Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande

Transkript

1 Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande Stadskontoret Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Helena Hansson, Monica Nimgård Stadskontoret Välfärdsavdelningen

2 Innehållsförteckning Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande... 1 Bakgrund... 3 Försök till definition samt beskrivning och exempel på One stop shops och Lokala forum... 4 Aktuellt och angränsande på lokal och nationell nivå... 5 Budget Strategisk överenskommelse om samverkan mellan Malmö stad och Arbetsförmedling Malmö Strategisk överenskommelse mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen Skåne med ungas arbetslöshet i fokus Strategisk överenskommelse mellan stadsområdesförvaltningarna och Försäkringskassan... 6 Etablera fler snabbare, ansökan om medel via Eruf och ESF... 7 ESF-ansökan Hela familjen... 8 Redovisning från stadsområdesförvaltning Innerstaden kring behov av och förutsättningar för nya arbetsmodeller och integrerade arbetsformer för ökad sysselsättning och egenförsörjning... 9 Kartläggning av kommunernas arbetsmarknadsinsatser (SKL 2012) Mot vilken bakgrund beviljas ekonomiskt bistånd? Socialtjänstlagen och rätten till bistånd Krav som socialtjänsten ställer på arbetslösa personer vid ansökan om ekonomiskt bistånd Registrerade försörjningshinder för biståndsmottagare i Malmö januari till mars Behovsinventering inom individ- och familjeomsorgen Barns bästa Beskrivning av samverkansarbete i stadsområdena Framtidens Hus Forskningsinsats kring Framtidens hus Lindängen Hela familjen Lokal överenskommelse om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och individ- och familjeomsorgen i stadsområdena Utsikt Exempel på andra forum där individ- och familjeomsorgen och samverkansparter deltar Internationella kvinnor Fråga mig, Öster Integrerad närsjukvård Malmö (INM), Norr och Väster Tegelhuset, Öster Sommarjobb i vården (SIV), Väster Mötesplats Seved, Innerstaden Förslag och synpunkter gällande samordning av insatser Utmaningar Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

3 Matchning av behov och insatser Goda exempel Sammanfattningsvis, samverkan med självförsörjning i fokus. 20 Bakgrund Föreliggande rapport och aktuellt ärende (STK ) är framtaget mot bakgrund av de av Kommunfullmäktige beslutade målen och uppdragen i budget 2016 samt mot bakgrund av rekommendationen som Malmökommissionen formulerade kring lokala forum. Utredningen syftar till att ge en nulägesbeskrivning av samverkan, one-stopshops och lokala forum. Mot bakgrund av syftet att minska kostnader för försörjningsstöd så har enhetscheferna för ekonomiskt bistånd i stadsområdesförvaltningarna varit den primära informationskällan avseende den aktuella situationen och planerade åtgärder utöver skriftlig information. Intervjuerna med enhetscheferna har ägt rum april Inledningsvis ett avstamp i budget 2016 där rubriken för målområde 2 är En stad för arbete och näringsliv. Kommunfullmäktigemålet är att Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Inriktningar som är kopplade till målet är, bland annat, att - Europeiska Regionalfondens insatsområde fem, hållbar stadsutveckling, tillfaller Malmö geografiskt under programperioden Det ger utrymme att kombinera programmets övergripande inriktning för ökad konkurrenskraft och entreprenörskap, med stadens arbete för ökad sysselsättning, bostadsbyggande och hållbar infrastruktur. - De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området, särskilt statliga myndigheter, i en så kallad "one stop shop" utreds. Allt detta förväntas på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd. Ett uppdrag 2016 är att - Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att utreda möjligheten att samlokalisera relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande. Stadskontoret har vidare, med utgångspunkt i Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, ett uppdrag att tillsammans med berörda aktörer utarbeta en modell för lokala forum för att fler ska komma i arbete (STK ). Förslaget, åtgärd , från Malmökommissionens slutrapport var att Flytta ut de arbetsmarknadspolitiska insatserna till platser där människor känner sig hemma. 3 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

4 Försök till definition samt beskrivning och exempel på One stop shops och Lokala forum One stop shops som begrepp används många gånger för att beskriva en gemensam ingång till service eller tjänster som angränsar till varandra och kan utgöras av en fysisk plats eller exempelvis information och tjänster på nätet. I nedanstående avsnitt kring pågående samverkan som stadsområdesförvaltningarnas individ- och familjeomsorg bedriver inom arbetet med ekonomiskt bistånd kan Framtidens hus i Lindängen liknas med en one stop shop för personer, bosatta i Lindängen med; - ekonomiskt bistånd och behov av arbetsmarknadsinsatser via Arbetsförmedlingen (AF) och/ eller JobbMalmö, - öppenvårdsinsatser via Öppenvårdshuset Gustav som sociala resursförvaltningen (SRF) ansvarar för, eller - behov av stöd och insatser via Första linjen som är en verksamhet inom barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Den samverkan som utvecklats inom samtliga stadsområdesförvaltningar där handläggare från individ- och familjeomsorgen samt från Arbetsförmedling och JobbMalmö i viss utsträckning är samlokaliserade möjliggör administrativt en väg in till dessa aktörer. One stop shops kan också finnas på nätet, ett exempel är Malmö stads hemsida, På hemsidan finns dels länkar samlade till relevanta aktörer så som Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt Socialstyrelsen med övergripande information om ekonomiskt bistånd. Därutöver finns länkar och information till flera relevanta verksamheter inom Malmö stad; Budget- och skuldrådgivningen, Donationer, Försörjningsstöd och Hyresrådgivningen. Många kommuner, och däribland Malmö stad genom Företagslotsen, erbjuder en väg in service till företagare som vill etablera sig i kommunen eller har frågor om regelverk mm. Statliga myndigheter erbjuder samlad service vid gemensamma servicekontor. Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har gemensamma servicekontor över hela Sverige. Här kan man på samma kontor få hjälp med frågor som rör alla tre myndigheter. På några orter finns det även samarbete med Arbetsförmedlingen. Ett annat exempel, där verksamheter för ekonomiskt bistånd är avnämaren, är sammansatt bastjänst ekonomiskt bistånd, SSBTEK. SSBTEK är en elektronisk tjänst där handläggare inom ekonomiskt bistånd inhämtar information från a- kassorna, Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Tanken med tjänsten är att handläggarna på ett förenklat och säkert sätt ska kunna ta del av utredningsrelevant information vid handläggning av ansökningar om ekonomiskt bistånd. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 4 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

5 uppmärktsammat behovet av att utöka vilka myndigheter som deltar i tjänsten till att även omfatta Migrationsverket, Transportstyrelsen och Polisen. Lokala forum Svenska akademins ordlista beskriver forum som behörig domstol; plats för debatt el. framförande av idéer. I Malmö finns Lokalt forum som är ett nätverk av patient- brukar- och anhörigföreningar, med stöd av Malmö stad och malmöpsykiatrin, som träffas i syfte att gemensamt driva aktuella frågor om hur man kan förbättra för personer med psykisk ohälsa i Malmö stad. Lokala forum har i detta ärende tolkats som ett nätverk, med eller utan en fast och varaktig fysisk mötesplas, där flera relevanta aktörer efter gemensam överenskommelse deltar i en strukturerad samverkan för diskussion och/ eller samarbete kring en, eller flera angränsande frågor. Samverkan definieras i Socialstyrelsens termbank som övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte och samarbete som gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift. 1 De strategiska överenskommelserna och vidhängande lokala överenskommelser eller projekt som redogörs för längre fram i texten bedöms i denna utredning utgöra en form av lokala forum. Aktuellt och angränsande på lokal och nationell nivå Budget 2016 I den mån som stadsområdesnämnderna gjort åtaganden i förhållande till målområde 2 i budget 2016 lyfts samarbete, eller samverkan av tre av fyra förvaltningar. Stadsområdesförvaltning Norr åtar sig i samarbete med JobbMalmö, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbeta för att fler personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande, jämfört med föregående år. Avdelningen för individ- och familjeomsorg (Söder) åtar sig att arbeta för att förbättra samverkan med JobbMalmö och Arbetsförmedlingen. Individ- och familjeomsorgen (Väster) åtar sig att samverka med JobbMalmö och Arbetsförmedlingen genom att öka antalet trepartsmöten. I Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget omnämns prioriteringar i dialog enligt följande Arbetsmarknadsområdet erbjuder nya insatser utifrån förändrad målgrupp. Insatserna motsvarar de behov som prioriteras i dialog med individ- och familjeomsorgen och Arbetsförmedlingen. 2 Strategisk överenskommelse om samverkan mellan Malmö stad och Arbetsförmedling Malmö tecknades en strategisk överenskommelse om samverkan mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen Malmö. 1 (hämtad ) 2 Stadsområdesnämndernas åtaganden i budget 2016 avseende målområde 2 En stad för arbete och näringsliv. Underlaget hämtat från respektive nämnds budget Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

6 Undertecknande parter i överenskommelsen var individ- och familjeomsorgen i stadsområdesförvaltningarna, JobbMalmö och Arbetsförmedlingens fem kontor i Malmö. Överenskommelsen syftade till att skapa tydliga ramar och principer för samverkan avseende samverkansarenor, kontaktvägar, hantering av flöden av arbetssökande, planering, initierande och uppföljning av samverkan och dess effekter. Överenskommelsens mål var att få ut bästa möjliga resultat av kommunala och statliga insatser för att stödja arbetslösa malmöbor till arbete, förkorta tiden i arbetslöshet samt sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Målgrupp för överenskommelsen var 1) arbetslösa malmöbor som är i behov av arbetsmarknadsinsatser och som uppbär försörjningsstöd, 2) ungdomar (16-24 år) som är i behov av arbetsmarknadsinsatser samt 3) personer som är anställda i Malmö stad med statligt lönestöd. Den strategiska överenskommelsen kompletteras med lokala överenskommelser i de fem stadsområdena med individ- och familjeomsorgen, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen, se vidare sida 16. Arbete pågår med att ta fram en ny överenskommelse. Strategisk överenskommelse mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen Skåne med ungas arbetslöshet i fokus. Malmö stad har i november 2015 tillsammans med Arbetsförmedlingen Skåne tecknat en överenskommelse i syfte att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet (STK ). Målet är att under perioden 1 november 2015 till 31 oktober 2017 genomföra de i handlingsplanen identifierade insatserna för att sänka arbetslösheten i åldrarna år med tre procent. One-stop-shop för ungdomar är en aktivitet som beskrivs i bilaga till överenskommelsen som ett förslag att samverka kring. Viktiga aktörer/ resurser som kan behövas till ett samlokaliseringskontor för ungdomar är kommunens Vägledningscenter, Arbetsförmedlingen, JobbMalmö, Stöd till att starta eget, idéburen sektor och individ- och familjeomsorgen. Även Skatteverket och Försäkringskassan ses som intressanta aktörer att ha med i förlängningen. Tidplanen är satt till januari Strategisk överenskommelse mellan stadsområdesförvaltningarna och Försäkringskassan En överenskommelse som avsåg perioden fram till och med sista december 2015 undertecknades 2014 av individ och familjeomsorgscheferna i stadsområdesförvaltningarna samt av Försäkringskassans chefer för avdelningarna Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga respektive Funktionsnedsättning eller varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Överenskommelsen syftade till att ge stöd för 3 a014cf6a93162fb44 6 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

7 utveckling av samverkansformer, kunskapsutveckling och kunskapsöverföring mellan parterna samt utveckling av kommunikationsvägar mellan parterna. Det övergripande målet med överenskommelsen var att personer som har behov av stöd från båda myndigheterna får ett samordnat stöd som utgår från personens behov. Till överenskommelsen knöts ett Finsam-projekt, Utsikt, som bedrivs till 31 december 2016 och beskrivs närmare på sidan 16. Ett nytt förslag på överenskommelse har arbetats fram och planeras inom kort att lämnas till cheferna för ställningstagande. Förslaget omfattar perioden fram till 31 december 2016 och poängterar tre punkter som överenskommelsen ska ge stöd för; implementering av samverkansformer, kunskapsutveckling och kunskapsöverföring mellan parterna samt vidmakthållande av kommunikationsvägar mellan parterna. Etablera fler snabbare, ansökan om medel via Eruf och ESF Kommunstyrelsen har i mars 2016 beslutat (STK ) om inriktning och organisation för projektplattformen Etablera fler snabbare som omfattar fyra delprojekt: 1. En väg in - för koordinering och snabbare etablering. 2. Sänkta trösklar till arbete utbildning för snabbare etablering 3. Ta vara på idéer och innovationskraft för etablering och innovation. 4. Fler bostäder till fler personer för innovation kring byggande och lägre trösklar. Avseende delprojekt 2 och 4 har ansökningar gjorts till Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) februari För delprojekt 1 och 3 ska ansökningar lämnas in till Europeiska socialfonden (ESF) den 6 september I ärendet omnämns även Malmömodellen som beskrivs utförligare i Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Malmö Malmömodellen är Malmö stads benämning på ett förvaltningsövergripande arbetssätt och anger färdriktning utifrån stadens utmaningar för projekt inom insatsområde 5, stadsutveckling i EU:s nya sammanhållningspolitik för åren Modellen är framtagen på uppdrag av Malmö stads förvaltningsoch bolagschefsgrupp. Malmömodellen består av fyra områden: - Geografiskt prioriterade områden - Fokusområden - Utmaningar Fondsamordning 4 Sysselsättning är ett av fokusområdena. Malmö har som Sveriges tredje största storstadskommun haft den största procentuella sysselsättningstillväxten av de tre storstäderna i landet. Eftersom Malmö är den starkaste tillväxtmotorn i regionen finns här också de flesta arbetstillfällena. Kraftig befolkningsökning samt stark inflyttning har bidragit till tillväxttakten. Här finns dock en fortsatt 4 Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Malmö , s 7, 3%B6vergripande+integrerad+plan.pdf 7 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

8 hög andel arbetslösa. Även andelen unga vuxna befinner sig i högre grad än andra kommuner i arbetslöshet. Initiativ ska riktas mot målgrupperna i samverkan med andra samhällsaktörer för att på nya sätt rikta fokus på målgruppens utmaningar och finna lösningar. 5 En utmaning som beskrivs i planen är segregation och utanförskap. Segregation handlar om både geografiska och socioekonomiska avgränsningar mellan olika grupper i samhället. Inkomstfattigdomen har ökat och omfattar tre av tio Malmöbor samtidigt har tidslängden för beroende av kommunalt försörjningsstöd ökat i hushåll det senaste decenniet. Segregationen i Malmö tenderar även att ha etniska förtecken då områden med hög andel låginkomsttagare och lågutbildade ofta sammanfaller med hög andel invånare födda utanför Norden och Västeuropa. I motsats tenderar välbärgade områden i staden vara platser för högutbildade medborgare med svensk eller nordisk härkomst. Den etniska segregationen i staden överensstämmer väl med utanförskapet i samhället i stort där utomnordiskt födda är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. 6 Av ovan nämnda ärende framkommer att det är stadsområdesförvaltningarna Norr, Öster och Söder som berörs av ansökan. Vid de enskilda intervjuerna med enhetschefer inom ekonomiskt bistånd vid stadsområdesförvaltningarna har En väg in endast omnämnts vid ett tillfälle. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att färdigställa ESF-ansökan. Det framstår som det funnits och finns behov av en tydligare involvering av, och förankring i, avdelningarna för individ- och familjeomsorgen i arbetet inför denna ESF-ansökan. ESF-ansökan Hela familjen Hela familjen bedrivs för närvarande i två av stadsområdena, Öster och Innerstaden, och når goda resultat avseende såväl självförsörjning som förutsättningar för, och utförande av, socialt arbete som även uppmärksammar barnens behov. Samtliga fem stadsområden i Malmö har 2016 lämnat en gemensam ansökan om ESF-medel för att starta och bedriva Hela familjen 2.0. Projektperioden är 1 oktober 2016 till 30 november Metoden som beskrivs i ansökan till Hela familjen 2.0 är att socialsekreterare från individ- och familjeomsorgen intensivt arbetar med familjen och dess familjemedlemmar i syfte att familjerna ska nå egen försörjning, alternativt att under projekttiden göra förflyttningar som innebär ett närmande mot arbetsmarknaden och framtida försörjning. Utveckling av samordnade insatser för att bättre möta individer med sammansatt problematik är ytterligare ett mål med projektet. Socialsekreterarna i projektet arbetar med ett begränsat antal familjer och kommer ha löpande kontakt med 30 familjer. Vid inskrivning i Hela familjen sker en kartläggning med hjälp av den fördjupade bedömningsmetoden FIA, Förutsättningar inför arbete, för att matcha vilka 5 ibid, s 9 6 ibid, s 9 8 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

9 insatser som behövs. Bedömningsmetoden omfattar flera livsområden som genom forskning lyfts som relevanta i förhållande till förutsättningar för egen försörjning, exempelvis boende, situationen hemma, fysisk och psykisk hälsa, beroendefrågor och rättslig situation. Arbetet bedrivs i tät samverkan med andra aktörer som JobbMalmö, Arbetsförmedling, Medborgarservice, Försäkringskassa och primärvården. Redovisning från stadsområdesförvaltning Innerstaden kring behov av och förutsättningar för nya arbetsmodeller och integrerade arbetsformer för ökad sysselsättning och egenförsörjning Stadsområdesnämnd Innerstaden gav i augusti 2015 stadsområdesförvaltningen i uppdrag att utreda behoven av och förutsättningar för nya arbetsmodeller och integrerade arbetsformer för ökad sysselsättning och egenförsörjning inom stadsområdet. Stadsområdesförvaltningen har genom målgruppsanalys och inventering av pågående arbete konstaterat att det finns behov av och önskemål om att kunna göra mer av det som redan fungerar, till exempel projektet Hela familjen. Avdelningarna individ och familjeomsorgen samt områdesutveckling ser ett stort behov av att utveckla samverkan med flera aktörer, däribland Arbetsförmedlingen och JobbMalmö. Stadsområdesförvaltningen har återrapporterat till nämnden (SOFI ) och bedömer att ett gemensamt hus för de olika aktörerna inte är direkt avgörande för graden av måluppfyllelse när det gäller självförsörjning i stadsområdet. Förvaltningen lämnar ett flertal förslag kring fortsatt arbete och inleder med att lyfta fram en fortsättning av Hela familjen utifrån det resultat som satsningen hittills gett. Samtidig samlokalisering, det vill säga att handläggarna från Arbetsförmedlingen och JobbMalmö är på plats samtidigt, möjliggör en dialog mellan dessa parter och leder enligt utredningen till att samverkan fungerar som bäst. I det avseendet kan samlokalisering vara en väg för att nå ökad sysselsättning och egenförsörjning. Gemensamt förhållningssätt, en samsyn kring målgruppen och att jobba case-inriktat är andra faktorer i samverkan som i hög grad bedöms bidra till högre måluppfyllelse. Mot bakgrund av att många försörjningsstödstagare har annat primärt försörjningshinder än arbetslöshet belyses behovet av utvecklad samverkan med Försäkringskassan samt ett närmare samarbete med Region Skåne och vårdcentralerna. Samarbetet med avdelningen för områdesutveckling beskrivs som viktigt för att nå resultat och områdesutvecklingens möjlighet att arbeta med personer som inte uppbär bistånd men som är i behov av arbete lyfts och i det avseendet är andra aktörer, till exempel företagare, viktiga att samarbete med. Andra utvecklingsområden som lyfts i skrivelsen är att se över den administrativa delen av socialsekreterarnas arbete för att frigöra resurser till det sociala arbetet. Möjligheten till insatser som kan bidra till måluppfyllelse bevakas också genom de ESF-ansökningar som Innerstaden inväntar beslut på. Även om en stationär gemensam lokal inte förespråkas beskrivs det finnas behov av att aktörer fortsätter att kontinuerligt synas och sitta tillsammans på olika arenor för att 9 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

10 öka tillgängligheten för medborgare och för att öka möjligheten för berörda aktörer att nå samsyn och jobba mot gemensamma mål för den enskilde. Kartläggning av kommunernas arbetsmarknadsinsatser (SKL 2012) Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomförde augusti 2012 en enkätundersökning kring kommuners arbetsmarknadsinsatser. Undersökningen visade att även om kommunens formella ansvar för arbetsmarknadspolitik är begränsat så tar kommunerna ett stort ansvar för utformning och insatser på lokal nivå. Undersökningen visade att i 48 % av de svarande kommunerna (241 svar) ansvarade kommunstyrelsen för arbetsmarknadsfrågor och för 24 % låg ansvaret på socialnämnden. I knappt en tiondel av kommunerna låg ansvaret för arbetsmarknadsfrågor på en politisk nämnd med ansvar även för t. ex integrations eller utbildningsfrågor. 2 % svarade att det fanns en särskild arbetsmarknadsnämnd. Personer anvisas i de allra flesta fall till de kommunala åtgärderna via socialtjänsten (94 %) eller Arbetsförmedlingen (91 %). Andra anvisande aktörer är Försäkringskassan (49 %), samordningsförbund (48 %) och skola (45 %). Konceptet en dörr in belyses också i undersökningen och förekommer i 30 % av de svarande kommunernas redogörelse. Vanligaste samarbetspartnern är Arbetsförmedlingen som finns med i 83 % av svaren, och därefter Försäkringskassan som finns med i 51 % av svaren. Några kommuner lyfter att deras en dörr in inte avser arbetsmarknadsåtgärder utan syftar till att underlätta för näringslivet. I undersökningen redovisar ingen av de tre storstäderna att det förekommer en dörr in. Förekomst av en dörr in är störst i glesbygdskommuner (54 %) följt av större städer och pendlingskommuner (36 %). 7 Mot vilken bakgrund beviljas ekonomiskt bistånd? Socialtjänstlagen och rätten till bistånd I socialtjänstlagens (2001:453) 4 kap. 1 regleras rätten till bistånd. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. / / Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Ett förslag kring ändring, ett förtydligande tillägg, gällande socialtjänstlagens 4 kap. 1 föreligger och föreslås träda i kraft 1 juli Den som är arbetsför och oförhindrad att arbeta är, i fråga om försörjningsstöd, skyldig att vara aktivt arbetssökande, anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och även i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande, om det inte finns godtagbara skäl. 7 En väg in sida Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

11 Enligt 4 kap 4 i samma lag har socialtjänsten möjlighet att ställa krav på deltagande i kompetenshöjande verksamhet, efter samråd med Arbetsförmedlingen. Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (2013:421). Krav på kompetenshöjande åtgärd enligt SoL 4 kap. 4 är endast tillämplig om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd genom Arbetsförmedlingen. Krav som socialtjänsten ställer på arbetslösa personer vid ansökan om ekonomiskt bistånd Malmö stads riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt poängterar socialtjänstens självförsörjningsuppdrag. Socialtjänsten ska bidra till att hitta långsiktiga lösningar på individens (försörjnings)problem. I de flesta fall är slutmålet sannolikt förvärvsarbete. Det är dock viktigt att beakta att alla människor inte har förutsättningar att försörja sig genom förvärvsarbete. Socialtjänstens insatser måste i de fallen inriktas på att hitta andra lösningar, till exempel genom att undersöka möjligheterna till sjukersättning och andra ersättningar. Arbetslinjen gäller och innebär en uttalad ömsesidighet, där den enskilde har både rättigheter och skyldigheter. De krav som ställs på individen måste dock alltid anpassas utifrån den enskildes förutsättningar att nå målet egen försörjning. Arbetet ska präglas av en helhetssyn på individens och familjens situation. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att få stöd för att förändra sin situation. Därutöver slås fast att arbetslösa personer som kan stå till arbetsmarknadens förfogande ska vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. 8 I utredningen Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (SOU 2015:44), som lagt förslag om den aviserade ändringen av socialtjänstlagens 4 kap 1, undersöktes vilka krav som kommuner ställer på arbetslösa biståndsmottagare. 8 C3%B6r+handl%C3%A4ggning+av+f%C3%B6rs%C3%B6rjningsst%C3%B6d+och+ekonomisk t+bist%c3%a5nd_malm%c3%b6+stad.pdf#search='riktlinjer+ekonomiskt+bist%c3%83%c 2%A5nd', sida Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

12 Resultaten i såväl utredningens intervjustudie som i enkätundersökningen visade en samstämmig syn hos kommunerna kring vad kraven att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande innebär i praktiken. Den sökande som är arbetsför och oförhindrad att åta sig ett arbete, ska enligt majoriteten av kommunerna i princip alltid vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen samt vara beredd att ta alla arbeten som denne kan utföra i första hand på heltid. Vidare kräver kommunerna bl.a. att den sökande ska delta i arbetsmarknadspolitiska program, delta i anvisad praktik eller kompetenshöjande verksamhet samt vara nåbar för kontakter med såväl Arbetsförmedlingen som socialtjänsten. Resultaten visar vidare att majoriteten av kommunerna alltid eller oftast ställer krav på att den som söker ekonomiskt bistånd, måste medverka till upprättande av en individuell handlingsplan hos Arbetsförmedlingen, följa Arbetsförmedlingens planering men också följa socialtjänstens genomförandeplan. Härutöver kräver kommunerna att den enskilde besöker/kontaktar Arbetsförmedlingen, söker av Arbetsförmedlingen anvisat lämpligt arbete, söker lämpligt arbete i övrigt och lämnar aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen. Resultaten visar också att det i biståndsbedömningen regelmässigt görs individuella bedömningar utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Det som ryms inom socialtjänstens kravställande tycks, med hänsyn till resultaten av utredningens kartläggning, stämma väl överens med de grundläggande villkoren samt åtgärdsreglerna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, förkortad ALF. Resultaten tyder dessutom på att de krav som socialtjänsten ställer på den som är arbetslös och söker ekonomisk bistånd, ibland är högre än de krav som ställs på den arbetssökande som enbart uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Enligt 4 kap. 4 SoL får socialnämnden begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det kan konstateras att det varierar i kommunerna hur man använder denna paragraf. I vissa kommuner anses samtliga erbjudna kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder vara en åtgärd enligt 4. I andra kommuner används i princip aldrig denna bestämmelse utan alla beslut om insatser, eller avslag, hänförs till 4 kap. 1 SoL. Flera problemområden fångades upp i undersökningen, däribland att biståndsmottagare utan rätt till arbetslöshetsersättning inte upplevs ha samma rätt till insatser via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och att uppföljning inte sker i tillräcklig utsträckning för denna grupp. Vidare beskrev någon kommun att Arbetsförmedlingens insatser är för kortfristiga, att byråkratin är omfattande och att sekretessen kan hindra att den enskilde får adekvat hjälp. 12 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

13 Registrerade försörjningshinder för biståndsmottagare i Malmö januari till mars 2016 Vid varje beslut om att bevilja ekonomiskt bistånd registreras ett så kallat försörjningshinder. Försörjningshindret anger den primära anledningen till att den/de vuxna i ett hushåll är förhindrad/e att försörja sig och sin familj Arbetslöshet är det vanligaste försörjningshindret och är registrerat för 42 % av biståndstagarna under perioden januari till mars personer per månad har under denna period haft försörjningshinder arbetslös, ingen ersättning registrerat medan 1729 personer varit arbetslös, otillräcklig ersättning och ytterligare 107 arbetslös, väntar på ersättning. Arbetshinder sociala skäl omfattar även det en stor grupp, totalt 21 % av de biståndsbeviljade, vilket motsvarar 2536 personer per månad. Här registreras en person som för närvarande inte omedelbart står till arbetsmarknadens förfogande och som socialtjänsten bedömer ha nedsatt arbetsförmåga eller vars arbetsförmåga inte är klarlagd. Arbete kan bli aktuellt i framtiden men först efter förberedande insatser. Det kan röra sig om en person som har eller är i behov av ytterligare insatser i form av exempelvis utredning av arbetsförmåga, arbetsträning, social eller medicinsk rehabilitering innan ett arbete kan bli aktuellt. Språkhinder är registerat för 11 % av de biståndsbeviljade personerna, vilket motsvarar 1286 personer per månad. Under denna kategori registreras en person som efter avslutad etableringsperiod är i behov av fortsatt svenskundervisning och där språkhindret bedöms vara det huvudsakliga försörjningshindret. Även en utrikes född person som inte har deltagit i något etableringsprogram och där språkhindret bedöms vara det huvudsakliga försörjningshindret, registreras under denna kategori. Konstaterad ohälsa ligger bakom 12 % av de biståndsbeviljades behov av bistånd, för 948 personer per månad har sjukskriven med läkarintyg registrerats som försörjningshinder och för 477 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Av de sjukskrivna personerna har 849 ingen (rätt till) sjukpenning och ytterligare 92 har otillräcklig sjukpenning. Den absoluta majoriteten av personer med beviljad sjuk- eller aktivitetsersättning, 462 personer, har otillräcklig ersättning i förhållande till normen för försörjningsstöd. Ytterligare 80 personer per månad har försörjningshinder annat, beviljad sjukersättning, ingen ersättning utbetalas registrerat. Det innebär att Försäkringskassan för dessa personer utrett och bedömt att arbetsförmågan är varaktigt nedsatt men att rätt till ersättning inte föreligger mot bakgrund av att sjukdom eller skada uppstått innan bosättning i Sverige Verksamhetsstatistik är hämtat genom Koll. Ett bortfall finns i underlaget avseende hushåll som en månad först får ett avslagsbeslut, delvis eller helt, och det först därefter registreras ett bifallsbeslut. För dessa hushåll kan uppgift om försörjningshinder inte hämtas. 13 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

14 Behovsinventering inom individ- och familjeomsorgen Under perioden april - maj 2016 genomförs en behovsinventering avseende insatser för personer med ekonomiskt bistånd. Syftet är att undersöka vilka insatser brukarna tar del av idag och vilka insatser som socialsekreterarna bedömer att det finns behov av för att brukaren ska uppnå eller närma sig egen försörjning. Även vissa bakgrundsuppgifter samlas in. Uppgifterna samlas in med hjälp av en digital enkät som socialsekreterarna fyller i. Undersökningen syftar till att ge en samlad bild av vilket behov av insatser som föreligger hos de personer som beviljas ekonomiskt bistånd i Malmö stad och i vilken grad dessa för närvarande tillgodoses. Materialet kommer vara en viktig grund för fortsatt utvecklingsarbete inom ekonomiskt bistånd både internt och i förhållande till samverkande aktörer. Barns bästa Socialtjänstlagens 1 kap 2 anger att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa alltid beaktas, en skrivning som motsvarar artikel 3 i FN:s barnkonvention. Detta innebär att till hänsynen för barns bästa så ska även barnens situation uppmärksammas när vuxna ansöker om ekonomiskt bistånd. I socialstyrelsens handbok för ekonomiskt bistånd framhålls flera aspekter att uppmärksamma i förhållande till barnperspektiv inom ekonomiskt bistånd, och däribland även att ta hänsyn till barns bästa också kan innebära att barnfamiljer får del av särskilda satsningar, om familjen har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Målet med dessa särskilda satsningar är att hjälpa föräldrarna att komma igång med ett arbete och bli självförsörjande. Att ta hänsyn till barns bästa i det sociala arbetet handlar alltså inte bara om pengar utan rymmer en mängd andra aspekter. 11 Beskrivning av samverkansarbete i stadsområdena Framtidens Hus Norr Öster Söder Väster Innerstaden - - Lindängen Planering - pågår I stadsområdesförvaltning Söder finns Framtidens Hus placerat på Lindängen. Målgruppen är personer som är folkbokförda inom delområde Lindängen och aktuella inom enheten för ekonomiskt bistånd på stadsområdesförvaltning Söder. Personal från individ- och familjeomsorgens enhet för ekonomiskt bistånd har en permanent verksamhet i huset. Personal från JobbMalmö finns på plats varje dag och personal från Arbetsförmedlingen ett par gånger i veckan. Samverkan består av deltagande på Öppet Hus och konsultationstiden en gång i veckan, gemensamma möten med brukare och dessutom tjänstemannamöten. På konsultationstiden deltar också personal från Röda Korset. När det är Öppet Hus finns förutom personal från ekonomiskt Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

15 bistånd, JobbMalmö, Arbetsförmedlingen också personal från Öppenvårdshuset Gustav på plats. Allaktivitetshuset Lindängen erbjuder fritidssysselsättning för ungdomar och vuxna och erbjuder ett sammanhang för ungdomar efter skoldagen. Dessutom arrangeras det Husmöten, cirka var 4-6 vecka. Då träffas alla aktörer i huset för att lära känna varandra och de respektive verksamheterna för att skapa en gemensam grund för fortsatt samverkan och utvecklade arbetsformer. I stadsområdesförvaltning Väster har stadsområdesdirektör och nämndsordförande gett enhetschefen i uppdrag av att undersöka/ påbörja uppstart av Framtidens hus i stadsområdet. Olika geografiska områden diskuteras och likaså vilka aktörer som kan tänkas delta. I Väster deltar individoch familjeomsorgen, vård och omsorg och områdesutveckling i planeringen. Därutöver är JobbMalmö, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum intresserade aktörer. Forskningsinsats kring Framtidens hus Lindängen Mot bakgrund av att goda erfarenheter från Framtidens hus på Lindängen ska tas till vara (inriktning i Budget 2016) har stadskontoret projektanställt Torbjörn Hjort, forskare vid Lunds universitet, som undersöker hur arbetsformer, processer och aktörer vid Framtidens hus i Lindängen interagerar. Syfte att beskriva möjligheter, och eventuella hinder, i arbetssättet som syftar till att främja att personer med ekonomiskt bistånd blir självförsörjande. Uppdraget bedrivs på deltid hösten 2015 våren 2016 och en rapport kommer att färdigställas under sommaren Hela familjen Norr Öster Söder Väster Innerstaden Sökt ESF medel Finns + sökt ESF medel Sökt ESF medel Sökt ESF medel Finns + sökt ESF medel De senaste åren har två stadsområden, Öster och Innerstaden, med finansiering ur Malmö stads sociala investeringsfond, gjort en särskild satsning på projektet Hela familjen. Målgruppen har varit barnfamiljer som uppburit försörjningsstöd under en längre tid och som varit föremål för olika insatser utan att ha blivit självförsörjande. Socialsekreterarna i Hela familjen jobbar med ett begränsat antal barnfamiljsärenden för att kunna erbjuda tätare uppföljning och ha möjlighet till att erbjuda praktiskt stöd i exempelvis kontakt med andra myndigheter. Allt för att snabbare möjliggöra en egen försörjning. Socialsekreterarna har mellan ärenden och har aktuella genomförandeplaner i betydligt högre utsträckning än övrig socialsekreterare. Socialsekreterarna har ett tätt och nära samarbete med till Hela familjen knutna handläggarna från JobbMalmö och Arbetsförmedlingen. I Öster bedrivs Hela Familjen i två olika spår. Spår ett för barnfamiljer med ekonomiskt bistånd och spår två i form av insats som beviljas via enheten Barn 15 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

16 och familj för barnfamiljer med ekonomiskt bistånd och behov av stöd kopplat till barnens situation. I Innerstaden var målgruppen från början barnfamiljer boende på Seved. Nu tas ärende från hela Innerstaden. Lokal överenskommelse om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och individ- och familjeomsorgen i stadsområdena Norr Öster Söder Väster Innerstaden JobbMalmö 1 dag/v 1 dag/v 3 dagar/v 1 dag/v 2-3 dagar/v AF 1 dag/v 1 dag/v 2 dagar/v 1 dag/v 2-3 dagar/v Alla stadsområdena har en lokal överenskommelse om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen (AF), JobbMalmö och individ- och familjeomsorgen (IoF). Syftet med överenskommelsen är att skapa tydliga ramar för samverkan och förtydliga de olika organisationernas ansvarområden. Detta innebär konkret att det finns personal från JobbMalmö och Arbetsförmedlingen på plats i IoF:s lokaler. Detta möjliggör gemensamma tjänstemannamöten och klientmöten. Därutöver deltar både JobbMalmö och Arbetsförmedlingens personal på inbokade trepartsmöten. Det finns ett tydligt önskemål från individ- och familjeomsorgen att personalen från JobbMalmö och Arbetsförmedlingen ska vara på plats samtidigt så att det finns möjlighet till fyrpartsmöten med klienterna. Detta har dock inte fungerat i alla stadsområden. På stadsområdena görs olika åtgärder för att maximera socialsekreterarnas möjlighet att ägna tid åt direkt klientkontakt. På stadsområdesförvaltning Innerstaden har man organiserat sig i fyra utvecklingsteam. Teamen består av flera socialsekreterare samt en tjänst som ger administrativt stöd från individoch familjeomsorgen, handläggare ifrån JobbMalmö och Arbetsförmedlingen, förutom teamet som arbetar med rehab ärenden där ingen representant från Arbetsförmedlingen deltar. Utsikt Norr Öster Söder Väster Innerstaden Finns Finns Finns Finns Finns Utsikt (Utvecklat samarbete i konsultationsteam mellan Försäkringskassan och individ- och familjeomsorgen Malmö stad) startade som ett projekt 2015, finansierat via Finsam. Grunden är den samarbetsöverenskommelse som har tecknats mellan socialtjänsten och Försäkringskassan. Samverkan sker genom konsultationsteam som träffas en gång per månad i respektive stadsområde. Teamen används av socialsekreterare som där får rådgivning av Försäkringskassan i ärenden där det förekommer ohälsa. Utgångspunkten för de frågeställningar som kommer upp är att myndigheterna tillsammans hittar 16 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

17 möjliga vägar för kunder/klienter att komma vidare i sin rehabilitering och i förlängningen gentemot självförsörjning/rätt ersättning. Inom ramen för Utsikt sker även fortbildning av personal vid enheterna för ekonomiskt bistånd gällande exempelvis socialförsäkringssystemet. Exempel på andra forum där individ- och familjeomsorgen och samverkansparter deltar Nedan beskrivs några övriga arenor där det sker en samverkan och där individoch familjeomsorgen är en av aktörerna. Internationella kvinnor Ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, JobbMalmö, Region Skåne, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Försäkringskassan och individ- och familjeomsorgen. Målgruppen är kvinnor födda utanför OECD/EU och som saknar sysselsättning. Fråga mig, Öster Under fasta tider i veckan finns personal från enheten för ekonomiskt bistånd tillgänglig i receptionen för att kunna besvara allmänhetens frågor. Konceptet kommer att utökas med personal från JobbMalmö och Arbetsförmedlingen och möjlighet till tolk närvarande. Integrerad närsjukvård Malmö (INM), Norr och Väster INM driver på uppdrag av Region Skåne den psykiatriska öppenvården för personer med specialistkrävande psykisk ohälsa i de tidigare stadsdelarna Centrum och Limhamn/Bunkeflo. Stadsområdena Norr och Väster har båda samarbetsavtal med INM. Tegelhuset, Öster En mötesplats för unga mellan år som drivs av stadsområdesförvaltning Öster. De bedriver en bred verksamhet, bland annat erbjuder de stöd med att söka arbete eller utbildning. Under våren kommer en socialsekreterare från enheten ekonomiskt bistånd och personal från JobbMalmö och Arbetsförmedlingen att bemanna Tegelhuset några dagar i veckan. Sommarjobb i vården (SIV), Väster Samarbete mellan individ- och familjeomsorgen och vård och omsorg. Samarbetet möjliggör att personer som är aktuella för försörjningsstöd erbjuds utbildning och därefter sommarjobb inom vården. Mötesplats Seved, Innerstaden På mötesplatsen Seved finns personal från enheten för ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen tillgänglig varje vecka. 17 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

18 Förslag och synpunkter gällande samordning av insatser I intervjuerna med enhetscheferna framkom både goda exempel och utmaningar när det gäller samverkan. Utmaningar Utanförskap hinner skapas under de 3,5 år som en nyanländ person i Sverige först är inskriven hos Arbetsförmedlingen (AF) genom etableringen (2 år) och därefter i jobb och utvecklingsgarantin (1,5 år). Socialtjänstens förutsättningar att erbjuda potenta insatser till en person som först varit inskriven i statliga arbetsmarknadsåtgärder är små om det inte är sociala skäl som är grunden till biståndsbehovet. Och, om det är sociala skäl som är huvudorsaken, så borde de insatserna även tidigare erbjudits via socialtjänsten. De arbetsmarknadspolitiska programmen, garantierna, uppfattas ibland som att de bevarar personer under garantiperioderna och att arbetslösa personer erbjuds en ringa service i form av matchning av AF-insatser under denna period. Arbetsförmedlingen skulle behöva signalera till socialtjänsten om det under pågående inskrivning i garanti uppmärksammas att det föreligger behov av samverkan och utredning kring de sociala förhållandena som kan påverka förutsättningarna till att bli självförsörjande och i förlängningen även parallella insatser. Även när väl upparbetad samverkan föreligger så uppstår bekymmer i samarbetet kring enskilda brukare, exempelvis att personen redan är inskriven på Arbetsförmedlingen hos en annan handläggare än den som aktivt samarbetar med socialtjänsten i det aktuella stadsområdet. Från AFhandläggare har framförts önskemål om att personer som ansöker om ekonomiskt bistånd först ska boka tid hos socialtjänsten och därefter skrivas in på AF för att underlätta samarbetet. Lagförslag finns nu som istället ytterligare tydliggör att arbetslösa personer som står till arbetsmarknadens förfogande ska vara inskrivna på AF för att rätt till bistånd ska kunna bedömas föreligga. Förslaget förstärker kravet på den enskilde först vänder sig till AF och därefter till socialtjänsten. Från individ- och familjeomsorgen beskrivs det som en svårighet att inte hela AF nås via de samverkansformer som etablerats. Vid kartläggning av ett par ordinarie socialsekreterartjänster i ett stadsområde framkom att socialsekreterarna hade kontakt med 46 arbetssökande brukare per tjänst, och att dessa brukare var knutna till 40 olika arbetsförmedlare per socialsekreterartjänst, som socialsekreteraren vid behov är hänvisad att samarbeta med. Nu utformas istället arbetet i utvecklingsteam som från individoch familjeomsorgen bemannas med 4-5 socialsekreterare och en tjänst med administrativt stöd samt 0,5-1 handläggartjänst från JobbMalmö och bemanning av 0,25-1 AF-tjänster. En framgångsfaktor från Hela familjen upplevs vara just utformningen av en fast arbetsgrupp bemannad av samtliga parter. I en pågående arbetstyngdsmätning uppfattas arbetsbelastningen som lika tung i Hela familjen och i utvecklingsteamen som i övriga organisationen, 18 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta

19 men arbetstillfredsställelsen upplevs som bättre i Hela familjen och utvecklingsteamen. Matchning av behov och insatser Det finns ett stort utbud av insatser att orientera sig kring. Upplevelsen är att varken individ- och familjeomsorgen, JobbMalmö eller Arbetsförmedlingen (AF) förmår vara uppdaterade kring insatser och projekt i den utsträckning som krävs för att kunna erbjuda individen rätt insats. Från individ- och familjeomsorgen uppfattas att man ofta ombeds bemanna projekt med lämpliga brukare när matchning av insats istället borde utgå från brukarens individuella förutsättningar för att nå målet egen försörjning. Från individ- och familjeomsorgen uppfattas att det finnas ett glapp mellan de insatser som AF och JobbMalmö erbjuder och de insatser som socialtjänstens brukare behöver då både AF och JobbMalmö uppfattar att brukarna står för långt från arbetsmarknaden. Att klargöra vem som ansvarar för vad och ger service på vilken nivå bedöms som nödvändigt, samt även att säkerställa att det finns en kontinuitet i de insatser som över tid erbjuds enskilda biståndsmottagare. När brukare avbryter överenskommen planering är det en utmaning att korta ner tiden det tar innan informationen når alla samverkansparter i ärendet så att en diskussion kan föras med den enskilde om varför avsteg gjorts och om det finns grund för att göra en ny, bättre anpassad planering. Förslaget om att kunna erbjuda en samordnad service i form av en väg in för arbetslösa biståndsmottagare beskrivs som ett bra alternativ vid besök i ett stadsområde. Det poängteras i detta sammanhang att bristfälliga svenskkunskaper ej ska beaktas som ett hinder i en sådan verksamhet utan är en av de förutsättningar som finns att förhålla sig till i den arbetsmarknadsmässiga planeringen som då även bör inkludera SFI. Vilka behov av insatser finns hos de brukare som har (ett långvarigt) behov av ekonomiskt bistånd? Den pågående behovsinventeringen kommer tydligare än tidigare ge en vägledning kring detta. Det finns en uppfattning om att många brukare behöver erbjudas insatser på en mycket grundläggande nivå, sysselsättning, för att på sikt kunna delta på arbetsmarknaden. Arbetsförmågebedömningar och motsvarande är av vikt för att kunna särskilja om arbetsmarknaden eller annan försörjning, t. ex sjukersättning, är det rimliga målet i det enskilda fallet. Goda exempel Från Lindängen lyfts fördelar med att ha ett nära samarbete med till exempel Röda korset. Frivilliga organisationer ordnar verksamheter som kan vara ett första steg att bryta ett långvarigt utanförskap, t. ex genom att komma till cykelskola eller gemenskap i syhörnan. 19 Stadskontoret Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta