Minnesanteckningar Tillgänglighetsrådet

Transkript

1 Minnesanteckningar Tillgänglighetsrådet Närvarande: Marie Sjögren, RSMH-Österlen, ordförande i Tillgänglighetsrådet John Andersson, HSO-Skåne/SHEDO Siv Lindskog Hjärt- och Lungförening Ystad-Sjöbo-Skurup Birthe Thomsen, Parkinsonförbundet Börje Wirén, HRF, Hörselskadades förening i Ystad-Sjöbo-Skurup Annica Löfgren, FuSS-chef Anna Andersson, administratör FuSS, sekreterare i Tillgänglighetsrådet Jessica Möller, politiker, IOB Pierre Esbjörnsson, Kommunstyrelsens ordförande Julia Andersson Thysell, planarkitekt Ej närvarande föreningsrepresentanter: Arvid Persson, DHR Anne-Liese Nielsen, Reumatikerförbundet Jan Andersson, Psoriasisförbundet John Borg, Neuroförbundet Österlen

2 1. Mötets öppnande. Ordföranden Marie förklarar mötet öppnat. 2. Närvarande. Närvarolista för arvodering skickas runt. 3. Kort genomgång av föregående mötes minnesanteckningar. Siv påpekar att hälsans stig vid Svaneholmssjön vars invigning planerats och utannonserats till den 21 maj ännu ej är färdigställd. De träningsmaskiner som köpts in har ännu inte placerats ut då man inväntar tillstånd från länsstyrelsen. Pierre kollar upp om invigningen ändå ska genomföras och återkopplar direkt till Siv angående detta. Rampen på Slimmingeby skola är nu asfalterad. Kommunen har lanserat sin nya hemsida och Marie meddelar att den har en god tillgänglighet. 4. Information från kommunstyrelsen. På frågan som tidigare ställts om varför Hjärt- och Lungföreningen debiteras lokalkostnad när de i kommunens lokaler håller Hjärt- och Lungräddningsutbildningar (HLR) för kommunens invånare svarar Pierre nu att beslut har fattats om att kommunen kommer att betala lokalkostnader för 4 utbildningstillfällen årligen för denna HLR-utbildning i kommunens lokaler. Pierre informerar vidare om att kommunstyrelsen arbetar med budgeten för 2017 just nu och att den kommer att tas till kommunfullmäktige i Maj. Det byggs för lite bostäder i Skurups kommun just nu i förhållande till behovet. Eftersom det är svårt att hitta mark att bygga på så kommer nuvarande bebyggelse att förtätas. Just nu diskuteras Hälso- och sjukvårdsavtalet som kommunen förhandlar med Region Skåne om och som Skurups kommun ännu inte har skrivit på. I avtalet står det att de svårast sjuka vårdtagarna ska vårdas i hemmet/hemkommunen efter det akuta vårdstadiet för att avlasta andra sjukvårdsinrättningar och tas hem inom 3 kalenderdagar istället för som nu inom 30 dagar. Detta ställer högre krav på sjukvårdskompetensen hos kommunens personal och kommunen vill därför att Regionen ska vara med och betala för den kompetenshöjning som krävs för 2

3 personalen. Frågan tas upp om varför man måste dela rum ibland när man placerats på kommunens kortidsplatser efter det att man är färdigbehandlad på en vårdinrättning. Jessica svarar att eftersom antalet korttidsplatser är så få i kommunen, 12 st, så är de i princip alltid fullbelagda och meningen är inte att man ska vara på en korttidsplacering mer än 2 veckor eftersom det där ska bedömas om vårdtagaren kan flyttas hem eller behöver plats på särskilt boende. Även under sin sjukhusvistelse kan man vara tvungen att dela rum med någon och även där av utrymmesskäl. John påpekar att det föreligger en risk att vårdtagare hamnar i kläm om de kommer hem till sin kommun och där saknas rätt sjukvårdkompetens för att ta hand om dem. Detta kan resultera i att vårdtagaren återigen blir akut sjuk och återvänder till sjukhuset. Liknade problem uppstod tidigare när psykiatrisjukhusen stängdes. Jessika påpekar att det också finns många positiva aspekter med det nya vårdavtalet då det fokuserar på vårdtagaren. Kommunförbundet i Skåne har godkänt avtalet och många kommuner har redan skrivit på det. 5. Information från Tillgänglighetsrådet-SÖSK. Inget att informera. 6. Information från ritningsgransknings/beredningsgruppen. Kommunens planarkitekt Julia Andersson Thysell informerade om vad en detaljplan är: Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar därför om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Detaljplanen är ett juridiskt bindande kontrakt mellan kommunen, markägarna och grannarna. I Skurups kommun finns ca 200 detaljplaner. Detaljplanen säger hur allmänna platser, kvartersmark och vattenområden ska användas Allmänna platser är oftast gator, torg och parker. Detaljplanen reglerar hur de allmänna platserna ska användas och utformas. Kvartersmark är mark som kan användas för exempelvis bostäder, affärer, industrier och kontor. Inom kvartersmark kan planen reglera hur stora eller höga husen får vara, hur långt det får vara mellan 3

4 hus och tomtgräns och om någon har rätt att dra fram ledningar över någon annans mark. Nya detaljplaner planer skickas för granskning också till Tillgänglighetsrådets ritningsgranskningsgrupp innan den senare antas och vinner laga kraft. Julia informerar om de byggplaner som finns i kommunen just nu: - I Skurup, kvarteret Företagaren. Kommunen äger marken Detaljplan beräknas bli antagen i maj. Befintliga verksamheter ska utvecklas och 6-7 nya villor uppföras varav 2-3 ska vara kombinationsboenden med plats för att ha sitt företag i anslutning till sitt boende. Byggstart preliminärt hösten På kommunal mark planeras på Erikstorget i Skurup ett höghus och ett lägre hus med ca 50 bostäder. Detaljplanen har påbörjats och byggstart planeras till På kommunal mark på Västra Gränsgatan i Skurup planeras för ca 24 nya villor och byggstart planeras till På kommunal mark i Skurup på området Flintebro pågår en arkeologisk undersökning och en detaljplan är under arbete. Här planeras för ca 80 nya bostäder med blandad bebyggelse på 1½-2½ -våningar. Beräknas bli antagen 2017 och byggstart planeras också till I Skurup vid Folkhögskolan finns en detaljplan som beräknas bli antagen nästa vecka. Det ska bli nya studentbostäder och utbyggnad av skollokalerna. - För Mackleanskolan i Skurup är en detaljplan är antagen som möjliggör total ombyggnad av skolan. - På kommunal mark i Rydsgård på Norregatan/Parkgatan ska minst 12 nya lägenheter byggas med möjlighet till fler. Detaljplanen antas i maj. - På Östergatan 19 i Skurup planeras för 16 bostäder och marksanering pågår där. Skurupshem kommer att bygga här. - På ett område i Skurup kallat Pilgården planeras cirka bostäder, en skola samt en förskola att uppföras på kommunal mark. Detaljplanen är ej påbörjad. Man får inte börja bygga innan andra områden förtätats med bebyggelse. - I Skurup på Nr 7-vägen planeras för 6 villor eller radhus med byggstart Projektering pågår och en detaljplan är antagen. - I Skurup på Svaneholmsvägen finns bygglov beviljat för 2 flerbostadshus med byggstart

5 Diskussion förs om vad ritningsgranskningsgruppen ska titta på i dessa detaljplaner. Är det bara tillgängligheten eller ska man också kontrollera att lagar och regler följs. 7. Färdtjänst, lägesrapport Jessica var på färdtjänstmöte i mars och därifrån informerar hon om att riktlinjerna gällande färdtjänst ska skrivas om och kommunen kommer att kontaktas angående detta nu i vår. Kundnöjdhetsenkäten som genomförts för Skurups kommun visade på bra resultat vad gäller väntetider och bemötande. Det som inte är bra enligt enkäten är tiden för handläggning av färdtjänstansökningarna. Handläggningstiden var under hösten 61 dagar och trots att mer personal tillkommit sedan december så ökade handläggningstiden till 64 dagar i maj. Eftersom den högst ska få vara 33 dagar så har ett krav ställts på handläggarna att minska handläggningstiden tills i höst. Färdtjänst kommer också lansera nya e-tjänster, bland annat en app där man som kund ska kunna beställa samt avboka färdtjänstresor och få möjligheten att bli påmind om sina beställda resor via sms. Färdtjänstens förare kommer att få utbildning i bemötande och förståelse. 8. Tilläggsfrågor Inga tilläggsfrågor. 9. Uppmaning om att bygga aula på den nya Mackleanskolan som kan vara tillgänglig för kommunfullmäktige. Tillgänglighetsrådet vill uppmana kommen om att bygga en aula på den nya skolan som kommunfullmäktige kan använda för sina möten som är mer tillgänglighetsanpassad än den nuvarande möteslokalen på Nils-Holger gymnasiet. 10. Planera inför nästa möte med inbjudna gäster angående motion om personligt ombud i Skurups kommun. John har tidigare lagt in en motion om att införa ett personligt ombud i Skurups kommun som inte antagits. Tillgänglighetsrådet vill nu göra en ny motion tillsammans med John angående detta. Till nästa TGR-möte i september ska berörda personer bjudas in för att diskutera innehållet i denna motion. TGR anser att det är viktigt för brukarna i kommunen att få hjälp av ett personligt ombud. TGR kan i motionen föreslå att ett ombud ska införas men kan inte i motionen förespråka hur 5

6 verksamheten ska bedrivas och i vems regi. Angående PO-ombud se bilagor 1, 2 och 3. Det beslutas att John sammanställer ett kort förslag till motionsformulering som ska diskuteras på TGR s nästa föreningsrepresentantsmöte den 7/6 kl 11-12, lokal Mårten. Marie lämnar efter detta möte en lista till TGR s sekreterare på vilka utomstående som ska bjudas in till TGR s ordinarie möte den 6 september. Från kommunen ska följande bjudas in: - Förvaltningschefen för Individ- och omsorgsförvaltningen - Biträdande chef för Individ- och omsorgsförvaltningen - Chefen för Individ- och familjeomsorg IFO - Representant från PRO 11. Övriga frågor John berättar om HSO-Skånes webbsida konventionskollen.se där man genom att göra ett test kan kontrollera om olika miljöer och situationer i vardagen lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. John vill gärna bjuda en en representant från HSO som kan presentera testet som visar hur man praktiskt kan använda FN-konventionen i sin vardag/verksamhet. Eftersom nästa möte till största delen kommer att handla om PO-motionen så föreslås det att TGR ska bjuda in HSO-representanten till mötet den 8/ Mötets avslutande Mötet avslutas.. Marie Sjögren, RSMH-Österlen Anna Andersson FuSS Ordförande Tillgänglighetsrådet Sekreterare Tillgänglighetsrådet Tfn.: Tfn.: Mobil: Mobil: E-post: gustafson_marie@hotmail.com E-post: annahelena.andersson@skurup.se 6

7 Bilaga 1. Personligt ombud, i jämförelse med andra insatser. Verksamheten med personligt ombud regleras i regeringsförordning 2013:522: De enskilda som kan få stöd av personligt ombud ska ha sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning samt ha behov av långvariga kontakter med socialtjänsten, primärvården och den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter. Statsbidrag får lämnas för verksamhet med personligt ombud som syftar till att den enskilde ska: 1. ha bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktig i samhället, 2. ha möjligheter att leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation,och 3. ges möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Verksamheten syftar även till att: 1. få myndigheter, kommuner och landsting att samverka utifrån den enskildes önskemål och behov, och 2. ge underlag till åtgärder som kan förebygga brister i fråga om att den enskilde kan få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service. [...] Ett personligt ombud ska arbeta på den enskildes uppdrag. Den sista meningen är synnerligen viktig och gör att grunden för PO-verksamheten är helt annorlunda än för andra verksamheter och insatser, som är biståndsbedömda. Boendestöd har vuxit fram ur hemtjänsten. Är biståndsbedömt, samt i vissa kommuner, avgiftsbelagt. De personliga ombuden är advokater, boendestödjarna är fixare. De ser till att klienten fungerar i sitt hem och sin vardag. De kan även agera ledsagare. Det som dock verkar uppskattas mest är den sociala kontakten och att det avsätts tid till samtal. I Skurup agerar boendestödet tydligen även som ombud vid myndighetskontakter, men i detta ligger en tänkbar konflikt med tanke på kravet på ombudets ovillkorliga oberoende: i andra kommuner utförs sådant av personliga ombud eller gode män. Hemtjänst. I värsta fall den enda insats som erbjuds. Hemtjänsten är fenomenal på inköp, matlagning och städning, men oftast inte lika bra på ansökningar om prövningstillstånd hos Högsta Förvaltningsdomstolen... 7

8 Ledsagarservice. Är väldigt bra att ha om man vill slippa att bli socialt isolerad. Inte lika användbart om man ska överklaga till förvaltningsdomstolarna... Kontaktperson. Viktig inom landstingspsykiatrin om man vill diskutera hur den egna vården fungerar. Viktig inom socialpsykiatrin, för att till exempel kunna diskutera vardagssituationer. Bör dock inte fungera som ombud vid myndighetskontakter, med tanke på lojalitetskonflikter. Stödperson vid psykiatrisk tvångsvård (LPT, LRV). Rättighet som patienten kan begära. Utses av Patientnämnden [Region Skåne]. Har rätt att vara biträde vid domstolsförhandlingarna, men får inte vara juridiskt ombud. Det är dessutom endast ett litet antal personer med psykiska funktionsnedsättningar som är intagna enligt LPT eller LRV och rättigheten utgår bara under mycket kort tid. Kurator. Brukar kunna hjälpa till med psykosociala frågor inom landstingsvården, dock främst med praktiska frågor. Brukar hänvisa till det personliga ombudet, om man behöver hjälp med myndighetskontakter. Ställföreträdare (god man, förvaltare, förmyndare). Enligt Föräldrabalken krävs det att man är rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Ansöks om hos överförmyndaren, godkänns av tingsrätten. Har rätt till skäligt arvode [cirka kronor/år] av huvudman och kommun. Vissa gode män arbetar på ett sätt som liknar ett personligt ombud och gör ett kvalificerat arbete. De flesta gode män måste dock arbeta på sin fritid, har inga djupare kunskaper om psykiatri och är mest vana vid att sätta räkningarna på autogiro - vilket också är logiskt med tanke på arvodets storlek. Case manager. Amerikanskt begrepp. Det innebär dels att klienten är i centrum, dels att man ser till helhetsbilden (i motsats till stuprörs -modeller). CM är dock inte en utan ett stort antal modeller: de personliga ombuden är en utpräglad advokatmodell. Framgången för CM har dock gjort att okunniga och nedskärningsinriktade politiker tror att det räcker med att man har en endagskurs i case management i sitt CV för att sköta kommunens socialpsykiatri... En subjektiv sammanställning gjord av John Andersson HSO-Skåne/SHEDO 8

9 Bilaga 2. 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 Bilaga 3. 17

18 18