Foto: Bent Christensen. Forskning à la carte. från vulkanutbrott till hemliga krypton

Transkript

1 Foto: Bent Christensen Forskning à la carte från vulkanutbrott till hemliga krypton

2

3 Beställ en föreläsning från vår digra meny 2015/16 Du som är lärare har en viktig roll i att inspirera eleverna till högre studier. I denna broschyr finner du ett smörgåsbord av gästföreläsningar som erbjuds av forskare och lärare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet. Bläddra igenom och låt dig väl smaka. Vi erbjuder en rad nya föreläsningar och workshops, bland annat "Zombie-zoologi" och "Designa en mobilapp interaktionsdesign i praktiken". Med 42 olika föreläsningar vill vi ge dina elever en inblick i många spännande naturvetenskapliga och tekniska ämnen och hoppas samtidigt väcka en nyfikenhet på hur det kan vara att läsa på universitet. Målet är att steget mellan gymnasiestudier och hög-skolestudier en dag ska kännas naturligt att ta. Vår målgrupp är i första hand högstadie- och gymnasieklasser och föreläsningarna är kostnadsfria för skolorna. Vid längre resor för föreläsaren får skolan betala bilersättning. Andra intresserade grupper är naturligtvis också välkomna att höra av sig, föreläsningen kostar då cirka kronor/45 minuter. När du och dina elever har hittat något som intresserar er kontaktar du föreläsaren för att bestämma när och var föreläsningen ska äga rum. Telefonnummer och e-postadress hittar du under respektive rubrik. Vi kan inte garantera att just den föreläsare du valt har tid, men i sådana fall finns många andra spännande föreläsningar att välja bland. Välkommen att boka en föreläsning!

4 Biologi & geovetenskap Tropiska regnskogar är de mest artrika ekosystemen på jorden, där alltifrån färggranna giftormar till apor och jättespindlar lever. Foto: Bent Christensen

5 Tropiska regnskogar: Världens artrikaste miljö Föreläsare: Bent Christensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , Tropiska regnskogar är de mest artrika ekosystemen vi har på jorden. Många av organismerna här är ofta väldigt märkligt formade, färggranna, giftiga, eller på annat sätt annorlunda än de djur och växter vi är vana att träffa på. Sambanden mellan djur och växter i regnskogar är ofta också mycket annorlunda än de samband vi hittar i våra skogar. Föreläsningen handlar om ekologin i tropiska regnskogar. Bent Christensen visar bilder på allt från orangutanger, giftiga ormar, stora spindlar, jättetusenfotingar, 90 meter höga träd och Sydostasiens högsta bergstoppar till olika konsekvenser av avverkningar och uppodling av tropiska områden. Bilderna är från ett antal besök till Borneo, som bitvis fortfarande har kvar orörda regnskogar. Bent genomför varje år en kurs med svenska studenter i tropisk ekologi på Borneo. Lämplig i olika varianter för gymnasiet samt hög-, mellan- och lågstadiet; längd cirka 50 minuter. Tropiska korallrev: Djur som har fotosyntes och andra invånare Föreläsare: Bent Christensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , bent.christensen@emg.umu.se Ett av de mest fascinerande ekosystemen vi hittar på jorden är tropiska korallrev. Vad som kan vara svårt att inse när man första gången ser de rika reven med alla deras invånare är att detta är ett system där organismer som finns här får slita hårt för att kunna överleva. Revet är uppbyggt av oändligt många, små kloner av koralldjur, som alla får största delen av sin näring från symbiotiska organismer som fotosyntetiserar åt koralldjuren. På korallrev hittar vi också alla möjliga märkliga anpassningar till den ibland hårda vardagen som möter djuren här. Vi har allt från anemonfiskarnas samliv med stickiga anemoner, blinda räkors samarbete med vaksamma fiskar, rovfiskar som lurar småfiskar att rovfisken är mat och sedan äter upp småfisken, till en fisk som lever i rumpan på sjögurkor. Bent visar bilder på alla dessa organismer och diskuterar hur ekologin på korallrev fungerar. Lämplig i olika varianter för gymnasiet samt hög-, mellan- och lågstadiet; längd cirka 50 minuter.

6 Symbios så mycket mer än mysig samexistens Föreläsare: Bent Christensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , Symbios är ett ord som oftast används fel i medierna och i allmänt språkbruk. Symbios betyder samliv och beskriver situationer där individer från två eller flera olika arter har en nära samexistens. Samexistensen kan vara positiv för individerna från båda arterna och kallas då för en mutualistisk symbios. Den kan vara positiv för individer från den ena arten och negativ för individer från den andra arten och kallas då parasitisk. Slutligen kan samexistensen vara positiv för individerna från den ena arten och neutral för individer från den andra arten och kallas då för kommensalistisk. I denna föreläsning visas exempel på de olika typerna av symbios. Samtidigt diskuteras de utvecklingsmässiga processer och begränsningar som skapat dessa symbioser. Slutligen diskuteras vilken vikt enskilda symbioser kan ha i olika typer av ekosystem. Föreläsningen bygger på bilder och exempel framför allt från regnskogar och korallrev, vilket är ekosystem som föreläsaren under de senaste 15 åren arbetat i. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 50 minuter. Biologiska fakta och myter Föreläsare: Bent Christensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , bent.christensen@emg.umu.se Många har säkert hört historien om råttan i pizzan eller gått på den och liknande myter. Vandringssägnerna frodas som aldrig förr i det snabba och ofta okritiska informationsflödet på nätet. Många vet heller inte att mycket av det vi betraktar som etablerad kunskap i vår vardag faktiskt tillhör myterna. Till exempel tror många att grävlingar kan attackera jägare och bita tills benet krasar och att det därför är en bra idé att ha kol i stövlarna på grävlingsjakten. Bent Christensen har blandat myter och korrekta fakta om djur och natur i en frågesport där eleverna utrustas med mentometrar. Klassens resultat bestäms av de svarsalternativ som flest elever väljer och klassen tävlar sedan mot andra klasser som medverkat. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 50 minuter.

7 Hållbart skogsbruk Föreläsare: Stig-Olof Holm, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , Denna föreläsning handlar om hur man genom olika skogsskötselåtgärder kan få till stånd ett antal olika mervärden. Det gäller i första hand minskade risker för utslagning av skoglig biologisk mångfald. Föreläsningen tar även upp möjligheterna att kombinera miljövård med ett ekonomiskt skogsbruk, hur risker för utsläpp av så kallade växthusgaser kan minskas, hur möjligheter till turism, friluftsliv, jakt och renskötsel samtidigt kan ökas. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 60 minuter. Hållbar utveckling vad menas med det? Föreläsare: Stig-Olof Holm, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , stig-olof.holm@emg.umu.se Vi påverkar vår livsmiljö i ökande omfattning och ökar ständigt energi omsättningen och materialflödena från naturen genom vårt sätt att leva ökade människans globala energiomsättning i snitt med 2,7 procent per år, samtidigt som vi effektiviserade energianvändningen så att nettoökningen blev 0,7 procent per år under samma tidsperiod. Om vi ska lyckas uppnå en hållbar utveckling krävs att flertalet av energi och materialflödena planas ut, till exempel utsläpp av så kallade växthusgaser. För att det ska vara möjligt gäller det att vi lyckas anpassa vår konsumtion av varor och tjänster till graden av effektivisering av vårt nyttjande av naturen och dess resurser. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 40 minuter.

8 Katastrofala vulkanutbrott: Håll i hatten när det smäller! Föreläsare: Christian Bigler, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , christian.bigler@umu.se Nyhet! Vulkanen Tambora på Sumatra bokstavligen exploderade för exakt 200 år sedan. Över människor miste livet. Med ungefär 150 kubikkilometer material som slungades ut i atmosfären är det den största vulkanutbrott man känner till under historisk tid. Materialet som vulkanen kastade upp reflekterade bort solljus, vilket orsakade felskördar, svält och epidemier, och ledde till att året 1816 blev året utan sommar. Föreläsningen behandlar en rad stora, historiska vulkanutbrott och dess följder, var och hur vulkanutbrott uppstår, samt risken för framtida händelser. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 minuter. Var det bättre förr? Klimatförändringar i ett långt tidsperspektiv Föreläsare: Christian Bigler, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , christian.bigler@umu.se Nyhet! Jordens klimat har varierat kraftigt i ett geologiskt tidsperspektiv, och variationerna efter senaste istiden var förhållandevis små jämfört med tidigare perioder. För att kunna förutspå klimatet framöver behöver vi förstå vilka processer som är inblandade och påverkar vårt klimatsystem. Föreläsningen behandlar hur man ta reda på hur klimatet i Sverige har förändrats förr, långt innan man började mäta temperatur och nederbörd. Dessutom visas hur klimatet kommer att bli i framtiden, med möjliga konsekvenser för vårt samhälle. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 minuter.

9 Genmodifierade växter varför så ifrågasatt? Föreläsare: Stefan Jansson, institutionen för fysiologisk botanik Tel , Evolutionen har lett till en mångfald av växtarter. De senaste åren har dessutom människan genom växtförädling bidragit till nya växtsorter. I takt med att vi förstått mer om hur arvsmassan styr egenskaper har växtförädlingen utvecklats. I dag kan genteknik användas i växtförädlingen. En potatis som är genmodifierad för att tåla angrepp av svampsjukdom smakar likadant och kostar lika mycket som en traditionell potatissort. Nyttan med genmodifieringen märks inte för den som äter potatisen, däremot är det en fördel för bonden som slipper bespruta potatisen och miljön belastas med mindre bekämpningsmedel. Ändå är genmodifiering av växter ifrågasatt av många varför är det så? Med utgångspunkt i materialet Genetiskt modifierade växter naturvetenskap i samhällsdebatten på leder Stefan Jansson en diskussion i klassen om genmodifierade växter. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 40 minuter. När det inte fanns några bävrar i Sverige Föreläsare: Dolly Jörgensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , dolores.jorgensen@umu.se Nyhet! Bävern är i dag ett av de vanligaste djuren i Sverige, men i slutet av 1800-talet fanns inga bävrar alls. Föreläsningen utforskar den okända historien om hur bävern blev utrotad i Sverige och hur arten återintroducerades på talen. Det var lokalbefolkningen snarare än myndigheter på riksnivå som tog initiativ till att få tillbaka bävern, vilket visar på vikten av lokala miljöaktioner. Den svenska bäveråterintroduktionen fungerade som en modell för hela Europa. Det svenska projektet var början på en av de största bevarandesuccéerna genom tiderna; genom ansträngningarna att återintroducera arten växte bäverpopulationen från individer 1880 till i dag. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 minuter. Ges på flera språk 8

10 Zoombie-zoologi Föreläsare: Dolly Jörgensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , Nyhet! Att återuppväcka de döda är inte bara något som händer i zoombiefilmer. Genom utvecklingen inom genetisk teknologi, såväl som äldre avelstekniker, väcks utrotade arter i dag till liv igen. 2003, tre år efter att den sista iberiska stenbocken dog och arten blev utdöd, föddes en stenbocksklon och levde i sju minuter. Även om händelsen inte blev en långlivad succé fortsätter vetenskapen att förbättras och framgång har nåtts när det gäller att återuppväcka till exempel den ullhåriga mammuten, vandringsduvan och pungvargen. Deextinction som det kallas har både anhängare och motståndare. I den här föreläsningen diskuteras återuppväckande av arter och de kontroverser som finns kring användningen av det inom bevarandebiologin. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 minuter. Ges på flera språk Föroreningarna är äldre än man kan tro Föreläsare: Erik Myrstener, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Tel , erik.myrstener@umu.se Nyhet! Att den industriella revolutionen är roten till alla miljöproblem är i dag en närmast vedertagen sanning. Men mammuten och Europas vidsträckta skogar håller inte med! De får även medhåll från ett lite oväntat håll de svenska sjöarna. Föreläsningen handlar om hur sjösediment används för att spåra Europas historiska tungmetallutsläpp, från det antika Rom, via det medeltida Bergslagen, till 1900-talets blyade bensin. Erik Myrsteners forskning kombinerar biologi, kemi och fysik och bygger hela tiden vidare på tidigare forskning. Genom att koppla tillbaka till detta försöker han även att öppna ett litet fönster till forskningens vardag. Lämplig för gymnasiet och naturvetenskapligt intresserade högstadieelever som pratat om isotoper på fysiken, längd cirka 50 min.

11 NYHET! Fysik Helixnebulosan eller "Guds öga" som den ibland kallas är en del i stjärnbilden Vattumannen. Den ligger 700 ljusår ifrån oss och har här observeras med hjälp av Hubbleteleskopet. Foto: NASA

12 Fysikkul från vår vardag Föreläsare: Patrik Norqvist, institutionen för fysik Tel , I vår vardag omges vi av till synes oförklarliga mysterier som vi bara tvingas acceptera. Många av dessa fenomen kan man dock förklara med enkla fysikresonemang. I samma anda som Sant och sånt, och Hjärnkontoret hoppas vi ge er svar på några av de saker ni, era barn eller era elever funderar över. Lämplig för gymnasiet (alla program), längd cirka minuter. Big Bang ett universum skapas Föreläsare: Patrik Norqvist institutionen för fysik Tel , patrik.norqvist@space.umu.se Patrik Norqvist förklarar hur det ofantligt stora observerbara universum ser ut. Vidare beskrivs Big Bang samt hur man ur mycket enkla observationer kan räkna ut universums ålder. Slutligen beräknar vi vad som kommer att hända med universum i framtiden. Lämplig för gymnasiet (natur, åk 2-3), längd cirka minuter. En inblick i ett svart hål med relativistiska mopeder och ljusbangar Föreläsare: Patrik Norqvist institutionen för fysik Tel , patrik.norqvist@space.umu.se Hur skulle vår värld se ut om ljuset bara rörde sig med 15 km/h? Vilka mystiska saker skulle då hända? Vad är ett svart hål? Hur skulle det vara att falla in i ett svart hål? Hur ser det ut runt omkring och i ett svart hål? Lämplig för gymnasiet (natur, åk 2 3), längd cirka minuter.

13 Fysikleksaker och supraledare Föreläsare: Patrik Norqvist, institutionen för fysik Tel , Föreläsare: Krister Wiklund, institutionen för fysik Tel , umu.se Många fascinerade leksaker som beter sig på ett oväntat sätt är byggda för att visa på olika fysiklagar. Efter en kortare genomgång av hur fysikleksakerna fungerar ges möjlighet för eleverna att själva leka och utforska fysikleksakerna. Vi har bland annat olika svävande föremål, en magnetkanon, en rökringsmaskin, optiska synvillor, olika snurror och en platta där man får snurra själv med hjälp av ett cykelhjul. Vidare visar vi på hur en supraledare kan sväva i luften och förklarar vad flytande kväve är. Vi visar vad man kan göra med flytande kväve, och vad som händer då man kyler ner olika saker till extremt kalla temperaturer. (OBS! Föreläsningen ges endast i universitetets lokaler.) Lämplig främst för högstadiet (eventuellt mogna mellanstadieklasser), längd cirka 40 minuter. Roterande rumtider i allmän relativitetsteori Föreläsare: Michael Bradley, institutionen för fysik Tel , michael.bradley@physics.umu.se I Newtons gravitationsteori är fältet utanför en roterande himlakropp oberoende av om den roterar eller ej (bortsett från den effekt som fås av att kroppen tillplattas på grund av rotationen). Enligt allmän relativitetsteori fås dock en helt ny effekt runt roterande kroppar: rumtiden dras som med i rotationen, så kallad frame-dragging. Denna effekt har nyligen kunnat mätas i gravitationsfältet runt jorden med experimentet Gravity Probe B. I föredraget diskuteras också lite om roterande svarta hål och under vilka förutsättningar tidsresor skulle kunna vara möjliga i roterande rumtider. Lämplig för gymnasiet sista år. Längd cirka 50 minuter.

14 Livets informationsrevolutioner före Facebook Föreläsare: Martin Rosvall, institutionen för fysik Tel , Från första livet på jorden till dagens Facebookmänniskor har komplexiteten ökat enormt. Hur har den här komplexiteten uppkommit? I sitt föredrag berättar Martin Rosvall om en ny idé som bygger på att det naturliga urvalet har genererat ett antal stora övergångar i evolutionen, som alla involverat förändringar av hur levande system lagrar, behandlar och utbyter information. Informationsrevolutionen började redan för fyra miljarder år sedan! Lämplig för högstadiet och gymnasiet. Längd cirka 50 minuter. Vetenskapens landskap visualiserat Föreläsare: Martin Rosvall, institutionen för fysik Tel , martin.rosvall@physics.umu.se Vetenskapen är en dynamisk och massivt parallell mänsklig upptäcktsfärd för att förklara och förutspå den naturliga världen. Inom vetenskapen byggs nya idéer på gamla idéer. Citeringsstrukturen mellan miljontals vetenskapliga artiklar gör det möjligt att följa detta flöde av idéer och med informationsteoretiska metoder kan vi identifiera forskningsfält och hur de förändras över tiden. I sitt föredrag kommer Martin Rosvall att förklara matematiken bakom informationskartorna med dynamiska visualiseringar och avslöja hur vetenskapens landskap ser ut. Lämplig för högstadiet och gymnasiet. Längd cirka 50 minuter. Universums mörka sida Föreläsare: Michael Bradley, institutionen för fysik Tel , michael.bradley@physics.umu.se Denna föreläsning ger en översikt över den så kallade Big Bang-modellen för universums utveckling. Senare års observationer som verkar visa att universum inte bara expanderar, utan till och med accelererar tas upp. I samband med detta behandlas begrepp som kosmologisk konstant och mörk energi. Slutligen nämns lite om den kosmiska bakgrundstrålningen och hur slutsatser om bland annat universums geometri kan dras från observationer av dess temperaturvariationer. Lämplig för gymnasiet, längd cirka 60 minuter.

15 Kemi Kärlek mellan molekyler, framtida läkemedel mot bakterier och genteknik. Kemiämnet rymmer många spännande aspekter. Foto: freeimages.com

16 Vad gör läkemedel ute i naturen? Föreläsare: Jerker Fick, kemiska institutionen Tel , jerker.fick@chem.umu.se Forskare har de senaste åren visat att människors läkemedelsanvändning leder till att läkemedelsrester kommer ut i naturen. Man har också visat att detta har problem. I denna föreläsning beskrivs dels hur en medicin man stoppar i munnen kan hamna i Umeälven och dels vad den kan ställa till med där. Visste du till exempel att det inte är bra för gamar att ge boskap för mycket smärtlindrande läkemedel eller att p-pillerrester fortsätter att ha effekt även ute i sjöar och vattendrag? Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 minuter. Nya sätt att avväpna sjukdomsframkallande bakterier Föreläsare: Fredrik Almqvist, kemiska institutionen Tel , fredrik.almqvist@chem.umu.se Jakten på bra läkemedel och ny kunskap om svåra sjukdomar pågår ständigt runt om i världen, både på universitet och inom läkemedelsindustrin. Forskare vid Umeå universitet försöker hitta nya sätt att oskadliggöra sjukdomsframkallande bakterier. Bland annat letar de i Norska havets djup efter nya antibiotika i organismer som lever under mycket extrema förhållanden. Extrakt från bakterier, svampar och alger studeras i jakt på molekyler med kraft att förhindra andra mikroorganismers förmåga att orsaka infektioner. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 minuter.

17 Kärleken mellan molekyler gör oss friskare Föreläsare: Anna Linusson-Jonsson, kemiska institutionen Tel , Interaktioner mellan en liten molekyl och en större molekyl, till exempel ett protein, är vital för i stort sett alla biologiska system. Hos oss är detta väldigt viktigt för hur läkemedel fungerar i våra kroppar. Associationen mellan ett läkemedel och ett specifikt målprotein sker i stor utsträckning med hjälp av drivkrafter som attraktiva polära interaktioner och lipofila kontaktytor. Det kan liknas vid dragningskraften mellan två förälskade människor; attraktionskraften är så stor att man blir mer lycklig av att vara nära varandra än att vara ensam. Genom att förstå kärleken mellan små molekyler och proteiner i vår kropp kan vi dels förstå hur läkemedel påverkar ett sjukdomsförlopp och dels använda kunskapen till att forska fram nya läkemedel. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 50 minuter. Jakten på antibiotika i arktiska djup Föreläsare: Mikael Elofsson, kemiska institutionen Tel , mikael.elofsson@chem.umu.se Många bakterier har i dag utvecklat resistens mot många och i värsta fall alla antibiotika som används i dag. Detta är ett ett av vår tids största hälsoproblem. En viktig strategi för att bromsa och vända denna utveckling är att identifiera nya typer av antibotika. I ett samarbete mellan Umeå universitet och Universitetet i Tromsö (Norge) letar vi efter nya antibiotika djupt nere i Norska ishavet. Haven på norra halvklotet präglas av extrema förhållanden när det gäller ljus, vattentemperatur och saltförhållanden. De bakterier, svampar och alger som lever i denna miljö har utvecklat strategier för att klara sig i denna miljö till exempel genom att producera antibiotika som gör att de framgångsrikt kan konkurrera med andra mikroorganismer. Lämplig för gymnasiet, längd cirka minuter.

18 Läkemedelsrester i vattnet gör fiskar glupska Föreläsare: Jerker Fick, kemiska institutionen Tel , jerker.fick@chem.umu.se Läkemedel är ofta stabila kemiska substanser, gjorda för att verka snabbt och sedan lämna kroppen och därför fångas de heller inte upp av reningsverken. Ångestdämpande läkemedel som via avloppsvattnet läcker ut i vattendragen skapar orädda, asociala fiskar som äter glupskt. Dessa beteendeförändringar hos fisken kan allvarligt rubba den ekologiska balansen. Till exempel kan mängden djurplankton minska, vilket ökar algtillväxten och kan orsaka algblomning som i sin tur påverkar både fiskar och andra arter negativt, visar forskning vid Umeå universitet. Jerker Fick berättar om forskningsprojektet vars resultat gett eko i massmedierna världen över. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 minuter. Bakterier vänner och fiender! Föreläsare: Mikael Elofsson, kemiska institutionen Tel , mikael.elofsson@chem.umu.se Vi människor är helt beroende av bakterier som bor i vår kropp. Faktiskt har vi tio gånger fler bakterier i kroppen än vad vi har mänskliga celler! Många bakterier som normalt inte finns i vår kropp orsakar dock många olika sjukdomar som leder till stort lidande och många dödsfall i alla länder. Situtationen förvärras av många bakterier blivit tåligare genom att utveckla resistens mot antibiotika. Föredraget handlar om nya strategier för att avväpna och bekämpa sjukdomsalstrande bakterier, till exempel Salmonella, Chlamydia och Yersinia. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 minuter.

19 När aska går upp i rök Föreläsare: Christoffer Boman, tillämpad fysik och elektronik Tel , christoffer.boman@tfe.umu.se Bioenergi är en viktig förnyelsebar energikälla i omställningen till ett hållbart och koldioxidneutralt energisystem. Potentialen är stor, men det finns ett antal problem att lösa. I förbränningsprocesserna bildas till exempel små partiklar (aerosoler, nanometer) som orsakar både tekniska problem i pannor samt hälsoproblem och klimatpåverkan då de släpps ut i atmosfären. Forskningen i Umeå är inriktad på studera hur dessa små förbränningspartiklar bildas och vilka egenskaper de har. I röken från en vedpanna finns det upp mot 100 miljoner partiklar per kubikcentimeter, men det kan bildas olika partiklar med olika kemiska och fysikaliska egenskaper. Forskningen är tvärvetenskaplig och fokuserar på askkemiska aspekter, tekniska problem och kopplingen mellan partiklarnas kemiska egenskaper och hälsopåverkan. Man skulle kunna sammanfatta det hela med att säga att små partiklar ger stora problem. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 minuter. Vad kan man lära sig av att mäta knark i avloppsvatten? Föreläsare: Jerker Fick, kemiska institutionen Tel , jerker.fick@chem.umu.se En ny metod att uppskatta hur mycket narkotika som används i en region är att mäta halterna av narkotika i inkommande avloppsvatten. Utifrån dessa halter kan man räkna ut hur mycket knark som användes dagen innan om man vet hur många som bor i området och hur mycket vatten de använde. Detta tillvägagångssätt kallas avloppsepidemiologi och har stor potential. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 40 minuter.

20 Matematik & datavetenskap NYHET! Vem behöver matematik när man har datorer? Foto: freeimages.com

21 NYHET! Roten till det onda är... Varför finns det "roten ur" på alla miniräknare? Föreläsare: Lars-Daniel Öhman, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , "Roten ur" är en vanlig knapp även på små solcellsdrivna miniräknare. Varför just roten ur, och inte någon annan matematisk operation? Vi tittar på hur miniräknaren räknar, hur marknadsförare tänker och vad som är riktig matematik. Lämplig för gymnasiet och lärare, längd cirka 60 minuter (kan anpassas). Vem behöver matematik när man har datorer? Föreläsare: Lars-Daniel Öhman, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , Beräkningsmaskiners kapacitet har ökat exponentiellt under det senaste halvseklet, och datorer spelar en allt större roll i tillämpad matematik. Betyder detta att matematikens teoretiska utveckling har hamnat i skuggan? Behöver man verkligen exakta lösningar och teoretiska resultat, när man exempelvis genom simulering eller numeriska metoder kan uppnå lösningar till sina praktiska problem med önskad precision? Lämplig för gymnasiet och lärare, kan anpassas för högstadieklasser, längd cirka 60 minuter (kan anpassas). Matematik bland bollar och käglor Föreläsare: Åke Brännström, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , ake.brannstrom@math.umu.se Jonglering är en konstform som roat och underhållit människor under minst år. De senaste 100 åren har jonglering roat även många matematiker som skapat en fruktbar teori med vars hjälp nya vackra sätt att jonglera upptäckts. Förutom underhållande matematik ingår en hel del jonglering i föredraget! Lämplig för gymnasiet, längd ca minuter.

22 Hemliga koder och krypton Föreläsare: Åke Brännström, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , I mer än tvåtusen år har hemliga koder och krypton använts för att skydda viktig kommunikation. Lika länge har det funnits människor som arbetat med att knäcka koderna. I dag används kryptering och närbesläktade metoder både för att starta bilar och för att handla på internet. I föreläsningen ges såväl en historisk översikt som en beskrivning av några moderna tilllämpningar. Lämplig för gymnasiet, längd ca minuter. Har egoister skäl att samarbeta? Föreläsare: Åke Brännström, institutionen för matematik och matematisk statistik Tel , ake.brannstrom@math.umu.se Samarbete återfinns överallt i naturen, från celler som samarbetar för att möjliggöra multicellulära organismer till vargar som jagar i flock och hos sociala insekter som bin och myror. Samarbete är även en hörnsten i mänskliga samhällen och interaktioner. I detta föredrag beskriver Åke Brännström hur samarbete kan studeras matematiskt och ger en överblick av några mekanismer som kan underlätta uppkomsten av samarbete. Lämplig för gymnasiet, längd cirka minuter.

23 Design & arkitektur Allt fler produkter finns på marknaden, men vad är bra design? Foto: Johan Gunséus

24 Designa en spelkonsol interaktionsdesign i praktiken Föreläsare: Niklas Andersson, Designhögskolan Tel , niklas.andersson@umu.se Nyhet! Lär dig hur det går det till när man designar en bra spelkonsol till datorspel (typ XBOX) från att ta reda på datorspelarens behov till att bygga och testa en egen spelkonsol. Vi bygger allt för hand inga tekniska förkunskaper eller apparater behövs. Vi gör också en rundvandring på Designhögskolan. Lämplig för låg- och mellanstadiet, längd fyra timmar. Plats: Designhögskolan Design under ytan Föreläsare: Catharina Henje, Designhögskolan Tel , catharina.henje@dh.umu.se Föreläsare: Linda Bogren, Designhögskolan Tel , linda.bogren@dh.umu.se I dagens samhälle produceras och konsumeras mer saker än någonsin och som konsument ställs man återkommande inför det svåra valet att försöka välja det som man tror är bäst, eller kanske mest prisvärt. När en produkt ska tas fram är det många aspekter under processens gång som ska tas hänsyn till för att en produkt ska bli så bra som möjligt när den släpps på marknaden. Men vad är då bra design för något och hur jobbar en industridesigner för att ta fram produkter som är bra och som passar för människor med olika behov och med olika tycke och smak? Vid fortbildningstillfället som hålls på Designhögskolan ges en inblick i designprocessen och hur en industridesigner jobbar för att skapa bra produkter, och deltagarna får själva prova och utvärdera ett föremål. Lämplig för gymnasiet, längd enligt överenskommelse med föreläsarna.

25 Designa en mobilapp interaktionsdesign i praktiken Föreläsare: Niklas Andersson, Designhögskolan Tel , niklas.andersson@umu.se Nyhet! Lär dig hur det går det till när man designar en snygg och funktionell mobilapp från att ta reda på användarnas behov till att skapa och testa en mobilapp. Vi bygger allt för hand inga tekniska förkunskaper eller mobiltelefoner behövs. Vi gör också en rundvandring på Designhögskolan och får träffa designstudenter. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd fyra timmar. Plats: Designhögskolan

26 Teknik & ingenjörsvetenskap Vindkraft hållbar energi som klarar en katastrof? Foto: Andrea Boldizsar

27 Katastrof eller hållbar utveckling en teknikfråga? Föreläsare: Håkan Gulliksson, institutionen för tillämpad fysik och elektronik Tel , Föreläsare: Ulf Holmgren, institutionen för tillämpad fysik och elektronik Tel , Mänskligheten står inför ett antal problem som vart och ett är ett hot och som tillsammans kan innebära en katastrof. Vi har till exempel klimathot, oljebrist, matbrist, vattenbrist, övergödning, och utfiskning att oroa oss för. Denna föreläsning ger först exempel på några samhällen där det gått bra och några där det gått riktigt illa. Vi fokuserar sedan på den globala situationen och fokuserar på två av problemen, exempelvis mat och energi. Efter att ha presenterat problemen visar vi på hur teknik kan hjälpa oss hantera dem, men även på teknikens begränsningar. Lämplig för högstadiet och gymnasiet, längd cirka 45 minuter. Vad är kärnkraft? Föreläsare: Mohsen Soleimani-Mohseni institutionen för tillämpad fysik och elektronik Tel , Det finns många myter om kärnkraft och mycket diskussioner om kärnkraftens existens vara eller icke vara men vad är egentligen kärnkraft? Föreläsningen ger grundläggande kunskaper om reaktorfysik, olika typer av reaktorer, säkerhetsteknik, drift av ett kärnkraftverk, strålningsfysik, radioaktivt avfall, kärnkraftsolyckor samt historik och framtida reaktorer. Det finns alltid många frågor kring kärnkraft och föreläsningen ska försöka svara på många av dessa frågor. Föreläsningen är lämplig för gymnasiet, längd minuter.

28 För lärare Motivation och Lärande Föreläsare: Mikael Winberg, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Tel Är det viktigt att våra elever är motiverade? Frågan kan tyckas ha ett självklart svar men vad är egentligen motivation, finns det olika sorter, hur påverkar de i sådana fall våra elevers lärande och beteende i klassrummet - och kan vi lärare påverka elevernas motivation? Mikael Winberg presenterar sin egen och andras forskning inom området motivation och ser fram emot en diskussion om hur denna kan tillämpas inom skolan. Lämplig för lärare, längd cirka minuter. Kemi är intressant och relevant! Föreläsare: Karolina Broman, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Tel , karolina.broman@umu.se Nyhet! Kemi beskrivs ofta som ett tråkigt, svårt och irrelevant ämne i skolan, den mediala bilden av kemi och kemikalier är dessutom vanligen negativ. Är den mörka bilden av kemin en självuppfyllande profetia? Karolina Broman har i sin forskning undersökt hur elever från gymnasiets årskurs 3 på det naturvetenskapliga programmet ser på skolans kemi. Resultatet visar nöjda elever som beskriver varför de uppskattar kemiämnet, men också vad som kan göras för att ämnet ska bli ännu bättre. Goda förebilder, både när det gäller lärare och andra vuxna, lyfts ofta fram som grundläggande för en positiv bild av kemiämnet. Från elevernas uppfattning om kemi, både det som är bra och mindre bra, kan flera slutsatser dras som diskuteras och problematiseras under föredraget. Lämpligt för lärare, längd minuter

29 Kemiproblemlösning inte bara en jakt på det rätta svaret Föreläsare: Karolina Broman, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Tel , Nyhet! Kemiuppgifter anses av elever vara uppgifter där det rätta svaret efterfrågas. Samtidigt föreslår eleverna mer vardagsanknytning av kemin för att få ämnet mer intressant och relevant. När uppgifter vardagsanknyts blir de mer verkliga problem som därmed inte liknar de uppgifter eleverna tidigare mött. Karolina Broman har i sin forskning undersökt hur elever tar sig an nya kemiuppgifter och hur man som lärare kan hjälpa elever att lösa uppgifter som består av mer öppna problem och som inte enbart efterfrågar ett rätt svar. Med utgångspunkt från kemiuppgifter anknutna till områden inom kemi som eleverna uppfattar intressant och relevant (till exempel mat och läkemedel) diskuteras elevernas problemlösningsförmåga och lärarnas möjlighet att hjälpa eleverna att lösa kemiuppgifter. Föredraget kan också genomföras i form av en workshop där lärare får möjlighet att arbeta med konkreta kemiuppgifter som utvecklar elevernas problemlösningsförmåga. Lämpligt för lärare, längd minuter Reflekterande handling - Designbaserat lärande i grund- och gymnasieskolan Föreläsare: Niklas Andersson, Designhögskolan Tel , niklas.andersson@umu.se Nyhet! En workshop där vi tillsammans undersöker hur designmetodik och designtänkande kan användas i konkreta undervisningssituationer. Vi kommer att gå igenom och prova på några exempel från USA där bland annat designföretaget IDEO tagit fram material för att lära ut designtänkande bland skolelever (så kallade K-12-elever) för att stimulera och utveckla deras förmågor till analytiska tänkande, problemlösning, kreativitet, visualisering och argumentation. Längd 3 6 timmar. Plats: På Designhögskolan eller den egna skolan

30 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Under 1960-talet lades grunden till den nuvarande teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. I dag studerar cirka helårsstudenter; blivande civilingenjörer, högskoleingenjörer, naturvetare och designers på någon av våra ut bildningar. Fakulteten består av elva institutioner och det finns tre högskolor: Designhögskolan, Tekniska högskolan och Arkitekthögskolan. Forskningen vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet har expanderat kraftigt och är i dag etablerad och framgångsrik inom många områden, till exempel bioteknik, miljövetenskap, kemi, datavetenskap och fysik. Samverka med oss! Förutom Forskning à la carte finns det andra sätt att komma i kontakt med oss. Vi har samlat den informationen på teknisk-naturvetenskaplig fakultets hemsida. Där kan du bland annat läsa om tävlingen Teknikåttan, andra populärvetenskapliga evenemang och våra årliga fortbildningsdagar för lärare. Teknikåttan är en nationell tävling i teknik och naturvetenskap för elever i årskurs 8. Det är i dag elva universitet och högskolor som tillsammans arrangerar tävlingen. Syftet är att få fler ungdomar att bli intresserade av teknik och natur vetenskap. Teknikåttan ska också inspirera lärare till nya undervisningsmetoder. Regionfinal i Teknikåttan 2015, Minervaskolan 8 A tar itu med frågorna. Foto: Anna-Lena Lindskog

31 Fysikern Patrik Norqvist och de andra forskarna i Levande frågelådans expertpanel får kluriga frågor om allt från rymden till kärlekens kemi. Foto: Mattias Pettersson Levande frågelådan är ett evenemang för femteklassare. En panel av forskare inom biologi, kemi, fysik och flera andra naturvetenskapliga ämnen svarar på barnens frågor om allt mellan himmel och jord. Eleverna skickar in sina frågor i förväg, forskarna grunnar på svaren och i maj bjuds elever och lärare in till vetenskapsshow i Aula Nordica. Drygt 800 elever och deras lärare brukar fylla aulan och stämningen är alltid på topp! Fortbildningsdagar för lärare och studie- och yrkesvägledare arrangeras varje höst av teknisk-naturvetenskaplig fakultet och Sveriges lantbruks-universitet i Umeå, SLU. Syftet är att förbättra kontakten mellan universitetet och gymnasie- och högstadieskolorna. Fortbildningen ska dessutom bidra till att förbättra kvaliteten på undervisningen i naturvetenskap och teknik. Konferensen arrangeras i år för 19:e året i rad! Läs mer på

32 Vill du ta en närmare titt på vårt fascinerande universum? Umeå Science Centre heter Umevatoriet och finns på Umestans företagspark i hus 56. På Umevatoriet riktar vi vårt 35 cm stora teleskop mot månen, stjärnor, planeter, galaxer och nebulosor. Vi har dessutom en avdelning där du själv kan experimentera och uppleva. För skolor finns olika teman som kan anpassas efter ålder. Vårt Astromatiktema handlar om astronomi och matematik. Med hjälp av planetariet kan vi ta besökare med på resor ut i vårt solsystem och universum. Matematikutställningen heter Bagdad, här möter man matematiker från svunna tider och det finns över 100 olika spel och pyssel som handlar om matematik. Vi har även ett kemitema, förskolebarn och upp till årskurs 2 får möta kemidraken Berta, och de äldre barnen får hjälpa till att lösa ett brott med hjälp av kemi. Vi utgår från dina frågor och diskuterar nästan vad som helst som har med naturvetenskap, teknik, astronomi och rymden att göra. Vi berättar gärna om spännande saker som finns på stjärnhimlen, jakten på utomjordiskt liv, rymdfärder till andra planeter eller om forskarnas senaste upptäckter. Speciella arrangemang eller temakvällar annonseras på vår hemsida: Öppet hus på tisdagskvällar: Umevatoriet håller öppet för alla intresserade på tisdagskvällar, kl Priser: Barn under 18 år 50 kr. Vuxna: 100 kr. Varje barn kan ta med sig en vuxen gratis! Övriga visningar: Skolor, föreningar, företag eller andra grupper kan boka visningar vid Umevatoriet. Bokningsbara tider är: måndagar 9-12, tisdag, onsdag, torsdag 9-16 och fredag Skicka ett mejl eller ring! Kontakt: E-post: info@umevatoriet.se Telefon:

33 Foto: NASA

34 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå Telefon Foto: Anna-Lena Lindskog