Palissad från neolitikum

Transkript

1 Arkeologisk slutundersökning Palissad från neolitikum Västra Klagstorp 11:38 11:42 och 11:44 11:59 Västra Klagstorp socken i Malmö stad Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:021 Bo Friman

2

3 Arkeologisk slutundersökning Palissad från neolitikum Västra Klagstorp 11:38 11:42 och 11:44 11:59 Västra Klagstorp socken i Malmö stad Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk slutundersökning Palissad från neolitikum Västra Klagstorp 11:38 11:42 och 11:44 11:59 Västra Klagstorp socken i Malmö stad. Skåne län Författare: Bo Friman Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Skivyxa. Foto: Bo Friman ISSN: Malmö Kulturmiljö 2006

5 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Utrednings- och förundersökningsresultat 6 Undersökningsresultat 6 Neolitikum 7 Yngre bronsålder-äldre järnålder 8 Övrigt 9 Tolkning och källkritik 9 Utvärdering 11 Projektorganisering och kvalitetssäkring 12 Referenser 12 Tekniska och administrativa uppgifter 13 Årets arkeologiska rapporter 14 Bilagor Bilaga 1... Schaktplan SU Bilaga 2... Schaktplan FU & SU

6 N # V.Klagstorp11:38mfl Figur 1. Utdrag ur Översiktskarta med Malmöområdet samt undersökningsområdena. Skala 1: Malmö Stadsbyggnadskontor. Sammanfattning En slutundersökning har utförts på uppdrag av Malmö stads Fastighetskontor och enligt beslut av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: ) inom fastigheterna Västra Klagstorp 11:38-11:42 och 11:44-11:59. Det undersökta området var ca m 2 stort och arbetet pågick under perioden Undersökningsområdet ligger strax väster om byn Västra Klagstorp, ca 5 km från kusten. Undersökningsområdet är beläget i ett relativt flackt och endast lätt småkuperat landskap med mindre våtmarker ca 20 m ö. h. I undersökningsområdena registrerades 154 stolphål, 36 gropar, två lager, en brunn, en lertäkt samt en härd. Den dominerande fornlämningen utgjordes av stolpfärgningarna efter en palissad som dateras till övergången MN A MN B. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:021

7 Den framschaktades redan under förundersökningen till ca 80 m längd. Utöver palissaden påträffades ett par gropar med neolitisk flinta samt en brunn innehållande keramik som dateras till perioden yngre bronsålder-äldre förromersk järnålder. Utifrån undersökningsplanerna formulerades övergripande frågeställningar inför undersökningen. Utgör stolphålsraden en palissadkonstruktion? Kan närliggande anläggningar knytas till stolphålsraden eller ska de knytas till en eventuell närbelägen boplats? För att besvara frågeställningarna schaktades ytor fram med maskin öster och väster om palissaden. Dessutom schaktades ytor fram i den nordligaste och sydligaste delen i syfte att undersöka dess fortsatta sträckning. Tolkningen från förundersökningen att konstruktionen har utgjort en palissad kvarstår. Groparna med neolitiskt innehåll från för- och slutundersökningen bedömdes ligga innanför palissaden. De tolkas därför ha utgjort offergropar. Inga säkra boplatslämningar påträffades. Palissadens eventuella sträckning norrut försvårades av igenfyllning och packning av jordmassor i förundersökningsschakten. Inledning Med anledning av planerad villabebyggelse har Malmö Kulturmiljö genomfört en arkeologisk slutundersökning inom fastigheterna Västra Klagstorp 11:38 11:42 samt 11:44 11:50. Slutundersökningen utfördes på uppdrag av Malmö stads Fastighetskontor och enligt beslut av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: ). Undersökningen genomfördes av Bo Friman, Petra Lundström och Daniel Serlander. Syfte och metod Utifrån Länsstyrelsens beslut att skydda den del av bytomten som förundersökningen berörde, kom frågeställningarna att inriktas på de övriga förhistoriska lämningarna. Inför slutundersökningen kom den dominerande fornlämningen att utgöras av stolphålsraden som löper i N S riktning genom undersökningsområdets centrala del. En central fråga i undersökningsplanen är om stolphålsraden har utgjort en palissadkonstruktion. Viktigt var också att utröna om närliggande anläggningar kan knytas till stolphålsraden eller om de ska knytas till en eventuell boplats. Om stolphålsraden utgör en palissad är det av stor vikt att till den försöka knyta eventuella offerhandlingar. Stolphålsraden har troligen fortsatt både norr och söder om förundersökningsschakten. En målsättning var att få klarhet i dess fortsatta sträckning och vad den avgränsar. Kan vi diskutera i termer av innanför och utanför? Omsluter konstruktionen ett område eller har dess funktion utgjort en gräns mellan två områden? Undersökningsplanen förordade matjordsarkeologi inför slutundersökningen. Denna metod kunde dock inte genomföras på ett tillfredsställande sätt eftersom stora områden i anslutning till palissaden hade banats av vid förundersökningen. Dessutom var även ickeschaktade ytor i anslutning till de schaktade sönderkörda av maskiner. Detta kan sättas i samband med att förundersökningsschakten igenfylldes och packades med den uppschaktade matjorden efter förundersökningens avslutande. För att besvara frågeställningarna om palissaden eller stolphålsradens funktion, sträckning samt förhållandet till intilliggande anläggningar, schaktades ytor fram med maskin öster och väster om konstruktionen. Dessutom schaktades ytor fram i den nordligaste och sydligaste delen i syfte att undersöka dess fortsatta Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 021 5

8 sträckning. I östra delen av undersökningsområdet schaktades endast mindre områden upp i anslutning till fyndförande anläggningar som framkom på förundersökningen. Prover för makrofossil och 14 C togs i gropar och större nedgrävningar. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger ca 5 km från kusten i ett relativt flackt och endast lätt småkuperat landskap och mindre våtmarker strax väster om byn Västra Klagstorp ca 20 m ö. h. Undersökningsområdet avgränsas av åkermark i söder och väster, medan villabebyggelse och Gamla Borrebackevägen avgränsar området mot norr. Undersökningsområdet har i modern tid utgjort åkermark och jordarterna i området består enligt jordartskartan av morängrovlera och lerig sandigmoig morän. Utifrån höjdkurvorna kan man ana att våtmarker ca 200 m norr om, och ca 100 m söder och väster om undersökningsområdet har avgränsat ett näs. Fornlämningsmiljön har ingående redovisats i utredningsrapporten (MK 93) och förundersökningsrapporten (MK 134) av Västra Klagstorp 11:38 11:42 och 11:44 11:59 (se Frejd 2003 och Forssblad 2003). Fornlämningsbilden domineras av vikingatida och medeltida lämningar inom Västra Klagstorps medeltida bytomt inom fastigheten Västra Klagstorp 7:2 samt schakt A på MK 134. De neolitiska lämningarna utanför UO är färre och utgörs av tre fyndplatser med slagen och bearbetad flinta bestående av bl. a. avslag, yxor, yxfragment, skära och dolkfragment (RAÄ 8, 20 och 21). Utrednings- och förundersökningsresultat Under hösten 2002 gjordes en utredning av undersökningsområdet. En stolprad samt spridda anläggningar av förhistorisk karaktär påträffades i områdets centrala delar. I östra delen inom bytomten påträffades bl.a. möjliga rester efter gränsvallar samt ett par grophusliknande färgningar (Frejd 2003:7f). Senvåren 2003 gjordes en förundersökning. Stolphålsraden som framkom vid utredningen framschaktades i stort sett i hela sin utsträckning på området och tolkades som en palissad. Den C14-daterades till sen MN A. Öster om påträffades gropar innehållande keramik och flinta som kunde dateras till trattbägarkultur. Groparna tolkades ligga innanför palissaden. Innanför bytomten undersöktes två grophus innehållande östersjökeramik (Forssblad 2003:1, 20f). Undersökningsresultat Anläggningstyp Antal Brunn 1 Dike 1 Grop 36 Härd 1 Lager 2 Lertäkt 1 Mörkfärgning 15 Stenavtryck 6 Stolphål 154 Utgår 39 Summa 256 Tabell 1. Det totala antalet dokumenterade anläggningar. Stolphålen var den dominerande anläggningstypen och flertalet av dessa utgjorde färgningar efter den palissad som redan schaktades fram på förundersökningen (Forssblad 2003:13). Av de 154 inmätta stolphålen undersöktes 60. Förutom 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 021

9 palissaden bildade inga stolphål tydliga strukturer utan var utspridda över hela undersökningsområdet. Endast två av stolphålen innehöll fynd varav det ena utgjorde en recent spik medan det andra bestod av små keramikfragment. Keramiken är trolig förhistorisk. Det registrerades 36 gropar varav 30 undersöktes. Endast tre av dessa kunde dateras till förhistorien. De övriga var av ungt datum eller saknade daterbart material. En härd med skörbränd sten påträffades. Den innehöll fyra flintavslag. Troligen var den förhistorisk. Det registrerades 15 mörkfärgningar och två lager. Flertalet utgjordes av humös ler och tolkades vara av ungt datum. I två mörkfärgningar påträffades några flintavslag. Inga kunde dateras närmare. Neolitikum Grop A688 Gropen var belägen vid den stora våtmarkssvackan och undersöktes redan under förundersökningen (A1163). Ytterligare ¼ av gropen undersöktes. Den var 1,5 x 0,8 m i plan och 0,2 m djup och fyllningen bestod av lera med inslag av kol. Fynd Antal Vikt (g) Keramik Keramik (tj. 1,2 cm) 2 24 Summa Flinta, avslag Flinta, avslag, brända 2 1 Kärna 1 31 Kärnyxa (4,9 x 4,0 x 1,5 cm) 1 31 Splitter 1 1 Övrig flinta, slipat 1 1 Övrig flinta, bränd 2 25 Summa Ben Tabell 2. Fynd i A688. Flintan daterar gropen till neolitikum. Under förundersökningen kunde keramiken dateras till MN A (Forssblad 2003:18). Grop A896 Gropen låg i den stora våtmarkssvackan.. Den var 0,95 x 0,77m i plan och var 0,37 m djup och 50 % grävdes. Fyllningen var grå, lerig silt och innehöll även sten. Gropens primära funktion tolkas som lertäkt. Fynd Antal Vikt (g) Flinta, avslag 1 17 Flinta, avslag, brända 1 5 Kärna 2 49 Övrig flinta, bränd 1 15 Summa 5 86 Tabell 3. Fynd i A896. Flintan daterar gropen till neolitikum. Palissad A2 Palissad som löpte i N-S riktning genom västra delen av undersökningsområdet och bestod av en enkel stolprad utan synliga öppningar. Den framschaktade delen var ca 80 m lång och 123 runda färgningar mättes in. Av dessa utgick 10 medan 25 undersöktes. Palissadens eventuella fortsatta sträckning norrut var svår att tyda. Orsaken var att den packade jorden i förundersökningsschakten hade Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 021 7

10 förstört underliggande färgningar i norra delen av schaktet. Under förundersökningen kunde det dock konstateras att palissaden svängde av mot NO i den norra delen. Längs ner i söder stördes palissaden av den yngre brunnen (A5039). Inga föremål påträffades i stolphålsfyllningarna. I hälften av de undersökta anläggningarna påträffades kol och sot, vilket tyder på att konstruktionen har bränts ner. I ett av stolphålen fanns färgningen efter en tillspetsad stolpe. Två 14 C-prover daterade konstruktionen till MN A vid förundersökningen (Forssblad 2003:13). Figur 2. Palissaden sedd från söder. Foto: Bo Friman. Yngre bronsålder-äldre järnålder Brunn A5039 Brunnen var belägen i den SV delen av UO med trolig fortsättning utanför södra schaktet. Den var 32 x 17 m i plan och djupet var 0,8 m. Endast en spadbredd undersöktes. Ett relativt grunt brunnskar innehållande vattenavsatta lager och inras registrerades. Fynd Lager Antal Vikt (g) Keramik Keramik 8 18 Keramik, kruka med striering 1 44 Summa Ben, brända Ben, käke och tänder från ko Summa Tabell 4. Fynd i A5039. Keramiken daterar brunnen till perioden yngre bronsålder-äldre järnålder. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 021

11 Figur 3. A5039 Profil ritad mot SV. Skala 1:40. Övrigt Grop A3039 Gropen ger intryck av att skära palissaden. Fyllningen bestod av humös lera och rikligt med sten. Gropen var grund och endast 0,1 m djup och 50 % av fyllningen undersöktes. Fynd Antal Vikt (g) Keramik, mynning 1 5 Keramik (tj. 0,9 cm) 1 8 Summa 2 13 Tabell 5. Fynd i A3039. Mynningsskärvan var lätt utsvängd och hade lätt rundad rand. Keramiken kan inte ge en närmare datering än förhistorisk. Gropen tolkas vara yngre än palissaden. Dike A709 I östra delen av undersökningsområdet registrerades ca 2 m av ett dike som löpte i N-S riktning. Det tolkas som ett dräneringsdike. Del av ett tegelrör samt en bit av en kritpipa ger en ungefärlig datering till senare halvan av 1800-talet. Tolkning och källkritik Utifrån undersökningsplanen var en central fråga om stolphålsraden utgör en palissadkonstruktion? Frågan besvarades redan under förundersökningen, där paralleller kunde dras till palissadkonstruktioner på Bornholm och Dösjebro. Dessa stämde även dateringsmässigt överens med A2. Viktigt var också att utröna om närliggande anläggningar kan knytas till stolphålsraden eller om de ska knytas till en eventuell boplats? Inga tydliga boplatsindikationer framkom. Endast två gropar (A896 och A3039) påträffades under slutundersökningen som utifrån fyndinnehållet kan dateras till neolitikum. De tolkas, liksom de neolitiska gropar som undersöktes på förundersökningen, att ligga innanför palissaden. De tolkas därför som offergropar. Undersökningsområdet har troligen utgjort en del ett näs omgivet av våtmarker i norr, väster och öster. I öster vid Västra Klagstorps bytomt tyder en svag förhöjning på att ingången till palissaden kan ha legat här, eftersom spår av våtmark saknas i den delen. Flera av de undersökta stolphålen visade spår efter sot och kol och med största sannolikhet har palissaden eldhärjats. En anledning till att relativt få neolitiska gropar har påträffats kan bero på att höjden som palissaden verkar avgränsa, till största del sträcker sig utanför undersökningsområdet (se figur 4). Höjdkrönet är beläget där nuvarande Västra Klagstorps gamla mölla är belägen (se figur 5). Problemställningen under slutundersökningen var främst att få klarhet i palissadens fortsatta sträckning mot NO. De påförda matjordsmassorna i förunder- Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 021 9

12 sökningsschakten hade dock nästan helt förstört spåren efter färgningar i underlaget. Andra generationens palissadanläggningar från övergången MN A MN B utgörs av enkla eller flera rader av stolpar men saknar system av diken som den tidigare av Saruptyp från övergången TN MN. Under senare år har man på flera platser både i Danmark och i Sverige hittat palissader som härrör från andra generationen. Utanför Sverige är det främst på Bornholm (Vasagård och Rispebjerg) och på Själland (Sigersted I, Helgeshøj och Bakkegård) som man har påträffat spåren efter inhägnade områden. På Rispebjerg framkom rännor till 14 palissader från både den äldre och den yngre typen av anläggningar (Svensson 2002:11ff, 18). Dessa skiljer sig från de i Malmöområdet där man verkar ha uppfört flera palissader, men på olika platser möjligen efter varandra i tid. Palissaden i Västra Klagstorp utgör en av fyra palissader i Malmöområdet. I samband med undersökningarna inför Öresundsförbindelsen och Citytunneln har palissadanläggningar undersökts i Hyllie och Bunkeflo. Båda har 14 C-daterats till sen MN A och har bestått av 3-5 stolprader (Brink 2002, Jonsson 1995, Ilona Carlsson muntligen). Samtidigt med att denna rapport skrivs undersöks en palissadanläggning i Bunkeflostrand som har bestått av tre palissadkretsar (Karina Hammarstrand Dehman muntligen). Utifrån konstruktionen kan den vara samtida med de övriga. Figur 4. Undersökningsområdet och höjdkurvor med en meters ekvidistans inlagda på 1788 års lantmäterikarta över Västra Klagstorp. Skala 1: Utanför Malmöområdet har två palissader påträffats. Den ena utgör en U- formad palissad bestående av en enkel rad med stolphål vid Dösjebro i samband med byggandet av Västkustbanan. Tre 14C-analyser från förundersökningen daterar konstruktionen till övergången mellan MN A och MN B (Andersson m.fl. 1999:8ff). Den andra påträffades NO om Lund i samband med en arkeologisk förundersökning år 2000 (Östra Torn 27:2 m.fl.). Här framkom tre rader med stolphål ingående i en konstruktion som tolkades som en palissad. Två 14C- 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 021

13 analyser från stolphålen daterar strukturen till övergången mellan MN A och MN B (Ericsson m.fl. 2000:13ff). Från perioden yngre bronsålder-äldre järnålder påträffades daterbar keramik i en brunn (A5039). Den indikerar att en boplats eller gård har legat i närområdet. Figur 5. Palissaden i förgrunden och Västra Klagstorps mölla i bakgrunden. Bilden är tagen mot NO. Foto: Bo Friman. Utvärdering Utifrån undersökningsresultatet var det svårt att besvara ställda frågor. Man kan konstatera att slutundersökningen nästan inte medförde någon ny kunskap. De ställda frågorna kunde lika väl ha besvarats enbart utifrån förundersökningsresultatet. En viktig slutsats är att man ska undvika att inte schakta fram för stora ytor på en förundersökning. Viktigt är även att inte packa jorden vid igenfyllning av schakt om man har för avsikt att undersöka dessa vidare. Matjorden fungerar som fästmassa och tar med sig underliggande färgningar då de igenfyllda schakten åter öppnas. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:

14 Projektorganisering och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid Västra Klagstorp 11:38 11:42 och 11:44 11:59 bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoU-funktionen är Nils Björhem och Elisabeth Rudebeck. I Projektledarrådet ingår enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Bo Friman svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevs, ansvarade för arbetsplatsen och för rapportarbetet. Referenser Litteratur Brink, Kristian Palissaden (delområde 5). Citytunnelprojektet. Rapport över arkeologiska förundersökningar. Rapport nr 38. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Ericson, Tyra & Månsson, Stefan & Serlander, Daniel Brunnshög. Boplatslämningar från neolitikum, brons- och järnålder samt centralplats från mellanneolitikum. Skåne, Lunds stad, Östra Torn m.fl. Arkeologisk förundersökning. UV-Syd Rapport 2000:88. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Lund. Jonsson, Esbjörn Öresundsförbindelsen. Förundersökning för Yttre Ringvägen och järnväg mellan brofästet och kontinentalbanan. Delområde 1. Skjutbanorna. Rapport över arkeologiska förundersökningar Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Malmö. Svensson, Mac "Palisade enclosures - The second generation of enclosed sites in the neolithic of Northern Europe." Red. Alex Gibson. Behind Wooden Walls: Neolithic Palisaded Enclosures in Europe. Oxford: BAR International Series 1013, s Opublicerat material Forssblad, Dag Västra Klagstorp 11:38-11:42 och 11:44-11:59. Rapport över arkeologisk förundersökning Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Frejd, Joakim Västra Klagstorp 11:38-11:42 och 11:44-11:59. Rapport över arkeologisk utredning Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Kartmaterial 1788 års lantmäterikarta över Västra Klagstorp. Primärkartan från Malmö Stadsbyggnadskontor. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006: 021

15 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö1280/ Inventarienummer:... MK 218 Arkivnummer:... S11:036 Län:...Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Västra Klagstorp Fastighet:... 11:38-11:42 och 11:44-11:59 Ekonomiska kartans blad:... Vellinge 2C:03 X koordinat: ,8 Y koordinat: ,1 M ö.h.:...ca 20 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: Antal arkeologtimmar: Antal maskintimmar: Exploateringsyta: m 2 Undersökningsområde: m 2 Undersökt yta: m 2 Platschef:...Bo Friman Personal:...Petra Lundström, Daniel Serlander Uppdragsgivare:...Malmö stads Fastighetskontor Tidigare undersökningar:... AU (MK 93), FU (MK 134) Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:

16 Årets arkeologiska rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Arkeologi Rapport: Enheten för Arkeologi Rapport 2006:001 Hanna Dahlström Arkeologisk förundersökning. Flensburgska huset Kv. Oscar 25 & 26 inom fornlämning 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:002 Stefan Larsson & Ivan Balic med bidrag av Ingvar Mårald m.fl. Arkeologisk slutundersökning Kv. Liljan 2 och 22, Malmö RAÄ 20, Malmö stad, Skåne län. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Arkeologi Rapport 2006:003 Joakim Frejd Arkeologisk förundersökning Lindängelund etapp 4 Bunkeflo RAÄ 76, RAÄ 104, Lockarp RAÄ 50. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:004 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk förundersökning. Bunkeflostrand 15:1. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:005 Kristian Brink & Tobias Johansson Arkeologisk förundersökning. Gyllins trädgård - område A, B, D, E samt del av område C. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:006 Bengt Jacobsson, Mats Riddersporre Väg E6 Trelleborg-Vellinge. Arkeologisk utredning steg Skåne, Trelleborgs och Vellinge kommuner, Maglarp, Skegrie, Håslöv och Vellinge socknar. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Arkeologi Rapport 2006:007 Ilona Carlson Arkeologisk förundersökning. Kv. Draken 1. Husie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:008 Karina Hammarstrand Dehman Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Kajan 36. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:009 Anna Andréasson Trädgårdsarkeologisk undersökning. Naffentorpsgårdens trädgård. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:010 Åsa Carlson Arkeologisk förundersökning. Vattenledningen. Vattenöverföringsledningen mellan Hyllie vattentorn i Malmö och Vattenverket i Vellinge, Västra Klagstorp, Tygelsjö och Hököpinge socken, Malmö stad och Vellinge kommun, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:011 Daniel Serlander Arkeologisk schaktövervakning. Södra Promenaden. Schaktövervakning vid VA-arbeten inom RAÄ 20 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:012 Bo Friman Arkeologiska slutundersökningar Vintrieleden Hyllie IP Ekostråket. Hyllie och Bunkeflo socknar i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013 Håkan Nilsson Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kvarteret Ridhuset 1. Dokumentation i samband med upptagning av borr- och provgropar intill Humanitetens hus, RAÄ 20. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:014 Ilona Carlson Arkeologisk slutundersökning. Bunkeflostrand 9:5 & 9:6. Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:015 Ilona Carlson Arkeologisk förundersökning. Limhamn 155:355 Kalkbrottsgatan. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:016 Åsa Björklund Arkeologisk utredning. Bunkeflostrand. Del av fastigheterna 21:2 och 21:3. Bunkeflo socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:017 Ellen Stamm Forssblad Gravar och Bebyggelse. Två analyser med utgångspunkt i källmaterialet från Lockarp 8:4 i södra Malmö. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:018 Kristian Brink Arkeologisk förundersökning Kv. Lohengrin 1 - arkeologisk förundersökning inför markexploatering. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:019 Therese Nilsson Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Sångleken. Dokumentation i samband men planerad nybyggnation RAÄ 95, Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:020 Ann-Britt Falk Arkeologisk förunderundersökning samt arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Kv Liljan 2, 11 & 22. Dokumentation i samband med rivningen av Porrhuset, av hotell Örnens källare samt utbyggnaden av Gents wears lokaler. RAÄ 20 i Malmö stad, Skåne län. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:021

17 Enheten för Arkeologi Rapport 2006:021 Bo Friman Arkeologisk slutundersökning. Palissad från neolitikum. Västra Klagstorp 11:38-11:42 och 11:44-11:59. Västra Klagstorp socken i Malmö stad. Skåne län. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:021 15