Samverkan, psykisk hälsa och missbruk - ett nationellt perspektiv

Transkript

1 Samverkan, psykisk hälsa och missbruk - ett nationellt perspektiv Inspirationsdag psykisk hälsa och missbruk 27 januari 2016

2 Innehåll Utmaningar Aktuellt från min horisont Statistik - hur det står till? Utvecklingsarbeten Överenskommelser

3 Viktiga utmaningar inom området Ökad psykisk ohälsa bland unga ökar risken för missbruk och beroende. - Ökad användning av cannabis bland unga. Den narkotikarelaterade dödligheten har ökat sedan år I synnerhet mellan åren 2011 till 2014, från 6,4 dödsfall per invånare till 10,3 per inv. Frivilliga insatser enligt SoL har minskat samtidigt som det skett en ökning av antalet personer som skrivs in på institution enligt LVM. Fler äldre med riskfyllda alkoholvanor vilket påverkar hälso- och sjukvård och.

4 Fler utmaningar inom området Kraven på samverkan och samordning ökar. Huvudmännen efterlyser stöd i detta. Platssituationen på SiS-institutionerna. Ett familjeperspektiv behöver fortsätta utvecklas. Fortsatt kunskapsutveckling, bl.a. stöd i analys, metodutveckling och implementering. Personal- och kompetensförsörjning. Ojämlikheter i landet tillgänglighet, utbud, villkor.

5 Viktigt - nyligen och på gång Höstbudgeten Förbundskongressen - Motion dnr 15/4197 från Centerpartiet med yrkande om att SKL ska inleda en översyn av huvudmannaskapsfrågan för missbruks- och beroendevården. Statliga aktiviteter: Ds om spelberoende och sprutbyte; Ny och reviderad ANDT strategi. Förslag till nya förskrifter i LARO; Eventuellt överenskommelse på området inom EBP, Överenskommelse Psykisk Hälsa Eventuellt kan fler förslag ur missbruksutredningen bli aktuella för beredning Fjärde steget med ny förordning om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och (2015:155)

6 Aktuellt inom missbruks- och beroendevården De viktigaste händelserna, utmaningarna och behovet av kraftsamling under !

7 FN session om narkotika År 2016 kommer en extra session i FN: s generalförsamling att hållas i New York på temat narkotika (UN General Special Session on Drugs, UNGASS). Det sker vid en tidpunkt då ineffektiviteten i nuvarande narkotikapolitik är omdiskuterad i många delar av världen, och ett antal länder och territorier har antagit nya och innovativa arrangemang för att reglera cannabis. Den särskilda sessionen kommer att hållas april 2016 och kommer att bestå av: - allmän debatt - fem interaktiva flerpartsrundabordssamtal FN:s nästa extra session om narkotika (UNGASS) planeras till 2019.

8 ANDT en samlad strategi Regeringen inledde 2011 arbetet med en samlad ANDT-strategi, 2015 var det sista strategiåret. År 2014 inleddes diskussionerna om hur framtidens ANDT-arbete ska bedrivas. Regeringen utvecklar nu arbetet utifrån höga ambitioner om folkhälsoarbetet. Hälsofrämjande arbete måste vara långsiktigt, strukturerat och samordnat på alla nivåer i samhället. ANDT-uppföljning, Folkhälsomyndigheten: Regiringens åtgärdsprogram 2015:

9 Spelberoende och sprututbyte Ds 2015:48 Förebyggande och behandling av spelberoende - Ansvar för kommunerna att förebygga, behandla. - Anpassning av lagstiftning. SKL Yttrande dnr 15/5353 Ds 2015: 56 Ökad tillgänglighet till sprututbyte - Ta bort kommunernas veto. - Sänka åldersgränsen för att delta i ett sprututbytesprogram från 20 till 18 år. SKL Yttrande dnr 15/06251

10 Nya föreskrifter LARO 2016 Personer som blivit beroende av smärtstillande läkemedel ökad möjlighet att få effektiv behandling. Läkemedelsassisterad behandling nu får ges under vård som sker enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Behandlande läkare ska ha bedömt att missbruket har varit årslångt. Patienten få även möjlighet att successivt själv hantera sin medicin efter tre månader i stället för sex månader. SKL Yttrande 15/ nderegleras

11 Statlig kunskapsstyrning Fjärde steget ny förordning om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och (2015:155) Stöd till evidensbaserad praktik för ökad kvalitet i en Förhandlingar om ny EBP överenskommelse pågår EJ klar!!! - Att stärka, utveckla de regionala samverkansstrukturerna - Stödja pågående utvecklingssatsningar inom ens verksamhetsområde för evidensbaserad praktik - Fortsätta uppbyggnad av NSK-S, Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning och programråd Socialstyrelsen och SKL ska ta fram plan för hur arbetet ska fortsätta 2017 och framöver.

12 Regeringens strategi för jämlik vård Riktlinjerna för missbruk beroendevård Socialstyrelsen presenterade i mars 2014 har ett antal indikatorer för uppföljning Dessa kommer att utgöra ett underlag för att följa utvecklingen även ur ett jämlikvård-perspektiv. Arbetet ingår i regeringens strategi för en god och mer jämlik vård

13 Kartläggning av vårdlandskapet Socialstyrelsen uppdrag att kartlägga av det faktiska vårdlandskapet - skillnader i vårdutbud mellan olika kommuner och landsting/regioner förutsättningar tillgänglighet ojämlikheter i människors villkor

14 Hur ser det ut?

15 Öppna jämförelser 88 % av landets kommuner använder standardiserade bedömningsmetoder i utredningar 63 % följer fortfarande inte upp resultat av insatser på individnivå - detta försvårar arbetet med systematisk uppföljning. amforelser/missbrukochberoende

16 ÖJ - åtta nya indikatorer Läkemedelsuttag Återinskrivning i vården Dödlighet Självmord/självmordsförsök Källor: Patientregistret Läkemedelsregistret Dödsorsaksregistret

17 I vilken utsträckning har personer med alkoholdiagnos fått läkemedel som rekommenderas i NR?

18 I vilken utsträckning har personer med opiatdiagnos fått läkemedel som rekommenderas i NR?

19 Alkoholdiagnos - behandling uppföljning fortsatt vård och ens insatser efter utskrivning

20 Narkotikadiagnos - behandling uppföljning fortsatt vård och ens insatser efter utskrivning

21 Alkohol - dödlighet oavsett orsak

22 Narkotika - dödlighet oavsett orsak

23 Alkohol självmord/självmordsförsök

24 Narkotika självmord/självmordsförsök

25 Kartläggning av integrerade verksamheter och arbetssätt Fokus på personer med komplex problematik behov av insatser från både hälso- sjukvård och kommun Integrerade verksamheter personal från både hälso- sjukvård och kommun vanligast vid missbruksproblematik. Integrerade arbetssätt multidiciplinära team, uppsökande/hembesök, ACT/CM metoder ökad spridning, implementering. Sammanställning kommer.

26

27 Behovet av samverkan ökar Sjukvården och en blir mer specialiserad och fragmentiserad. Vi får fler utförare inom vård- och omsorgssektorn. Befolkningen blir äldre och vi ser fler personer med samsjuklighet och komplexa behov. Den psykiska ohälsan är omfattande och ökar. Våra samhällsekonomiska resurser är begränsade vilket ställer krav på ökad effektivitet, kortare väntetider, minskat glapp mellan olika vård- och stödinsatser, kontinuitet i vårdkedjan. Lagstiftning ställer allt större krav på samverkan och samordning.

28 Samtidigt finns det företeelser som verkar i motsatt riktning och som inte främjar samverkan I tider med begränsade ekonomiska resurser ökar behovet och intresset av gränsdragningar mellan olika huvudmän och frågor om uppgifts- och ansvarsfördelning ställs på sin spets.

29 Organisation påverkar

30

31

32 SIP - Samordnad individuell plan och Pågående stöd från flera verksamheter Behov av stöd från flera verksamheter + Behov av samordning

33 Behov av samordning? När brukare: behöver veta vem som gör vad skickas runt mellan olika verksamheter begär det När: fler kompetenser behövs för att hjälpa brukaren stödet behöver ges i särskild ordningsföljd en insats förutsätter en annan insats verksamheter sinsemellan har behov av att veta vad andra gör för att kunna ge rätt stöd det är svårt för brukare och anhöriga att samordna vårdkontakter

34 Socialtjänstlagen 2 kap 7 och Hälso- och sjukvårdslagen 3 f Insatser både från en och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående

35 Sammanfattningsvis Kraftsamling runt samverkan och samordning. Kunskapsutveckling och kunskapstillämpning. Jämlikvård. Huvudmannaskapsfrågan. Koll på förändringar i vårdlandskapet.

36 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016

37 Knivdåd i Norrköping kunde ha förhindrats Psykolog: Vi måste inse att psykiatri och beroendevård hör intimt samman: psykiatrin säger att han måste få vård för missbruk, missbruksvården säger att han först måste få hjälp för sina psykiska problem

38 Överenskommelsens målsättning, inriktning och syfte Parterna är överens om behovet av en långsiktig plan för området med gemensamma strukturer för fortsatt utvecklingsarbete utifrån bästa tillgängliga kunskap. Målsättning är att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet. Syftet med denna överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer.

39 Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen Fördelning av stimulansmedel* Landstingen: För analysarbete, målformulering och handlingsplaner 300 För att stimulera nya initiativ för att nå unga (t.ex. självinläggningsprojekt och första linjens psykiatri) Kommunerna: För analysarbete, målformulering och handlingsplaner 200 Kommunerna och landstingen: För satsning på redan befintliga ungdomsmottagningar eller att starta upp nya 130 Utvecklingsmedel till SKL: Analys, metod- och uppföljningsstöd, utveckling 60 Förstudie inför uppbyggnad och etablering av en nationell infrastruktur för kunskapsutveckling *Medlen planeras att betalas ut i början av 2016 Mkr Totalt: 845

40 Villkor för att ta del av stimulansmedlen Senast den 31 oktober 2016 ska kommuner och landsting inkomma med: Gemensam redogörelse för analys Handlingsplan utifrån de fem fokusområdena Långsiktiga och kortsiktiga mål Redovisning av användning/planerad användning av erhållna medel. Om en redovisning enligt ovan inte inrapporterats senast den 31 oktober 2016 ska medlen återbetalas. De 130 Mkr till satsning på ungdomsmottagningar betalas ut av SKL till landsting och kommuner som inkommer med: Gemensam redovisning av hur medlen ska användas för att förstärka eller starta ungdomsmottagningar. Återbetalning av medel som inte använts för ändamålet under året återbetalas till SKL, som i sin tur betalar tillbaka medlen till Kammarkollegiet.

41 Fem fokusområden Ledning, styrning och organisation Utsatta grupper Förebyggande och främjande insatser Tillgängliga och tidiga insatser Analys och Handlingsplan Enskildas delaktighet och rättigheter

42 Syftet med analys och handlingsplaner Stimulera kommuner och landsting att: uppmärksamma befolkningens behov inom de fokusområden som överenskommelsen omfattar, ange ansvarsfördelning för de behov som finns och vid behov överväga möjligheten till samorganisering där behoven är av komplex karaktär, i syfte att motverka att enskilda inte får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs, sätta upp mål och planera sin verksamhet, var för sig och gemensamt, samverka med varandra, berörda brukar- och intresseföreningar samt andra berörda aktörer på området.

43 Utvecklingsstöd (1) SKL åtar sig att: - fortsätta samordna stödinsatser och bistå kommuner och landsting med lokalt förbättringsarbete i enlighet med tidigare överenskommelser, - driva en utvecklingsverksamhet för att bistå kommuner och landsting/regioner med att ta fram befintliga data samt vid behov ge ytterligare stöd för en fördjupad analys, - stödja kommuner och landsting/regioner när det gäller att identifiera bästa tillgängliga kunskap och metodstöd för att utforma en åtgärdsplan för utveckling på de områden som analysen ger vid handen.

44 Utvecklingsstöd (2) SKL tilldelas också medel för att: - inventera och beskriva möjligheten att inrätta en långsiktigt hållbar gemensam struktur med kunskapsnoder för att stödja implementering av ny kunskap lokalt och regionalt. - ta fram en mall för insamling av data från analyser och handlingsplaner med syftet att göra nationella jämförelser som i sin tur kan vara ett stöd för kommuner och landsting i det lokala förbättringsarbetet. - Klar senast den 1 mars 2016.

45 Samordning med andra överenskommelser och satsningar Nationella suicidförebyggande arbetet Kroniska sjukdomar Nyanländas psykiska hälsa Satsning på kvinnors hälsa Sjukskrivningsmiljarden Professionsmiljarden Våld i nära relationer Statligt sommarlovsstöd Sociala barn- och ungdomsvården Förstärkt elevhälsa Området psykisk hälsa Kunskapssatsning inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet Ökad bemanning Inom äldreomsorgen

46 Kan se rörigt ut men vi ska se till att samordna utvecklingsarbetet! 2 miljoner

47 Förebyggande och hälsofrämjande Ett hälsofrämjande samhälle för alla åldrar med kunskap och möjlighet till riktad prevention för att minska hälsoklyftorna. Balansgång både stimulera: 1) Våga prata om psykisk ohälsa och Berätta hur du mår 2) Känn inte efter för mycket och Vänd fokus utåt Vem och var diskuterar vi förväntningar på livet, värderingar och existentiella frågor

48 Barn och unga Tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa med särskilt fokus på synkronisering av insatser från skolväsendet,, hälso- och sjukvård samt en utveckling av en bred och lätt tillgänglig första linjes insatser med särskilt stöd till ungdomsmottagningarna. Elevhälsan Första linjen Ungdomsmottagningar Familjecentraler BUP Socialtjänst Tillgänglighet, barns delaktighet, koll på kvalitén

49 Primärvården Primärvårdens möjlighet att effektivt möta psykisk ohälsa och minska sjukskrivningarna för psykisk ohälsa. Resurser Personal och kompetens Metoder Uppdrag Samverka med andra projekt på SKL med sjukskrivningsmiljard Triagering

50 Förebyggande och hälsofrämjande En hälsofrämjande arbetsplats och tidiga insatser för att minska risken för arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Psykosocial miljö på arbetsplatsen ny föreskrift

51 Äldre Äldres psykiska hälsa och speciella behov av insatser vid psykisk ohälsa. Första hjälpen Primärvårdens roll

52 Tvångsvården Minska behovet av tvångsåtgärder för alla åldrar, och i alla olika situationer, som regleras enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Vidmakthålla systematiskt förbättringsarbete Följa statistik, lokal och nationell analys Digitalt verktyg Innehållet i den Rättspsykiatriska vården

53 Arbete Studier, arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av psykisk ohälsa. Inventeringarna Samordningsförbunden Samarbeta AF o FK Rehabilitering

54 Självskador Bättre bemötande av personer med, eller risk för utveckla, självskadebeteende samt utveckling av det suicidpreventiva arbetet. implementera Nationella enheter Brukarföreningarna

55 Sociala investeringar Sociala investeringar som en metod för att skapa långsiktigt effektivt resursutnyttjande, genom att flytta insatserna tidigare i processen, skärpa resultatuppföljning och överbrygga olika aktörers organisation och budgethinder. Vidareutveckla Norrköping och Örebro Utfallskontrakt mm

56 Nyanlända Nyanländas psykiska hälsa, från förebyggande och hälsofrämjande insatser till specialiserad traumabehandling. - Pilot i Värmland - Hälsoinformation, Hälsoundersökningar - Hälsostöd, Primärvård - Multikulturell kompetens i specialistverksamhet - Traumaverksamheter

57 Samordning, samverkan Samordning av insatser till personer i behov av sammansatt stöd (till exempel samordnad individuell plan) och integrering/samorganisering av vård och stöd till personer med omfattande behov från flera huvudmän. SIP, verktyg för dokumentation SIP med AF och FK SIP och Skola ACT verksamheter Integrerade verksamheter

58 Ledning Effektiv styrning och ledning, utvecklingsfrämjande strukturer, god arbetsmiljö och bemötande som främjar delaktighet för alla. Analysstöd Datainsamlingar Kvalitetsregister Jämföra hur man styr i länen: - Resurser - Personal och kompetens - Metoder - Uppdrag - Vem bestämmer/har ansvar

59 Information om överenskommelsen Webbsänt PRIO-nätverksmöte 9/2

60 Utvecklingsarbete

61 Planering för arbetet 2016 pågår

62 Tack för att ni lyssnade! Zophia Mellgren Tel e-post: