Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa ett förfarande med utvidgat förverkande
|
|
- Alexander Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Genom remiss den 13 mars 2000 har Sveriges advokatsamfund beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Effektivare förverkandelagstiftning, SOU 1999:147. I anledning därav anför samfundet följande. SAMMANFATTNING Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa ett förfarande med utvidgat förverkande Övriga förslag lämnas utan erinran. GENOMGÅNG AV BETÄNKANDET Genomgången följer betänkandets disposition. Endast de avsnitt där synpunkter finns är omnämnda. 1. Uppdraget och dess genomförande Att förebygga och bekämpa ekonomisk och annan grov organiserad brottslighet, särskilt narkotikabrottslighet, är en synnerligen angelägen uppgift. Ett effektivt rättsväsende utgör grunden för att beivra brottsligheten och lagföra gärningsmännen. Kravet på en effektiv brottsbekämpning måste emellertid alltid vägas mot den enskildes rättssäkerhet En effektivare brottsbekämpning kan uppnås på flera olika sätt, varvid införandet av ytterligare sanktioner är ett. Det kan emellertid sättas i fråga om en reform som syftar till att frånhända misstänkta brottslingar deras tillgångar är den lämpligaste vägen att gå. Svårigheter med att få misstänkta gärningsmän lagförda torde primärt inte bero på brister i
2 2 det nuvarande straffrättsliga regelverket. Det torde ligga närmare till hands att effektivisera rättsväsendet genom att samordna utredningsväsendets resurser och öka kompetensen hos de olika instanserna. Genomförandet av en reform som innebär att ingripande rättsverkningar knyts till icke konkretiserade gärningar och att åklagaren erhåller en avsevärd lättnad i sin bevisbörda är ägnat att inge starka betänkligheter, eftersom den nödvändigtvis måste ske till priset av den misstänktes eller denne närståendes rättssäkerhet Utländsk rätt och Internationella åtaganden I betänkandet redovisas förverkandereglerna i Tyskland, Nederländerna, England och Wales, Norge och Danmark. Det konstateras att samtliga länders lagstiftning innehåller bestämmelser som medger att förverkande sker även av vinning från annan brottslighet än den som den tilltalade fälls till ansvar för. Förutsättningarna för att förverkande skall kunna ske skiljer sig emellertid åt mellan de olika länderna. Noterbart är bl.a. att Högsta domstolen i Tyskland uttalat att rätten måste vara fullständigt övertygad om att egendomen härrör från brott för att den skall kunna förverkas. Vidare gäller enligt lagstiftningen i England och Wales att, med undantag för narkotikabrott, den misstänkte skall ha dömts för minst två brott begångna efter den 1 november Redovisningen av utländsk rätt ger vid handen att de svenska förverkandereglerna i vissa avseenden är mer begränsade än vissa andra länders. Detta kan anföras som ett skäl för att anpassa de svenska förverkandereglerna till vad som gäller i närliggande länder. Det skall dock noteras att det finns ett avsevärt utrymme för att utforma beviskrav och övriga förutsättningar på ett sätt som överensstämmer med de grundläggande principerna i det svenska rättssystemet, utan att reglerna för den skull avviker från bestämmelserna i andra jämförbara länder. 6. Nya regler om förverkande Advokatsamfundet avstyrker att bestämmelser om ett utvidgat förverkande införs i dess föreslagna utformning. Skälen för detta är följande. Införandet av ett utvidgat förverkande innebär ett avsteg från principen om att åklagaren har att styrka samtliga relevanta omständigheter i ett brottmål. Vid ett utvidgat förverkande ställs visserligen krav på att det förverkansgrundande brottet skall vara styrkt bortom rimligt tvivel., Åklagaren har även bevisbördan för att den tilltalades egendom härrör från brottslig verksamhet. Åklagaren medges emellertid en avsevärd bevislättnad i och med att sambandet endast behöver göras sannolikt.
3 3 Principen om att åklagaren har att styrka samtliga relevanta omständigheter (in dubio pro reo) utgör en grundläggande straffrättslig princip som syftar till att säkra den enskilda individens trygghet mot en godtycklig rättsskipning. Principen upprätthålls i praxis. Av intresse är att Högsta domstolen såvitt avser narkotikabrottslighet konstaterat att det faktum att en viss typ av brottslighet är svårutredd inte kan medföra någon sänkning av beviskravet (NJA 1982 s. 164 och 525). I vilken utsträckning åklagaren kan medges en lättnad i bevisbördan för vissa särskilt svårutredda rekvisit är omdiskuterat. Högsta domstolen förefaller emellertid ha accepterat en viss bevislättnad beträffande omständigheterna vid invändning om nödvärn (NJA 1990 s. 210). Det skall även beaktas att ett utvidgat förverkande med sannolikt kommer att betraktas som ett straff enligt Europakonventionen. Stöd för detta finns i målet Welch mot Storbritannien (1/1994/448/527), där Europadomstolen fann att en tillämpning av förverkandereglerna i Drug Trafficking Offence Act 1986 på grund av ett brott som begåtts innan lagen trädde i kraft stred mot förbudet mot retroaktiv lagstiftning. Avgörande för om en inhemsk sanktion skall betraktas som ett straff enligt konventionen är framförallt att reglerna är generellt utformade, att deras syfte inte är att kompensera staten för inkomstbortfall utan att avskräcka och bestraffa, samt att sanktionen kan komma att avse betydande belopp. Reglerna om utvidgat förverkande uppfyller väl dessa krav. Följden blir att reglerna om utvidgat förverkande faller under artikel 6 i Europakonvention. Av den s.k. oskuldspresumtionen i artikel 6.2 anses följa att konventionen ställer höga krav på bevisbördan i brottmål. I målet Österrike mot Italien 1 uttalade Europadomstolen bl.a. att åklagaren bär bevisbördan i skuldfrågan och att varje tvivel skall verka till den tilltalades förmån. I det senare fallet Salabiaku mot Frankrike 2 anmärkte domstolen att artikel 6.2 inte betraktar faktiska eller rättsliga presumtioner med likgiltighet, utan kräver att staterna håller dem inom rimliga gränser. Enligt Advokatsamfundets uppfattning är utgångspunkten att åklagaren bär bevisbördan för samtliga relevanta omständigheter i brottmålet samt att kravet på bevisningen motsvarar vad som brukar formuleras som ställt utom rimligt tvivel. Något absolut hinder mot att medge åklagaren bevislättnader för vissa svårutredda rekvisit föreligger emellertid knappast och enbegränsad bevislättnad torde inte stå i strid mot de ovan anförda rättsprinciperna. I betänkandet anförs att den relativt sparsamma tillämpningen av nu gällande regler om utbytesförverkande främst beror på svårigheter att prestera utredning om sambandet mellan viss tillgång och ett konkret brott. Kravet på bevisningen för detta samband är detsamma som i fråga om beviskravet i ansvarsfrågan, dvs. att det skall vara ställt utom rimligt tvivel. Den bevislättnad som föreslås gälla vid det utvidgade förverkandet sträcker sig emellertid betydligt längre än vad som krävs för att underlätta utredningen om sambandet mellan en viss tillgång och ett konkret brott. 1 Se Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 1998, s. 200 f. 2 Ibid.
4 4 Ett särdrag hos det utvidgade förverkandet är att det utgör en rättsverkan av brott, men riktar sig i huvudsak mot utbyte av annan brottslighet än det förverkansgrundande. Den bevislättnad som föreslås gälla vid ett utvidgat förverkande innebär att åklagaren endast behöver göra sambandet mellan egendomen och brottsligheten sannolik, utan att behöva närmare precisera vilken brottslighet som avses. I realiteten innebär det att förverkande kan ske trots att åklagaren inte förmår att förebringa bevisning av sådan styrka att den misstänkte kan ådömas ansvar för brottet. Här skall även noteras att den särskilda ekonomiska utredning som skall ligga till grund för ett beslut om väckande av talan om utvidgat förverkande syftar till att i första hand klarlägga vilka tillgångar den misstänkte innehar, vad tillgångarna är värda, hur de har införskaffats och vilka inkomster och andra tillskott den misstänkte uppburit. Andra omständigheter än de som avser den misstänktes ekonomiska förhållanden, t.ex. tidigare brottslighet eller umgänge i kriminella kretsar, kan även redovisas men torde, enligt betänkandet, endast undantagsvis kunna tillmätas någon självständig betydelse i sammanhanget. En dylik utredning torde emellertid på sin höjd kunna leda fram till att den misstänkte innehar tillgångar som inte svarar mot vederbörandes inkomster. Men enbart detta förhållande kan knappast anses medföra att det är sannolikt att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet. Det är svårt att frigöra sig från intrycket att utredningen här arbetar mer eller mindre öppet med en presumtion i den meningen att om den särskilda ekonomiska utredningen utvisar en avsevärd diskrepans mellan tillgångar och inkomster, får det antas att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet såvida inte den misstänkte kan förklara på vilket sätt han införskaffat dessa. Det måste emellertid även beaktas att det kan finnas många skäl till att en person inte gärna förklarar varifrån han eller hon erhållit sina tillgångar. I många fall kan det bero på att tillgångarna införskaffats medmedel som inte lagligen uppburits, men det kan även röra sig om klandervärda handlingar som i och för sig inte är straffbara eller för den delen fång som man av helt andra, legitima skäl inte vill uppenbara. Det finns en uppenbar risk för att det föreslagna systemet kommer att innebära inte endast en bevislättnad för åklagaren, utan i själva verket en skyldighet för den misstänkte att visa att han inte ägnat sig åt brottslig verksamhet. Det skulle således handla om en omvänd bevisbörda snarare än en lättnad för åklagaren. Advokatsamfundet anser inte att de utrednings- och bevissvårigheter som kan föreligga vid viss brottstyp och under särskilda förhållanden är tillräckliga för att motivera ett så stort avsteg från principen om åklagarens bevisbörda som förslaget om ett utvidgat förverkande innebär. Det är synnerligen angeläget att den organiserade brottsligheten bekämpas, men målsättningen måste vara att det sker genom att gärningsmännen lagförs för de begångna brotten. Detta uppnås i första hand genom att rättsväsende effektiviseras på olika sätt. Det kan ske genom förbättrad utredningsmetodik, ökad kompetens och samordning av resurser. Kampen mot den organiserade brottsligheten bör inte bedrivas
5 5 genom införandet av en reform som blir svårtillämpad och dessutom riktar sig mot personer som i många fall torde ha sina tillgångar väl dolda. Advokatsamfundet vill även ifrågasätta förslaget i den del som innebär att den misstänktes skulder inte skall beaktas vid beräknandet av förverkandebeloppet. I den mån skulderna motsvarar t.ex. krediter som använts för att förvärva egendom är det rimligt att dessa beaktas. Detta måste även gälla t.ex. skatteskulder, som uppstått genom att obeskattade inkomster använts till konsumtion. Argumentet om att det inte kan påräknas att den misstänkte förhåller sig lojal mot sina borgenärer, t.ex. staten, äger inte relevans, eftersom det inte är fråga om att täcka en fordran för staten, utan att försöka uppskatta utbytet av brott. Då det inte gärna kan åläggas den misstänkte att redovisa vilken egendom som införskaffats för vilka medel måste skulder kunna beaktas. 12. Författningskommentaren 12.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken 36 kap. 1 a Advokatsamfundet avstyrker att en bestämmelse om utvidgat förverkande i den utformning som den getts i betänkandet införs. Som förslaget utformats innebär det att åklagaren erhållit en avsevärd bevislättnad genom att det är tillräckligt att det är sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet eller att dess värde annars motsvarar utbytet av sådan egendom. Åklagaren behöver således inte precisera vilka brott som avses. Även om ett utvidgat förverkande utgör en rättsverkan av ett fullbordat brott, som åklagaren har att styrka, riktar sig bestämmelsen mot annan brottslighet än det förverkandegrundande brottet. Syftet med bestämmelsen är också att underlätta ingripanden mot sådan organiserad brottslighet som bereder särskilda utrednings- och bevissvårigheter. Anledningen till att människor inte kan förklara olika omständigheter kan vara flera. Det kan t.ex. röra sig om förfaranden som inte är brottsliga men ändå klandervärda. Vidare kan det bero på helt andra förhållanden än att den misstänkte är delaktig i sådan organiserad brottslighet som avses.
6 6 Därför måste det krävas i vart fall att åklagaren i någon utsträckning kan bevisa att den misstänkte livnärt sig på brottslig verksamhet. Enbart en utredning om hans ekonomiska tillgångar kan inte anses tillräckligt. Vidare kan det inte gärna åläggas den misstänkte att närmare redogöra för vilka inkomster som använts till införskaffande av viss egendom. Samtliga skulder bör därför beaktas såvida inte åklagaren förmår att styrka att de inte använts till införskaffande av tillgångarna Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken 22 a kap. 2 I betänkandet berörs frågan om rättskraft avseende en dom om utvidgat förverkande. Redogörelsen avser frågan om i vilken utsträckning domar som ligger i tiden före en talan om utvidgat förverkande äger rättskraft i den senare processen. Vad som däremot inte alls berörs i betänkandet är frågan om tillämpningen av artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Här föreskrivs att straff inte får utdömas två gånger för samma gärning. Som redovisats ovan prövas frågan om det föreligger ett straff i Europakonventionens mening oberoende av hur rättsverkan klassificeras i den inhemska lagstiftningen. Skillnaden mellan vad som utgör straff enligt Europakonventionen och hur en rättslig sanktion bedöms enligt den inhemska svenska rätten har ställts på sin spets i fråga om skattetillägg. Det råder i dag enighet om att skattetillägget faller in under artikel 6 i Europakonventionen som ett straff. Däremot är det oklart om skattetillägget även faller in under artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet. Frågan är om artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet uppställer ett krav på att straffet skall ha utdömts för en gärning som klassificeras som brott enligt den inhemska rätten (se Johan Muncks artikel i Tidskrift för Sveriges Domareförbund nr 1/2000). Som framhållits tidigare föreligger skäl anta att ett utvidgat förverkande kan komma att falla in under artikel 6 i Europakonventionen. Det förefaller även troligt att det utvidgade förfarande kan komma att betraktas som ett straff enligt artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet. I sådana fall torde inte någon tveksamhet motsvarande den som anförts i fråga om skattetillägget föreligga, eftersom det utvidgade förverkandet utgör en rättsföljd av brott enligt den inhemska lagen.
7 7 Advokatsamfundet vill framhålla att denna fråga kan leda till komplicerade bedömningar såväl i de fall där talan förs om ansvar för ett brott som begåtts i tiden före en dom om utvidgat förverkande, som i fall där talan om utvidgat förverkande skall särskiljas med stöd av förslagets 22 a kap. 1 andra stycket rättegångsbalken. 23 a kap. 1 Advokat samfundet föreslår att kravet för att inleda en särskild ekonomisk utredning anges som att någon kan skäligen misstänkas för ett förverkandegrundande brott. I betänkandet har kravet på att inleda en särskild ekonomisk utredning angivits som att någon kan misstänkas för ett förverkandegrundande brott. Det förefaller som om kan misstänkas skall uppfattas som ett lägre krav än skäligen misstänkas (jfr förslagets 23 a kap. 6 ). Med hänsyn till att en särskild förundersökning kan betraktas som en synnerligen ingripande åtgärd i den enskildes integritet inledandet av en särskild ekonomisk utredning medför t.ex. ett genombrott av ett flertal sekretessbestämmelser bör den inte kunna inledas innan misstankegraden uppnått en viss styrka. Lämpligen kan en särskild ekonomisk utredning inledas när förundersökningen kommit så långt att utredningen koncentreras på en skäligen misstänkt person. Om kravet på att inleda en särskild undersökning är att någon kan skäligen misstänkas för ett förverkandegrundande brott kan en underrättelse härom meddelas samtidigt med att misstanken delges enligt 23 kap. 18 rättegångsbalken. 4 I flertalet av de fall där det föreligger en misstanke om att någon begått ett förverkandegrundande brott föreligger redan av detta skäl en rätt till offentlig försvarare. Så länge frågan om brottet och utvidgat förverkande handläggs gemensamt torde båda frågorna omfattas av försvararuppdraget. Frågan om att särskilt förordna om offentlig försvarare kan tänkas uppkomma i två fall. Det ena avser att misstanken rör ett mindre allvarligt narkotikabrott och det andra att förverkandefrågan avskilts enligt förslagets 35 kap. 1 a andra stycket rättegångsbalken. I båda fallen gäller, enligt förslagets 22 a kap. 2 rättegångsbalken, rättegångsbalkens regler om allmänt åtal för brott för vilket det finns anledning att döma till fängelse i mer än sex månader. Följaktligen bör försvarare i dessa fall kunna förordnas under de förutsättningar som anges i 21 kap. 3 a andra stycket rättegångsbalken med undantag för andra punkten. Ett utvidgat förverkande kan dock också ske från annan än den misstänkte. Det bör av lagtexten tydligt framgå att en försvarare skall kunna förordnas även för en sådan person.
8 8 För tydlighetens skull bör det i 21 kap. 3 a andra stycket 1 rättegångsbalken göras ett tillägg om att bestämmelsen även gäller utvidgat förverkande. Stockholm den 11 juli 2000 SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg
I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.
R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merStockholm den 18 december 2014
R-2014/2076 Stockholm den 18 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/4044 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 november 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Utkast till lagrådsremiss
Läs merKommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14
Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det
Läs merRemissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2016-12-01 Dnr 391-16 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Inledning
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-27
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-27 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Erkännande och verkställighet av beslut
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde En effektivare kriminalisering av penningtvätt
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-21 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. En effektivare kriminalisering av penningtvätt
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 juni 2016 B 5276-14 KLAGANDE WE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvidgat
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Karin Almgren och f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Ingripanden mot unga lagöverträdare
Läs merLag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Läs merDatum Dnr Sid Justitieombudsmannen R (6) Lars Lindström
YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-11-14 R 97-2013 1 (6) Lars Lindström Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Förbudet mot dubbla förfaranden och
Läs merYttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)
R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för
Läs merStockholm den 22 augusti 2018
R-2018/0998 Stockholm den 22 augusti 2018 Till Finansdepartementet Fi2018/02158/B Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 maj 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Tillsyn över
Läs merR-2004/1426 Stockholm den 20 januari 2005
R-2004/1426 Stockholm den 20 januari 2005 Till Justitiedepartementet Ju2004/11207/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 december 2004 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Lag
Läs merEn översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte
Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda
Läs merDnr Justitiedepartementet Stockholm
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den
Läs merAdvokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.
R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria
Läs merStockholm den [ ] januari 2017 ASF_MATTER_ID. Till Justitiedepartementet. Ju2016/09303/Å
ASF_MATTER_ID Stockholm den [ ] januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09303/Å Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över utkast till
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18).
R-2016/0744 Stockholm den 29 juni 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/01870/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny
Läs merFörundersökningsbegränsning (SOU 2010:14)
Datum Sida YTTRANDE 2010-11-10 1 (6) Verksjurist Katarina Tullstedt Ert dnr Dnr Rätts- och utvecklingsenheten Ju2010/5473/Å EBM A-2010/0320 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Förundersökningsbegränsning
Läs merStockholm den 30 augusti 2017 R-2017/0912. Till Justitiedepartementet. Ju2017/04129/KRIM
R-2017/0912 Stockholm den 30 augusti 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/04129/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 24 maj 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 augusti 2004 B 4661-03 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART LV Offentlig försvarare och ombud: advokaten OB SAKEN Vårdslös skatteuppgift ÖVERKLAGADE
Läs merR-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004
R-2003/1096 Stockholm den 4 mars 2004 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 oktober 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Ökad effektivitet och
Läs merStockholm den 15 november 2012
R-2012/0934 Stockholm den 15 november 2012 Till Socialdepartementet S2012/2766/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 maj 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Psykiatrin
Läs merBetänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks
Läs merStalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 13 februari
Läs merJustering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)
Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta hovrätts dom 2013-10-01 i mål B 519-13
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 juni 2015 B 5390-13 KLAGANDE DBT Ombud och offentlig försvarare: Advokat BE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Försök
Läs merR 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002
R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 augusti 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Barnperspektivet
Läs merStockholm den 25 november 2015 R-2015/2121. Till Justitiedepartementet. Ju2015/08545/L4
R-2015/2121 Stockholm den 25 november 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/08545/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga
Läs merRemiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)
1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden
Läs merR 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet
R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt
Läs merHovrätten för Nedre Norrland
Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2009-02-05 2008/0286 Ert datum Ert Dnr 2008-10-30 Ju2008/8415/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet
Läs merStockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM
R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103 Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredningen ska överväga om rätten
Läs merDubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten
Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?
Läs merStockholm den 29 maj 2017
R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 augusti 2004 B 3811-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART LS Offentlig försvarare och ombud: advokaten RS SAKEN
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt
Läs merR 9626/2002 Stockholm den 30 september 2002
R 9626/2002 Stockholm den 30 september 2002 Till Justitiedepartementet INLEDNING Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2002 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Straffansvar för
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-06-25 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Enligt
Läs merR 6079/ Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet
R 6079/2000 2000-05-24 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 januari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Ekonomisk brottslighet
Läs merKommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013
Kommittédirektiv En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten Dir. 2013:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och föreslå
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande
Rättsavdelningen Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2015-11-03 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott; nu fråga om förverkande Klagande Riksåklagaren
Läs merStockholm den 17 september 2015
R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss
Läs merEn översyn av lagstiftningen om företagsbot (SOU 2016:82) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 31 mars 2017
PM 2017: RI (Dnr 110-2144/2016) En översyn av lagstiftningen om företagsbot (SOU 2016:82) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 31 mars 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 2016/0414(COD) 26.7.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
Läs merStockholm den 13 februari 2009 R-2008/1191. Till Justitiedepartementet. Ju2008/8198/KRIM
R-2008/1191 Stockholm den 13 februari 2009 Till Justitiedepartementet Ju2008/8198/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 24 oktober 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över Stalkningsutredningens
Läs merYttrande Datum. EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson / Regeringskansliet Justitiedepartementet
EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson Yttrande Datum 2004-02-27 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienr (åberopas vid korresp) 900 2003/0373 Er referens
Läs merAdvokatsamfundet har tidigare avgett yttrande över utredningens delbetänkande Straffskalan för mord (SOU 2007:90). 1
R-2008/1262 Stockholm den 9 februari 2009 Till Justitiedepartementet Ju2008/8415/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 oktober 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över Straffnivåutredningens
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda
Läs merSammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS
R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring
Läs merYttrande över 2012 års marknadsmissbruksutrednings betänkande Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46)
Sida 1 (5) Rättsavdelningen Datum Dnr 2014-11-10 ÅM-A 2014/1003 Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2014-06-30 Fi2014/2432 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande
Läs merStockholm den 27 oktober 2009 R-2009/1579. Till Justitiedepartementet. Ju2009/5326/DOM
R-2009/1579 Stockholm den 27 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/5326/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merSkattebrottslag (1971:69)
Smugglingslagen m.m./brottsbalken m.m. 1 1 [1901] Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte i fråga
Läs merYttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98)
Justitieombudsmannen Cecilia Renfors YTTRANDE Datum 2018-03-22 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 148-2017 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler
Läs merYttrande över Stalkningsutredningens betänkande Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)
Sida 1 (6) Utvecklingscentrum Göteborg Datum Dnr ÅM-A 2008/1550 Ert datum Er beteckning Kammaråklagare Viktoria Karlsson 2008-10-24 Ju2008/8198/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merStockholm den 14 augusti 2012
R-2012/0933 R-2012/1245 Stockholm den 14 augusti 2012 Till Kulturdepartementet Ku2012/694/MFI (Ku 2011:03) Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 maj 2012 beretts tillfälle att yttra sig över
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merSkattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013
Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-26 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare
Läs merYttrande över betänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16)
YTTRANDE 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16) (N2018/01630/MRT) Svea hovrätt har beretts tillfälle att yttra
Läs merR 7646/2001 2001-06-29. Till Finansdepartementet
R 7646/2001 2001-06-29 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 mars 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1999 års skattetilläggskommittés betänkande Skattetillägg
Läs merKommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Skärpta regler för lagöverträdare 18 20 år Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Dir. 2017:122 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och föreslå
Läs merR-2008/0523 Stockholm den 25 juli 2008
R-2008/0523 Stockholm den 25 juli 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/4221/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 maj 2008 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian om Sveriges antagande
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-07 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 16 april 2003
Läs merJO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-26 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Överlämnande från Sverige
Läs merStockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO
R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Läs merEn snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott
Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-27. Ändringar i djurskyddslagen. Förslaget föranleder följande yttranden:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-08-27 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ändringar i djurskyddslagen Enligt en lagrådsremiss
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-06-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Svante O. Johansson. Ett starkt straffrättsligt skydd
Läs merStockholm den 28 februari 2019
R-2018/1678 Stockholm den 28 februari 2019 Till Justitiedepartementet Ju2018/04106/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 september 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs merStockholm den 12 februari 2014
R-2013/2026 Stockholm den 12 februari 2014 Till Justitiedepartementet Ju2013/4950/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 november 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom mord m.m.
Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merSjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 april 2018 Ö 4986-17 PARTER Klagande TA Ombud: Advokat JM Motpart 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretess Ombud: Advokat
Läs merPRESENTATIONSBLAD
PRESENTATIONSBLAD 20.1.2015 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Revidering av strafflagens allmänna bestämmelser om förverkandepåföljder Konfiskationsarbetsgruppen Ordförande
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2015 Ö 2078-13 SÖKANDE HS Ombud: Advokat PL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDE
Läs merHFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.
HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 januari 2013 B 380-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART S B Ombud och offentlig försvarare: Advokat R B SAKEN
Läs merStockholm den 24 mars 2011 R-2010/1777. Till Justitiedepartementet. Dnr J2010/1768/DISK
R-2010/1777 Stockholm den 24 mars 2011 Till Justitiedepartementet Dnr J2010/1768/DISK Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 november 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet
Läs mer- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.
R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 september 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 6 oktober 2008 i mål nr 1609-08,
Läs merTill detta kommer en rad materiella tillkortakommanden som anges i det följande.
R-2008/0094 Stockholm den 27 februari 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/499/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 januari 2008 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian om Sveriges
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 november 2018 Ö 5233-18 PARTER Klagande Sekretess CA Adress hos ombudet Ombud: Advokat KS Motpart Justitiekanslern Box 2308 103 17
Läs merDepartementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och justitierådet Marianne Lundius. Civilrättsliga sanktioner
Läs merFörslaget till lag (2018:0000) om företagshemligheter
Remissyttrande 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ny lag om företagshemligheter (SOU 2017:45) Helsingborgs tingsrätt har anmodats att yttra sig över rubricerat betänkande och får med anledning
Läs mer