Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Transkript

1 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (30) Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -2015

2 samhällsskydd och beredskap 2 (30) Innehållsförteckning 1 Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov Rakel - Långsiktig finansiering och utveckling Förvaltningsuppgifter finansierade med anslag 2:4 Krisberedskap Medel till förebyggande åtgärder och översvämningsdirektivet Ytterligare frågor som kan påverka MSB:s behov av anslag Övergripande beskrivning av verksamhet och prioriteringar Det som ska skyddas individens, samhällets och nationens säkerhet Det som hotar hot, risker och sårbarheter Den förmåga som ska skapas skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Behov av författningsändringar m.m Användning och finansiering av Rakel Civilt försvar Övergripande inriktning och återrapportering avseende anslag 2:4 Krisberedskap Ekonomi Finansiering Investeringar och lånebehov Räntekontokredit Anslagskredit Bemyndiganden...29

3 samhällsskydd och beredskap 3 (30) 1 Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov MSB:s roll och uppgifter kompletteras och justeras löpande vilket är naturligt för en myndighet med MSB:s breda uppdrag. I följande avsnitt beskrivs sådana frågor som MSB anser påverkar, eller kan komma att påverka, myndighetens avgifter, anslag och anslagsbehov, t.ex. nya och förändrade uppgifter som MSB anser fordrar ytterligare medel för att kunna genomföras. De frågor som tas upp nedan är inte en komplett sammanställning. 1.1 Rakel - Långsiktig finansiering och utveckling Rakelsystemet är Sveriges nationella radiokommunikationssystem för ledning och samverkan. Systemet bidrar till att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlättar den dagliga kommunikationen inom och mellan organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa och bidrar till den enskilda medborgarens trygghet. MSB kan konstatera att intresset för och anslutningen till systemet ökar, både vad avser det totala antalet abonnemang och antalet anslutna organisationer. Vid utgången av 2011 fanns det drygt aktiva abonnemang och MSB:s målsättning är att antalet aktiva abonnemang uppgår till under och under I takt med att fler ansluter sig till Rakel effektiviseras samverkan inom och mellan olika organisationer lokalt, regionalt, nationellt och även internationellt i både kris och vardag. En förutsättning för att den positiva anslutningstakten fortsätter är dock att det finns en långsiktig finansiering av systemet som också medger en långsiktig utveckling. Kostnaderna för Rakel är i princip oberoende av hur många användare som ansluter sig till systemet. Eftersom huvuddelen av de nuvarande och potentiella kunderna till Rakel är finansierade med skattemedel bör därför en ny finansieringsmodell stimulera fortsatt ökad anslutning till och användning av systemet så att nyttan blir så stor som möjligt inom ramen för de lagstiftningsmässiga (lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation) begränsningar som finns. Genom ett gemensamt system blir också de totala kostnaderna för det offentliga lägre än om olika aktörer bygger egna system. Med långsiktig finansiering avses att säkerställa att Rakel förblir det nationella, säkra och robusta systemet för samhällsviktig kommunikation i vardag och kris. Vidare ska kostnaden för att använda systemet vara känt för användarna i minst ett femårsperspektiv, samt att det ska finnas utrymme för att balansera framtida utveckling genom att möjliggöra för flera intäktskällor. En långsiktig finansieringslösning för Rakel är nödvändig för att skapa förtroende och stabilitet vilket utgör grunden för att anslutningstakten fortsatt

4 samhällsskydd och beredskap 4 (30) ska vara positiv vilket i sin tur utgör grunden för att systemets kostnader och intäkter balanseras inom de närmaste (3-5) åren. Stora förändringar av enskilda kunders kostnader för Rakel kan leda till ett minskat antal abonnemang och därmed minskade intäkter på sikt. Nedan redovisas 11 förslag på åtgärder för att både förbättra det ekonomiska resultatet för Rakel och öka anslutningen till systemet. I syfte att kunna kommunicera de kommande årens kostnader för Rakel föreslår MSB att: 1. avgiftsnivån för grundabonnemang i Rakel fastställs av regeringen för de kommande 5 åren. Nivån bör sättas utifrån ett antagande om att anslutningstakten fortsatt kommer att vara positiv de kommande åren, förslagsvis till 10 tkr per år. Efter denna 5-årsperiod bör inriktningen vara att MSB ska fastställa avgiftsnivåerna för grundabonnemang. 2. ett underskott under de första åren finansieras med driftsanslag genom en överföring från anslag 2:4 Krisberedskap med 60 mnkr och 40 mnkr. Får inte MSB anslag för dessa år behöver myndighetens räntekontokredit höjas och möjligheterna att fortsätta utveckla systemet begränsas. Förutsatt en fortsatt positiv utveckling av anslutningen till systemet bedömer MSB att det därefter (2015) finns förutsättningar för Rakel att generera ett överskott som antingen kan användas till att utveckla systemet ytterligare alternativt användas till att sänka avgiftsnivåerna på sikt (2018 enligt nuvarande förslag). I syfte att öka intäkterna föreslår MSB att: 3. myndigheten mot avgift får erbjuda olika tjänster för statliga myndigheter, kommuner, landsting och kommersiella aktörer utöver grundabonnemang. Tjänsterna kan både vända sig till Rakel-användarna generellt, t.ex. positioneringstjänster, men även motsvara en enskild kunds önskemål. Eventuella kostnader som dessa tjänster innebär ska motsvaras av intäkter i minst samma omfattning, 4. de nuvarande avgiftsnivåerna för statliga användare,vilka för närvarande regleras i respektive myndighets regleringsbrev, ersätts med det enhetliga abonnemangspriset enligt punkt 1 ovan. En successiv ökning av avgifterna jämfört med dagens nivåer är troligtvis nödvändig för att inte riskera att antalet statliga abonnemang minskar i volym vilket då minskar intäkterna. Ett alternativ till en successiv ökning av avgifterna är att regeringen styr myndigheterna så att anslutningen fortsätter att öka. 5. de nuvarande takprisen för kommuner och landsting upphör efter. En successiv ökning av landstingens avgifter föreslås, på motsvarande sätt som för statliga användare.

5 samhällsskydd och beredskap 5 (30) I syfte att öka anslutningen bland primärkommuner föreslår MSB att: 6. primärkommunernas avgiftsnivå sätts lägre än för övriga, förslagsvis till 5 tkr per år under de kommande 5 åren. Skälet till det lägre priset för primärkommunerna är att nyttan för en kommun av ett nationellt system är mindre än för regionala och nationella aktörer. Kostnaden för att bygga ett eget lokalt nät är också relativt låg för många kommuner. Om kommuner skaffar egna nät istället för Rakel riskerar det att försämra möjligheterna att kommunicera mellan olika organisationer mnkr per år omfördelas från anslag 2:4 Krisberedskap för att finansiera det intäktsbortfall som den föreslagna sänkningen av avgiftsnivån för primärkommuner innebär. Omfördelningen sker genom att andra åtgärder riktade mot kommuner inom ramen för anslag 2:4 Krisberedskap reduceras. MSB har redan förberett för att kunna frigöra ett utrymme för en sådan omfördelning genom att bl.a. minska de beviljade bidragen till kommuner för att delfinansiera ledningsplatser och räddningscentraler. 8. nuvarande kommunavtal, som reglerar ersättningen till kommuner för uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, bör justeras i syfte att ytterligare stimulera en bred anslutning till Rakel i kommunal verksamhet. I syfte att sänka de kostnader som användarna ska finansiera föreslår MSB att: 9. Kostnader för anpassning av kommunikation mellan Rakel och våra grannländer finansieras med anslag 2:4 Krisberedskap. De totala investeringskostnaderna för detta beräknas uppgå till ca 17 mnkr. Skälet för att investeringar av detta slag föreslås finansieras med annan finansiering än avgifter är att kostnaderna är betydligt högre än vad de relativt få kunder som efterfrågar denna funktionalitet är beredda att betala. Eftersom systemen i såväl Sverige som våra grannländer bygger på Tetrastandard och fungerande kommunikation vid storskaliga olyckor eller kriser är en förutsättning för att kunna hjälpa varandra över landgränserna anser MSB att funktionaliteten bör finnas. 10. MSB har de senaste åren finansierat SOS Alarms kostnader för dubbel drift, dvs. drift av såväl analog och digital radiokommunikation. Kostnaderna har belastat Rakel vilket bidragit till ytterligare underskott. MSB anser att detta är olyckligt och anser att staten i sin ägarstyrning av SOS Alarm anger att Rakel ska utgöra huvudalternativet för utalarmeringsavtal med olika kunder. Önskar kunden andra alternativ, t.ex. utalarmering i analog radio, bör dessa kunder finansieras de extra kostnader som SOS Alarms dubbla drift innebär. På detta sätt blir det mindre ekonomiskt intressant för en kommun att fortsätta använda analog radiokommunikation. 11. Nuvarande driftsavtal för Rakel löper ut första kvartalet 2015 och förberedelserna för en ny upphandling pågår. MSB:s bedömning är att det

6 samhällsskydd och beredskap 6 (30) går att göra betydande besparingar i driften om upphandlingen av olika statliga system samordnas. MSB anser därför att det bör utredas vidare om det finns praktiska möjligheter att samordna driften av Rakel med andra samhällsviktiga kommunikationsnät. I detta arbete måste kraven på säkerhet i Rakel-systemet särskilt beaktas. För att stödja MSB:s inriktning att säkerställa den långsiktiga finansieringen föreslår MSB att regeringen genomför förändringar i enlighet med vad som anges i kapitel 3. I kapitel 4 redovisas den ekonomiska prognosen för Rakel utifrån de förslag som anges ovan och ett antagande om den fortsatta anslutningen. För att Rakel-systemet ska kunna möta framtida behov av funktionalitet är det viktigt att den framtida finansieringen av Rakel också medger en långsiktig utveckling. Förutsatt att grundfinansiering säkras kommer MSB att göra de reinvesteringar som måste göras för att systemet fortsatt ska fungera enligt det ursprungliga beslutet, dvs. ersätta utrustning som nått sin ekonomiska livslängd, samt göra anpassningar till följd av att fler användare ansluter sig till nätet. MSB avser också att vidareutveckla Rakel i linje med uppdragsgivarens och användarnas krav vilket innebär investeringar som gör att systemet utvecklas för att möta nya behov, utökad kapacitet, förstärkt robusthet mm. Här ingår uppgradering av antalet systemlicenser, samt ny release av programvara, vilket påbörjas under. På sikt ser också MSB behov av att nyutveckla tjänster i systemet för att anpassa tjänster utifrån kundernas behov. Det är ännu inte fastställt vilka tjänster som kommer att utvecklas eftersom det pågår diskussioner med användarna. En förutsättning för utveckling av nya tjänster är dock att MSB kan erbjuda dessa tilläggstjänster mot avgift eller att utvecklingen görs med finansieringen från kunderna. Exempel på tjänster som kan komma att utvecklas i detta perspektiv är funktionsnummer (aliasing), trygghetslarm, positionering och verktyg för att kunna tillhandahålla kundanpassade rapporter över trafiken i Rakelnätet. Dessa åtgärder kommer inte att påverka MSB:s behov av anslag då de finansieras med avgifter. Däremot kommer det att finnas behov av utrymme i myndighetens låneram. 1.2 Förvaltningsuppgifter finansierade med anslag 2:4 Krisberedskap MSB har i särskilt beslut (Fö2011/1887/SSK) återigen beviljats att finansiera regionala ledningsplatser, kontroll av skyddsrum, förvaltning av förstärkningsmateriel, avgifter för PLIS och forskning på anslag 2:4 Krisberedskap för.

7 samhällsskydd och beredskap 7 (30) MSB vidhåller vad som framförts i tidigare budgetunderlag när det gäller regionala ledningsplatser. Det vill säga att de ska överföras till respektive länsstyrelse. Vidare ser MSB skyddsrumskontroller som en förvaltningsuppgift som bör överföras till förvaltningsanslaget. När det gäller förstärkningsmateriel och forskning anser dock MSB att dessa verksamheter även fortsatt ska finansieras av krisberedskapsanslaget. Att anskaffa och förvalta förstärkningsmateriel som kommer andra aktörer till godo ligger i linje med finansieringsprinciperna. I takt med att räddningstjänstmaterielen för höjd beredskap (RUHB) kommer att utfasas uppstår möjligheter att istället anskaffa ny och ändamålsenlig förstärkningsmateriel. Framtida investeringar i ny materiel bör finansieras med anslag, i enlighet med MSB:s undantag från lånefinansiering i myndighetens regleringsbrev, för att inte binda anslaget långsiktigt. Även den forskning som MSB finansierar kommer många aktörer till godo och bör därför även fortsatt finansieras med krisberedskapsanslaget. Budgeten för forskning uppgår också till väsentliga belopp vilket ytterligare talar för att verksamheten även fortsatt bör finansieras med krisberedskapsanslaget. 1.3 Medel till förebyggande åtgärder och översvämningsdirektivet Enligt budgetpropositionen för är sista året som anslaget tillfälligt är höjt. MSB anser emellertid att behovet av anslagsmedel inte kommer att minska. Framtida anslagsnivå för anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bör därför ökas relativt beräknad tilldelning enligt budgetpropositionen. MSB ser ett behov av den högre anslagsnivån som varit senare år för att kunna ersätta kommuner för förebyggande åtgärder. Det förändrade klimatet och resultatet av flera kartläggningsuppdrag kommer medföra ökat behov av förebyggande åtgärder. Därutöver kommer det fortfarande att behövas anslag för länsstyrelsernas kostnader för åtgärder enligt förordningen om översvämningsrisker. MSB förordar således att den tillfälliga satsningen på en högre anslagsnivå för anslag 2:2 permanentas eller förlängs. När det gäller MSB:s kostnader för åtgärder enligt förordningen om översvämningsrisker kommer även dessa att behöva finansiering efter. Det innebär att det även kommande år finns ett behov av medel på anslag 1:10. Av budgetpropositionen (2011/12.1 uo 20) framgår att regeringen avser avsätta medel på anslag 1:10 även under perioden MSB förordar därför att myndigheten tilldelas dispositionsrätt på anslaget i enlighet med prognosen i kap 4.

8 samhällsskydd och beredskap 8 (30) 1.4 Ytterligare frågor som kan påverka MSB:s behov av anslag I följande avsnitt beskrivs ytterligare frågor som kan komma att påverka myndighetens anslagsbehov de kommande åren. Flera områden är dock beroende på hur regeringen ställer sig till olika utredningsförslag. De frågor som tas upp nedan är inte en komplett sammanställning. Utomhusvarning behov av betydande ersättningsinvesteringar eller ny teknik Varning utomhus sker idag genom de ca aggregat för utomhusvarning med tillhörande manöversystem som finns installerade ute i kommunerna. Vid fara sänds via dessa aggregat signalen Viktigt meddelande som följs av information i radio och TV. Utrustningen i utomhusvarningssystemet ägs av staten. En stor del av de nu uppsatta aggregaten installerades under 1980-talet och dessa behöver nu bytas ut om utomhusvarningen ska bestå i nuvarande form. Något som kommer att medföra en betydande merkostnad för MSB. Med start från 2015 så kommer minst 100 miljoner kr behöva avsättas för detta under en femårsperiod. MSB har i tidigare regeringsuppdrag föreslagit en anpassning till ny teknik för varning (MSB dnr ). Med anledning av de stora kostnader som såväl anpassning till ny teknik som underhåll av nuvarande utomhusvarning kommer att innebära de kommande åren avser MSB under första halvåret ta fram en plan för kommande års utveckling, investeringar och finansiering av varningssystem. I samband med framtagande av en sådan plan kan det också finnas behov av att titta bredare på varning och kriskommunikationsfrågor, t.ex. hur olika sociala medier på ett bättre sätt än idag kan användas som kanaler för kommunikation och vad SOS Alarms nya uppdrag vad avser särskilt informationsnummer innebär (se avsnitt om Särskilt informationsnummer nedan). Särskilt informationsnummer Det nya uppdraget till SOS Alarm att införa ett särskilt informationsnummer kan komma att medföra att ytterligare resurser krävs, dels för att sjösätta tjänsten, dels för att utveckla informationssamordningsförmågan ytterligare för att snabbt kunna svara upp med stöd till informationssamordning under en allvarlig händelse då belastningen på det särskilda informationsnumret förväntas öka. Utvecklingen inom området sociala medier gör att denna verksamhet behöver utvecklas ytterligare och ganska omgående. MSB:s roll i förhållande till SOS Alarm kommer att behöva tydliggöras i det utvecklingsarbete som är tänkt att bedrivas under.

9 samhällsskydd och beredskap 9 (30) Mottagande av internationellt stöd Förslag från den pågående utredningen om mottagande av internationellt stöd och EU:s nya riktlinjer om Host Nation Support kan komma att innebära nya krav på MSB. Mottagande av internationellt stöd utgår från befintliga förmågor, men lägger en ny dimension på samhällets och MSB:s förmågeutveckling, bl.a. i form av en utveckling av nya koncept, rutiner, utbildningar osv. Beroende på vilken ambitionsnivå som slutligen väljs kan därför ytterligare resurser komma att krävas. Myndighetsgemensam sjukvårdsförmåga MSB har tillsammans med Försvarsmakten (FM) svarat på en anmodan från försvarsdepartementet om en myndighetsgemensam sjukvårdsförmåga som bl.a. skulle kunna användas vid insatser till stöd för internationella organisationer för att möjliggöra humanitär närvaro och som stöd till nationell sjukvård vid en direkt katastrof. MSB har ingen sjukvårdsmodul i sin beredskap eftersom det inte har funnits någon efterfrågan på sådant stöd från MSB. MSB:s internationella insatser förutsätter en förfrågan från ett annat land eller en internationell organisation samt extern finansiering. Att utveckla en myndighetsgemensam sjukvårdsförmåga skulle innebära ökade kostnader för MSB och resurser måste i så fall tillföras för att inte tränga ut viktig kärnverksamhet inom MSB:s befintliga beredskap. MSB bedömer att uppbyggnaden av en beredskap för sjukvårdsförmåga kommer att kosta ca 5 mnkr per år de inledande åren. I denna kostnad ingår inte materielkostnader vilket vi förutsätter att FM står för. Ska förmågan utvecklas föreslår MSB därför att myndighetens förvaltningsanslag förstärks med motsvarande belopp och att finansiering sker genom överföring från utgiftsområde 7 internationellt bistånd och/eller utgiftsområde 6 anslag 1.2 fredsfrämjande insatser. Civilt försvar MSB har under 2011 dels medverkat i Försvarsmaktens arbete med försvarsplaneringen dels arbetat med en strategi för civilt försvar som underlag för kommande arbete med ett modernt civilt försvar. Under - kommer det att ske ett arbete med konceptutveckling avseende civilt försvar. Utgångspunkten är att ett modernt civilt försvar ska bygga på den förmåga som finns inom samhällets krisberedskap. Det kan dock komma att krävas åtgärder som inte kan motiveras inom samhällets krisberedskap MSB utesluter inte att det kan komma att krävas omprioritering och omfördelning,t.ex. inom anslag 2:4 Krisberedskap för denna typ av åtgärder de kommande åren. MSB avser att återkomma i BU med mer underlag rörande behovet av medel för ett modernt civilt försvar.

10 samhällsskydd och beredskap 10 (30) 2 Övergripande beskrivning av verksamhet och prioriteringar Målen för MSB:s verksamhet de kommande åren utgår från de övergripande mål för samhällets säkerhet 1 och samhällets krisberedskap 2 som riksdag och regering fastställt. Under budgetunderlagsperioden planerar MSB att ta fram en övergripande inriktning för området samhällsskydd och beredskap som konkretiserar statsmakternas styrning och som kompletteras med det samlade analysarbete som MSB bedriver i form av t.ex. uppföljningar, utvärderingar och mer framåtblickande strategiska analyser. Inriktningen ska ligga till grund för dels egna åtgärder som MSB kan vidta och dels åtgärder som vi med olika medel ska försöka påverka andra aktörer att genomföra. För att öka genomslagskraften av inriktningen avses processen för utarbetande av inriktningen innefatta samverkan med berörda aktörer. I arbetet kommer bland annat samverkansområdena vara viktiga fora för gemensamma diskussioner om inriktning och prioritering av verksamhet. Den övergripande beskrivningen av kommande års verksamhet och prioriteringar som anges nedan tar sin utgångspunkt i följande principbild: Utveckling av området samhällsskydd och beredskap Det som hotar Det som ska skyddas Det som hotar Den förmåga som ska skapas De som ska agera De verktyg som kan användas 1 Prop. 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle 2 Skr 2009/10:124 s. 15 Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet

11 samhällsskydd och beredskap 11 (30) 2.1 Det som ska skyddas individens, samhällets och nationens säkerhet MSB ska utveckla ett välavvägt och effektivt skydd med den enskilda människan i fokus. Målgruppen är bred och riktade insatser kan behövas mot olika grupper som t.ex. barn, ungdomar och äldre. I arbetet med att reducera antalet döda i bränder och skapa ett effektivt brandskydd kommer MSB göra olika typer av satsningar, t.ex. fördela medel till ideella organisationer för att främja den enskilde människans förmåga (självskyddsmedel) där MSB indirekt bidrar till skyddsåtgärder och mer sammanhållna kommunikationssatsningar. MSB ska arbeta bredare med samhällsviktig verksamhet. Utgångspunkten kommer att vara den strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet som MSB tagit fram och redovisat till regeringen (MSB dnr ). Att definiera och ringa in vad som är samhällsviktig verksamhet är centralt både före, under och efter inträffade händelser. Åtgärder före inträffade händelser i arbetet med att göra systematiska risk- och sårbarhetsanalyser, fastställa grundläggande säkerhetsnivåer etc. är själva utgångspunkten. Under inträffade händelser måste det finnas kunskap om vad som är samhällsviktig verksamhet för att kunna göra konsekvensanalyser till stöd för beslutsfattande om operativa åtgärder. Efter inträffade händelser måste det finnas en medvetenhet om på vilket sätt och i vilken ordning som samhällets funktionalitet ska återställas. 2.2 Det som hotar hot, risker och sårbarheter MSB ska vidareutveckla referensscenarier som kan bidra till ett mer systematiskt säkerhetsarbete (risk- och sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar etc.) så att den bottom-up-approach som präglar dagens arbete kompletteras med en top-down-approach inspirerat av det arbete som håller på att växa fram inom EU:s civilskyddssamarbete. EU:s arbete med att utveckla gemensamma europeiska referensscenarier ska integreras i det systematiska säkerhetsarbete som bedrivs nationellt. Därmed får alla aktörer en gemensam referensram att utgå från i sitt analysarbete, något som emellertid inte får utesluta enskilda aktörers initiativ att belysa alternativa scenarier. MSB kommer ha ett fortsatt fokus på naturolyckor/-katastrofer, farliga ämnen (CBRNE) samt cyber- och informationssäkerhetshändelser tre hot och riskområden som är högst påtagliga idag. Klimatförändringen har ökat risken för naturolyckor. Felaktig hantering av farliga ämnen medför risker för allvarliga skador på både människor och miljön. Teknikutvecklingen har ökat samhällets sårbarhet för cyber- informationssäkerhetsrelaterade händelser. Detta är därför tre prioriterade områden att följa och rusta samhället för inom ramen för MSB:s eget expertområde. MSB kommer utveckla ett system för att sätta mindre kända hot dvs. hot som inte uppmärksammas i den utsträckning som de kanske borde på samhällets säkerhetsagenda. I detta ligger ett ansvar att skapa en systematik i hur hot och

12 samhällsskydd och beredskap 12 (30) risker beskrivs, analyseras, diskuteras och föds in i berörda sektorsmyndigheters processer på ett kontinuerligt sätt. Viktigt är också att skapa förutsättningar för tidig varning och därigenom få bättre framförhållning t.ex. genom att uppmuntra forskning inom mindre etablerade områden. 2.3 Den förmåga som ska skapas skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar MSB ska utveckla förutsättningarna för ledning och samverkan vid såväl olyckor som kriser genom att tillhandahålla ett samlat erbjudande inom ledning och samverkan. I detta samlade erbjudande ska allt från metodstöd och tekniska stödsystem till utbildningar och övningar för ledning och samverkan vara ömsesidigt stärkande och utgå från samma konceptuella ram. Målgrupperna för MSB:s samlade erbjudande inom ledning och samverkan finns på både lokal, regional och central nivå. Storstadskommuner är en viktig målgrupp bland flera och MSB kommer att ge ett särskilt riktat stöd till deras breda säkerhetsarbete. Genom att aktivt och sammanhållet bidra till utveckling av ledningsplatser, stöd vid implementering av Rakel, utbildningar, direkt rådgivning m.m. kan MSB:s stöd få en större effekt på samhällsskydd och beredskap. Som en bonuseffekt får myndigheten också en möjlighet att visa på goda kommunala exempel. Ambitionen är att detta ska driva på utvecklingen hos andra. På regional och central nivå är förmågan att dela information myndigheter emellan ett viktigt utvecklingsområde. MSB själv måste utveckla förmågan att ta emot externa aktörer i myndighetens lägesbildsverksamhet som kan arbeta integrerat som samverkans- eller expertpersonal. Även förmågan att dela information säkert mellan olika myndigheter behöver utvecklas. MSB kommer att utveckla en tydligare uppfattning om vilken förmåga som myndigheten anser att den kommunala räddningstjänsten ska ha och vilka förstärkningsresurser som ska upprätthållas på nationell nivå. Skillnader i storlek, hot- och riskmiljö etc. kommer alltid att motivera skillnader och olika ambitionsnivåer mellan räddningstjänster, men MSB ska verka för att det finns en tydlig inriktning för vad som är att anse som god räddningstjänst. Med en sådan inriktning som grund kan en mer systematisk, medveten och enhetlig förmågeutveckling komma till stånd på lokal nivå, vilket i sin tur möjliggör jämförelser och samarbete över kommungränser. En sådan inriktning ger MSB bättre förutsättningar att ta fram en inriktning för de förstärkningsresurser som myndigheten själv måste utveckla inom ramen för sitt operativa uppdrag. Den räddningstjänstmateriel som ursprungligen anskaffades för höjd beredskap (Ruhb-materiel) kommer att vara avvecklad inom kort och utifrån den inriktning som tas fram kommer MSB istället att anskaffa ny materiel. MSB kommer fortsätta att utveckla samhällets förmåga till informationssamordning. Vid krishantering är numera hanteringen av bilden av krisen lika angelägen som hanteringen av själva krisen. Trycket från media och allmänhet är ofta stort vid inträffade händelser. Genom den stödjande samordningsroll som MSB har ska MSB inte bara bidra till att ansvariga

13 samhällsskydd och beredskap 13 (30) aktörer får en möjlighet att fatta koordinerade beslut och få tillgång till samhällets samlade resurser, MSB ska också skapa förutsättningar för andra myndigheter att gå ut med samordnade budskap till allmänhet och media. För att klara detta måste MSB både utveckla sin egen förmåga att skapa en plattform för övriga myndigheter att agera utifrån och stödja enskilda aktörer så att de kan delta i MSB:s informationssamordning och t.ex. bidra med underlag till frågor och svar som allmänheten kan ta del av på Krisinformation.se och andra informationskanaler, inklusive olika typer av sociala medier. SOS Alarms nya uppdrag att tillhandahålla ett särskilt informationsnummer kommer att komplettera nuvarande kanaler och kommer troligen ställa särskilda krav på informationsinhämtning och -samordning. MSB kommer vara pådrivande i utvecklingen av generella förmågor som kan användas oavsett händelsens karaktär, s.k. generiska förmågor. I arbetet med att utveckla förmågor måste även hot- och riskspecifika behov få sätta sin prägel på arbetssätt m.m. Vissa händelser inträffar t.ex. plötsligt medan andra växer fram gradvis. Utgångspunkten kommer dock vara att i så stor utsträckning som möjligt minimera antalet särlösningar när myndigheten utvecklar eller finansierar olika typer av hot- och riskspecifika arrangemang. Försvarsmaktens pågående planering för det militära försvaret av Sverige måste kompletteras med analyser av vad som ska behöver göras inom ramen för begreppet civilt försvar Utgångspunkten för det civila försvaret är den förmåga som samhället har vid fredstida olyckor och kriser. Den strategi som MSB tagit fram för det civila försvaretger MSB en egen kunskapsgrund att stå på, men på sikt måste analysen breddas och involvera samhällets övriga aktörer. Detta ska då ske på ett strukturerat sätt i etablerade samverkansfora. De som ska agera den enskilde, det offentliga och privata aktörer MSB kommer att öka kunskapen om och utveckla myndighetens olika roller i arbetet med samhällsskydd och beredskap. MSB har ett mångfacetterat uppdrag. Myndigheten är i sig en beredskapsmyndighet med både löpande operativt arbete och arbete vid särskilda händelser. Dessutom ska myndigheten lämna stöd och vara pådrivande så att andra aktörer förebygger och hanterar olyckor och kriser på ett bra sätt. Detta innebär att MSB:s egna arbete, planer m.m. måste kunna visas upp som goda exempel, inte minst inom de områden där myndigheten ger ut föreskrifter. Sambanden mellan MSB:s olika roller ska också tydliggöras och balanseras. I detta ingår t.ex. att MSB både arrangerar övningar och deltar som övad aktör och att MSB både säkerställer att enskilda aktörer vidtar förebyggande och förberedande åtgärder samtidigt som myndigheten stödjer dessa aktörer med materiella resurser, informationssamordning etc. vid inträffade händelser. MSB ska bidra till att kommunernas arbete med handlingsprogram för skydd mot olyckor och plan för hantering av extraordinära händelser integreras. MSB ska tillhandahålla ett sammanhållet stöd där metoder och processer länkas samman. Målet är att kommunerna bara ska behöva genomföra en samordnad analys med avseende på risker och sårbarheter i kommunen. Ett sammanhållet

14 samhällsskydd och beredskap 14 (30) arbete bidrar också till att främja samverkan mellan olika kommunala förvaltningar. MSB ska möjliggöra och stödja andra aktörers hantering av olyckor, kriser och katastrofer när de inträffar, nationellt såväl som internationellt, genom att genomföra insatser och ge stöd till samordning. Hanteringen av händelser ska stå i centrum och MSB ska stödja ansvariga aktörer med de funktioner och förmågor som myndigheten har oavsett för vilket ändamål de ursprungligen har utvecklats. MSB ska arbeta för att öka likheterna i hur olika slags händelser hanteras, för att förverkliga tanken om ett samlat operativt uppdrag där beredskapen integreras i största möjliga utsträckning, med hänsyn tagen till den strategi som regeringen avser ta fram för den del av MSB:s operativa uppdrag som kan klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s kriterier. MSB ska göra en analys av andra aktörer som bidrar till samhällsskydd och beredskap. Genom rollen som motor och stöd till andra aktörer som sammantaget bidrar till samhällsskydd och beredskap måste MSB även beakta dessa aktörers funktionalitet. För att kunna bidra till en utveckling av kommuners, företags, frivilligrörelsers etc. arbete med samhällsskydd och beredskap måste MSB göra en målgruppsanalys. Denna ska sedan kunna ligga till grund för fortsatta åtgärder och en anpassning av MSB:s eget arbete och stöd gentemot de målgrupper som finns. De verktyg som kan användas samverkansarenor, kunskapsförmedling, ekonomi, reglering och tillsyn MSB ska utveckla ett utbildningsutbud av hög kvalité som möter de behov som finns inom området samhällsskydd och beredskap. Genom de utbildningar som MSB beställer och genomför ska nästa generations skortensfejare, brandmän, handläggare, beslutsfattare etc. både få goda fackkunskaper och kunskap om den helhetssyn som måste prägla arbetet med samhällsskydd och beredskap. De utbildningar som MSB beställer och genomför ska bidra till att föra ut metoder och kunskap som genereras i den forskning och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom området och vara av sådan kvalité att t.ex. EU vill använda Sveriges utbildningssystem för att utveckla samhällsskydd och beredskap i Europa och världen. MSB ska, där bemyndigande finns, vid behov meddela föreskrifter och allmänna råd som bidrar till att säkerheten blir godtagbar inom de områden föreskrifterna och råden reglerar. I arbetet ska hänsyn tas till behovet av enkla regler för enskilda och näringsidkare, till utveckling av teknik och näringslivets verksamhet i övrigt samt till ambitionerna att minska antalet regler från myndigheter. I verksamheter där normgivning ingår ska en utgångspunkt vara att enskilda har ansvar för sin egen säkerhet. MSB ska aktivt delta i och så långt möjligt se till att svenska intressen tillgodoses i regelutveckling internationellt inom EU och FN. MSB ska använda anslag 2:4 Krisberedskap som ett strategiskt verktyg för att finansiera sådan verksamhet som bidrar till samhällsskydd och beredskap. Den

15 samhällsskydd och beredskap 15 (30) effekt som MSB vill åstadkomma inom olika verksamhetsområden ska återspeglas i inriktningen och fördelningen av 2:4-anslaget. 2:4-anslaget är bara en finansieringskälla bland flera. MSB ska därför också verka för en starkare styrning av de sektorssatsningar som är helt avgörande för att uppnå ett gott samhällsskydd och en god beredskap. MSB ska finansiera forskning som bidrar till samhällsskydd och beredskap och därmed ger effekt i samhället. Den forskning som MSB beställer ska inte enbart möta myndighetens egna behov av kunskap utan vara till nytta för samhället i stort. Eftersom Sverige är en del i en vidare europeisk och internationell kontext är forskning som bidrar till en utveckling av samhällsskydd och beredskap på dessa arenor också viktig. MSB:s arbete med forskning ska också bidra till att skapa möten mellan forskare och praktiker och på olika sätt sprida de forskningsresultat som genereras. MSB ska bidra till en systematisk metod- och teknikutveckling inom samhällsskydd och beredskap. Det handlar dels om att inom myndigheten tydliggöra roller och ansvar samt skapa processer internt för hur metod- och teknikprojekt drivs fram. Det handlar också om att skapa en systematik gentemot övriga berörda externa aktörer. Dessa omfattar såväl offentliga som privata aktörer både i en nationell och europeisk kontext med olika intressen och roller. Det behövs därför en tydlig och systematisk process som möjliggör fleråriga och behovsstyrda utvecklingsprojekt. Metodik- och teknikutveckling har en central roll för genomförandet av effektiva räddningsinsatser. MSB håller för närvarande på att se över sin roll inom det området. MSB ser framöver sin roll mer som initiativtagare och kravställare än som genomförare. MSB:s uppgift är främst att utifrån gjorda erfarenheter, omvärldsbevakning, gjorda risk- och sårbarhetsanalyser m.m. formulera en behovsbild och mot bakgrund av de brister som identifierats ta fram en inriktning för vad som behöver åtgärdas.

16 samhällsskydd och beredskap 16 (30) 3 Behov av författningsändringar m.m. 3.1 Användning och finansiering av Rakel Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap MSB anser att Rakel ska vara det primära systemet för alarmering och larm i samhällets krisberedskapssystem och det självklara valet av kommunikationsplattform för interaktion och informationsdelning mellan aktörer i vardag, vid olyckor och kriser samt vid höjd beredskap. I budgetpropositionen för framhåller regeringen att myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt de myndigheter som ska ha funktionen tjänsteman i beredskap bör vara anslutna till och använda Rakel. MSB anser mot denna bakgrund att anslutning till Rakel bör göras obligatorisk för de nyssnämnda myndigheterna. Detta kan ske genom att en ny bestämmelse med en sådan innebörd förs in i krisberedskapsförordningen samtidigt som nuvarande 11 andra stycket 6 p. i förordningen kan utgå. Förordningen (2008:1002) med instruktion för myndigheten för samhällsskydd och beredskap För att stödja MSB:s inriktning att säkerställa den långsiktiga finansieringen av Rakel bör nuvarande bestämmelser i 26 förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ges ett nytt innehåll. Enligt MSB:s uppfattning bör där föreskrivas att anslutning till Rakelsystemet kan ske mot avgift för grundabonnemang och för tjänster. När det gäller avgifternas storlek bör det framgå att MSB beslutar om detta för grundabonnemang, utom i de fall regeringen i särskild ordning beslutat om avgiften. Vidare bör det framgå att MSB beslutar om avgifternas storlek för tjänster. 3.2 Civilt försvar MSB har i de budgetunderlag som lämnats till regeringen under de närmast föregående åren redovisat att det behövs en översyn av regelverk inom civilt försvar. MSB har fortfarande samma uppfattning, men vill utöver vad som tidigare anförts om detta behov framhålla följande. Regeringen beslutade 2011 om nya anvisningar för försvarsplaneringen. I budgetpropositionen för framhåller regeringen att Försvarsmaktens arbete med försvarsplanering bör ske samordnat med myndigheter som har ett särskilt ansvar enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Regeringen betonar också vikten av att utpekade myndigheter i krisberedskapsförordningen planerar för åtgärder vid höjd beredskap. Vidare arbetar Försvarsmakten för närvarande med uppbyggnaden av fyra regionala staber, i syfte bland annat att effektivisera samverkan med civila myndigheter i försvarsplaneringen. MSB inledde för sin del under 2011 ett arbete med en

17 samhällsskydd och beredskap 17 (30) strategi för civilt försvar och kommer under att arbeta med fortsatt konceptutveckling för området. Utvecklingen under det gångna året understryker ytterligare behovet av en översyn av styrningen och regleringen av det civila försvaret. Regeringen kan behöva besluta om anvisningar för den civila försvarsplaneringen som ansluter till de tidigare beslutade anvisningarna för Försvarsmakten. MSB:s roll och uppgifter för det civila försvaret kan behöva tydliggöras. Det kan också övervägas om Försvarsmakten i större utsträckning bör omfattas av bestämmelser i krisberedskapsförordningen. 3.3 Övergripande inriktning och återrapportering avseende anslag 2:4 Krisberedskap MSB anser att de årliga uppdrag som myndigheten får vad avser såväl övergripande inriktning för som återrapportering av hur anslag 2:4 Krisberedskap har använts bör regleras på ett mer långsiktigt sätt både vad avser innehåll och tidpunkt för redovisningen. Det främsta skälet till detta är att MSB har behov av underlag från de bidragsmottagande myndigheterna för att kunna fullgöra sin redovisning av uppdragen. Vill regeringen även framöver ha denna redovisning årligen föreslår MSB därför att detta regleras i myndighetens instruktion alternativt som ett årligen återkommande uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Tidpunkten för rapporteringen bör samordnas med tidpunkterna för inlämnande av budgetunderlag och årsredovisning. En reglering av detta skulle kunna utformas enligt nedan: MSB ska, i samband med (alt som en del i) myndighetens budgetunderlag, redovisa en övergripande inriktning med prioriteringar för kommande år för det särskilda anslag som myndigheten disponerar för att stärka krisberedskapen i samhället. Myndigheten ska i samband med (alt i bilagatill) årsredovisningen lämna en övergripande redovisning av vad anslaget finansierat under året. Har regeringen behov av mer detaljerade underlag vad avser anslag 2:4 Krisberedskap kan denna årliga övergripande redovisning behöva kompletteras med separata uppdrag i myndighetens regleringsbrev. Fördjupade redovisningar innebär behov av mer tid än den årligt återkommande redovisningen.

18 samhällsskydd och beredskap 18 (30) 4 Ekonomi 4.1 Finansiering Nedan följer MSB:s förslag till finansiering av myndigheten Utgiftsområde 20, anslag 1:10 ap 1 Klimatanpassning del till MSB MSB disponerar anslaget för insatser som åläggs MSB till följd av översvämningsdirektivet. MSB kommer även under den följande perioden att ha kostnader för uppgifter enligt enligt förordningen om översvämningsrisker. Till och med har MSB disponerat 15 mnkr per år. Från och med ser MSB ett något lägre behov av medel, cirka 10 mnkr per år. Anslag (tkr) Utgiftsområde 20, anslag 1:10, Klimatanpassning, del till MSB Utgiftsområde 20, anslag 1:11 Inspire När det gäller MSB:s kostnader för införande av EU-direktivet Inspire bedöms dessa uppgå till 3 miljoner kronor per år MSB:s kostnader bör finansieras genom att myndigheten disponerar del av anslag 1:11 alternativt får möjlighet att rekvirera bidrag från anslaget. Anslag (tkr) Utgiftsområde 20, anslag 1:11 Inspire Utgiftsområde 6, anslag 2:2 ap 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor Anslaget är anvisat för att lämna bidrag till förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för bidrag till länsstyrelser för deras kostnader för införandet av översvämningsdirektivet. När det gäller förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bedömer MSB att en långsiktig miniminivå är tkr vilket är en nivå anslaget genom tillfälliga höjningar lägst uppgått till under ett antal år. När det gäller behov av medel för bidrag till länsstyrelser för deras kostnader för införandet av översvämningsdirektivet så bedömer MSB att dessa kommer att finnas under hela perioden. MSB:s sammanlagda behov av medel under anslag 2:2 förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor sammanfattas i nedanstående tabell.

19 samhällsskydd och beredskap 19 (30) Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2: varav förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor varav medel för bidrag till länsstyrelser för arbete med översvämningsdirektivet Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. Anslaget är anvisat att finansiera MSB:s bidrag till kommuner för större räddningsinsatser och sanering samt Kustbevakningens räddningsinsatser. Kännetecknande för dessa verksamheter är att de är händelsestyrda och att anslagsutfallet därmed är svårt att förutse och varierar mellan åren. Anslagsnivån för budgetunderlagsperioden har prolongerats utifrån nuvarande nivå i enlighet med vad regeringen angett i budgetpropositionen. Under 2011 inträffade ett stort oljeutsläpp i havet runt Tjörn som har och kommer att påverka nivån på bidrag som har och kommer att betalas ut från anslaget. Under 2011 ersattes Kustbevakningen med ca 20 mnkr för sin räddningsinsats. Under beräknas KBV ersättas med ytterligare 5 mnkr med anledning av Tjörninsatsen. Under kommer Kommunerna Tjörn och Orust att ersättas för sina räddningsinsatser och sanering till följd av oljeutsläppet. MSB har ännu inte fått fullständiga ansökningar om ersättning eftersom arbetet fortfarande pågår vilket gör det svårt att lämna en säker prognos. Den stora osäkerheten rör Tjörns kostnader för sanering. Hittills har denna kostat 18 mnkr. Kommunen uppger dock att det kan komma att kosta ytterligare 40 mnkr. Det senare beloppet ingår inte i prognosen. MSB har ännu inte haft möjlighet att bedöma sannolikheten i dessa bedömningar från kommunen. Utöver oljeutsläppet inträffade också andra händelser 2011 där vi nu fått eller kommer att få ansökan om ersättning. Den största av dessa är ansökan från Mönsterås och avser ersättning för kostnader för en flisbrand. Kommunen har ansökt om 13,4 mnkr i ersättning. Vilka händelser som kommer att inträffa och som också kommer medföra utbetalning av bidrag i år kan vi givetvis inte i nuläget bedöma uppgick dessa bidrag till 21 mnkr. Nedanstående prognos bygger på antagandet att detta belopp uppgår till 10 mnkr.

20 samhällsskydd och beredskap 20 (30) Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m Utgiftsområde 6, anslag 2:4 Krisberedskap De verksamheter MSB i kapitel 1.2 föreslår ska överföras till andra anslag bedömer vi kommer att minska uppgifter som finansieras från anslaget och därmed nivån på anslaget framöver. Det kan dock tillkomma verksamheter och medel t.ex om Nationella säkerhetsforskningsprogrammet överförs till anslaget. Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap - Nuvarande uppgifter Föreslagna förändringar Finansieringen av kontroller av skyddsrum överförs till MSB:s förvaltningsanslag (se kap 1.2) Regionala ledningsplatser överförs till resp länsstyrelse (se kap 1.2) Rakel - finansiering av sänkt abonnemangspris för primärkommuner, landsting och statsliga användare under en övergångsperiod (se kap 1.1) Summa MSB disponerar även anslag 2:4 ap 1 sedan Anslaget får dock inte tas i anspråk utan beslut av regeringskansliet. Eftersom MSB inte styr nyttjandet av anslaget anges prognosen till motsvarande disponibla medel.

21 samhällsskydd och beredskap 21 (30) Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Utgiftsområde 6, anslag 2:5 Rakel I kapitel 1.1 redovisas MSB:s syn på hur den framtida finansieringen av Rakel bör utformas. Då det ännu inte finns beslut som stödjer den långsiktiga finansieringen som MSB föreslår baseras kalkylerna nedan på ett antal antaganden. Kostnaderna: De två största kostnadsposterna för Rakel - driftkostnader för systemet respektive kapitalkostnader i form av avskrivningar och räntor, är förknippade med osäkerheter, som beror på att framtida förutsättningar som ännu inte är kända. I denna kalkyl baseras avskrivningskostnaderna på investeringar motsvarande grundläggande vidareutveckling av systemet (vidmakthållande). Nyutveckling av kundspecifika tjänster ingår inte i kostnadsunderlaget. Dock förutsätter en utveckling av sådana att också intäkterna ökar vilket gör dem resultatneutrala. Intäkterna: Utvecklingen av intäkterna de kommande åren är baserade på de förslag som MSB redovisat i kapitel 1.1 och en bedömning av den fortsatta anslutningen till systemet. Utifrån dessa antaganden redovisar MSB bedömt anslagsbehov. Utgående anslagssparande från 2011 kommer att behöva nyttjas och för att delfinansiera beräknat underskott i den avgiftsfinansierade driften av Rakel. MSB har därför behov av att få disponera redovisade anslagssparande i sin helhet. Driften av Rakelverksamheten finansieras dels med intäkter och dels med anslag (anslag 2:5 ap 3). Anslaget används också för att förmedla bidrag, exempelvis till SOS Alarm. Nedanstående tabell visar hela driftsverksamheten och dess finansiering inklusive förmedling av bidrag.

22 samhällsskydd och beredskap 22 (30) Rakel drift (tkr) Driftskostnader och lämnade bidrag - vidmakthållande Beräknade intäkter av avgifter varav statliga varav kommuner varav landsting varav kommersiella varav övriga Anslag för sänkt abonnemangspris för primärkommuner (från anslag 2:4) Underskott (-) /Överskott (+) Finansiering anslag - varav tilldelat 0 0 anslag varav anslagssparande varav behov anslagsmedel för att finansiera underskott Resultat avgiftsfinansierad verksamhet (efter anslag) Utöver det anslag för att finansiera ett sänkt abonnemangspris för primärkommunala användare som föreslås i kapitel 1.1 (5o mnkr per år) skulle MSB behöva ett driftsanslag under och. Under 2015 beräknas kostnader och intäkter balanseras, då de statliga användarnas avgift nått den nivå, som motsvarar deras användning. Åren därefter skulle kunna ge en avkastning som möjliggör den framtida nyutveckling av systemet vilket är nödvändigt för att Rakel ska vara ett fortsatt attraktivt erbjudande för användarna, såväl ur systemteknisk, som ekonomisk synvinkel. Utöver finansieringen av driftskostnaderna återstår vissa anpassningsåtgärder i utbyggnaden av infrastruktur för etapperna 1-3 vilka anslagsfinansieras med det anslagssparande som finns på anslagspost 4 Investeringar. et beräknas enligt tabellen nedan.

23 samhällsskydd och beredskap 23 (30) Rakel infrastruktur etapp 1-3 (tkr) 2011 Anslagspost 4 Investeringar (anslagssparande) Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap I kap 1.2 föreslår MSB att skyddsrumskontroller som är en förvaltningsuppgift bör överföras från Krisberedskapsanslaget till förvaltningsanslaget. Då MSB anser att verksamheten bör bedrivas med samma ambition som tidigare föreslås nedanastående överföring till förvaltningsanslaget. Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Nuvarande uppgifter Föreslagna förändringar Finansieringen av kontroller av skyddsrum överförs till MSB:s förvaltningsanslag (se kap 1.2) Summa Avgiftsbelagd verksamhet Avgiftsinkomster som disponeras Uppdragsutbildning m.m. samt tjänsteexport Inom ramen för verksamheten uppdragsutbildning m.m ger MSB utbildning mot avgift men tillhandahåller även kost och logi vid verksamhetsställena i Revinge och Sandö. Det senare utgör ett nödvändigt komplement för att kunna erbjuda utbildning på dessa orter. MSB har i tidigare budgetunderlag redovisat de svårigheter som finns att bedriva denna verksamhet med nollresultat. Som framgår av prognosen nedan gäller det även för budgetunderlagsperioden. MSB menar att det bör finnas en beredskap hos regeringen att vidta åtgärder om verksamheten inte visar sig möjlig att bedriva utan att ytterligare underskott genereras.