första modulen finner du längre ned). Inför programstarten sammanfattande flödesschema Följ stegen nedan. 1. Tacka ja till din plats på senast 30 juli. 2. Anmäl dig till startträff senast 19 augusti via länken: 3. Beställ och betala mat till startträffen i webbshopen senast 19 augusti. Om du inte köpt något i shopen tidigare måste du först skapa ett konto under länken Ny kund. Förväxla inte detta konto med det du hämtar ut i steg fyra. 4. Gå in på Efter 13 augusti kan du hämta ut ditt studentkonto. Därefter kan du logga in i kursklassrummet på Mitt Lnu. Du hittar länken till Mitt Lnu uppe i högra hörnet på Lnu.se. OBS! Registreringen öppnar först 27 augusti. Glöm inte att registrera dig. Vi har många sökande och om du inte registrerar dig via webben, eller på annat sätt meddelar oss att du vill gå kursen, kan du riskera att mista din plats. 1

2 Skulle du sedan ångra dig, eller ifall det händer något som gör att du inte har tid eller möjlighet att läsa den kurs som du har registrerat dig på, är det av yttersta vikt att du snarast möjligt gör en anmälan om tidigt avbrott. På så vis kan någon annan få chansen att ta din plats. Anmälan om tidigt avbrott gör man med hjälp av följande länk: Varför kan jag inte registrera mig? Det kan bero på att du inte har slutfört föregående kurser. För att du ska kunna bli direktantagen till fortsättningskursen får du inte sakna mer än 10 hp sammanlagt. Det kan dock i vissa fall bli aktuellt att kursansvarig går in och registrerar dig trots att mer än 10 hp från föregående kurser saknas. Detta förutsatt att kursansvarig gör bedömningen att dina förkunskaper är tillräckliga för att du skall kunna tillgodogöra dig innehållet i fortsättningskursen. Om du får problem med registreringen och samtidigt vet med dig att du saknar poäng från tidigare kurser ber vi dig att kontakta den som är kursansvarig för den nya kursen. Merparten av undervisningen kommer att vara att baserad på en digital lärplattform som heter Mitt Lnu (samma lärplattform som vi tidigare har kallat Blackboard). Kursklassrummet på Mitt Lnu får du tillgång till ett par veckor innan kursstart. Du hittar information om vår lärplattform i informationsfoldern Modul 0, denna finner du sist i detta dokument. Som deltagare på denna kurs kommer du att kunna följa vissa träffar på distans, via din egen dator eller vid valfritt lärcentrum. Kursen har lite färre träffar i fält jämfört med A-kursen, men upplägget på kursen är i övrigt detsamma, med moduler, inlämningsuppgifter, helpdesk och kontakt med en kontaktlärare. Om du har frågor som rör startträffen 31 augusti eller den första modulen är du välkommen att maila till modulansvarig: rikard.jakobsson@lnu.se Om du har några frågor inför kursstarten når du oss säkrast via mail (sotinfo@lnu.se). Från mitten av augusti finns vi på plats igen. Du når Ulrika Berg på telefon mellan kl. 09 och 15 och kursansvarige Nils Fagerberg på nils.fagerberg@lnu.se eller Välkommen till hösten! Nils Fagerberg (nils.fagerberg@lnu.se) Kursansvarig Ulrika Berg (ulrika.berg@lnu.se) utbildningskoordinator 2

3 TRÄFFAR LÄSÅRET 2012/2013 Startträff: 31 augusti, Modul: Fastighetsteknik Introduktionsträffen äger rum i Vetlanda 31 augusti och är en heldagsträff som pågår mellan klockan 9 och 17. Dagen kommer att ägnas åt olika frågor som ingår i den första modulen i ämnet fastighetsteknik. Vi kommer i kommunhuset att träffa representanter från Vetlanda kommun som ska tala om fysisk planering, plan- och bygglagen, intrång, servitut, vägar, mm. Resten av dagen är vi ute i skogen och fördjupar oss i frågor som dikning, dikesrensning, skyddsdikning, biotopskydd, naturvårdsavtal, nyckelbiotoper samt forn- och kulturminnen. Under eftermiddagen fokuserar vi till stor del på vattenfrågor, så som fiskevård och biotopvård. Du ska efter dagen vara bekant med bland annat olika typer av vattenverksamhet, kommunalt planarbete, forn- och kulturlämningar, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Ett mer utförligt schema för dagen blir tillgängligt när kursklassrummet öppnar. Träff: 5 oktober, Modul: Beskattning Äger rum i Växjö samt direkt över webben. Föreläsningar och övningar i beskattning av näringsverksamhet med särskild inriktning på skogsfastigheter. Träff: 23 november, Modul: Skogsnäringens logistik och marknader Äger rum i Växjö samt direkt över webben. Föreläsningar i logistik och marknadsföring. Träff: 24 november SKOGSDAGEN Vi har vår årliga SKOGSDAG dit alla våra studenter och allmänheten är välkomna för att lyssna på aktuella föreläsningar med bäring på privatskogsbruket och mingla tillsammans med andra intressenter och gamla studenter. Titta gärna in på vår hemsida och se filmerna mm från fjolårets SKOGSDAG Träff: 8 februari, Modul: Träkunskap och träförädling Äger rum i Växjö. Föreläsningar och övningar som rör materialet trä, att känna igen olika träslag, trähusbyggnad, m.m. Samordnas med halvfartkursen. Träff: 11 april med tema industri och förädling Äger rum på två eller tre orter. Studiebesök på olika träindustrier som samordnas med halvfartkursen. Träff: 12 april, Modul: Jaktadministration och viltekologi Äger rum på två eller tre orter. Viltexkursion som samordnas med halvfartkursen. 3

4 1TS031 Hållbart familjeskogsbruk Grundkurs på kvartsfart Del B hp Översiktlig introduktionskurs i ämnet Skog- och träteknik Preliminärt schema läsåret 2012/2013 Fastighetsteknik 23/8 Modul Fastighetsteknik öppnas 31/8 Träff i Vetlanda, exkursion och föreläsningar, kl /9 Reflexionsuppgift skickas in 14/10 Uppgift skickas in 26/10 Uppgift rättad av din kontaktlärare Beskattning 11/9 Modul Beskattning öppnas 5/10 Träff i Växjö och över webben, föreläsningar, kl /11 Uppgift skickas in 8/12 Uppgift rättad av din kontaktlärare Skogsnäringens logistik och marknader 13/11 Modul Skogsnäringens logistik och marknader öppnas 23/11 Träff i Växjö och över webben, föreläsningar, kl /11 Skogsdagen, öppna föreläsningar i Växjö, kl /1 Uppgift skickas in 8/2 Uppgift rättad av din kontaktlärare Träkunskap och träförädling 15/1 Modul Träkunskap och träförädling öppnas 8/2 Trädagen i Växjö, föreläsningar och övningar, kl /3 Uppgift skickas in 5/4 Uppgift rättad av din kontaktlärare 11/4 Massaindustribesök på två orter, kl Jaktadministration och viltekologi 15/1 Modul Jaktadministration och viltekologi öppnas 12/4 Träff på två eller tre orter; studiebesök och exkursion, kl /4 Uppgift skickas in 10/5 Uppgift rättad av din kontaktlärare 24/5 Tentamen 14/6 Omtentamen 4

5 Läromedelsförteckning Detta är en förteckning över de böcker som ingår i kursen. Till varje modul följer sedan en mer detaljerad lista som dessutom innehåller webbsidor, dokument som återfinns på kurssidorna samt referenslitteratur. Vi förbehåller oss också rätten att lägga till litteratur under kursens gång (innan modulen har öppnat) om vi så finner lämpligt. Det är listan på varje moduls kursmaterial (som återfinns i studiehandledningen för respektive modul) som gäller. Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Modul Alstad, V. m fl Skogsägarens företagsbok 2011, LRF Konsult Skogsbyrån, 7 (kan beställas från Anon. Att välja trä, Skogsindustrierna, 2004 samt annat material om trä. (kan köpas från ) 9 5

6 Kartor Vetlanda 1) Infartsvägar Norrifrån (väg 31, 47) Österifrån (väg 127) Västerifrån (väg 127) Från sydost (väg 125) Söderifrån (väg 31) 2) Parkering, järnvägsstation och kommunhus Resecentrum Kommunhus Gratis parkering 6

7 Institutionen för teknik Hållbart familjeskogsbruk, hp Grundkurs, 1TS031 (kvartsfart) Modulansvarig: Rikard Jakobsson Studiehandledning Modul 6 Fastighetsteknik Fastighetsteknik ska ge en inblick i de lagar och regelverk som du som markägare bör ha kännedom om och förhålla dig till.. I modulen kommer du i kontakt med miljöbalken, skogsvårdslagen, lag om kulturminnen mm, jordabalken, plan- och bygglagen, jordförvärvslagen, expropriationslagen, fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen, m fl. lagar. Tyngdpunkten ligger på miljöbalken och dess tillämpningar i skogsbruket t.ex. olika former för skydd av natur och dikning/dikesrensning men också forn- och kulturminnen. Vi nosar också på fastighetsbildning, allemansrätten, arrenden och andra nyttjanderätter, intrång och expropriation samt något om samägande, servitut och samfälligheter. Schema 23/8 Modul Fastighetsteknik öppnas 31/8 Träff i Vetlanda, exkursion och föreläsningar, kl /9 Reflektionsuppgfit skickas in 14/10 Uppgift klar och skickas in 26/10 Respons på uppgiften av din kontaktlärare Träffen dokumenteras i viss utsträckning med ljud och/eller stillbilder. Dessa dokumentationer kan du ta del av via kurssidorna. 1

8 Studieanvisningar Som medborgare har du skyldighet att känna till de lagar och regelverk som berör dig. Samma sak gäller självklart om du är markägare och företagare, med den skillnaden att det tillkommer fler och mer specifika regelverk. Det är tillämpningar av dessa som vi försöker belysa i modulen. Vissa kommer du som markägare troligen att komma i kontakt med under din verksamhetstid, medan andra aldrig blir aktuella. Det är vår förhoppning att modulen ska hjälpa dig att bedriva det skogsbruk som du själv önskar; att hitta hjälp och kunskap när du behöver det. Nivåläggning För att du lite enklare ska kunna genomföra modulen med så stor behållning som möjligt, har vi delat upp innehållet i två olika kunskapsnivåer; KÄNNA TILL och KUNNA. I KUNNA -nivån har vi valt att lägga skydd av natur samt forn- och kulturminnen. Tanken är att du bearbetar dessa områden djupare när du genomför din kultur- och miljövärdesinventering (del B i uppgiften). I KÄNNA-TILL -nivån finns en hel radda med begrepp och företeelser, som är bra att känna till, men som vi inte har utrymme till att fördjupa oss i inom ramen för denna korta kurs. Förhoppningsvis ger modulen ändå en överblick och kännedom om var du ska leta mer kunskap vid behov. Deluppgift A är tänkt som ditt stöd och hjälp på denna nivå. Uppgiften Uppgiften består av en reflektion av träffen samt två mer omfattande delar, A, B. A- delen innehåller begrepp och företeelser, B-delen utgör en kultur- och miljövärdesinventering Reflektionsuppgiften lämnar du in inom två veckor efter träffen. I den redogör du för de tre starkaste intrycken från träffen. Varje intryck skall utryckas med minimum 30 och max 40 ord. Uppgifterna A och B löser du med hjälp av kursmaterialet, Internetsidor och träffen. Kultur- och miljövärdesinventeringen gör du antingen enskilt eller tillsammans med någon kamrat. Om ni arbetar i par, ber vi er att lämna varsitt svar i uppgiftsverktyget, men det ska tydligt framgå vilka ni är som har gjort arbetet tillsammans. Dessutom kräver vi ett mer omfattande svar om ni har jobbat tillsammans (med samma fastighet) än om du har arbetat själv, se vidare under Del B nedan. Del A begreppssammanställning med kommentarer Uppgiften går ut på att ni tillsammans ska göra en begreppssammanställning och sedan kommentera den med egna erfarenheter och exempel eller kompletteringar. 2

9 Vi har valt ut ett 50-tal olika begrepp som vi har placerat under tre huvudrubriker för att det ska bli lite mer överskådligt. Begreppen ligger som olika sidor i en wiki. En wiki är ett redigerbart gemensamt digitalt dokument. Du hittar wikin under Uppgift del A i modulen i blackboard. Begreppen finns också listade i själva uppgiftsdokumentet som kan laddas ner från kurssidorna. De tre områdena är: Vattnet i skogen Miljöcertifiering, miljömål Fastighetsbildning, ägande och nyttjande. Du väljer ett av begreppen som du förklarar och utreder. Detta gör du på wiki-sidan i blackboard genom att redigera wiki-innehåll. Du kan gå in flera gånger och komplettera och redigera din text. Du måste ange vilka källor som du har använt. Därefter gör du en kommentar på två andra begrepp (som redan är förklarade av någon annan). Din kommentar kan bestå av en personlig reflektion, en egen erfarenhet inom ämnet, en komplettering till förklaringen eller något annat som anknyter till begreppet och som du vill dela med dig av. För att få godkänt på del A ska du förklara, beskriva, utreda ett (1) begrepp och göra kommentarer till två (2) andra begrepp. Det begrepp som du beskriver bör men måste inte vara unikt, dvs. du kan välja ett begrepp som någon annan redan har utrett om du hemskt gärna önskar så. Det finns ingen begränsning i hur många kommentarer som det kan skrivas till varje begrepp, så där kan du välja helt fritt. Bifoga din kommentarer och inlägg så att din kontaklärare lätt kan sammanställa dem. Del B Kultur- och miljövärdesinventering I del B ska du göra en inventering, redovisning och handlingsplan över de kulturoch miljövärden som finns på fastigheten. Du kan här välja att begränsa dig till skogen, eller ta med hela fastigheten. Avsikten med uppgiften är att du ska få en bra bild av vilka kultur- och miljövärden som kan finnas generellt samt specifikt på den fastighet som du undersöker. Du får också tillfälle att fundera över hur de bäst behandlas framöver. Om du gör inventeringen på din egen fastighet får du som bonus ett dokument som kan komma till användning och nytta många år framöver. För att få godkänt på deluppgift B krävs att du har gjort en kultur- och miljövärdesinventering för skogen på en fastighet där minst hälften av punkterna i checklistan nedan är beskrivna generellt och utredda för den specifika fastigheten. Med utredd menas att du ska ha undersökt förekomsten och beskrivit det oavsett om det finns eller inte. Självklart blir själva beskrivningen av objektet mer utörligt om det finns än om det saknas, men även om det saknas ska du ange vilka källor du har använt för att undersöka förekomsten. Om du jobbar i par tillsammans med en 3

10 kamrat, måste samtliga punkter i checklistan beskrivas och utredas för godkänd uppgift. Det kan finnas fler objekt att utreda än de som finns med i listan och det är självklart fritt fram att göra det. Om du siktar på ett av de högre slutbetygen på kursen finns det anledning att höja ambitionsnivån i denna uppgift. Du kan då dessutom göra en handlingsplan med åtgärdsbeskrivning för varje punkt (som du tidigare beskrivit och utrett); på kort och lång sikt. För att kunna göra de generella beskrivningarna av punkterna i checklistan använder du litteraturlistan inklusive länklistan längre fram i dokumentet och på kurssidorna. Efterforskningarna om vad som finns specifikt på den fastighet som du undersöker kan också göras på flera sätt. Här är några förslag att börja med: Skogsbruksplan Webben (Fornsök, Skogens pärlor, Lantmäteriet (gamla kartor) Mina Sidor (Skogsstyrelsen) mm) Direktkontakt med myndigheter (länsstyrelsen, skogsstyrelsen, kommunen) Människor i omgivningen: grannar, släktingar, äldre tjänstemän, lokalhistoriker, mfl Gårdsarkiv, äldre handlingar Ditt eget minne... Om du inte har någon egen fastighet att göra inventeringen på, så får vi gemensamt försöka hitta en fastighet som du kan undersöka. Om du har kontakter får du gärna försöka hitta en själv, och om inte, så hör av dig till modulansvarig, så hjälper vi dig. Checklista Natura 2000 Naturreservat Biotopskyddsområden Områden med naturvårdsavtal Nyckelbiotoper Objekt med höga naturvärden (som är registrerade i databasen för nyckelbiotoper) Sumpskogar Gamla slåttermader Ädellövskogar Fornlämningar Torplämningar (inklusive växtligheten, hamlade träd, fruktträd osv) Äldre brukningsvägar Stenmurar och andra hägnader Rösen Ålkistor 4

11 Kvarnlämningar och uppdämningar Huggarkojor och andra rester av äldre skogsarbete Stenbrott Kolbottnar och tjärdalar Orkidélokaler eller andra intressanta växtlokaler Tjäderspelplatser, rovfågelbon och andra intressanta djurplatser Stigar, leder, hålvägar Gamla namn och benämningar Vattenkällor Formkrav på svarsdokumentet Vi ställer inga särskilda formkrav på din kultur-och miljövärdesinventering utan det är innehållet som vi kommer att bedöma. I uppgiftsmappen finns exempelfastigheten och en kultur- och miljövärdesinventering som vi har gjort för den. Om du vill kan du använda den som mall för hur du lägger upp ditt svarsdokument. Dock - eftersom vi har många studenter på våra olika Hållbart familjeskogsbrukskurser, vill vi att du märker dina svar noga. Du bör göra ett sidhuvud som innehåller följande information: Institutionen för teknik Hållbart familjeskogsbruk 1-15 hp, Modul Fastighetsteknik Grundkurs 1TS031 (kvartsfart) Student: Förnamn Efternamn Vi förväntar oss att du formulerar dina svar själv och inte gör avskrifter (om det inte handlar om direkta citat förstås). Detta är särskilt viktigt i de fall du använt Internetsidor som källa. Vi kan inte godkänna svar som är direkt kopierade från en Internetsida. Linnéuniversitetet har ett sökprogram för kontroll av otillåten kopiering från Internet. Kursmaterial Litteraturlistan till modulen kan uppfattas som diger, men vi förväntar oss inte att du läser alla lagar och utredningar från pärm till pärm. Vi hoppas att den kan fungera som inspiration och hjälp även efter modulens slut. Vi har valt att inte ha någon obligatorisk kurslitteratur till modulen, utan du väljer att läsa det som du behöver för att lösa uppgifterna. Inom detta område sker hela tiden uppdateringar och en tryckt bok blir snabbt inaktuell. Om du vill ha en bok, rekommenderar vi Fastighetsjuridik av Björn Lundén, 3:e upplagan från 2010, som ger en överblick över väldigt många av modulens ämnen. Kom gärna ihåg att en del av litteraturhänvisningarna nedan får betraktas som partsinlagor. Vi har försökt att hålla en viss bredd så att det inte ska bli alltför vinklat från ena eller andra hållet. Det kan vara nyttigt att veta och förstå hur olika parter resonerar och tänker. 5

12 Vi har försökt att dela in litteraturen ämnesvis, så att du lättare ska få en överblick och hitta det du söker. Alla länkar är klickbara i detta dokument (den digitala versionen på kurssidan) och länkarna finns också i Kursmateriallistan på kurssidorna. För att du också ska veta vilken typ av referens det är så har vi färgkodat listan enligt följande mönster: Lagar Skogsvårdslagen handbok, pdf Länkar Skogsvårdslag (1979:429), Miljöbalk (1998:808), Lag (1988:950) om kulturminnen m.m., Jordabalk (1970:994), Plan- och bygglag (2010:900), Jordförvärvslag (1979:230), Expropriationslag (1972:719), Fastighetsbildningslag (1970:988), Ledningsrättslag (1973:1144), Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt, 6

13 Generellt Böcker Lundén, Björn, Fastighetsjuridik : praktisk handbok / av Björn Lundén uppl.. - ISBN: Westerberg, D., Fastighetsjuridik för skogs- och markägare, LRF Skogsägarna, 2001, 178 s. Exkursionsguide Fastighetsteknik Holmens fastighetsbok, tighetsboken.pdf Länkar Skogsstyrelsen, Skogssverige, Sveriges lantbruksuniversitet, Tillsyns- och föreskriftsrådet, Rättsnätet, Regelrätt skogsbruk, logga in med användarnamn: 1TS031 och lösenord: fastighet1101, Länsstyrelserna, Mina sidor introduktion, Skydd av natur och naturvård Böcker Biotopskyddsområden, Folder, Skogsstyrelsen, (Delas ut på träffen) Naturvårdsavtal, Folder, Skogsstyrelsen, (Delas ut på träffen) Nyckelbiotoper, Folder, Skogsstyrelsen, (Delas ut på träffen) Så bildas naturreservat. Svar på vanliga frågor från markägare. Broschyr, Bildande och förvaltning av naturreservat, Naturvårdsverkets handbok 2003:3, Frivilligt skydd av skog i norden, Nordiska Rådet, TemaNord, 2008:593, 7

14 Habitatmodeller och flermålsanalys - en väg till effektivare planering av skogslandskapet, Fakta Skog nr 5:2008, Öhman, K., Edenius, L, Eriksson, L-O, Mikusinski, G., f Hur mycket är nog för att bevara arterna? Fakta skog nr 12, 2010, Angelstam, P., Roberge, J-M., Jonsson, B-G., Törnblom, J., Hållbart skydd av naturområden, Proposition 2008/09:214, Natura 2000 i Sverige, Naturvårdsverkets handbok 2003:9, Natura 2000 faktablad, pdf Naturvårdsverkets handböcker till miljöbalken, Planering av landskap och regioner behövs för ett hållbart skogsbruk. Fakta Skog nr 15:2009, Andersson, K., Angelstam, P., Axelsson, R., Elbakidze, M., Nordberg, M., Törnblom, J., Planeringsverktyg för biologisk mångfald i morgondagens skogar, Fakta Skog nr 2:2005, Edenius, L, Mikusinski, G., Riksintresse för naturvård och friluftsliv, Naturvårdsverket handbok 2005:5, Film eller ljud Konferensen Flora- och faunavård 2010 arrangerad av SLU (varje titel nedan är en filmad talare) o Inledning, o Biodiversitet det här visste du inte, o Svenska artprojekt systematik och inventering, o Rödlista 2010 trender, o Skogsarter och livsmiljöers förändring, o Rödlistan som instrument i naturvården, o Naturvård 2010 internationell utblick, o Var står naturvården, o Finns enkla grepp med stor effekt, o Hur kommunicerar vi biologisk mångfald, 8

15 o Samverkan ger medverkan, o So what!, Länkar Hänsyn Kunskap direkt, Kometprogrammet, Naturvårdsverket, Rödlistan, Skogens pärlor, Kultur- och fornminnen Bok Olsson, A. m fl. 1994, Kulturmiljövård i skogen: att känna och bevara våra kulturminnen, Skogsstyrelsens förlag Vägledning vid åtgärder som berör fornlämningar i skog och mark, nlamningar_och_skogsbruk_mall1.pdf Försök med markberedning inom områden med fossil åkermark, Film eller ljud Skogens kulturarv. Filmer från Skogforsk i flera delar: o Sveriges kulturlandskap under 8000 år, o Bronsåldersröse, o Kvarnmiljöer, 2R8 o Gamla vägar, o Biologiskt kulturarv, o Tjärdal, o Gränsmärken, o Fångstgropar, o Gamla bebyggelsemiljöer, 9

16 o Gallring runt husgrunder, Länkar Spår från år. En informationsportal om arkeologi, förhistoria och kulturlandskap i Västerbottens län, Fornsök, Hänsyn Kunskap direkt, Ortnamnsregistret, Riksantikvarieämbetet, Vattnet i skogen Böcker Bleckert, S., (red), 2010, Skogens vatten, Sveriges skogsägarföreningar Kant- och skyddszoner vatten och våtmark, Folder, Skogsstyrelsen (Delas ut på träffen) Rensning av skogsdiken, Folder, Skogsstyrelsen, (Delas ut på träffen) Skyddsdikning, Folder, Skogsstyrelsen, (Delas ut på träffen) Dikesrensningens regelverk, Skogsstyrelsen, Meddelande 2009:1, Vattenförvaltningen i skogen, Skogsstyrelsen, Meddelande nr 1:2010, pport%20ru%20vattendirektivet% pdf Naturvårdsverkets handbok 2008:5 Vattenverksamheter, Med fiskevård i fokus - en ny fiskevårdslag, SOU 2010:42, Skogssektorn och skogliga vattenekosystem, 2009, rapport från projekt Levande vatten, Olsson, J, WWF, Fisk i skogsbäckar, Rapport inom projektet Levande skogsvatten, WWF, Degerman E., Magnusson, K., Sers, B., Den levande skogsbäcken, 2007, Broschyr, WWF, Film eller ljud Dikesrensning. En film om dikesrening från Skogsstyrelsen 10

17 o Dikesrensning del 1, ikesrensa1/ o Dikesrensning del 2. Två filmer om dikesrensning producerade inom LRF:s och skogsägarrörelsens projekt Kraftsamling Skog, ikesrensa2/ Länkar Vattenmyndigheterna, Havs- och Vattenmyndigheten, Sveriges Vattenorganisationer, VattenInformationsSystem Sverige (VISS), Vattenkartan, WWF, projekt levande vatten, Fastighetsbildning, ägande, nyttjande Böcker Larsson, N., Synnergren, S., Arrende- och andra nyttjanderättsavtal i praktiken, andra upplagan, Norstedts Juridik, 2007 Seth, S., Tjäder, C., Skog - köp, förvaltning, försäljning, samägande, generationsväxling, Raster förlag, komplement till denna bok Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller?, Jordbruksverket, 2008, pdf Vem behöver jordförvärvstillstånd, Jordbruksverket, 2007, pdf 11

18 Länkar Nya strömningar med ny syn på äganderätten, akademisammankomst på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, 11 november 2010, sammanfattning, Sveriges Häradsallmänningsförbund, Bergsstaten, Boverket, Lantmäteriet, Allemansrätt Bok Ahlström, I., Allt om allemansrätten, Hilma förlag, 2008 Film eller ljud Allemansrätten. En film producerad av Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med Naturvårdsverket, Länk Allemansrätten (Naturvårdsverket), Miljöcertifiering Skogscertifiering vem, hur och varför? Fakta Skog nr 11:2009, Berg Lejon, S., Lidestav, G., Länkar FSC, certifiering av skogsbruk, Svenska PEFC, certifiering av skogsbruk, Miljömål Miljömålen på ny grund, 2011, Naturvårdsverkets rapport 6433, Miljömålen, Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål 2010, 9.pdf 12

19 Länkar Miljömålsportalen, Miljömål och skogliga sektorsmål (Skogsstyrelsen), Strandskydd Strandskydd, en broschyr från Boverket och Naturvårdsverket, Strandskydd en vägledning för planering och prövning, Naturvårdsverkets handbok 2009:4, 9.pdf Expropriation Ersättning vid expropriation, Faktablad, Justitiedepartementet Ju 10.07, 2010, &cn=attachmentpublduplicator_0_attachment Länk Vinstfördelning vid expropriation, Vindkraft Vindkraft, javisst! Men inte alltid och inte överallt., Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010., Länk Vindlov en webbplats om tillståndsfrågor för vindkraftverk., Gränser Gränser, 2009, artikel i Skogseko, nr 3. 13

20 Examination För att bli godkänd på modulen krävs godkänt resultat på både deluppgift A och deluppgift B. Svar på uppgiften, sammanställning av dina bidrag i del A samt din Kultur- och miljövärdesinventering, ska lämnas in via kurssidan senast den 14 oktober För att få godkänt på del A ska du förklara, beskriva, utreda ett (1) begrepp och göra kommentarer till två (2) andra begrepp. Det begrepp som du beskriver måste vara unikt, dvs. du kan inte välja ett begrepp som någon annan redan har utrett. Däremot finns det ingen begränsning i hur många kommentarer som det kan skrivas till varje begrepp, så där kan du välja helt fritt. För att få godkänt på deluppgift B krävs att du har gjort en kultur- och miljövärdesinventering för skogen på en fastighet där minst hälften av punkterna i checklistan nedan är beskrivna generellt och utredda för den specifika fastigheten. Med utredd menas att du ska ha undersökt förekomsten och beskrivit det oavsett om det finns eller inte. Självklart blir själva beskrivningen av objektet mer utörligt om det finns än om det saknas, men även om det saknas ska du ange vilka källor du har använt för att undersöka förekomsten. Om du jobbar i par tillsammans med en kamrat, måste samtliga punkter i checklistan beskrivas och utredas för godkänd uppgift. Det kan finnas fler objekt att utreda än de som finns med i listan och det är självklart fritt fram att göra det. Om du siktar på ett av de högre slutbetygen på kursen finns det anledning att höja ambitionsnivån i deluppgift B. Du ska då förutom den generella och specifika beskrivningen dessutom göra en handlingsplan med åtgärdsbeskrivning för varje punkt (som du tidigare beskrivit och utrett); på kort och lång sikt. För att bli godkänd på hela kursen måste du vara godkänd på samtliga moduler samt skrivit godkänt resultat på sluttentamen. Ditt slutbetyg på kursen, Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4) eller Godkänd (3), är en sammanvägning av resultaten på modulerna och sluttentamen. Den mer omfattande lösningen av deluppgift B bidrar således till ett högre slutbetyg på kursen. Nivågraderade betyg ges bara om du slutför hela kursen, för enskilda moduler rapporteras endast betyget Godkänd (3) in. När du blivit godkänd på hela modulen rapporteras dina betyg till Ladok (ett nationellt system för studieadministration inom högre utbildning i Sverige) och din kontaktlärare meddelar dig resultat och ev. kommentarer via kurssidan. Återkoppling på uppgiften Din kontaktlärare kommer att senast den 26 oktober 2012 lämna respons på dina svar, under förutsättning att du har lämnat in i tid. Om du inte blir godkänd på uppgiften uppmanas du att komplettera de svar som du har lämnat eller får någon ny uppgift att lösa. 14