Utvärdering av SolEl Elforsk rapport 07:22

Transkript

1 Utvärdering av SolEl Elforsk rapport 07:22 Leif Magnusson och Rune Hardell Maj 2007

2 Utvärdering av SolEl Elforsk rapport 07:22 Leif Magnusson och Rune Hardell Maj 2007

3 Förord Programmet SolEl avslutas under Programmet ska i enlighet med Energimyndighetens beslut om stöd utvärderas under programmets sista år för att dels bedöma måluppfyllelse, nytta och relevans, dels ta fram underlag inför planeringen av fortsatt verksamhet. Denna rapport redovisar den utvärdering som genomförts av Leif Magnusson och Rune Hardell på uppdrag från programmet genom Elforsk. Det tillämpade solcellsprogrammet SolEl etapp II finansieras av: Energimyndigheten Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond via NCC Vattenfall AB E.ON Sverige AB ARQ Stiftelsen för arkitekturforskning Göteborg Energi AB Mälarenergi AB Jämtkraft AB Brostaden EkoSol System AB Malmö Stad Stadsfastigheter Sharp Electronics Nordic Statens Fastighetsverk Borlänge Energi AB Falkenberg Energi AB Rapporten finns fritt nedladdningsbar från SolEl-programmets hemsida:

4 Sammanfattning Programmet SolEl har genomförts i två etapper med i huvudsak samma deltagande finansiärer i båda etapperna. Programmet är en fortsättning av tidigare program, och har drivits av Elforsk med finansiering från Energimyndigheten, kraftföretag, fastighets- och byggföretag samt ytterligare företag som på olika sätt är engagerade i solcellers utveckling eller användning. Avsikten med programmet är att olika intressenter ska bygga upp kunskap och kompetens kring solceller, system och tillämpningar i t.ex. byggnader. Programmet är inriktat mot användning av solceller och omfattar områdena solceller som energikälla och som byggnadskomponenter. Den i rapporten redovisade utvärderingen har grundats på dels intervjuer och telefonkontakter med närmare 40 personer, flertalet på något sätt berörda av programmet, dels en granskning av dokumentation som ställts till förfogande, rapporter, styrelseprotokoll och beslutsunderlag mm. De bedömningar som gjorts i utvärderingen redovisas i kapitel 4. Den samlade bedömningen är att den verksamhet som genomförts har legat helt i linje med de i målen uttalade riktlinjerna. Det har genomförts ett flertal aktiviteter som bidragit till ökad kompetens hos olika aktörer och målgrupper. De tester, utvecklingsarbeten och demonstrationer som har genomförts inom programmet har varit av mycket stor betydelse för kunskapsutvecklingen om användningen av solceller i Sverige. Ett antal studier kring systemrelaterade frågor har tagit upp frågor kring exempelvis nätanslutning och hybridsystem för el och värme. Den allmänna bild som erhållits är att programledning och styrelse gjort ett mycket bra arbete och att verksamheten genomförts väl. Kapitel 5 tar upp ett antal frågor kring målgrupper, inriktning mm. i ett fortsatt program. Utvärderingen summeras i ett antal rekommendationer: Programmet bör fortsättas med minst samma intensitet som under innevarande programperiod. Programstyrelsen bör breddas för att tillföra kompetens och perspektiv från fler användargrupper samt från utvecklare/installatörer av solceller och system. Insatser för att engagera fler intressenter på fastighets- och bostadsmarknaden för solcellsinstallationer bör genomföras. Aktiva insatser bör göras för att bredda målgruppen samt för att stärka deltagandet och insatsen från de målgrupper som redan deltar. Fortsatt stöd eller teknisk support bör lämnas till demonstrationer av solcellsteknik och solcellanläggningar som del i fastigheters energisystem. Kunskapsbevakningen och informationsverksamheten bör ses över med avseende på vilka behov de olika målgrupperna har. En gemensamt överenskommen information beträffande nätanslutning av solcellsanläggningar bör riktas till nätföretagen. Behovet av standardisering samt certifiering av installatörer bör klarläggas.

5 Summary SolEl is an applied research and development program on Photovoltaic (PV) systems and applications. The aim of the program is to increase the knowledge of PV as a source of energy and as a building component, to test and demonstrate applications, and to study system-related issues with a focus on reduction of total system costs. The program is a continuation of earlier programs, co-financed by the Swedish Energy Agency and industry, mainly electric power utilities, large house owning and construction corporations. The program is operated by Elforsk, and managed by a board with representatives for the financing organizations. An evaluation of the program has been carried out. The aim of the evaluation has been to assess the benefits and relevance of the program in relation to the goals, and to give a basis for a decision on a continuation of the program. The evaluation has been based on telephone interviews with members of the program board, representatives for financing organizations, persons involved in projects, and others, as listed in the appendix. Reports from projects, documentation from seminars and board meetings, and information material from the program have been available for the evaluators. Main conclusions of the evaluation, based on the interviews and the review of the documentation, are: The activities in the program have been fully in line with the goals of the program. The goals for the program have not been expressed in quantitative or qualitative terms and should rather be regarded as general aims for the program. Thus it is not possible to make a detailed analysis of how the goals have been met, only an assessment of the relevance and use of the results. A number of activities have contributed to increased competence and knowledge for participating organizations and personnel. A number of tests and demonstrations, as well as studies of systems aspects have been carried out, in line with the main goals of the program. The secretariat and the board of the program have managed the program in an excellent way and the results achieved are very satisfactory, in view of the limited budget of the program. The evaluation assignment includes an analysis of key aspects of a possible continuation of the program: are the target groups of the program interested in a continuation, are there additional groups that could be potential participants in a continued program, and what issues are central for different target groups? Regarding the motives and interest in a continuation of the program, the interviews in general indicated a clear interest, with an emphasis on a general follow-up of the international and national development of Photovoltaics and applications especially in building applications. This applies especially to the house-owning and construction corporations. Another important motive today is the wish of showing active efforts in environment and climate matters.

6 The power utilities regard Photovoltaics primarily as a product for users or building owners, connected to the grid but mainly for their own use of the power. When discussing the motive for support to the program the utilities emphasize their need to be able to provide qualified information to their customers, and their interest in matters related to connection of solar cells to the local grids. In one case they considered leaving the program, but on the other hand it would probably be damaging to the image of a power utility to leave a program on renewable electricity production, considering the present focus on climate matters in media and politics. New potential target groups for the program are private owners of buildings, including apartment houses, private or publicly owned, private houses, industry buildings, shopping centers etc. Other potential target groups are installation contractors and equipment suppliers. Based on the interviews it was concluded that basic elements in a future program should be the same as today, with a continued coverage of research, development and international matters, and also demonstrations of new applications and studies of systems aspects. More resources to follow the development in more depth should be considered, as well as increased resources to disseminate information through different channels. Key issues for the development of Photovoltaics in Sweden are to attain a simple and low-cost grid connection for users, and better conditions in general for those who invest in solar cell installations. The latter issue is of course a matter for politics, not for a continued SolEl Program. The final recommendations of the evaluation are in short: The program should be continued, at least at the same volume as today. The program target groups and the board should be broadened, and should seek to engage more participants from the building sector. The program should seek to strengthen the commitment and the contributions from the present target groups. Continued support should be given to demonstration of new applications. Information activities should be increased. The needs of different target groups should be investigated. Information and education on grid connection matters should be directed to a relevant audience in utilities and installation firms.

7 Innehåll 1 Inledning Uppdraget Genomförande Programmet SolEl Kort beskrivning av programmet Mål, summering av aktiviteter/delområden för pågående program Bakåtblick, utveckling Resultat, etapp I Resultat etapp II Finansiärer av verksamheten Intervjuer, sammanfattning av erhållna synpunkter Synpunkter på mål, måluppfyllelse och genomförande Övriga kommentarer Bedömningar Måluppfyllelse Genomförande, programledningens och styrelsens arbetssätt Synpunkter på framtida inriktning Diskussion kring motiv och intresse för olika målgrupper Nya målgrupper och möjliga finansiärer? Några kommentarer till framtida inriktning Hemvist för kansliet? Kommentar till skisserat framtida samlat program enligt syntesrapporten Rekommendationer 17 Bilaga: personer som intervjuats 19

8 1 Inledning 1.1 Uppdraget Elforsk har givit Leif Magnusson i uppdrag att utvärdera programmet SolEl i enlighet med den instruktion som kort sammanfattas nedan. I arbetet har även deltagit Rune Hardell, EnerGia Konsulterande Ingenjörer AB. Utvärderingen av SolEl ska i enlighet med Energimyndighetens beslut genomföras under sista verksamhetsåret med syfte att bedöma måluppfyllelse, nytta och relevans med utgångspunkt från finansiärernas perspektiv. En utvärdering motiveras också av att underlag krävs för bedömning av om programmet skall fortsätta i en ny etapp. Utvärderingen skall värdera: genomförda insatser utifrån målet med programmet nyttan av programmet och dess relevans utifrån finansiärernas perspektiv medverkan från näringslivet resultatspridning och resultatens användning internationellt utbyte samverkan med andra FoU-satsningar. Utvärderingen skall också inkludera en slutanalys av programmet. Den skall ställa samman praktiskt användbara resultat och lyfta fram återstående väsentliga frågeställningar. Slutanalysen ska besvara följande frågeställningar: Är programmets nuvarande målgrupp intresserade av fortsatta insatser? Finns det anledning att vända sig till en ny eller bredare målgrupp? Går den att identifiera och finns det ett intresse från den att medverka till att aktiviteter inom området genomförs? Vilka insatser behöver genomföras för att en identifierad målgrupp skall vara väl förberedda inför solcellsteknikens genomslag? 1.2 Genomförande Arbetet har i enlighet med uppdraget inriktats mot en bedömning av programmet som helhet och dess roll för att följa och främja utvecklingen inom solcellsområdet, främst i ett svenskt perspektiv, med kommentarer till hur den internationella utvecklingen följts. Den analys som genomförts och de rekommendationer som ges grundas på dels erhållet underlag i form av rapporter, protokoll och underlag från styrelsemöten mm, samt på ett flertal intervjuer som genomförts. De viktigaste delarna av underlaget har varit: 1

9 Dokumentation ställd till förfogande av programledaren via Projektplatsen.se: rapporter, dokumentation från styrelsemöten (underlag och protokoll), dokumentation från seminarier, adresser Årsvisa sammanfattningar av pågående projekt Slutrapport från SolEl Tidigare utvärderingar, samt nyttoutvärdering av Ångström Solar Center för Mistra Syntesrapport solceller under arbete på Energimyndigheten Underlag från webben bl.a. i anslutning till intervjuer EU: A Vision for Photovoltaic Technology, Report by the Photovoltaic Technology Research Advisory Council (PV-TRAC) Intervjuer har genomförts som dels strukturerade intervjuer med stöd av framtagna frågor, främst med styrelseledamöter, representanter för finansiärer samt några projektutförare, dels fria intervjuer med olika aktörer som på olika sätt berörs eller kan ha kontakt med frågor kring solceller. En lista med de intervjuade finns i bilagan. Vid sidan om de intervjuer som refereras i ett följande avsnitt har även programmet diskuterats med programledaren Monika Adsten samt den tidigare ansvariga för programmet vid Energimyndigheten, Maria Hall. 2

10 2 Programmet SolEl Kort beskrivning av programmet En utgångspunkt för programmet är att den svenska marknaden för solceller på lång sikt väntas expandera från stand-alone applikationer och nischtillämpningar till nätansluten elproduktion genom byggnadsintegration och andra decentraliserade och centraliserade system. Avsikten med programmet är att olika intressenter ska bygga upp kunskap och kompetens kring solceller, system och tillämpningar i t.ex. byggnader. Programmet har inriktats på användarorientering och tillämpningar och omfattar områdena solceller som energikälla och som byggnadskomponenter. Arbetet administreras av Elforsk som driver programmet med stöd av en programstyrelse bestående av representanter för kraftföretag, byggnads- och fastighetsföretag, utvecklingsföretag och myndigheter. En forskningsinriktad programdel har under programmets första etapp administrerats av Formas. Programmet har även inkluderat internationellt samarbete inom det av IEA initierade Photovoltaic Power Systems Programme. Budgeten för SolEl-programmet under etapp I ( ) och etapp II ( ) har varit ca 4 Mkr per år. Finansiärer har varit Energimyndigheten, kraftföretag och energibolag, fastighetsbolag och - förvaltare, byggbranschens utvecklingsfond och tillverkare. 2.2 Mål, summering av aktiviteter/delområden för pågående program De övergripande målen för SolEl är: Öka kompetensen inom högskola och näringsliv om solcellsystem som energikälla och som byggnadskomponent (bl.a. via internationell teknikbevakning och information till svenska intressenter). Testa, utveckla och demonstrera, ur kostnadssynvinkel och/eller användbarhet intressanta tillämpningar för fristående och nätanslutna system och sprida kännedom om dessa (bl.a. demonstrationsprojekt som byggs med målsättningen att visa på kostnadseffektiva lösningar, för att tydligare klarställa prisläget för solcellsystem). Identifiera, studera och tillgängliggöra kunskap för användarintressenter om systemrelaterade frågeställningar med fokus på möjligheter till reduktion av totala systemkostnaden De aktiviteter som programmet SolEl från början föreslogs omfatta var Teknik- och konferensbevakning. Samverkan inom International Energy Agencys (IEA) Photovoltaic power systems programme (PVPS). Utvärderingar och driftuppföljning av svenska solcellsystem. 3

11 Demonstrationsanläggningar med syfte att testa och utveckla, ur kostnadssynvinkel och/eller användbarhet, intressanta nischapplikationer och nätanslutna system med potentiell tillämpning hos programmets intressenter. Byggnadsintegrering och standardisering för nätanslutna solcellsystem med inriktning på systemutformning, montagemetoder och installation. Nätanslutningsfrågor kopplade till solcellsystems distribuerade natur. Informationsspridning och utbildning. Specialstudien Solceller i Sverige ett framtidsperspektiv på tillverkning och användning 2.3 Bakåtblick, utveckling Från och med programmet SolEl drevs verksamheten inom SolEl i form av ramprogram med treårig finansiering och med långsiktig inriktning. Vidare vidgades programmet till att innehålla frågor kring byggnadsintegration av solceller. Verksamheten ökade något i omfattning som ett resultat av en bredare intressentkrets. Elforsk gavs i och med SolEl en mer aktiv roll som projektsamordnare. Energimyndigheten, Formas, flera svenska energiföretag genom Elforsk och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) fungerade som finansiärer av verksamheten. I verksamheten inom SolEl ingick teknikbevakning och IEA-samverkan, utveckling av projekteringshjälpmedel för byggnadsintegrering samt åskådliggörande av effekter av skuggning. Utbildningsverksamhet bedrevs och bildserier med goda exempel, utvärderingar och driftstatistik togs fram. Till det som hade potential att implementeras i ett längre tidsperspektiv ingick t ex hybridkoncept och nischtillämpningar med potentiell tillämpning hos programmets intressenter. 2.4 Resultat, etapp I En slutrapport med redovisning av resultaten från etapp I lämnades i början av år Inom ramen för denna etapp har Lars Stolt vid Solibro författat en statusrapport från 2005 om teknik- och marknadsutvecklingen på solcellsområdet. En rapport Att befrämja solcellstekniken i Sverige: Varför, hur och hur mycket? har dessutom utarbetats. I denna rapport beskrivs stödprogram i andra länder och en analys görs av för- och nackdelar med olika tänkbara svenska stödåtgärder. Internationella konferenser har bevakats och Sverige har deltagit i ett internationellt samarbete, IEA PV Power Systems Program, inom 4 olika Tasks. Elproduktionsdata från ett tjugotal svenska anläggningar har samlats in och gjorts tillgängliga via Elforsks hemsida. En demonstrationsanläggning bestående av koncentrerande hybridmoduler uppfördes i Hammarby Sjöstad, men till följd av tekniska problem kunde värderingen av anläggningen ej fullföljas under etapp I. Projektet har fortsatt i etapp II. 4

12 Ett försök har gjorts att med hjälp av solceller underhållsladda batterier även vintertid. Försöket innebar att man använde överliggande reflektorer för att därigenom öka elproduktionen vintertid. Resultatet av projektet var dock inte tillräckligt intressant för att motivera någon fortsättning. Ett sätt att öka värdet av solenergiutnyttjandet är att tillverka moduler som producerar både el och värme. Därigenom kan solcellerna också kylas vilket ökar elutbytet. Ett projekt Industriell utveckling av hybridabsorbatorer har genomförts som förberedelse för en möjlig framtida kommersialisering. Byggnadsintegration av nätanslutna solcellssystem har studerats som förberedelse för installation av solceller i offentliga byggnader i Malmö och på stadion Ullevi i Göteborg. Enligt dessa studier skulle energikostnaden i Malmöprojektet med hänsyn till det 70 % -iga investeringsbidraget kunna bli mellan 1,6 och 4,2 kr/kwh. Planerna bearbetas vidare och man avser att uppföra totalt 1000 m 2 solceller på tak i Malmö. Förutsättningarna för en solcellsinstallation i Ullevi studerades vidare som förberedelse för en realisering av projektet under etapp II. Nätanslutning av solcellsystem studerades i projektet Standardisering av kostnadseffektiva nätanslutna solcellsystem. En demonstration vid ABB i Västerås visade att det inte finns några tekniska hinder för att bygga en anläggning som levererar el till nätet. Problemet är främst ekonomiskt då kostnaden för ett inmatningsabonnemang är större än intäkterna av elförsäljningen. En slutsats är att denna fråga behöver studeras vidare. Informationsverksamheten inom programmet har varit omfattande. En ny hemsida har producerats, seminarier har genomförts och nyhetsbrev utarbetats. Ett antal SolEl-Roadshows har planerats och ett första seminarium genomfördes i Göteborg Ett projekteringsverktyg Solcell.nu för integrering av solceller i byggnader har vidareutvecklats och man har informerat om detta verktyg inom bygg- och installationssektorn. Examensarbeten inom solelområdet har genomförts vid högskolan i Dalarna. En viktig målgrupp för informationsverksamheten är arkitekter. En skrift Aktiv solenergi i hur och stadsbyggnad samtida perspektiv och framtida möjligheter har tryckts och gjorts tillgänglig via Byggförlaget och Arkus. Boken har inkluderats i det informationspaket om solceller som tagits fram i samarbete med Energimyndigheten. Vidare har en seminarieserie om solceller i arkitektur genomförts och engagerat totalt ca 160 deltagare. En universitetskurs i solcellsteknik har utvecklats vid Lunds Tekniska Högskola. 2.5 Resultat etapp II I etapp II ( ) har huvuddelen av projekten från etapp I drivits vidare. Studier har gjorts av samordningsvinster vid solelförsörjning i fristående mindre nät med samverkan mellan fastigheter. Deltagande i internationella konferenser på solel-området har fortsatt. En studieresa avseende solcellsarkitektur har arrangerats. Ytterligare examensarbeten har genomförts. En internationell samverkan och informationsspridning kring kombination av solel och solvärme har fått stöd genom SolEl- 5

13 programmet. Framtida möjliga målgrupper för solel studeras som led i en strävan att finna fler nischapplikationer. Utbildningsaktiviteter har genomförts i form av föreläsningar för arkitektstudenter om solceller i byggnader Driftuppföljningen av svenska nätanslutna solcellsanläggningar har fortsatt. Det är angeläget att använda metoder för datainsamling så att det manuella arbetet begränsas. En vidareutveckling av ett simuleringsprogram ParaSol för hjälp vid solskyddsintegrerade solceller pågår. En studie genomförs av temperaturens inverkan på prestanda hos byggnadsintegrerade solceller Arbete pågår beträffande rutiner för försäljning av el från nätanslutna solcellsanläggningar. En förstudie har gjorts av installation av 100 kwp solceller hos Malmö stad. Ett byte av hybridabsorbator i Hammarby Sjöstad har genomförts. En utredning Konkurrenskraft hos el från nätanslutna solcellsmoduler i Sverige har genomförts och redovisats på ett seminarium i Lund. En populärvetenskaplig slutpublikation SolEl förbereds. 2.6 Finansiärer av verksamheten SolEl har genomförts i två etapper, etapp I: samt etapp II: Budget har varit ca 4 MSEK per år. Merparten av finansiärerna har varit desamma men det finns även några som enbart deltagit i en av etapperna (indikeras i punktlistan nedan). SolEl har finansierats av: ABB Corporate Research (etapp I) ARQ stiftelsen arkitekturforskning (etapp II) Borlänge Energi (etapp II) E.ON EkoSol System AB (etapp II) Energimyndigheten Falkenberg Energi Fastighets AB Brostaden Fastighetskontoret Västerås stad (etapp I) Gällivare Photovoltaic (etapp I) Göteborg Energi Jämtkraft Mälarenergi Malmö stad Stadsfastigheter (etapp II) Sharp (etapp II) Skellefteå Kraft Sollentuna Energi (etapp I) Statens Fastighetsverk Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) via NCC Construction Sverige AB Vattenfall 6

14 3 Intervjuer, sammanfattning av erhållna synpunkter Telefonintervjuer har genomförts med styrelseledamöter i SolEl-programmet, finansiärer, samt forskare och projektdeltagare i de projekt som finansieras av programmet. Vidare har kontakt tagits med ett par arkitekter, ett par personer som haft en roll i finansiering av solcellsforskning, samt några möjliga framtida intressenter i programmet. De kommentarer som lämnats till programmet, dess mål och genomförande, redovisas i det följande. De intervjuade personerna för i regel fram sina synpunkter utifrån den intressesfär som deras organisation företräder men många redovisar också sina personliga bedömningar. Vi redovisar här en bearbetad form av svaren utan att ange person som givit svaren. Noteringarna från intervjuerna är inte bearbetade så att de lämpar sig att bifoga rapporten. 3.1 Synpunkter på mål, måluppfyllelse och genomförande En ökning av kompetensen inom högskola och näringsliv om solcellsystem som energikälla och som byggnadskomponent förutsätts ske genom bl.a. internationell teknikbevakning och information till svenska intressenter. De intervjuade personerna uppger genomgående att den egna kompetensen ökat tack vare deras deltagande i programmet. Kompetensökningen har dock skett från en mycket varierande grundnivå. Det finns många som endast har obetydliga grundkunskaper om solcellstekniken och som inte intresserar sig nämnvärt för SolEl-programmet. Trots detta bidrar deras organisationer till programmets finansiering. Skälet är ibland att man vill stödja forskning om förnybara energikällor i allmänhet, ibland att man vill visa att man följer utvecklingen av ny energiteknik eller att man vill kunna besvara frågor som kunder eller avnämare ställer. Det är dock framför allt genom att driva eller medverka i de projekt som SolEl-programmet finansierar som ett antal aktörer har ökat sin kompetens på området. Det är genom att bygga in solceller i byggnaders tak eller fasader som man förvärvar nya kunskaper om solel. Genom att ansluta solceller till elnätet lär man sig något om installationstekniken och genom driftuppföljningen får man uppgifter om solcellers tillgänglighet och produktionsdata osv. Intresset för internationell teknikbevakning genom medverkan i IEAs olika Tasks förefaller att vara begränsat till de mest aktiva personerna i programmet, vare sig de medverkar i programstyrelsen eller är forskare och projektgenomförare. I flera fall visar de intervjuade ett uppenbart ointresse för IEA-samarbetet. I något fall påpekas dock att kunskapen om vad som händer på solcellsområdet i andra länder är väsentlig för de beslut om projektstöd som fattas av programstyrelsen. En central del av verksamheten inom SolEl-programmet avser det andra huvudmålet att testa, utveckla och demonstrera kostnads- och installa- 7

15 tionsmässigt intressanta tillämpningar för fristående och nätanslutna system samt att sprida kännedom om dessa. Innebörden av denna formulering kan diskuteras. Vad avses t.ex. med att en tillämpning är kostnadsmässigt intressant? Varje nuvarande jämförelse med andra elproduktionstekniker utfaller ju till solcellsteknikens nackdel. Det intressanta torde snarare vara om tekniken i ett långt tidsperspektiv har potential att bli kostnadsmässigt konkurrenskraftig. Vid intervjuerna har det därför varit underförstått att vi talar om tillämpningar som i en framtid om kanske 5-20 år kan bli kostnadsoch installationsmässigt intressanta. Intervjuerna har till stor del handlat om vilka projekt som är av betydelse för att undanröja hinder och för att möjliggöra en tekniskt och ekonomiskt intressant demonstration. Driftuppföljning av solcellsinstallationer anses av de flesta intervjuade vara en angelägen verksamhet som bör fortsättas med hänsyn till vikten av att få fram data om tillgänglighet och elproduktion i olika applikationer och för att kunna jämföra olika fabrikat m.m. Kostnaderna för denna driftuppföljning är dock enligt många av de intervjuade för höga. Åsikterna om hur frekvent avläsningarna av elproduktionen bör ske varierar. Ibland rekommenderas registrering av timvärden, andra anser det vara tillräckligt med månadsvisa avläsningar. Projekteringshjälpmedlet solcell.nu betecknas av många som ett utmärkt hjälpmedel som belyser de frågor som aktualiseras för den som planerar att göra en solcellsinstallation. Någon av de intervjuade uttrycker det som att solcell.nu kan ses som det nav kring vilket alla frågor om solcellsintroduktionen rör sig. Som hjälpmedel är det dock inte heltäckande och det finns skäl att göra kompletteringar och förändringar i takt med att nya erfarenheter görs och ett ökat referensmaterial kan åberopas. Kompletteringar bör ske bland annat på området nätanslutning av solcellsanläggningar. Frågan om nätanslutning kommenteras av många av de intervjuade. De flesta anser att tekniken för nätanslutning i och för sig inte utgör något problem. De elkomponenter som erfordras uppges dock vara för dyra och en produktanpassning behöver göras vilket tillverkarna förväntas svara för. En förutsättning är dock att volymtillväxten blir påtaglig. Det uppges finnas behov av standardisering när det gäller nätanslutning så att installatören av moduler inte ställs inför olika krav vid installation av olika fabrikat. Det dominerande problemet är dock de kostnader som nätägarna har för att hantera elproduktionsdata från de olika anläggningarna. Dataöverföringen kostar inte mycket men däremot hanteringen av data och här uttrycker många av de intervjuade ett önskemål om ekonomiskt stöd i någon form för att förbättra de ekonomiska villkoren för anslutningen till elnät. Många demonstrationer av byggnadsintegration av solceller har redan genomförts. Det intryck som intervjuerna ger är att det tekniska nyhetsvärdet av ytterligare framtida installationer torde bli obetydligt. Däremot bedöms det finnas det ett stort informations- och demonstrationsvärde för allmänhet, för byggare, för arkitekter, elbolag etc. av att bygga in solcellspaneler i byggnader på olika platser i landet. När det gäller offentliga fastigheter finns det ett intresse för fortsatta solcellsinstallationer ofta i kombination med solvärmeutnyttjande. Det existerande investeringsbidraget är det viktigaste 8

16 motivet, men även hänsynen till de långsiktiga energi- och miljöpolitiska målen. Vid intervjuerna har även frågan tagits upp om ytterligare aktiviteter som ansluter till byggnadsintegration av solceller. Det visar sig dock vara svårt att få fram förslag på aktiviteter utöver de som redan pågår och som programmet borde initiera. Snarare uttrycks tveksamheter till utvidgning av programmet. Det är själva byggnadsintegrationen som de flesta associerar till så snart solcellsprogrammet diskuteras. De privata fastighetsförvaltarna och fastighetsägarna anser det knappast försvarbart att arbeta med solceller så länge som de ekonomiska villkoren för verksamheten är så ogynnsamma. Man är dock intresserad av att hålla sig á jour med den tekniska utvecklingen. Utveckling av hybrider, solavskärmningsteknik, speglar och koncentratorer möts av växlande intresse. Det är oklart i vilken mån den teknikutveckling som skett på detta område är av värde för ett fortsatt program för solcellsutnyttjande. Däremot leder sådana projekt till ökad kompetens på solenergiområdet. Framtida tänkbara nischtillämpningar av solcellstekniken kan bidra till ökad acceptans och intresse för tekniken. SolEl-programmets tredje mål är att identifiera, studera och tillgängliggöra kunskap för användarintressenter om systemrelaterade frågeställningar med fokus på möjligheter till reduktion av totala systemkostnaden. Detta mål kan sägas ingå implicit i de tidigare målformuleringarna. Även i de projekt som haft teknisk utveckling och demonstration som syfte har potentiellt realiserbara ekonomiska lösningar alltid varit ett viktigt bivillkor. Kunskaper om vilka frågeställningar som behöver bearbetas ytterligare för att reducera systemkostnaderna anser sig många bäst få genom att studera genomförda installationer i bl.a. Hammarby Sjöstad och i Augustenborg i Malmö. Genom de Roadshows som genomförts på olika platser i Sverige har information meddelats till en bred krets av potentiella intressenter. Några intervjuer med seminariedeltagare har dock inte gjorts i denna utvärdering. Deltagare eller aktörer som har direkt anknytning till SolEl-programmet uppger i regel att det är höga kostnader som är det stora hindret för introduktionen av solceller i samhället. Några möjligheter att inom de närmaste åren väsentligt minska systemkostnaderna ser man inte. De flesta intervjuade personerna betraktar det därför som en oundgänglig nödvändighet med väsentligt ekonomiskt stöd till solcellsintroduktionen om den ska ta fart inom de närmaste åren. Hur detta stöd i så fall bör utformas har man olika åsikter om. Ett annat synsätt som förs fram från kraftföretagssidan är att i princip tillämpa ett marknadsekonomiskt tänkande, vilket skulle få till följd att fortsatta teknikdemonstrationer kommer att ske i långsam takt. Den internationella teknikutvecklingen väntas oavsett åtgärderna inom det svenska SolEl-programmet komma att leda till successivt minskade kostnader för solcellsanläggningar. Att i dag ge kraftfullt ekonomiskt stöd till byggande av sådana anläggningar innebär i praktiken stöd till teknikutveckling som i huvudsak sker i andra länder. 9

17 Sektorn permanentboende i småhus och fastigheter finns representerad i mycket liten utsträckning, vilket naturligtvis hänger samman med att inget statligt bidrag lämnas till investeringar för solel i denna sektor. Enligt intervjuerna skulle troligen många småhusägare intressera sig för kombinationen el- och värmeförsörjning med något hybridsystem om de ekonomiska förutsättningarna vore bättre. Framför allt vore ett investeringsbidrag till sådana system av intresse vid nyproduktionen av småhus. 3.2 Övriga kommentarer Kommentarer kring programledningen och genomförandet av verksamheten är genomgående mycket positiva. Programmet bedöms ha nått ut och genomförda seminarier och möten har uppskattats. Samtidigt kan noteras att det är en stor uppgift att nå bygg- och fastighetssektorn med information. De två stickprov som tagits med arkitekter visar att de trots ett klart intresse för solceller och för uthållig teknik inte känner till programmet och inte nåtts av information. Några andra synpunkter som erhållits i intervjuer är: Ett frågetecken restes för bedömningsarbete och urval av projekt har styrelsen tillräcklig kompetens för att bedöma teknik och marknad? Har det kommit in tillräckligt många bra förslag, det har kanske blivit för stort inslag av projekt som drivs av konsulter? Ett alternativ till ett löpande program skulle för Sverige vara en intensivare uppföljningskampanj vart femte år. Det skulle kanske vara mer effektivt, då det sker en så stark utveckling i vår omvärld och vi med begränsade resurser kan påverka utvecklingen så lite. 10

18 4 Bedömningar 4.1 Måluppfyllelse Programmet har en huvudinriktning mot kunskapsbevakning och informationsspridning. Målen är allmänt formulerade och snarast att betrakta som en planering för inriktning av verksamheten och inte som kvantitativa eller kvalitativa mål. Utifrån intervjuerna och den dokumentation vi haft tillgång till är det inte möjligt eller meningsfullt att dra slutsatser om graden av måluppfyllelse. Bedömningen handlar snarast om nytta eller relevans för verksamheten. Vi konstaterar att den verksamhet som genomförts har legat helt i linje med de i målen uttalade riktlinjerna. Det har genomförts ett flertal aktiviteter som bidragit till ökad kompetens hos olika aktörer och målgrupper, det har genomförts tester och demonstrationer, liksom studier kring systemrelaterade frågor. Ökning av kompetensen När det gäller kompetensuppbyggnad har givetvis styrelse och i programmet engagerade fått ökade kunskaper, och en betydligt vidare krets har nåtts av informationsblad och seminarier och andra aktiviteter i programmet. Hur många som får ökad kompetens som resultat av dessa aktiviteter är dock inte helt lätt att bedöma i en utvärdering av den typ och omfattning vi genomfört. Bilden från intervjuerna är något splittrad några intervjuer speglar att informationen endast i begränsad omfattning gått vidare inom respektive persons organisation. Till kompetensuppbyggnaden bidrar också medverkan i IEA-projekt på solelområdet. Ett deltagande i internationella konferenser på solel-området ger en god uppfattning om vilken verksamhet som pågår i andra länder och har därför ett värde på samma sätt som IEA-samarbetet. Uppbyggnaden av kompetens inom programmet är viktig för att styrelsen ska kunna planera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Inhemsk kompetens behövs också för att genomföra de projekt och demonstrationer som görs inom eller utanför programmet som beskrivs i det följande. Tester, utvecklingsarbeten och demonstrationer De tester, utvecklingsarbeten och demonstrationer som har genomförts inom programmet har utan tvekan varit av mycket stor betydelse för kunskapsutvecklingen om användningen av solceller i Sverige. Den svenska marknaden för solcellsanläggningar är med internationella mått liten. Genom stödet till prov och demonstrationer kan de kommersiella riskerna reduceras och det blir möjligt att med stöd av SolEl-programmet exempelvis göra förstudier av massproduktion av koncentrerande solföljande system eller göra utvärderingar av hybridfönster eller hybridabsorbatorer. Byggnadsintegration ligger i centrum för demonstrationsverksamheten. De aktiviteter som genomförts ger tillsammans ett mycket användbart underlag för arkitekter, byggföretag, fastighetsägare, installatörer m.fl. 11

19 Systemrelaterade frågeställningar. Vid byggnadsintegration av solceller framhålls ofta värdet av att låta solcellerna ingå i olika typer av byggnadselement, vilket skulle vara ett sätt att reducera de extra kostnader som en ny elproduktionsteknik för byggnader annars skulle medföra. Dessutom skulle det därigenom bli möjligt att åstadkomma ett bättre finansieringssätt för nybyggnation med solceller integrerade i tak eller fasader. Om det ekonomiska utbytet av solcellsutnyttjande ska kunna bli bättre är det möjligt att man i ökande utsträckning bör använda sig av hybridsystem, koncentrerande och solföljande system. Detta har dock ännu inte kunnat visas i praktiskt fungerande teknik. Studier av denna typ måste dock betecknas som värdefulla framför allt för byggherrar och byggföretag som planerar eller överväger byggande av solcellsanläggningar i fastigheter. Ett antal andra systemrelaterade frågeställningar har bearbetats inom programmet. Det handlar om solelförsörjning i fristående mindre nät med samverkan mellan fastigheter, möjligheter för kostnadsreduktioner i byggnadsintegrerade solcellsanläggningar, framtida målgrupper för solel, utredning om konkurrenskraften hos el från nätanslutna solcellsmoduler i Sverige etc. Värdet av att sådana aktiviteter pågår bör ses mot bakgrund av behovet att kunna göra återkommande energi- och miljöpolitiska bedömningar. 4.2 Genomförande, programledningens och styrelsens arbetssätt Den allmänna bild som erhållits i intervjuerna är att programledning och styrelse gjort ett mycket bra arbete och att verksamheten genomförts väl. Den breda dokumentation och underlag från projekt och styrelsearbete vi tagit del av styrker detta. Det har skett en löpande bevakning av utvecklingen i vår omvärld, och information liksom inbjudningar till seminarier mm har sänts till en bred krets. Insatser har gjorts för att få in kunskap om solceller i undervisning, en bok riktad mot fastighetssektorn har publicerats och en studieresa har genomförts. Några av svaren ger dock anledning till en kommentar. Vi har svårt att utan en bredare enkät eller kontakt med mottagare avgöra i vilken mån informationen verkligen nått fram och nyttiggjorts. Vissa kommentarer indikerar att det för en del deltagande organisationer kanske främst varit de i verksamheten aktiva som tagit del av informationen och att de inte i någon större utsträckning fört informationen vidare inom sina respektive verksamheter. Spridningen av den rapportering som IEA-samarbetet resulterat i har också varit begränsad. Andra kommentarer andas en viss besvikelse över inkomna förslag. Å andra sidan är solceller för Sverige ännu långt från att vara ett konkurrenskraftigt alternativ för elproduktion, det saknas en tydlig politisk viljeinriktning till annat än kunskapsbevakning och demonstration idag, och programmet har delvis som följd av detta en begränsad budget det är svårt att få en omfattande delfinansiering från näringslivet med tanke på dessa förutsättningar. Med detta i åtanke framstår programmets genomförande under perioden som framgångsrikt. 12

20 5 Synpunkter på framtida inriktning 5.1 Diskussion kring motiv och intresse för olika målgrupper I uppdraget anges att utvärderingen ska ta upp följande frågor: är målgruppen beredd att fortsätta? ny eller bredare målgrupp? vad behöver resp. målgrupp? Intervjusvaren pekar inte på att deltagarna avser att ompröva sitt deltagande annat än i enstaka fall. För ett flertal handlar det främst om en bevakning av ett potentiellt viktigt framtida område, och för många handlar det om en ganska liten årlig insats. Intervjuerna har inte heller pekat ut någon specifik ny målgrupp som borde kontaktas, men det förefaller finnas ett visst intresse från installatörer och entreprenadföretag. Vår bild av motiv för att delta och behov för olika intressenter/målgrupper kan sammanfattas enligt nedan: Kraftföretag uttalar i första hand intresse för en allmän bevakning av utvecklingen. De ser inte solceller som en teknik för sin egen elproduktion bekräftat genom den konkurrensstudie som genomförts på deras beställning. För dem är det en produkt för användare, och kraftföretagen behöver då kunna området med tanke på sin roll som nätägare och som elleverantör. Det är även en imagefråga, solceller är en symbol, företagen behöver för omvärld och kunder visa intresse för och även visa upp en egen satsning på hållbar elförsörjning. Intresset för att delta är inte allmänt, man kan ana en önskan att dra sig ur för att satsa på andra områden som bedöms angelägnare, och det är noterbart att ett stort företag som Fortum inte deltar i programmet. Även för byggföretag och fastighetsföretag handlar det nog främst om att följa utvecklingen parat med intresse för att kunna uppvisa miljö- och klimatvänlig teknik. Av stora byggföretag är det egentligen bara NCC som deltagit aktivt. Utvärderingen av SolEl fann att byggföretag då främst såg sig som användare av tekniken och inte var beredda att bidra till teknikutvecklingen. Detta kanske fortfarande stämmer vi har inte sökt de övriga stora byggföretagen för synpunkter. Även bland större fastighetsföretag är det få som deltar i programmet, men stödet till solcellsanläggningar i offentliga fastigheter har lett till nya installationer och ökat intresse. Intresset för programmet från tillverkare av komponenter och system har varit blandat. Sharp har gått in i programmet medan ABB och Gällivare Photovoltaics har dragit sig ur i etapp II. Motivet för Sharp är i hög grad kontakten med nätverket av intresserade aktörer i Sverige. Reaktionen från det intervjuade installations-/entreprenadföretaget ExoHeat AB visar ett liknande, tydligt intresse för kontakter och för information om pågående utveckling. 13

21 5.2 Nya målgrupper och möjliga finansiärer? Frågan om behovet eller möjligheten att få in nya målgrupper eller finansiärer har berörts i en del intervjuer. Det som ligger närmast till hands är dels en breddad representation från fastighetssidan, dels ett ökat deltagande från tillverkare/leverantörer/installatörer, med tanke på ekonomiska förutsättningar att installera solceller, respektive ekonomiska intressen i en utveckling och utbyggnad. Ett par typer av användare som hittills inte synts i verksamheten är bostadsrättsorganisationer och enskilda fastighetsägare. En svårighet att engagera dem är att de har små resurser att delfinansiera eller skjuta till medel till verksamheten, men å andra sidan representerar de grupper av potentiella användare med dels möjligheter att använda el internt och fritt från skatter. Intresserade pionjärer har inom andra områden haft stor betydelse i tidiga faser av introduktion, och har i många fall visat stor betalningsvilja. Kanske kan man ge små aktörer möjlighet att betala medlemskap på en lägre nivå? Ett annat och kanske mer genomförbart alternativ är att Energimyndigheten, som ju står för en stor del av finansieringen men nu har få platser i styrelsen, utser någon eller ett par styrelseledamöter som representerar denna grupp och kan ge värdefulla kontakter i anslutning till exempelvis informationsaktiviteter. Det finns viss representation för tillverkare idag, men här borde det vara möjligt att öka deltagandet, åtminstone med tanke på ett par intervjusvar. En nyckelgrupp som kan vara svår att få med som intressent/finansiär är installatörer, här kanske det snarare handlar om riktade informations- och utbildningsinsatser (och eventuellt även certifiering). En väg att engagera dessa aktörer kan alternativt vara samverkan med Svensk Solenergi (både kommersiella aktörer och enskilda) och tillverkarorganisationen SPIA. En fråga vi inte haft möjlighet att följa upp är möjligheten att få in fler byggföretag och fler av Elforsks intressenter. Inför en ny etapp bör sådana kontakter tas. En kontakt har tagits med det pågående projektet kring framtida målgrupper för solel som genomförs av CarlBro. Projektet har när detta skrivs inga resultat att redovisa. 5.3 Några kommentarer till framtida inriktning Området teknikbevakning är utan tvekan av stort intresse för de flesta aktörer med anknytning till solelutnyttjande. Återkommande bedömningar om solcellsteknikens utvecklingsläge i ett internationellt perspektiv, tidpunkten för ett möjligt kommersiellt genombrott, ekonomiska stödprogram i olika länder etc. representerar områden av intresse för en bred krets. Det är dock långt ifrån alla delar av bevakningen som är angelägen för den breda kretsen av aktörer. I SolEl-programmet bör därför ingå att utifrån en egen undersökning definiera de områden inom vilka en aktiv teknikbevakning ska bedrivas. Når man då idag alla intressanta aktörer/grupper av intressenter? Når man exempelvis de teknikglada och betalningsvilliga pionjärer som ofta är viktiga 14

22 i tidiga skeden av utveckling, och får de den information och hjälp de behöver? För att nå en sådan bredare krets bör man arbeta för att i ökad grad sprida information via andra kanaler än SolEl-programmets egna. Artiklar i facktidskrifter och konsumentblad kan vidga kretsen av intressenter och det kan också finnas skäl att ta reda på hur informationen bör utformas för att nå fram till exempelvis sådana privata pionjärer med intresse för solcellsinstallationer i den egna bostaden. Mycket av den internationella bevakningen sker nu genom IEA och bevakning av internationella konferenser. En komplettering med en mer direkt bevakning av både forskning och marknad i exempelvis USA, Japan, Europa och kanske Kina, kopplat med en satsning på informationsbladet, kan vara väl värt att pröva. En lite vidare och djupare teknikbevakning skulle även vara i linje med kraftföretagens intresse och kanske stärka deras vilja att fortsätta, med tanke på deras betoning av detta. Som redan berörts finns det skäl att söka få med företag som tillverkar och installerar solceller. En samlad satsning på solceller i Sverige bör även sikta på industriell utveckling inom åtminstone delar av tillförselkedjan, även om själva solcellerna tillverkas i andra länder (som i fallet Solibro). Vi har redan tillverkning av paneler, viss industri inom det närliggande solvärmeområdet, samt kompetens inom styrsystem, men har hittills en mycket liten hemmamarknad som bas för utveckling och för demonstration av nya produkter. En förutsättning för att framgångsrikt kunna bedriva industriell utveckling inom ett nytt område är i regel att det finns en hemmamarknad som är tillräckligt stor för att kunna bära de kostnader som ett tekniskt utvecklingsarbete för med sig. Om en teknisk utveckling som gäller solcellspaneler, hybridsystem, styr- och reglerteknik etc. ska kunna drivas är det därför angeläget att en inhemsk demonstrationsverksamhet bedrivs kontinuerligt. En allmän bild från intervjuerna är också att demonstrationer är viktiga, att det är viktigt att i lokal miljö se och lära av verkliga anläggningar, och att samhället har en uppgift att följa utvecklingen, informera och främja svensk kompetens. Studien av Staffan Jacobsson och Björn Sandén som finansierats av programmet, Att befrämja solcellstekniken i Sverige, lyfter fram statligt stöd till den som installerar solceller som den viktigaste åtgärden för staten för att främja introduktionen av solceller, bl.a. med hänvisning till exempel från Tyskland men även till hur introduktionen av vindkraft skett i exempelvis Danmark och Tyskland. Teknikutvecklingen stimuleras dessutom i hög grad genom tester av nya applikationer av solcellsteknik, utveckling av hybridsystem, nischtillämpningar etc. SolEl-programmet bör därför väga in betydelsen av att identifiera och undersöka nya tillämpningsområden, ha en öppenhet för nya idéer och nya systemlösningar i samspel med byggnaders energisystem. 5.4 Hemvist för kansliet? Dokumentationen som ställts till vårt förfogande och intervjuerna ger en samstämmig bild av att programmet skötts på ett mycket bra sätt av Elforsk och programledaren Monika Adsten. Elforsk har rutiner för att administrera 15

23 program, ansökningar och projekt och att söka finansiering från i synnerhet kretsen av ägarföretag. Vidare har Elforsk en etablerad hantering och distribution av rapporter. Trots detta kan det inför fortsatt program finnas skäl att fundera över hur programmet ska ledas och administreras framöver. Vår bild är att det delvis finns ett något ljumt intresse från kraftföretagen även om man uttalar ett tydligt intresse för att följa utvecklingen, då ett större företag överväger om man ska fortsätta och ett annat av de stora är inte med som finansiär kraftföretagen inför denna etapp begärde en utredning som skulle visa konkurrenskraften för solceller för elproduktion i nätet trots att det framstår ganska klart att solceller idag knappast kan konkurrera vår bild är att kraftföretagen och Elforsk historiskt i olika sammanhang betonat svårigheter med nätanslutning av småskalig elproduktion. Till detta kan läggas att framtida köpare/ägare under överskådlig tid kanske främst är olika kategorier av fastighetsägare och elförbrukare, med kanske andra behov av information och teknikdemonstrationer än kraftföretagen. Vi menar fördenskull inte att det finns skäl att idag aktivt flytta programmet från Elforsk, i synnerhet inte då programmet skötts så bra. Men om kraftindustrin/elforsks ägare delvis drar sig ur eller minskar engagemanget finns det skäl att överväga var programmet ska placeras. 5.5 Kommentar till skisserat framtida samlat program enligt syntesrapporten I den syntesrapport som finns i utkast hos Energimyndigheten skisseras en framtida form av solcellsatsning med ett samlat program med tre huvudkomponenter grundläggande forskning, tillämpad forskning och marknadsinsatser och där SolEl och dess programstyrelse får en central roll som referensgrupp. Fördelar som anges är att man får ett breddat nätverk, samt ett stöd till Energimyndigheten i anslutning till beslut inom både forskning och mer kortsiktiga satsningar. En jämförelse med utvecklingen inom vindkraft är här intressant. Situationen för solel liknar situationen för vindkraft för ett par decennier sedan: höga kostnader för el i förhållande till gällande marknadspriser. en ointresserad kraftindustri, nätägare som tycker det är besvärligt, pionjärer som drar utvecklingen och introduktionen. Studier av bl.a. Staffan Jacobsson och Anna Bergek har diskuterat hur Sverige missade en industriell utveckling där andra länder som Danmark och Tyskland gjorde en tydlig satsning på området. Skillnader idag är att det finns ett mycket starkare fokus på utveckling av förnybar elproduktion, på klimatfrågan och på försörjningssäkerhet. Vidare har anslutning av småskalig elproduktion blivit mer etablerat och det sker en stark internationell utveckling inom både forskning och marknad/näringsliv. En svensk samling till en sammanhållen satsning på forskning, tillämpning och marknad för solel framstår därför som angelägen för en industriell utveckling. 16