Projektbeskrivning. Bilaga 1

Transkript

1

2

3 1 (8) Projektbeskrivning Svensk titel: IMPRO - Förbättrade sprinkler- och dräneringssystem för ro-ro däck English title: IMPRO - Improved water-based fire suppression and drainage systems for ro-ro vehicle decks Sammanfattning Målsättningen med projektet är att: 1) Ta fram ett tekniskt underlag för att ersätta kraven i IMO Resolution A.123(V), det vill säga det dokument som idag reglerar hur sprinklersystem för ro-ro däck skall dimensioneras och installeras. 2) Ta fram ett tekniskt underlag för hur ett dräneringssystem för ro-ro däck skall dimensioneras och utformas för att förhindra fria vätskeytor som kan äventyra ett fartygs stabilitet. 3) Presentera projektet och dess resultat för den arbetsgrupp inom IMO som för närvarande jobbar med dessa frågeställningar, samt formulera rekommendationer som ersätter IMO Resolution A.123(V). Projektet kommer att genomföras i ett projekt med SP Brandteknik som projektledare tillsammans med ScandiNAOS AB (Sverige). Fem stycken företag kommer att bidra med naturainsatser i form av teknisk support och material; Ultra Fog AB (Sverige), TYCO Fire & Building Products (USA), Consilium Fire & Gas AB (Sverige), Stena Line AB (Sverige) samt Sjöfartsverket (Sverige). Project summary The aim of this project is to: 1) Evaluate modern water-based suppression technology in order to replace the design criteria given in IMO Resolution A.123(V), dated 1967, 2) develop an improved conceptual drainage design of ro-ro decks in order to prevent the accumulation of water on the deck, including sizing of pumping and lay-out of scuppers, and, 3) present the outcome of the project to the Working Group under the Fire-Protection Sub-Committee of the International Maritime Organization, that has the objective of revising the Fire Safety Systems Code, and formulate recommendations to replace IMO Resolution A.123(V). The project will be conducted with SP Fire Technology as the project leader, together with ScandiNAOS AB (Sweden). Five companies will participate with their technical support and equipment; Ultra Fog AB (Sweden), TYCO Fire & Building Products (USA), Consilium Fire & Gas AB (Sweden), Stena Line AB (Sweden) and the Swedish Maritime Administration.

4 2 (8) Projektets relevans Behov Fordonsutrymmen och ro-ro-lastutrymmen som inte kan tillslutas samt utrymmen av särskild kategori 1 skall enligt kraven i SOLAS kapitel II-2 förses med ett manuellt aktiverat vattenspraysystem. För andra typer av ro-ro lastutrymmen, där personsäkerhetsrisken är lägre - eftersom passagerare inte har tillträde - används normalt koldioxidsystem. Men andra typer av inertgassystem, vattensprinklersystem eller lättskumssystem kan också användas. Detaljkraven för hur ett vattensprayssystem för fordonsutrymmen och ro-ro-lastutrymmen skall utformas och dimensioneras återfinns i IMO Resolution A.123(V), publicerad år 1967, se referens [1]. Några av de detaljkrav som särskilt kan nämnas är att: Systemet skall dimensioneras för en vattentäthet om minst 3,5 mm/min för däck med maximalt 2,5 m höjd och för minst 5 mm/min för däck med högre takhöjd. Systemet tillåts att delas in i sektioner där varje sektion skall täcka hela fartygets bredd. Undantag från detta krav kan medges om däcket är avdelat i längsled av väggar i A klass. Varje sektion skall vara minst 20 m lång och systemets pumpar skall ha en kapacitet tillräcklig för att klara antingen hela däcket eller minst två sektioner. Sektionsventiler skall vara placerade utanför det skyddade utrymmet. Minst en handbrandsläckare skall finnas vid varje utgång från däcket och minst tre strålrör och en mobil skumkärra skall finnas ombord på fartyget. Man kan fråga sig vad det finns för tekniskt bakgrundsmaterial till ovanstående detaljkrav. Svaret står förmodligen att finna i en serie brandförsök som genomfördes i Danmark år 1961, se referens [2]. Under senare år har man från många olika håll ifrågasatt huruvida system i enlighet med Resolution A.123(V) klarar att kontrollera en brand på ett ro-ro däck på ett modernt fartyg med dagens moderna personbilar, turistbussar och tunga lastfordon. Två projekt finansierade av Brandforsk, se SP Report 1997:03 [3] och SP Report 1997:15 [4] diskuterar detta. I den senare rapporten redovisas även ett fullskaleförsök med en uppställning som representerar två lastbilar, sida vid sida, på ett bildäck. Försöket finns dokumenterat på video [5]. En förstudie har även genomförts där krav och alternativa vattenbaserade släcksystem för lastrum diskuteras [6]. Det engelska sjöfartsverket Maritime and Coastguard Agency (MCA) har nyligen utrett frågan om brandskydd på ro-ro däck, se referens [7], där man bland annat diskuterar brandbelastningen på ro-ro däck och effektiviteten hos nuvarande sprinklersystem. I rapporten drar man två intressanta slutsatser: 1. Att den internationella sjöfartsnäringen bör koordinera sina insatser och sin kunskap inom detta område. 2. Att ett program med fullskaliga brandförsök genomförs för att öka förståelsen avseende bränder och brandförlopp på ro-ro däck. I ett sådant program borde faktorer såsom typ av brännbart material, antändningskällor, fordonens storlek, fordonens fördelning på däcket, placering av sprinkler, vattentäthet, ventilationsflöden, branddetektion, additiver till vattnet, dränering, etc studeras. 1 Med Utrymmen av särskild kategori (special category spaces) menas de slutna fordonsutrymmen över eller under skottdäck, till och från vilka fordon kan köras och till vilka passagerarna har tillträde. Utrymmen av särskild kategori kan finnas på mer än ett däck förutsatt att den totala fria höjden för fordonen inte överstiger 10 meter.

5 3 (8) Dessutom föreslår man att möjligheten att använda system med vattendimma eller andra typer av släcksystem studeras. Det engelska arbetet presenterades i en inlaga till IMO FP51 i februari 2007, se referens [8]. Det resultat som projektet skall leverera och dess avnämare Målsättningen med projektet är att ta fram ett tekniskt underlag för att ersätta kraven i IMO Resolution A.123(V), det vill säga det dokument som idag reglerar hur sprinklersystem för ro-ro däck skall dimensioneras och installeras samt ett tekniskt underlag för hur ett dräneringssystem för ro-ro däck skall dimensioneras och utformas för att förhindra fria vätskeytor som kan äventyra ett fartygs stabilitet. Den direkta avnämaren är den arbetsgrupp inom IMO som för närvarande jobbar med dessa frågeställningar, men i ett längre perspektiv innebär en förändring av det nuvarande SOLASregelverket att fartygskonstruktörer, tillverkare av släcksystem, redare och varv berörs av förändringarna. Projektets kvalité Redogörelse för forskningsfronten inom området Utöver den forskning som beskrivs under rubriken Projektets relevans har man inom ramen för EU-projektet New European Ferry (NEF), som stod klart år 2005, gjort en analys av befintliga branddetektions- och sprinklersystem på ro-ro däck. Dessutom studerades alternativa, bättre lösningar [9]. Arbetet gjordes med hjälp av CFD-simuleringar. Analysen visar att en spillbrand bestående av diesel kombinerat med brand i en långtradare når en brandeffekt på omkring 200 MW när sprinklersystemet inte aktiveras. Ett sprinklersystem dimensionerat enligt dagens regelverk reducerar endast branden till mellan MW, framförallt för att fordonen skärmar vattenpåföringen så att vattnet inte når brandhärden. Högre vattenflöden förefaller inte effektivare på grund av denna skärmningseffekt. Ett alternativt system med lågt monterade skummunstycken (AFFF) och munstycken av typen vattendimma i taket begränsade spillbranden så att den totala brandeffekten stannar vid runt 20 MW. Resultaten är mycket samstämmiga med beräkningsresultat från DESSO-projektet som avslutades Inom ramen för projektet [10] undersöktes också vilka konsekvenser en brand kan få och hur bättre sprinklersystem bör utformas. Beräkningarna visade att en brand som uppstår vid lastning och lossning är kritisk, eftersom tillgången till luft (syre) är god. Som en konsekvens av dessa slutsatser förslogs bland annat att däcket delas i mindre volymer med brandhärdiga textiler och att ett system av typen vattendimma används för att öka kylningsförmågan inom denna zon. Det bör tilläggas att det finns en brandprovningsmetod och installationsföreskrifter för alternativa system. Dessa krav antogs av IMO år 1999 som en alternativ möjlighet genom IMO MSC/Circ. 914 [11]. I dagsläget finns dock inga system på marknaden som möter dessa krav. Under 2005/2006 jobbade SP Brandteknik tillsammans med Marioff Corporation Oy, Det Norske Veritas och VTT med att ta fram en alternativ provningsmetod till den i IMO MSC/Circ Arbetet finns beskrivet i referenserna [12] och [13]. Ett utkast till brandprovningsmetod [14] presenterades vid IMO FP51 i februari Det är viktigt att poängtera att provningsmetoden är anpassad till effektiviteten hos system utförda enligt Resolution A.123(V). Eventuella alternativa system kommer därför inte att vara bättre.

6 4 (8) Brandprovningsmetoden kommer att diskuteras ytterligare vid FP52 i januari 2008 innan den fastslås. Det är dock klart uttalat inom den arbetsgrupp vid IMO som jobbar med dessa frågor att den långsiktiga målsättningen bör vara att ersätta kraven i Resolution A.123(V). Även om större bränder på ro-ro däck är relativt ovanliga enligt en studie utförd av Det Norske Veritas [15] kan de få allvarliga konsekvenser. De flesta sjösäkerhetsmyndigheter och klassningssällskap är eniga att dagens krav och dagens sprinklersystem är föråldrade. Projektets position ur ett internationellt perspektiv Det finns i ett internationellt perspektiv en stor enighet att de sprinklersystem som installeras i fordonsutrymmen och ro-ro-lastutrymmen enligt dagens krav är föråldrade. Mycket har hänt sedan kraven introducerades för 40 år sedan. Under senare år har alltså även flera internationella projekt berört frågan, men inget av projekten har haft målsättningen att ta fram konkreta rekommendationer för hur mer effektiva sprinkler- och dräneringssystem skall utformas. Målsättningen med detta projekt är att göra just detta. En projektbeskrivning har delgetts ERANET-projektet SURSHIP. Projektet har ansetts angeläget och har accepterats som en del av SURSHIP under WP4. Effekterna från resultat i termer av uppföljningsdata /- indikationer Intentionen är att projektet skall bidra till en ökad brandsäkerhet och även reducera risker förknippade med fartygsstabilitet. De rekommendationer för sprinklersystem på ro-ro däck som tillämpas idag är snart 40 år gamla och såväl transporterat gods, brandrisker som sprinklerteknik är annorlunda. Resultaten kommer att ge konkreta förslag till förändringar i regelverket för fartyg och förväntas presenteras på IMO möten i London i framtiden. Det finns redan idag ett stort intresse för dessa frågor inom IMO och man inväntar ny data för att kunna modernisera existerande regelverk. Projektets genomförbarhet Angreppssätt, strategi och metodik Projektet kommer att inledas med en utvärdering av typ och mängd transporterat gods på ro-ro däck, med fokus på potentiella brandkällor och brandscenarier. En bra grund för denna del av projektet är lagd i och med det arbete av BRE som beskrivs i ansökan. Vad gäller brandförsök kommer projektet att bygga vidare på de erfarenheter som kommit fram i tidigare projekt, i första hand det som finns i referens [12] och [13]. Resultaten från dessa tidigare projekt visar att en utvärdering av olika sprinklersystems effektivitet eller en parameterstudie av förutsättningar inte behöver genomföras i full skala. Istället kommer de flesta försöken att göras i mellanskala. Parametrar som avstånd mellan munstycken, vattentäthet, vattentryck, additiver (till exempel skum), mm kommer att varieras. Försöken genomförs under en kalorimeter med vars hjälp brandeffekten kan mätas. Ett begränsat antal verifierande brandförsök i full skala genomförs med de sprinklerkoncept som visat sig fungera vid brandförsöken i mellanskala. Stora mängder släckvatten på ett ro-ro däck kan äventyra ett fartygs stabilitet. Därför är det angeläget att vattnet kan dräneras bort från däcket. En central del av projektet är såldes att

7 5 (8) undersöka hur avlopp skall placeras för att vara mest effektiva, hur de skall utformas för förhindra igensättning, pumpkapacitet, etc. Projektresultaten skall utgöra ett tekniskt underlag för att ersätta rekommendationerna i IMO Resolution A.123(V). Det sista momentet i projektet är att formulera sådana rekommendationer och att presentera dem för den arbetsgrupp inom IMO som för närvarande jobbar med dessa frågeställningar. Konsortium och samarbetspartners I nedanstående tabell redovisas projektgruppen med företag, deltagande personer, samt deras roll och kompetens i projektet. Företag Deltagare Kategori Roll Kompetens Magnus Arvidson SP Sveriges Haukur Ingason Brandforskning, Projektledare och Tekniska Margaret Forskningsinstitut Brandprovning delprojektledare Forskningsinstitut Simonson Projektledning Henry Persson ScandiNAOS AB Ultra Fog AB TYCO Fire & Building Products Consilium Fire & Gas AB Stena Line Bengt Ramne Per Fagerlund Anders Kjellberg Leif Hanje Luke Connery David LeBlanc Klas Nylander Harry Robertsson Konsult Tillverkare av släcksystem av typen vattendimma Tillverkare av sprinkler Tillverkare av detektionssystem Fartygsredare Delprojektledare Teknisk support och materialleverantör Teknisk support och materialleverantör Teknisk support och materialleverantör Diskussionspartner Sjöfartsverket Johan Wikman Myndighet Sakkunnig regelverk Fartygsdesign, skepssbyggnads teknik Sprinklersystem Sprinklersystem Branddetektion Fartygskonstruk tion, användare Regelverk, teknik CV för projektledaren och för nyckelpersoner i projektgruppen redovisas i Bilaga 2. Projektplan Projektet kommer att delas upp i sex stycken delprojekt enligt följande: WP1: Projektledning Projektledning inklusive koordinering av alla möten och rapporter, finansiering och logistik. WP2: Brandbelastning och brandscenarier En utvärdering av typ och mängd transporterat gods på ro-ro däck, med fokus på potentiella brandkällor och brandscenarier. Det arbete som utförts av BRE (som kortfattat beskrivs i ansökan) kommer att inkluderas i detta delprojekt. WP3: Brandförsök i mellanskala Målsättningen är att utvärdera olika sprinkler mot olika brandscenarier i mellanskala. Parametrar som avstånd mellan munstycken, vattentäthet, vattentryck, additiver (till exempel skum), mm kommer att varieras. Försöken genomförs under en kalorimeter med vars hjälp brandeffekten kan mätas.

8 6 (8) WP4: Brandförsök i full skala Ett begränsat antal verifierande brandförsök i full skala med de sprinklerkoncept som visat sig fungera vid brandförsöken i mellanskala. WP5: Utformning av dränering Utveckling av ett koncept för dränering av fartygsdäcket för att förhindra fria vätskeytor, inklusive dimensionering av pumpar och placering av utloppsventiler. WP6: Formulering av rekommendationer för att ersätta Resolution A.123(V) Formulering av rekommendationer för att ersätta kraven i IMO Resolution A.123(V). Budget Ansvarsområde och budget för projektet redovisas i nedanstående tabell. Kostnaderna är nedbrutna i ungerfärliga kostnader för arbetstid och kostnader för material. Det senare inkluderar kostnader för till exempel hyra av försökshall (inklusive kostnad för rökgas- och vattenrening) och kostnaden för brännbart material. Tabellen redovisar även medfinansiering i form av naturainsatser från de deltagande företagen genom att de deltar vid möten, tillhandahåller teknisk support samt material såsom sprinklermunstycken, rörmaterial, branddetektorer och annan utrustning. Vid beräkningen av kostnader för arbetstid har en persontidtaxa motsvarande 900 kr/timme använts. För naturainsatser har använts 600 kr/timme. Arbetspaket Ansvarig Kostnader (SEK) Naturainsatser (SEK) Andra Andra Arbetstid Arbetstid kostnader kostnader WP1 SP WP2 SP WP3 SP WP4 SP WP5 ScandiNAOS WP6 SP Summa * ** Total kostnad *) Denna del söks från VINNOVA. **) Av detta belopp delfinansierar SP kr med egna forskningsmedel, resterande kr via övriga projektdeltagare.

9 7 (8) Tidplan Tidplan för projektet redovisas i nedanstående tabell där projektets delmål, D1 till D4, är markerade. WP1 WP2 WP3 WP4 WP5 WP6 År 1 År 2 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 D1 D2 D3 D4 Delmålen kan formuleras enligt nedan: Delmål 1: Beskrivning av brandscenarier och försöksuppställning som indata för brandförsök i mellanskala inom WP2. Delmål 2: Resultat från försök i mellanskala, med effektivitet av olika provade sprinklerkoncept i termer av kontroll av brand och dämpning av brand. Erfarenheter av försöksuppställning och brandscenarier kommer att ligga till grund för utformning av fullskaleförsök i WP4 och relevanta vattenflöden som input till WP5. Delmål 3: Resultat från försök i fullskala som indata till slutliga rekommendationer formulerade i WP6. Delmål 4: Resultat från WP5 för indata till slutliga rekommendationer formulerade i WP6. Projektets exploaterbarhet och nyttiggörande Projektresultaten skall utgöra ett tekniskt underlag för att ersätta rekommendationerna i IMO Resolution A.123(V). Det sista momentet i projektet är att formulera sådana rekommendationer och att presentera dem för den arbetsgrupp inom IMO som för närvarande jobbar med dessa frågeställningar. Projektresultaten skall presenteras på följande sätt: Delresultat kommer att kommuniceras direkt till den arbetsgrupp och korrespondensgrupp som för närvarande jobbar med en revidering av kraven i den så kallade FSS-koden (Fire Safety Systems Code). Slutresultat från projekt kommuniceras direkt till ovanstående grupp. Eventuellt kan även finnas anledning att även skicka in en formell svensk inlaga till IMOs undergrupp för brandskydd. Kommunikation till ovanstående grupper går formellt via Sjöfartsverket. Riskanalys för projektet Risk: Svårighet att övertyga IMO att ersätta befintlig standard, t.ex. på grundval av politiska och/eller marknadsmässiga skäl. Motåtgärd: Informationsspridning direkt till IMO s arbetsgrupp samt via konferenser och artiklar.

10 8 (8) 1 Resolution A.123(V), Recommendation on fixed fire extinguishing systems for special category spaces, International Maritime Organization, London, United Kingdom, October 26, Fribert, F., Hansen, G., et al, Extinction of Fire in Ships by Automatic Sprinkler Systems and Fixed Pressure Water-spraying Systems, Denmark, June Arvidson, Magnus, Ingason, Haukur and Persson, Henry, Water Based Fire Protection Systems for Vehicle Decks on Ro-Ro Passenger Ferries, BRANDFORSK Project , SP Report 1997:03, Swedish National Testing and Research Institute, Arvidson, Magnus, Large Scale Ro-Ro Vehicle Deck Fire Test, NORDTEST Project , BRANDFORSK Project , SP Report 1997:15, Swedish National Testing and Research Institute, Video entitled Large Scale Ro-Ro Vehicle Deck Fire Test, Conducted at SP on the 23 rd of May 1997, Swedish National Testing and Research Institute, Borås, Arvidson, Magnus and Torstensson, Håkan, En förstudie angående vattenbaserade släcksystem för lastutrymmen på fartyg, Brandforsk projekt , SP Rapport 2002:22 (in Swedish) 7 Shipp, M., Annable, K. and Williams, C., Assessment of the Fire Behaviour of Cargo Loaded on Ro-Ro Vehicle Decks in Relation to the Design Standards for Fire Suppression Systems, BRE Fire and Security, Client report number , November 3, Rapporten kan hämtas från under rubriken Guidance & Regulations. 8 FP51/3/2/Rev.1, Assessment of the fire behaviour of cargo loaded on ro-ro vehicle decks in relation to the design standards for fire extinguishing systems, Submitted by the United Kingdom to IMO Sub-Committee meeting FP51 on Fire Protection, 27 November Maccari, Alessandro, Application of CFD Analysis for Fire Modelling 10 Arvidson, Magnus, Axelsson, Jesper, Simonson, Margaret and Tuovinen, Heimo, Fire safety approach on the DESSO ROPAX, SP Rapport 2006:01, MSC/Circ. 914, Guidelines for the approval of alternative fixed water-based firefighting systems for special category spaces, June 4, Arvidson, Magnus and Vaari, Jukka (VTT), A preparatory study of appropriate fire test procedures for sprinkler systems on ro-ro cargo decks, SP Report 2006:02 13 Vaari, Jukka and Ala-Outinen, Tiina, Performance requirements for fixed waterbased fire fighting systems on shipboard vehicle decks, VTT RESEARCH REPORT No. VTT-S Annex 6 of FP51/3/1, The Report of the correspondence group, Submitted by the United States to IMO Sub-Committee meeting FP51 on Fire Protection, 24 October Fires on Ro-Ro decks, DNV Technical Paper, Paper Series No P018, September 2005

11 1 (2) Bilaga 2 Personalbilaga I denna bilaga redovisas relevanta CV för projektledaren och för nyckelpersoner i projektgruppen. Namn: Magnus Arvidson Ålder: 41 år Kön: Man Titel / funktion: Brandingenjör Omfattning och medverkan i projektet: Projektledare Relevant CV Magnus Arvidson är Brandingenjör utexaminerad från Lunds Tekniska Högskola år Direkt efter examen arbetade han vid Bengt Dahlgren Stockholm AB med byggnadstekniskt brandskydd och sprinklerprojektering. Han har arbetat vid enheten för Brandteknik vid SP sedan 1991, i huvudsak ansvarig för provning och FoU relaterad till sprinklersystem, både vattendimma och traditionella system. Han har dessutom varit involverad i den utveckling av installationsrekommendationer och provningsmetoder för vattendimma som bedrivits av International Maritime Organisation (IMO) sedan Åren deltog han i den tekniska kommitté under National Fire Protection Association, NFPA 750, som har tagit fram installationsregler för system med vattendimma för i första hand den amerikanska marknaden. Han deltar för närvarande som svensk expert i motsvarande arbete som bedrivs inom Europa i en arbetsgrupp under CEN TC191/WG5. Har drivit eller deltagit i ett antal projekt som har anknytning till brandskydd ombord på fartyg, finansierade av VINNOVA, Brandforsk, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, m fl. Namn: Haukur Ingason Ålder: 47 år Kön: Man Titel / funktion: Tekn Dr./ Adj Prof. Omfattning och medverkan i projektet: Delprojektledare Relevant CV Haukur Ingason är Civilingenjör (1988) och Tekn. Dr (1996) från LTH. Har jobbat vid enheten för Brandteknik vid SP sedan 1988, med bland annat forskning kring brandskydd i undermarks- och industriella anläggningar. Är adjungerad professor i brandteknik vid Mälardalens Högskola sedan mars Har varit projektansvarig åt bl a Brandforsk, Vägverket, Banverket, Svenska Räddningsverket, Rådet för Arbetslivsforskning och FORMAS i projekt som berör bränder i tunnlar, andra undermarksanläggningar och industribränder. Projekten har fokuserats på områden som, t ex bränder i fordon, rökspridning, brandgasventilation och sprinklersystem. Bland de projekt som kan nämnas är mätning av utvecklad brandeffekt från olika stora fordon i tunnlar. Haukur initierade och var ansvarig för genomförandet av fullskaliga brandförsök i en vägtunnel i Norge 2003, ett projekt vars resultat fått stort internationellt genomslag. Han har skrivit mer än 70 olika artiklar och rapporter som har med brandsäkerhet i tunnlar att göra och är en av Sveriges främsta experter inom området brandsäkerhet i undermarksanläggningar och industrier. Haukur har deltagit som konsult i över tio olika infrastrukturprojekt i Sverige med fokus på brandsäkerhet. Det har först och främst gällt framtagande av dimensionerande brandkurvor och beräkning av rökspridning.

12 2 (2) Bilaga 2 Namn: Bengt Ramne Ålder: 42 år Kön: Man Titel / funktion: Skeppsbyggnadsingenjör, Civilingenjör Omfattning och medverkan i projektet: Delprojektledare, skeppsteknisk expert Relevant CV Bengt Ramne är civilingenjör och skeppsbyggnadsingenjör utexaminerad från Chalmers tekniska högskola Bengt har över 15 års erfarenhet av fartygsdesign med inriktning främst mot fartygsutrustning och ro-ro/ropax design. Som utvecklingschef vid Kvaerner Ships Equipment och som designchef vid Kvaerner Philadelphia Shipyard har Bengt skaffat sig en gedigen erfarenhet av förutsättningarna både för ro-ro/ropax design och problematiken med att arrangera ändamålsenliga brandskyddssystem. Han har också deltagit i ett antal forskningsprojekt som har anknytning till sjösäkerhet inklusive bl.a brandskydd ombord på fartyg, finansierade av EU, VINNOVA, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, m fl. Namn: Per Fagerlund Ålder: 66 år Kön: Man Titel / funktion: Skeppsbyggnadsingenjör, Civilingenjör Omfattning och medverkan i projektet: Skeppsteknisk expert Relevant CV Per Fagerlund är civilingenjör och skeppsbyggnadsingenjör från Chalmers tekniska högskola utexaminerad 1969 och har 38 års erfarenhet av skeppsbyggnad, varav 34 år i verksamhetsledande position, huvudsakligen inom ro-ro/ropax design. Per har varit en drivande kraft inom utvecklingen av modern fartygsdesign och sjöfart. Som utvecklingschef vid Navire och sedan som teknisk chef vid Transatlantic har han varit pionjär inom utvecklingen av storskaliga ro-ro-system. Per har drivit eller deltagit i ett antal forskningsprojekt som har anknytning till sjösäkerhet inklusive bl.a brandskydd ombord på fartyg, finansierade av EU, VINNOVA, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, m fl.