Resultatnätverket R8. Rapport december Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro

Transkript

1 Resultatnätverket R8 Rapport december 2013 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro

2 Innehåll Bakgrund... 3 Mått och resultat... 4 Inledning... 4 Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Kultur och fritid Individ- och familjeomsorg rbetsmarknad Ekonomiskt bistånd Funktionsnedsättning Äldreomsorg Näringsliv och samhällsbyggande Bilaga 1 lla signalmått och analysmått Bilaga 2 Så användes skattepengarna Bilaga 3 Deltagare i R8-nätverket

3 Bakgrund Under hösten 2011 träffades ekonomidirektörer och projektledare från Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro i ett resultatvisarnätverk. Projektet leddes av SKL och innebar att resultatvisaren gjordes och redovisades dels per kommun och dels i jämförelse med varandra. Utgångspunkten i Resultatvisaren är måtten och resultaten i Kommunens kvalitet i korthet och deltagande kommuner ställde sig frågan om det verkligen är dessa mått vi ska fokusera på och jämföra med varandra eller om det finns andra som är bättre. Önskemål om att kunna jämföra alla kommuner i ekonomidirektörernas nätverk (även Norrköping, Gävle och Uppsala) ledde till ett uppdrag till projektledarna att starta ett nätverk för resultatjämförelser: Ta fram ca 15 resultatmått, mått som vi har huvudsaklig rådighet över. Bedöm vilka som är relevanta att genusuppdela. Det är viktigare att hitta rätt mått än att titta blint på vad som finns i Kolada. Måtten ska helst gå att mäta oftare än en gång per år så att vi kan följa dem även i delårsuppföljning. Måtten ska vara stöd för budgetprocessen och mätningen ska därför vara klar innan april Under 2012/2013 har nätverket arbetat med att ta fram mått, tittat på resultaten och lämnat kommentarer. Måtten omfattar följande verksamhetsområden inom kommunerna: Förskola Grundskola Gymnasiet Vuxenutbildning Kultur och fritid Individ- och familjeomsorg rbetsmarknad Ekonomiskt bistånd Funktionsnedsättning Äldreomsorg Näringsliv och samhällsbyggande Det här är nätverkets första rapport och nästa rapport kommer i december Syftet med rapporten är att vara ett stöd i kommunernas budgetprocess samt i verksamhetsutveckling genom att hitta goda exempel i jämförbara kommuner. Målgruppen är kommunledningen. 3

4 Mått och resultat Inledning Inom varje verksamhetsområde har en till tre signalmått tagits fram. Till varje verksamhetsområde finns också ett antal analysmått för att ge extra stöd åt resultatanalysen. Vi redovisar endast resultatmåtten som diagram på kommande sidor. lla mått, signal- och analysmått, finns som tabeller i bilaga 1. I de diagram där det är möjligt finns sista årets medelvärde för nätverkets kommuner samt riket totalt med som linjer. Vi har inte tagit med medelvärdet för gruppen större kommuner då resultaten till stor del följer nätverkets medelvärde. Vi väljer att lägga det som ett eventuellt utvecklingsområde till kommande rapport. Eftersom våra kommuner kommit olika långt i arbetet med att ta fram könsuppdelad statistik ligger detta som ett utvecklingsområde till kommande rapport. De flesta måtten är hämtade från nationell statistik, Kolada, SCB, Skolverket, etc. De mått som hämtats ur kommunernas verksamhetssystem har i flera fall varit svåra att få in från respektive verksamhet. Orsakerna till det varierar, bl.a. för mycket manuellt arbete med att ta fram och tidsbrist. Diskussion fortsätter i nätverket hur detta ska hanteras fortsättningsvis. Ett av uppdragen var att ta fram mått som vi har i huvudsak rådighet över. Ett utvecklingsområde är av den anledning att separera statistik för olika driftsformer där så behövs, till exempel inom skolan där vi kan se att resultaten många gånger skiljer sig åt för kommunala och friskolor. Bakgrundsfakta nätverkets kommuner Kommun ntal invånare * ndel av rikets medelskattekraft 2013 ** Skattesats kommun 2013 Skattesats landsting 2013 Skattesats totalt *** Har skatteväxlat till Hemsjukvård Kollektivtrafik Eskilstuna ,7 22,18 10,77 32,95 0,20 0 3) Gävle ,6 21,51 11,51 33,02 0,22-0,26 Jönköping ,1 21,49 10,66 32,15 0,34-0,33 2) Linköping ,7 19,98 10,92 30,90 Norrköping ,3 21,03 10,92 31,95 Uppsala ,1 20,84 11,16 32,00 0,29-0,49 Västerås ,6 20,36 10,88 31,24 0,16-0,04 Örebro ,1 20,88 11,02 31,90 0,54-0,34 1) 1) -0,42-0,42 * vser 31 dec 2012 ** Skatteunderlag per invånare som andel av rikets medelskattekraft, taxeringsår 2013 avser inkomstår 2012 *** 2014 sänker Eskilstuna skattesatsen med 5 öre, Gävle höjer med 75 öre, landstinget i Jönköping höjer med 40 öre och landstinget i Örebro höjer med 50 öre. 1) Skatteväxlas 2014 med 0,25 2) Skatteväxlas 2014 med ytterligare 14 öre för färdtjänst 3) Gemensam trafikmyndighet i länet 4

5 Gävle är nätverkets minsta kommun och Uppsala den största. De två kommunerna har också den högsta kommunalskatten räknat i kronor per invånare. Skattesatserna för kommunalskatt varierar mellan 19,98 (Linköping) och 22,18 (Eskilstuna). Det ser dock olika ut hur kommunerna har skatteväxlat till hemsjukvård och kollektivtrafik. Uppsala är den kommun som vuxit mest de senaste 4 åren, 6,3 procent. Lägst tillväxt har Gävle, 2,8 procent. Jönköpings kommun skatteväxlade med Landstinget Kommunen tog över den gymnasiala vårdutbildningen och övertagandet av kostnadsansvaret för naturbruksgymnasiet. Skatteväxlat +19 öre kommer kommunen att skatteväxla färdtjänsten -15 öre. Sammanfattning av mått Följande spindeldiagram ger en övergripande bild över resultaten i respektive kommun i förhållande till övriga kommuner i nätverket och rikets alla kommuner. Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt är lika med 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den mörkblåa linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt. Eskilstuna 5

6 Gävle Jönköping 6

7 Linköping Norrköping 7

8 Uppsala Västerås 8

9 Örebro 9

10 Förskola Signalmått ndel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning (%) Definition ndel årsarbetare i förskolan med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarutbildning ndel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning, procent Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2012 Källa: Skolverket Nätverkets kommentarer Inom förskolan finns det inga resultatmått som direkt mäter barnens utveckling. Men enligt forskning är personalens utbildningsnivå av högsta betydelse för barnens lärande i förskolan. Implicit mäter således detta signalmått förskolans kvalitet. Det nuvarande signalmåttet mäter andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning, oberoende av vilken pedagogisk utbildning personalen har. Det beror på att Skolverket under tidigare år valt att redovisa det här måttet. Från och med 2012 redovisar Skolverket även andelen årsarbetare i förskolan med förskollärarutbildning, så på sikt kan signalmåttet bytas till detta. Jönköping har den klart högsta andelen anställda i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning, vilket är ett resultat av en utbildningssatsning för personal som anställts som barnskötare. Utbildningen bestod av en förkortad förskollärarutbildning som ger lokal behörighet, men som inte kommer att ge förskollärarlegitimation. I det nya måttet för 2012, som anger andelen förskollärare, redovisar dock Skolverket dessa förskollärare med lokal behörighet som förskollärare. Linköping och Uppsala har en lägre andel årsarbetare i förskolan 10

11 med pedagogisk högskoleutbildning än riket. För närvarande saknas möjliga förklaringar till dessa lägre andelar. Uppsala har både 2010 och 2011 haft den lägsta andelen anställda i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning. Enligt Skolverkets rapport Barn och personal i förskolan hösten 2012 från mars 2013 finns det skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I de kommunala förskolorna har 56 procent av personalen högskoleutbildning medan motsvarande andel uppgår till 41 procent i de fristående förskolorna. Detta kan delvis förklara varför Uppsala tillsammans med Västerås och Linköping uppvisar en lägre andel anställda med pedagogisk högskoleutbildning. Dessa kommuner har den högsta andelen barn i fristående förskolor; kring 30 procent i Uppsala och Västerås och 20 procent i Linköping. I övriga kommuner varierar andelen barn i fristående förskolor mellan 15,6 procent i Jönköping och 6,4 procent i Gävle. ndelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning har ökat eller varit tämligen stabil mellan åren 2010 och 2012 i samtliga kommuner utom Eskilstuna och Uppsala, där det har skett en tydlig minskning mellan åren 2011 och I Eskilstuna har antalet fristående förskolor ökat, andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är 61,5 procent kommunala förskolor och 34,5 procent fristående förskolor. Vid en jämförelse för år 2012 mellan det signalmått som redovisas här, det vill säga andelen med pedagogisk högskoleutbildning, med det kommande signalmåttet, andel förskollärare som hittills bara finns för år 2012, visar att förskollärarmåttet ligger mellan 3 och 1 procentenheter lägre för kommunerna än måttet för pedagogiskt högskoleutbildade. För området förskola finns även tre analysmått: andel 2-åringar i förskolan, barn per årsarbetare samt ett kostnadsmått. Det går inte att påvisa några samband mellan analysmåtten och signalmåttet. 11

12 Grundskola Signalmått Behörighet till gymnasieskola Genomsnitts meritvärde årskurs 9 Definition ndel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Måttet avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Behörighet till gymnasieskola 95,0 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2012 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) Genomsnitts meritvärde årskurs Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: SCB och Skolverket R Riket

13 Nätverkets kommentarer Signalmåttet ndel behöriga till gymnasieskolan avser behörigheten till yrkesprogram, som har de lägsta behörighetskraven. Måttet kan ses som andelen som över huvud taget klarar tröskeln till gymnasiet. Signalmåttet Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 anger den genomsnittliga nivån på betygen från grundskolan. Uppsala ligger högst både när det gäller behörighet till gymnasieskolan och genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Lägst ligger Västerås på behörighet och Norrköping på meritvärde. För Norrköpings del diskuteras att det låga meritvärdet kan bero på att det finns en kultur av lågt ställda krav på eleverna både från hemmet och från skolan. Det vill säga att man i många fall nöjer sig med att elever passerar tröskeln in till gymnasiet, men man har inte högre förväntningar än så. För närvarande saknas analys av Uppsalas höga och Västerås låga värden. R8-kommunerna totalt (ovägt medelvärde) ligger på samma nivå som riket när det gäller behörighet och något högre när det gäller meritvärde. För behörighet har Eskilstuna, Västerås och Örebro lägre värden än riket. Det genomsnittliga meritvärdet är betydligt högre i Uppsala än i riket, för övriga kommuner är skillnaden inte så stor. För närvarande saknas analys av Uppsalas höga värde. Utvecklingen mellan åren av behörigheten har varit positiv för alla kommunerna utom Västerås. Detsamma gäller meritvärdet. När det gäller meritvärdet ökade dock Västerås succesivt mellan 2005 och 2011 men har sjunkit det senaste året. Bland analysmåtten för grundskolan finns flera som visar elevernas resultat på olika sätt. Dessutom finns lärartäthet och olika kostnadsmått. Det går inte att påvisa något samband mellan signalmåtten och analysmått för lärartäthet och kostnad. 13

14 Gymnasieskola Signalmått ndel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ndel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år Definition ndel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan och som påbörjat studier på universitet eller högskola eller börjat arbeta efter två år, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Mäts som andelen (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. ndel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: SCB och Skolverket R Riket

15 ndel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Skolverket R Riket 2012 Nätverkets kommentarer Gymnasieskolan ska utrusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullständig gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden Nästan en av fyra elever från de nationella programmen slutför inte gymnasiet inom tre år, vilket är ungefär samma nivå som under de senaste åren. Ett fjärde år ökar fullföljandegraden påtagligt men ett femte ger en liten effekt. ndelen etablerade eller studerande elever är högst i Jönköping och i Uppsala och lägst i Eskilstuna och Gävle. För andel som fullföljer utbildningen inom 4 år är den högst i Eskilstuna och Jönköping och lägst i Uppsala och Norrköping. Jämfört med riket ligger Eskilstuna och Gävle lägre för andelen som är etablerade eller studerande, medan övriga kommuner ligger högre än riket. För andel elever som fullföljer inom 4 år ligger Norrköping, Uppsala och Västerås lägre och övriga ungefär som riket eller högre än riket. När det gäller måttet om etablerade eller studerande har det minskat tämligen kraftigt för Eskilstuna och ökat för Jönköping mellan åren. ndelen som fullföljer inom 4 år har ökat kraftigt i Eskilstuna, men minskat tämligen kraftigt i Uppsala. I Norrköping har avhoppen diskuterats utifrån resultat av en intervjuundersökning av elever som har hoppat av gymnasiet. Vanliga skäl till avhoppet var att de har hamnat på fel gymnasieprogram, att de inte har trivts på skolan och att de inte har fått tillräckligt stöd i sina studier. I dessa fall kanske en utökad studie- och yrkesvägledning skulle ha hjälpt. I övrigt visar det sig att socioekonomiska villkor har stor betydelse. vhopp är överrepresenterat bland elever vars föräldrar är arbetslösa, bland ungdomar med utländsk bakgrund och bland elever 15

16 vars föräldrar inte har någon studietradition. Norrköping har en hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå, så det kan vara en möjlig förklaring till den låga andelen som fullföljer utbildningen inom 4 år. En bidragande orsak till att en hög andel elever är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning är att det är en hög andel som fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år. Det gynnsamma arbetsmarknadsläget i Jönköping med en förhållandevis låg arbetslöshet spelar troligtvis också en roll. I Eskilstuna arbetar många inom industrin. När industrin haft en nedgång har det drabbat befolkningen i Eskilstuna, senast i samband med fordonsindustrins nedgång. Det påverkar tillgången till jobb, och därmed även ungdomars möjlighet att etablera sig. Vidare påverkas Eskilstuna av att andel av befolkningen som går vidare till högre studier är lägre än andra jämförbara kommuner. I likhet med Eskilstuna har Gävle en hög arbetslöshet och i regionen är den bland den högsta i landet. Stora nedskärningar har gjorts inom skogsindustrin och Eriksson Radio system lade för några år sedan ned produktionen i Gävle. Ungdomsarbetslösheten är särskilt besvärande då ca en fjärdedel av ungdomarna mellan år är arbetslösa. I Uppsala är det många elever, ca 800 per år, som byter program vilket kan förklaras med att de inte fått tillräckligt bra vägledning och matchning i grundskolan för att hamna rätt i gymnasieskolan. När de sedan byter program kan det ibland bli ett nytt misslyckande, leder till att eleven helt hoppar av gymnasieskolan. Eleverna i Uppsala väljer yrkesprogram i lägre utsträckning (21,3% år 2012) än elever i de flesta andra kommuner, (riket 35,1%) vilket förmodligen leder till att fler elever inte når målen än vad skulle vara fallet om en större andel elever valde ett yrkesprogram. Förmodligen har en förlängd utbildning använts i större utsträckning än vad som är befogat då elever tilläts gå kvar i gymnasieskolan för att nå grundläggande behörighet till högskolan. Bland analysmåtten finns ytterligare mått som belyser resultat från gymnasieskolan och genomströmning. Dessutom finns gymnasiefrekvens och kostnadsmått. Det går inte att påvisa något samband mellan gymnasiefrekvens respektive kostnad och genomströmning. 16

17 Vuxenutbildning Signalmått ndel som fullföljt sfi, gymnasial, grundläggandekurs och yrkesutbildning och som fått lägst E/godkänt Definition ndelen gäller de som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Visas som fyra mått: Godkända studieresultat sfi sammanvägt för studieväg 1-3 (%) Gymnasiala kurser andel godkända (%) Grundläggande kurser andel godkända (%) Yrkesutbildningar andel godkända (%) Godkända studieresultat SFI sammanvägt för studieväg 1-3 (%) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2012 Källa: Skolverket Gymnasiala kurser andel godkända (%) 95,0 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa Verksamhetssystem 17

18 Grundläggande kurser andel godkända (%) Källa: Verksamhetssystem Yrkesutbildningar andel godkända (%) 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Verksamhetssystem Nätverkets kommentarer Vuxenutbildningen är en frivillig skolform som ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullföljd kurs/utbildning med lägst godkänt/e blir därför en viktig förutsättning för personen för att kunna ta nästa steg. Vi har därför valt att följa andel som fullföljt och som har fått lägst E eller godkänt efter svenska för invandrare (sfi), teoretiska gymnasiala- och/eller grundläggandekurser samt yrkesutbildningskurser. Skolverket har data gällande signalmåttet andelen som fullföljer kurs och som är godkända/ minst E i svenska för invandrare (sfi), resterande data måste hämtas ur kommunernas verksamhetssystem. Detta mått följer inte antalet elever utan antalet fullföljda kurser. Viktigt komplement till måttet är därför hur många som faktiskt fullföljer respektive hoppar av sin kurs. ntalet elever 18

19 påverkas också av möjligheten till arbete, och vid hög arbetslöshet ökar erfarenhetsmässigt antalet studerande på vuxenutbildningen. Eskilstuna ligger högst när det gäller andel med godkänt efter svenska för invandrare kurs, lägst ligger Uppsala och Örebro. I Eskilstuna har antalet elever som gått på svenska för invandrare (sfi) varit relativt högt de senaste åren. Under flera år har skolan i Eskilstuna testat och utvecklat former för att stötta elevers progression och att de förmår fullfölja sina kurser. Modeller som erbjuds är möjligheten att kunna läsa under olika tider, (dag- och kvällstid) i kombination med övriga vuxenutbildningskurser, teori kombinerat med språkpraktik (så kallade heltidsmodellen), alfabetiserings- och konversationsstöd, stor tillgänglighet och möjlighet till stöd i skolans studiehallar. Örebros invandring utgörs till den största delen av flyktingar. Detta innebär att sammansättningen av de som läser sfi utgörs av flyktinggrupper där det generellt finns en lägre utbildningsnivå än i övrig invandring. Då Örebro inte är en industristad i samma omfattning som till exempel Västerås och Eskilstuna finns inte inslaget av arbetskraftsinvandring på samma sätt. Undervisningsmässigt är bedömningen att de inte skiljer sig i någon stor omfattning i jämförelse med andra. För Uppsala saknas för närvarande analys av de låga värdena. För de övriga tre måtten saknas uppgifter från så många kommuner att det inte går att göra någon jämförelse. När vi avläser analysmåtten ser vi att kostnaden per heltidsstuderande komvuxelev är högst i Eskilstuna, lägst i Örebro. Tittar man sedan på de olika kurserna kan vi avläsa att det tar kortast tid för en elev att fullfölja sin sfi kurs i Eskilstuna och längst i Örebro. Timkostnaden för godkänd elev sfi är klart billigast i Norrköping, dyrast i Västerås. Norrköping har gjort den största förbättringen och där är det flest elever som fullföljer sina grundläggande och gymnasiala kurser. Flest avhopp har Uppsala när det gäller grundläggande, och Örebro, Eskilstuna när det gäller gymnasiala. 19

20 Kultur och fritid Signalmått Kostnad fritidsverksamhet kr/inv Kostnad kulturverksamhet kr/inv Definition Nettokostnad för fritidsverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. vser allmän fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. vser samtlig regi. Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. vser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. vser samtlig regi. Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2012 Källa: SCB:s räkenskapssammandrag 20

21 Kostnad kulturverksamhet, kr/inv Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: SCB:s räkenskapssammandrag R Riket 2012 Nätverkets kommentarer Eftersom kultur och fritid är frivilliga verksamheter skiljer sig utbuden åt mellan kommunerna. En jämförelse av kostnader kan därför bli missvisande. Det finns två analysmått inom kultur och fritid som består av nöjdhetsindex från SCB:s medborgarundersökning. Kommunerna deltar sporadiskt eller inte alls i denna undersökning vilket gör det svårt med jämförelser. Västerås har högst kostnader för fritidsverksamhet och Uppsala och Linköping lägst. För kulturverksamhet ligger Gävle högst och Jönköping och Uppsala lägst. Jämfört med riket är det framför allt Västerås och Eskilstuna som ligger högre för fritidsverksamheten, medan övriga ligger lika eller lägre. För kulturverksamheten ligger samtliga kommuner på samma nivå som riket eller högre. Ett försök att förklara skillnader mellan kommunerna utifrån skillnader i utbudet ges nedan. Där framgår att uppgiftslämnarna till kommentarerna i vissa fall är osäkra på innehållet i måtten. I kommande rapporter kan det underlätta att redovisa skillnader i tabellform, men en sådan saknas för närvarande. Uppsalas relativt låga nettokostnad för fritidsverksamheten förklaras delvis av att kostnaderna för skolidrottshallarna har fram till 2012 redovisats i kostnaderna för grundskolan och gymnasieskolan. År 2011 uppgick denna nettokostnad till 32 mnkr, motsvarande 160 kronor per invånare. Inom fritidsverksamheten finns en stor fastkostnad i form av anläggningar vilken kan också förklara delvis varför de folkrika kommunerna har relativt låga kostnader i kronor per invånare. Jönköpings kommun har en renodlad fritidsförvaltning med en egen nämnd. Kommunala fritids-, bad- och idrottsanläggningar ryms inom ansvarsområdet liksom föreningsstöd, vissa ungdomspolitiska frågor, samordning av insatser för fritidsliv, vissa folkhälsofrågor, 21

22 frivilligcentral med mera. I kommunen drivs samtliga badhus i kommunal regi. Årligen beviljar kommunens fritidsförvaltning 25 miljoner kronor till barn- och ungdomsverksamhet. Barn- och ungdomsverksamheten motsvarar en tredjedel av förvaltningens verksamhet. I andra kommuner kan detta ligga under exempelvis skolan. Detta kan skilja sig åt mellan kommunerna, vilket i sådana fall påverkar kostnaden. Jönköping är den kommun som har lägst kostnader för sin kulturverksamhet. tt kostnaden har minskat under 2011 beror på att Jönköpings kommun fram till år 2010 lämnat ett årligt bidrag på 20 miljoner till SMoT/landstinget för det nya konserthuset Spira. Från 2011 har detta bidrag inte utbetalats. Dessutom ingår inte kulturskolan i kulturnämnden, vilket utgör en stor del av den totala kulturbudgeten. Något som utmärker Jönköpings kommun är det stora antalet biblioteksenheter ( mobila). Endast två kommuner (Stockholm och Malmö) har fler enheter. Kommunen har dock en låg personaltäthet. Nettokostnader för kultur i Uppsala kommun är underskattat då det saknas kostnaderna för teaterverksamheten i Uppsala stadsteater. Uppsala stadsteater är ett kommunalt bolag som får ett årligt koncernbidrag på cirka 60 mnkr från moderbolaget Uppsala Stadshus B. I Norrköping fördelas nettokostnaden för fritidsområdet på idrottsanläggningar 767 kr/invånare, fritidsgårdar 252 kr/invånare och allmän fritidsverksamhet (där merparten avser aktivitetsbidrag och skötselbidrag till föreningar) 124 kr/invånare. De större idrottsanläggningarna som ingår är Himmelstalundshallen (ishockey), Stadium rena (basket), Idrottsparken (fotboll) samt två badanläggningar. Nettokostnaden för kulturområdet i Norrköping fördelas på stöd till studieorganisationer 29 kr/invånare, bibliotek 290 kr/invånare, kulturskolan 142 kr/invånare samt allmän kultur 719 kr/invånare. I allmän kultur ingår till exempel Symfoniorkestern 290 kr/invånare, Östgötateatern 141 kr/invånare samt museer 163 kr/invånare. När det gäller Eskilstunas fritidsverksamhet har kommunen lägre kostnader för renodlad fritidsgårdsverksamhet, men högre kostnader för allmän fritidsverksamhet och friluftsanläggningar. Eskilstuna betalar till exempel 51 procent av alla skolors friluftsanläggningskostnader. Intäkterna är förhållandevis låga då det tas ut låga avgifter från föreningslivet. På kultursidan i Eskilstuna har stöd till studieorganisationer och musikskolan prioriterats, vilket påverkar kostnaderna. I Gävle avspeglar kostnader för kulturverksamhet kommunens ambitionsnivå men också hur uppgörelser med den regionala nivån ser ut i samverkansmodellen. Gävle kommun har liksom Norrköping en symfoniorkester i kommunal regi. Gävle är en kommun med hög ambitionsnivå inom kulturområdet med flera kulturinstitutioner som nyttjas för både professionella och ideella kulturverksamheter. 22

23 Individ- och familjeomsorg Signalmått Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats Definition ndel (%) barn i åldern 0-12 år som inte återaktualiseras i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen, Kolada U33461 ndel (%) ungdomar i åldern år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen, Kolada U ndel (%) vuxna med missbruk 21+ år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen, Kolada U Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats Källa: Verksamhetssystem alternativt Kolada för kommuner som deltar i KKiK 23

24 Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats Källa: Verksamhetssystem alternativt Kolada för kommuner som deltar i KKiK Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats Källa: Verksamhetssystem Nätverkets kommentarer Individ- och familjeomsorgens insatser kan vara avgörande för människor i behov av stöd och hjälp. Det är svårt att fånga n utrednings eller insats kvalitet. Detta mått bygger på antagandet att en träffsäker utredning eller insats hjälper människor så att de inte behöver söka stöd och hjälp på nytt. En diskussion pågår huruvida ett år är en tillräcklig lång tid för att kunna anta att stödets eller hjälpens verkan är varaktig. Några kommuner medverkar i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och har därför levererat in data i Kolada. Övriga kommuner måste söka data via sina verksamhetssystem, på individnivå och flera år tillbaka. Det kan vara krävande och beroende av verksamhetssystemens funktionalitet. Linköping kommer inte att lämna några uppgifter innan det nya IT-systemet kan ta fram en rapport med uppgifterna, vilket tidigast blir för 2:a halvåret Det saknas uppgifter från så många kommuner att det inte är möjligt att göra jämförelser utifrån signalmåtten. 24

25 Utifrån analysmåttet ser vi att kostnaderna för barn- och ungdomsvården ökar. Lägst kostnad för barn- och ungdomsvården har Jönköping och Västerås, högst har Örebro och Uppsala. Jönköping och Västerås har också färre antal vårddygn på institution (hvb-hem) per invånare 0-20 år, omvänt förhållande för och Örebro och Uppsala. Gävle och Eskilstuna har lägst kostnader kr/vårddygn hvb-hem, Linköping högst, en skillnad på mer än kr/dygn. Dock har Linköping förhållandevis lågt antal vårddygn på hvb-hem. I Eskilstuna 2012 har antal vårddygn ökat och då är det främst antal flickor med missbruks-, anknytnings- och hedersproblematik. I Eskilstuna har också fler pojkar placerats på särskilda ungdomshem, SiS, vilka är dyra placeringar i kr/dygn. Lägst kostnad för missbruksvården har Uppsala, högst har Eskilstuna. Kostnaderna följer inte antalet vårddygn i institutionsvård per invånare år. I Örebro har antalet vårddygn minskat och Örebro har sänkt sina kostnader mest mellan 2010 och Även Eskilstuna har sänkt sina kostnader. Norrköpings kommun har bytt IFO-system så det krävs en hel del manuellt arbete för att få fram signalmåtten. Uppgifterna levereras senare under hösten. Västerås ligger under medelvärdet 2012 när det gäller ej återaktualiserade ungdomar och andelen förväntas öka vid mätning Det låga värdet 2012 kan bero på att Västerås haft en stor fri nytta dvs. öppenvårdsinsatser för ungdomar och deras föräldrar som de själva kunnat vända sig till utan att först få ett biståndsbeslut. De ungdomar som haft kontakt med socialkontoret har därför haft en mer uttalad problematik vilket innebär att fler återaktualiserats efter avslutad insats. Då Socialstyrelsen under 2012 gått ut med tydliga anvisningar om att individuella insatser ska föregås av utredning och biståndsbeslut så har verksamheten ställts om och vi förväntar oss att en högre andel av ungdomarna och deras familjer inte kommer att återaktualiseras då de haft lättare problematik och varit mer motiverade till förändring. Detsamma gäller även för ej återaktualiserade vuxna många söker till fri nytta utan föregående biståndsprövning, det är de som är mest motiverade. Till skillnad mot för ungdomar har inte handläggningen ändrats utan många får insatser utan biståndsprövning och det är alltså anmälningar till socialkontoret på personer med mer omfattande problematik som redovisas i resultatet. 25

26 rbetsmarknad Signalmått ME/M-deltagare som gått till subventionerat eller osubventionerat arbete, andel (%) Definition ntal avslutade deltagare i arbetsmarknadsenhetens/ arbetsmarknadsavdelningens verksamhet som gått till subventionerat eller osubventionerat arbete dividerat med totalt antal avslutade deltagare i arbetsmarknadsenhetens/ arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. ME/M-deltagare som gått till subventionerat eller osubventionerat arbete, andel (%) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Riket 2012 Källa: Verksamhetssystem, redovisas i Kolada Nätverkets kommentarer Med osubventionerat arbete avses anställning där lönen fullt ut betalas av arbetsgivaren. nställningens varaktighet ska vara minst en sammanhängande månad. Köpta insatser från andra förvaltningar och externa aktörer ingår. Med subventionerat arbete avses anställning där del av lönen betalas av staten, exempelvis lönebidrag, nystartsjobb etcetera. nställningens varaktighet ska vara minst en sammanhängande månad. Köpta insatser från andra förvaltningar och externa aktörer ingår. Måttet rapporteras in till Kolada från respektive kommuns verksamhetssystem. Eftersom alla våra kommuner inte har gjort det tidigare blir första målet att börja rapportera. För exempelvis Örebro är inte siffrorna framtagna sedan 2009 och arbete pågår för att få fram värdena framöver, men verksamhetssystemets struktur ger för närvarande svårigheter till uttag utifrån signalmåttens definitioner. Det saknas uppgifter från så många kommuner att det inte är möjligt att göra jämförelser. Många kommuner har inte redovisat siffrorna till signal- och analysmåtten men håller på att få fram värdena. Inom området finns ett aktivt nätverk där alla våra åtta kommuner deltar och de arbetar på att på sikt komplettera siffrorna. 26

27 Ekonomiskt bistånd Signalmått Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv ndel hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året Definition ntal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal invånare totalt 31/12 dividerat med ntal hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning i månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd under kalenderåret, multiplicerat med 100. Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2011 Källa: SCB 27

28 ndel hushåll med ekonomiskt bistånd, månader under året Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2011 Källa: SCB Nätverkets kommentarer ndelen hushåll av den totala befolkningen som får försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd eller socialbidrag, anger i vilken grad som befolkningen inte är självförsörjande. Kommunens ansvar för biståndet inträder först när medborgarens egna inkomster och övriga försäkringssystem inte ger skälig levnadsnivå för medborgaren. Forskningen visar att bidragstiden är en väsentlig faktor för om andra kommunala insatser ska behöva sättas in. Uppgifter som avser andel långtidberoende hushåll för 2010 finns inte för Linköping på grund av byte av IT-system. Kommunerna har en högre andel hushåll med försörjningsstöd i relation till befolkningen än genomsnittet i Sveriges kommuner. Uppsala visar värden som är nära riket medan Eskilstuna har den högsta andelen bidragshushåll. Genomsnittet för kommunerna ligger 11 procentenheter högre än snittet för riket. När det gäller andel hushåll med längre bidragstider ligger kommunernas genomsnittliga andel även här betydligt över rikets snitt men nu med 9 procentenheter. Linköping har den högsta andelen hushåll med längre bidragstid medan Eskilstunas andel hamnar på kommunernas snitt. Gävle redovisar den lägsta andelen men har en ökande trend. Eskilstuna har många hushåll som är i behov ekonomiskt bistånd. Cirka 10 procent av befolkningen har någon gång under året behövt ekonomiskt stöd. Huvudanledningarna till behovet var enligt redovisning i mars 2013 till 60 procent av arbetslöshet, 17 procent saknar arbetsförmåga eller har arbetshinder, 8 procent har otillräcklig eller ingen ersättning från annat försäkringssystem och behöver kompletterande bistånd. Eskilstuna blev 2008 hårt drabbat av konjunkturnedgången och har relativt sett hög arbetslöshet. Eskilstunas invånare har också lägre utbildningsnivå i förhållande till likvärdigt stora kommuner. Eskilstuna har tagit emot många nya svenskar, vilka liksom ungdomarna har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden när konkurrensen om jobben är stor. 28

29 Även för Norrköping är en hög arbetslöshet den huvudsakliga förklaringen till den höga andelen bidragshushåll. Den höga arbetslösheten uppstod till stor del vid lågkonjunkturen i början av 1990-talet och har bestått sedan dess i jämförelse med riket. ndelen långvarigt beroende hushåll är dock inte så högt i Norrköping. Det kan förklaras med att det är en hög andel unga i Norrköping av de som får ekonomiskt bistånd och att de utgör en rörlig grupp, vilket medför att genomströmningen av biståndstagare blir större. Socialförvaltningen i Jönköpings kommun tolkar att en del av de skillnader som finns mellan kommunerna beror på socioekonomiska skillnader och hur situationen är och har varit på arbetsmarknaden. Dessutom tror berörd förvaltning i Jönköping att deras handläggning och de rehabiliterande och arbetsfrämjande insatser som de arbetar med har betydelse för resultatet. Jönköpings kommun har också arbetat under flera år för att personer med kraftigt nedsatt arbetsförmåga ska kunna få rätt till sjukersättning, vilket haft viss inverkan på antalet personer som har haft bidrag länge. I jämförelse med många andra kommuner har Jönköping också ett stort antal med personliga besök i handläggningen, det vill säga att nästan alla klienter som har försörjningsstöd träffar sin handläggare varje månad, vilket enligt förvaltningen är en viktig aspekt för att underlätta självförsörjning. Jönköping är också en kommun som över tid har haft en något gynnsammare situation när det gäller sociala problem, t.ex. kriminalitet och missbruk, än många andra kommuner av jämförande storlek. Från Linköpings socialkontor uppges bristen på okvalificerade arbeten vara en faktor som påverkar biståndstiden. Den konkurrens på arbetsmarknaden där många arbetssökande är välutbildade försvårar också inträdet på arbetsmarknaden för personer med svagare ställning på arbetsmarknaden. Demografiska förändringar i kommunen där antalet nyinflyttade som står långt från arbetsmarknaden innebär också att vissa grupper får långvariga biståndsbehov. tt ett aktivt förhållningssätt, med till exempel fler personliga besök påverkar biståndstiden verkar troligt och sedan Linköpings socialkontor börjat fokusera mer på detta kan man se en minskning i den grupp som har uppburit bistånd mellan 2-5 år. I Gävle är detta är en bild som finns sedan länge, det vill säga att Gävle ligger förhållandevis lågt inom detta område jämfört med andra kommuner. Den förklaring som finns är att det sedan länge har utvecklats ett samarbete med andra parter för att skapa alternativ till försörjningsstöd såsom arbete, sysselsättning med mera. Det finns ett systematiskt samarbete med den kommunala organisationen Utbildning och rbete. Sedan finns det också ett utvecklat och projektbaserat samarbetat med berörda parter utanför den kommunala organisationen, rbetsförmedlingen, Försäkringskassan med flera. Uppsala har den lägsta andelen bidragshushåll. ndelen arbetssökande och personer i arbetsmarknadsprogram är 2 procentenheter under riket. Å andra sidan är det färre som uppbär försörjningsstöd i Uppsala på grund av arbetslöshet och fler till följd av sociala och psykiska orsak. Delvis förklarar detta varför Uppsala har en större andel bidragshushåll som uppbär bidrag under en längre tid, månader. Örebro är en starkt växande kommun och där antal hushåll med försörjningsstöd per 1000 invånare ligger strax under snittet för R8-kommunerna och utvecklingen visar på en marginell minskning det senaste året. Efter konjunkturnedgången 2009 skedde en återhämtning av den öppna arbetslösheten under 2010 för att sedan öka igen Flyktinghushållen med försörjningsstöd har minskat till följd av det generellt minskade flyktingmottagandet. Den särskilda ungdomssatsningen som startade 2010 innebär att ungdomshushållen har minskat 29

30 bland bidragshushållen. En kategori som ökar är hushåll med försörjningsstöd som står till arbetsmarknadens förfogande och inte har någon annan ersättning. En förklaring till detta kan vara att fler inte har någon a-kassa eller ersättning från försäkringskassan. Däremot ökar andel hushåll med längre bidragstider. Det ger en tydlig bild av att arbetsmarknadsinsatserna har gett effekt på hushåll som är i försörjningsstöd 1-6 månader och också i åldersgruppen år där långvarigt försörjningsstöd har minskat. När dessa hushåll minskar ökar andelen för de hushåll som är kvar. I Västerås ser man en tydlig ökning av andel bidragstagare med långa eller mycket långa bidragstider medan trenden är det motsatta när det gäller korta bidragstider. En förklaring är förändringen i socialförsäkringssystemet som gjorde att många sjuka och arbetslösa idag har försörjningsstöd istället för sjukersättning eller -kassa. ndelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd sjunker till följd av stora satsningar på arbetsmarknadsåtgärder. Bland analysmåtten finns även kostnadsmått och andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd. Det finns tydligt samband mellan andelen bidragshushåll och kostnad per invånare, men däremot går det inte att påvisa samband mellan andelen långtidsberoende hushåll och kostnad per invånare. Vad som kan förklara skillnader i utfall är en komplicerad fråga som det inte finns ett enkelt svar på. Det arbete som görs i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd bör följas. 30

31 Funktionsnedsättning Signalmått ntal icke verkställda beslut Definition SoL och LSS, fördelat per insats Nätverkets kommentarer Det föreslagna signalmåttet går inte att använda. Kommunerna rapporterar uppgifter till Socialstyrelsen kvartalsvis men rapporteringen ser olika ut och blir därför inte jämförbar. Nytt förslag till signalmått för funktionshindersomsorg tas fram till nästa rapport. 31

32 Äldreomsorg Signalmått Nöjd kund-index för hemtjänst Nöjd kund-index för särskilt boende ntal ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende inom 3 månader Definition Brukarnas omdöme om hjälpen och omvårdnaden i sin helhet från hemtjänsten enligt Nöjd Kund Index. Måttet avser helhetsbedömningen bland personer 65 år och äldre i särskilt boende och ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende beaktat ur tre dimensioner, dvs. utifrån den äldres erfarenhet, förväntning och uppfattning av idealt stöd. ntal beslut om särskilt boende som ännu inte är verkställda och som är äldre än 3 månader. NKI-måtten kommer från den nationella brukarundersökningen inom vården och omsorgen om äldre som Socialstyrelsen gör. Från och med 2012 redovisar Socialstyrelsen inte NKI-måtten och andra mått kommer att arbetas fram till kommande rapport. Nöjd Kund-Index, äldreboende - helhet Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Socialstyrelsen R Riket

33 Nöjd Kund-Index, hemtjänst (äldreomsorg) - helhet Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Socialstyrelsen R Riket 2011 Nätverkets kommentarer I Socialstyrelsens undersökning för 2012 har NKI-måtten tagits bort och ersatts med nya indikatorer som bygger på svaren från en fråga som personer i särskilt boende eller med hemtjänst har besvarat. De äldre ska bedöma hur nöjda de är med den service de får i sin helhet. Dessa indikatorer är inte jämförbara med NKI-måtten i tidigare års undersökningar. Resultatet från undersökningen 2012 visar att 88 procent av de som besvarat frågan var mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten i sin helhet. Mellan kommunerna i riket varierade resultatet mellan 73 och 100 procent, medan R8-kommunernas resultat varierade mellan 93 för Västerås som högst och 84 för Uppsala som lägst. Även om den nya indikatorn inte är jämförbar med NKI-måtten för är mönstret detsamma. Uppsala, Norrköping och Gävle befinner sig bland de 25 procenten av kommunerna som har de lägsta värden. Resultatet för särskilt boende för 2012 visar att 80 procent av de som besvarat frågan var mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende i sin helhet. Mellan rikets kommuner varierade resultatet från 53 till 98 procent. Resultatet för R8-kommuner varierade från 84 för Linköping och 75 för Uppsala. Även här följer resultateten NKI-värdena från tidigare undersökningarna. Uppsala och Örebro svarar för de lägsta värdena. Uppsala finns bland de 25 procent av rikets kommuner som uppvisar lägst nöjdhet med särskilt boende. För Norrköping är det den del av NKI som består av hemtjänstens utförande som är ett tydligt förbättringsområde, medan nöjdheten är stor när det gäller områden som exempelvis bemötande, trygghet och inflytande. I hemtjänstens utförande ingår sådant som hur väl personalen utför sina arbetsuppgifter och om den hjälp man får stämmer med den man är beviljad. En förklaring till varför Jönköping har relativt höga och jämna värden kan vara att socialförvaltningen sedan 2008 har arbetat med tydligt fokus på uppföljning av kvalitet genom en tydlig styrmodell. Styrmodellen bidrar till att förvaltningen snabbt kan fokusera på att åtgärda saker som brukarna är missnöjda med. tt arbeta systematiskt med kvalitetsarbete ger positiva resultat. 33

34 Överlag är Örebros brukare ganska eller mycket nöjda med sin omsorg. De känner sig trygga med sin hemtjänst och de flesta anhöriga är nöjda med samarbetet med hemtjänsten. En generell slutsats är däremot att resultatet visar att ju sämre hälsa den äldre har, desto mindre nöjd är man med hemtjänsten. De viktigaste utvecklingsområdena inom Örebros hemtjänst är den enskildes möjlighet att påverka tider, information om förändringar och möjlighet att klaga. Uppsala NKI-värde för hemtjänsten för 2008 är svårförklarligt. En allmän förklaring är att kommunen har haft en bristande personalkontinuitet i hemtjänsten. Därtill är Uppsala en relativt stor kommun med många aktörer inom äldreomsorgen och invånare som ställer krav på kvalitet i tjänsterna. Kvaliteten i hemtjänst och äldreboendeuppmärksammats medialt under en längre tid vilket kan haft en negativ inverkan på den allmänna opinionen. I Uppsala finns 35 äldreboende med varierande antal boende och sju stora företag som driver boende. Det relativt låga NKI-värdet bland brukare äldreboenden kan delvis förklaras av att kommunen haft en låg andel anställda med vård- och omsorgsutbildning. Åtgärder har emellertid tagits för att höja utbildningsnivån bland de anställda. Detta följs upp kontinuerligt. Inom särskilda boenden i Örebro finns det många utvecklingsområden och de prioriterade är bemötande och trygghet. För övriga kommuner finns för närvarande inga analyser. När det gäller ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende saknas uppgifter från fyra av kommunerna. Det är därför svårt att göra jämförelser. Bland analysmåtten finns andel av de äldre invånarna som bor i särskilt boende respektive har hemtjänst, andel 65+ av befolkningen samt ett kostnadsmått. 34

35 Näringsliv och samhällsbyggande Signalmått Definition ntal nyregistrerade företag ntal nyregistrerade företag per invånare i kommunen. vser mätningen baserat på första halvåret. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Genomsnittlig handläggningstid för bygglov Sysselsättningsförändring, dag- och nattbefolkning ntal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, flerbostadshus och småhus. Tiden för det att ansökan om bygglov inkommit för registrering till det att expediering av beslut sker. Perioder då ärendet registreras som vilande ingår inte i mätningen. Måttet redovisas som medelvärde och/eller mediantid. Procentuell sysselsättningsförändring av den förvärvsarbetande dag- och nattbefolkningen 16 + år. Nyregistrerade företag, antal/1000 inv 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Riket 2012 Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer Nätverkets kommentarer ntal nyregistrerade företag är ett mått som visar nyföretagandet i kommunerna och fångar skillnader i benägenhet att registrera nya företag. Näringslivsstruktur, befolkningsunderlag och befolkningens sammansättning och är faktorer som kan förklara skillnader mellan kommunerna. Måttet finns att hämta från Kolada men källan är Nyföretagarcentrums företagsbarometer. Uppsala och Örebro var de kommuner som hade högst antal nyregistrerade företag per invånare under första halvåret 2012 medan Norrköping och Eskilstuna hade lägst antal. Förändringen av antalet nyregistrerade företag per invånare mellan åren 2011 och

36 var negativ för samtliga kommuner, vilket kan förklaras med ett vikande konjunkturläge. Störst minskning hade Linköping och Västerås. Dock hade samtliga kommuner en positiv utveckling mellan åren 2010 och 2011, där Linköping och Eskilstuna hade den starkaste ökningen. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2012 Källa: SCB Nätverkets kommentarer ntalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus visar bostadsbyggandet i kommunerna, det vill säga nytillskottet av bostäder i respektive kommun. Enligt SCB rasade bostadsbyggandet i början av 1990-talet och nivån har sedan dess fortsatt att kvarstå på en låg nivå i riket. Bostadsbyggandet kan variera mycket mellan åren, varför man inte bör fokusera på enskilda år vid en analys. Det finns ett starkt samband mellan bostadsbyggande och kommunens befolkningsstorlek och befolkningstillväxt. Uppsala kommun är den kommun som har haft högst antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus under perioden 2010 till År 2012 stod Örebro för drygt 30 procent av bostadsbyggandet i jämförelse med samtliga 8 kommuner som deltar i R8 nätverket, vilket bidrar till att Örebros bostadsstatistik får en stor påverkan för genomsnittet för samtliga 8 kommuner detta år. Bostadsbyggandet ökade mellan åren 2011 och 2012 för fem av kommunerna (Västerås, Örebro, Norrköping, Linköping och Jönköping) medan tre kommuner (Uppsala, Gävle och Eskilstuna) uppvisade en minskning av bostadsbyggandet. I riket som helhet ökade bostadsbyggandet under perioden. SCB:s statistik över bostadsbyggandet stämmer inte alltid överens med kommunernas statistik. Till exempel har det för Jönköpings kommun uppmärksammats att mer än hälften av bostadsbyggandet som Jönköpings kommun redovisar för de senaste två åren försvunnit i SCB:s statistik. Enligt SCB beror differensen sannolikt på något fel vid inmatningen av statistiken till dem. 36