FÖRÄLDRARS ERFARENHETER VID HEMBESÖK AV SJUKSKÖTERSKA NÄR DERAS BARN ÄR ÅTTA MÅNADER

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA FÖRÄLDRARS ERFARENHETER VID HEMBESÖK AV SJUKSKÖTERSKA NÄR DERAS BARN ÄR ÅTTA MÅNADER En kvalitativ intervjustudie Susanne Karlsson Emma Lorensson Uppsats/Examensarbete: Program och/eller kurs: Nivå: Termin/år: Handledare: Examinator: 15 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälsooch sjukvård för barn och ungdom. OM5300 Avancerad nivå Vt/2016 Margareta Mollberg Lars-Olof Persson

2 Titel (svensk): Titel (engelsk): Uppsats/Examensarbete: Program och/eller kurs: Nivå: Termin/år: Handledare: Examinator: Nyckelord: Föräldrars erfarenheter vid hembesök av sjuksköterska när deras barn är åtta månader Parents' experiences during a home visit by the nurse when their child is eight months old. 15 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälsooch sjukvård för barn och ungdom. Avancerad nivå Vt/2016 Margareta Mollberg Lars-Olof Persson Hembesök, erfarenhet, förälder, barnsäkerhet, hälsofrämjande. Sammanfattning: Bakgrund: I det nya barnhälsovårdsprogrammet ska ett hembesök erbjudas alla familjer när deras barn är åtta månader gammalt. I dagsläget erbjuds inte alla föräldrar detta nya hembesök. Såväl nationell som internationell forskning har visat positiva effekter av hembesök i nyföddhetsperioden. Om föräldrars upplevelser i samband med det nya hembesöket finns det idag begränsad kunskap om vilket motiverar genomförande av denna studie. Genom att sjuksköterskan får kunskap om föräldrars erfarenheter vid hembesöket kan professionellt stöd till föräldrarna anpassas för att främja barnets hälsa och utveckling. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars erfarenheter vid hembesök av sjuksköterska från barnhälsovården när deras barn är åtta månader gammalt. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av sex semistrukturerade intervjuer med sju föräldrar. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrars erfarenheter av hembesök vid åttamånaders ålder presenteras i tre kategorier tillsammans med underkategorier. Den första kategorin innebär att föräldrar har såväl positiva som negativa känslor inför att ta emot sjuksköterskan i det egna hemmet. I den andra kategorin beskrivs föräldrars erfarenhet av att ta del av sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder för barnet under hembesöket. Den tredje kategorin betonar att föräldrarna blev bemötta på ett professionellt sätt av sjuksköterskan och att de därmed kände sig respekterade, bekräftade och delaktiga i hembesöket. Slutsats: Hembesök vid åtta månader är en hälsofrämjande insats som bör erbjudas till alla föräldrar inom barnhälsovården när deras barn är åtta månader. Informationen om barnsäkerhet bör anpassas utifrån familjens behov. Samspelet mellan sjuksköterska och förälder bör syfta till att göra föräldrarna delaktiga i hembesöket och bekräfta deras tilltro till den egna förmågan att skapa en trygg miljö för sitt barn. Nyckelord: Hembesök, erfarenhet, förälder, barnsäkerhet, hälsofrämjande.

3 Abstract Background: In the new child healthcare program a home visit should be offered to all families when their child is eight months old. Not all parents are offered this new home visit. National as well an international studies show positive effects of home visits during the infant period. At this time, there is limited knowledge regarding parents experience of home visits which motivates deducting this particular study. If the nurse recieves knowledge of the parents experince of the home visit, professional support can be adjusted to the individual family and therefore provide better help to promote the child s health and development. Aim: The aim of this study is to describe parents experience of home visits from a child healthcare nurse when the child is eight months old. Methods: The study was conducted from a qulitative method with an inductive approach. Gathering of data consisted of six semi-structured interviews with seven parents. The gathered data was analyzed through qualitative content analysis. Results: Parents experience of a home visit at the age of eight months is presented in three categories along with sub-categories. The first category contains that the parents have positive as well as negative feelings regarding meeting with the nurse in their own home. The second category describes parents 'experience of taking part of the nurses' health promotion actions for the child during the home visit. The third category emphasizes parents experience of being treated professionally by the child healthcare nurse and therefor felt respected, confirmed and invovled in the visit. Conclusion: A home visit at the age of eight months is a health promoting action which should be offered to all parents s in the child health care when their child is egiht months old. The information regarding child safety should be adjusted according to each family s needs. The interaction between the nurse and the parents should aim at making the parents involved in the visit and confirm the parents faith in their own ability to create a safe environment for their child. Key words: Home visit, experience, parent, child safety, health promotion

4 Förord Vi vill utrycka vårt varmaste tack till de föräldrar som genom intervjuer delat med sig av sina erfarenheter av hembesök när deras barn var åtta månader. Utan ert deltagande hade denna studie inte kunnat genomföras! Stort tack till Margareta Mollberg vår handledare, för kloka reflektioner, visat engagemang och positiv energi när vi har behövt det som mest. Sist men inte minst vill vi säga TACK till våra familjer som haft överseende med oss under denna period och tack till varandra för ett gott sammarbete!

5 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 2 Utvecklingen av barnhälsovården i Sverige... 2 Barnhälsovårdens organisation... 3 Kompetens- och målbeskrivning för barnsjuksköterskor... 4 Hembesök under nyföddhetsperioden... 5 Hembesök vid åtta månader... 5 Sjuksköterskans upplevelser av hembesök... 6 Föräldrars upplevelser av hembesök... 6 Teoretisk referensram... 8 Delaktighet... 8 Trygghet... 8 Omvårdnadsteori... 8 Problemformulering Syfte Metod Kvalitativ metod Kvalitativ innehållsanalys Urval Datainsamling Dataanalys Forskningsetiska Principer Resultat Ny situation som ger positiva och negativa känslor inför att ta emot sjuksköterskan i eget hem Att känna sig prioriterad Att uppleva oro inför besöket Att uppleva mindre stress i vardagen Att vara i en trygg miljö Föräldrar är uppmärksamma på innehållet i hälsofrämjande åtgärder för barnet Att kontrollera barnets utveckling och tillväxt Att få både generell och familjeanpassad information om barnsäkerhet... 19

6 Att reflektera om att barn kan fara illa Vid hembesök bemöts föräldrar på ett professionellt sätt av sjuksköterskan Att vara delaktig och bli bekräftad Att mötas i en trevlig och respektfull atmosfär Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Kliniska implikationer Vidare forskning Referenslista Bilaga Bilaga Bilaga

7 Inledning I Sverige riktar sig barnhälsovården till alla barn och deras föräldrar från barnets födelse fram tills barnet börjar i förskoleklass (alternativt första klass för dem som inte går i förskoleklass). Målet för barnhälsovårdens insatser är att främja hälsa och utveckling samt att förebygga ohälsa och tidigt identifiera och åtgärda problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö (Socialstyrelsen, 2014). I detta arbete är sjuksjuksköterskan som arbetar inom barnhälsovård en nyckelperson i barnhälsovårdsteamet eftersom den största delen av barnhälsovårdsarbetet utförs av dem (Nationell målbeskrivning, 2015). Sverige har en lång tradition av att sjuksköterskan erbjuder ett hembesök till nyblivna föräldrar inom den närmaste tiden efter barnets födelse. Hembesöken ska erbjudas till alla föräldrar och är grundpelare i barnhälsovårdsprogrammet. I januari 2015 infördes ett nytt barnhälsovårdsprogram med flera förändringar. En av förändringarna är att föräldrarna erbjuds ytterligare ett hembesök när barnet är åtta månader gammalt. Ett av syftena till hembesök vid åtta månader är att få en bättre inblick i barnets livsvillkor. Att komma hem till familjen och se barnet i dess hemmiljö för att där kunna observera kontakt och kommunikation, samspel, lek och stimulans. I hemmiljön kan även observation av potentiella risker för olycksfall samt hälsorisker som exponering av rök eller alkohol göras med fördel. För föräldrar som tackar ja till hembesök ersätter det besöket som tidigare ägde rum på mottagningen (Rikshandboken, 2014). Denna studie motiveras av att hembesök vid åtta månaders ålder är en ny rutin och att det därmed finns begränsad forskning om detta. För att hembesöken ska utformas på ett sätt som tillgodoser föräldrarnas behov behöver sjuksköterskan ökad kunskap om hur föräldrarna beskriver hembesöket vilket gör denna studie betydelsefull. 1

8 Bakgrund För att sjuksköterskans arbete med hembesök vid åtta månader ska förstås följer nedan en översiktlig presentation av barnhälsovården i Sverige. Inledningsvis kommer en beskrivning av utvecklingen av barnhälsovården i Sverige, de övergripande målen, de vägledande och styrande dokumenten för barnhälsovården och hur barnhälsovården är organiserad. Därefter följer en förklaring av mål- och kompetensbeskrivningen för barnsjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården och avslutningsvis en översikt av vad tidigare forskning om hembesök visat. Utvecklingen av barnhälsovården i Sverige I Sverige har barnhälsovården utvecklats från att inledningsvis främst rikta BVCsjuksköterskans arbete mot barnets fysiska hälsa jämfört med idag när BVC sjuksköterskan också inkluderar arbete med psykosociala problem inom familjerna (Hallberg, Lindbladh, Petersson, Råstam & Håkansson, 2005). I studien av Hallberg et al. (2005) lyfts fyra perioder fram för att beskriva barnhälsovårdens utveckling i Sverige. Den första perioden när barnhälsovården växte fram i Sverige ( ) var dess huvuduppgift utöver att kontrollera barnets utveckling också att ge information och utbilda mödrar. Den andra perioden ( ) fokuserade på hälsotillsyn och att identifiera hälsorisker och upptäcka avvikelser och funktionsnedsättningar hos barnet. Under den tredje perioden ( ) inriktades arbetet inom barnhälsovården till att identifiera sociala- och hälsorelaterade riskgrupper. Föräldrar skulle få stöd för att själva klara av sina svårigheter. Efter år 1990 och fram till idag ligger barnhälsovårdens uppmärksamhet mot den miljö som omger barnet och familjen som helhet och strävar efter att stärka föräldrarnas självkänsla och kompetens. Nivån för ansvar av barnets hälsa har gradvis förändrats under de olika perioderna, från offentligt ansvar till föräldraansvar. Fokus för insatser inom barnhälsovården ändrades från att vara allmänt i första och andra perioderna till allmän och selektiv i tredje och sedan gradvis bli selektiv igen i period fyra. Kontrollen av barnets hälsa kom i fokus under de första två perioderna medan den psykosociala kom i fokus under de sista två, tillsammans med vikten av att stödja föräldrarna att göra det möjligt för dem att själva hantera sina svårigheter (ibid.). Vägledande och styrande dokument samt målbeskrivning Vägledande för arbetet inom barnhälsovården är förenta nationernas konvention om barns rättigheter, barnkonventionen. Det innebär att all planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet. Efter riksdagsbeslut 1937 ska alla barn i Sverige erbjudas frivillig och kostnadsfri barnhälsovård. I andra paragrafen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), definieras vad som är målet för all hälso- och sjukvård och därmed också barnhälsovården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (HSL, SFS 1982:763, 2 ). 2

9 Barnhälsovårdens mål är däremot inte specifikt definierade i lagtext. Socialstyrelsen beskrev i allmänna råd från år 1991 såväl mål som delmål för barnhälsovårdens arbete. De allmänna råden har upphävts men mål som beskrevs återkommer fortfarande fast med något olika formuleringar i regionala och lokala riktlinjer för barnhälsovården (Socialstyrelsen, 2014). Enligt Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen, 2014, s. 17) är barnhälsovårdens mål att: främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö För att nå målen föreslår Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2014, s. 17) att företrädare för barnhälsovården: erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn ger individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa erbjuder hälsoövervakning av alla barn är uppmärksamma på förhållanden i barnets närmiljö. Barnhälsovården utgör också en del av folkhälsoarbetet i Sverige. Barnhälsovården har en viktig hälsofrämjande roll som erbjuds till alla barn och har ett stort förtroende bland befolkningen. I propositionen 2002/03:35 mål för folkhälsan som antogs av riksdagen 2003 beskrivs att Sveriges övergripande mål för allt folkhälsoarbete är att skapa god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden definierades där ett av dessa var trygga och jämlika uppväxtvillkor där poängteras med motiveringen att hälsan grundläggs under barndomen och därför är goda uppväxtvillkor avgörande för barns hälsa och därmed folkhälsan på lång sikt i Sverige (Socialstyrelsen, 2014). Barnhälsovårdens organisation Enligt regeringen ska alla barn i Sverige ges tillgång till kostnadsfri hälsovård. Barnhälsovårdens organisation är uppbyggd av barnavårdscentraler (BVC) som enligt Socialstyrelsen har uppdraget att erbjuda ett fastställt program för barnhälsovården som innefattar hälsovägledning, föräldrastöd och hälsoövervakning åt samtliga barn som är inskrivna i verksamheten. En BVC kan vara både privat eller offentligt driven, där arbetar en eller flera sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom alternativt som distriktssjuksköterska. Legitimerade läkare med adekvat kompetens samt läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin, pediatrik eller 3

10 barnpsykiatri är knutna till varje BVC. Barnhälsovårdspsykolog arbetar både i direkt kontakt med barn och föräldrar men också som stöd för personal inom BVC i det psykosociala och föräldrastödjande arbeten. Inom vissa landsting finns även yrkeskategorier som socionom, dietist, ortoptist och logoped knutna till barnhälsovården. En BVC kan dels vara en ren BVCmottagning men kan också vara en integrerad BVC. På en ren BVC arbetar sjuksköterskorna endast på BVC men på en integrerad BVC arbetar de både inom barnhälsovården men också med vuxna på distriktssköterskemottagning (Socialstyrelsen, 2014). Kompetens- och målbeskrivning för barnsjuksköterskor Enligt kompetensbeskrivning för barnsjuksköterskor ska vederbörande verka hälsofrämjande och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Barnsjuksköterskan ska verka för att en god relation för att ett bra samspel ska etableras mellan barnet och dess närstående och skapa en relation i vilken barnet kan känna tillit och förtroende. I kompetensbeskrivningen framgår också att barnsjuksköterskan ska ha ett samhällsengagemang avseende barns rättigheter och verka för att alla beslut som relateras till barnet fattas utifrån barnets bästa (Riksföreningen, 2013). För att möjliggöra att alla barn och ungdomar i landet får träffa sjuksköterskor med rätt kompetens belyser nordisk standard för barn och unga inom hälso- och sjukvård vikten av specialistutbildad personal i arbetet med barn och ungdomar. Enligt deras åttonde standard skall personal som vårdar och behandlar barn ha en sådan utbildning och kompetens att de kan bemöta de fysiska och psykiska behoven som finns hos barnet och deras familj. På BVC arbetar därför en eller flera legitimerade sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom alternativt som distriktssjuksköterska (Socialstyrelsen, 2014). I september 2015 reviderades och fastställdes den nationella målbeskrivningen för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården. Där understryks att sjuksköterskan inom barnhälsovården ska ha kunskapen och förmågan att se och bedöma helheten för att kunna främja barnets och familjens hälsa. Sjuksköterskan ska även ha förståelse för hur levnadsförhållanden och livsmiljö påverkar hälsan, samt kompetens att använda sig av bästa tillgängliga kunskap och vetenskapligt underlag i komplexa situationer. Revisionen innebär dels att barnhälsovårdsarbetet enligt den nya målbeskrivningen för sjukskötersketjänstgöringen (2015) att relationen mellan sjuksköterskan och barnet med familj går ifrån kontrollerande och övervakande till samarbetsrelation och partnerskap. Sjuksköterskans vårdande uppgifter innebär att öka föräldrarnas delaktighet och tilltro till sin egen förmåga genom empowerment (Nationell målbeskrivning, 2015). Enligt Tengland (2008) kan empowerment egenmakt ses som en process eller en metod men också som ett mål. Sjuksköterskans uppgift i relationen till individen är att ge stöd och hjälpa individen till delaktighet framför att verka som beslutsfattare. Att medvetandegöra situationen för indicviden och vad som påverkar den. Målet är att individen själv ska ta ansvar för sitt liv och sina beslut. När en individ har stor empowerment påverkars individens självförtroende, självkänsla och självständighet i positiv riktning. Individen upplever därmed ökad känsla av att själv ha förmågan att göra en förändring (Tengland, 2008). 4

11 Sjuksköterskans dagliga arbete bygger på och styrs av aktuella lagar, myndigheters riktlinjer, rekommendationer och praktisk vägledning i den digitala rikshandboken (Rikshandboken, 2014), Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen, 2014) riktlinjer samt anvisningar som gäller för vårdsystemet för det landsting/den region där sjuksköterskan är verksam (Nationell målbeskrivning, 2015). Hembesök under nyföddhetsperioden Nyföddhetsperioden innebär de fösta tjugoåtta dagarna i barnets liv (Nationalencyklopedin, 2016). De första hembesöken under nyföddhetsperioden i Sverige ägde rum redan 1901 då var det sjuksköterskan från Katarina församling i Stockholm som besökte familjerna i deras hem. Dessa besök skedde oftast spontant till skillnad från dagens hembesök som sker i samråd med föräldrarna (Rikshandboken, 2014). Hembesök till nyblivna föräldrar etablerades i slutet av 1930-talet när barnhälsovården i Sverige blev statligt finansierad. Hembesök skall erbjudas till alla nyfödda barn och deras föräldrar. Det första planeras in så snart som möjligt efter hemkomst från förlossning-, BB- eller neonatalenhet och därefter ett hembesök när barnet är åtta månader gammalt. Hembesök ska också erbjudas till nyblivna adoptivföräldrar och till barn placerade i familjehem och till de familjer där det av någon anledning finns behov av hembesök (Rikshandboken, 2014). Ett hembesök innebär att personal, oftast sjuksköterskan från BVC besöker barnet och barnets föräldrar i hemmet. Ett hembesök kan ha olika syften. Det första hembesöket efter hemkomst från sjukhus syftar till att informera om barnhälsovårdens insatser, skapa en god kontakt med föräldrarna, samtala om skadeförebyggande insatser och ge stöd och rådgivning kring amning och lyssna till föräldrarnas frågor. Vid riktade hembesök ges upprepade hembesök till familjer som behöver ett särskilt stöd. Dessa familjer kan ha identifierats av andra verksamheter såsom socialtjänst och hembesöken kan då ske i samverkan och kallas ibland för förstärkta hembesöksprogram (Socialstyrelsen, 2014). Hembesök vid åtta månader Enligt det nya barnhälsovårdsprogrammet från 2015 ska alla familjer erbjudas ett hembesök av barnsjuksköterskan på BVC när barnet är åtta månader. Under hembesöket ska barnet undersökas i enlighet med barnhälsovårdsprogrammet och denna undersökning kan med fördel göras i barnets hemmiljö. Fokus i hembesöket ska läggas på samtal med föräldrarna om barnets hälsa och utveckling samt föräldrarollen, barnsäkerhet och familjens vardagsliv (Rikshandboken 2014). Att komma som gäst i familjens hem ger ofta en mer jämlik relation som grund för den fortsatta kontakten med familjen. Att hembesök erbjuds till alla innebär att det är och uppfattas som en naturlig del i verksamheten. Med god förståelse för familjens situation kan råd och stöd utformas utifrån familjens och det enskilda barnets behov. Hembesök ger även möjligheter att upptäcka barn som riskerar att fara illa (Rikshandboken, 2014). 5

12 Sjuksköterskans upplevelser av hembesök Enligt en svensk studie av Jansson, Petersson och Udén (2001) tycker sjuksköterskor inom barnhälsovården att det är viktigt att under nyföddhetsperioden etablera en god kontakt med den nya familjen. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att det första mötet blev bra eftersom det då var lättare att längre fram ge råd vid såväl besök på mottagningen som via telefon. Att träffa familjen i deras hemmiljö ger en god förståelse för familjens situation och råd och stöd kan utformas utifrån familjens och det enskilda barnets behov. Hembesök ger även möjligheter att upptäcka barn som riskerar att fara illa (Rikshandboken, 2014). Att sjuksköterskan upplever att hembesök ger mer information om familjen jämfört med ett mottagningsbesök presenteras också i studien av Almqusit-Tangen, Bergström, Lindfors, Holberg och Magnusson (2010). I den framkommer att sjuksköterskorna upplever större möjlighet att tidigt få indirekt information om samspelet i familjen, livsstil, intressen, och sociala situation. I en annan svensk studie av Jansson, Isacsson, Kronfält och Lindholm (1998) upplevde sjuksköterskorna att mötet hemma hos familjen blev mer personligt och att föräldrarna var mer avslappnade och ställde fler frågor när de var i sin hemmiljö jämfört med ett besök på mottagningen. Sjuksköterskorna uppgav också att det var värdefullt att komma hem till familjen då de fick en mer övergripande bild av familjens hemsituation. I en kartläggande svensk studie av Almquist- Tangen et al. (2010) var syftet att studera de organisatoriska förutsättningarna för att göra hembesök under nyföddhetsperioden, att kartlägga hembesöksfrekvensen i landet samt undersöka sjuksköterskornas attityder till hembesök. Resultatet visade att frekvensen av hembesök strax efter att barnet är fött har sjunkit drastiskt i Sverige. De tre främsta orsakerna till det var brist på tid, lång resväg eller att föräldrarna tackat nej. Studien visade att 79 procent av sjuksköterskorna ansåg att hembesök är mycket angeläget och 90 procent av sjuksköterskorna ansåg att hembesök tidigt i barnets liv oftast har betydelse för den fortsatta kontakten med familjen (ibid.). Hembesöket i nyföddhetsperioden bidrar också enligt Jansson et al. (2001) till en god relation på lika villkor mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Föräldrars upplevelser av hembesök Internationellt finns det en mängd olika hembesöksprogram där nyblivna föräldrar får hembesök under nyföddhetsperioden av en sjuksköterska, dessa program är främst riktade till socialt utsatta grupper (Rautio, 2012; Dodge, et.al., 2014; Paton, Grant & Tsourtos., 2013; Aronen & Kurkela., 1996; DiCenso & Lohfeld, 2005). Det har visats sig vara hjälpsamt att tidigt efter barnets födelse få stöd i hemmiljön. De flesta föräldrar har haft en positiv inställning till hembesöket trots att de i början kände sig reserverade över vad meningen med hembesöket egentligen var (Rautio, 2012). För att föräldrarna skulle uppleva att de fick stöd och förtroende av sjuksköterskan vid hembesöken krävdes en ömsesidig respekt mellan sjuksköterskan och föräldrarna (Paton, et al., 2013). I en studie där nyblivna mammor fått tidigt hembesök av en sjuksköterska kunde 99 procent av dem som deltagit rekommendera hembesök. Det framkom även att de som ingick i studien upplevde föräldraskapet mer positivt än de som ingick i studiens kontrollgrupp (Dodge et al., 2014). I en finsk studie av Aronen och Kurkela (1996) undersöktes om hembesök till familjer som bedömdes tillhöra såväl lågrisk- som högriskfamiljer ledde till några positiva effekter på längre sikt. I studien bedömdes familjerna utifrån biologiska, psykologiska som sociala 6

13 riskfaktorer. Bedömingen berörde relationerna inom familjen, familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa samt familjens socioekonomiska förutsättningar. Resultatet visade att ungdomar (14-15 år gamla) som hade föräldrar som fått regelbundna hembesök när barnen var små uppvisade färre psykiska problem jämfört med de ungdomar vars föräldrar inte fått samma stöd. Vidare visar studier att förstärkt hembesöksprogram med vilket menas upprepade hembesök vara effektivt och ha gynnsamma effekter såsom att förebygga psykisk ohälsa, omsorgssvikt, barnolycksfall och oplanerade graviditeter (Aronen & Kurkela 1996; Olds 2007). Vid hembesök till familjer i behov av extra insatser visar studien av Jansson, Sivberg, Larsson och Udén (2003) att sjuksköterskans förhållningssätt gentemot föräldrarna vara särskilt viktig. Föräldrar i studien hade psykisk ohälsa, var ensamstående, var unga föräldrar och föräldrar från ett annat land. I sjuksköterskans förhållningssätt var det viktigt att stödja föräldrarna i deras tilltro till deras egen förmåga att fatta hälsofrämjande beslut och att föräldrarna upplevde att de blev sedda som samarbetspartners. Enligt en svensk studie tycker mödrar att hemmet är den bästa platsen för det första mötet mellan familjen och sjuksköterskan från barnhälsovården. Föräldrarna upplevde att det var praktiskt med hembesök men också mer personligt. De upplevde att de fick mer tid och att det var en lugnare miljö hemma än på barnavårdscentralen (Jansson et al., 1998). Genom att sjuksköterskan kommer som gäst i familjens hem tonas sjuksköterskans roll ner något och mötet med familjen blir mindre hierarkiskt enligt studien av Jansson et al. (2001). I den svenska jämförande studien av Jansson, Sivberg, Larsson och Udén (2002) visade att de mammor som erbjöds hembesök framför mottagningsbesök i nyföddhetsperioden var mer nöjda med innehållet i mötet. Mammorna upplevde att de hade större möjlighet att prata i lugn och ro samt att sjuksköterskan tog sig tid och att de fick en mer personlig relation till BVC sjuksköterskan. Studien visade dock att mammor med låg social position var mindre tillfreds med det första mötet med sjuksköterskan än mammor i medel till hög social position. Mötet med mammorna i låg social position visar på ett ojämlikt möte, trots sjuksköterskors uppfattning om vikten av att mötas på lika villkor (Jansson et al., 2002). Att mötet mellan föräldrarna och sjuksköterskan var ojämlikt visar också den svenska studien av Baggens (2004), i den framkom att hembesöket dominerades av sjuksköterskans agenda som medförde att det var sjuksköterskan som styrde samtalen samt vad som gjordes under besöket. 7

14 Teoretisk referensram För att studera hur föräldrar beskriver sina erfarenheter av hembesök när deras barn är åtta månader kommer två vårdvetenskapliga begrepp att belysas; delaktighet och trygghet eftersom de har betydelse för problemområdet. Dessa två begrepp utgör en del av den teoretiska referensramen. Genom att som barnsjuksköterska göra föräldrarna delaktiga i hälsobesöket känner de trygghet i sin föräldraroll. Den andra delen av den teoretiska refernesramen består av en omvårdnadsteori för att belysa mötet mellan sjuksköterska och föräldrar. Den teoretiska referensramen kopplas även till Sigrídur Halldórsdóttirs omvårdnadsteori. Delaktighet Enligt Dahlberg och Segersten (2010) handlar delaktighet om samspelet mellan vårdare och patienter, bådas expertkunskap bejakas och respekteras. Både vårdaren och patienten har ansvar för att patientens hälsa och vård, båda är experter men på olika sätt. Patienters delaktighet handlar om att ha möjligheter att ta ansvar för och påverka sin hälsosituation. Att betona patientens delaktighet är idag helt i linje med patienters rättigheter, inflytande, självbestämmande och ansvar inom hälso- och sjukvården (Dahlberg & Segersten, 2010). Enligt Patientlagens femte kapitel går det att läsa att hälso- och sjukvård så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. En patient kan medverka genom att han eller hon själv utför vissa vårdåtgärder och skall utgår från patientens önskemål och individuella förutsättningar (SFS 2014:821) Trygghet Trygghet anses vara så viktigt att det finns inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen. I SFS 1982:763 andra paragrafen står det att våden skall tillgodose patientens behov trygghet. I en studie av Segesten (1994) delas tryggheten upp i inre och yttre trygghet. Inre trygghet står för självtryggheten som handlar om att våga, att klara av, att lita på sig själv och att kunna erkänna sina svagheter. Självtryggheten står även för att veta vad man vill och tycker samt att våga stå upp för sig själv gentemot andra. Den yttre tryggheten har med faktorer utanför individen att göra, det kan vara den materiella tryggheten som bland annat står för bostad, arbete, pengar, skola och sjukvård. Den yttre tryggheten står även för relationstryggheten som kopplas till det personliga nätverket, att ha vänner, familj och släktingar nära till hands. Där relationerna dels utmärks av ärlighet, öppenhet, förståelse, ömsesidighet och gemensamma mål. Det är viktigt att bli positivt bemött och att känna sig respekterad (Segesten, 1994). Omvårdnadsteori I Sigrídur Halldórsdóttirs avhandling Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Health Care diskuteras två huvudbegrepp Caring samt Uncaring. Haldórsdóttir identifierar i sin forskning två metaforer, The Bridge och The Wall, enkelt översatt till Bron och Väggen. Bron symboliserar ett öppet utbyte av kommunikation där vårdare och patient känner samhörighet samtidigt som en professionell distans upprätthålls, uppnås detta har sjuksköterskan uppfattats som Caring. Väggen symboliserar en negativ eller icke existerande kommunikation och i detta fall går det inte att uppnå Caring utan resultatet blir istället Uncaring. Halldórsdottir 8

15 menar att bron utvecklas när det finns ömsesidigt förtroende samt en samhörighet mellan den som ger vård samt den som tar emot vård. För att sjuksköterskan skall upplevas som Caring och en bro skall byggas mellan henne och vårdtagaren behöver hon vara genuint bekymrad och intresserad av patienten, både som patient och som person. Sjuksköterskan behöver även vara professionell i sin roll och skall kunna göra vårdtagaren delaktig. Hon ska vara öppensinnad och ansvarstagande, samtidigt som hon skall vara närvarande och lyhörd. Uppfattas sjuksköterskan istället som hänsynslös, okänslig, ointresserad och respektlös upplevs hon som Uncaring och en vägg bildas mellan sjuksköterskan och patienten. I de fall där vårdtagaren uppfattar sjuksköterskan som Uncaring beskrivs hon som tråkig, brysk och ovänlig (Halldórsdottir, 1996). Brist på professionellt vårdande Professionellt vårdande Uncaring V Ä G G Patient/ Vårdtagare BRO Sjuksköterskan Sjuksköterskan Caring Figur 1: En schematisk beskrivning av Sigrídur Halldórsdóttirs teori om de viktigaste strukturerna för Caring och Uncaring i mötet mellan sjuksköterska och patient/vårdtagare. 9

16 Problemformulering I Sverige finns en lång tradition av att sjuksköterskan från barnhälsovården erbjuder hembesök till nyblivna föräldrar under nyföddhetsperioden. Syftet med hembesöket är att etablera kontakt, informera om barnhälsovården, undersöka barnet och att ge föräldrar möjlighet att samtala om sin situation. Antalet hembesök under nyföddhetsperioden har drastiskt minskat i Sverige. I det reviderade barnhälsovårdsprogrammet som trädde i kraft i januari 2015 ska förutom hemsök under nyföddhetsperioden även ett hembesök erbjudas alla familjer när barnet är åtta månader gammalt. I svenska studier som studerat hembesök under nyföddhetsperioden framgår att både mödrar och sjuksköterskor är positivt inställda till ett sådant besök och beskriver flera fördelar med hembesöket jämfört med ett besök på BVC. Då det är nytt med hembesök när barnet är åtta månader gammalt finns det begränsad kunskap om föräldrars erfarenheter i samband med det, vilket motiverar genomförande av denna studie. Genom att sjuksköterskan får kunskap om föräldrars erfarenheter vid hembesöket, som äger rum när barnet är åtta månader, kan professionellt stöd till föräldrarna anpassas för att främja barnets hälsa och utveckling. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars erfarenheter vid hembesök av sjuksköterska från barnhälsovården när deras barn är åtta månader gammalt. Följande frågor ställdes: Du/Ni valde att tacka ja till erbjudandet om hembesök. Berätta hur du/ni tänkte om att välja hembesök av sjuksköterska framför besök på mottagningen? Berätta hur hembesöket gick till? Beskriv dina tankar kring hembesök nu när du har erfarenhet av det? Berätta vad du tänker om att ta emot sjuksköterska från BVC i ert/ditt hem? 10

17 Metod Kvalitativ metod För att uppnå examensarbetets syfte att beskriva föräldrars erfarenheter av hembesök när deras barn var åtta månader valdes kvalitativ metod med induktiv ansats. Enligt Polit och Beck (2012) bygger den kvalitativa designen på människans egen erfarenhet och sanning. Kvalitativ forskningsmetod lämpar sig väl menar Kvale och Brinkmann (2014) vid beskrivning av erfarenheter och att dessa erfarenheter lättast förstås i sitt sammanhang. Vid datainsamlingen valdes kvalitativ semistrukturerad intervju som metod för att uppnå syftet att beskriva föräldrars erfarenheter. Kvalitativ intervju valdes då det enligt Kvale & Brinkmann (2014) syftar till att få fram fler nyanser av människors erfarenheter och en klarare beskrivning av problemet genom att intervjuaren ställer frågor med öppna svar och är följsam under intervjun. Datamaterialet analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Kvalitativ innehållsanalys Metoden för denna studie är en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Metoden fokuserar på tolkning av texter där syftet är att beskriva variationer genom att identifiera skillnader och likheter i textinnehållet. Skillnader och likheter utrycks därefter i kategorier och teman på olika tolkningsnivåer. Tolkningsnivåerna manifest och latent är skilda åt där den manifesta innehållsanalysen avser att lyfta fram det som är tydligt och uppenbart i texten. Den latenta innehållsanalysen å andra sidan avser att göra en tolkning av det som sägs mellan raderna (Lundman & Graneheim, 2012). En text bör ses i sitt sammanhang eftersom tolkningen av en text inte har en given mening utan flera tolkningar kan vara möjliga och giltiga även om de är olika (Krippendorf, 2004). Den metodologiska ansatsen kan vara antingen induktiv eller deduktiv (Elo & Kyngäs, 2007). I den deduktiva ansatsen utgår analysen från en bestämd teori eller modell till skillnad från den induktiva ansatsen där tolkningen av innehållet i texten sker förutsättningslöst. (Lundman och Graneheim, 2012). Urval Ambitionen inledningsvis i studien var att genomföra åtta intervjuer med olika föräldrar som haft hembesök av sjuksköterska från BVC när deras barn var åtta månader gammalt. Inklusionskriterier för informanterna var att hembesöket ägde rum under de senaste tre månaderna före intervjutillfället samt att det var den föräldern som deltog i hembesöket som också intervjuades. Först kontaktades verksamhetsutvecklaren för barnhälsovården i Göteborgsregionen för att undersöka vilka barnavårdscentraler som infört erbjudandet om hembesök vid åtta månader. Tre stycken barnavårdscentraler valdes ut genom strategiskt urval. Barnavårdscentralerna låg i skilda stadsdelar av Göteborg där områdena är olika ur ett socioekonomiskt perspektiv. Kvale och Brinkmann (2014) menar att strategiskt urval görs för att få en önskvärd spridning i 11

18 demografi och för att få en variation hos informanterna. Samtliga tre BVC var enbart BVCmottagningar och inte integrerade BVC. Verksamhetschefen för respektive Barnavårdscentraler kontaktades via mejl, se bilaga 1. Efter godkännande av verksamhetschef kontaktades sjuksköterskan via telefon på vardera BVC. Sjuksköterskan fick via mejl ta del av forskningspersonsinformationen (FPI), bilaga 2. BVC-sjuksköterskorna kontaktade föräldrar som de gjort hembesök hos och tillfrågade dem om de ville medverka i en studie om hembesök. Fem föräldrar valde att inte delta i studien redan när sjuksköterskan från BVC tillfrågade dem. Därefter förmedlade vederbörande sjuksköterska kontakt med ytterligare åtta föräldrar som ville vara med. Efter en påminnelse tackade ytterligare en av dem ja till att deltaga, vilket innebar kontakt med totalt nio föräldrar. Föräldrarna fick ta del av FPI:n antingen via mejl eller att den delades ut i samband med ett mottagningsbesök till samma sjuksköterska som gjort hembesöket. Därefter kontaktades föräldrarna via telefon av författarna till föreliggande studie och tid för intervju bokades in. Tre stycken valde därefter att tacka nej till att delta i studien och slutligen tackade sex ja. Föräldrarnas åldrar var mellan år, tre av dem var förstagångsföräldrar och tre av dem hade barn sedan tidigare. I en av intervjuerna deltog både mamman och pappan, i övriga fem intervjuer deltog endast barnets mamma. Datainsamling Författarna genomförde var för sig tre semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer var med barnets mamma och vid en intervju deltog båda föräldrarna. Intervjuerna genomfördes utifrån en förberedd frågeguide (bilaga 3) som innehöll öppna frågor samt följdfrågor. Genom att ställa öppna utforskande intervjufrågor får informanten möjlighet att prata fritt med egna ord om sina erfarenheter vilket leder till att svaren blir mer beskrivande och detaljrika (Polit & Beck, 2012). Föräldrarna fick själv välja tid och plats för intervjun. Tre intervjuer gjordes i föräldrarnas hem och tre gjordes via telefon, då de annars inte hade möjlighet att delta. Intervjuerna varierade i längd och tog mellan 9-18 minuter att genomföra och spelades in som en ljudfil. Följande frågor ställdes till föräldrarna. Du/Ni valde att tacka ja till erbjudandet om hembesök. Berätta hur du/ni tänkte om att välja hembesök av sjuksköterska framför besök på mottagningen? Berätta hur hembesöket gick till? Beskriv dina tankar kring hembesök nu när du har erfarenhet av det? Berätta vad du tänker om att ta emot sjuksköterska från BVC i ert/ditt hem? Dataanalys Analysen skedde genom kvalitativ innehållsanalys vilken finns beskriven av Lundman och Graneheim (2012). Analysen inleds med att de inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och lästes igenom upprepade gånger i sin helhet av för att få en känsla av helheten i innehållet. Därefter färgmarkerades materialet och de delades in i tio olika teman för att få en lättare överblick vad de olika informanterna tog upp i intervjuerna. Enligt Polit och Beck (2012) bryts datamaterialet i en kvalitativ innehållsanalys ner till mindre enheter. Skillnader och likheter i texten tas fram och kodas, de namnges till enheter enligt det innehåll de representerar. 12

19 För att besvara studiens syfte tas meningsbärande enheter ut, det vill säga innehåll ur texten som belyser studiens syfte. Det textmaterialet som inte svarade mot syftet sorteras bort. Meningsenheterna kondenserades till kortare texter för att göra materialet mer lätthanterligt och därefter kodades materialet. En kod beskriver kort meningsenhetens innehåll och är ett redskap som hjälper författarna att reflektera över sina data på nya sätt (Lundman & Graneheim, 2012). Det kodade och kondenserade materialet lästes igenom igen för att sedan kunna sortera det i underkategorier och därefter till kategorier. Enligt Lundman och Graneheim (2012) utgörs en kategori av flera koder som har ett liknande innehåll. 13

20 Forskningsetiska principer Forskningsetik har väsentligen två syften: att skydda människors integritet samt att skydda tilltron till vetenskapssamhället (Cöster, 2014). Arbeten som utförs inom ramen för högskoleutbildning på avancerad nivå samt examensarbeten behöver inte genomgå prövning eller söka tillstånd av etikprövningsnämnden för att få genomföra studien. Detta enligt lagen om etikprövning om forskning som avser människor (SFS 2003:460). När forskning involverar människor skall de först informeras om forskningen samt sin medverkan därefter kan de välja om de vill medverka eller inte (Cordex, 2016). Därför skickades forskningspersonsinformation ut till dem som skulle medverka i studien för att de själva skulle kunna läsa igenom studiens bakgrund och syfte och därefter bestämma om de ville delta eller ej. Enligt SFS 2003: får forskning utföras endast om forskningspersonen har samtyckt till forskningen som avser henne eller honom samt fått information om forskningen innan. Enligt 16 skall samtycket vara frivilligt. Samtycket skall dokumenteras. De som valde att ställa upp för en intervju fick skriva under en samtyckesblankett som lämnades till författarna. Materialet från intervjuerna behandlas enligt Personuppgiftslagen (1998:204) och avidentifieras. Svaren skall inte kunna härledas till dem som deltagit i intervjuerna. Dock finns risken om de skulle beskriva en viss händelse att sjuksköterskan som gjort hembesöket skulle kunna känna igen sig och på så vis förstå vem som gjort just det uttalandet. De transkiberade intervjuerna avidentiterades och försattes med koderna F1-7, där F1 står för förälder 1, F2 för förälder 2 och så vidare. Kodlistan och intervjuerna förvaras säkert på olika platser för att det inte skall gå att härleda vem som sagt vad under intervjuerna. Materialet kasseras när examensarbetet är godkänt. Vid en forskningsetisk bedömning är risk- och vinstbedömning en viktig del. Forskaren måste klargöra att projektet har förutsättning att ge svar på en viktig fråga. Utan en tydlig vinst kan aldrig en risk- och vinstbedömning utfalla positivt. Vid en riskbedömning ställs frågorna vad man vet om riskerna samt vad som görs för att minimera dem (Vetenskapsrådet, 2003). Vinsten med den nya kunskapen inom området överväger riskerna som är små i denna studie. Eventuella negativa konsekvenser för sjuksköterskan är att hon kan ta illa vid sig om det framkommer information om missnöje med hembesöket som hon genomfört, där hon kan lista ut att det rör sig om ett besök hon har genomfört genom att läsa resultatet av den färdiga studien. Negativa konsekvenser för föräldrarna kan vara att intervjuerna rör upp negativa känslor som de upplevt i samband med besöket. En annan negativ konsekvens för föräldrarna kan vara att de känner sig utnyttjade och utelämnade efter intervjun då ingen kompensation erhölls. Vinsten med studien blir en ökad kunskap om föräldrarnas erfarenheter av hembesöket vid åtta månader. Denna nya kunskap kan i sin tur bidra till att sjuksköterskan inom barnhälsovården ökar sin förståelse för föräldrarna och kan använda denna kunskap i mötet med föräldrarna vid hembesök vid åtta månader. 14

21 Resultat Genom att analysera datamaterialet utifrån syftet med studien växte tre kategorier samt nio underkategorier fram. I tabell 1 presenteras en beskrivning av föräldrarnas erfarenheter av hembesöket med sjuksköterskan från barnhälsovården när deras barn är åtta månader gammalt. För att styrka giltigheten i resultatet används citat, detta enligt Lundman och Graneheim (2012). Den första kategorin innebär att föräldrar har såväl positiva som negativa känslor inför att ta emot sjuksköterskan i det egna hemmet. I den andra kategorin beskrivs föräldrars erfarenhet av att ta del av sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder för barnet under hembesöket. Den tredje kategorin betonar att föräldrarna blev bemötta på ett professionellt sätt av sjuksköterskan och att de därmed kände sig respekterade, bekräftade och delaktiga i hembesöket. Tabell 1. Schema över resultatets underkategorier och kategorier Underkategorier Att känna sig prioriterad Att uppleva oro inför besöket Att uppleva mindre stress i vardagen Att vara i en trygg miljö Att kontrollera barnets utveckling och tillväxt Att få både generell och familjeanpassad information om barnsäkerhet Att reflektera om att barn kan fara illa Att vara delaktig och bli bekräftad Att mötas i en trevlig och respektfull atmosfär Kategorier Ny situation som ger positiva och negativa känslor inför att ta emot sjuksköterskan i eget hem Föräldrar är uppmärksamma på innehållet i sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder för barnet Vid hembesök bemöts föräldrar på ett professionellt sätt av sjuksköterskan Ny situation som ger positiva och negativa känslor inför att ta emot sjuksköterskan i eget hem I denna kategori ingår fyra underkategorier. Det är att som förälder känna sig prioriterad, att uppleva oro inför besöket, att uppleva mindre stress i vardagen samt att vara i en trygg miljö. Att känna sig prioriterad Föräldrars erfarenhet är att det var ovanligt och nytt för dem att sjuksköterskor kom till deras hem istället för tvärtom att föräldrar beger sig till BVC med barnet för hälsokontroll. Den nya rutinen med hembesöket ansågs viktigt av föräldrarna och som en möjlighet till något positivt de inte ville gå miste om. Någon förälder reflekterade över att hembesöket kanske tog onödigt mycket resurser från BVC:s verksamhet men ville inte vara utan hembesök utan kände sig prioriterad. Föräldrar beskrev att de kände sig mer sedda i sin hemmiljö. De jämförde situationen med tidigare erfarenhet av besök på BVC och tyckte att det var skönt att slippa 15

22 pressen av att det utanför mottagningsrummet satt andra föräldrar som väntade på att tillsammans med sitt barn få träffa sjuksköterskan. Att man är inte bara är någon som springer in på hennes kontor och sedan ut och så är det nästa. Det kanske känns som att man blir behandlad mer som eeh, som individer på något sätt att det faktiskt är viktigt, att dom bryr sig. (F6) Föräldrarna lyfte fram att det var viktigt för dem att hembesöket inte kändes stressigt och de menade att sjuksköterskan tog sig tid vilket var en betydelsefull del i att minska stressen. Hembesöket varade i omkring en och en halv timme vilket var en service gentemot föräldrarna som gav dem känslan av att vara en viktig person och att vara prioriterad. Ja väldigt bra service. Att det hinns med tänker jag. För det kan ju bli många att besöka liksom. Så vi är ju imponerade över den servicen. Det känns väldigt såhär lyxigt tycker jag. Välfärds Sverige verkligen i sitt esse! (F3) Att uppleva oro inför besöket Huruvida hembesöket som inrättats vid åtta månaders ålder presenteras som ett erbjudande till föräldrarna eller inte hade föräldrarna olika erfarenheter av. Somliga uppfattade erbjudandet om hembesöket som en ny rutin som införts och antog därmed att hembesöket inte var något de kunde tacka nej till, även om de så önskat. Jag minns det som att vår BVC-sjuksköterska informerade oss om att vi kommer hem till er och har ett möte. Så minns jag det men det kanske var en frågeställning? (F3) Bristen på tydlighet om hembesökets syfte samt om det var valfritt påverkade föräldrarnas inställning till hembesöket och skapade oro hos dem. Alltså jag vet att när jag fick frågan så blev jag lite chockad. Ja blev väldigt ställd vet jag. För jag kände ju att det är ju självklart att man säger ja och att man kände sig lite misstänksam om jag hade sagt nej, konstigt nog. Kanske också för att vi är eller var lite mitt uppe i renovering. Så det var mycket känslor, mycket tankar. Men det var ändå självklart att vi sa ja för vi ville ju att hon skulle komma hit ändå. Men det var ändå lite mixtrat. (F2) Det har betydelse för hur frågan om hembesök ställs. Reflektioner över att det kan finnas flera olika anledningar till varför föräldrar väljer att tacka nej till erbjudandet om hembesök beskrevs. Det kan vara anledningar som härrörs till privat sfär. Vidare framkom inte att nej hörde ihop med att missförhållanden i hemmet eller bland personer inom familjen ska upptäckas. Ja men det är ju en integritetsfråga. Man kan ju inte bara säga sådär att nu kommer vi hem till dig. Då kanske man undrar varför då? Så det är ju klart man kan vara ifrågasättande om man nu känner för det och det är ju inte heller så att om man säger nej att det innebär att man har problem. För en del vill ju bara inte det. (F4) Föräldrarna beskrev sina erfarenheter av att känna oro över städning inför hembesöket. Oron var att kunna visa upp ett fint och välstädat hem för sjuksköterskan. Därför plockade föräldrar iordning, torkade rent och dammsög i hemmet inför att hembesöket skulle äga rum. Att städa sitt hem inför besök påpekade föräldrar att de gjorde oavsett vem som kom på besök men det 16

23 var framförallt när någon person som inte tidigare varit i deras hem skulle komma på besök som i detta fall sjuksköterskan från BVC. Därför städade de och plockade iordning innan avtalad tid för att kunna visa upp ett fint hem med bäddade sängar och utan dammtussar på golven. Så jag gick runt här och liksom städa och greja och fick för mig såhär att nu måste det se fint ut liksom och bra. (F2) Inför att sjuksköterskan skulle komma kände föräldrar oro eftersom de föreställde sig att hembesöket skulle vara striktare i sin form än vad det i verkligheten kom att vara. Oron föräldrarna kände var förknippad med tankar om att sjuksköterskan skulle gå runt från rum till rum med granskande blick. Vidare att peka på säkerhetsfaktorer som inte var bra för barnet och då påpeka att föräldrarna inte hade en säker hemmiljö för sitt barn. En annan oro bestod i att om sjuksköterskan noterade saker som de själva inte hade tänkt på då skulle de framstå som sämre förälder. Undra om vi har något som inte är ok hemma? Undra om hon kommer att se det eller? Eller är det något man själv inte tänkt på? Så att det liksom inte blir något dåligt Man vill inte vara dålig samtidigt som man vill visa sitt hem. (F2) Föräldrarnas erfarenheter av hembesök visade dock att de hade oroat sig i onödan. Efter att hembesök var genomfört kunde de konstatera att sjuksköterskans avsikt inte var att gå runt och söka potentiella faror och riskfällor i deras hem. En förälder reflekterade över att sjuksköterskan gärna kunde fått granska hemmet mer. Men sen så gick ju inte hon eeh, absolut inte och granskade eller sådär absolut inte. Det var eeh, nä inte det minsta, hon hade gärna fått granska mer. (F6) De föräldrar som innan hembesöket haft en kontinuerlig kontakt och etablerat en god relation med sjuksköterska från BVC beskrev att det bidrog till att oron inför hembesöket minskade. De upplevde det tryggt, positivt och roligt att sjuksköterskan kom hem till dem. fått en väldigt god relation tycker jag därför kändes det mer som om man tog hem en vän, nästan. Fast det inte är så. (F1) Att uppleva mindre stress i vardagen En fördel med hembesöket som föräldrar beskrev var att de slapp stressa iväg till BVCmottagningen för att passa en viss tid. Det var skönt att kunna vara kvar hemma i lugn och ro, och invänta att sjuksköterskan kom på avtalad tid. Det underlättade familjens vardag och ledde till minskad stress för familjen. Det är ju skönt att inte behöva stressa ut och iväg (F5) Jag tänkte, å vad bra! Då slipper man gå dit. På ett bra sätt alltså! (F4) Den minskade stressen hade mest betydelse för de föräldrar som hade flera barn som de behövde passa tider för med förskola och skola och andra aktiviteter. 17

24 Men just om man har mycket att göra som förälder och fixa speciellt om man har fler barn å det är att hämta och lämna på förskola och det är kanske någon aktivitet och sedan hem igen. Så då kan det vara skönt att någon kommer hit så man typ bara kan vara hemma istället för att packa på kläder nu när det är vinter och man ska gå dit så blir det liksom mindre stress, det kan jag känna. (F1) Att vara i en trygg miljö Det egna hemmet beskrevs av föräldrarna som en tryggare miljö för såväl dem själva som för deras barn i jämförelse med miljön på BVC. Föräldrarna menade att hemmet var deras arena och besöket uppfattades därför som tryggt, avslappnat, mer personligt och mindre formellt jämfört med besöken på BVC. Det kändes bra. Eller vad ska man säga. Det kändes tryggt att hon kom hit. (F1) Hemmiljön gjorde att föräldrarna kände sig bekvämare och mer avslappnade i mötet med sjuksköterskan. Föräldrarna reflekterade över att känslan av ökad trygghet kunde underlätta möjligheten för föräldrarna att våga samtala om problem och fråga sjuksköterskan något av mer personlig karaktär. Å det blir ju också en väldigt avslappnad miljö när man är i sin hemmiljö, eeh, för att, ja nu hade ju inte jag något speciellt som jag ville prata om men jag kan ju tänka mig att det kanske känns lättare att göra det om man är hemma. (F6) Föräldrars erfarenheter var att de beskrev att deras barn var mer sig själva i sin hemmiljö och att det kändes kul att få visa upp sitt barn för sjuksköterskan. En förälder upplevde att deras barn uppförde sig likadant hemma som på BVC, men vederbörande gjorde reflektionen att barn i allmänhet ofta känner sig tryggare i kända miljöer. Därför kunde föräldern se fördelen med att sjuksköterskan träffade barnet i hemmet. Föräldrarna hade också erfarenhet av att sjuksköterskan integrerade med barnet i större utsträckning under hembesöket jämfört med på BVC, vilket föräldrarna uppskattade. Ja han var mer sig själv här. För där sitter han mer i mitt knä och tittar och är mer liksom avvaktande. Medans hemma är han ju hemma så bara efter några minuter så började han leka och prata och skratta. (F2) Han skriker sällan och är tillfreds alltid nästan så det spelar ingen roll om vi varit där eller annanstans utan han har varit lika. Annars kan jag tänka mig att barn kanske är lugnare i hemmiljö där de känner igen allt men han var lika där och här. (F1) Föräldrar är uppmärksamma på innehållet i sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder för barnet I denna kategori ingår tre underkategorier. De är att kontrollera barnets utveckling och tillväxt, att få både generell och familjeanpassad information om barnsäkerhet och att reflektera över att barn kan fara illa. 18

25 Att kontrollera barnets utveckling och tillväxt Föräldrarna uppskattade att kontroll av barnets tillväxt och utveckling ingick som en del av hembesöket vid åtta månader. Tillväxtkontroll med längd, vikt och huvudomfång samt barnets utveckling gällande motoriska färdigheter genomfördes likt de rutinmässiga kontrollerna på BVC. För att väga barnet hade BVC-sjuksköterskan med sig en våg och ett måttband för att mäta huvudomfång. Föräldrar beskrev att sjuksköterskan i vissa fall saknade redskap för att kunna mäta längden. Att barnets längd inte mättes i centimeter oroade inte föräldrarna men det var något de reflekterade över. Hon skulle mäta han också men hon hade inte fått den här mätstickan ännu så det kunde hon inte göra så det blev bara vägning. Men det var ju bra för att få koll på det Ja vi satt lite på golvet här och hon kollade lite grann vad han kunde om han kunde sitta och stå lite grann och ja sånt där och krypa och rulla runt. (F1) För föräldrarna var det viktigt att få möjlighet att ställa frågor om barnets hälsa, utveckling och välbefinnande. Därför uppskattades det när sjuksköterskan ställde frågor om barnets mående men också lämnade utrymme för föräldrarnas egna frågor. Ämnen som föräldrarna främst hade behov av att samtala kring var om kost och sömn. Sedan satt vi och pratade lite grann om hur saker och ting funkade och om jag hade några frågor Så det var lite om sömn och mat och ja lite allt möjligt. (F1) Att få både generell och familjeanpassad information om barnsäkerhet Föräldrarna uppskattade den förebyggande informationen om barnsäkerhet som förmedlades av sjuksköterskan och beskrev att den kändes viktig och relevant. Barnen är det käraste och viktigaste föräldrarna har och därför var informationen viktig och sjuksköterskans besök i hemmet motiverat. jag menar ens barn är ju det viktigaste och då är det ju bra om man får reda på saker om säkerhet, eller hur? (F1) Att sjuksköterskor utför hälsofrämjande arbete i hemmet beskrevs som en fördel av föräldrarna jämfört med att informationen getts på BVC. Föräldrar beskrev att det kändes tryggt att sjuksköterskan kom hem till dem och kunde se hur barnets boendesituation egentligen såg ut. Och sen var det väl lite också för att det känns väl tryggare att BVC-sköterskan kommer hem till en och tittar egentligen hur man har det och hur man bor, hur boendesituationen egentligen ser ut. (F7) Att få information om barnsäkerhet i hemmet föll sig naturligt enligt föräldrarna. Det upplevdes tryggt att kunna diskutera tillsammans med sjuksköterskan när de befann sig i sin egen hemmiljö. Familjer bor på olika sätt, en del bor i mindre lägenheter och andra i stora villor. Därför, när informationen kring barnsäkerhet gavs i hemmet kunde informationen ges på individuella grunder. Råden till föräldrarna blev konkreta och kunde anpassas efter familjens behov utifrån deras hem. Denna familjeanpassade information gjorde det tydligt för föräldrar vad som behövdes åtgärdas för att säkerställa en säkrare hemmiljö för deras barn. 19

26 Dels för att det är lättare för henne att se hur det ser ut i ens hem om det är något man inte tänkt på själv så jag tänkte att hon kan se lite istället för att jag ska komma ihåg hur det ser ut hemma eller ta med bilder av hur det ser ut hemma för då kanske jag glömmer nånting. (F1) Jag tycker att det är bra för man kan lyfta upp andra saker än det som lyfts upp på hennes liksom besöksrum. För här hemma kan ju BVC-sjuksköterskan se att ojojoj tänker jag det där ser inte bra ut, har ni tänkt på det? Sådana saker är ju jättebra! Och man får chans att fråga också att hur tycker du det här är bra att vi har vårt skötbord? (F3) Föräldrar beskrev att sjuksköterskan började informationen om säkerhet med genomgång utifrån en checklista. På checklistan stod det beskrivet vilka som för barnet var de vanligaste farorna i hemmet. Föräldrar kunde med hjälp av checklistan vara delaktiga genom att själva kontrollera vad som var säkert i hemmiljön och vad som behövdes förbättras. Det som var viktigt att tänka på att barnsäkra var till exempel trappan, spisen i köket, braskamin, eluttag, hyllor och att möbler med vältrisk var fastskruvade i väggen. Och sen så gick vi in på barnsäkerheten då och hon BVC-sköterskan gick igenom några punkter som på en sån checklista då som hon gick igenom. Eeh, visade lite broschyrer om dom olika delarna och sen så avslutade vi det hela med om jag hade några frågor, om jag hade tänkt på något speciellt eller undrade något speciellt om barnsäkerheten. (F7) Föräldrar fick också information om vilka åtgärder som skulle vidtas om barnet av misstag skulle svälja giftiga kemikalier, som maskindiskmedel eller olika former av rengöringsmedel. En följd av den informationen blev att föräldrar fick fundera på vart de förvarade de farliga kemikalierna i hemmet samt att i förebyggande syfte köpa hem flytande kol. Eeh, men det var ju det här med spis och trappor och eluttag, och sen var det ju då även det här med intag av kemikalier, att man ska ha hemma sånt här flytande kol. Så då, ja jag sa ju det att vi har barn innan så vi har nog en som är tre, fyra år gammal så det är väl inte så uppdaterat. Men nu har vi köpt det, så det har vi hemma nu efter det. (F5) Föräldrar beskrev hur de fått konkreta tips genom att läsa på digitala appar om barnsäkerhet vilka kan laddas ned till mobiltelefoner och eller surfplattor. De hade även fått tips om hemsidor på internet där de kunde får ytterligare information om barnsäkerhet i allmänhet och specifikt i hemmiljön. Föräldrar uppskattade tipsen som gavs och tyckte också det var bra att få kännedom om hur och var de kunde finna kompletterande informationen att läsa vid behov. Att informationen gavs både muntligt och skriftligt uppskattades av föräldrar eftersom det gjorde det lättare att både ta till sig informationen och att lägga den på minnet. det var en app som var jättebra och så var det en hemsida å jag fick en broschyr på det. (F2) Erfarenheten av att informationen om hemsäkerheten var för generell och inte fokuserade tillräckligt på hemmiljön beskrevs som en besvikelse. Det som saknades då var individuell återkoppling på hur just ens eget hem var samt konkreta råd hur de skulle tänka om säkerhet utifrån hemmets planlösning och så vidare. Föräldrar påtalade att de gärna hade haft en mer grundlig genomgång med sjuksköterskan där hemmets alla ytor observerades och diskuterades utifrån ett barnsäkerhetsperspektiv. 20

27 Det enda hon sa, ja vi har ju en öppen spis så hon sa, eller kommenterade lite om den men annars så var hon ganska eeh, generell så hon gick inte in på hur vårat hus ser ut så det blev jag väl lite besviken på. Man kanske skulle gå runt lite mer och titta och ja, där får ni tänka på det och där kan ni tänka på detta. (F7) Föräldrar beskrev erfarenheten från hur sjuksköterskan hade ställt ledande frågor om barnet och därefter gett dem tips på vad de skulle tänka på. Men jag tyckte hon var så himla bra för hon frågade ledande frågor. Till exempel börjar han resa sig upp nu ur sängen? Nej eller ja liksom att jaha gör han det för då ska man tänka på det här. Det var ju väldigt liksom man kom ju inte undan. Tycker han att det är intressant med diskmaskinen? Ja jätteintressant. Ja tänk då på att man kan göra sig illa på bestickgrejerna. (F3) Sjuksköterskan hade även påmint om den mänskliga faktorn och att det inte räcker att sätta upp grindar vid alla trappor, det gäller även att komma ihåg att stänga dem, speciellt när barnet började bli mer aktivt och lärt sig klättra. Ett föräldrapar blev av sjuksköterskan uppmärksammade på att barn utvecklas olika. Till exempel är det inte omöjligt att det yngre syskonet är tidigare i sin motoriska utveckling jämfört med ett äldre syskon. Denna diskussion uppskattades och medförde att föräldrarna fick tänka efter vilka färdigheter deras barn hade och sedan anpassa bostaden efter det. Föräldrars erfarenhet är att den motoriska utvecklingen gått fort då barnet var runt åtta månader och att barnet nu i allt snabbare takt kunde ta sig för saker som de inte gjort tidigare.... det är ju nu man kanske ändå vill ha lite råd hemma för det är ju ett annat utvecklingsstadium nu när de är lite mer alerta och igång så det tyckte jag var bra faktiskt. (F2) Att reflektera om att barn kan fara illa Föräldrar reflekterade i ett vidare perspektiv över och konstaterade att det fanns flera fördelar med hembesöket. Exempel på det var att sjuksköterskan kan vara uppmärksam på barn som inte har en säker och trygg hemmiljö. Reflektionerna handlade om att det finns hem där barn far illa och där barn lever i en miljö som är skadlig för dem. Med den nya rutinen att sjuksköterskan från BVC erbjuder hembesök till alla familjer, när barnet är åtta månader gammalt, finns en chans att få en inblick och eventuellt erbjuda hjälp och stöd till familjer där behov av det upptäcks. Sen tycker jag det är en bra idé att BVC-sköterskan kommer hem och ser, eeh, nämen ja hemmiljön. Jag menar, har man det som rutin så kanske man kan uppmärksamma i fall det är någonting som inte är så bra för barnet. (F6) Föräldrar beskrev också i sina reflektioner oro över att de familjer som eventuellt har störst behov av hjälp och utökat stöd kanske väljer att tacka nej till erbjudandet om hembesök. Därför ansågs det att det för barnets bästa är olyckligt att föräldrar har valfrihet att kunna tacka nej till hembesök. Jag tänker att där man faktiskt kanske hade behövt hjälp och stöttning eller ja, dom missar man ju tänker jag ju då kanske, eller dom kanske inte släpper in en? (F3) 21

28 Vid hembesök bemöts föräldrar på ett professionellt sätt av sjuksköterskan I denna kategori ingår två underkategorier. Att vara delaktig och bli bekräftad samt att mötas i en trevlig och respektfull atmosfär. Att vara delaktig och bli bekräftad Föräldrar erhöll professionellt bemötande av sjuksköterskan som beskrevs genom delaktighet i samtalet samt att bli bekräftade och att bemötas med respekt. Exempel på det är en mamma som beskrev hur pappan blev bekräftad under hembesöket när sjuksköterskan såg pappan leka tillsammans med sitt barn. Sjuksköterskan uppmärksammade och lyfte fram det fina samspelet mellan dem samt att sjuksköterskan tydligt såg att barnet kändes trygg tillsammans med sin pappa. Pappa var också här och så lekte de med varandra och så bekräftade hon bara såhär att vad glad han är, vad kul, vad nöjd han är. (F2) Föräldrar beskrev hur sjuksköterskan på ett respektfullt sätt ställde frågor om hur de själva hade tänkt kring säkerheten för barnet i hemmet och om det var något som de själva funderade på. Att som förälder få chans att fråga angående säkerheten i hemmet och att samtidigt konkret kunna visa vad de menade i hemmiljön upplevdes positivt. Sjuksköterskan uppmuntrade och bekräftade föräldrarna i det som föräldrarna redan hade tänkt på och eller åtgärdat kring säkerheten i hemmet. Hon var här nere och tittade runt. Och så frågade hon oss mer såhär är det något ni tänker på och hur känner ni kring barnsäkerheten?... Så sa vi då at vi vet vilka faror som finns i huset redan som vi måste åtgärda innan han börjar krypa och gå då. Och då tycket hon såhär, vad bra att ni tänkte på det. (F2) det var mer jag som frågade om det ser bra ut eller om det är något som man ska tänka på eller? Men då sa hon det, det ser bra ut i köket. (F6) Att mötas i en trevlig och respektfull atmosfär Föräldrarnas erfarenheter är att de får ett professionellt bemötande av sjuksköterskan genom hennes sätt att vara. Sjuksköterskan visade att det var hon som var gäst i familjens hem genom att vara trevlig, tillmötesgående och inkännande. Besöket beskrevs av föräldrar som ett trevligt och lugnt möte där de satt tillsammans och pratade samt fikade. Andra ord som föräldrarna använde när de beskrev hembesöket av sjuksköterskan från BVC var att det upplevdes som harmonisk, tryggt, bra, mysigt, suveränt och positivt. Det var lite mer bara en trevlig stund att prata. Det kändes jättetrevligt! Hon är väldigt rar våran BVC sjuksköterska. (F1) Jag är väldigt positiv för det eller till det. Det var väldigt trevligt tycker jag. Nej så det var väldigt mysigt och bra så det hade jag nog gjort om igen. (F2) 22

29 det krävs ju en BVC-sjuksköterska som är väldigt god och snäll men det är väl dom? Vi har aldrig stött på någon som inte är det som sagt. (F3) Mötet med sjuksköterskan kändes inte påträngande eller obekvämt för föräldrarna. Snarare var det så att sjuksköterskan var försiktig vilket skapade känslan av att hon visade hänsyn gentemot föräldrarna. Reflektioner som föräldrar beskrev var att hembesöket skulle kunna väcka negativa känslor om sjuksköterskan inte visat respekt utan istället trängt sig på och kritiserat familjerna och deras hem. Nä jag tycker att hon var ju väldigt försiktig så hon klampade inte på om det nu skulle vara så. (F7) alla BVC sjuksköterskor är säkert olika det finns säkert de som skulle kunna barka in här och liksom kanske vara bufflig och att man inte alls tyckte att det var trevligt att få något hembesök. (F3) Vikten av att känna sig lyssnad på var något som föräldrar lyfte fram som betydelsefull erfarenhet i mötet med sjuksköterskan. Att varje familj behandlas med respekt genom att sjuksköterskan möter dem som den unika familj de är. att hon är öppen och är in lyssnande å ser varje familj för det som de är liksom hon är väldigt bra och känns kunnig och lyssnar på oss. (F4) 23

30 Diskussion Metoddiskussion För att uppnå studiens syfte att beskriva föräldrars erfarenhet av att få hembesök av BVCsjuksköterskan när deras barn var åtta månader användes en metod med kvalitativ ansats. En kvalitativ metog ansågs vara lämplig för att belysa variationer, likheter och skillnader i föräldrarnas erfarenheter av hembesök. Kvalitativ forskningsmetod lämpar sig väl menar Kvale och Brinkmann (2014) vid beskrivning av människors erfarenheter. Enligt Lundman och Graneheim (2012) syftar all forskning till att finna ny kunskap, oftast finns det dock inte bara en sanning utan flera alternativa tolkningar. Vår tolkning har presenterat i resultatet. För att en kvalitativ studie ska uppnå trovärdighet bör begreppen giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet diskuteras (Lundman & Graneheim, 2012). Begreppet giltighet handlar om hur sant resultatet är. För att styrka studiens giltighet bör urvalet och analysarbetet vara tydligt beskrivet för läsaren samt att urvalet är representativt. (Lundman & Graneheim, 2012). Ambitionen med studien var att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar som haft hembesök av BVC-sjuksköterska när deras barn var åtta månader. Endast ett fåtal BVC i och utanför Göteborg erbjuder hembesök vid åtta månader. Det försvårade möjligheten att få kontakt med föräldrar som ville delta i studien. Slutligen gjordes sex intervjuer med sju föräldrar som tillhörde tre olika BVC. Att tre olika BVC valdes resulterade i att hembesöken utförts av flera olika BVC-sjuksköterskor. Det är en styrka i studien tillsammans med att BVC-mottagningarna låg i skilda geografiska områden sett ur ett socioekonomiskt perspektiv. De BVC-sjuksköterskor som gjorde hembesöken var alla specialistsjuksköterskor inom distrikt eller inom barn och ungdom. Av de intervjuade föräldrarna var sex mammor och en förälder var pappa. Att endast en förälder var pappa samt att ingen av föräldrarna hade annan kulturell bakgrund än svensk kan ses som faktorer som gör urvalet mindre representativt och utgör därmed en svaghet i studien. Samtidigt kan det vara en styrka att åtminstone en av informanterna var pappa jämfört med om endast mammor intervjuats. I uppsatsens genomförande är tidsfaktorn av betydelse och hade det funnits mer tid till förfogande kunde den tiden ägnats åt att få variation i kulturell bakgrund bland personer som inkluderats. Lundman och Graneheim (2012) menar att trovärdigheten att möjligheterna till att beskriva olika erfarenheter ökar om en studie inkluderar både kvinnor och män samt en variation i åldrar. Att informanternas åldrar varierade mellan 26 och 45 kan ses som en styrka samt att både förstagångs- och flerbarnsföräldrar deltog. Studiens tillförlitlighet beror på hur noggrann redogörelsen av analysarbetet är under processen. Att reflektera och diskutera olika tolkningsmöjligheter ökar tillförlitligheten (Lundman & Graneheim, 2012). I analysen av datamaterialet pågick en ständig reflektion och diskussion med varandra om tolkningsmöjligheter och i samråd med handledaren. Kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim (2012) valdes som analysmetod eftersom den bedömdes relevant för att svara på studiens syfte. Det manifesta innehållet i texten valdes att tolkas, det vill säga det uppenbara som står i texten och inte den underliggande innebörden. För att öka tillförlitligheten transkriberades intervjuerna i nära anslutning till att intervjun var genomförd. Alla intervjuer lästes igenom i sin helhet flertalet gånger av båda författarna till 24

31 föreliggande studie. Genom det skapas en förståelse för helheten, vilket rekommenderas av Lundman och Graneheim (2012). De delar av textmaterialet som innehöll liknande innehåll markerades med en färg, exempelvis fick citat som beskrev oro inför besöket färgen röd. Olika färgmarkeringar i texten motsvarade därmed olika beskrivningar av erfarenheter som föräldrarna beskrev om hembesök. Inom varje område plockades viktiga meningsenheter ut. Meningsenheterna skrevs in i en tabell och kondenserades därefter. Varje kondenserad meningsenhet kodades till några få ord för att få en mer lätt överskådlig överblick av det totala resultatet. Datamaterialet lästes återigen igenom för att säkerställa att ingen viktig del i datamaterialets texter gått förlorad. Svårigheter att i vissa fall särskilja en del koder upplevdes då viss text gick in i varandra. Att genomföra dataanalys för att nå fram till ett resultat var den mest tidskrävande delen av studien men samtidigt den mest intressanta. I resultatet har varje underkategori valt att styrkas med flera citat vilket enligt Lundman och Graneheim (2012) ökar giltigheten för resultatet. Lundman och Graneheim (2012) menar att trovärdigheten också handlar om hur användbart och överförbart resultatet är. Överförbarhet handlar om huruvida resultatet går att överföras till andra grupper eller situationer. Att ge förslag och skapa förutsättningar för överförbarhet kan författarna göra men det är upp till läsaren att avföra om resultaten är överförbara till annan kontext eller inte (ibid.). Vissa delar av resultatet beskriver hur föräldrar upplever fenomenet hembesök och det skulle kunna överföras till hembesök av BVCsjuksköterska vid andra åldrar än åtta månader. Tre semistrukturerade intervjuer vardera valdes att genmföras utifrån en tidigare utarbetad frågeguide. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) råder alltid en maktasymmetri mellan intervjuaren och informanten. Intervjuaren har en vetenskaplig kompetens och det är den som avgör vilka frågor samt följdfrågor som skall ställas samt avgör när samtalet skall avslutas. För att minska maktförhållande fick informanterna välja tid och plats för intervjun så att den kunde genomföras i en miljö där informanten känner sig trygg. Fyra föräldrar valde att bli intervjuade i sina hem vilket ansågs vara en trygg miljö för dem. Alla föräldrar hade inför intervjutillfället fått information att avsätta cirka en timme för att minska risken för tidspress under intervjun. Intervjuerna genomfördes avslappnat och utan tidspress och pågick tills informanterna inte hade något mer att beskriva om deras erfarenheter av hembesöket. Av totalt sex intervjuer genomfördes tre intervjuer i informanternas hem och tre intervjuer via telefon. Att telefonintervjuer erbjöds som ett alternativ berodde på svårigheten att få tillräckligt många informanter att delta i studien. Flertalet av de tillfrågade angav tidsbrist eller svårigheter att ta emot någon i sitt hem på grund av exempelvis sjuka barn. När möjligheten till intervju via telefon fanns resulterade det i att ytterligare tre informanter valde att delta. Kvale och Brinkmann (2014) menar att intervjuformen ansikte mot ansikte, det vill säga med kroppslig närvaro ger tillgång till icke-språklig information såsom gester och ansiktsuttryck. I de intervjuerna som genomfördes via telefon gick därför denna inforation förlorad vilket kan vara en nackdel. Telefonintervjuerna blev också något kortare tidsmässigt jämfört med intervjuerna som gjordes personligen i informantens hem. En orsak som reflekterats kring var om föräldern känt sig mindre bekväm med intervju över telefon eftersom föräldern då inte mött/ser den person som ska lyssna till deras erfarenheter. Det skulle kunna påverka möjligheten för dem att känna förtroende för den som intervjuar. I en intervjuundersökning är intervjuaren det viktigaste forskningsverktyget. Att låta informanten berätta så fritt som möjligt om sina erfarenheter utifrån öppna frågor eftersträvas och intervjuaren bör utnyttja tystnaden för att driva intervjun vidare (Kvale & Brinkmann, 25

32 2014). Författarna till föreliggande studie hade inledningsvis svårigheter att vara följsamma och utnyttja stunder av tystnad under intervjun. Dock upplevdes det som lättare efter varje intervju som genomfördes. Att ställa rätt följdfrågor, som fördjupar svaret, om den intervjuade själv inte uttryckte sig uttömmande och beskrivande var stundtals svårt. Ibland ställdes därför nästa fråga i frågeguiden där förmodligen en följdfråga hade varit mer adekvat. I detta avseende märktes att vi var oerfarna intervjuare. Därför vore det lämpligt att först genomföra ett par prov intervjuer. Syftet med det är att vara uppmärksamma på svagheter i den egna intervjutekniken. Däremot valdes att visa den första genomförda intervjun för handledaren för att säkerställa att frågeguiden som användes var lämplig och att innehållet i intervjun motsvarade syftet med studien. Trots att brister i efterhand har reflekterats över i genomförandet av intervjuerna resulterade intervjuerna i en innehållsrik textmassa som var både nyanserad och mättat i sitt innehåll. Vår förförståelse och egna erfarenheter bör diskuteras eftersom den egna förförståelsen omedvetet kan påverka tolkningen av datamaterialet i analysen. För att undvika egen påverkan ska intervjuare vara objektiv och åsidosatta egna föreställningar för att inte påverka informanten i någon riktning (Lundman & Granehiem, 2012). Att få hembesök av BVCsjuksköterska när barnet är åtta månader gammalt har ingen av oss erfarenhet av som sjuksköterska. En av oss har erfarenhet av hembesök under nyföddhetsperioden tillsammans med BVC- sjuksköterska under utbildning till specialistsjuksköterska inom barn och ungdom. Mot bakgrund av detta har vi analyserat datamaterialet så förutsättningslöst som möjligt med en medvetenhet kring den egna förförståelsen. Då utbildning leder fram till en specialistsjuksköterskeexamen inom barn och ungdom har det valts att utgå från barnsjuksköterskan som en röd tråd genom examensarbetet. I resultatet har det dock valts att använda sjuksköterskan eftersom de sjuksköterskor som genomfört hembesöken har varit både barnsjuksköterskor samt distriktsjuksköterskor. I resultatdiskussionen diskuteras därför sjuksköterskan och inte barnsjuksköterskan eller distriktsjuksköterskan. Resultatdiskussion Att få erbjudande om hembesök när barnet är åtta månader gammal är en ny rutin inom barnhälsovården. Vårt mål med studien var att få en förståelse för hur föräldrarna kände inför, under och efter hembesöket för att kunna beskriva deras erfarenheter av hembesöket. Resultatet visar att föräldrars erfarenheter vid hembesök innefattar såväl positiva som negativa känslor inför att ta emot sjuksköterskan i eget hem. Föräldrar beskriver erfarenheten av att de uppmärksammat innehållet i sjuksköterskans hälsofrämjande åtgärder för barnet under hembesöket. I mötet med sjuksköterskan upplevde föräldrarna att de blev bemötta på ett professionellt sätt och att de därmed kände de sig respekterade, bekräftade och delaktiga i hembesöket. Resultatet visar att en positiv aspekt av hembesök när barnet var åtta månader var att föräldrarna kände sig prioriterade. Besöket fick lov att ta längre tid jämfört med ett motagningsbesök på BVC vilket resulterade i att föräldrarna upplevde besöket som mindre stressfyllt. Att få den extra tiden som avsattes kändes värdefullt, dessutom fanns inte stressen i att en annan familj satt utanför och väntade. I en studie av Jansson et al (1998) ansåg föräldrarna att hembesöket var lugnare och mer avslappnat jämfört med besöken på BVC, 26

33 vilket också ses i denna studie. Enligt Gifford-Sawyer, Barnes, Frost, Jeffs, Bowering and Lynch (2013) var de mindre lyckade besöken dem där tiden inte räckte till. För att ett hembesök ska genomföras på bästa vis anser författarna mot bakgrund av studien att tidsaspekten är viktig. En anledning till varför inte alla BVC mottagningar runt om i Sverige erbjuder hembesök (nyföddhetsperioden) är på grund av tidsbrist visar studien av Almquist- Tangen et al (2010). Bristen på tid för BVC- sjuksköterkor anses som ett hinder som behöver åtgärdas för att det nya hembesöket ska kunna erbjudas till alla familjer inom barnhälsovårdens verksamhet. Resultatet visar att föräldrar upplevde oro inför besöket. Oron låg i att de inte visste vad som förväntades utav dem eller varför hembesöket skulle genomföras. Enligt Rautio (2012) kände föräldrarna en viss oro inför att få hembesök då det inte var helt tydligt vad syftet med hembesöket var. Vi understryker att det finns en anledning till att sjuksköterskan är tydlig i kommunikationen med föräldrarna om hembesökets syfte och mening. Föräldrarna i studien uppfattade inte hembesöket som något erbjudande utan snarare som en ny rutin som införts inom barnhälsovården. I en studie av Jansson et. al. (1998) framkom det att det första hembesöket som äger rum under nyföddhetsperioden inte heller uppfattades som ett erbjudande av alla. Resultatet visar att föräldrar i studien ansåg att hembesöket måste vara frivilligt medan andra tyckte att föräldrar inte skulle få möjligheten att tacka nej. I en studie av Heaman, Chalmers, Woodgate och Brown (2006) visas vikten av att hembesöken var frivilliga för att de skulle uppfattas som positiva och lyckade. Att både barn och föräldrar få vara i sin hemmiljö i mötet med sjuksköterskan från BVC beskrevs som en trygghet. Denna trygghet kunde resultera i att förälder kände sig mer trygga om behovet fanns att behöva ta upp något känsligt att prata om. Liknande resultat går också att se i studien av Jansson et al. (2001) som menar att om föräldrarna känner förtroende för sjuksköterskan kommer de våga ställa viktiga och känsliga frågor. Några av föräldrarna upplevde också att relationen till sjuksköterskan främjades i och med hembesöket. I en studie av Gifford-Sawyer et al. (2013) framkom att en av de viktigaste faktorerna för att hembesöket skall upplevas lyckat är om relationen mellan sjuksköterskan och föräldern är god. Om det var för att föräldrarna hade en god relation till sjuksköterskan och att erfarenheten av hembesöket därför var positiv alternativt att hembesök i sig påverkade att deras relation blev bättre är svårt att säga. Halldórsdottir (1996) menar att relationen mellan den som ger vård samt den som tar emot vård måste präglas av en öppen kommunikation där de känner samhörighet samtidigt som en professionell distans hålls. Upprätthålls detta bildas en bro mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Föräldrar i den aktuella studien tolkar författarna hade erfarenhet av samhörighet och en öppen kommunikation. En förälder beskrev under intervjun sin relation till sjuksköterskan liknande den föräldern har till en vän. Att sjuksköterskor utför hälsofrämjande arbete i hemmet beskrevs som positivt av föräldrarna eftersom informationen därmed blev mer familjeanpassad jämfört med om informationen getts på BVC. Råden blev konkretare och kunde anpassas efter familjens behov. Att informationen om lämpliga förebyggande åtgärder kan skräddarsys mer individuellt när det ges under ett hembesök visar också studier av Carlsson (2010); Kendrick et al. (2008) och Jansson et al. (2002). I avhandlingen om barnsäkerhet av Carlsson (2010) visar resultatet att individanpassad information i samband med hembesök har en inverkan på vidtagna åtgärder i hemmet för att minska risken för barnolycksfall. I vår studie framgår att föräldrarna också vidtagit åtgärder efter hembesöket såsom till exempel att köpa hem flytande kol i förebyggande syfte efter råd från sjuksköterskan. 27

34 Att skapa en trygg hemmiljö för sitt barn är en hälsofrämjande insats vilket ökar den yttre tryggheten som enligt Segesten (1994) har med faktorer utanför individen att göra, såsom till exempel bostaden. Som förälder förutsätter författarna att alla föräldrar vill sitt barn det bästa. I SFS 1982:763 andra paragrafen står det att vådens skall tillgodose patientens behov av trygghet. Föräldrarna hade erfarenheten av att deras trygghet ökade efter hembesöket när de fått information om hälsofrämjande åtgärder för sitt barn. Sjuksköterskan hade genom individanpassade information och sitt professionella bemötande stärkt föräldern i sin föräldraroll genom delaktighet. Detta resulterade i att den inre tryggheten som Segesten (1994) beskriver som självtrygghet också ökade. Föräldrars erfarenhet är att den motoriska utvecklingen går fort när barnet var runt åtta månader och att barnet då i allt snabbare takt kunde ta sig för saker som de inte gjort tidigare. Att sjuksköterskan informerade om barns utveckling och att den motoriska utvecklingen kan skilja sig mellan syskon var något som uppskattades av föräldrarna eftersom det har en olycksförebyggande effekt. I studier av Drago (2005), Pickett, Marlenga och Berg (2003) visar att förälderns kunskap om deras barns utveckling är betydelsefullt för att minska riskerna för barnolycksfall. I den svenska avhandlingen av Carlsson (2010) visade det sig att föräldrar upplevde att de ofta överskattade sitt barns förmågor, att förstå faror och inte var medvetna om vad barnen kunde förmå att göra förrän barnen hade gjort det. Det handlade om missbedömningar av barnets snabbhet och räckvidd och föräldrarna uppgav att de hade svårt att följa med i barnets snabba utveckling. Författarna anser därför att sjuksköterskan har en viktig roll att förmedla sina kunskaper kring barns utveckling. Att barn far illa reflekterade föräldrar i studien kring. I resultatet framkom att föräldrarna tyckte det var positivt med hembesök för att kunna fånga upp dessa barn. Detta genom att sjuksköterskorna får en tydligare inblick i barnets hemsituation jämfört med om besöken enbart sker på BVC. Enligt Barnkonventionens nittonde artikel har varje barn rätt till att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld samt mot vanvård och utnyttjade av föräldrar eller annan vårdnadshavare (UNICEF). Trots att hembesök vid åtta månader är ett erbjudande och att föräldrar kan tacka nej innebär ändå erbjudandet en möjlighet för sjuksköterskan att få en inblick i barnets hem om föräldrarna tackar ja. I studier av Almqusit-Tangen et al. (2010), Jansson et al. (1998) visar på att sjuksköterskan genom hembesök kan skapa sig en övergripande bild av familjens situation. Önskvärt vore därför anser författarna om relationen mellan sjuksköterska och förälder kunde kännetecknats av Halldórsdóttirs (1996) Caring. Om sjuksköterskan är genuint bekymrad och intresserad av patienten, både som patient och som person kan detta medföra att föräldrarna lättare kan våga berätta om sina svagheter. Att våga erkänna sina svagheter som förälder handlar enligt Segesten (1996) om den inre tryggheten som står för självtryggheten att våga och kunna erkänna sina svagheter. Om föräldrar hade känt ett sådant förtroende för sjuksköterskan hade kanske föräldrar i större utsträckning sökt hjälp och stöd inom barnhälsovården och fler barn hade fått hjälp och färre barn hade farit illa i Sverige. Enligt Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen, 2014) är ett av målen att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Hembesök vid åtta månader anses därför vara ett bra verktyg som med fördel kan användas för att uppnå detta mål. Att vara delaktig och bli bekräftad var något som upplevdes viktigt för föräldrarna, att de själva fick fråga, visa och berätta vad de hade gjort och vad de hade tänkte på angående hemsäkerheten. I en studie av Jansson et al. (2001) visade det sig att sjuksköterskorna som 28

35 gjorde hembesöken ansåg att en av deras viktigaste uppgifter var att skapa ett stödjande klimat genom att bekräfta föräldrarna i det dem gjorde bra. Jansson et al. (2003) visar att sjuksköterskans förhållningssätt gentemot föräldrarna vara särskilt viktig. Föräldrar i studien framhöll likt resultatet för denna studie att sjuksköterskans förhållningssätt var viktigt för att stöttade föräldrarna i deras tilltro till deras egen förmåga att fatta hälsofrämjande beslut och att föräldrarna upplevde att de blev sedda som samarbetspartners. Enligt Dahlberg och Segersten (2010) är det viktigt att betona vårdtagarens delaktighet då deras delaktighet handlar om att påverka sin hälsosituation. Den nya målbeskrivningen för sjukskötersketjänstgöringen (Nationell målbeskrivning, 2015) belyser vikten av sjuksköterskans vårdande uppgifter som innebär att öka föräldrarnas delaktighet och tilltro till sin egen förmåga genom empowerment. I resultatet för denna studie hade föräldrar erfarenheten av att känna delaktighet i hembesöket och därmed stärktes de i sin föräldraroll tror författarna. Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter vid hembesök av sjuksköterska vilket tydligt framkommer i resultatet. Föräldrarna hade olika erfarenheter och reflektioner kring hembesöket vilket enligt författarna bidrar till ett varierat och nyanserat resultat. Den nya kunskapen som studien tillför om föräldrars erfarenheter ökar kunskapen och förståelsen för föräldrarna. Slutsats Hembesök vid åtta månader är en hälsofrämjande insats som bör erbjudas alla familjer. Informationen om barnsäkerhet bör anpassas utifrån familjens behov. Samspelet mellan sjuksköterska och förälder bör syfta till att göra föräldrarna delaktiga i hembesöket och bekräfta deras tilltro till den egna förmågan att skapa en trygg miljö för sitt barn. Kliniska implikationer Viktigt att tydliggöra att hembesök vid åtta månader är ett erbjudande samt att tydligt presentera syftet med hembesöket för att minska oron hos föräldrarna. Ge individanpassad information med konkreta råd och tips på hälsofrämjande åtgärder i hemmet utöver enbart generell information om barnsäkerhet. Lyssna till föräldrarna och gör dem delaktiga och bekräfta dem för att stärka deras egen förmåga att skapa en trygg miljö för sitt barn. Vidare forskning Denna studie beskriver föräldrars erfarenheter. För att få en bättre helhetsbild av det nya hembesöket vid åtta månader vore det relevant att också intervjua sjuksköterskor från BVC. Vi anser att genomförande av en observationsstudie eller intervjustudie för att studera hur sjuksköterskan arbetar utifrån begreppet Empowerment är av betydelse inom detta område. 29

36 Referenslista Almquist-Tangen, G., Bergström, M., Lindfors, A., Holmberg, L., & Magnusson, M. (2010). Minskat antal hembesök inom Barnhälsovården. Läkartidningen, 27(107), Aronen E.T., & Kurkela S.A. (1996). Long-Term Effects of an Early Home-Based Intervention. Journal of American Academy of Child & Adolescent Psychiatry 35(12), doi: / Baggens, C.A.L. (2004). The institution enters the family home: Home visits in Sweden to new parents by the Child Health Care Nurse. Journal of Community Health Nursing, 21(1), Carlsson, A. (2010). Child injuries at home -Prevention, precautions and intervention with focus on scalds, (Doctoral Thesis, Malmö universitet, Department of Health and Society). Codex. (2016). Informerat Samtycke. Hämtat 2 mars 2016 från Vetenskapsrådet. Cöster, H. (2014). Forskningsetik och ömsesidighet vård, social omsorg och skola. Stockholm: Liber AB. ISBN: Dahlberg, K., & Segersten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur. DiCenso, A., & Lohfeld, L. (2005). A theory of maternal engagement with public health nurses and family visitors. Journal of Advanced Nursing. 49(2), Dodge, K.A., Goodman, B., Murphy, R.A., O Donnell, K., Sato, J., & Guptill, S. (2014). Implementation and Randomized Controlled Trial Evaluation of Universal Postnatal Nurse Home Visiting. American Journal of Public Health. 104(S1), doi: /ajph Drago, D.A. (2005). Kitchen Scalds and Thermal Burns in Children Five Years and Younger. Pediatrics, 115(1), Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Advanced Nursing, 62(1), Gifford-Sawyer, M., Barnes, S., Frost, L., Jeffs, D., Bowering, K., & Lynch, J. (2013). Nurse perceptions of family home-visiting programmes in Australia and England. Journal of Paediatrics and Child Health, 49(5), doi: /jpc Hallberg, A-C., Lindbladh, E., Petersson, K., Råstam, L., & Håkansson, A. (2005). Swedish child health care in a changing society. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 19,

37 Halldórsdóttir, S. (1996). Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Health Care Developing a Theory, Linköping, Sweden: Department of Caring Sciences, Faculty of Health Sciences, Linköping University. Heaman, M., Chalmers, K., Woodgate, R., & Brown, J. (2006). Early childhood home visiting programme: factors contributing to success. Journal of Advanced Nursing, 55(3), doi: /j x. Jansson, A., Isacsson, Å., Kronfält, R., & Lindholm, L.H. (1998). Quality in Child Healthcare; The views of Mothers and Public Health nurses. Scandinavian University Press, 12, Jansson, A., Petersson, K., & Udén, G. (2001). Nurses first encounters with parents of newborn children -public health nurses views of a good meeting. Journal of Clinical Nursing, 10, Jansson, A., Sivberg, B., Larsson, B.W. & Udén, G. (2002). First time mothers satisfactions with early encounters with the nurse child health care: home visit or visit to the clinic? Acta Paediatr, 91, Jansson, A., Sivberg, B., Larsson, B.W. Udén, G. (2003). Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Första mötet med barnhälsovården viktigt för den fortsatta kontakten. Läkartidningen, 15, Kendrick, D., Barlow, J., Hampshire, A., Stewart-Brown, S. & Polnay, L. (2008). Parenting interventions and prevention of unintentional injuries in childhood: systematic review and meta-analysis. Child Care Health Dev, 34(5) Krippendorff, K. (2004). Content analysis: An introduction to its methodology: Fourth edition, newsbury Park CA, Sage. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lundman, B., & Graneheim, U.H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forsking inom hälso- och sjukvård, (sid ). Lund: Studentlitteratur. Nationell Målbeskrivning (2015). Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (BHV). Rikshandboken. Hämtad 13 mars, 2016, från 5lbeskrivning%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6tersketj%C3%A4nstg%C3%B6rin g%20inom%20barnh%c3%a4lsov%c3%a5rden%20(bhv).pdf Nyföddhetsperioden (2016). I Nationalencyklopedin. Hämtat 17 februari, 2016, från Olds, D.L., Kitzman, H., Hanks, C., Cole, R., Anson, E., Sidora-Arcoleo, K., Bondy, J. (2007) Effects of Nurse Home Visiting on Maternal and Child Functioning: Age-9 Followup of a Randomized Trial. Pediatrics, 120(4),

38 Paton, L., Grant, J., & Tsourtos, G. (2013). Exploring mothers perspectives of an intensive home visiting program in Australia: A qualitative study. Contemporary Nurse, 43(2), Pickett, W., Marlenga, B., & Berg, R.L. (2003). Parental knowledge of child development and the assignment of tractor work to children. Pediatrics, 112(1), Polit, D F., Tatano Beck, C. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practise. 9th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Rautio, S. (2012). Parents experiences of early support. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27, doi: /scs Riksföreningen för barnsjuksköterskor. (2013). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Hämtad 10 november, 2015 från Rikshandboken. (2014). Hämtad 9 november, 2015 från Segesten, K. (1994). Patienters upplevelser av trygghet och otrygghet. Göteborg: K&K Segesten. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 10 november, 2015, från SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Hämtad 14 december, 2015, från SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 14 december, 2015, från SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 24 februari, 2016, från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs / Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen Tengland, P.A. (2008). Empowerment: A Conceptual Diskussion. Helath care Analysis, 16 (2),77-96 UNICEF. (2009) Barnkonventionen: FN:s konvention om barns rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige Hämtad 8 juni, 2016, från Vetenskapsrådet. (2003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning, Forskningsetisk policy och organisation i Sverige. Hämtad 1 maj, 2016, från 32

39 kning_13.pdf 33

40 Bilaga 1 Till verksamhetschef inom barnhälsovården Bakgrund Vi, Susanne Karlsson och Emma Lorensson är sjuksköterskor som läser specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar vid institutionen för Vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs Universitet. Vi ska valt att genomföra en studie om hembesök inom barnhälsovården som kommer att resultera i ett examensarbete på avancerad nivå. Hembesöket är en del i det nya barnhälsovårdsprogrammet som trädde i kraft i januari För att hembesöken ska utformas på ett sätt som tillgodoser föräldrarnas behov är det betydelsefullt att undersöka deras beskrivning av hembesöket. Denna studie motiveras av att hembesök vid 8 månader är ett nytt erbjudande och därmed finns begränsad mängd forskning om detta. Syfte Syftet med studien är att kartlägga föräldrars beskrivning av hembesök med sjuksköterska från barnhälsovården när barnet är 8 månader gammalt. Genomförande Studien är en kvalitativ intervjustudie och datainsamlingen kommer att ske genom fyra intervjuer med föräldrar som haft hembesök när deras barn var 8 månader. Deltagarna i studien erhåller en forskningspersonsinformation där det bland annat tydligt framgår att deras deltagande i studien är helt frivillig och när som helst kan avbrytas utan att behöva uppge skäl för detta. Det kommer inte utgå någon ekonomisk ersättning. Den beräknade tiden för varje intervju är cirka 60 minuter. Intervjun kommer att bestå av frågor som handlar om hembesöket. Insamlad information kommer endast att användas i studiesyfte och endast vi som genomför studien samt vår ansvariga handledare från Göteborgs Universitet kommer att ha tillgång till materialet. All hantering av personuppgifter regleras utifrån Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Enskilda individer kommer inte kunna identifieras i det presenterade resultatet. Resultatet kommer att redovisas i en magisteruppsats vid Göteborgs Universitet. Önskas mer information om studiens genomförande tag kontakt med oss eller vår handledare, se uppgifter nedan. Med vänlig hälsning ort datum Susanne Karlsson Emma Lorensson Susanne Karlsson Emma Lorensson Margareta Mollberg Sjuksköterska Sjuksköterska Lektor Reproduktiv och perinatal hälsa gussusanka@student.gu.se gusloremc@student.gu.se Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborgs Universitet margareta.mollberg@gu.se Tel: