MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR Skövde, Hjo, Tibro, Mariestad, Gullspång, Töreboda, Karlsborg

Transkript

1 MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR Skövde, Hjo, Tibro, Mariestad, Gullspång, Töreboda, Karlsborg Missionshusinventering inom Svenska Missionskyrkan i Västra Götaland av Stig Florén Skaraborg 3 Rapport 2014:34, bilaga 9

2 Missionshusinventeringen inom Svenska issionskyrkan i Västra Götaland Arkitekt Stig Florén, Uddevalla, har sedan 1997 inventerat missionshus, missionskyrkor, sommarhem, ungdomsgårdar och lägergårdar tillhöriga församlingar anslutna till Svenska Missionskyrkan (SMK) i Västra Götalands län. Arbetet med inventeringen har utförts på ideell basis. Svenska issionskyrkan (numera Equmeniakyrkan), Västra Götalandsregionen/Västarvet och Länsstyrelsen i Västra Götalands län/kulturmiljöenheten har på olika sätt stöttat arbetet med inventeringen. De enskilda objekten finns registrerade i Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Inventeringsmaterialet är arkiverat hos Västarvet. Rapporterna publiceras och tillgängliggörs i PDF-format genom Länsstyrelsens rapportserie. Byggnadsdokumentära färgbilder i rapporterna är generellt tagna av Stig Florén. Övriga bilder och illustrationer utgörs av material från föreningsarkiv och från privatpersoner. Rapportnr: 2014:34, bilaga 9 ISSN: X Rapportansvarig: Mats Herklint Omslagsfoto: Bråta missionshus, Gullspångs kommun Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kulturmiljöenheten Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Förord I takt med den ökade religionsfriheten växte under 1800-talet fram en stark svensk frikyrkorörelse. Så framgångsrik blev väckelsen att dess fysiska uttryck missionshusen, bönehusen, frikyrkorna kom att bli utmärkande inslag i landskapet såväl på landsbygden som i städerna. Störst bland frikyrkosamfunden är Svenska Missionskyrkan, numera en del av Equmeniakyrkan. Till skillnad mot Svenska Kyrkans kyrkobyggnader som omfattas av kulturmiljölagen, har frikyrkorna inte getts någon uppmärksamhet i bevarandelagstiftningen. Många missionshus och missionskyrkor har försvunnit genom rivning eller försäljning. Det har inte heller gjorts några systematiska försök att dokumentera dessa innan det varit för sent. I själva verket förvaltar frikyrkan ett värdefullt kulturarv bestående av såväl anspråkslösa gamla missionshus som konstnärligt påkostade och arkitektoniskt gestaltade kyrkorum. Frikyrkans kulturarv berättar viktig samhällshistoria om hur väckelserörelsens folk levde och arbetade, bad och firade sin gudstjänst. På initiativ av arkitekt Stig Florén och förre distriktsföreståndaren för Svenska Missionskyrkan i Västra Götaland, Pär Sandstedt, påbörjades 1997 ett arbete med att inventera missionsbyggnaderna. Varken Stig Florén eller Pär Sandstedt kunde då ana hur omfattande och tidskrävande detta arbete skulle komma att bli. I början av 2000-talet vände sig Stig till Regionmuseet (numera Västarvet) för att få hjälp med att systematisera dokumentationen. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har stöttat genomförandet med bl a bidrag till vissa omkostnader. Samarbetet, men framför allt tack vare Stig Floréns enastående ideella arbetsinsats, har resulterat i att inte mindre än 627 missionshus och missionskyrkor inom Västra Götalandsdelen av distriktet kunnat identifieras och dokumenteras. Inventeringen är kommunvis uppställd och följer huvudsakligen de gamla länsområdena inom Västra Götaland; Göteborgs- och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborgs län. Av länets 49 kommuner ligger samtliga utom Mellerud, Färgelanda, Åmål, Bengtfors, Dals-Ed samt Tranemo och Svenljunga kommuner inom Svenska Missionskyrkans Västra Götalandsdistrikt. Eftersom Equmeniakyrkans västra region numera även omfattar Dalsland kommer inventeringen efterhand förhoppningsvis att kunna kompletteras med dessa kommuner. Originalhandlingarna från inventeringen finns deponerade i Västarvets arkiv i Vänersborg, tillgängliga för intresserade. Större delen av materialet är även inlagt i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Västra Götaland, våren 2014 Mats Herklint Karl-Arne Karlsson Urban Erestam Länsstyrelsen Västarvet Equmeniakyrkan

4 Innehållsförteckning MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I SKÖVDE, sid 5 GAMLA MISSIONSHUSET SKÖVDE IMMANUELSKYRKAN SKÖVDE VÅMBS MISSIONSHUS TOVATORPS MISSIONSHUS HORNS MISSIONSHUS TIMMERSDALA MISSIONSHUS LERDALA MISSIONSHUS MISSIONSHUSET KLIPPAN, SKULTORP SKULTORPS MISSIONSKYRKA LORINGA MISSIONSHUS SVENTORPS MISSIONSHUS SKOGSGLÄNTANS SOMMARHEM VÄRSÅS MISSIONSKYRKA VAROLA MISSIONSKYRKA VRETENS MISSIONSKYRKA MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I HJO, sid, 44 HJO MISSIONSKYRKA GREVBÄCKS MISSIONSHUS MISSVEDENS MISSIONSHUS FRITIDSGÅRDEN I MISSVEDEN NORRA FÅGELÅS MISSIONSHUS GRANBOLETS MISSIONSHUS TORPS MISSIONSHUS FRIDENE MISSIONSHUS KORSBERGA MISSIONSHUS MOFALLA MISSIONSHUS MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I TIBRO, sid 75 TIBRO GAMLA MISSIONSKYRKA TIBRO NYA MISSIONSKYRKA HÖRNEBO MISSIONSHUS HÖRNEBOGÅRDEN SMU-STUGAN FRÖSTORP LAKENÄSGÅRDEN FAGERSANNA MISSIONSHUS och SCOUTSTUGA GRAVAFORS MISSIONSHUS TOLSBY MISSIONSHUS KROPPETORPS MISSIONSHUS NORRA HÖGSHULTS MISSIONSHUS MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I MARIESTADS KOMMUN, sid 104 MARIESTADS MISSIONSHUS MARIESTADS MISSIONSKYRKA NOLHAGENS SOMMARHEM BÄCKENS SOMMARHEM LEKSBERGS MISSIONSHUS TORSÖ MISSIONSHUS BROMMÖSUNDS MISSIONSHUS HASSLE MISSIONSHUS SJÖTORPS MISSIONSHUS RÅGLANDA MISSIONSHUS BÖCKERSBODA MISSIONSHUS ULLERVADS MISSIONSHUS LUGNÅS MISSIONSHUS MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I GULLSPÅNGS KOMMUN, sid 135 HOVA MISSIONSKYRKA HOVA PINGSTKYRKA BRÅTA MISSIONSHUS BAHULTS MISSIONSHUS GÅRDSJÖ MISSIONSHUS MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I TÖREBODA KOMMUN, sid, 155 TÖREBODA MISSIONSHUS TÖREBODA MISSIONSKYRKA GASTORPS SOMMARHEM HAJSTORPS MISSIONSSAL BODA MISSIONSHUS ÄLGARÅS MISSIONSKYRKA ANDERSTORPS MISSIONSHUS HABELSBOLETS MISSIONSHUS MYRHULTS MISSIONSHUS HALNA MISSIONSHUS FÄGRE MISSIONSHUS MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I KARLSBORGS KOMMUN del 1, sid 179 ÅSENS MISSIONSHUS KARLSBORGS MISSIONSKYRKA MISSIONSHYDDAN KARLSBORG MÖLLTORPS MISSIONSHUS MÖLLTORPS MISSIONSKYRKA MÖLLTORPS SOMMARHEM NOLTORPS MISSIONSHUS KÄRRETS FÖRSTA MISSIONSHUS KÄRRETS ANDRA MISSIONSHUS SKALLHULTS FÖRSTA MISSIONSHUS SKALLHULTS ANDRA MISSIONSHUS MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I KARLSBORGS KOMMUN del 2, sid 203 SVANVIKS MISSIONSHUS FORSVIKS MISSIONSHUS FORSVIKS MISSIONSKYRKA VIKASKOGARNAS MISSIONSHUS UNDENÄS MISSIONSHUS LINDBERGAGÅRDEN SÄTRA MISSIONSHUS LINDHULTS FÖRSTA MISSIONSHUS LINDHULTS ANDRA MISSIONSHUS IGELSTADS MISSIONSHUS HÖGHULTS MISSIONSHUS

5 MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I SKÖVDE Skövde Missionshus Immanuelskyrkan Skövde Skövde Sommarhem Våmbs Missionshus Tovatorps Missionskyrka Horns Missionshus Timmersdala Missionshus Lerdala Missionshus Klippans Missionshus Skultorps Missionskyrka Loringa Missionshus Sventorps Missionshus Skogsgläntans Sommarhem Värsås Missionskyrka Varola Missionshus Vretens Missionshus Missionshusinventering inom SMK i Västra Götaland Stig Florén

6 Skövde kommun Missionshus och missionskyrkor som är eller har varit anslutna tll SMF/SMK 6

7 Skövde kommun Missionshus och missionskyrkor som är eller har varit anslutna till SMF/SMK Nr Missionshus och -kyrkor Byggd Nedlagd Ursprungligt Nuvarande år år antal platser status Skövde Missionshus ? Rivet 2 Immanuelskyrkan Skövde I bruk 3 Skövde, sommarhem Rivet 4 Våmbs Missionshus ? Rivet 5 Tovatorps Missionskyrka Riven 6 Horns Missionshus I bruk 7 Timmersdala Missionshus Bostad 8 Lerdala Missionshus?? 40? Bostad 9 Klippans Missionshus ? Bostad 10 Skultorps Missionskyrka t 50 Bostad 11 Loringa Missionshus?? 50? Bostad 12 Sventorps Missionshus I bruk 13 Skogsgläntans Sommarhem Bostad 14 Värsås Missionskyrka I bruk 15 Varola Missionskyrka Förråd 16 Vretens Missionshus ? Bostad 7

8 GAMLA MISSIONSHUSET SKÖVDE Lars Gustavssons verkstad på Fredsgatan där de första samlingarna hölls. Läge: Skövde kommun, Torggatan 4, Skövde. Ägare: Skövde Missionsförening. Skövde centrum, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Sten Engström, Timmersdala. Byggnadens historia: Redan på 1860-talet besöktes Skövde av resepredikanter från Jönköpings Missionsförening som regelbundet kom till staden och predikade evangelium. Samlingarna skedde till en början i snickaren och repslagaren Lars Gustavssons verkstad. Den var belägen i en gammal gård från talet på Fredsgatan 11 i Skövdes centrala del. Utrymmet i verkstaden var begränsat, och möten hölls även i stadens gäst- Predikolokalen på Långgatan 16. givargård där det fanns rymligare lokaler. Efter upprepade framställningar uppläts folkskolan för mötena tills man kunde hyra en egen lokal i ett hus beläget på S:t Helenagatan 8. Huset ägdes av blanksvärtefabrikören L André, och när han byggde hus på Långgatan 16 lät han inreda en predikolokal för samlingarna i byggnadens övervåning bildades Skövdes Missionsförening i denna lokal. Den nybildade missionsföreningen började strax planera för att bygga ett eget missionshus, eftersom man tyckte att 8

9 Det gamla missionshuset vid Torggatan. Andrés lokal var alltför liten. Man köpte därför en tomt på Torggatan 4 där man 1872 uppförde ett missionshus. Här rådde en livlig verksamhet med många möten och samlingar. Församlingen hade hittills endast haft manliga medlemmar, men 1878 valdes de första kvinnorna in i församlingen. Kvinnornas inflytande var dock begränsat. Av stadgarna framgick att endast manliga medlemmar fick delta i församlingens överläggningar och beslut. Missionshuset tjänade församlingen fram till 1895 då det såldes. I avvaktan på att den nya Immanuelskyrkan stod färdig 1897 hyrde församlingen Logen Thors lokal. Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola, ynglingaförening, jungfruförening, sångkör, syförening. Källor: - De 40 åren, minnesskrift av Nils Svensson Skövde Missionsförsamling av Greta Bolin, Evert Edlund, Gideon From Skövde Missionsförsamling , av Ruth From m fl

10 IMMANUELSKYRKAN SKÖVDE Läge: Skövde kommun, Richertsgatan 1, Skövde. Ägare: Skövde Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Immanuelskyrkan sedd från Kungsgatan. Kyrkan sedd från Richertsgatan. Skövde centrum, Immanuelskyrkan markerad med rött. Uppgiftslämnare: Sten Engström, Timmersdala. Byggnadens historia: Församlingen hade sedan 1872 haft sin verksamhet i det gamla missionshuset vid Torggatan i Skövde, men 1890 väcktes frågan om ett nytt, större missionshus. Församlingen lämnade in köpanbud till stadsfullmäktige på flera olika tomter, men fick utan motivering avslag på sina anbud sålde församlingen sitt missionshus med dispositionsrätt fram till 1 oktober 1895 med förhoppningen att man då skulle kunna flytta in i en nybyggd kyrka. Nya köpanbud på tomter lämnades till kommunen, men även dessa blev avslagna. Vid ett tillfälle gällde det en tomt nära Elementarskolan, men då ansåg stadsfull- 10

11 Kyrksalen. mäktige att det skulle vara olämpligt att bygga en missionskyrka så nära nämnda läroverk. Till slut löstes frågan genom att byggmästare P J Pettersson, fabrikör E Lindholm och handlanden C J Karlstedt köpte en välbelägen tomt och sålde den vidare till församlingen. Nu påbörjades planeringen och byggarbetena för den nya kyrkan och 1897 stod den färdig. Arkitekt var A F Wahlström och byggmästare var ovan nämnda P J Pettersson. Byggnadskostnaderna uppgick till kronor installerades elektriskt ljus i kyrkan byggdes piporgeln och 1922 drogs värmeledning in som ersatte kaminerna gjordes en omfattande renovering av kyrkan varvid orgeln och estraden byggdes om och en dopgrav anordnades. Kostnaden för dessa arbeten uppgick till kronor gjordes en ny omfattande renovering och ommålning av kyrkan, varvid estraden byggdes om för tredje gången. Även orgeln byggdes om och till. Bottenplanet fick nya bänkar och mittgång. Konservator Hellström och konstnär Wallqvist medverkade vid färgsättningen. Redan i slutet på 1930-talet hade man Estraden. Kyrksalen från estraden. 11

12 diskuterat att göra en tillbyggnad av kyrkan för att få lokaler för församlingsoch ungdomsarbetet, men världskriget kom emellan och först blev det möjligt att genomföra en tillbyggnad. Arkitekt var Hilding Olofsson och byggnadsarbetena utfördes av byggnadsfirman Andersson och Johansson. Kostnaden uppgick till kronor. Tillbyggnaden utfördes öster om den ursprungliga kyrkan och omfattade tre våningar och gav goda möjligheter för en ökad verksamhet. Kyrksalen Kyrksalen Foto Åke Hägerström. Fondläktaren Foto Åke Hägerström. Kyrksalen Foto Åke Hägerström. På 1980-talet blev det återigen aktuellt med en ombyggnad av kyrkan. Önskemål framfördes om bättre biutrymmen i form av större kök, bättre kapprum och toaletter och bättre kommunikations- och samlingsutrymmen. En omfattande utredning gjordes som resulterade i sex olika förslag, varav församlingen stannade för ett som innebar att kyrkans exteriör i huvudsak bibehölls, men kyrksalen vändes 180 grader genom att entrén flyttades från Kungsgatan till Richertsgatan och utrymmen för kyrktorg, kapprum och toaletter erhölls. Vid ombyggnaden av kyrksalen kunde många ursprungliga detaljer bibehållas. Arkitekt var Ingvar Blixt, Skövde. Inredningsarkitekt var Åsa Blixt som även svarade för färgsättningen. Byggnadsarbeten utfördes av SIBO Bygg AB. Byggnadskostnaderna uppgick till kronor. Till detta kommer församlingsmedlemmarnas egna arbetsinsatser på drygt 3000 timmar. Återinvigningen ägde rum i januari Byggnadsmaterial: Grund av huggen sten, bärande stomme och fasad av tegel, yttertaket var ursprungligen belagt med skiffer, men detta har senare ersatts av kopparplåt. 12

13 Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola, scouter, tonår, konfirmationsundervisning, ungdomskör, barnkör, småbarnsmusik, kör, musikförening, veterankör, hornmusikkår, studiegrupper, pensionärsverksamhet, syförening. Immanuelskyrkan har också varit en samlingspunkt för distriktets verksamhet, och distriktets årsmöten har vanligen hållits i Immanuelskyrkan. Under senare år har ett samarbete ägt rum med Syriansktortodoxa församlingen i Skövde som även hyr lokaler i Immanuelskyrkans undervåning. Kaféet. Källor: - De 40 åren, minnesskrift av Nils Svensson Skövde Missionsförsamling av Greta Bolin, Evert Edlund, Gideon From Skövde Missionsförsamling , av Ruth From m fl Fritidsgården. Kyrktorget. Barnens vrå. Väntplatsen. Andaktsrummet. Ljusbäraren. 13

14 Församlingssalen. Köket. Bildväven i församlingssalen hängde tidigare i Skultorps Missionskyrka. Källarplanets musikrum. Öppna spisen i församlingssalen. 14

15 Övervåning Bottenvåning Källarvåning Immanuelskyrkan Skövde 1987 års ombyggnad av arkitekt Ingvar Blixt Skala 1:400 15

16 VÅMBS MISSIONSHUS Våmbs Missionshus. Läge: Skövde kommun, Våmbs socken, vid Våmbsvägen, 100 meter öster om Våmbs kyrka. Ägare: Skövde Missionsförsamling. Våmb, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Sten Engström, Timmersdala. Ingrid Andersson, Skövde. Byggnadens historia: 1908 startade Skövde Missionsförsamling en söndagsskola i Blåbandsföreningens lokal i Våmb köpte församlingen lokalen för kronor. Den fick namnet Våmbs Missionshus och här bedrevs under flera årtionden ett livligt barn- och ungdomsarbete. Ofta hölls även väckelsemöten, och många kom till tro. Efter andra världskriget avtog verksamheten. Genom förbättrade kommunikationer var det också lättare att komma ner till Immanuelskyrkan i Skövde, och delta i verksamheten där lades verksamheten ner i Våmb, och missionshuset såldes till Skövde kommun för kronor. Byggnaden revs senare. Byggnadsmaterial: Grund av stenmaterial, stomme av trä, fasad av träpanel, tak av tegel. Verksamhet: Gudstjänster, väckelsemöten, söndagsskola, scouter, juniorer. Källor: - Skövde Missionsförsamling av Greta Bolin, Evert Edlund, Gideon From Skövde Missionsförsamling , av Ruth From m fl Våmbs Missionshus. 16

17 TOVATORPS MISSIONSHUS Signe Svensson och Axel Jansson vid sista mötet i Tovatorps Missionshus Läge: Skövde kommun, Frösve socken. Fastighetsbeteckning: Tovatorp 1:17. Ägare: Tovatorps Missionsförsamling, senare Skövde Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Missionshuset, markerat med rött, ligger norr om Skövde. Uppgiftslämnare: Sten Engström, Timmersdala. Byggnadens historia: Tovatorps Missionsförening bildades någon gång under 1880-talet fick föreningen en tomt som gåva för att på denna kunna bygga ett missionshus eller 1903 uppförde också föreningen ett missionshus till en kostnad av kronor. Pengarna gick huvudsakligen till byggnadsmaterialet, arbetena utfördes av frivilliga. Möten anordnades i missionshuset med hjälp bl a från Skövde Missionsförsamling och Västergötlands Missionsförening. Med åren minskade verksamheten i omfattning, och 1965 införlivades församlingen med Skövde Missionsförsamling. Verksamheten bedrevs sedan som en utpost till Skövde, men 1978 lades verksamheten ner. Senare såldes missionshuset och det är nu rivet. I ett värdeutlåtande från år 1978 anges att byggnadsytan var 68 m2 och tomtytan 250 m2. Byggnadsmaterial: Grund av huggen sten, stomme av trä, fasadbeklädnad av stående träpanel, invändig beklädnad med pärlspontad panel, tak av tegel. Verksamhet: Gudstjänster. Källor: - Skövde Missionsförsamling , av Ruth From m fl Tovatorps Missionshus, beskrivning av Lars Erik Andersson Skövde Tidningsartikel om missionshusets nedläggning 21 aug Värdeutlåtande över missionshuset från O H Olofsson Arkitektkontor AB

18 HORNS MISSIONSHUS Missionshuset från nordväst. Läge: Skövde kommun, Horns socken, en km sydost om Horns kyrka. Fastighetsbeteckning: Horn 4:14. Ägare: Horns Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Trakten kring Horns kyrka, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Sten Engström, Timmersdala. Byggnadens historia: Sten Engström berättar: Historien om missionshuset börjar med Svenning Engström, ursprungligen från Frösve. Han gick på 1860-talet i smedlära i Jönköping och blev då omvänd i Stora Missionshuset. År 1875 flyttade han till Horn och tog över bysmedjan. Redan på 1870-talet samlades det en grupp av troende runt Svenning och hans familj. De hade möten i hemmen med tillresande predikanter från Alliansmissionen och Vestergötlands Missionsförening. Exakt när församlingen bildades finns det ingen uppgift om, men från 1897 finns det kassabok över Horns Friförsamling. Även namnet Horns Missionsförening har använts innan den fick namnet Horns Missionsförsamling. Under en lång tid hölls verksamheten i hemmen, men församlingen växte och det blev mer och mer problematiskt. I början av 1900-talet hade Svenning överlåtit sin rörelse på sonen Albert och byggt ett nytt hus med en liten egen smedja. På samma tomt byggdes sedan ett missionshus som invigdes gjordes det en stor invändig renovering av Missionshuset. På 1980-talet gick församlingen samman med Betelförsamlingen i Binneberg, som då tillhörde Helgelseförbundet. Under en tid var församlingen ansluten både till Svenska Missionsförbundet och Helgelseförbundet. När EFK bildades valde församlingen att från 1996 enbart tillhöra denna. 18

19 1998 gjordes en tillbyggnad av missionshuset och det fick då sitt nuvarande utseende. Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola, ungdomsverksamhet, sånggrupper. Byggnadsmaterial: Grund av stenmaterial, stomme av trä, utvändig klädsel av stående lockpanel, tak av tegel. Missionshuset från sydost. Plan av bottenvåning. Horns Missionshus Efter ritning av Arne Lindgren / SF 19

20 TIMMERSDALA MISSIONSHUS Missionshuset 2011 ombyggt till bostad. Läge: Skövde kommun, Timmersdala socken, Grönegården, en km sydost om Timmersdala kyrka. Ägare: Timmersdala Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Timmersdala, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Sten Engström, Timmersdala. Byggnadens historia: Den evangeliska väckelsen nådde Timmersdala redan på 1860-talet då en grupp troende samlades till bönemöten. Ägaren till Grönegården, Johan Ambjörnsson, skänkte tomtmark och 1898 uppfördes ett missionshus på tomten. Byggmästare var J A Enander anslöt sig församlingen till SMF. Missionshuset blev mycket välbesökt och kom att fungera som ett andligt centrum i bygden gjordes en genomgripande renovering av missionshuset anslöt sig församlingen till Helgelseförbundet. Senare gick församlingen samman med pingstförsamlingen och verksamheten flyttades till Filadelfia i Timmersdala såldes missionshuset till privatbostad. Byggnadsmaterial: Grund av stenmaterial, stomme av trä, utvändig klädsel av stående lockpanel, tak av tegel. Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola, juniorer. Källor: - Boken om Timmersdala av Arne Sträng

21 Söndagsskolan framför missionshuset Gammal interiörbild från missionshuset. Väggmålningarna är utförda av Olof Werner, söndagsskollärare i församlingen. Sentida interiörbild. Även här är väggmålningarna utförda av Olle Werner. Vindsvåning Sektion TIMMERSDALA MISSIONSHUS efter bygglovritning av Curt Wänerlind 1968 / SF 2011 Bottenvåning 21

22 LERDALA MISSIONSHUS Missionshuset ombyggt till bostad. Läge: Skövde kommun, Lerdala socken, en halv km öster om Lerdala kyrka. Ägare: Lerdala Missionsförsamling, numera privatperson. Besök: foto, intervju. Byggnadsmaterial: Grund av stenmaterial, stomme av trä, utvändig klädsel av stående lockpanel, tak av tegel. Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola? Lerdala, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Sten Engström, Timmersdala. Byggnadens historia: Uppgifter saknas om husets historia. Verksamheten är numera nedlagd och huset användes som bostad. Missionshuset från norr. 22

23 MISSIONSHUSET KLIPPAN, SKULTORP Missionshuset Klippan år 2000, ombyggt till bostad. Läge: Skövde kommun, Norra Kyrketorps socken, Skultorp. Ägare: Skultorps Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Skultorp, missionshuset Klippan markerat med rött. Uppgiftslämnare: Rut och Gilbert Lorentzon, Skultorp. Byggnadens historia: Redan organiserades en frikyrklig verksamhet i Skultorpsbygden, och norra Kyrketorps Missionsförening bildades. Möten hölls till att börja med i hemmen, i en källarlokal i Höglanda och i Skogslund, en fastighet på vägen till Klagstorp ägd av Altona Blåbandsförening ombildades församlingen till Skultorps Missionskrets, och efterhand växte verksamheten i omfattning och man kände behov av en egen lokal. I februari 1919 sände Skultorps Missionskrets genom Gideon Fransson ut ett upprop till insamling för ett missionshus i Skultorp. Godsägare Blomqvist skänkte en tomt sydväst om Skultorps samhälle, och byggandet av missionshuset påbörjades sommaren Robert Fransson var ansvarig för utformningen av byggnaden. Han anses ha haft dåvarande I 9:s musikpaviljong som förebild till exteriören. Missionshuset stod klart i oktober 1920 och fick namnet Klippan. Huset bestod av ett enda rum med en förstuga. Till höger i rummet fanns en kamin och rakt fram ett podium med talarstol och orgel. Verksamheten växte och redan 1925 var det dags för en tillbyggnad innehållande en liten samlingslokal, lilla salen. 23

24 1941 blev missionshuset Klippan ianspråktaget av försvaret, och verksamheten fick återigen flyttas till hemmen. Samtidigt skedde också en förändring av samhället genom att många flyttade in till det centrala Skultorp, och församlingen beslöt så småningom att anskaffa ett mer centralt beläget missionshus inköptes därför en sommarstuga vid Höglandavägen i Skultorp, och efter att huset ställts i ordning flyttades verksamheten dit. Missionshuset Klippan såldes 1961 för 3000:- efter att en längre tid ha stått öde. Huset byggdes om till bostad. Byggnadsmaterial: Grund av stenmaterial, stomme av trä, utvändig beklädnad av stående panel, tak av tegel. Verksamhet i byggnaden: Gudstjänster, söndagsskola. Källor: - På väg, anteckningar från en studiecirkel, Skultorp 1977 av Valdemar Johansson. - Skövde Missionsförsamling av Ruth From m fl Gammal bild av missionshuset Klippan. 24

25 SKULTORPS MISSIONSKYRKA Gammal bild av missionshuset. Läge: Skövde kommun, Höglandavägen 1, Skultorp. Fastighetsbeteckning: Skultorp Svärtag 1:45 och Nytorp 4:3. Ägare: Skultorps Missionsförsamling, senare Skövde Missionsförsamling. Missionskyrkan år Skultorp, missionskyrkan markerad med rött. Besök: foto, uppmätning, intervju. Uppgiftslämnare: Rut och Gilbert Lorentzon, Skultorp. Byggnadens historia: Församlingens första missionshus, kallat Klippan, ersattes 1949 av en sommarstuga vid Höglandavägen i Skultorp som ställdes Kyrkan med Värsås-stugan i förgrunden. i ordning till missionshus. Huset har senare byggts om ett flertal gånger för att bättre tjäna sitt ändamål. Byggnaden bytte namn till missionskyrka iordningställdes en källare för juniorernas arbetsmöten inköptes en Värsås-stuga som uppfördes på tomten och ianpråktogs för 25

26 Kyrksalen år Gammal bild av kyrksalen. söndagsskolan, ungdoms- och scoutverksamheten gick församlingen samman med Skövde Missionsförsamling. Verksamheten i Skultorp har efterhand minskat och efter år 2000 lades verksamheten ner och missionskyrkan såldes. Den användes nu som bostad. Byggnadsmaterial: Grund av betongsten, stomme av trä, utvändig klädsel av stående träpanel, tak av tegelpannor. Verksamhet i byggnaden: Gudstjänster, symöten, söndagsskola, scouter, juniorer, ungdomskör, musikförening. Källor: - På väg, anteckningar från en studiecirkel, Skultorp 1977, Valdemar Johansson. Nattvardsbordet med bildväv. Köket. 26

27 SKULTORPS MISSIONSKYRKA Uppmätning Stig Florén 27

28 LORINGA MISSIONSHUS Gammal bild av missionshuset. Läge: Skövde kommun, Loringa socken Besök: foto. Uppgiftslämnare: Rut och Gilbert Lorentzon, Skultorp. Byggnadens historia: Verksamheten är numera nedlagd och missionshuset är ombyggt till bostad. Byggnadsmaterial: Grund av natursten, stomme av trä, fasad av stående träpanel, tak av tegel. Verksamhet: Gudstjänster. Skultorpstrakten, Loringa Missionshus markerat med rött. Missionshuset år 2000, efter ombyggnad till bostad. 28

29 SVENTORPS MISSIONSHUS Missionshuset sett från sydost. Läge: Skövde kommun, Sventorps socken, Björstorp, 2,7 km nordost om Sventorps kyrka. Ägare: Sventorps Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Igelstorptrakten, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Pastor Lennart Peterson, Falköping. Svea Persson, Sventorp. Britta Dunell-Gustafsson, Sventorp. Byggnadens historia: Sventorps Missionsförsamling bildades Vid ett sammanträde antecknade sig en grupp om cirka 15 personer för att medverka till att ett missionshus uppfördes i Sventorp. Medel till byggandet samlades in genom teckningslistor och Sventorps gård skänkte en tomt. Många skänkte också gåvor eller gjorde frivilliga arbetsinsatser till bygget och 1878 stod missionshuset färdigt. Senare byggdes även ett bostadshus samt ett stall för kyrkbesökarnas hästar på tomten. Missionshuset har en nästan kvadratisk plan och torde ursprungligen ha bestått av ett enda stort rum med betydligt högre rumshöjd än den nuvarande kyrksalen och med plats för cirka 200 personer. Ett stöd för denna tanke får man vid ett besök på missionshusets vind där vackra målerier från en tidigare period kan beses på ytterväggarnas insidor. Renovering och ombyggnader utfördes 1937 och 1958, varvid missionshuset fick sin nuvarande planutformning. Missionshuset från norr. 29

30 Kyrksalen Källor: - Ett kort sammandrag öfver Sventorps Missionsförenings tillkomst och verksamhet sedan år 1891, handskriven historik skriven av församlingens sekreterare. Kyrksalen från estraden. Byggnadsmaterial: Grund av huggen sten, ytterväggar av s k gjuteteknik d v s en sorts betong bestående av kalksten och bruk. Ytterväggarna har sedan spritputsats och vitkalkats, taket är belagt med tegel. Mellanväggarna är utförda i trä. Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola, nyingar, scouter, juniorer, ungdomsförening, sångkör, musikgrupp, syförening. Estraden. Detalj av väggmålning, synlig på vinden. 30

31 Lilla salen. Församlingssalen användes även i barn- och ungdomsarbetet. 31

32 Trolig ursprunglig utformning Uppmätningsritning från 2011 Skala SVENTORPS MISSIONSHUS Rekonstruktion och uppmätning / Stig Florén 32

33 SKOGSGLÄNTANS SOMMARHEM Skogsgläntans Sommarhem, målning av E Olsson. Läge: Skövde kommun, 6 km norr om Igelstorp. Ägare: Sventorps Missionsförsamling. Uppgiftslämnare: Svea Persson, Sventorp. Byggnadens historia: Skogsgläntan var ett gammalt hus som församlingen köpte och gjorde i ordning till mötes- och ungdomslokal Sommarhemmet var i funktion till omkring år 1970 då verksamheten lades ner och byggnaden såldes till en privatperson. Den är numera ombyggd till bostad. Verksamhet: Gudstjänster, ungdomsverksamhet, vårfirande. Igelstorpstrakten, Skogsgläntans Sommarhem markerat med rött. 33

34 VÄRSÅS MISSIONSKYRKA Missionskyrkan från sydväst. Läge: Skövde kommun, Värsås socken, Djursätravägen 17, Värsås. Fastighetsbeteckning: Värsås Sörgården 4:9. Ägare: Värsås Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Missionskyrkan från nordost. Värsås, missionskyrkan markerad med rött. Uppgiftslämnare: - Pastor Lennart Peterson, Falköping. - Ingvar Gunnarsson, Värsås. Byggnadens historia: Den evangeliska väckelsen nådde Värsås redan på 1850-talet. Prästerna i Värsås Gammal bild av missionshuset från sydväst. kyrka var positiva till den nya rörelsen och upplät kyrkan för missionsmöten och gudstjänster. Samlingar ägde också rum i skolan och i fröknarna Ortmans barnhem i Värsås. 34

35 Kyrksalen slöt sig de troende samman och bildade Wersås Missionsförening som 1921 ombildades till Värsås Missionsförsamling inköpte församlingen barnhemmet och höll där de flesta av sina sammankomster. Vid större möten var lokalerna i barnhemmet dock för små, och möjligheten att hålla möten i kyrkan hade försvårats genom att nya unga präster i kyrkan var motståndare till den fria andliga verksamheten. Församlingen beslöt därför 1882 att bygga ett eget gudstjänsthus. En tomt anskaffades och arbetet påbörjades samma år. En hemmansägare åtog sig att skaffa tegel till bygget och i utbyte fick han barnhemmet. Grundläggningarbetena och transporten av teglet fick missionsvännerna själva ombesörja stod missionshuset färdigt och hade då inklusive inredning kostat kronor. Missionshuset rymde med sina två salar 350 personer. Missionshuset tjänade församlingen utan större förändringar fram till 1956 då en omfattande renovering av byggnaden genomfördes för en kostnad av kronor. Därvid ändrades kyrksalen så att församlingen, som tidigare satt vänd mot söder, nu sitter vänd mot norr, och kyrk- Kyrksalen från estraden. Bibelspråkstavla på kyrksalens vägg. salens läktare togs bort. Byggnadens namn ändrades till Värsås Missionskyrka kompletterades kyrkan med en tillbyggnad i två plan med en sammanlagd yta av 270 kvm innehållande lokaler för församlingen och ungdomsarbetet. Kostnaden uppgick till kronor förnyades estraden i kyrksalen och kyrkan målades om invändigt. 35

36 Församlingssalen. Byggnadsmaterial: I ursprunglig byggnad: grund av huggen sten, väggar och fasader av tegel, yttertak av tegel. I tillbyggnaden: grund av betong, stomme av trä, fasader av tegel, yttertak av papp. Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola, nyingar, scouter, tonår, konfirmationsundervisning, barnkör, ungdomskör, musikkår, musikförening, syförening, pensionärsverksamhet, bibelstudier, alfakurser, tältmötesserier. Mysvrån vid församlingssalen. Källor: - Värsås Missionsförsamling jubileumsskrift 1973, Stig-Arne Jacobsson. Samlingsrummet i källarvåningen. Kapprummet. Ungdomsrummet. 36

37 Bottenvåning Källarvåning VÄRSÅS MISSIONSKYRKA Efter bygglovritning av R Hagstedt 1979 Skala 1:200 / SF

38 VAROLA MISSIONSKYRKA Missionskyrkan från sydväst 2010 Läge: Skövde kommun, Varola socken, en km nordväst om Varola kyrka. Fastighetsbeteckning: Varola Prästbol 9:1. Ägare: före 2010 Varola Missionsförsamling, därefter Gösta och Gunvor Kvick. Besök: foto, intervju. Uppgiftslämnare: - Pastor Lennart Peterson, Falköping. - Britt Svensson, Varola. - Stefan Nilszén, Älvsjö. Foto: Stefan Nilszén. Missionshusets västfasad tidigt 1900-tal. Ingångarna har nu fått små förstukvistar. Varola, missionskyrkan markerad med rött. Missionshuset efter 1960 års renovering. Ungdomsföreningen framför västfasaden Byggnaden från nordost

39 Kyrksalen annandag jul Foto: Stefan Nilszén. Byggnadens historia: uppstod en väckelse i Varolabygden. Prosten i Varola, Jakob Otterström, var positiv till väckelsen så länge den höll sig inom kyrkans ram och möten hölls bl a i Varola kyrka och i skolan. En syförening bildades 1870, en söndagsskola startades 1876 och 1884 bildades Varola Friförsamling. Några år senare kom unga, nya präster till Varola kyrka och de hade en annan inställning till väckelsen. Det var nu inte längre möjligt för friförsamlingen att hålla möten varken i kyrkan eller i skolan. Församlingen satsade därför på att bygga ett missionshus för sin verksamhet. Bygget påbörjades 1885 och intresset var stort i bygden. Även de som inte var medlemmar i församlingen ställde upp och hjälpte till. Det berättas att några Varola-bor körde fram stockar till bygget nattetid för att inte bli kända som församlingens vänner. När missionshuset stod färdigt 1886 hade församlingen därför inga stora skulder. Bröllop i kyrksalen 1954, Maj-Britt Johansson och Pontus Nilszén. 39

40 Källor: - Varola Missionsförsamlings historia av Pontus Nilszén En bit av Varola, Varola Missionsförsamling 100 år 1984, av Pontus och Stefan Nilszén m fl Varola Missionsförsamling en bildberättelse av Stefan Nilszén Fonden efter 1960 års ombyggnad genomfördes en renovering av missionshuset. Nya bänkar sattes in i kyrksalen och vedkaminen, som stått mitt i salen, flyttades till den bakre väggen gjordes en omfattande om- och tillbyggnad av missionshuset projekterad av ingenjör Curt Wänerlind, Götene. Kyrksalen fick ett nytt utseende med mittgång. Estraden gjordes öppen, ett nattvardsbord placerades vid fondväggen och predikstolen vid sidan. Ingången till kyrkan flyttades från långsidan till södra gaveln och kyrkan fick en utökad lilla sal ändrades byggnadens namn till Varola Missionskyrka gjordes en tillbyggnad med en rymlig entré och en handikapptoalett. Estradens fondvägg målades i en mångfald färgtoner och utvändigt målades huset om i en röd färg hade antalet medlemmar i församlingen minskat, verksamheten lades ner och missionskyrkan såldes. Kommen till mig i alle Tavla från missionshusets fondvägg. Byggnadsmaterial: Grund av sten, stomme av trä, fasaderna var ursprungligen klädda med stående träpanel men kläddes senare med asbestcementskivor ( Sidiplattor ), taket är belagt med tegel. Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola, nyingar, scouter, juniorer, ungdomsförening, syförening, bibelstudier. Varola Missionskyrka efter 2002 års tillbyggnad. 40

41 VRETENS MISSIONSKYRKA Gammal bild på Vretens Missionshus från väster. Läge: Skövde kommun, Edsåsa socken, Vreten, en km sydväst om Vretens kyrka. Ägare: Ursprungligen Vretens Missionsförsamling, numera privatperson. Besök: foto, intervju. Vreten, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: - Pastor Lennart Peterson, Falköping. - Ingemar Fredriksson, Vreten. Byggnadens historia: Grevinnan Anna Charlotte Posse på Vretens gård kallade väckelsens predikanter till Vreten och tog emot dem på sin gård. De predikade i den närbelägna sockenkyrkan. En församling bildades Församlingens sammankomster ägde rum i hemmen och i skolan. Gammal bild av fasaden mot sydost. 1918, när skolan byggts om och inte längre ansågs lämplig för sammankomsterna, beslöt församlingen att undersöka möjligheten att bygga ett eget missionshus. Greve Posse på Vretens gård lät församlingen arrendera en tomt och på våren 1922 påbörjades byggandet av missionshuset. Bygdens folk ställde upp, timmer skänktes och många frivilliga dagsverken utfördes. I november samma år stod missionshuset klart. Byggnadskostnaden uppgick till kronor. 41

42 Estraden i kyrksalen kunde församlingen friköpa missionshustomten gjordes en genomgripande renovering av missionshuset. Stora salen minskades och ett rum erhölls för söndagsskolan och mindre samlingar. Huset värmeisolerades, elvärme, vatten och avlopp installerades. Även denna gång ställde bygdens folk upp med virke och frivilliga dagsverken. Kostnaden för renoveringen uppgick till kronor. Namnet ändrades till Vretens Missionskyrka. År 1997 lades verksamheten ner och fastigheten såldes. Den har under flera år använts av Svenska kyrkan men är numera ett privatägt bostadshus. Bilder från lilla salen före Byggnadsmaterial: Grund av stenmaterial, stomme av trä, fasaden var ursprungligen klädd med liggande träpanel, senare med stående panel, tak av tegel. Verksamhet: Gudstjänster, söndagsskola, nying, scout, juniorförening, ungdomsförening, sångförening, syförening. Källor: - Handskriven historik från 1927 av Fritz Andersson, församlingens sekreterare. - Maskinskriven historik från 1972 då missionshuset var 50 år. - Vretens Missionsförsamling, väckelse, historik och verksamhet av Bertil Fredriksson och Gunnel Marwén, ur Billingsbygden Takbelysning i lilla salen. 42

43 Missionskyrkan 2011 ombyggd till bostad. Till det yttre har utseendet från 1968 i huvudsak bevarats. Interiör av kyrksalen efter 1968 års ombyggnad. Lilla salen. Söndagsskolans standar. 43

44 MISSIONSHUS OCH MISSIONSKYRKOR I HJO Hjo Missionskyrka Grevbäcks Missionshus Missvedens Missionshus Fritidsgården i Missveden Norra Fågelås Missionshus Granbolets Missionshus Torps Missionshus Fridene Missionshus Korsberga Missionshus Mofalla Missionshus Missionshusinventering inom SMK i Västra Götaland Stig Florén

45 Hjo kommun Missionshus och missionskyrkor 45

46 Hjo kommun Missionshus och missionskyrkor som är ägda eller har ägts av församlingar anslutna till SMF/SMK eller Västergötlands Missionsförening. Nr Missionshus och -kyrkor Byggd Nedlagd Ursprungligt Nuvarande år år antal platser status Hjo Missionskyrka I bruk 2 Grevbäcks Missionshus 1880-t ? Rivet 3 Missvedens Missionshus 1870-t ? Rivet 4 Fritidsgården i Missveden I bruk 5 N Fågelås Missionshus Bostad 6 Granbolets Missionshus Nedbrunnet 7 Torps Missionshus ?? 100? Hembygdsgård 8 Fridene Missionshus 1890-t 1980-t 100? Församlingshem 9 Korsberga Missionshus I bruk 10 Mofalla Missionshus I bruk 46

47 HJO MISSIONSKYRKA Missionskyrkan från nordväst. Läge: Hjo kommun, Hjo socken, Torggatan 3, Hjo. Fastighetsbeteckning: Duvan 3. Ägare: Hjo Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Missionskyrkan från nordost. I bakgrunden ses Lutherska Missionshuset. Hjo, missionskyrkan markerad med rött. Uppgiftslämnare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Hjo. Byggnadens historia: Den evangeliska väckelsen nådde Hjo på 1850-talet genom resande kolportörer och predikanter. Till att börja med hölls möten i hemmen men 1862 uppförde missions- Missionskyrkan kallades ursprungligen Betelkapellet. Bild från

48 Kyrksalen 2012, konstverket bakom nattvardsbordet är skapat av Gerd Allert. vänner i staden och den omgivande landsbygden ett missionshus i trä på tomt 32 vid Trädgårdsgatan i Hjo, Lutherska Missionshuset. Huset gav rymliga lokaler för verksamheten uppstod delade meningar inom församlingen beträffande läran om försoningen. Detta medförde att inflytelserika medlemmar som företrädde den s k gamla åskådningen utestängde de som hade en friare åskådning från församlingen. De utestängda bildade då en ny församling med namnet Hjo Kristna Brödraförening. Namnet ändrades senare till Hjo Missionsförsamling. Brödraföreningen höll till att börja med sina samlingar i hemmen och i en förhyrd sal vid Hantverkargatan. Lokalen visade sig dock vara för liten för församlingens behov och en tomt inköptes vid Torggatan, omedelbart intill Lutherska Missionshuset, för att församlingen skulle kunna uppföra en egen kyrka där. En av församlingsmedlemmarna änkefru Kristina Ström skänkte en grundplåt på 1000 kronor, och kyrkobyggmästaren Anders Pettersson Kyrksalen med läktare. Kyrksalen omkring år

49 från Värsås utarbetade ritningar och 1885 kunde kyrkan byggas. Den fick namnet Betelkapellet och innehöll en större sal med 300 platser och en mindre sal samt bostad för vaktmästaren. Byggnadskostnaden uppgick till cirka kronor. Kyrkan hade ursprungligen ett torn över gatufasaden men detta revs Med tiden växte församlingen och kraven på utrymmen ökade gjordes därför en tillbyggnad. Kyrksalen förlängdes, fondpartiet förnyades och antalet platser ökades till cirka 500. Kyrkans yttre förändrades dock inte avsevärt. Namnet Betelkapellet ändrades till Missionskyrkan. Kostnaderna för ombyggnaden uppgick till cirka kronor ordnades en dopgrav under estraden gjordes en grundlig renovering av kyrkan både in- och utvändigt. Kyrksalens fond och talarstolen ändrades, huset målades om, yttertakets cementtakpannor ersattes med galvaniserad plåt och centralvärme installerades inköptes en pedalorgel med 5 stämmor restaurerades kyrksalen för kronor inköptes en piporgel för kronor inköpte församlingen grannfastigheten Duvan 2, och en tidigare banklokal inreddes till ungdomshem byggdes huset samman med missionskyrkan. På 1980-talet renoverades kyrkan på nytt. - Hjo Kristna Brödraförsamling , utgiven av församlingen Hjo Missionsförsamling 100 år, utgiven av församlingen Kyrksalen Byggnadsmaterial: Grund av natursten, stomme av tegel utvändigt slätputsad, yttertak av falsad och målad slätplåt. Verksamhet i byggnaden: Gudstjänster, söndagsskola, barnverksamhet, nyingar, scouter, tonår, konfirmationsundervisning, ungdomskör, sångkör, musikförening, syförening, pensionärsverksamhet, studieverksamhet. Källor: - Hjo Kristna Brödraförening , utgiven av församlingen

50 Församlingsvåningen. Församlingsvåningen. Kristusbild i församlingsvåningen. Söndagsskolans rum. 50

51 Plan av bottenvåning HJO MISSIONSKYRKA efter bygglovritning från 1982 av Stig Axell, Atrio Jönköping 51

52 GREVBÄCKS MISSIONSHUS Gammal bild på missionshuset. Läge: Hjo kommun, Grevbäcks socken, 1 km nordväst om Grevbäcks kyrka. Fastighetsbeteckning: Nolberga 1:8. Ägare: Hjo Missionsförsamling. Grevbäck, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Hjo. Byggnadens historia: När Hjo Kristna Brödraförsamling köpte tomten vid Torggatan 3 i Hjo för att där bygga Betelkapellet fanns ett magasin på tomten. Det monterades ner och flyttades till Grevbäck där församlingen i slutet av 1880-talet monterade upp och ställde i ordning det till ett missionshus. Verksamheten i missionshuset drevs som en utpost till missionsförsamlingen i Hjo fram till 1973 då verksamheten lades ner och huset såldes. Huset är numera rivet. Verksamhet i byggnaden: Gudstjänster, söndagsskola, juniorförening, syförening. Källor: - Hjo Missionsförsamling 100 år, utgiven av församlingen Juniorföreningen i Grevbäck

53 MISSVEDENS MISSIONSHUS Söndagsskolan samlad utanför missionshuset Läge: Hjo kommun, Hjo socken, Missveden. Fastighetsbeteckning: Missveden 1:28. Ägare: Tidvis Hjo Missionsförsamling och tidvis Missvedens Missionsförsamling. Besök: foto. Missveden, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Hjo. Byggnadens historia: Missionshuset byggdes troligen någon gång i början av 1870-talet, sannolikt som en utpost till Hjo Missionsförsamling som bland annat höll söndagsskola där. Huset gick under namnet söndagsskolhuset. Men även gudstjänster, möten och ungdomsverksamhet förekom. Omkring begärde missionsvännerna i Missveden att själva få ta hand om arbetet. Gruppen kallade sig Missvedens Församling av Troende och höll sitt första årsmöte Församlingen drev verksamheten i missionshuset fram till 1961 då församlingen upphörde och missionshuset och verksamheten överläts till Hjo Missionsförsamling. Missionshuset renoverades och återinvigdes i oktober Verksamheten utvidgades genom att den intilliggande bondgården Nolgården/ 53

54 Sörgården inköptes 1963, rustades upp och ställdes i ordning som fritidsgård för församlingen lades verksamheten i missionshuset ner och huset revs därefter. Byggnadsmaterial: Grund av natursten, stomme av trä, utvändig klädsel av stående träpanel, tak av tegel. Verksamhet i byggnaden: Gudstjänster, söndagsskola, ungdomsverksamhet. Källor: - Hjo Missionsförsamling 100 år, utgiven av församlingen Den gamla missionshustomten är numera öde. 54

55 FRITIDSGÅRDEN I MISSVEDEN Det gamla bostadshuset är nu huvudbyggnad på fritidsgården. Sedd från sydost. Läge: Hjo kommun, Hjo socken, Missveden. Fastighetsbeteckning: Missveden Nolgården 1:3 och Missveden Sörgården 2:4 Ägare: Hjo Missionsförsamling. Besök: foto, intervju. Huvudbyggnaden från nordväst. Uppgiftslämnare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Hjo. Missveden, fritidsgården markerad med rött. Byggnadens historia: Hjo Missionsförsamling hade drivit verksamhet i Missvedens missionshus som en utpost till församlingen. Verksamheten utvidgades genom att den intilliggande bondgården Nolgården / Sörgården inköp- 55

56 Den gamla ladan ombyggd till samlingslokal. tes 1963, rustades upp och ställdes i ordning som sommarhem och lägergård för församlingen. Gården utnyttjas sommartid vid gudstjänster, friluftsmöten, ungdomsverksamhet, hajker, läger och söndagsskolfester. Gården utgör en stor tillgång för hela församlingens arbete och hyrs också ut till skolklasser och flera olika organisationer för lägerverksamhet. Byggnaderna på gården består av det gamla bostadshuset, en lada som byggts till med en glasveranda och ställts i ordning till samlingslokal för användning sommartid, en byggnad med toaletter, en liten gäststuga samt två vindskydd för övernattning. I nära anslutning finns lämpliga markområden för tältläger samt en stor bollplan. Byggnadsmaterial: Det gamla bostadshuset: grund av natursten, stomme av timmer, utvändigt klädd med stående träpanel, tak av tegel. Ladan med sin glasveranda. Verksamhet i anläggningen: Gudstjänster, barn- och ungdomsverksamhet, läger. Källor: - Hjo Missionsförsamling 100 år, utgiven av församlingen Toalettrumsbyggnaden. 56

57 Till gården hör stora markområden lämpliga för läger. Orienteringstavla. I skogsbrynet ligger ett vindskydd för övernattning i det fria. 57

58 NORRA FÅGELÅS MISSIONSHUS Norra Fågelås Missionshus i Isleryd sett från söder. Läge: Hjo kommun, Norra Fågelås socken, Isleryd, 5 km sydväst om N Fågelås kyrka. Fastighetsbeteckning: Isleryd 1:6. Ägare: Tidigare Fågelås Missionsförsamling, numera privatperson. Besök: foto. Isleryd, missionshuset markerat med rött. Uppgiftslämnare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Hjo. Byggnadens historia: Våren 1876 nåddes Hjo och trakten däromkring av en omfattande evangelisk väckelse bildade de troende i Norra och Södra Fågelås en egen församling, som kom att omfatta inte mindre än 224 personer. Under de närmast följande åren arbetade församlingen i enighet, men under 1880-talet delades församlingen i två, en i Norra Fågelås och en i Södra Fågelås. I Norra Fågelås Missionsförsamling bildades en Ynglingaförening, som 1894 föreslog att församlingen skulle bygga ett missionshus. Församlingen samtyckte och man började samla pengar till bygget. Ynglingaföreningen lämnade en grundplåt på 50 kronor, men det dröjde till 1899 innan det var möjligt att gå vidare med byggplanerna. Ägaren till Isleryds Skattegård upplät ett markområde som tomt för missionshuset, och församlingen beslöt att uppföra ett missionshus som skulle rymma två salar och bostad för vaktmästare. 58

59 Stora salen skulle rymma cirka 300 sittplatser, och huset skulle uppföras av bräder med fyllnad av spån. En byggnadskommitté utsågs och arbetena påbörjades. Efter gemensamma ansträngningar stod missionshuset klart och invigdes Byggnadskostnaderna uppgick till 7000 kronor. En vaktmästare anställdes som fick fri bostad mot att han ombesörjde städning, eldning och belysning. Till eldning och belysning anskaffade församlingen matrialierna. Dessutom fick vaktmästaren 8 kronor per år till hjälp vid skurning av golven renoverades missionshuset, och 1928 beslöt man att montera in elektriskt ljus gjordes en omfattande renovering av missionshuset. Norra Fågelås Missionsförsamling ändrade 1975 namn till Fågelås Missionsförsamling och Södra Fågelås Missionsförsamlings medlemmar hälsades välkomna. Missionsförsamlingen upphörde Huset är numera omändrat till bostadshus. Byggnadsmaterial: Grund av natursten, stomme av trä, utvändig klädsel av liggande träpanel, tak av falsad och målad slätplåt. Verksamhet i byggnaden: Gudstjänster, söndagsskola, juniorförening, ungdomsförening. Källor: - Historik för Norra och Södra Fågelås Missionsförsamlingars 85-årsjubileum Församlingarnas 90-årsskrift Missionshuset från sydväst. 59

60 GRANBOLETS MISSIONSHUS Gammal bild av missionshuset. Läge: Hjo kommun, Södra Fågelås socken, 2,5 km sydväst om S Fågelås Kyrka. Fastighetsbeteckning: Granbolet 1:6. Ägare: Södra Fågelås Missionsförsamling. Besök: foto. Granbolet i Södra Fågelås. Granbolets Missionshus markerat med rött. Uppgiftslämnare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Hjo. Byggnadens historia: 1878 bildade de troende i norra och södra Fågelås en fri församling som arbetade i enighet, men under 1880-talet delades församlingen i två, en i Norra Fågelås och en i Södra Fågelås. Efter delningen levde församlingen i Södra Fågelås vidare som Guds fria församling i Fågelås. Tidigare hade man fått använda skolan som mötesplats, men det berättas att en dag infann sig prosten personligen vid ett möte i skolan och avlyste samlingen, och mötesbesökarna fick vända hem igen. Församlingen byggde då ett missionshus i Granbolet, där samlingarna kunde hållas. Missionshuset stod klart Det var försett med läktare och rymde inte mindre än 400 personer. Under några år var enigheten mellan församlingsmedlemmarna god, men i början av 1900-talet uppstod opposition inom församlingen som ledde till en ny delning. Den opponerande gruppen byggde ett missionshus i Torp 1,5 km 60