Kerryspecialen 2014 På utställningsresa till Finland Mentalbeskrivning valp Min första valpkull

Transkript

1 Webbtidning för Svenska Kerry Blue Terrierklubben Nr Väntan är slut, nu kan du liksom Julius kasta dig över ett nytt nummer av Kerry Nytt... Kerryspecialen 2014 På utställningsresa till Finland Mentalbeskrivning valp Min första valpkull sid 4 8 sid sid sid 10 13

2 Ordförandes rader Svenska Kerry Blue Terrierklubben Innehåll 3 Carina Berglind In memorian 4 8 Kerryspecialen Utställningsresa till Finland 15 Ammie Hultin presentation Mentalbeskrivning valp 18 Info från Kerry i Öst Min första valpkull 22 Kerry Nytt söker ny redaktör 23 Sommarbilder Styrelse och övriga uppdrag Kerryspecialen 2015 Vilsta den 4 juli i Eskilstuna, i samband med Nordic terrier Show. Domare dag 1: Kerry Lee, Australien. Domare dag 2: France Godbout, Canada. Både Kerry Lee och France Godbout ser väldigt mycket fram emot att få komma hit och döma våra Kerries. Klubben hoppas på stor uppslutning så vi kan visa upp bredden av vår ras för dessa långväga Kerryspecialister. Nu är vardagen tillbaka efter en, för mig härlig, solig och varm semester och jag hoppas givetvis att alla ni andra också har haft en lika avkopplande sommar tillsammans med era Kerries. Sen vårt förra nummer av Kerry Nytt har bland annat den årliga Kerry Specialen ägt rum i början av juli. Vi fick en trevlig dag i Kerryns tecken som sent på kvällen avslutades med den numera traditionella landskampen i fotboll. Reportage från utställningen med bilder, resultat och trevliga reflektioner från vår domare Mia Lundsten kan du läsa i detta nummer av Kerry Nytt. Antalet mentalbeskrivningar (MH och BPH) av Kerry Blue Terrier har de senaste åren minskat jämfört med guldåren All time high i antal beskrivna hundar hade vi 2005 när 28 Kerrys genomförde MH (Mentalbeskrivning hund), detta att jämföra med de senaste tre åren då siffran legat mellan 3 och 7 MH-/BPH-beskrivna hundar per år. Under våren tackade Ammie Hultin ja till att gå in som mentalansvarig i föreningen. Ammie har en lång och gedigen erfarenhet när det gäller bedömning av hundars mentalitet och brinner för ämnet Vi hoppas att med Ammies hjälp få fler att bli intresserade av att beskriva sina Kerrys vilket ger en bild av rasens mentala utveckling och en hjälp i det framtida avelsarbetet. I detta nummer finns en presentation av Ammie. Jag har också bett henne skriva och berätta om hur det går till vid en valpbeskrivning som går ut på att 7 8 veckors valpar bedöms för att ta reda på vilken valp som passar bäst till olika typer av valpköpare. Har du några frågor kring hundars mentalitet är du alltid välkommen att ta kontakt med Ammie. Du hittar hennes kontaktuppgifter i denna tidning och på skbtk.com under Om skbtk > Övriga förtroendeuppdrag. Jag vill också redan nu slå ett slag för nästa års Kerry Special som hålls på Vilsta i Eskilstuna den 4 juli i samband med Nordic Terrier Show. Vi har i dagarna fått klartecken från Kerry Lee från Australien att han gärna dömer vår Kerry special. Kerry Lee föder upp Kerry Blue Terrier och Foxterrier under kennelnamnet Chaduna och är uppfödare till ledande Kerry of the Year i Australien, Ch Chaduna Blu Hell Raizer. Dagen därpå, den 5 juli, kommer France Godbout från Canada att döma Kerry Blue Terriers på Nordic Terrier Show. France driver den framgångsrika kennel Symphonie och har bland annat fött upp Symphonie s Be My Valentine som gjorde succé i utställningsringen för några år sedan både här hemma i Sverige och i Canada. Jag vet att både Kerry Lee och France Godbout ser väldigt mycket fram emot att få komma hit och döma våra Kerries och klubben hoppas på stor uppslutning så vi kan visa upp bredden av vår ras för dessa långväga Kerryspecialister. I slutet av juli fick Kia Hellqvist sin första valpkull och under sommaren har vi kunnat följa med i förberedelserna inför den stundande valpningen på Kia s blogg. Redaktionen tycker att bloggen är en mycket trevlig läsning och vi har fått tillstånd att publicera valda delar som en följetong i detta och kommande nummer av Kerry Nytt. Avslutningsvis vill jag önska alla en trevlig och avkopplande läsning i detta nummer av Kerry Nytt. Dorte Bernro 2

3 För en tid sedan nåddes vi av budet att Carina gått bort. Jag lärde känna Carina 1990, när hon köpte sin första Kerry Blue, SE uch SV-92 & LP Casa De Nova Andromeda Andrea. Vi bodde båda då i Uppsala och i närheten av varandra. Peppad av ägaren till Andreas pappa, Lena Carlsson, drogs Carina in både i utställnings-, lydnads- och agilityvärlden. Den lilla rara Andrea och glada, godhjärtade Carina bildade ett tight team och alla kunde se hur mycket de betydde för varandra. Carina flyttade ner till Göteborg och utbildade sig till socionom. Men intresset för Kerry Blue hade redan innan tagit fart hos Carina och en naturlig följd blev att Carina även började med avel föddes första kullen med kennelnamnet Keltic Blue och den kom att följas av ytterligare sju kullar under 12 års tid, alla med namn efter musikartister, vilket speglade ett av Carinas andra stora intressen. Totalt blev 11 stycken av Carinas uppfödning meriterade till championat, men Carina var också fantastisk på att motivera sina valpköpare att träna och tävla i lydnad och det största flertalet av hennes uppfödningar blev också metalbeskrivna åkte Carina och hämtade en ny valp i Norge. Ch Shyloch By Request Ida som blev hennes sista hund. Även om Carina några år senare inte själv var så aktiv med utställandet dök hon gärna upp när det var utställning i Göteborgsområdet och spred glädje och engagemang. I en utställningsvärld som ofta präglas av avundsjuka och missunnsamhet var Carina unik. Utåtriktad och positiv som hon var såg hon till att alla nykomlingar i kerryringarna kände sig välkomna. Glad över sina framgångar och ännu gladare över andras satte hon en standard som många borde lära sig av. Det är sorgligt att en sådan fin människa som Carina ryckts bort vid så pass ung ålder, men hennes sista tid i livet präglades av sjukdom, så på sätt och vis känns det ändå bra att Carina nu äntligen fått ro. Carina Berglind In memoriam Charlotta Mellin

4 BIS Shyloch Qosmos, BIM McDuffy s Kerry Keel med vår domare Mia Lundsten Norsk seger på årets Kerry Special Foto: Dorte och Rolf Bernro Årets Kerry Special gick av stapeln i det vackra Olofström som ligger på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Arrangemanget hölls i fina omgivningar intill ett naturreservat vid sjön Halen någon kilometer från Olofströms centrum. Orten kallas också för Lilla Finland, dels på grund av naturen som består av skog och sjö, dels på grund av den arbetskraftsinvandring som skedde till orten på 1960-talet dit många kom från Finland för att arbeta för ortens stora arbetsgivare Volvo. Vad kan då vara mer lämpligt än att bjuda in en Finsk Kerryuppfödare att döma årets Kerry Special! Det var mycket glädjande att Mia Lundsten, som har en framgångsrik uppfödning av Kerry Blue terrier under kennelnamnet Geijes, tackade ja till att döma vår utställning. Mia är också den första Kerryuppfödaren från Finland som dömt Kerry Specialen. 34 Kerry Blue terriers hade anmälts till utställningen och Mia startade med att döma Kerryvalpar Klass I för valpar 4 6 månader och Klass II för de lite äldre valparna 6 9 månader. Titeln BIS-valp ges till den vackraste valpen ur båda dessa klasser vilket i slutändan tilldelades den unga tiken Edrus Libra som ägs av Karin Hoel i Karlskrona. Övriga valpplaceringar: Valpklass I Hanhundar 1. Shyloch Soundtrack 2. Shyloch Statement Valpklass I Tikar 1. Edrus Libra 2. Shyloch Surprise 3. Edrus Virgo McDuffy s Bantry Valpklass II Hanhundar 1. McDuffy s Bantry Valpklass II Tikar 1. McDuffy s Athea Bästa valp: Edrus Libra Eftersom Kerry Specialen är en inofficiell utställning har klubben möjlighet att skapa sina egna klasser. Här finns bland annat novisklass för hundar som aldrig tidigare ställts ut eller vunnit cert, certklass för hundar som vunnit cert men ej blivit champions etc. En del av idén med Kerry Specialen är att hundar som inte vunnit tidigare ska ha en chans att vinna och att alla ska komma hem med något litet pris. 4

5 Kerryspecialen forts. Här nedan följer en lista på våra vinnande hanhundar: Novisklass Hanhundar 1. Shyloch Professor 2. Hurrycan s Don t Stop Me Now Certklass Hanhundar 1. Shyloch Qosmos 2. Lingus O Boy 3. Edbrios Don Geovanni Championklass I Hanhundar 1. SE Ch SV-13 Rollick s Blame It On The Boogie 2. SE Ch Rollick s Boot Scootin Boogie 3. SE Ch Edrus Blue Print Of Oisin 4. SE DK Ch McDuffy s Hotshot Veteranklass Hanhundar 1. Ch Hurrycan s Attraction Bästa rörelser Hanhundar SE Ch SV-13 Rollick s Blame It On The Boogie Bästa huvud och uttryck Hanhundar SE Ch SV-13 Rollick s Blame It On The Boogie Bland de tolv hanhundar som deltog stod slutligen nedanstående fyra hanhundar som vinnare i Bästa hanhundsklass: 1. Shyloch Qosmos 2. Ch Rollick s Blame It On The Boogie 3. Ch Rollick s Boot Scootin Boogie 4. Ch Edrus Blueprint of Oisin Efter hanhundsbedömningen serverades en gemensam lunch på Halen krog och därefter fortsatte utställningen med bedömning av tikar och finaltävlingar. Eftermiddagens resultat blev följande: Novisklass Tikar 1. Edrus Oisin s Design 2. Occis Playing With Fire Certklass Tikar 1. McDuffy s Kerry Keel 2. Edrus Aquila 3. Hurrycan s Dance Into The Light 4. Yvenus Panther Championklass I Tikar 1. SE Ch Arkama Play With Fire 2. SE Ch McDuffy s Hotline-Puck Fair Championklass II Tikar 1. Ch Shyloch Nonstop 2. Ch Occis Blame Fame Seniorklass Tikar 1. SE Ch DTK-vetvinner 2014 McDuffy s Connemara 2. Occis Rock My World Bästa rörelser Tikar Ch Shyloch Nonstop Bästa huvud och uttryck Tikar Edrus Aquila I avslutande Bästa tikklass placerade Mia följande fyra tikar: 1. McDuffy s Kerry Keel 2. Ch Shyloch Nonstop 3. Ch McDuffy s Connemara 4. Edrus Oisin s Design Norsk seger, det hör väl mer till regel än undantag att en norsk Kerry vinner den svenska Kerry Specialen. I år var det Helge Kvivesens stilige unghane Shyloch Qosmos som vann den åtråvärda BIS-titeln. Bästa tik och BIM blev Rose-Marie Sunnanväders tik McDuffy s Kerry Keel. Bästa Senior: Ch McDuffy s Connemara BIS-vinnare Shyloch Qosmos 5

6 Kerryspecialen forts. Bästa svenskfödda: Ch Rollick s Blame It On The Boogie Bästa svenskfödda Kerry blev Charlotta Mellins Ch Rollick s Blame It On The Boogie som därmed fick sin andra inteckning i det fina vandringspriset som utgörs av en vacker Kerryskulptur i form av två lekande kerrys. Rollick s Blame It On The Boogie utsågs också som vinnare av utmärkelsen Bästa päls och färg Utställningen avslutades med uppfödargruppen där sex uppfödare deltog. Mia konstaterade efter bedömningen att det var utställningens absoluta höjdpunkt när 18 Kerrys fördelade i sex grupper intog ringen samtidigt. Vinnare i denna klass blev Kennel McDuffy s som deltog med en mycket jämn tikgrupp. Alla av samma typ som är karakteristiskt för kenneln. Vinnare novisklass hanar Shyloch Professor Vinnare novisklass tikar Edrus Oisin s Design Bästa uppfödargrupp: Kennel McDuffy s Resultat bästa uppfödargrupp 1. Kennel McDuffy s 2. Kennel Rollick s 3. Kennel Shyloch 4. Kennel Edrus Vinnare championklass II tikar Ch Shyloch Nonstop Avslutningsvis vill jag passa på att tacka vår trevliga domare Mia Lundsten för en noggrann och väl genomförd bedömning, Felicia Lejdbrandt som debuterade som ringsekreterare och gjorde ett utomordentligt jobb, Angelica Andersson och Lise-Lotte Hallberg för allt arbete med förberedelse och genomförande av utställningen, Charlie Lejdbrandt för din insats som utställningskommissarie samt ring- och tältbyggare, Ulf och Shanna Kolheden för att ni ordnade med dricka och tilltugg och höll i minglet efter bedömningen, Kia för dina punktinsatser, Ammie Hultin för ditt föredrag om mentalitet samt alla ni andra som bidragit till att göra Kerry Specialen till årets stora Kerryhändelse. Utan er alla hade det inte varit genomförbart. Nästa år satsar vi på att hålla Kerry Specialen i anslutning till Nordic Terrier Show i Eskilstuna den 4 juli. 6 VÄLKOMNA! Dorte Bernro

7 Kerryspecialen forts. Arrangemanget hölls i fina omgivningar intill ett natur reservat vid sjön Halen någon kilometer från Olofströms centrum. 7

8 Mia Lundsten Mina intryck från Kerry Specialen 2014 Det var ett stort privilegium för mig, att som första rasspecialist från ert östra grannland Finland, få bedöma Kerry Specialen i Sverige! Mitt samlade intryck av de utställda hundarna var mycket positivt. Sunda hundar, majoriteten av rätt typ med trevliga temperament. Inga exteriöra överdrifter! Hundarna var dessutom vältränade och mycket väl iordninggjorda för dagen. Typ och helhetsintryck För mig är helhetsintrycket, könsprägeln och temperamentet viktigt. Jag vill se en terrier i ringen. Detaljerna kommer i andra hand, för alla hundar har ju både fördelar och brister. Jag kände en enorm glädje att få bedöma ett så stort antal kerries och dessutom i så olika åldrar. Sommarvärmen kan dock ha varit en orsak till att jag önskat att en del hundar haft mer terrierattityd, vilket jag anser vara avgörande för rätt helhetsintryck på en kerry blue. Några hundar hade små detaljer, som jag hade önskat något bättre, t.ex. bättre öronplacering och -storlek, mörkare pigment och en del kunde haft silkigare pälskvalitet. En liten överraskning var att se ljusa ögon och ljust pigment på några. De flesta klasser var lätta att placera och det var trevligt att efteråt kunna konstatera att så många olika uppfödares hundar hade placerats. Både bästa hane och bästa tik gjorde fantastiskt intryck på mig från första stund. Ytterligare vill jag understryka, att de finns många nya stjärnor bland dom unga hundarna. Skall med stort intresse följa med dem alla i framtiden. Generellt sett en fantastiskt trivsam Kerry Special för min del. Tack alla ni som var med och tack Felicia en effektiv och korrekt ringsekreterare. Ett stort tack även till ordförande Dorte som tog så väl hand om mig! Trevlig fortsättning på hösten, Mia Lundsten Bästa uppfödargrupp: Kennel McDuffy s Kennel Shyloch Uppfödarklasserna dagens höjdpunkt! Att sex olika uppfödare kommit till Olofström för att ge mig den enorma glädjen att både få se och bedöma så många vackra kerry blues på en och samma gång på den gröna gräsmattan! En kolossal upplevelse. De var trevligt att märka vilken fin sammanhållning alla uppfödare har och vilken trevlig stämning det är när en specialutställning är inofficiell. Specialbiljetterna (bästa rörelser/bästa huvud och uttryck/bästa färg & päls) är en väldigt trevlig idé. Extra bonus för god stämning gav fotbollsmatchen senare på kvällen! Kennel Rollics Kennel Hurrycans Kennel Occis 8

9 presenterar CIB NordCH WW-12 NordV-12 DKV-12 NOV-12 Shyloch Navigator To Edrus Alfonse Bamsevinnare Årets Hund i Norge 2012 Årets Kerry i Sverige 2012 BIR på Cruft s 2013 Eva, Charlie & Felicia Lejdbrandt, Lödöse / Bålsta info@edrus.com, 9

10 På utställningsresa till Finland Det hela började en dag i början av mars när jag stötte ihop med en kollega i matsalen. Kollegan har en Cairnterrier som han åker på utställning med, så vi tar alltid ett litet hundsnack de gånger vi träffas. Nu har jag och min fru bestämt att vi ska åka till Helsingfors i sommar och besöka Världshundsutställningen, sa han. Nej, de skulle inte ta med någon hund utan bara ta chansen att flyga till Helsingfors över en långhelg och förena turistandet med att se på hundar en eller två dagar. Någonstans hade det väl grott lite tankar i huvudet om att det skulle vara roligt att någon gång få ställa ut en hund på en världshundutställning samtidigt som jag konstaterade att Agnes faktiskt gjort ganska bra ifrån sig i utställningsringen. Hennes färg har börjat komma bra så den säkert skulle vara helt OK till augusti när utställningen var. En annan faktor som talade för att åka var att jag faktiskt aldrig tidigare varit i Finland, färjan retur till Mariehamn i samband med ett årsmöte i Kerryklubben på 80-talet är det närmsta jag kommit vårt östra grannland. När jag kom hem planterade jag tanken hos min man och undrade om han kunde tänka sig att åka till Finland på semester, som av en händelse råkade det både vara Världshundutställning i Helsingfors och internationella utställningar i dagarna tre i Kuopio den tänkta veckan. Maken tyckte att semester i Finland lät trevligt men att fyra utställningar var en för mycket och raskt anmäldes Agnes till WDS och två av tre utställningsdagar i Kuopio. Förberedelser Före resan gällde det att se över vilka regler som gäller när man reser med hund i Finland och efter lite letande på Finska Kennelklubbens webbplats kom vi fram till att vi måste tänka på följande: 1. Hunden måste ha en giltig rabiesvaccination. Check 2. Hunden måste vara behandlad mot echinococcus (dvärgbandmask). Medicineringen ska intygas av veterinär och ges 1 5 dygn före inresa till Finland. Boka tid hos veterinär dagen före avresa Check 3. Hunden måste ha ett giltigt pass där det finns uppgifter om ID-märkning samt intyg från veterinär om rabiesvaccination och behandling mot echinococcos. Giltigt pass finns Check Sverige Finland Den 31 juli bar det av mot Finland, två personer och två hundar i en fullastad Volvo. Min gamla Kerry Doris älskar att följa med på resa så vi hade inte hjärta att lämna henne hemma och tonårssonen misstyckte inte att få både FF och HF under en tiodagarsperiod. Om man inte vill flyga så är enklaste vägen till Finland från Skåne att köra med bil till Stockholm och därifrån med färja till Åbo eller Helsingfors. Det finns flera bolag att välja mellan och vi hade bokat plats på Silja/Tallinks färja som gick från Värtahamnen i Stockholm till Åbo på torsdagskvällen. Ett tips till dig som funderar på att ta med din hund på en längre färjeresa är att du innan bokning kontrollerar att du får ta med din hund upp på färjan och ha den i hytten. Vissa färjebolag som exempelvis DFDS Seaways, 10

11 Utställningsressa till Finland forts. har som regel att medföljande hundar måste vistas i bilen under hela överfarten oavsett om den är på 3 eller 18 timmar. Att resa med hund på färja till Finland visade sig dock inte vara några problem. De stora färjelinjerna till Finland har hytter där du får ta med din hund mot extra kostnad. Väl ombord på färjan blev vi hänvisade till babords däck, plan tio för rastning av hundarna. På däcket fanns en skylt hundtoalett som pekade ner i en balja som var runt 100 x 70 cm. I botten hade man lagt grus så den såg ut som en kattlåda i storlek XL. Hundarna var mycket förvånade och undrade varför jag så uppmuntrande och lockande pekade ner i baljan, ALDRIG att de skulle kliva ner DÄR! Urinblåsan på Kerrys kan vid behov bli mycket stor så båda hundarna höll sig tappert under den 12 timmar långa båtfärden tills de åter fick gräs under tassarna på finsk mark hundra meter från färjeläget i Åbo. Kuopio Den som räknar med en snabb bilfärd till Kuopio i 120 km/h på tvåfilig motorväg blir grymt besviken. Motorvägar finns i Finland runt de riktiga stora städerna och mellan Helsingfors och Åbo. För övrigt är det enfilig 80-väg med massor av fartkameror som gäller. Vi kuskade därför de 45 milen från Åbo till Kuopio i behagligt tempo och kunde njuta av en varierad natur av skog, åker och sjö. Vid 14-tiden anlände vi till Kuopio där vi checkade in på vårt motell. I samband med incheckningen förstod vi att Finland + Sauna = Sant när receptionisten flera gånger ursäktade att bastun var stängd på lördagen på grund av en bröllopsfest. Det var 35 grader ute och vi behövde verkligen ingen bastu för att svettas! Så var det äntligen dags för hundutställning! Nästa dag skulle Kerry Blue Terrier in som andra ras i ringen så det blev till att stiga upp tidigt på morgonen. Sawo-show som utställningen också kallas, hålls vart annat år i dagarna tre och alla raser döms alla dagar vilket innebär att deltagarna får chans på tre cert och tre cacib. Utställningen hölls på en travbana där ringarna var placerade på själva travbanan. Tälten fick man sätta upp på gräsytorna i mitten så det var en bit att gå mellan vårt tält och utställningsringen. Första dagen ställde vi ut för en finsk domare, Marja Talvitie. All bedömning skedde på finska och när vi blivit slagna av den finländska championtiken och Agnes fått sitt efterlängtade finska cert stod jag med en kritik skriven på finska och förstod ingenting. Efter att ha frågat i sekretariatet blev jag hänvisad till en disk där jag kunde få hjälp med översättning. När det blev min tur blev tolkdamen lite stressad, hon satt där mest för att översätta engelska kritiker till finska, att översätta finska kritiker till engelska var hon däremot inte lika van vid. Med hjälp av lexikon lyckades hon i alla fall få till en någotsånär begriplig utställningskritik på engelska. Jag fick senare höra att eftersom svenska är ett minoritetsspråk i Finland hade jag egentligen rätt till att få översatt min kritik till svenska. Men då det bara finns 200 registrerade svensktalande i Kuopio hade det nog varit ganska svårt få igenom ;). Nästa dag hade fyra Kerrys anmälts för den spanske domaren Carlos Fernadez Renau. Tre tikar och en hanhund. Lyckan var stor när Agnes utsågs till Bäst i Rasen och fick ett finskt cacib med hem i bagaget och dessutom en fin kritik skriven på engelska! 11

12 Utställningsressa till Finland forts. På måndagen var det dags att packa mot vidare färd söderut. Innan vi lämnade Kuopio passade vi på att köra in till centrum där vi strosade runt med hundarna och drack en kopp kaffe på stadens torg. Torget bjöd på ett myllrande folkliv med levande musik, uteserveringar och torghandel. Här träffade vi också två av stadens svensktalande finländare och insåg att det finns folk som förstår vad vi säger även när alla pratar finska runtomkring. Mellandagarna Tiden mellan utställningen i Kuopio och WDS tillbringade vi på en liten ort 3 mil från Lahti som heter Vääksy. Det var en ren tillfällighet att vi hamnade här. När resan planerades satte jag fingret på kartan drygt 10 mil från Helsingfors vilket blev vid Vääksy. Ett underbart ställe mellan två sjöar som binds samman med en kanal med sluss. Första dagen strosade vi runt och njöt av lugnet vid vattnet och såg på när båtar av alla storlekar slussades från den ena sjön till den andra. Som av en händelse tittade vi in hos ortens keramiker och fann att hon specialiserat sig på hundsiluetter som satt på muggar, fat och plaketter. Cirka 150 raser fanns, dock ingen Kerry Blue Terrier. Vi stannade ganska länge och pratade och Marika inspirerades att utöka sitt sortiment med en Kerrysiluett. 12 Äntligen WDS Efter fem sköna dagar i Vääksy var det åter dags att packa in oss i bilen och checka ut från hotellet för nu var det dags för Helsingfors och WDS. Planen var att vara framme vid ringside klockan nio när bedömningen började. Vi hade dock underskattat körtiden mellan motorvägen och mässområdet där trafiken kröp fram. Som lök på laxen fastnade vi också vid parkeringshusets enda hiss där alla skulle ta sig ner med burar, bord lastade på vagnar. Långt om länge kom vi slutligen fram till Kerryringen lagom till bästa hanhundsklass så det blev inte mycket tid att titta på bedömningen eftersom vi hade en hund att göra i ordning. 57 Kerrys hade anmälts till utställningen och bedömningen gick i en rasande fart. Den ryske domaren Alexey Belkin, dömde som sagt väldigt effektivt och som utställare hade man inte lång tid på sig att ta fram det bästa hos sin hund. Bedömningsgången var att hunden skulle stå på bord för bedömning när domaren var klar med hunden före. Efter domarens tre fyra grepp på hunden skulle den ner på golvet och gå fram och tillbaka därefter ett varv i ringen och sen ställas upp medan kritiken skrevs. Jag ställde Agnes i championklass där tolv tikar deltog och blev lite nervös, dels av det snabba bedömningstempot och dels av trängseln inne i ringen. Agnes fick omdömet excellent men ingen placering i den stenhårda konkurrensen och vi fick bland annat omdömet No good presentation i kritiken, så det var nog mer fel på min presentation än på hunden ;)

13 Utställningsressa till Finland forts. Svenska resultat Tre svenska Kerrys deltog på utställningen: Unghunden Edbrios Don Giovanni, fick omdömet Excellent och kom på en andra plats. Juniortiken Edrus Aquila, fick omdömet Excellent och var oplacerad i klassen Min championtik Ch Mc Duffy s Hotline Puck Fair (Agnes), fick omdömet Excellent och var oplacerad i klassen. Fler resultat finns att läsa på WDS webbplats: Get together party Resultat Årets vinnare av WDS blev slutligen tiken Volzhskiy Arkos Grand Prix från Ryssland med fjolårets vinnare Edbrios United Colors som Bäst i motsatt kön. Nedan lite fler resultat: BIR, cacib, WW-14 Volzhskiy Arkos Grand Prix BIM, cacib, WW-14 Edbrios United Colours Efter rasbedömningen hade Finska Kerry Blue och Soft Coated Wheaten terrierklubben bjudit in till ett Get together party i mässhallarnas konferensavdelning. Här serverades en härligt god lunchbuffé kombinerat med mingel. En trevlig tillställning där drygt 50 deltagare från de två raserna fick möjlighet att träffas och i lugn och ro och umgås med varandra. Efter buffén presenterade Tiina Kurki (sekreterare) och Tiina Hallstén (ordförande) klubben och berättade om avelskommitténs arbete. Innehållet i presentationerna finns på Facebooksidan Get Together for Kerry Blues & Wheatens här finns också en samling fotografier från tillställningen. Efter Tiina och Tiinas presentationer kunde intresserade stanna kvar och i lugn och ro följa finaltävlingarna på storbildsskärm i möteslokalen. Vi valde dock att ta avsked av våra Finska vänner och WDS för att åka vidare mot Åbo för en övernattning innan vi tog morgonfärjan tillbaka till Sverige. Stort tack till Finska Kerry- och Wheatenklubben för arrangemanget som blev ett väldigt trevligt avslut på World Dog Show och vår resa i Finland. BIR-veteran VetWW-14 El Boulgarwill Uans Mo Volzhskiy Arcos BIR-veteran VetWW-14 Slievemish Legendary Duke JunWW-14 Loughborough Suite Luthar For Nash Avgust (Hanhund) JunWW-14 Traviata Sanrein Art Bästa uppfödargrupp Kennel Volzhskiy Arkos Bästa parklass Avalanche Eire-Kerry U Hippy/Avalanche Eire-Kerry Yarvi Cute Dorte Bernro Vi hade sällskap av Eva och Felicia Lejdbrandt på färjan hem. Här i trevligt samspråk på hunddäcket. 13

14 Stöd klubben bli medlem! Som så många andra föreningar är klubben beroende av sina medlemmar och knyta till sig nya. Förutom att hålla vår webbplats up to date och ge ut klubbens digitala tidning Kerry Nytt arbetar vi för rasens bästa genom att: Stötta lokalavdelningarna i olika medlemsarrangemang på hemmaplan Arrangera utställningen Kerry Specialen Arrangera medlemsmöten, årsmöten och uppfödarmöten Representera klubben på sammankomster såsom Terrierfullmäktige Utskick och analys av exempelvis hälsoenkäter Medlemsbrev etc. Delta med rasmonter vid exempelvis MyDog och Stora Stockholm. Om du har idéer eller tankar om vad klubben mer borde ägna sig åt så är du varmt välkommen att kontakta någon i styrelsen! Kerry Blue Terrier sen 1976 Dorte Bernro Sandbyvägen 13, Dalby telefon: hemsida: e-post: kerryblue@puckfair.se Nord Ch McDuffy s Hotline-Puck Fair (HD-A och genomförd BPH) Några resultat: BIS-valp, SKK Hässleholm BIS-3 valp, TeK Hörby BIS-4 junior, TeK Bjuv BIS-unghund, Tek Hörby BIS-2 unghund, Irish Breed Festival 5 BIR (SE, DK och FI) 3 BIM 9 cert (SE, DK och FI) 3 cacib (SE, DK och FI) 14

15 Ammie Hultin mentalansvarig i SKBTK Som för många andra Kerryägare är det ju utställning som hamnar högt upp på listan. Men, en Kerry är ju så mycket mer. I sitt ursprung var den ju en gårdshund vilket innebar ett mycket varierat arbete. En Kerry tycker om att arbeta, kanske inte som vi normalt tänker hundarbete och bruksraser, men den vill vara med och vara delaktig i våra liv. En Kerry behöver därför vara uppfostrad. Att vara lydig är en helt annan sak, även om det inte heller är omöjligt, det tar bara lite längre tid och kräver mer kunskap av ägaren och mer träning med hunden. Jag har alltid varit fascinerad av hundars beteende och mentalitet. Varför gör en hund som den gör? Vad säger den egentligen? Hur kan jag på bästa sätt kommunicera med min hund? För att få svar på dessa frågor och för att följa min passion för hundars mentalitet och deras beteenden har jag utbildat mig inom etologi, läran om djurs beteenden. Idag är jag auktoriserad Beskrivare av hund på SBKs mentalprov, Mentalbeskrivning Hund MH, och SKKs mentalprov Beteende och Personlighet Hund BPH. Jag är auktoriserad Valpbeskrivare och har hjälpt bland annat norska ledarhundskolan att välja valpar för utbildning till ledarhundar. Jag heter Ammie Hultin och har självklart Kerry Blue terrier. Idag har jag två stycken som bor hemma, en tik och en hane. De heter Yes och Higgins. Förälskade mig i rasen för nästan 40 år sedan men det dröjde många år innan livet och tiden räckte till för ett hundliv fullt ut. Jag hjälper hundägare med så kallade problemhundar, läs hundar med ägarproblem! Vidare är jag auktoriserad utställningsarrangör och ringsekreterare. Föder upp Beagle för jakt tillsammans med min syster och hoppas på att ta någon kull med Kerry Blue om och när jag hittar någon bra kombination. Jag ska försöka hjälpa till inom SKBTK att svara på frågor om hundars beteenden. Min målsättning är att arrangera provtillfällen för Kerrysar i Stockholmsområdet, Sydsverige och Göteborgsområdet. Det finns banor och arrangörer som tycker det vore roligt att arrangera Kerrydagar. Det blir ju också ett tillfälle att träffas och få information om vad våra blålockar är för typ av hund! Information om datum kommer att läggas ut här på hemsidan men man kan också själv söka plats via SKKs hemsida under BPH. Har ni tips och önskemål på ämnen att ta upp, hör gärna av er. Ammie Hultin ammie@digitalmedia-hultin.se

16 Valpbeskrivning Hantering och samarbete följa efter Vad är nu detta? Ska man beskriva små valpar? Borde inte de bara få ha det lugnt och skönt innan det är dags att flytta hemifrån? Ja, till viss del förstår jag frågeställningar liknande dessa. Därför tänkte jag berätta lite från de år jag hittills beskrivit valpar och vad det lett till. Tidigare kunde vem som helst kalla sig valpbeskrivare eller valptestare. Idag krävs en auktorisation och fullföljd utbildning för att få göra detta. Alla valpar beskrivs enligt samma principer och med samma förutsättningar. Detta är bra eftersom det kommer att leda till en statistiskt säkerställd information oavsett vilken ras som beskrivits. Eftersom jag även beskriver vuxna hundar i MH och arbetar med MT inom Svenska Brukshundklubben har jag fått se många av mina valpar vid 2 4 års ålder, och ja jag känner igen dem. Den lite osäkra valpen som tycker livet är pest har fått stöd och vågar i vuxen ålder möta de obehagligheter livet bjuder på. Liksom den kaxige valpen som äger världen har fått rätt stimulans och korrigering och blivit en hanterbar och fungerande hund. Vid ett tillfälle tillfrågades jag av norska ledarhundskolan om att välja ut lämpliga valpar för utbildning. Jag fick en lång lista på krav, önskemål och det som absolut inte var önskvärt. Ett av kraven var - en tik! Kullen jag skulle beskriva bestod av 10 valpar av båda könen. Ingen av tikarna uppfyllde kraven, men två av hanvalparna var perfekta, enligt deras specifikationer. Efter lite mummel i Norge och mycket oro hos uppfödaren såldes hanvalparna till utbildning. Efter drygt ett år fick jag ett telefonsamtal från Norge att dessa två var de bästa valpar de haft. De passade perfekt för jobbet! Det kändes väldigt bra kan jag erkänna. Dragkamp Nyfikenhet Jag började för nästan 10 år sedan och har säkert beskrivit 100-tals valpar, allt från Yorkshireterrier till Rottweiler och Schäfer. Beteenden man ser hos valpen vid 7-8 veckors ålder finns för alltid kvar i hunden. Det uppfödarna tyckt om valpbeskrivningen är att de generellt sett fått färre returer från valpköpare och att valpköparen lättare förstått vilka egenskaper just deras valp har. Med rätt guidning från uppfödaren kan då oönskade beteenden stävjas och korrigeras i tid. Valpen måste vara minst 7 veckor gammal, perfekt vid 8 veckors ålder, och i undantagsfall upp till 9 veckor. Den ska vara ID-märkt och registrerad men behöver inte vara veterinärbesiktigad. Beskrivningen sker i ett rum, ca 10m2, som valpen aldrig varit i tidigare. Den ska vara avskild från tik och syskon, och valpbeskrivaren får inte haft någon kontakt med valparna före testet. 16

17 Valpbeskrivning forts. Vad tittar man på då? Som uppfödare känner man ju sina valpar och sin tik, ibland också hanhunden. Det första vi tittar på är hur väl valpen anpassar sig i ett främmande rum. Är den nyfiken och undersöker rummet frimodigt eller blir den försiktig och tillbakadragen. Törs valpen gå fram till en främmande person och ta kontakt, och på vilket sätt tar den kontakt. Låter sig valpen hanteras lugnt och tryggt, eller stretar den emot eller visar den till och med aggressivitet. Man tittar på vilja till samarbete genom att gå runt i rummet, först tyst och sedan genom att locka på valpen. Samarbete även i form av att följa efter en liten boll som rullas över golvet och vad valpen gör med bollen. Uppvisar den äganderätt till bollen, förstörelsevilja genom att tugga och slita i bollen eller kommer den tillbaka med bollen och vill att man gör det en gång till! Föremål av fastställda storlekar och mått presenteras i olika moment för att se nyfikenhet, leklust och med vilken intensitet valpen gör olika saker. Testet avslutas med att man placerar valpen bakom ett W-format kompostgaller där uppfödaren sitter på andra sidan och lockar till sig valpen. Hur snabbt listar valpen ut vilken väg den ska ta sig fram till stormatte och är den balanserad och stabil i sin problemlösning. Samma sak görs en gång till men med en korrugerad plastskiva som valpen tvingas att passera över. Vågar den beträda det nya underlaget eller behöver den hjälp och i så fall hur mycket hjälp behövs. Allt detta gör att man många gånger kan hjälpa uppfödaren att passa ihop en valp med rätt köpare. Man kan också lämna med tips på övningar som stärker eller bromsar olika beteenden i den specifika valpen. Att arbeta med valpar är oerhört roligt och inspirerande. Det man inser är att trots att man tror sig känna sina valpar så uppträder de inte som vanligt i testsituationen. De har ju inte stöd i flocken och kan känna sig väldigt obekväma trots att den är ju tuffast i flocken. Våra hundar har så mycket olika typer av beteenden och behov som vi människor ännu inte riktigt förstår. Ju mer man lär sig desto mer inser man att man inte förstår. Hunddjuret är en mycket spännande varelse med så många olika signaler, attityder och behov som man måste känna stor ödmjukhet inför. Titta gärna i protokollet som finns med och i broschyren. Jag lovar, det är inte bara hokus-pokus. Följa efter Hitta ut problemlösning Ammie Hultin Foto: Inga-Lill Larsson Passera okänt underlag 17

18 Lite information från Kerry i öst! Hej! Här kommer några datum med Kerryaktiviteter att boka in under hösten. Den 28/9 och 26/10 planerar vi kerrypromenader. Kom gärna med förslag på något trevligt område där vi kan träffas. Mer uppgifter kommer att läggas ut på hemsidan. Den 6 7/12 planerar vi en klipp och pälsvårdskurs, så att ni kan göra er Kerry riktigt julfin. Även här kommer information på hemsidan. Och som slutkläm på året har vi Stockholms Hundmässa den 13 14/12. Där planerar vi att ha en monter, och vi kommer att behöva folk och hundar för att hjälpas åt att bemanna montern. När det närmar sig kommer information på hemsidan. Du som redan nu vill veta mer om någon aktivitet eller har önskemål är varmt välkommen att höra av dig. Väl mött! Lise-Lotte Hallberg llhallberg@gmail.com,

19 Min första valpkull en följetong i två delar Av Ann-Christine Hellqvist Tankar på en valpkull börjar växa fram I våras började jag på allvar fundera på att ta valpar på min Kerry Heidi. Jag hade haft dessa tankar förr men insåg att om jag skulle göra det måste det bli nu eftersom hon fyller fem år i sommar. Efter att jag läst RAS för Kerry Blue och pratat med Heidis uppfödare Ylva bestämde jag mig för att faktiskt göra det. Heidi har enligt MH de mentala egenskaper som det i RAS står att uppfödningen av Kerry Blue Terrier ska arbeta vidare med. Dessutom är hon svensk utställningschampion så hon ser ju ut som hon ska göra. 17 juni 2014 Dräktig eller ej? I morgon har det gått tre veckor sedan vi var i Nyköping och parade Heidi med Jackson. Vi väntar fortfarande på tecken på om hon är dräktig eller inte. Det enda tecken som vi ser är att hon äter sämre än vanligt och är lite loj. Men det kan även bero på att hon precis har löpt, då brukar hon äta lite sämre en kort tid efter. Hon har även blivit mer kelen på det viset att hon nu vill sitta i soffan och ligga i sängen. Det brukar hon inte tycka om. Heidi sitter gärna bredvid oss, men på golvet. Hon gillar att mysa, men på hennes villkor - att sitta i knäet är inte hennes grej. Men nu har hon ett par kvällar i rad självmant hoppat upp och satt sig bredvid mig i soffan. Härom natten passade hon även på att ligga en stund hos mig i sängen, dvs. tills fotbollen var slut och mannen i huset skulle gå och lägga sig. Valet av en lämplig hanhund Jag tog hjälp av Heidis uppfödare och klubbens avelsråd för att hitta en lämplig hane. Först fick jag tips om en hane i Skåne som vi åkte och träffade. Det var en väldigt trevlig och snygg hane men när hans ägare röntgade honom visade det sig att han hade C-höfter och då föll han bort. Efter detta bestämde jag mig för att ta bort vissa linjer som gett många C-höfter. Dessutom insåg jag att om vi nu skulle göra denna resa ville jag ha så goda förutsättningar som möjligt och därför bestämde jag mig för att jag skulle använda en beprövad hane. Det slutade med att jag ringde till Charlotta Mellin och frågade om hon kunde tänka sig att låta mig para Heidi med Rollick s Blame It On The Boogie. Glädjande nog gick hon med på detta. 26 och 28 maj Parning Heidi BIM i Hörby Den 16 maj började Heidi äntligen att löpa. Då hade det gått 9 månader sedan hon senaste löpte. Tio dagar senare, den 26 maj, körde vi till Charlotta Mellin i Nyköping och parade henne med Jackson vilket gick bra. Vi parade dem även två dagar senare och körde därefter hem igen och nu är det bara att vänta juni Halvtid Nu är det 4,5 vecka sedan vi var i Nyköping, m a o har Heidi nu gått halv tiden. Vi vet fortfarande inte om hon är dräktig eftersom vi valt att inte göra ultraljud. Men det finns vissa tecken. Hennes spenar har svullnat och hon har nu en luktfri flytning som hon inte hade innan parning. Eftersom halva tiden är gången är det nu dags att öka hennes fodergiva något. Just nu ökar vi framför allt genom att ge henne topping på maten så att hon äter det vi serverar. Hennes matvägran börjar nu att vända och hon har ätit full portion de senaste dagarna. I torsdags var det sista träningstillfället på Brukshundsklubben. Eftersom hon förhoppningsvis är dräktig tog vi det lugnt. Hon tyckte som vanligt att det var kul och inkallningen var den bästa på länge. Plötsligt hade hon släppt olaten att skälla och hoppa upp precis innan hon sätter sig. En olat hon utvecklade under våren. Det är lite tråkigt att vi inte har hunnit med någon tävling i år men hösten är lång och då kan vi koncentrera oss på träning och tävling. Höstträningen går igång i augusti men då får Heidis syster, Iris, vara stand-in för Heidi tills valparna har lämnat oss. > Platsliggning med full koncentration.

20 Min första kull forts. 7 juli Är Heidi dräktig? I går kom vår son hem efter att ha varit borta i nästan en vecka. Det första han sade var: Vad rund hon har blivit. Han bekräftade det jag själv konstaterat, att hon fått en liten rundning bakom revbenen. Dessutom har hennes spenar nu, i sjätte veckan, blivit markant större. Jag mätte hennes midjemått igår och det var 57 cm. Vi får väl se om det har ökat om en vecka. När Heidi stod på klippbordet syntes det en liten rundning bakom revbenen på henne. Heidi i badet. 6 juli Kerry Specialen Denna helg var det Kerry Special i Olofström. Att ställa ut sin hund kräver en del förberedelser, de ska vara badade, utredda och klippta. Även om Heidi inte skulle ställas ut måste hon ju se ordentlig ut så veckan innan utställningen gick åt till att ställa i ordning båda hundarna. På lördagen packade vi in det som behövdes för utställningen; klippbord, saxar och borstar och vårt lånade utställningstält och det som behövdes för trivseln; campingstolar, matsäck och kaffe. Klockan sju började vi rulla mot Olofström. Tikarna skulle inte ställas ut förrän på eftermiddagen så på förmiddagen kunde vi ta det lugnt. När förmiddagens klasser var klara var det en Kerry Blue som gjorde en uppvisningsrunda i rallylydnad tillsammans med sin ägare. Det är alltid roligt att se hundar som jobbar och som tycker att det är kul att jobba. Efter lunch var det Iris tur. Hon fick okej kritik men hennes placering blev blygsam. För den kommande kullens pappa, Rollick s Blame It On The Boogie, gick det desto bättre. Han blev ännu en gång bästa svenskfödda Kerry Blue Terrier. Innan middagen på kvällen fick vi ett föredrag om mentalbeskrivning vilket var mycket intressant. 13 juli Vi förbereder oss Nu börjar det närma sig. I våra ögon råder det inte längre några tveksamheter om huruvida Heidi är dräktig eller inte. Hon har ökat 2 kg i vikt och hennes midjemått var idag 60 cm, dvs. hon börjar bli en liten tjockis. Dessutom är hon nu riktigt loj, det beror säkert både på värmen och att hon är dräktig. Vi låter till stor del henne själv bestämma hur mycket hon ska röra sig och långpromenaderna har den senaste veckan varit förlagda på kvällen. Än så länge har hon fått långisar men nu får hon nog ta en paus. Iris tycker att Heidi är riktigt tråkig nu och hon försöker få igång henne men hon har ingen framgång. Heidi blir alltmer lik tjuren Ferdinand... jag sitter hellre här... I veckan ska vi börja förbereda valparnas ankomst. Vi ska hämta hem valplådan som vi får låna av en kollega som föder upp Lagotto. Och vi ska shoppa i stor stil. Vi behöver nya fällar så att vi kan byta i valplådan för att valparna alltid ska ligga torrt och varmt. Dessutom ska vi köpa valpfoder till Heidi som hon ska få de sista två till tre veckorna och sedan behöver vi sterila handskar, handdesinfektionsmedel, kalk, ingredienser till mjölkersättning, make-up svampar m.m. och vi ska sortera ut linneskåpet så att vi har gott om handdukar och lakan när det är dags. 20 juli Nedräkningen har börjat Nu är det mindre än två veckor kvar till dagen D, om allt går som det ska. Vi har hämtat hem valplådan och idag var vi och handlade några nya fällar så att vi har att byta med och lite annat som kan vara bra att ha. Igår hade vi besök av förväntansfulla valpköpare. Det är kul att träffa valpköpare och det känns bra att valparna är lika efterlängtade av dem som av oss, om inte mer. Heidi, och Iris, tyckte att det var roligt med besök och gjorde sig till lite i början men sedan gick de och lade sig i skuggan. Heidi tycker att det är varmt nu och uppsöker skuggan så mycket som möjligt. Hon har bra aptit och nu ökar vi hennes mat > 20

21 Min första kull forts. successivt men hennes intresse för långpromenader har avtagit. Hennes mage växer hela tiden och det beror inte bara på ökade matransoner. Idag är hennes midjemått 64 cm :-). 22 juli En liten rörelse Igår satte jag mig hos Heidi en liten stund med handen på hennes mage. Och minsann, rätt som det var kom det ett litet fladder, en liten rörelse under min hand. Ännu en bekräftelse på att snart är det dags. Det var en skön känsla. 28 juli Dag 61 Nu känns det som om det är nära. Heidis temperatur har varierat lite under veckan, mellan 37.9 och 37.3, men nu börjar den mer konstant krypa neråt. Sedan kl. 8 i morse ligger hon runt Just nu försöker hon hitta den svalaste platsen i huset. I natt gick hon till valplådan och bäddade runt. Jag flyttade in till valprummet och där har vi varit hela natten. Hon har dock inte sovit så mycket utan mest flyttat runt i rummet och ändrat ställning. I går rymde hon en kort stund. Vi har inhägnat en bit av trädgården och även satt nät så att det inte ska gå att ta sig in under terrassen. Trots detta lyckades hon hitta ett litet litet hål som hon lyckades ta sig igenom, med sin tjocka mage. Efter att vi ropat på henne en stund kom hon lommande med spindelväv i hela skägget. Nu är detta hål, och alla andra microhål, stängda enligt konstens alla regler. 29 juli Valpning I måndags började Heidis temperatur att sjunka som lägst hade hon 37.0 och det hade hon från två på eftermiddagen till klockan fyra i tisdags morse. På kvällen kom min uppfödarmentor Ylva, hem till oss för att hjälpa till med valpningen och det var skönt att ha en kunnig person tillhands. I tisdags morse började Heidi kräkas och hässja och vilket hon fortsatte med hela dagen. På kvällen blev hennes hässjande intensivt och en halvtimme senare fick hon sin första krystvärk. Efter ytterligare en halvtimme blev hennes krystvärkar starka och en halv timme senare gick vattnet. Vi gav henne sockervatten och lite välling med äggula och kalk för att ge henne energi men hon var inte intresserad. Hon fick även gå ut en runda och vi försökte få henne att springa lite men trots detta hände ingenting. Efter ytterligare fyrtio minuter började fosterblåsan synas men den åkte in igen när värken tog slut. Jag tog då en första kontakt med Djursjukhuset eftersom vi tyckte att Heidi var väldigt trött och inte längre orkade krysta som hon skulle. Vi hade försökt få i henne lite näring och haft henne ute på flera promenader utan resultat. Djursjukvårdaren tyckte dock att vi skulle höra av oss igen efter någon timme Efter att Heidi fortsatt med sina krystvärkar ytterligare någon timme utan resultat så tog jag ny kontakt med Djursjukhuset som tyckte att vi skulle komma in eftersom Heidi var en lite äldre förstföderska. Ylva och jag packade in Heidi i bilen och begav oss iväg. Strax efter halv elva stannade vi på parkeringen utanför djursjukhuset. Då syntes valpens huvud och fosterblåsan hade spruckit men den kom inte ut. När vi kom in på sjukhuset och Heidi stod på undersökningsbordet så kom valpen ut med lite hjälp av Ylva. Tyvärr var valpen, en stor hanvalp, död. Djursjukskötare tyckte att Heidi verkade piggna till och medan vi pratade med henne så började Heidi få nya krystvärkar. Vi bestämde i samråd med djursjukskötaren att vi skulle åka hem och ge Heidi möjligheten att valpa hemma. När vi kom ut på parkeringen föddes valp nummer två, en pigg tikvalp. Då hade det gått mindre än en halvtimme sedan den första valpen kom ut. Vi skyndade oss hem och valp nummer tre, en tik, föddes hemma hos oss, en halvtimme efter valp nummer två. Heidi fick äta moderkakan och efter det drack hon socker vatten och åt lite mat. Hon piggnade till markant, och tog sig an valparna. Valp nummer fyra, en hane, föddes halv ett och valp nummer fem, en tik, föddes 20 minuter senare. Sedan fick Heidi en timmes vila innan det var dags för valp nummer sex att göra entré. Under denna paus fick hon lite mer mat och sockervatten. Efter valp nummer sex kände vi på Heidis mage och var överens om att där fanns en valp till. Halv fem i onsdags morse föddes valp nummer sju, en hane. När allt var klart så hade Heidi sex pigga valpar, två hanar och fyra tikar, som alla klarade av att dia direkt de kom ut. Hon var trött men närvarande. Vi kände på hennes mage igen och kunde inte hitta några fler valpar utan bara livmodern som höll på att dra ihop sig. När det började röra på sig i grannarnas hus gick samtliga inblandade i valpningen och lade sig efter väl förrättat arbete. Hur det gick under valparnas första tid kan du läsa i nästa nummer av Kerry Nytt fortsättning följer! 21

22 Vi söker ny redaktör för Kerry Nytt! Svenska Kerry Blue Terrierklubben söker ny redaktör för vårt digitala medlemsblad Kerry Nytt. Som redaktör blir din uppgift att planera innehållet i Kerry Nytt och samla ihop material i form av texter och bilder. Det är inte meningen att du som redaktör ska producera allt innehåll till tidningen själv. Däremot är det bra om du håller regelbunden kontakt med de personer som ska bidra med material och se till att det anländer till vår layoutare i god tid före deadline. Du kommer att få hjälp av en redaktionskommitté bestående av Ulf Kolheden och Dorte Bernro samt Shanna Kolheden som tar hand om tidningens layout. Arbetet som redaktör är ideellt och är, liksom övrigt styrelsearbete i föreningen, inte avlönat. Om du är intresserad av att bli vår nästa redaktör för Kerry Nytt, kontakta ordförande Dorte Bernro via e-post: dorte.bernro@skbtk.com /Styrelsen Har du ett öga för hur en bra artikel skrivs och kan korrekturläsa inkommen material är detta ett plus. 22

23 Sommar, sommar, sommar... Väl framme på Västfjällets topp finns det fortfarande ork för lite Kerrybus. Foto Rolf Bernro Undras om det är badväder? Foto Angelica Andersson. Sam (Kebulak Mad Max) får äntligen vila ut i nyklippt sommarfrisyr. Foto John Andersson. Inget hinder för svårt för en nyfiken Kerry. Foto C-G Hultin. 23

24 Mail: 24

25 Styrelse 2013 Ordförande Redaktör Kerry Nytt Dorte Bernro Sandbyvägen Dalby Mobil: Dorte har haft Kerry sedan 1976 och innehar kennel Puck Fair. Hon har varit engagerad i styrelsen av och till under många år. Sekreterare/Kassör Angelica Andersson Kvarnhålegatan Göteborg Mobil: angelica.andersson@skbtk.com Angelica har för närvarande sin tredje Kerry och har varit engagerad i styrelsen av och till under de senaste 10 åren. Vice Ordförande Medlemsansvarig Ulf Kolheden St Pauli Kyrkogata Malmö Tel: Mobil: ulf.kolheden@skbtk.com Ord ledamot Ylva Alpheim Motalagatan Helsingborg Telefon: ylva.alpheim@skbtk.com Ulf har haft Kerry sedan slutet av 90-talet. Han har jobbat mycket med bruks, men är idag mera inställd på utställning. Ord ledamot Utställningsansvarig Lise-Lotte Hallberg Pjäsbacken 35 N Sundbyberg Mobil: liselotte.hallberg@skbtk.com Lise-Lotte har haft Kerry sedan 1983 och har varit engagerad i styrelsen sedan mitten av 2000-talet. Suppleant Ann-Christine Hellqvist Silvergransgatan Bunkeflostrand Telefon: Mobil: kia.hellqvist@skbtk.com Suppleant Cilla Persson Vällingbyvägen 75, Vällingby Hemtel: mobil: cilla.persson@gmail.com Adjungerad till styrelsen i frågor om bokföring och redovisning Gisela Gribe Mariedalsvägen Huddinge Mobil: gisela.gribe@skbtk.com Gisela har haft Kerry sedan