Policydokument Svenska Handelshögskolans Studentkår

Transkript

1 Policydokument Svenska Handelshögskolans Studentkår Detta dokument är godkänt av SHS delegation den Giltighetstiden för detta dokument utgår den

2 2 Innehållsförteckning 1. Allmänt Universitetsstrukturen Universitetsväsendet i Finland Den ekonomisk-merkantila utbildningen i Finland Den svenskspråkiga ekonomutbildningen Intressebevakningen inom det ekonomisk-merkantila området Universitetens beslutsfattande Ett autonomt beslutsfattande Studeranderepresentation Studieärenden Examensstrukturen och dualmodellen Finansiering av högskoleutbildning i Finland Studerandeantagning Kvalitet i utbildningen Studier vid Svenska handelshögskolan Öppna universitetet och uppdragsutbildning Internationalisering Internationalisering av Finländska universitet Internationalisering vid Svenska Handelshögskolan Näringslivet SHS och näringslivet Alumnverksamhet Studerandes vardag Statens och kommunernas stöd till studerande under studietiden Studenthälsovård och socialpolitik Kollektivtrafiken och boende SHS roll i samhället Allmänt Intern intressebevakning Extern intressebevakning... 12

3 3 Policydokument Svenska Handelshögskolans Studentkår 1. Allmänt Universitetssystemet i Finland baserar sig på vetenskaplig och konstnärlig undervisning och forskning samt på akademisk frihet och akademiskt ansvar. Studentkåren arbetar för att alla ska ha samma möjlighet till akademisk utbildning oberoende av bakgrund eller kön. Enligt universitetslagen är en studentkårs uppgift att fungera som en föreningslänk mellan sina medlemmar och främja deras sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället. Svenska Handelshögskolans Studentkår värnar även enligt sin mission om de akademiska traditionerna och det svenska språket. Svenska handelshögskolan är SHS närmaste samarbetspartner. 2. Universitetsstrukturen 2.1 Universitetsväsendet i Finland Diskussionen om en strukturell förändring inom det finska högskoleväsendet fortsätter. Inom den för perioden utsatta planen för strukturell utveckling genomfördes markanta sammanslagningar och omorganiseringar i universitetsnätverket. SHS ser inte ett behov av fortsatta sammanslagningar av existerande enheter, men inser att behovet av en inre strukturell utveckling inom universitet med flera studieinriktningar kan vara stort. SHS ser att Svenska handelshögskolan även i fortsättningen bör verka som en autonom högskola. Den avgiftsbelagda utbildning som de nya kommersiella högskolorna och de utländska högskolornas filialer ger i Finland bör kontrolleras. Kontrollen bör fastställa om den utbildning de erbjuder är av samma kvalitet som de finska högskolornas utbildning och om examina håller god standard. 2.2 Den ekonomisk-merkantila utbildningen i Finland Inom ekonomutbildningen ska en både en kandidat- och en magisterexamen vara en garanti för högklassig utbildning även i framtiden. Utbildningsenheterna på det ekonomisk-merkantila området ska erbjuda en tillräckligt mångsidig undervisning i ekonomiska vetenskaper för att hållas relevant och internationellt

4 4 konkurrenskraftig, och den kan därför inte vara allt för regionalt splittrad. I stället ska de nuvarande utbildningsenheterna uppmuntras till samarbete och till att profilera sig på en eller flera kunskapsområden. 2.3 Den svenskspråkiga ekonomutbildningen Svenska handelshögskolan ska även i fortsättningen ha det huvudsakliga ansvaret för den svenskspråkiga ekonomutbildningen i Finland. Behovet av svenskspråkig ekonomutbildning kan täckas av Svenska handelshögskolans två campus. SHS arbetar för att underlätta Svenska handelshögskolans strävan efter att upprätthålla denna status även i fortsättningen. Den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila utbildningen ska inte utökas mera på universitetsnivå i Finland. SHS ifrågasätter behovet av utbildning på det ekonomisk-merkantila området upp till doktorsnivå på fler än en svenskspråkig högskola i Finland. 2.4 Intressebevakningen inom det ekonomisk-merkantila området Efter att Helsingin Kauppakorkeakoulu i och med den strukturella utvecklingen uppgått i Aalto-universitetet och Turun Kauppakorkeakoulu fusionerats med Turun Yliopisto, kvarstår SHS som den enda studentkåren med enbart studenter inom det ekonomisk-merkantila området som medlemmar. Detta ger SHS ett större ansvar för intressebevakningen för det ekonomisk-merkantila områdets studerande. SHS strävar efter att förbättra samarbetet studentorganisationerna emellan för att på så sätt säkerställa de ekonomisk-merkantila studenternas ställning inom högskolepolitiken. 3. Universitetens beslutsfattande 3.1 Ett autonomt beslutsfattande Oberoende av ett universitets juridiska form ska beslutsfattandet vara autonomt och sträva efter universitetets bästa. SHS strävar efter att högskolans universitetskollegium väljer externa styrelsemedlemmar som har intresse, kunskap och motivation att arbeta för Svenska handelshögskolans bästa. Extern finansiering får inte påverka beslutsfattande eller val av styrelsemedlemmar. 3.2 Studeranderepresentation

5 5 Studeranderepresentationen är en viktig del av ett universitets administration. Universitetet består av dess studerande, professorer och övrig personal. SHS arbetar för att alla dessa grupper ska ha var sin tredjedelsrepresentation i universitetets förvaltningsorgan samt att studerande är representerade i samtliga organ och grupperingar. Vid Svenska handelshögskolan ska studerande ha en stark representation i alla högskolans planerande och beslutsfattande organ för att garantera att studerandes röster blir hörda och att studerande har verkliga möjligheter till påverkan inom högskolan. De personer som väljs till studeranderepresentanter ska vara motiverade och driftiga för att på bästa möjliga sätt uppfylla sina uppdrag. 4. Studieärenden 4.1 Examensstrukturen och dualmodellen Högskoleväsendet i Finland består av universitet och yrkeshögskolor. Bolognaavtalet möjliggör rörlighet mellan dem. Studerande ska vara välinformerade om möjligheterna att byta studieinriktning eller studieplats efter avlagd kandidatexamen. Bytet förutsätter dock tillräckliga förkunskaper i respektive ämne. Tack vare Bologna-avtalet har studerande möjlighet att avlägga en magisterexamen även efter avlagd yrkeshögskoleexamen. Examina utförda vid en yrkeshögskola är inte jämförbara med universitetsexamina. Därför utförs så kallade brostudier som kompletterar en tidigare examen så att den motsvarar en lägre examen vid den enhet man byter till. Brostudierna till ett universitet bör ge tillräckliga förutsättningar för akademiskt tänkande och vetenskapliga insikter. Dualmodellen ska vara utgångspunkten för universitet och yrkeshögskolor på alla examensnivåer även i framtiden. Kandidatexamen ska hållas klart åtskild från yrkeshögskoleexamen. Dessa två är inte jämförbara. Universitet och yrkeshögskolor utbildar experter för olika uppgifter. Universitetsstudier förutsätter ett akademiskt och teoretiskt tänkande redan på grundstudienivå och därför kan inte ens grundkurser vara gemensamma för kandidat- och yrkeshögskoleexamen. Gemensamma stödfunktioner kan dock arrangeras och till exempel grundstudier i språk kan erbjudas i samarbete mellan yrkeshögskolor och universitet. För att bättre fullfölja grundtanken bakom Bologna-avtalet, att ha en mer enhetlig högskoleutbildning avtalsländerna emellan, bör magistersprogrammen i framtiden klarare åtskiljas från kandidatexamen. Utvecklingen av kandidatexamen ska gå i en riktning där kandidatexamen i fortsättningen ska vara en tillräcklig examen även på den finska arbetsmarknaden.

6 6 4.2 Finansiering av högskoleutbildning i Finland Finland är ett i internationellt perspektiv litet samhälle som trots det utmärker sig i internationella sammanhang med högt utbildade och kunniga representanter för landet. En förutsättning för detta är att alla invånare oavsett bakgrund ska ha möjlighet att studera och utvecklas. SHS stöder avgiftsfri utbildning. SHS vill ändå framhäva att vi inte kategoriskt motsätter oss avgiftsbelagd utbildning. Utbildning är aldrig gratis, och därför vill SHS upprätthålla en mångsidig diskussion kring hur högskoleutbildningen finansieras. 4.3 Studerandeantagning Antalet antagna studerande ska anpassas så att det motsvarar arbetsmarknadens behov. SHS anser att antalet antagna till Svenska handelshögskolan bör vara tillräcklig litet för att garantera att de som inleder sina studier håller en tillräckligt hög nivå, har tillräckliga förkunskaper och är motiverade att klara av studierna framgångsrikt. Den engelskspråkiga antagningen får inte utökas på den svenskspråkiga antagningens bekostnad. Språkprovet i svenska ska kvarstå på Svenska handelshögskolan för att garantera att de som antas har tillräckliga språkkunskaper för att bedriva framgångsrika studier. Tillräckliga förkunskaper i ekonomisk-merkantila ämnen ska krävas vid antagningen till svensk- eller engelskspråkig magisterutbildning. Enligt de planer som presenterats i regeringsprogrammet våren 2011 vill man gå in för en modell där student- och yrkesexamensvitsord har en större vikt vid högskoleantagningen. Man strävar även efter att bilda en separat ansökningskanal för unga som har haft en studieplats tidigare, men SHS befarar att detta kan äventyra studenternas möjlighet att byta studieinriktning. Med en prefererad ansökan för studenter utan studieplats eftersträvas att unga ska komma in i arbetslivet tidigare genom att mängden så kallade mellanår minskar, men i dagens läge är flexibiliteten att byta studieinriktning inom högskolorna inte tillräcklig. Därför tvingas studenter byta studieinriktning via den allmänna ansökan. Om modellen för den allmänna ansökan ändras bör flexibiliteten inom högskolorna förbättras märkbart. Studerande vid Svenska handelshögskolan studerar under det första året grundkurser i ekonomiska vetenskaper och skapar sig på så sätt en mångsidig grund. Detta innebär att huvudämnesvalet görs först i slutet av det första studieåret. SHS förespråkar att denna modell även i fortsättningen används. 4.4 Kvalitet i utbildningen

7 7 SHS stöder att alla finländska universitet har ett fungerande kvalitetskontrollsystem som auditeras av Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH). Studentkåren stöder även frivilliga ackrediteringar när de sporrar universiteten till att förbättra utbildningen och skapa målsättningar. Verksamhetssektorer som gynnar ackrediteringar får ändå inte förbättras på andra sektorers bekostnad. Universitetet ska sträva efter mera flexibilitet. En oflexibel läroplan eller rigid byråkrati får inte hindra studerande att avklara sina studier inom utsatt tid. Flexiblare sätt att avlägga kurser och möjlighet att studera på sommaren ska utvecklas. Studiemiljön ska vara praktisk och fungerande samt främja studerandes studieprocess. Allt detta ger de studerande större möjlighet att utexamineras i tid, vilket gynnar såväl studerandena som universitetet. Också samhället gynnas i form av längre arbetskarriärer. Högklassig forskning är en av grundstenarna för lyckad undervisning. Dock är det flera andra faktorer som påverkar undervisningens effektivitet. SHS arbetar för att lärare utvecklar sina pedagogiska kunskaper och deltar i universitetspedagogisk undervisning. Universitet ska även i framtiden integrera forskning och undervisning så att forskare deltar i undervisningen och baserar den på de nyaste forskningsresultaten. Detta uppnås genom att tillräckligt med resurser tilldelas såväl forskning och undervisning som administrativa funktioner. Extra satsningar på forskning får inte ske på dessa andra faktorers bekostnad. Kursutvärderingen ska vara fungerande och transparent. Studerande ska ha verkliga möjligheter att anonymt påverka utbildningen. SHS arbetar för att kursernas innehåll ska motsvara de kunskaper som behövs i arbetslivet, ge färdigheter till problemlösning och förmedlas genom moderna undervisningsmetoder. 4.5 Studier vid Svenska handelshögskolan Den begränsade studietiden förutsätter noggrann studieplanering för att en studerande ska kunna avklara sin examen i tid. Universitetet ska stödja studerande i planeringsprocessen under det första studieåret, och varje studerande ska då lägga upp en individuell studieplan som ger riktlinjer för studierna. Universitet och högskolor ska erbjuda handledning för detta. Eftersom högskolan förutsätter att studerande planerar sina studier långsiktigt, ska högskolan även sträva efter att erbjuda kurser enligt en långsiktig plan. Därefter ska högskolan erbjuda studerande hjälp att uppdatera den individuella studieplanen vid behov. Stödet får dock inte upphöra efter detta, utan det ska vara kontinuerlig genom hela studietiden. SHS förutsätter att studierådgivningen vid Hanken är lättillgänglig och har studerandes personliga livssituation som utgångspunkt. Då handledningen är personlig och byråkratin flexibel är det lättare för den studerande att bli klar inom utsatt tid. På så

8 8 sätt drar både studerande, universitet och samhälle nytta i form av smidigare studier och förlängda arbetskarriärer. Nyckelordet då det gäller examenskrav och upplägget av kurser och studier är flexibilitet. Flexibla möjligheter att välja kurser, flexibla tentamensarrangemang, flexibla sätt till inlärning och att delta i undervisning, flexibelt tillgodoräknande av studier och så vidare. Allt detta vill SHS arbeta för och se till att studerandena erbjuds. SHS ser en god kommunikation från Svenska handelshögskolan riktad direkt till studerande som ett gott sätt att snabba upp studierna, och SHS efterlyser en förbättring av nuvarande läge. För att ytterligare snabba upp studierna hoppas SHS dessutom på att Svenska handelshögskolan snarast instiftar en instans som bär ansvaret för respektive utbildningsprogram i sin helhet vid högskolan. SHS arbetar för att studeranderepresentanter även i framtiden ska vara med i planeringen av kursutbudet och ge studerandes synpunkter på studiehelheter och studiescheman. SHS stöder arrangemang som sporrar studerande till bättre inlärning och motiverar dem, som till exempel kvotplatser i huvudämnesantagningen. Detta får dock inte strida mot kravet på flexibilitet i studierna, och konkurrensen om studieplatserna får inte skruvas till alltför hårt. Oavsett språk bör tillräckliga resurser för handledning av examensarbete säkerställas. 4.6 Öppna universitetet och uppdragsutbildning Öppna universitetet ska bevaras som ett alternativt sätt att utbilda sig. Öppna universitetet erbjuder studerande en möjlighet såväl att vidga sin allmänbildning som att bli antagen till universitetet utgående från redan avklarade kurser. En hel examen ska ändå inte kunna avläggas genom kurser på Öppna universitet, utan dess syfte ska vara att erbjuda en möjlighet till tilläggsutbildning. Finska högskolor och universitet kan erbjuda avgiftsbelagd utbildning som leder till examen för studerande som kommer utifrån det europeiska ekonomiska området. Utbildningen kan inte finansieras av en enskild individ, utan måste beställas och finansieras av en juridisk person. SHS önskar att universitetens uppdragsutbildning inte tar resurser av den övriga utbildningen. SHS anser att uppdragsutbildning är ett sätt att öka de finländska universitetens anseende på ett internationellt plan.

9 9 5. Internationalisering 5.1. Internationalisering av Finländska universitet Finlands internationella konkurrenskraft baserar sig i hög grad på högklassig akademisk undervisning och forskning. Den högklassiga undervisningen skapar framstående arbetskraft medan forskningen skapar innovationer och lockar utländska förmågor till Finland. För att klara av den internationella konkurrensen ska universitet profilera sig och stärka sina kärnområden. Toppundervisning och forskning i eget kärnområde eftersträvas. Universiteten ska förstärka samarbetet med utländska universitet. SHS ställer sig tveksamt till periodavgiftsprovet i magisterprogram för studerande utanför EU/EEC-området Internationalisering vid Svenska Handelshögskolan Internationell erfarenhet är viktigt för dagens studerande och SHS stöder en mer internationell kultur i högskoleväsendet i Finland. Flexibla utbytesmöjligheter ska bildas via samarbetsavtal och antalet studierelaterade praktikplatser utomlands ska ökas. SHS yrkar på att högskolan till fullo utnyttjar sitt internationella anseende och kontinuerligt eftersträvar en allt högre nivå på sina samarbetsuniversitet. På Svenska handelshögskolan hör en obligatorisk utlandsvistelse till examen. Utlandsvistelsen kan göras som studier eller praktik utomlands. Båda alternativen bidrar till den internationella erfarenhet som eftersträvas med den obligatoriska utbytesperioden. Studentkåren arbetar för att högskolan skapar ett omfattande stödsystem för att göra utlandsvistelsen ekonomiskt möjlig för alla i och med att den krävs för examen. Valprocessen bör vara tydlig och transparent, och högskolan ska kunna erbjuda tillräckligt med lockande utbytesplatser som motsvarar eller överskrider den standard som Hanken erbjuder sina studerande. Studentkåren övervakar att det existerande dispensförfarandet följs. SHS jobbar även för att Hanken utvecklar sitt nuvarande stödsystem för studerande som väljer praktik. SHS följer aktivt med utvecklingen av det obligatoriska utbytet, och efterlyser flexibilitet både före, under och efter utbytesperioden för att göra studerandes studietid både snabbare och smidigare. Sköts den obligatoriska utbytesperioden dåligt kommer studietiderna att förlängas ytterligare.

10 10 6. Näringslivet 6.1 SHS och näringslivet SHS upprätthåller sina goda kontakter till Hankens karriär- och rekryteringstjänst Ekonomforum, och arbetar för att Ekonomforum producerar tjänster som stöder en smidig övergång till arbetslivet efter studierna genom att bland annat förmedla arbets- och praktikplatser, arrangera företagsevenemang och erbjuda studerande karriärplanering. Tjänsterna ska vara mångsidiga och rikta sig till studeranden i alla skeden av studierna samt till nyutexaminerade. SHS är en föregångare bland studentkårer i Finland vad gäller kontakter med näringslivet. SHS strävar efter att ständigt komma på nya innovativa sätt som erbjuder våra medlemmar mervärde Alumnverksamhet Man ska som utexaminerad från Svenska handelshögskolan ha möjlighet att ta del av alumnverksamheten som högskolan upprätthåller. Kårpampar och utexaminerade med bakgrund som studentkårsaktiva har också möjlighet att ta del i SHS understödsförenings verksamhet. Alumnnätverket är ett bra sätt att skapa kontakter mellan studerande och arbets-/näringslivet. Detta kan även hjälpa en studerande i dennes yrkes- och karriärval. Samtidigt bevarar alumnverksamheten samhörighetskänslan efter studietiden. 7. Studerandes vardag 7.1 Statens och kommunernas stöd till studerande under studietiden Studiestödet består av studiepenningen, bostadsbidraget och statens garanti för studielånet. Till dessa anknyter också matbidraget och inkomstgränserna för studiestödet. Sammanlagt ska de realistiskt kunna täcka levnadskostnaderna för heltidsstudier och ska därför följa den allmänna kostnadsutvecklingen. SHS anser dock att studiestödet fortsättningsvis ska betraktas som ett stöd för studierna, och inte som en belöning. Således ska det finnas inkomstgränser för studiestödet, även om de naturligtvis också ska följa den allmänna kostnadsutvecklingen. Då det gäller utvecklandet av studiestödet ska tyngdpunkten ligga på att förbättra lånesystemet och höja lånesumman. Ett mer lånebaserat system skapar mer

11 11 incitament för den studerande att utexamineras inom utsatt tid, vilket innebär att studerande snabbare kommer ut i arbetslivet och på så sätt förlängs arbetskarriärerna. Vidare ska kapitalinkomsternas påverkan på inkomstgränserna också ses över. På kort sikt på nationell nivå arbetar SHS för att det nuvarande stödsystemet följer den allmänna kostnadsutvecklingen, men utesluter inte heller ett alternativ att omstrukturera stödsystemet så att det på ett mindre byråkratiskt och omodernt sätt garanterar finansiellt realistiska förutsättningar för studerande att studera på heltid. 7.2 Studenthälsovård och socialpolitik Studerandes välmående är den viktigaste förutsättningen för effektiva studier. Studerandes hälsovårdstiftelse (SHVS) ska erbjuda högklassig hälso-, tand- och mentalvård till studerande och på ett sådant sätt främja studerandes välmående. SHS arbetar för att upprätthålla tillräckliga resurser i studenthälsovården så att dess tjänster i jämförelse med den kommunala hälsovården ger studentkårens medlemmar ett klart mervärde. 7.3 Kollektivtrafiken och boende Ett fungerande kollektivtrafiknät är en grundförutsättning för en välfungerande studieort. För studenter är det speciellt viktigt att enkelt, effektivt och billigt kunna förflytta sig till och från högskolan och röra sig i staden. Allmänna fortskaffningsmedel är det bästa alternativet för att möjliggöra detta. För studenter är det speciellt viktigt att förbindelserna mellan kampusområdet, studentbostäderna och centrum fungerar. Studieorternas kollektivtrafik bör fortsatt förbättras och studentförmånerna får inte försämras. Ett fungerande nätverk av leder för lätt trafik bör även finnas för att möjliggöra ett klimatvänligt och hälsosamt sätt att röra sig. Då eventuella kommunsammanslagningar diskuteras bör kollektivtrafiken tas i beaktande även ur studerandes synvinkel. Fungerande kollektivtrafik minskar även trycket att flytta till centrum där hyresnivån är betydligt högre. SHS stöder också en ökning av utbudet på studerandebostäder i närheten av campusområdet för att kårmedlemmarna ska ha fler och billigare boendealternativ. Speciellt pressande är behovet av bra förbindelser och flexibla boendealternativ.

12 12 8. SHS roll i samhället 8.1 Allmänt SHS fungerar som en intressebevakningsorganisation för sina medlemmar. Studentkårens intressebevakningsverksamhet och kårens legitimitet grundar sig på att alla studeranden vid Svenska handelshögskolans är medlemmar vid SHS. 8.2 Intern intressebevakning SHS bevakar kårmedlemmarnas intressen internt och fungerar som en länk mellan Hanken och dess studerande. SHS utser studeranderepresentation till högskolans styrelse, institutionsråden samt andra planerande och beslutsfattande organ och arbetsgrupper på högskolan. SHS har som mål att nå en tredjedelsrepresentation i Svenska handelshögskolans förvaltningsorgan. SHS arbetar för att studerande aktivt ska delta i utvärdering av kurser och andra responstillfällen. SHS yrkar på att Svenska handelshögskolan håller balans mellan forskning och undervisning, och att kunskaper i ämnesdidaktik och pedagogik värdesätts vid valet av undervisningspersonal. 8.3 Extern intressebevakning Externt fungerar SHS som en länk mellan kårmedlemmarna och samhället. SHS bevakar kårmedlemmarnas intresse och tar självständigt och oberoende ställning för kårmedlemmarnas bästa. Utgångspunkten för SHS intressebevakning är att SHS nationellt och internationellt tar ställning till samhälleliga frågor som i huvudsak berör studier, högskolor och universitet, studiesocialt relaterade frågor, ekonomibranschen eller det svenska språket. SHS bär sitt samhälleliga ansvar och kan ta ställning till andra frågor med syftet att främja studentkårens och kårmedlemmars intresse. SHS är medlem i studentkårernas takorganisation Finlands studentkårers förbund (FSF). SHS binder sig ändå inte till FSF:s åsikter. Nationella ärenden som berör även andra studerande än hankeiter påverkar SHS i första hand via FSF. SHS är en politiskt obunden organisation. Studentkåren kan ändå ta ställning till politiska ärenden och stödja oberoende utvalda teman i syfte att främja studentkårens intresse och kårmedlemmarnas bästa. SHS kan jämlikt och icke-finansiellt stöda kårmedlemmar som ställer upp i kommunalval, nationella val eller EU-parlamentsval.

13 13 I och med att SHS är Finlands enda självständiga studentkår för studerande inom det ekonomisk-merkantila området har SHS en nyckelposition och ett ansvar att tala för landets ekonomistuderande i alla sammanhang. Bland intressentorganisationer och i näringslivet syftar SHS till att öka värdet av varumärket Hankeit. SHS sänder pressmeddelanden om förtroendeval och stora händelser inom och kring studentkåren. I samarbete med andra svenskspråkiga studentorganisationer främjar SHS svenskspråkig studentkultur i Finland. SHS stöder existensen av en intresseförening för svenskspråkiga studentorganisationer.