17:30 18:00 Gruppmöten för nämnden 18:00 18:30 Fika och frågestund för allmänheten 18:30 Nämnd Observera! Mötet börjar redan 18:30 denna gång

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Utbildningsnämnden Tid , kl 18:30 17:30 18:00 Gruppmöten för nämnden 18:00 18:30 Fika och frågestund för allmänheten 18:30 Nämnd Observera! Mötet börjar redan 18:30 denna gång Plats Kommunhuset, plan 2, 2:3 Stange Ärenden Justering 1 Policy och riktlinjer mot mutor och jäv (KS/2013:635) (muntligt informationsärende) 2 Månadsrapport för juni 2016 med helårsprognos 2016 (UF/2016:2) 3 Mål och budget 2017 med plan (UF/2016:11) 4 Ansökan om medel ur kompetensfonden (UF/2016:127) 5 Ny skolorganisation i Hallunda/Norsborg (UF/2016:232) 6 Svar på revisionsrapport om det kommunala aktivitetsansvaret (UF/2016:194) 7 Överflytt av ansvar för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar (UF/2016:218)

2 8 Revidering av reglemente för utbildningsnämnden (UF/2016:227) 9 Sammanträdesdatum för utbildningsnämnden 2017 (UF/2016:233) 10 Återrapportering antagning, program- och platsutbud, gymnasieskolan egen regi (muntligt informationsärende) 11 Lärarlönelyftet tillvägagångssätt i Botkyrka (muntligt informationsärende) 12 Motion om att ge alla tillgång till skolskjuts (UF/2016:175) 13 Medborgarförslag om bättre kvalitet på skolmat (UF/2016:119) 14 Medborgarförslag om att få ekologisk mat i skolor (UF/2016:117) 15 Medborgarförslag om datorer till alla elever i Botkyrkas skolor (UF/2016:118) 16 Dialogforum (UF/2016:50) 17 Förvaltningschefen informerar (muntligt informationsärende) 18 Redovisning av delegationsbeslut (UF/2016:4) 19 Anmälningsärenden (UF/2016:5)

3 Kommunledningsförvaltningen Kansli och juridik POLICY [1] Dnr KS/2013:635 Referens Jannica Ifström Monika Blommark Policy mot mutor och jäv i Botkyrka kommun Syftet med denna policy är att säkerställa att förtroendevalda och anställda i Botkyrka kommun iakttar ett förhållningssätt som gör att inga misstankar om mutbrott eller jävsförhållande ska kunna uppstå. Riktlinjer för efterlevnaden av denna policy fastställs av kommunstyrelsen. Policyn innebär följande: - Anställda och förtroendevalda i Botkyrka kommun verkar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin tjänsteutövning. - Anställda och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete, exempelvis genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner som de har att göra med i tjänsten. - Varje förmån bör betraktas som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. - Anställda och förtroendevalda ska i alla sammanhang agera på ett sådant sätt att risk för givande eller tagande av muta inte uppstår. - Vid osäkerhet över om en anställd eller förtroendevald är jävig i visst ärende ska denna avstå från att delta i hanteringen av ärendet. Alla arbetstagare och förtroendevalda, oavsett befattning och anställningsform, ska följa denna policy och varje bolag samt stiftelse där Botkyrka kommun utser majoriteten av styrelsen ansvarar för att denna policy är känd och följs. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

4 Kommunledningsförvaltningen RIKTLINJER [8] Dnr KS/2013:635 Referens Jannica Ifström Monika Blommark Riktlinjer mot mutor och jäv i Botkyrka kommun Syfte Dessa riktlinjer syftar till att stödja, förklara och tolka den av fullmäktige antagna policyn mot mutor och jäv i Botkyrka kommun. Bakgrund Inom kommunen arbetar vi på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. För att de ska ha förtroende för oss och kommunen krävs att alla anställda och förtroendevalda iakttar saklighet, opartiskhet och professionalitet i sin tjänsteutövning. Anställda och förtroendevalda ska därför i alla sammanhang handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att bli påverkade av ovidkommande önskemål, hänsyn eller intressen i arbetet. Förtroendet för verksamheten kan lätt skadas och det är svårt samt tidskrävande att bygga upp det igen. Vi måste därför uppvisa att vi har en god etik och en hög moral inom den kommunala organisationen. För att behålla medborgarnas förtroende måste var och en som är anställd och förtroendevald i kommunen arbeta för att motverka mutor och jäv. Var gränsen för en muta eller för jäv går kan vara svårt att avgöra. I det följande ges därför riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till detta inom kommunen. Omfattning Riktlinjerna omfattar alla arbetstagare och förtroendevalda, oberoende av befattning och anställningsform, i Botkyrka kommun och i de bolag samt stiftelser där Botkyrka utser majoriteten av styrelsen. Information och uppföljning Alla förtroendevalda och anställda inom Botkyrka kommun ska ta del av dessa riktlinjer. Det kan ske vid anställning, introduktion och på arbetsplatsträffar. Varje bolag och stiftelse där Botkyrka kommun majoriteten av styrelsen ansvarar för att dessa riktlinjer är kända och följs. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [8] Givande och tagande av muta Många anställda och förtroendevalda inom kommunen har genom sin tjänsteutövning kontakter med företrädare för företag och andra externa parter. Vid dessa kontakter finns risk för att utsättas för otillbörlig påverkan. Vi kanske inte alltid tänker på att erbjudanden och förmåner som vi får från dem vi träffar i tjänsten kan vara olagliga. För att förhindra korruption, d.v.s. nyttjande av sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning, finns bestämmelser om bl.a. mutbrott. Dessa har till syfte att skydda både vår uppdragsgivare/arbetsgivare, dvs. kommunen, och samhället i stort mot illojalt och felaktigt handlande. Vad är ett mutbrott? Lagreglerna om givande och tagande av muta finns i 10 kapitlet brottsbalken. Reglerna omfattar alla arbetstagare och förtroendevalda oberoende av befattning och anställningsform. En arbetstagare, förtroendevald eller annan uppdragstagare som för sin egen eller för annans räkning tar emot, begär eller blir lovad en otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning gör sig skyldig till tagande av muta. Den som lämnar, erbjuder eller utlovar den otillbörliga förmånen gör sig skyldig till givande av muta. Något samband mellan förmånen och hur arbetet utförs behöver inte finnas för att handlandet ska betraktas som ett brott. Det innebär att en belöning kan vara otillbörlig även om den inte ges för att få mottagaren att handla på ett visst sätt. Straffet för givande och tagande av muta är böter eller fängelse. Därutöver kan avskedande bli aktuellt, samt skadestånd vid ekonomisk skada. Gränsen mellan vad som är en tillbörlig och en otillbörlig förmån är inte definierad i lag, eftersom det är omöjligt att täcka in alla olika situationer som kan uppstå. En bedömning måste därför ske i varje enskilt fall. Särskilt höga krav ställs på anställda i den offentliga sektorn och då särskilt vid myndighetsutövning, upphandling, entreprenader och avtalsförhandlingar. Alla anställda och förtroendevalda i kommunen ska betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. För att undvika gränsdragningsproblem ska du undvika att ta emot gåvor och förmåner. Om detta ändå blir aktuellt kan vad som anges nedan tjäna som vägledning.

6 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [8] Otillbörliga förmåner Nedan följer exempel på förmåner som är otillbörliga: - Penninggåvor i kontanter. - Penninglån på gynnsamma villkor. - Köpeskilling eller fordran, amortering eller ränta som efterskänks. - Borgensåtaganden. - Olika sorters bonuserbjudanden t.ex. vid varuinköp, flygresor och hotellvistelser om förmånen tillfaller den anställde och inte arbetsgivaren. - Förfogande över fordon, båt, fritidsbostad eller liknande för privat bruk. - Helt eller delvis betalda nöjes- eller semesterresor. - Sidoleverans av en vara eller en tjänst utförd från en leverantör som du har kontakt med i tjänsten. Tillbörliga förmåner Förmåner som inte är avsedda att påverka ditt handlande och som rimligen inte heller kan misstänkas påverka det, är som regel tillåtna. I normalfallet är följande tillåtet: - Enstaka befogade arbetsmåltider av vardaglig karaktär (bricklunch). - Mindre varuprover eller enklare prydnadsföremål och minnesgåvor. - Enklare uppvaktning på födelsedagar eller vid sjukdom. Situationer som kräver särskilda överväganden Nedan följer exempel på situationer som kräver särskild försiktighet eller särskilda överväganden för att utesluta risk för otillbörlig påverkan. Gåvor, ersättningar eller andra förmåner från vårdtagare eller anhöriga till vårdtagare Anställda och förtroendevalda inom vård- och omsorgsområdet måste vara särskilt vaksamma om brukaren eller dess anhörig vill ge belöning för ett gott utfört arbete. Penninggåvor är aldrig tillåtna och ska inte tas emot. Detsamma gäller gåvor med ett ekonomiskt värde som kan omsättas i pengar, exempelvis smycken, tavlor, prydnadsföremål och liknande. Om du får vetskap om att en brukare avser att testamentera egendom till dig ska du omgående klargöra för testatorn (brukaren) att du inte får ta emot någon

7 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [8] gåva eller förmån. Du ska inte heller delta vid upprättande och bevittnande av testamenten, fullmakter eller likande handlingar. Om en vårdtagare eller dess anhörig vill lämna en gåva av enklare slag, till exempel en tårta eller choklad, ska dessa gå till arbetsplatsen kollektivt och inte till enskilda anställda. Gåvor till lärare Gåvor till lärare med flera från enskilda elever ska inte tas emot om gåvan inte är av obetydligt värde. Gåvor som kollektivt ges från elever/föräldrar i samband med terminsavlutningar kan tas emot om det rör sig om gåvor till rimliga värden. Om du känner dig osäker kan du vända dig till din chef eller till någon av kommunjuristerna. Rabatter, bonusar och liknande Rabatter och liknande erbjudanden är inte tillåtna om de inte riktar sig till alla anställda eller förtroendevalda i kommunen. Rabatter inom ramen för personalföreningens verksamhet betraktas inte som otillbörliga, så länge samtliga anställda har möjlighet att delta i föreningen. Bonuserbjudanden som exempelvis flygbonuspoäng för tjänsteresor eller hotellrabatter ska endast användas i tjänsten. Måltider Enstaka, inte allt för påkostade måltider (såsom bricklunch) med ett naturligt samband med uppdraget/arbetet är tillåtna. Måltiden ska dock inte vara den huvudsakliga anledningen till sammankomsten. Det får också bara röra sig om någon enstaka måltid från samma företag. Vi tar som huvudregel inte med oss medbjuden make/maka/sambo. Om make/maka/sambo undantagsvis följer med, gör han eller hon det på sin egen bekostnad. Pågående upphandling Under pågående upphandling ska du vara särskilt försiktig med att ta emot gåvor och acceptera luncherbjudanden m.m.

8 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [8] Gåvor i samband med jul, högtidsdagar och avtackningar I normalfallet är gåvor i samband med jul, högtidsdagar och avtackningar tilllåtna. Julgåvor bör dock inte vara värda mer än 1 procent av gällande prisbasbelopp. Gåvor vid jämna födelsedagar och avtackningar bör inte överstiga 2 procent av basbeloppet. En annan förutsättning är att affärsförhållandet eller relationen med givaren (den externa parten) ska ha pågått en längre tid. Observera att beloppsgränserna inte är absoluta och att en gåva därmed kan anses vara otillbörlig även om värdet är ringa. Extra viktigt är att gåvan inte förknippas med viss prestation. Penninggåvor ska aldrig tas emot. Choklad, fruktkorgar och liknande som flera kan ta del av ska alltid gå till arbetsplatsen kollektivt och inte till en enskild arbetstagare, om det inte är helt klart att gåvan är avsedd att vara personlig vid en jämn födelsedag eller en avtackning. Gåvan måste dock alltid uppfylla kriterierna för vad som är tillåtet enligt dessa riktlinjer. Studieresor, kurser, konferenser och seminarier Studieresor, kurser, konferenser och seminarier ska som huvudregel betalas av kommunen. Om ett företag bjuder på till exempelvis en konferens eller ett seminarium, är det en förutsättning att det finns ett seriöst upplagt program och att det inte förekommer ovidkommande nöjesarrangemang. Arrangemanget måste också vara till nytta för dig i din tjänsteutövning. Inbjudan ska vara riktad till arbetsgivaren som kan välja ut den eller de personer som ska delta. Kommunen ska alltid stå för resa och uppehälle. Vad ska jag tänka på? Om du erbjuds något av en brukare, leverantör eller någon annan utomstående kan du ställa dig följande frågor som ett stöd för att ta ställning till om erbjudandet är tillåtet eller otillåtet: - Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? - Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? - Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? - Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen? Om du är tveksam ska du utgå från att erbjudandet är otillåtet och avstå från det. Om du själv inte kan göra bedömningen ska du kontakta din närmaste chef

9 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [8] eller kommunens jurister för att få hjälp och stöd med bedömningen. Du måste dock ha i åtanke att en otillbörlig gåva eller belöning inte blir tillbörlig/acceptabel genom att en chef eller någon annan godkänner den. Vad gör jag om jag misstänker mutbrott? Om du ser eller uppfattar att något sker i organisationen som kan handla om mutor och bestickning, ska du informera din närmaste chef, eller annan chef du har förtroende för, om detta. Du kan också kontakta kommundirektören eller till kommunjurist. Hur kan jag som chef jobba vidare med frågor kring korruption? Diskussion och samtal om korruption måste hållas levande i våra verksamheter. Ett sätt kan vara att du som är chef ser till att ta upp frågan på APT-träffar och liknande. Innehållet i ett sådant samtal kan exempelvis vara: - Hur ska kommunens riktlinjer och andra generella regler tillämpas i praktiken inom vår verksamhet? - Vilka konkreta risker finns i vår verksamhet? - Varför behöver vi förebygga korruption? - Vart vänder jag mig om jag upptäcker att något otillbörligt sker? Vikten av att inte hålla tyst ifall du känner till något skadligt i organisationen kan också vara ett diskussionsämne. Vägledning och avsteg Vid vissa tillfällen kan en anställd eller förtroendevald i Botkyrka kommun, eller en anställd eller förtroendevald i ett bolag eller stiftelse, behöva göra visst avsteg från riktlinjerna, exempelvis i samband med internationella kontakter. Ett avsteg kan inte göras på så sätt att det medför en risk för tagande eller givande av muta. Om avsteg görs måste en avstämning göras enligt nedan. Du som är anställd i kommunen ska göra en avstämning med ansvarig förvaltningschef. Förvaltningschef gör en avstämning med ansvarig nämnd. Kommundirektören gör avstämning med kommunstyrelsens ordförande. Anställda i bolag gör avstämning med VD och anställda i stiftelse gör avstämning med verksamhetschef. VD och verksamhetschef gör avstämning med respektive styrelse.

10 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [8] Förtroendevalda gör avstämning med ordförande och ordförandena gör avstämning med nämnd. Ordförande i kommunfullmäktige gör dock avstämning med kommunstyrelsen. Jäv och andra intressekonflikter Vad är jäv? Lagreglerna om jäv för anställda och nämndledamöter i kommunen finns i 6 kap kommunallagen, respektive i 5 kap. 20 kommunallagen avseende fullmäktige. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till dig som på något sätt kan påverka utgången i ett enskilt ärende. Det innebär att reglerna gäller både dig som beslutar och dig som bereder ärenden. När är man jävig? Jäv föreligger i följande situationer: - Om saken angår dig själv eller någon närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig själv eller någon närstående. - Om du eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. - Om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som du själv är knuten till. - Du har fört talan som ombud eller mot betalning hjälpt någon i ärendet. - Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till din opartiskhet i ärendet. En sådan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet är exempelvis att du är vän eller ovän med en part eller intressent i ärendet, att du är ekonomiskt beroende av en part eller intressent i ärendet eller att du är engagerad i ärendet på ett sätt som ger anledning att anta det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning av ärendet. Om du är ledamot i kommunfullmäktige gäller endast första punkten (ovan) vid behandling av ärenden i kommunfullmäktige.

11 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen [8] Verkan av jäv Om du är jävig får du inte delta i handläggning av eller i beslut i ärendet eller uppdraget. Du får heller inte närvara vid det sammanträde när ärendepunkten behandlas och/eller beslutas, om inte sammanträdet är offentligt. Om du som jävig deltagit i handläggning eller beslut av ärendet, kan du orsaka en försening eftersom beslutet kan överklagas till följd av jävet. Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv ska du meddela detta till din chef. Det kan ibland förekomma situationer som är svåra att bedöma ur jävssynpunkt. I sådana fall ska försiktighet iakttas och du ska avstå från att delta i hanteringen av ärendet. Vi i Botkyrka kommun ska inte kunna misstänkas för något felaktigt agerande. Sociala medier Den ökade användningen av sociala medier har medfört att gränserna mellan privata och yrkesmässiga relationer i allt högre grad har suddats ut. Du bör därför tänka på hur ditt deltagande i dessa medier kan påverka förtroendet för din opartiskhet i samband med ärendehantering. Enligt reglerna om jäv är vänskap en omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet. Mer att läsa På Institutet Mot Mutors hemsida finns en rättsfallsbank med domar gällande mutor och bestickning: Från Sveriges Kommuner och Landstings hemsida kan du ladda ner skriften Om mutor och jäv- Vägledning för anställda inom kommuner, landsting och regioner : Lagstiftning om mutor och jäv hittar du på riksdagens hemsida om du söker på brottsbalken respektive kommunallagen:

12 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2016:3 2 Månadsrapport för juni med helårsprognos 2016 Förslag till beslut - Månadsrapporten för juni med helårsprognos godkänns. Sammanfattning Förvaltningen beräknar ett underskott på 13 mkr vid årets slut. Det befarade underskottet ligger i samma storleksordning som prognos som beräknades i samband med delårsrapport 1. Ny helårsprognos beräknas i samband med delårsrapport 2 som bygger på kostnadsläget till och med augusti och med säkrare uppgifter kring framförallt elevantal i grundskola och gymnasium. För de gemensamma funktionerna med bland annat ekonomi-, kvalitet- specialisstöd och lokalförsörjningsenhet prognostiseras ett samlat underskott på drygt 9 mkr. Underskottet inom gemensamma funktioner är hänförbart till ökade kostnader för funktionskostnader IT samt kostnader för den samordnade varudistributionen. Inom gemensamma funktioner på förvaltningen ingår även kostnader för lokaler i kommunal regi, som exempelvis kostnader för hyra, el, värme och vatten. Eventuella förseningar i lokalprojekt kan komma att resultera i överskott på förväntade hyror. Förvaltningen följer kostnadsutvecklingen. Förvaltningen har gjort preliminära bedömningar av höstterminens volymer. I dagsläget beräknas ett samlat överskott inom beställardelen (volymer) i storleksordningen 3,5 mkr när hänsyn tas till extra medel som kommunfullmäktige beslutat om i samband med ändringsbudget. Förvaltningen har valt att avsätta medel för att kompensera för den differens som uppstår mellan undervisningskostnader enligt den interna resursfördelningen och ersättningen från Migrationsverket för asylsökande.

13 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2014:23 Sammanlagt beräknas underskott på 7,3 mkr inom utförardelen i egen regi. Rekryteringsläget av pedagoger är fortsatt svårt. Höga lönekostnader vid nyrekrytering av pedagoger oroar för samtliga skolformer. Månadslönen vid nyrekryteringar kan vara 5-7 tkr högre, vilket påverkar ekonomin negativt. När det gäller prognoser för förskolor och skolor i egen regi råder i dagsläget osäkerhet vad gäller barn- och elevantal för höstterminen. Inflödet av nyanlända elever varierar och grundskolorna har svårigheter att planera för hur många nyanlända elever skolan behöver ha beredskap för. Enheter med befarad risk att redovisa underskott vid årets slut ska presentera åtgärdsprogram för en ekonomi i balans. Ett mer systematiskt uppföljningsarbete har inletts för enheter som har obalans i ekonomin. Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande utbildningsnämnden

14 Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] Dnr UF/2016:3 Referens Susanne Ståhlberg Mottagare Utbildningsnämnden Månadsrapport för juni med helårsprognos 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner månadsrapport för juni med helårsprognos. Sammanfattning Förvaltningen beräknar ett underskott på 13 mkr vid årets slut. Det befarade underskottet ligger i samma storleksordning som prognos som beräknades i samband med delårsrapport 1. Ny helårsprognos beräknas i samband med delårsrapport 2 som bygger på kostnadsläget till och med augusti och med säkrare uppgifter kring framförallt elevantal i grundskola och gymnasium. Bild: Nämndens prognostiserade underskott sammanfattas i nedanstående bild. I samband med delårsprognos 1 beräknades underskott på 12,6 mkr Nämndens gemensamma funktioner -9,2 mkr (T1: -9,9 mkr) Nämnden som utförare -7,3 mkr (T1: -5,7 mkr) Nämnden som beställare (volymer) -4,0 mkr (T1: --4,5 mkr) Medel fr KF 7,5 mkr För de gemensamma funktionerna med bland annat ekonomi-, kvalitet- specialisstöd och lokalförsörjningsenhet prognostiseras ett samlat underskott på drygt 9 mkr. Underskottet inom gemensamma funktioner är hänförbart till ökade kostnader för funktionskostnader IT samt kostnader för den samordnade varudistributionen. Inom gemensamma funktioner på förvaltningen ingår även kostnader för lokaler i kommunal regi, som exempelvis kostnader för hyra, el, värme och vatten. Eventuella förseningar i lokalprojekt kan komma att resultera i överskott på förväntade hyror. Förvaltningen följer kostnadsutvecklingen. Förvaltningen har gjort preliminära bedömningar av höstterminens volymer. I dagsläget beräknas ett samlat överskott inom beställardelen (volymer) i storleksordningen 3,5 mkr när hänsyn tas till extra medel som kommunfullmäktige beslutat om i samband med ändringsbudget. Förvaltningen har valt att avsätta medel för att kompensera för den differens som uppstår mellan undervisningskostnader enligt den interna resursfördelningen och ersättningen från Migrationsverket för asylsökande. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

15 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] Sammanlagt beräknas underskott på 7,3 mkr inom utförardelen i egen regi. Rekryteringsläget av pedagoger är fortsatt svårt. Höga lönekostnader vid nyrekrytering av pedagoger oroar för samtliga skolformer. Månadslönen vid nyrekryteringar kan vara 5-7 tkr högre, vilket påverkar ekonomin negativt. När det gäller prognoser för förskolor och skolor i egen regi råder i dagsläget osäkerhet vad gäller barn- och elevantal för höstterminen. Inflödet av nyanlända elever varierar och grundskolorna har svårigheter att planera för hur många nyanlända elever skolan behöver ha beredskap för. Åtgärder för en ekonomi i balans Enheter med befarad risk att redovisa underskott vid årets slut ska presentera åtgärdsprogram för en ekonomi i balans. Ett mer systematiskt uppföljningsarbete har inletts för enheter som har obalans i ekonomin. Förvaltningen har följt upp tidigare åtgärdsplaner, främst inom grundskolan och kan konstatera att åtgärder haft önskad effekt samtidigt som nya risker uppstår med underskott som följd. Dessa nya risker och underskott är till kopplade till det nya marknadsläget för löner vid nyrekrytering. En analys av Botkyrkas kostnadsläge för grundskolan jämfört med Huddinge och Södertälje visar att kostnaden per elev är kr lägre i Botkyrka. Det kan därför vara svårt att leva upp till kravet om ekonomi i balans av den anledningen. Förvaltningen kommer att under september månad träffa samtliga förskolechefer och rektorer inom förskola, grundskola och gymnasieskola för fortsatta dialoger om ekonomi i balans. 1. Ekonomi 1.1 Helårsprognos för gemensamma funktioner på förvaltningen - underskott 9,2 mkr Ett samlat underskott på 9,2 mkr prognostiseras för de gemensamma funktionerna ekonomi-, kvalitet- och specialisstöd inom förvaltningen. Underskott kan förklaras av ökade funktionskostnader IT samt kostnader för den samordnande varudistributionen. Inom gemensamma funktioner på förvaltningen ingår även kostnader för lokaler i kommunal regi, som exempelvis hyra, el, värme och vatten. Eventuella förseningar i lokalprojekt kan komma att resultera i överskott på förväntade hyror. Förvaltningen följer kostnadsutvecklingen. Underskott inom funktionskostnader för IT samt åtgärder Sammanlagt beräknas funktionskostnaderna i dagsläget att överskrida sin budget med cirka 9 mkr. Orsakerna till underskottet kan hänföras till flera samverkande faktorer. Förvaltningens internbudget för funktionskostnader har inte varit säkerställd. Därutöver har funktionskostnaderna ökat ytterligare. Ny kommungemensam modell (tjänstekatalog) för beräkning av IT-kostnader har införts från årsskiftet. Förvaltningen faktureras må-

16 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] nadsvis för varje digital enhet. Kostnader för elevkonto, pedagogiskt konto, administrativt konto tillkommer. Förvaltningen oroas av kostnadsutvecklingen för den fortsatta digitala utbyggnaden och har ett pågående arbete för genomgång av befintliga digitala enheter. Funktionskostnaderna kan fortsätta att öka, bland annat till följd av skolornas ökade satsningar på digitala enheter. Ett mer långsiktigt arbete för finansiering av funktionskostnaderna måste fortlöpa. Förvaltningen har planerade åtgärder för att kompensera för del av underskottet för funktionskostnader, bland annat vakanshållning av tjänster på förvaltningen, ej nyttjade av vissa buffertar för volymer (inom beställardelen). Underskott vid införande av den samordnade varudistributionen Under 2015 startade den samordnade varudistributionen, som är gemensam för flera kommuner på Södertörn. Under årets fyra första månader uppgår kostnaden för transporterna till 0,9 mkr (cirka 229 tkr/månad). Förvaltningen betalar per kilo 0,91 kr/kilo samt stoppkostnad 160 kr/stopp. Förvaltningen beräknar årskostnaden till cirka 2,9 mkr. De flesta transporterna inom förvaltningen avser livsmedel. Förvaltningen bedömer att samordningen inte inneburit några större kostnadsbesparingar för avtal inom livsmedelsområdet. I dagsläget har förvaltningen inga inplanerade åtgärder för att klara kostnaden inom ram för de fördyrade kostnaderna som uppkommer för verksamheterna under året. 1.2 Helårsprognos för beställarbudget (volymer) överskott 3,5 mkr I beställarbudget ingår köp av plats hos externa utförare och andra kommuner och intäkter från annan kommun för elever inskriven i Botkyrkas verksamheter. Inom beställarbudgeten ingår föräldraintäkter, statsbidrag för maxtaxa samt statsbidrag från Migrationsverket samt den interna resursfördelningen till kommunens förskolor och skolor. I dagsläget beräknas överskott inom beställardelen (volymer) i storleksordningen 3 mkr. I beräkningarna har hänsyn tagits till medel som kommunfullmäktige beslutat om i samband med ändringsbudget. Förvaltningen har valt att avsätta medel, 7,5 mkr, för att kompensera för den differens som uppstår mellan undervisningskostnader enligt den interna resursfördelningen och ersättningen från Migrationsverket för asylsökande. En osäkerhet i prognosen är hur Migrationsverket kommer att tillstyrka förvaltningens ansökningar för asylsökanden, tillståndssökanden, EU-sökanden med flera grupper. Migrationsverkets handläggningstid för beslut på ansökan som för närvarande är cirka 8 månader från inskickat datum. Förvaltningen har inte fått beslut om ansökan avseende hösterminen Förvaltningen bedömer att intäkterna från Migrationsverket blir högre jämfört med vårterminen 2015 eftersom förvaltningens rutiner skärpts och kunskap om regelverk för återsökning förbättrats. För att öka möjligheten att få del av de

17 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] statsbidrag vi har rätt till kommer förvaltningen att från och med hösten 2016 att återsöka statsbidrag kvartalsvis istället för terminsvis. Förvaltningen har gjort preliminära bedömningar av höstterminens volymer. I samband med juniprognosen är inte höstens placeringar av förskolebarn, sexåringar samt övriga övergångar/nyplaceringar helt genomförd. Gymnasieskolans elevantal är preliminärt. Befolkningsprognos från våren 2015 är grunden för volymerna i budgeten. Vid analyser av aktuellt inskrivna barn och elever beräknas volymavvikelser som påverkar helårsprognosen. Inom grundskolan förväntas i dagsläget överskott för helåret till följd av färre elever än beräknat enligt befolkningsprognosen. Även inom förskola beräknas färre inskrivna barn än förväntat enligt befolkningsprognos. Större underskott beräknas för grundsärskola till följd av fler elever än planerat i ram. Underskott inom beställardelen uppkommer även utan volymavvikelse som exempelvis inom gymnasiesärskolan där eleverna nivåplaceras (nivå 1-4) utifrån behov av insatser. Förvaltningen bedömer att gymnasiesärskoleelevernas behov av insatser ökat vilket är mer resurskrävande. Inom gymnasieskolan beräknas i dagsläget en förskjutning från egen regi till externa utförare samtidigt som antalet elever (inpendlare) från annan kommun ökar vid jämförelse med planerat i budget. Förvaltningen genomför ett analysarbete av volymer och snittpriser för utpendlare och inpendlare. Även analys av elever i egen regi ingår. I dagsläget beräknas underskott inom verksamheten. Förutom volymavvikelser beräknas andra avvikelser inom beställardelen. Inom gymnasiesärskolan beräknas i dagsläget underskott till följd av lägre intäkter. Uppdaterad prislista för 2016 har inte accepterats av andra kommuner för befintliga elever, utan kommer att gälla för nyplaceringar från höstterminen. Avvikelse beräknas också till följd av förskjutningar inom gymnasiesärskolan nivåer (nivå 1-4) utifrån elevernas behov av insatser. Förvaltningen bedömer att elevernas behov av insatser ökat. 1.3 Helårsprognos för utförare i egen regi underskott 7,3 mkr Avgörande för nämndens ekonomi är att enheter i egen regi har en ekonomi i balans. Sammanlagt beräknar helårsprognosen från rektorer, förskolechefer och verksamhetschefer till ett samlat underskott i storleksordningen 6,8 mkr för verksamhet i egen regi. Förskolan i egen regi Helårsprognos för förskola i egen regi underskott på 1,3 mkr För förskolorna i egen regi beräknas ett sammanlagt underskott på 1,3 mkr. Majoriteten av förskolorna prognostiserar nollresultat eller överskott vid årets slut. För centrala kostnader hos verksamhetschefen prognostiseras en ekonomi i balans. Prognosen för förskolorna har förbättrats sedan prognosen som beräknades i april. Vissa förskolor har gjort åtgärder för att anpassa personakostnaderna till höstens barnantal. Några förskolor prognostiserar överskott.

18 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] En avgörande faktor för förskolornas ekonomi är antalet inskrivna barn. Flertalet förskolor prognostiserar underskott till följd av färre barn än förväntat bland annat under sommarmånaderna och inledningen på hösten. Totalt sett beräknas 72 färre helårsinskrivna barn än planerat, vilket innebär en minskad intäkt på 6 mkr till enheterna i förhållande till budget. Den stora utmaningen blir att anpassa organisationerna till minskade intäkter. Arbete med åtgärder pågår. Tabell 8: Prognos kommunala förskolor i egen regi, mkr. Jämförelse med bokslut 2015 Prognos Prognos Bokslut Bokslut juni junil Nollresultat eller överskott 40 förskolor 0,3 mkr 21 förskolor 5,5 mkr Mindre underskott (<0,3 mkr) 8 förskolorr -1,2 mkr 19 förskolor -3,9 mkr Större underskott (>0,3 mkr) 1 förskolar -0,4 mkr 9 förskolor -6,5 mkr S:a förskolor 49 förskolor -1,3 mkr 49 förskolor -4,9 mkr Verksamhetchef - 2,2 mkr S:a förskolan egen regi -1,3 mkr -2,7 mkr Totalt beräknar förskolorna 72 färre barn än planerat i budget. Det är skillnader mellan kommunens områden. I Norra Botkyrka beräknas 32 färre barn än planerat, i Tullinge 12 färre barn än planerat och i Tumba 28 färre barn än planerat. Förra året planerade förskolorna för barn årsbarn, utfallet blev I år ligger budgeten 20 barn högre. Förvaltningen ser en problematik i att vissa förskolor prognostiserar betydligt färre barn jämfört med inskrivna barn förra året. Vissa förskolor skapar också mindre barngrupperna vilket planeras täckas av statsbidrag för mindre barngrupper. I vissa områden är efterfrågan på plats lägre. Vissa förskolor kommer att ha betydligt fler barn inskrivna än planerat i budget. Tabell 9: Prognos volym inskrivna barn i kommunala förskolor, per område Budget Prognos juni Diff Norra Tullinge Tumba S:a

19 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] Grundskolan i egen regi Helårsprognos för grundskola i egen regi underskott på 5,5 mkr Sammanlagt beräknas underskott på 5,5 mkr för grundskolor i egen regi. Underskottet gäller de kommunala grundskolorna. Jämfört med prognos i delårsrapport 1 har underskottet ökat något. En av orsakerna är högre löner för nyanställningar. Nyanställningar har också gjort för elevvårdsinsatser. Av kommunens grundskolor så är det 12 som beräknar underskott vid årets slut. Underskottet ökar till 5,5 mkr, från 2,4 mkr som beräknades i samband med delårsrapport 1. Rekryteringsläget av pedagoger är fortsatt svårt. Höga lönekostnader vid nyrekrytering av pedagoger oroar för samtliga skolformer. Månadslönen vid nyrekryteringar kan vara 5-7 tkr högre, vilket påverkar ekonomin negativt. Den nuvarande minskningen av antalet nyanlända elever orsakar underskott för vissa skolor. Skolorna har byggt upp organisationer för utökad mängd nyanlända vilket nu visar sig inte blir så hög som tidigare förväntats. Fortsatt osäkerhet i antalet nyanlända gör det svårt för rektor att anpassa organisationen. En eventuell neddragning av organisationen anpassad efter dagens nivå av nyanlända kan snabbt vändas till ett utökat behov. En annan orsak till underskott är de kommunövergripande grupperna som har elever med stora särskilda behov. När det gäller den ordinarie verksamheten inom grundskola, förskoleklass och fritidshem arbetar rektorerna ständigt med att få en budget i balans. Vid befarat underskott ses alltid övrig drift över men också den visstidsanställda personalen. En stor försiktighet ingår i skolornas prognoser när det gäller elevantalet i väntan på nytt läsår. Säkrare prognoser kan lämnas efter att skolstart i augusti. Osäkerhet i prognoserna vad gäller lågstadiesatsningen som fortsätter även läsåret 2016/2017. Inga beslut om resurser per skola för läsåret 2016/2017 är i dagsläget fattade Tabell 10: Resultat kommunala grundskolor i egen regi, mkr. Jämförelse med bokslut 2015 (I sammanställning för 2016 ingår även Mottagningsenheten som en skola.) Prognos Prognos Bokslut Bokslut juni juni Nollresultat eller överskott 11 skolor - 7 skolor 3,2 mkr Mindre underskott (<0,3 mkr) 4 skolor -0,4 mkr 7 skolor -1,6 mkr Större underskott (>0,3 mkr) 8 skolor -5,1 mkr 9 skolor -14,9 mkr S:a grundskolor 24 skolor -5,5 mkr 23 skolor -13,3 mkr Verksamhetchef - -2,0 mkr S:a grundskola egen regi -5,5 mkr -15,3 mkr Totalt prognostiseras för 34 färre helårselever än planerat i budget. Även på intäktssidan är det på vissa enheter osäkert. Här är det främst boendesituationen för eleverna som gör att in- och utflyttning varierar. Elevprognosen för hösten är sänkt både i Tumbaområdet och Norra Botkyrka. Dock ökar elevprognosen något i Tullinge. I delårsrapport 1 beräknades för 55 fler helårselever i samtliga områden.

20 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] Tabell 11: Prognos volym inskrivna elever kommunala grundskolor Budget Prognos juni Diff Norra Tullinge Tumba Mottagn enhet S:a Helårsprognos för gymnasieskola inklusive gymnasiesärskolan i egen regi underskott 0,5 mkr Helårsprognos för gymnasiet i egen regi underskott 0,5 mkr För verksamhetsområdet gymnasieskola i egen regi beräknas underskott på 0,5 mkr. Gymnasieskolorna Tumba-, St. Botvid- och St. Botvid gymnasiesärskola beräknas ekonomi i balans vid årets slut. Tullinge gymnasium beräknar underskott på 0,5 mkr bland annat till följd av uppstart av språkintroduktion, IMSPR. Elevantalet för höstterminen är en osäkerhetsfaktor i skolornas prognoser. Höga lönekostnader vid nyrekrytering av pedagoger oroar för samtliga skolformer. Tabell 12: Helårsprognos kommunala gymnasieskolor, belopp i mkr. Jämförelse med bokslut 2015 Prognos Prognos Bokslut Bokslut juni juni Nollresultat eller överskott 3 skolor Mindre underskott (<0,5 mkr) skola -0,1 mkr Större underskott (>0,5 mkr) 1 skola 0,5 mkr 3 skolor -8,6 mkr S:a gymnasieskolor -0,5 mkr -8,7 mkr Verksamhetchef - 0,4 mkr S:a gymnasieskola egen regi -0,5 mkr -8,3 mkr Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Expedieras till kommunstyrelsen

21 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Utbildningsnämnden , rev Mål och budget 2017 med plan för Förslag till beslut 1. Förslaget till Mål och budget 2017 med plan för godkänns. Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: tkr överförs från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden till utbildningsnämnden för den höjda kostnaden på kr/elev för gymnasial spetsutbildning vid Xenter tkr tillskjuts årligen utbildningsnämnden under sex år med start 2017 för ökade hyreskostnader för gymnasiesärskolan. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 11 april 2016 om förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan för Nämnderna ska senast den 5 september 2016 till kommunstyrelsen redovisa hur de ska bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål genom att ange egna mål, mätbara mål och åtaganden. Nämnderna ska även redovisa förslag till eventuella justeringar av preliminära budgetramar och investeringar Mål och budget 2017 med plan beslutas av kommunstyrelsen den 24 oktober och av kommunfullmäktige 24 november I slutet av januari ska nämnderna rapportera en internbudget till kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige en preliminär nettoram för driftbudgeten 2017 på 2 401,7 mkr. Nämnden lämnar förslag till justeringar av preliminär ram på sammanlagt 69 mkr för att möjliggöra ambitionshöjningar och för att finansiera tvingande kostnader (UN d bilaga 1-7). Nuvarande ram (driftsbudget) ger inget utrymme för ambitionshöjande åtgärder.

22 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2014:23 Om inte ytterligare medel tillskjuts nämnden måste finansiering tas från den nuvarande resursfördelningen som tilldelas samtliga förskolor och grundskolor. Även finansiering till gymnasieskolan påverkas. Förvaltningen bedömer att detta urholkar enheternas ekonomi och försämrar förutsättningarna för en god kvalitet i verksamheten. Medel ur kompetensfonden söks parallellt med Mål och budget som ett särskilt ärende. Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande utbildningsnämnden

23 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [1] Utbildningsförvaltningen , rev Mottagare Utbildningsnämnden Mål och budget 2017 med plan för (UF/2016:11) Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förslaget till Mål och budget 2017 med plan för Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: 2. Kommunfullmäktige beslutar att överföra 707 tkr från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden till utbildningsnämnden för den höjda kostnaden på kr/elev för gymnasial spetsutbildning vid Xenter. 3. Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta utbildningsnämnden 400 tkr årligen under sex år med start 2017 för ökade hyreskostnader för gymnasiesärskolan. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 11 april 2016 om förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan för Nämnderna ska senast den 5 september 2016 till kommunstyrelsen redovisa hur de ska bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål genom att ange egna mål, mätbara mål och åtaganden. Nämnderna ska även redovisa förslag till eventuella justeringar av preliminära budgetramar och investeringar Mål och budget 2017 med plan beslutas av kommunstyrelsen den 24 oktober och av kommunfullmäktige 24 november I slutet av januari ska nämnderna rapportera en internbudget till kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige en preliminär nettoram för driftbudgeten 2017 på 2 401,7 mkr. Nämnden lämnar förslag till justeringar av preliminär ram på sammanlagt 69 mkr för att möjliggöra ambitionshöjningar och för att finansiera tvingande kostnader (UN d bilaga 1-7). Nuvarande ram (driftsbudget) ger inget utrymme för ambitionshöjande åtgärder. Om inte ytterligare medel tillskjuts nämnden måste finansiering tas från den nuvarande resursfördelningen som tilldelas samtliga förskolor och grundskolor. Även finansiering till gymnasieskolan påverkas. Förvaltningen bedömer att detta urholkar enheternas ekonomi och försämrar förutsättningarna för en god kvalitet i verksamheten. Nämnden begär medel för insatser för nyanlända på sammanlagt 23 mkr. Under 2016 är delar av insatserna finansierade av förstärkning från kommunfullmäktige enligt beslut om ändringsbudget. Större delen avser den differens som uppstår mellan beslutad resursfördelning till förskolor och skolor och den ersättning som kommer från Migrationsverket för asylsökande. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Org.nr Bankgiro Fax Webb

24 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [2] Dnr UF/2016:11 Som en direkt effekt av pågående och planerade investeringar beräknar förvaltningen driftskonsekvenser i form av ökad hyra/paviljongkostnader, ökade kapitaltjänstkostnader och ökad lokalersättning till externa utförare på cirka 34 mkr för Nämnden begär ramkompensation för målsättningar som kommunfullmäktige fattat beslut om, t.ex. höjd andel ekologisk kost. Nämnden har också ökade kostnader för strukturtillägg, som ingår i gymnasieregionens samverkansavtal. Beslut om gymnasieregionens samverkansavtal fattas av Kommunförbundet Stockholms län, KSL. Utbildningsnämndens investeringsbehov i lokaler för perioden uppgår till 2 901,7 mkr. För 2017 uppgår planerade investeringar till 478,5 mkr. Större delen avser bygginvesteringar på sammanlagt 462,5 mkr och 16,0 mkr avser investeringar i inventarier och en förbättrad arbetsmiljö. Utbildningsnämnden föreslår tekniska ramkorrigeringar med anledning av spetsutbildning vid Tumba gymnasium samt höjd hyra för gymnasiesärskolan (se nedan). Förslag till tekniska ramkorrigeringar 2017 Ramkorrigering av medel för elever som läser gymnasial spetsutbildning Avtal har slutits mellan utbildningsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden för de elever som går gymnasial spetsutbildning vid Tumba gymnasium. Till 2017 föreslår nämnderna att 707 tkr överförs från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden till utbildningsnämnden. Ramkorrigeringen görs för den höjda kostnad på kr/elev för elever som läser spetsutbildning vid Xenter. Beloppet är uppräknat med skolindex Ramjusteringen beräknas på 173,5 helårselever. Ramkorrigering för ökade lokalkostnader för gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan har anvisats andra lokaler från och med höstterminen 2016 med anledning av att nuvarande lokal ska nyttjas för annan verksamhet. Lokalkostnaderna beräknas öka med 400 tkr per år efter flytten. Avtalstiden för de nya lokalerna är sex år. Utbildningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige tillskjuter utbildningsnämnden 400 tkr årligen under avtalstiden med start Kompetensfonden Medel ur kompetensfonden söks parallellt med Mål och budget som ett särskilt ärende. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Ann-Christin Hartman Chef Kvalitetsstöd Expedieras till kommunstyrelsen

25 Mål och budget 2017 med plan för Utbildningsnämnden Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

26 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Innehållsförteckning Läsanvisning... 3 Nämndens väsentliga områden... 3 Nämndens mål och åtaganden Huvudprocess 1 Att möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället... 5 Huvudprocess 2 Att möjliggöra Botkyrkabornas behov av livslångt lärande... 8 Huvudprocess 5 Att erbjuda Botkyrkaborna förutsättningar för gemenskap, rörelse och ett rikt kulturliv Huvudprocess 6 Att skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna Styr- och ledningsprocess Kommunen som organisation Utbildningsnämndens driftsbudget 2017 med plan Nämndens förslag till justeringar av ramar för driftsbudget Ekonomiskt läge 2016 och arbete med åtgärder Utbildningsnämndens investeringsbudget [32]

27 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Läsanvisning Mål och budget 2017 med plan för ska läsas med följande i åtanke. Med förvaltning avses utbildningsförvaltningens centrala förvaltning, men ingen given funktion. Med enhet avses förskole- eller skolenhet. Med verksamheten avses beroende på sammanhang hela eller delar av utbildningsnämndens verksamheter. Nämndens väsentliga områden Ökad måluppfyllelse och högre kvalitet i Botkyrkas förskolor och skolor Utbildningsnämndens överordnade målsättning är att uppnå en ökad måluppfyllelse och högre kvalitet i Botkyrkas förskolor och skolor. För att uppnå målsättningen behöver verksamheten på alla nivåer baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och skapa goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Utbildningsnämnden har identifierat tre väsentliga huvudområden: undervisning och lärande, likvärdighet och strategisk kompetensförsörjning. Undervisning och lärande Språk och kommunikativa resurser är nödvändiga verktyg för det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet. Barn och elever i Botkyrka berikar kommunen med språk och erfarenheter från jordens alla hörn. I förskolan, grundskolan och gymnasieskolan finns idag drygt elever och av dem har ungefär hälften ett annat modersmål än svenska. För att möta den resursrikedomen och stärka barns och elevers kommunikativa resurser krävs en utvidgad språksyn. Begreppet litteracitet används för att bredda synen på språkutveckling och betonar de sociala och kulturella aspekterna av språkliga uttryck. Den vidare innebörden av begreppet litteracitet ger utrymme för språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också verbalt berättande, symboler och bilder. 1 De digitala verktygen och digital kompetens är en viktig komponent i dagens undervisning. Det är även en viktig faktor för att nå framgång med den breddade språksynen. Botkyrka kommun ligger långt framme vad gäller antalet digitala enheter i verksamheten. För att investeringen i digitala enheter ska få effekt i undervisningen kommer förvaltningen att satsa på att utveckla den digitala didaktiken. Syftet är bland annat att nå alla elever i undervisningen och att förbättra likvärdigheten mellan olika förskolor och skolor. Lärmiljöerna i förskolan och skolan är viktiga för att stödja och utmana barn och elever i deras lärande och utveckling. Miljöerna påverkar relationerna och ger signaler om vilka beteenden som förväntas och vilka aktiviteter som är möjliga. I förskolan kan det t.ex. handla om att göra materialet tillgängligt för barnen så att de kan göra egna aktiva val och påverka sin vardag samt att ha en utemiljö med varierad terräng. 2 I skolan ska utbildningen utformas så att alla elever har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 3 Lärmiljöerna är ett utvecklingsområde inom utbildningsnämndens verksamheter och en viktig faktor för att nå högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. 1 Litteracitet. Svenska Nationalencyklopedin. 2 Skolverket. Allmänna råd med kommentarer för förskolan, s Skollagen 5 kap. 3 3 [32]

28 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Forskning visar att skickligt ledarskap i förskola och skola är avgörande för barns och elevers skolframgång. 4 Det är därför viktigt att hålla fokus på det pedagogiska ledarskapet och att ge Botkyrkas skolledare de bästa förutsättningarna att vara bra ledare. Lika viktigt som skickliga ledare är skickliga förskollärare och lärare. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt höja kvaliteten i lärande, undervisning och bedömning, vilket är en förutsättning för att höja måluppfyllelsen i alla verksamheter inklusive förskola och fritidshem. Enheterna analyserar sina resultat och vidtar åtgärder baserade på förutsättningarna i sina verksamheter. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att förbättra det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet så att det blir alltmer ändamålsenligt för såväl enheternas eget kvalitetsarbete som huvudmannens uppföljning och analys. Likvärdighet Förskolan och skolan ska ge alla barn och elever en likvärdig utbildning (Skollagen 1 kap. 9 ). Botkyrkas förskolor och skolor har en stor utmaning i det kompensatoriska uppdraget. Enheternas uppgift är att ge alla barn och elever möjlighet att nå så långt som möjligt och kompensera elevers olika förutsättningar (Skollagen 1 kap. 4 ). Fritidshemmen har ett tydligt uppdrag att stimulera elevers utveckling och lärande och kan på så sätt bidra till grundskolans kompensatoriska uppdrag. Det ökande antalet nyanlända barn och elever ställer höga krav på förvaltningens förmåga att organisera för mottagande och undervisning eftersom de nyanlända eleverna har skilda erfarenheter från tidigare skolgång. Det ställer också höga krav på enheternas förmåga till inkludering. Utmaningarna i organisationen (central förvaltning samt respektive enhet) handlar om att skapa goda förutsättningar för de nyanlända elevernas fortsatta utveckling och lärande. I olika kunskapsmätningar som t.ex. TIMSS och PISA sjunker mätvärdena för svenska grundskoleelever (i matematik, naturkunskap och svenska) 5 medan de genomsnittliga meritvärdena i Botkyrka stiger i årskurs 9. Botkyrka har dessutom en större skillnad än snittet i riket, mellan nationella prov och betyg i årskurs 9. Samma utveckling kan skönjas inom gymnasieskolan. Förvaltningen behöver därför skapa nya arbetsformer för att stödja en utveckling mot ökad likvärdighet. När resurserna är knappa är det av största vikt att de används på rätt sätt. Förskolor och skolor i Botkyrka har stora skillnader i sina förutsättningar. Utmaningarna är störst i de socioekonomiskt mer utsatta delarna av kommunen. För att säkerställa att resurserna fördelas på ett sätt som stärker likvärdigheten bör resursfördelningsmodellen ses över. Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen kommer under de kommande åren att vara en av de större utmaningarna för utbildningssektorn. Befolkningstillväxten och legitimationslagstiftningen gör att behovet av kompetenta och behöriga medarbetare ökar. Den senaste tiden har Botkyrka, precis som de flesta kommuner i Sverige, upplevt en konkurrenssituation. Lönen är ett konkurrensmedel huvudmännen emellan och Botkyrka har länge haft en lägre medianlön än närliggande kommuner. En avgörande faktor för Botkyrka kommun är att utbildningsförvaltningen blir en attraktiv arbetsgivare så att de 4 Skolverket. Tema rektor. 5 PISA är en internationell kunskapsutvärdering som organiseras av OECD. TIMSS är en annan internationell studie som genomförs av IEA. 4 [32]

29 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen kompetenta medarbetarna väljer att stanna i Botkyrka och att skickliga medarbetare kan nyrekryteras. Det innebär att det måste finnas långsiktiga strategier för att säkra kompetensförsörjningen. Viktiga komponenter i detta arbete är att lönenivån är konkurrenskraftig, arbetsmiljön är tillfredsställande för de anställda samt att det finns utbildningssatsningar och karriärvägar. Botkyrka kommuns kompetensfond är fortsatt viktig för att möjliggöra behörighetsgivande utbildningar och kompetensutveckling som syftar till att höja kvaliteten. Nämndens mål och åtaganden 2017 Huvudprocess 1 Att möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället Mål 1 Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Nämndmål 1 a På varje enhet är barn och elever delaktiga och har inflytande i undervisningen/verksamheten i enlighet med Skollagen och läroplanerna (Skollagen (2010:800) 4 kap. 9, Avsnitt 2.3 i respektive läroplan 6 ). Bakgrund: Det har gjorts många nationella och internationella studier avseende elevers delaktighet och inflytande i skolan. Forskningen visar på kopplingar mellan delaktighet och bland annat lärande, motivation och ansvar. 7 Genom elevinflytande lär sig eleverna dessutom hur demokratiskt beslutsfattande går till, att kommunicera, leda och lyssna på andra. 8 6 Skolverket. Läroplan för förskolan. Reviderad 2010, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Läroplan för grundsärskolan 2011, Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 samt Läroplan för gymnasiesärskolan Skolverket. Delaktighet för lärande, s Skolverket. Elevinflytande. 5 [32]

30 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mätbara nämndmål Mätbart mål Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. ökar i samtliga grundskolor (22 grundskolor) Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Jag är med och med och bestämmer om aktiviteterna på fritids. ökar i samtliga grundskolor (20 grundskolor, elever i åk 3) Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. ökar i samtliga grundsärskolor (4 grundsärskolor med elever som läser ämnen) Index för upplevt elevinflytande i undervisningen ökar på samtliga gymnasieskolor (3 gymnasieskolor)* Samtliga förskolor har forum för samråd med barnen (50 förskolor) Utfall 2015 Mål 2016 Mål Samtliga skolor - - Samtliga skolor - - Samtliga skolor 2 av 3 - Samtliga skolor - - Samtliga förskolor Samtliga förskolor har forum för samråd med vårdnadshavare (50 förskolor) - - Samtliga förskolor * Index utgörs av svar på gymnasieskolans elevenkät i åk 2: 15. Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen. samt 16. Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna. Grundskolans enkätfrågor är nya för 2016, därför finns inget historiskt utfall. Åtaganden Förvaltningen ska återetablera samarbetsformer med ungdomsfullmäktige. Samtliga skolor ska ha aktiva forum för elevinflytande. Förvaltningen ska följa upp hur skolans personal tillsammans med elever använder resultaten från elevenkäter i sitt systematiska kvalitetsarbete. Detsamma gäller förskolan avseende barns inflytande via forum för samråd med barn. Förvaltningen ska påbörja ett samarbete med demokratiutvecklaren för att stärka barns och elevers intresse för och engagemang i lokalsamhället. 6 [32]

31 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mål 2 Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Nämndmål 2 a Alla förskolor och skolor arbetar aktivt mot kränkningar och diskriminering (Diskrimineringslagen (2008:567), Skollagen kap. 6). Bakgrund: Under 2016 omorganiserades Botkyrkas kommunledningsförvaltning. Det innebar bl.a. att Botkyrkas barnombudsman organisatoriskt flyttades till utbildningsförvaltningen, men med bibehållet ansvar för barns rättigheter i alla verksamheter. Omorganisationen möjliggör ett ännu närmare samarbete mellan förvaltningens olika funktioner och barnombudsmannen. Mätbara nämndmål Mätbart mål Antalet förelägganden från Skolinspektionen/BEO minskar Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Mål Åtaganden Förvaltningen ska följa upp att varje förskola och skola har aktuella och levande planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förvaltningen ska, som underlag för det förebyggande arbetet, analysera och identifiera problemområden baserat på inkomna klagomål samt anmälningar om diskriminering och kränkande behandling. Nämndmål 2 b Alla förskolor och skolor arbetar aktivt för att ge alla barn och elever, oavsett kön och område, likvärdiga förutsättningar i utbildningen. Bakgrund: På övergripande nivå, i Botkyrka precis som i riket, är pojkarnas betygsresultat lägre än flickornas i både grundskolan och gymnasieskolan. Under 2016 har skillnaderna i Botkyrkas kommunala grundskolor ökat jämfört med 2015 och är större än i riket. Åtaganden Förvaltningen ska utreda och analysera betygsresultaten utifrån kön och andra faktorer som mäts i elevenkäter i grundskolan och gymnasieskolan. 7 [32]

32 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Huvudprocess 2 Att möjliggöra Botkyrkabornas behov av livslångt lärande Mål 3 Botkyrka erbjuder en likvärdig och kompensatorisk skola där samtliga barn och elever ges de bästa förutsättningarna för lärande och goda kunskapsresultat. Bakgrund: Utbildning är av stor betydelse för möjligheten att kunna leva ett gott liv. Ett fullständigt slutbetyg från åk 9 är en stark skyddsfaktor för unga. 9 De socioekonomiska förhållandena i Botkyrka varierar kraftigt mellan olika områden. På enheter där barn och elever har sämre socioekonomiska förutsättningar är förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag av största vikt för att ge alla barn och elever goda möjligheter till för lärande och utveckling. Två av de viktigaste faktorerna som påverkar kvaliteten i förskolan är enligt Skolverket personalens kompetens samt förskolans inne- och utemiljö. Störst betydelse för verksamheten har personalens utbildning och kompetens. För att kunna jobba i enlighet med läroplanen behöver personalen goda kunskaper om barns utveckling och lärande. Den fysiska miljön kan bidra till att barn undersöker, utforskar och skapar istället för att ha en otrygg och understimulerande inverkan. Miljön behöver bl.a. vara utformad så att den är utvecklande, utmanande, inbjuder till lek och lärande samt att det går att bedriva en varierad verksamhet som är anpassad efter alla barn i barngruppen. 10 Utbildningsnämnden har högre ambitioner för gymnasieelevers skolgång än vad Skollagen stadgar som lägsta nivå. Ungdomar som är asylsökande, har tidsbegränsat uppehållstillstånd eller vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning erbjuds gymnasieutbildning även om den påbörjas mellan 18 och 20 års ålder (jmf Skollagen 15 kap. 5, 29 kap. 2 andra stycket och 29 kap. 3 ). Nämndmål 3 a förskola Verksamheten i Botkyrkas förskolor har ett innehåll som leder till en likvärdig och hög kvalitet. Mätbara nämndmål Mätbart mål Samtliga förskolors pedagogiska miljöer är inventerade (50 förskolor) Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Mål Samtliga förskolor 9 Socialstyrelsen. Social Rapport, Skolverket. Faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan. 8 [32]

33 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Åtaganden Förskolornas pedagogiska miljöer ska inventeras utifrån styrdokumentet Pedagogiska miljöer i Botkyrkas förskolor. Respektive förskola ska utifrån inventeringen av de pedagogiska miljöerna ta fram en utvecklingsplan i sitt systematiska kvalitetsarbete. Nämndmål 3 b grundskola och gymnasieskola Måluppfyllelsen ökar för alla elever i grund- respektive gymnasieskolan. Mätbara nämndmål Mätbart mål resultat Andelen elever i åk 6 som når kunskapskraven (betyg A-E) i alla ämnen ökar i samtliga skolor (17 grundskolor) Andelen elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram ökar i samtliga grundskolor (12 grundskolor) Andelen elever i åk 9 som når kunskapskraven (betyg A-E) i alla ämnen ökar i samtliga grundskolor (12 grundskolor) Andel elever i kommunens gymnasieskolor som tagit examen från yrkesprogram inom 4 år ökar (%) Andel elever i kommunens gymnasieskolor som tagit examen från högskoleförberedande program inom 4 år ökar (%) Utfall 2014/15 Utfall 2015/16 Mål av 16 Samtliga skolor - 7 av 12 Samtliga skolor - 6 av 12 Samtliga skolor - 63* 65-73* 75 Genomsnittligt meritvärde åk *Avser elever som påbörjade en gymnasieutbildning 2011/12. Åtaganden De pilotprojekt avseende likvärdighet i grundskolan som startats upp med stöd av statsbidrag ska fullföljas och utvärderas. Alla elever i årskurs 9 som går ut vårterminen med ofullständigt betyg i matematik, engelska eller svenska/svenska som andraspråk ska erbjudas sommarskola. Detsamma gäller nyanlända elever i årskurs 1-9 som inte beräknas nå de lägsta kunskapskraven i ämnet svenska som andraspråk. Förvaltningen ska ta fram riktlinjer avseende mottagande och utbildning för barn och elever som är asylsökande/har tidsbegränsat uppehållstillstånd eller vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut/författning. 9 [32]

34 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Planen för studie- och yrkesvägledning ska implementeras och förankras i samtliga skolformer från årskurs 1 upp till gymnasieskolan. Förvaltningen ska stödja utvecklingen av skolledares pedagogiska ledarskap genom att erbjuda kollegiala nätverk och ge närmare chefs- och uppföljningsstöd till alla skolledare. Nämndmål 3 c Botkyrkas förskolor och skolor har goda förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning och fullgöra det kompensatoriska uppdraget. Mätbara nämndmål Mätbart mål personal Andel förskollärare med förskollärarexamen* ökar (%)** Andel grundskollärare med pedagogisk högskoleexamen ökar (%)** Andel lärare i grundsärskolan med specialpedagogisk högskoleexamen ökar (%)** Andel gymnasielärare med pedagogisk högskoleexamen ligger kvar på samma nivå (%)** Andel lärare i gymnasiesärskolan med specialpedagogisk högskoleexamen ökar (%)** Utfall 2013/14 Utfall 2014/15 Utfall 2015/16 Mål Varje deltagare i Kraftsamlings nio samverkansgrupper har en närvaro om minst 80 %*** *T.o.m. 2013/14 årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, från 2014/15 årsarbetare med förskollärarexamen. **Statistik från Skolverket, heltidstjänster. ***Kraftsamling är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen för samverkan och tidiga insatser för barn och elevers skolframgång. Åtaganden Förvaltningen ska genom fortbildningsinsatser, handledning och nätverksarbete stödja fritidshemmens utveckling för ökad kvalitet i verksamheten. Förvaltningen ska stödja utvecklingen för ökad likvärdighet i bedömning och betygssättning. 11 Det mätbara målet sträcker sig över en längre period än 2017, målsättningen är att på sikt öka andelen förskollärare. 10 [32]

35 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Förvaltningen och enheterna ska utveckla arbetet med formella barnkonsekvensanalyser vid beslut som kan påverka barn. Förvaltningen ska initiera en översyn av resursfördelningsmodellerna i samtliga skolformer för att bättre möjliggöra det kompensatoriska uppdraget. Vid nybyggnation och renovering av förskole- och skollokaler ska de pedagogiska miljöerna vara utformade så att de tillgodoser verksamheternas behov. Nämndmål 3 d Barn och elever upplever trygghet och studiero (Skollagen 5 kap.). Bakgrund: En utgångspunkt för den nya Skollagen har enligt dess förarbeten varit att öka elevernas rätt till trygghet och studiero. 12 En trygg och stimulerande lärandemiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för att elever ska kunna inhämta kunskaper och värden. En viktig förutsättning för trygghet och studiero är ett förebyggande arbete som involverar både elever och vårdnadshavare. 13 Skolinspektionen genomförde under våren 2016 en enkätundersökning som omfattade både elever och vårdnadshavare i Botkyrkas skolor. I elevenkäterna i årskurs 5, 9 och årskurs 2 på gymnasieskolan samt i vårdnadshavarenkäterna framträder ordning och studiero som ett tydligt utvecklingsområde i Botkyrka Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s Skolinspektionen. Resultatet från vårens stora enkät med elever, föräldrar och lärare klart. 11 [32]

36 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mätbara nämndmål Mätbart mål Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Jag känner mig trygg i skolan. ökar i samtliga grundskolor (22 grundskolor) Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Jag känner mig trygg i skolan. ökar i samtliga grundsärskolor (4 grundsärskolor med elever som läser ämnen) Trygghetsindex ökar på samtliga gymnasieskolor (3 gymnasieskolor)* Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. ökar i samtliga grundskolor (22 grundskolor) Andelen elever som svarar positivt ( stämmer bra eller stämmer ganska bra ) på elevenkätens påstående Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. ökar i samtliga grundsärskolor (4 grundsärskolor med elever som läser ämnen) Utfall 2014/15 Utfall 2015/16 Mål Samtliga skolor - - Samtliga skolor 0 av 3 1 av 3 Samtliga skolor - - Samtliga skolor - - Samtliga skolor Andel elever som svarar positivt ( instämmer helt eller instämmer i huvudsak ) på elevenkätens påstående Det är arbetsro på mina lektioner i gymnasieskolans elevenkät ökar i samtliga gymnasieskolor (3 gymnasieskolor) 2 av 3 1 av 3 Samtliga skolor * Index utgörs av medelvärdet av andelen positiva svar på gymnasieskolans elevenkät i åk 2 1. Jag känner mig trygg på min skola. samt 3. Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning. Åtaganden Förvaltningen ska kartlägga och stödja rektorernas arbete gällande trygghet och studiero på skolorna. Förvaltningen ska stödja de lokala elevhälsoteamen genom fortbildning och handledning. Nämndmål 3 e Botkyrkas förskolor och skolor arbetar aktivt för att utveckla alla barns och elevers litteracitet. 12 [32]

37 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mätbara nämndmål Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Mål 2017 Index för språkutveckling och litteracitet ökar på samtliga grundskolor (21 grundskolor)* Samtliga skolor *Index utgörs av medelvärdet av andelen positiva svar på tre frågor i elevenkäten i åk 5 och 7: När jag arbetar med något i skolan får jag uttrycka mig på olika sätt, Det jag skapar i skolan har fler mottagare än läraren samt Det jag får läsa, skriva och prata om på lektionerna handlar också om mitt liv utanför skolan. Åtaganden Förvaltningen ska stödja enheterna i deras arbete med litteracitet. Nämndmål 3 f Botkyrkas elever kan läsa när de går ut årskurs 1 i grundskolan. Mätbara nämndmål Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Mål 2017 Samtliga elever har i slutet av åk 1 i grundskolan godtagbara kunskaper i läsförståelse (%)** **Skolverkets bedömningsstöd används för att bedöma kunskapskravet. Åtaganden Förvaltningen ska stödja grundskolerektorerna i arbetet med att alla elever når kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1. Förvaltningen ska stödja utvecklingen av gemensamma kartläggningsmetoder i syfte att kunna ge riktat stöd till enheter samt erbjuda fortbildningsinsatser. 13 [32]

38 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Nämndmål 3 g Botkyrkas förskolor och skolor arbetar aktivt för att utveckla alla barns och elevers digitala förmåga. Bakgrund: Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. 15 Studier visar att digitala verktyg utgör ett stöd för elevers litteracitetsutveckling 16 samt att det finns en digital klyfta där barn och ungdomar till välutbildade föräldrar har bättre förutsättningar att utveckla en digital kompetens i hemmet. 17 Skolverket påpekar i sin lägesrapport 2015 att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket även gäller på det här området. 18 Utbildningsnämnden beslutade 2011 att göra en en-till-en-satsning avseende datorer/lärplattor för elever i årskurs 7 och upp till gymnasieskolan. I de lägre åldrarna är tätheten tre elever per dator/lärplatta. Mätbara nämndmål Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Mål 2017 Index för digital didaktik ökar på samtliga grundskolor (21 grundskolor)* Samtliga skolor *Index utgörs av medelvärdet av andelen positiva svar på tre frågor i elevenkäten i åk 5 och 8: Datorn/lärplattan hjälper mig när jag lär mig, När jag använder datorn/lärplattan blir skolarbetet omväxlande samt Mina lärare använder dator/lärplatta/projektor i undervisningen. Åtaganden Förvaltningen ska stödja utvecklingen av den digitala didaktiken. Förvaltningen ska uppgradera förskolors och skolors digitala infrastruktur avseende nätverk och accesspunkter. 19 Nämndmål 3 h Samtliga ungdomar, som är under 20 år och bosatta i Botkyrka, har en sysselsättning. 15 EU. Nyckelkompetenser för livslångt lärande. 16 Silvernail mfl. A Middle School One-to-One Laptop Program: The Maine experience, s Findahl. Unga svenskar och Internet Skolverket. Skolverkets lägesbedömning Åtagandet förutsätter att medel tillskjuts utbildningsnämnden i enlighet med UN d bilaga [32]

39 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Åtaganden Utbildningsförvaltningen ska samverka med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen för att, inom det kommunala aktivitetsansvaret, erbjuda fler ungdomar under 20 år utbildning. Fler sommarjobb ska beredas för unga i Botkyrka i enlighet med kommunens direktiv för Huvudprocess 5 Att erbjuda Botkyrkaborna förutsättningar för gemenskap, rörelse och ett rikt kulturliv Mål 7 Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Nämndmål 7 a Botkyrkas förskolor och skolor stimulerar alla barn och elever till en bättre hälsa. Bakgrund: Hälsoklyftorna är stora mellan olika grupper i kommunen. Forskning visar att det finns starkt samband mellan skolprestationer och levnadsvanor. Att förskolor och skolor arbetar hälsofrämjande med barn och elever kan bidra till förbättrade skolprestationer Botkyrka kommun, Utvecklingsplaner folkhälsa [32]

40 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mätbara nämndmål Mätbart mål Andel elever i åk 4 som upplever sig må mycket bra eller bra (%) Utfall 2013/14 Utfall 2014/15 Utfall 2015/16 Mål Flickor Pojkar Andel elever i åk 7 som upplever sig må mycket bra eller bra (%) Flickor Pojkar Andel elever i åk 1 i gymnasieskolan som upplever sig må mycket bra eller bra (%) Flickor Pojkar Andel elever i åk 1 i gymnasieskolan som svarar positivt på frågan På min skola har jag fått lära mig att fysisk aktivitet och vad jag äter har betydelse för min hälsa och mina studier Åtaganden Förskolorna ska utveckla kvaliteten i de pedagogiska måltiderna. Elevhälsan vid grundskolans mottagningsenhet för nyanlända elever ska förstärkas med personal (bl.a. psykolog, kurator, skolsköterska) med särskild kompetens kring nyanlända elevers behov. 21 Mål 8 Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Nämndmål 8 a Utbildningen i Botkyrka kommuns förskolor och skolor tillvaratar och utvecklar barns och elevers nyfikenhet, kreativitet och initiativförmåga. Åtaganden Förskolan, grundskolan och grundsärskolan ska ha ett barnperspektiv och lärmiljöer som främjar barnens och elevernas nyfikenhet, kreativitet och trygghet. Planen för ung företagsamhet för kommunens gymnasieskolor ska genomföras och utvecklas i samarbete med näringslivsenheten inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen. 21 Förstärkningen av elevhälsan är finansierad med extra medel från kommunfullmäktige 2016 och förutsätter att medel tillskjuts utbildningsnämnden i enlighet med UN d bilaga 2 för att kunna fortsätta under [32]

41 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mål 9 Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Nämndmål 9 a Botkyrka kommuns förskolor och skolor främjar barns och elevers möjligheter att skapa och ta del av kultur. Åtaganden Förvaltningen ska säkerställa att Skapande skola-medel används till kulturaktiviteter som syftar till att stärka verksamhetens prioriterade utvecklingsområden. Grundskolor som vill driva egna Skapande skola-projekt ska få stöd från central förvaltning i att söka bidrag för dessa. Verksamheten i förskolan och skolan ska ha ett interkulturellt förhållningssätt och ta tillvara barns kulturella identiteter. Huvudprocess 6 Att skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna Mål 11 I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Nämndmål 11 a Botkyrkas förskolor och skolor är attraktiva och bidrar till att göra bostadsområden mer eftertraktade. Åtaganden Förvaltningen ska samverka med tekniska förvaltningen för att planera för, och beställa, nya förskolor och skolor där behov uppstår. Samverkan ska även ske avseende lokalernas underhåll. Förvaltningen ska verka för att användandet av paviljonger som tillfälliga lösningar vid nybyggnation och renovering av lokaler, ska minska. 17 [32]

42 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Styr- och ledningsprocess Kommunen som organisation Mål 12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Nämndmål 12 a Botkyrkas förskolor och skolor är konkurrenskraftiga och har en hållbar personalförsörjning. Bakgrund: Både förskollärare och lärare antas vara framtida bristyrken. För riket som helhet beräknas en brist på utbildade förskollärare och lärare år 2020 och år Situationen är ett växande problem och lönen är ett konkurrensmedel huvudmännen emellan. Botkyrka hade redan före 2015 års löneöversyn en lägre medianlön än närliggande kommuner. Skillnaderna kvarstår trots tidigare års lönejusteringar. Åtaganden Förvaltningen ska ta fram en kompetensförsörjningsstrategi för att attrahera, rekrytera och behålla kompetenta chefer och medarbetare. Förvaltningen ska tillsammans med universitet och högskola utbilda VFU-handledare som ett led i att attrahera kompetenta lärare. Förvaltningen ska ta fram en strategi för att hantera legitimationskrav i grundsärskolan och gymnasiesärskolan som träder i kraft Förvaltningen ska göra en inventering av presumtiva chefer. Nämndmål 12 b Botkyrkas förskolor och skolor har en tillfredställande arbetsmiljö för sina anställda. 22 SCB, Trender och prognoser [32]

43 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mätbara nämndmål Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Medarbetarindex* Sjukfrånvaro (%)** 6,1 7,7-6,5 Andel positiva svar ( instämmer helt eller instämmer till stor del ) på frågan Jag hinner göra ett bra arbete på ordinarie arbetstid. (%) Mål Kvinnor Män *Medarbetarindex är ett sammanfattande index som baseras på andelen positiva svar i medarbetarenkäten. **Total sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetad tid. Åtaganden Förvaltningen ska analysera och vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron hos personalen i förskolan. Nämndmål 12 c Förskolechefer och rektorer inom utbildningsförvaltningen har goda förutsättningar att leda sina verksamheter. Åtaganden Alla förskolechefer och rektorer inom utbildningsförvaltningen ska erbjudas goda utvecklingsmöjligheter och stöd i sitt ledarskap. Nämndmål 12 d Utbildningsnämnden och dess underliggande enheter har en ekonomi i balans. Åtaganden Förvaltningen ska säkerställa att tillgängliga statsbidrag utvärderas och söks när det anses lämpligt. Samtliga av nämndens underliggande enheter ska ha en ekonomi i balans. Förvaltningen ska se över möjliga lösningar för att optimera lokalutnyttjandet för nämndens samtliga verksamheter som ett alternativ till nybyggnation eller att köpa platser av annan huvudman. 19 [32]

44 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Mål 13 Klimatneutral kommunal organisation senast 2020 Nämndmål 13 a Förskolornas och skolornas klimatpåverkan minskar. Bakgrund: I kommunfullmäktiges flerårsplan gavs utbildningsnämnden bland annat i uppdrag att öka andelen ekologiska livsmedel till 50 procent till utgången av Kostnaden för ekologiska livsmedel är högre än för andra livsmedel vilket innebär att uppdraget påverkar nämndens budget negativt. Rikstens skola deltar i ett pilotprojekt med målet att servera 100 procent ekologisk kost vid utgången av Utbildningsnämnden gavs också i uppdrag att minska andelen kött med 20 procent under samma tidsperiod. Uppdraget är något problematiskt för utbildningsnämndens verksamheter då andelen kött som serveras i förskolor och skolor redan är låg, runt 10 procent, vilket motsvarar ca 60 gram kött per barn/elev per dag. Om nämnden skulle minska köttmängden ytterligare skulle det vara svårt att säkra näringsvärdet när det gäller bl.a. järn. Mätbara nämndmål Mätbart mål Andel ekologiska livsmedel som köps in till förskolor och skolor (inköpsvärde, kr) ökar (%) 23 Andel kött som serveras på förskolor och skolor minskar* Matsvinnet på förskolor och skolor minskar (%) Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Mål , ,46 10,27 9,94 9, ** *Beräkning av hur stor andel av de totala matvaruinköpen (räknat i kg) som utgörs av kött. **Minskning med 25 procent totalt beräknat utifrån basvärdet vid första mätningen Åtaganden Samtliga förskolor ska ingå ett samarbete med miljöenheten avseende giftfria miljöer. Pilotprojektet på Rikstens skola avseende 100 procent ekologisk kost ska utvärderas. 23 Målet är baserat på ett uppdrag till utbildningsnämnden (beslut/plan) men förutsätter att medel tillskjuts utbildningsnämnden i enlighet med UN d bilaga [32]

45 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämndens driftsbudget 2017 med plan Utbildningsnämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige en preliminär nettoram för driftbudgeten 2017 på 2 401,7 mkr. Som grund för ramarna ligger budgetramar i Ettårsplan 2016 samt de tilläggsanslag som har beslutats under januari till mars 2016 och som får effekter 2017 och framåt. I ramen ingår preliminära volymökningar på 48,3 mkr. Volymökningarna bygger på befolkningsprognos från Ny volymberäkning som bygger på ny befolkningsprognos från 2016 kommer att medföra ramjusteringar i november Förvaltningen bedömer att ramarna kommer att sänkas med anledning av en lägre befolkningsutveckling än som tidigare förväntats. Tabell: Preliminär budgetram för utbildningsnämnden. Belopp i tkr Ingående budget Volymförändring (befolkningsprognos) Pris- och löneuppräkning Lönerevision 2016, KS KF:s preliminära budgetramar I ramen ingår en pris- och löneuppräkning på sammanlagt 66,6 mkr. Uppräkningen för löner är 3,4 %, köpta tjänster 2,9 %, övriga kostnader 1,7 % och lokalkostnader 0,9 %. Intäktssidan har räknats upp med 2,3 %, vilket innebär att intäkterna förväntas öka. Det finns några oklarheter när det gäller vad som innefattas i ramen för driftsbudgeten, bl.a. avseende statsbidrag från Migrationsverket och Skolverket. Kommunen erhåller ersättning för nyanlända med uppehållstillstånd genom ett schablonbelopp som har höjts till 125 tkr per person (avser barn och unga under 20 år, att jämföra med 82,7 tkr år 2015). Schablonbeloppet ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som till exempel: särskilda introduktionsinsatser, tolk, merkostnader i förskola, skola, fritidshem. Förvaltningen har inte insyn i hur dessa medel fördelas till berörda nämnder i den ekonomiska ramen. Sedan 2013 har grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan fått utökad timplan i matematik. Ändringen gäller för elever som började årskurs 1 från och med hösten Nämnden erhöll kompensation för detta i ram 2013, men för helårseffekt 2014 saknas kompensation. Nämnden önskar en mer transparent kommunikation av innehållet i rambudgeten för att få bättre planeringsförutsättningar. 21 [32]

46 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Nämndens förslag till justeringar av ramar för driftsbudget Nämnden lämnar förslag till justeringar av preliminär ram på sammanlagt 69,4 mkr för att möjliggöra ambitionshöjningar och för att finansiera tvingande kostnader. Nämndens förslag till justeringar uppgår till 2,8 % av budget. I bilagorna 1-7 återfinns mer detaljerade beskrivningar av förslagen till justeringar i driftsbudget. Nämndens förslag omfattar följande: Tabell: Nämndens förslag till justering av driftsbudget Beskrivningar av respektive förslag återfinns i bilagor. Belopp i mkr. Insatser för nyanlända (bilaga 2) ca -23 mkr Förstärkt elevhälsa vid mottagningsenheten -2,0 mkr Pedagogisk kartläggning vid mottagande grundskola -2,0 mkr Differens mellan intern resursfördelning och ersättning från Migrationsverket -18 mkr Administrativt stöd för en förbättrad återsökningsprocess av statsbidrag -1,2 mkr Digital infrastruktur (bilaga 3) -3,4 mkr Leasingkostnader för infrastruktur IT nätverk, accesspunkter 3,4 mkr Åtgärder för ett förbättrat klimat (bilaga 4) -6,9 mkr Högre andel ekologiska livsmedel -4,0 mkr Kostnader för samordnad varudistribution -2,9 mkr Kostnader i enlighet med gymnasieregionens samverkansavtal (bilaga 5) -3,0 mkr Strukturtillägg enligt prislista KSL -3,0 mkr Driftskonsekvenser av lokalinvesteringar (bilaga 6, 7) -32,9 mkr Nybyggnation ökad hyra -12,4 mkr Tillfälliga paviljonger ökad hyra och kapitalkostnader -14,0 mkr Ökade kostnader för lokalbidrag till externa utförare -5,5 mkr Ökade kostnader för kapitalkostnader -1,0 mkr Summa nämndens förslag till justeringar av driftsramar -69,4 mkr Nuvarande ram för utbildningsnämndens driftsbudget ger inget utrymme för ambitionshöjande åtgärder eller andra ökande kostnader. Om inte ytterligare medel tillskjuts nämnden måste finansiering tas från den nuvarande resursfördelningen som tilldelas samtliga förskolor och grundskolor. Även finansiering till gymnasieskolan i egen regi påverkas. Förvaltningen bedömer att detta urholkar enheternas ekonomi och försämrar förutsättningarna för en god kvalitet i verksamheten. Ersättning till gymnasieskolor i annan huvudmans regi påverkas inte av beslut i utbildningsnämnden. Förslag till tekniska ramkorrigeringar 2017 Ramkorrigering av medel för elever som läser spetsutbildning Avtal har slutits mellan utbildningsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden för de elever som går spetsutbildning vid Tumba gymnasium. Till 2017 föreslår utbildningsnämnden att 707 tkr överförs från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden till utbildningsnämnden. Ramkorrigeringen görs för den höjda kostnad på kr/elev för elever som läser spetsutbildning vid Xenter. Beloppet är uppräknat med skolindex Ramjusteringen beräknas på 173,5 helårselever. Ramkorrigering för ökade lokalkostnader för gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan har anvisats andra lokaler från och med höstterminen 2016 med anledning av att nuvarande lokal ska nyttjas för annan verksamhet. Lokalkostnaderna beräknas öka med 400 tkr per år efter flytten. Avtalstiden för de nya lokalerna är sex år. Utbildningsnämnden föreslår att 22 [32]

47 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen kommunfullmäktige tillskjuter utbildningsnämnden 400 tkr årligen under avtalstiden med start Tabell: Nämndens förslag till tekniska ramkorrigeringar. Belopp i mkr. Förslag till tekniska ramkorrigeringar Ramkorrigering av medel för elever som läser spetsutbildning Ramkorrigering för ökade lokalkostnader för gymnasiesärskolan Summa nämndens förslag till tekniska ramkorrigeringar -0,7 mkr -0,4 mkr -1,1 mkr Ekonomiskt läge 2016 och arbete med åtgärder Utbildningsnämnden arbetar aktivt för en balanserad ekonomi 2016 och att lägga en realistisk budget anpassad efter mål och åtaganden inför I juni prognostiserades ett underskott på 13 mkr vid årets slut. Sammanlagt beräknas underskott på 7,3 mkr för förskolor och skolor i egen regi. När det gäller prognoser för förskolor och skolor i egen regi råder i dagsläget osäkerhet vad gäller barn- och elevantal för höstterminen. Inflödet av nyanlända elever varierar och grundskolorna har svårigheter att planera för hur många nyanlända elever skolan behöver ha beredskap för. Enheter med befarad risk att redovisa underskott vid årets slut ska presentera åtgärdsprogram för en ekonomi i balans. Ett mer systematiskt uppföljningsarbete har inletts för enheter som har obalans i ekonomin. Det finns en rad faktorer som försvårar utbildningsnämndens ekonomiska situation: Löneläget i Botkyrka jämfört med närliggande kommuner Både förskollärare och lärare är bristyrken. Lönen är ett starkt konkurrensmedel huvudmännen emellan för att attrahera behöriga och erfarna förskollärare och lärare. Botkyrka kan inte med nuvarande resurser erbjuda en konkurrenskraftig lön inom någon skolform. Botkyrkas medianlöner för förskollärare och lärare har länge varit lägre än närliggande kommuners. Differensen kvarstår trots tidigare års lönejusteringar. Skillnaderna är idag så stora att andra faktorer, som gott ledarskap och möjlighet till kompetensutveckling, har svårt att väga upp Botkyrkas lönenivåer. Löneläget påverkar både möjligheterna att komma till avslut vid rekryteringar och att behålla behörig och erfaren personal. Personalomsättningen har accelererat bland grundskollärare under senare tid. Att byta arbetsgivare kan innebära kr mer i månadslön för en lärare. Det innebär också att Botkyrka vid nyanställning av lärare och förskollärare måste kunna tillmötesgå lönekrav som är avsevärt högre än vad det kostar att behålla befintlig personal som ligger på en lägre lönenivå. För att uppnå en acceptabel och konkurrenskraftigt löneläge med en generell höjning av lönen för lärare i samtliga skolformer förutsätts ett tillskott motsvarande i storleksordningen mkr. I beräkningarna har hänsyn tagits till att även externa huvudmän för förskola och grundskola ska ta del av medel som tillskjuts verksamhet i egen regi. 23 [32]

48 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Jämförelse av resurstilldelning mellan olika kommuner i Stockholmsområdet Det finns officiella beräkningar av standardkostnadsavvikelsen för olika kommunala verksamheter i det kommunala skatteutjämningssystemet. Nyckeltalet ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. I beräkningen tas bl.a. hänsyn till demografi, social bakgrund och hemspråksundervisning. Botkyrkas grundskolekostnader låg 2015 ca 6 procent lägre än den beräknade standardkostnaden. Att utjämna gapet skulle innebära drygt 70 mkr i ökade resurser för Botkyrkas utbildningsnämnd. Kostnader per elev Andra analyser 24 visar att grundskolekostnaderna per elev är högre i både Södertälje och Huddinge vilket kan vara en indikation på att löneläget ligger högre och/eller att lärartätheten är högre. Skillnaden i kostnad per elev är jämfört med Södertälje och Huddinge, som båda ligger på kr/elev, är cirka kr/elev. För att komma upp på samma nivå i Botkyrka skulle cirka 60 miljoner kronor behöva tillföras. Ersättning till externa huvudmän Det fria skolvalet innebär att en del av Botkyrkas barn och elever väljer andra huvudmän än den kommunala regin, cirka 10 % av förskolebarnen, 20 % av grundskoleeleverna samt 60 % av gymnasieeleverna. I enlighet med skollagens förtydligande om offentliga bidrag på lika villkor ska externa utförare ersättas på samma sätt som den egna regin ersätts. Det innebär att ökade resurser till den egna verksamheten även medför att medel ska tillskjutas andra huvudmän inom förskola och grundskola. När det gäller gymnasieelever utgår ersättning till utförare enligt Kommunförbundets Stockholms läns prislista. 24 Uppgifter 2015 från databas Kolada. 24 [32]

49 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämndens investeringsbudget Utbildningsnämndens investeringsbehov i lokaler för perioden uppgår till 2 901,7 mkr. För 2017 uppgår planerade investeringar till 478,5 mkr. Större delen avser bygginvesteringar på sammanlagt 462,5 mkr och 16,0 mkr avser investeringar i inventarier och en förbättrad arbetsmiljö. De flesta av kommunens förskolor och skolor är byggda på 60- och 70-talet. Underhållet har varit eftersatt under en lång tid vilket har påverkat lokalernas livslängd. Tekniska förvaltningen som hyresvärd ansvarar för underhåll av lokalerna. Flertalet av lokalerna är ytineffektiva, dyra i drift samt i behov av upprustning. Det är en utmaning att säkerställa att det finns förskoleplatser till befintlig befolkning i förskoleålder samtidigt som Botkyrka kommuns befolkning växer. Elevkapaciteten på skolorna är begränsad till följd av dålig ventilation vilket bidrar till lokalernas ytineffektivitet. Tekniska förvaltningen har beräknat nya kalkyler för bygginvesteringar. Många av investeringarna har blivit dyrare när de nya kalkylerna inkluderar reserv för oförutsedda händelser samt att beräkningarna har indexerats upp med 3 % per år. De nya kalkylerna avseende investeringar kommer att resultera i högre hyreskostnader för utbildningsnämnden. Tabell: I tabellen nedan redovisas beslutade investeringar t.o.m samt bedömning av det totala behovet av investeringar för planperioden Belopp i tkr. Mål och budget Total Investeringar investering Investeringar beslutade fram till Bygginvesteringar Inventarier och arbetsmiljö Investeringsplan Bygginvesteringar Inventarier och arbetsmiljö Summa Till Mål och budget 2017 med plan medföljer bilagor för investeringar: Investeringar beslutade fram till och med 2016 (UN i bilaga 1) Bilagan redovisar en sammanställning av pågående investeringar beslutade fram till och med Sammanställningen beskriver vilken typ av investering som har påbörjats, med ett beräknat slutår. Vidare beskrivs budget och prognos för investeringen. Investeringsplan (UN i bilaga 2) I bilagan redovisas en sammanställning av planerade investeringar för planperioden, både bygginvesteringar och investeringar i inventarier. Sammanställningen beskriver vilken typ av investering som ska genomföras, projektets längd med start- och slutår innefattande en totalkalkyl samt hur kalkylen har fördelats per år. 25 [32]

50 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Detaljerad beskrivning av varje projekt (UN i bygg/inv bilaga 1-67) Varje projekt är unikt. Projektbeskrivningen innehåller syfte, motivering, investeringsbelopp samt när i tiden den inträffar. Även driftskonsekvenser redovisas per projekt samt en konsekvensbeskrivning av projektet. Till grund för utbildningsförvaltningens bedömning av lokalbehovet under ligger: Lokalernas skick. Kommunens befolkningsprognos. Befolkningsstatistik för Södertörns kommuner. Servicegrad i förskolan, det vill säga hur stor andel av kommunens 1-5-åringar som är inskriven i förskola eller pedagogisk omsorg. Antal 1-18 åringar i kommunala förskolor och skolor utanför Botkyrka kommun samt i fristående förskolor och skolor. Planerade bygginvesteringar Sammanlagt planeras för bygginvesteringar på 462,5 mkr under planperioden. Förskola Det kommer att byggas 13 nya förskolor i stadsdelarna Hallunda/Norsborg, Alby, Fittja och Tumba. Dessa förskolor kommer att byggas som konceptförskolor som tagits fram genom flertal workshops inom utbildningsförvaltningen tillsammans med en arkitekt och tekniska förvaltningen. Förskolorna har anpassats till dagens pedagogiska krav och kommer att byggas i två plan med en kapacitet på 180 barn. För att tillåta byggnader i två plan på befintliga tomter behöver detaljplanerna ändras, vilket har medfört en försening i tidplan. Byggstart för dessa förskolor beräknas till sommar För att säkerställa befintliga platser kommer verksamhet att bedrivas i evakueringspaviljonger, Violenparkens paviljonger och Brunnas paviljonger. Det planeras också för nya förskolor i nybyggda och planerade bostadsområden, såsom i Prästviken i Norsborg, Sandstugan i Uttran och Slättmalm i Vårsta. Det planeras för en femte förskola i Riksten som ska ersätta befintliga externt inhyrda lokaler samt paviljonglösningar. Försenade detaljplaner för området Tullinge/Riksten försenar byggnationen av den tredje och den fjärde förskolan i området. Tabell: Planerade förskolor i kommunens stadsdelar Alby Hallunda Norsborg Fittja Tumba Storvreten/ Tumba Uttran/ Tumba Vårsta Riksten/ Tullinge Måsen Örtagården Aspen Myran Ametisten Opalen Sandstugan Slättmalm Riksten nr 5 Staren Anemonen Tallen Kungstäppan Svalan Gullvivan Vallmon Prästviken 26 [32]

51 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Grundskola Under perioden planeras nybyggnation och/eller upprustning av sex grundskolor. Nya Hallundaskolan föreslås ha en kapacitet på 567 elever, för årskurs 7-9 och ska ersätta Brunnaskolan vars lokaler är i dåligt skick. Utifrån miljöinventeringar, fastighetsekonomiska och pedagogiska bedömningar föreslås Borgskolan byggas ny. Nya Borgskolan föreslås bli en skola för F-6 med en kapacitet på 756 elever. Tillsammans med ovan nybyggnationer föreslås även Hammerstaskolan byggas ut till treparallellig med årskurserna F-6. Efterfrågetrycket på Rikstens skola är fortsatt högt. Skolan planerades som en tvåparallellig skola men är idag treparallellig. För att trygga elevernas skolgång när de växer upp i årskurserna, men också för att skapa nya platser i området till följd av befolkningsökning föreslås en ny skola byggas, Rikstens skola nr 2. Falkbergskolan har sedan tidigare bedömts kunna rustas upp. Därefter har flera bedömningar tillsammans med Tekniska förvaltningen gjorts och förslaget är att ny skola ska byggas. Träningsskolan vid Tallidsskolan ska flytta till andra lokaler eftersom befintlig paviljong är i dåligt skick och ska rivas. På den gamla tomten ska en förskola byggas. Tabell: Planerade grundskolor i kommunens stadsdelar Hallunda Norsborg Riksten/ Tullinge Tullinge Ej fastställt Nya Hallundaskolan Hammerstaskolan Riksten skola nr 2 Falkbergsskolan Träningsskola Borgskolan Hammerstaskolan (Tal o språk) Gymnasieskola Utifrån befolkningsprognosen på Södertörn kommer antalet 16-åringar att öka markant de närmaste åren. Då Botkyrka har ett samverkansavtal inom Stockholms län som innebär att samtliga ungdomar har rätt att fritt söka en utbildning (på nationella program) inom hela länet, så innebär det för Botkyrkas del att vi måste ta hänsyn till hela länets befolkningsutveckling, och i synnerhet Södertörns. Länet har stort behov av fler utbildningsplatser. Befintliga gymnasieskolor i Botkyrka behöver fortlöpande underhållas och Tekniska förvaltningens ansvar för underhållsplanerna behöver följas upp. En översyn av program- och platsutbud i befintliga gymnasieskolor och behovet av gymnasieplatser i Botkyrka framöver kommer att genomföras under slutet av Gymnasiesärskolans placering vid S:t Botvids gymnasium behöver ses över, framför allt med hänsyn tagen till utemiljön. Övriga investeringar för förbättrad arbetsmiljö, utemiljö och tillgänglighet Förskole- och skolgårdar i grundskola och gymnasieskola är i behov av upprustning. Det finns möjligheter att delfinansiera upprustning genom statsbidrag. Behovet av arbetsmiljöåtgärder och lokalanpassningar samt förnyelse av inventarier är stort och återkommande. Investeringar behövs med anledning av förändrad verksamhet, krav från myndigheter samt för att öka säkerheten i arbetet och höja kvaliteten i den fysiska miljön. Utbildningsförvaltningen har uppmärksammat ett ökat behov av kostsamma tillgänglighetsanpassningar. Denna utveckling kan komma att förstärkas av den nya diskrimineringslagstiftningen. Ombyggnader av skolkök måste fortlöpande göras så att köken är godkända enligt gällande lagar och regler. Ombyggnaderna görs i enlighet med den plan som godkänts av miljöenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen. 27 [32]

52 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Planerade investeringar i inventarier Nybyggda lokaler inom utbildningsförvaltningens verksamheter utrustas med nya inventarier. Inventarier anpassas till de nya lokalerna för att stödja verksamhetens behov av arbetsmiljö men också för den pedagogik som bedrivs. Alla förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska ha möjlighet att införskaffa inventarier genom investeringsmedel. Sammanlagt planeras för investeringar i inventarier på 16 mkr En målsättning i Botkyrka kommun är att övergå från övervakningskameror till värmedetektorer. Värmedetektorerna är dyrare, men har flera fördelar jämfört med kameror. De täcker avsevärt större områden och det behövs inget tillstånd för att sätta upp dem. Värmedetektorn har stora fördelar vad gäller att förhindra brott. Detektorn kan registrera folksamlingar på en skolgård. Väktare kan åka ut direkt och prata med de närvarande, vilket fungerar brottsförebyggande. Risker Ett stort antal lokaler på förskolor och skolor är ytineffektiva, slitna och dyra i drift. Enligt förslaget planeras för ett flertal nybyggnationer inom förskola och skola. Det är av stor vikt att förskole- och skollokalerna byggs enligt föreslagen tidplan för att minimera framtida skador på nuvarande lokaler. Vidare ger förslaget möjlighet att förskolor och skolor i stadsdelarna blir mer attraktiva för både barn och elever men också personal. Nya förskolor och skolor blir moderna, yteffektiva, driftssnåla och ekonomiska på helt annat sätt jämfört med nuvarande förskolor och skolor. Investeringar i lokaler är också nödvändig till följd av eftersatt underhåll. Om investeringar försenas eller inte genomförs föreligger det risk för att driftskostnaderna för lokaler blir högre än idag. Vidare föreligger det risker att lokalerna årligen drabbas av större skador, till exempel översvämning eller att den pedagogiska verksamheten behöver avbrytas till följd av låga inomhustemperaturer. Lokalerna kostar mer och mer vilket tar utrymme från budget som istället skulle kunna användas i undervisning. Investeringsutgifterna som presenteras i bilagan Investeringsplan är beräknade av tekniska förvaltningen med reservation för att alla faktorer i nybyggnationen inte är kända. Osäkerhet finns och avser tomtmark, markförhållande, entreprenörkostnader samt samarbetet internt mellan förvaltningar som kan försena projekten. Dessa faktorer kan resultera i ökade investeringsutgifter som påverkar utbildningsförvaltningens driftsbudget i och med högre lokalhyror. Inom utbildningsförvaltningen finns också behov av att stärka det tvärfunktionella arbetet för ett optimalt lokalutnyttjande. Driftskonsekvenser till följd av investeringar Som en direkt effekt av pågående och planerade investeringar beräknar förvaltningen driftskonsekvenser avseende kapitaltjänstkostnad och/eller ökad hyra på sammanlagt 33,7 mkr för Det är nya kostnader som uppstår i verksamheten och som inte kan finansieras med befintliga medel. Stor del av lokalerna är slitna och i behov av upprustning. 28 [32]

53 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Ifall ramjustering inte beviljas behöver prioriteringar av investeringar göras. En direkt effekt kan bli att fler barn och elever kommer att behöva vistas i befintliga lokaler. Arbetsmiljön och den pedagogiska verksamheten påverkas. Därför är det av stor vikt att förvaltningen kompenseras för ökade driftskostnader för lokaler till följd av investeringar i nya lokaler. Ökade lokalkostnader inom verksamhet förskola och grundskola leder också till ökad lokalkompensation till annan huvudman. Vid utebliven kompensation föreligger risk att utrymme från budget som istället skulle kunna användas i undervisning används till ökade lokalkostnader. 29 [32]

54 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Referenslista Botkyrka kommun, Utvecklingsplaner folkhälsa EU. Nyckelkompetenser för livslångt lärande. (hämtad ). Findahl, O. Unga svenskar och Internet Stockholm: Stiftelsen för Internetinfrastruktur, Nationalencyklopedin, litteracitet. (hämtad ). Proposition 2009/10:165. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. SCB, Trender och prognoser (hämtad ). SFS 2010:800. Skollag. Silvernail, D., Pinkham, C. A., Wintel, S., Walker, L. C. & Barlett, C. L. A Middle School Oneto-One Laptop Program: The Maine experience. University of Southern Maine. Center for Education Policy, Applied Research and Evaluation, (hämtad ). Skolinspektionen. Resultatet från vårens stora enkät med elever, föräldrar och lärare klart. (hämtad ). Skolverket. Allmänna råd med kommentarer för förskolan, reviderad Skolverket. Delaktighet för lärande. Stockholm: Fritzes, Skolverket. Elevinflytande (hämtad ). Skolverket. Faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan. (hämtad ) Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket. Läroplan för grundsärskolan Skolverket. Läroplan för gymnasiesärskolan Skolverket. Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [32]

55 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Skolverket. Skolverkets lägesbedömning ubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf3432.pdf%3fk%3d3432 (hämtad ). Skolverket. Tema rektor. (hämtad ) Socialstyrelsen, Social Rapport, (hämtad ) 31 [32]

56 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Bilagor Bilagor för justering av driftsramar UN d Bilaga 1 Budgetram UN med förslag till justeringar UB d Bilaga 2 Insatser för nyanlända UN d Bilaga 3 Digital infrastruktur UN d Bilaga 4 Åtgärder för ett förbättrat klimat UN d Bilaga 5 Ökade kostnader för strukturtillägg UN d Bilaga 6 Driftskonsekvenser av lokalinvesteringar UN d Bilaga 7 Sammanställning driftskonsekvenser investeringar Bilagor avseende investeringar UN i Bilaga 1 Sammanställning investeringar t.o.m UN i Bilaga 2 Sammanställning investeringar Bilagor per projekt UN i bygg/inv Bilaga 1-67 Bygginvesteringar och investeringar i inventarier 32 [32]

57 Botkyrka kommun Preliminära budgetramar/ Förslag till justeringar UN d Bilaga 1 Preliminära budgetramar Belopp i tkr Nämnd: Utbildningsnämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning Lönerevision 2016, KS TB KF:s preliminära budgetramar Nämndens förslag till ytterligare justeringar: Bilaga nr: Insatser för nyanlända Förstärkt elevhälsa vid mottagningsenheten Pedagogisk kartläggning vid mottagande grundskola Differens mellan intern resursfördelning och ersättning från Migrationsverket (statsbidrag) Administrativt stöd med huvudsaklig inriktning mot en förbättrad återsökningsprocess av statsbidrag Digital infrastruktur Leasingkostnader för infrastruktur IT nätverk, accesspunkter Åtgärder för förbättrat klimat Högre andel ekologiska livsmedel Kostnader för samordnad varudistribution Kostnader i enlighet med gymnasieregionens samverkansavtal Strukturtillägg enligt prislista KLS Driftskonsekvenser av lokalinvesteringar Nybyggnation ökad hyra Tillfälliga paviljonger ökad hyra och kapitalkostnader Ökade kostnader för kapitalkostnader Ökade kostnader för lokalbidrag till externa utförare Summa Justeringar Ettårsplan Nämndens förslag till budgetramar tkr för lokalsamordnare - 5 år- medel tas bort 2021.

58 Underlag till justering av driftbudget 1 [4] UN d Bilaga 2 Nämnd: Utbildningsnämnden Underlag till justering av driftbudget - Insatser för nyanlända Beskrivning av föreslagen justering: 1 Förstärkt elevhälsa vid mottagningsenheten Med den volym av flyktingar som kommer till Sverige och som fortsatt väntas kommer behoven av särskilt stöd och elevhälsa att öka. Det kräver förstärkning av elevhälsopersonal med särskild kompetens kring nyanlända elevers behov. Asylsökande elever och ensamkommande från de krigsdrabbade områdena har större behov av stöd från professionen inom elevhälsan. En generell förstärkning krävs för att ge bättre stöd i form av skolsköterska, kurator, psykolog och studie- och yrkesvägledare. 1 Förvaltningen genomför under 2016 en förstärkning av elevhälsopersonal på mottagningsenheten i form av skolsköterska, kurator, psykolog och studie- och yrkesvägledare med särskild kompetens kring nyanlända elevers behov. Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat utökningen med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget). För 2017 finns ingen finansiering. Helårskostnaderna för en fortsatt förstärkt elevhälsa för nyanlända uppgår till cirka 2,0 mkr Se även åtagande under nämndmål 7 a 2 Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Inom två månader efter att en nyanländ elev för första gången har tagits emot i grundskolan ska det göras en kartläggning av vad eleven kan i enlighet med ny lagstiftning som infördes Kartläggningen ska användas till att ta beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska gå i, hur undervisningen ska planeras och hur tiden i ämnena ska läggas ut. Varje elev ska kartläggas i två steg av skolans pedagoger. Varje tillfälle ska omfatta 70 minuter där två pedagoger ska delta. Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat kostnadsökningen med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget). För 2017 finns ingen finansiering. Sammanlagt beräknas kostnaderna för kartläggningen dessa insatser uppgå till cirka 2,0 mkr om antalet nyanlända i samma nivå som under Differens mellan intern resursfördelning och ersättning från Migrationsverket Utbildningsnämnden har en mer ambitiös resursfördelning avseende asylsökande jämfört med det statsbidrag som kan sökas hos Migrationsverket. Förvaltningen gör bedömningen att nämndens fastställda resursfördelning är nödvändig för att möjliggöra verksamhet och mottagande av god kvalitet och för att förskolor och skolor ska kunna tillgodose barnens och elevernas rätt till utbildning. Mellanskillnaden redovisas som ett underskott centralt i nämndens budget. 1 Delrapport Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun. Behovs- och konsekvensbeskrivningar av ett ökat flyktingmottagande , s. 30.

59 Underlag till justering av driftbudget 2 [4] UN d Bilaga 2 Enligt tabell nedan jämförs statsbidrag för asylsökande som utbetalas från Migrationsverket för respektive åldersgrupp med den resursfördelning som tillfaller respektive enhet Det uppkommer en differens på 9-61 tkr för varje asylsökande barn/elev. Differensen varierar mellan skolformerna. Resursfördelningen för asylsökande barn i förskola omfattar förskolepeng, genomsnittliga kostnader för lokaler och ersättning för modersmålstöd i förskola. Differens på 61 tkr uppstår per barn vid jämförelse med statsbidrag från Migrationsverket. Resursfördelningen för asylsökande elev i förskoleklass samt grundskolan årskurs 1-9 omfattar skolpeng, genomsnittliga kostnader för lokaler och ersättning för modersmålsundervisning och tillägg för nyanländ elev. Differens på 52 tkr uppstår per elev i förskoleklass respektive 43 tkr i årskurs 1-9 vid jämförelse med statsbidrag från Migrationsverket. Resursfördelningen för asylsökande elev i gymnasiet omfattar programpeng, genomsnittliga kostnader för lokaler och kostnader för bland annat modersmålsundervisning och mottagning. Differens på 9 tkr uppstår per elev vid jämförelse med statsbidrag från Migrationsverket. För vårterminen 2016 har förvaltningen ansökt om statsbidrag för 500 asylsökande barn och elever. Förvaltningen beräknar att mellanskillnad på cirka 18 mkr kan uppstå p.g.a. differensen mellan resursfördelning och statsbidrag per asylsökande barn och elev (9-61 tkr beroende på ålder). Mellanskillnaden, som belastar central förvaltning kan variera beroende på det faktiska antal barn och elever som finns i verksamheten. Migrationsverkets handläggningstid är för närvarande är cirka 8 månader från inskickad ansökan. Nämnden har i augusti 2016 ännu inte fått beslut avseende hösterminen Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat differensen med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget). Tabell: Statsbidrag för asylsökande samt nämndens fastställda resursfördelning MIV Kommunens resursfördelning till utförare Elever Differens Bidrag 2016 Belopp Lokal Tillägg Totalt Diff/elev (antagande) (kr) Förskola F-klass Åk Gy Summa Administrativt stöd med huvudsaklig inriktning mot en förbättrad återsökningsprocess av statsbidrag Förvaltningen bedömer att förstärkning av administrativt stöd behövs för att stärka upp ibland annat processen kring återsökning av statsbidrag. Sammanlagt beräknas dessa insatser uppgår till 1,2 mkr för två tjänster. Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat utökningen med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget). Statsbidrag som ansöks från Migrationsverket och Skolverket För asylsökande barn och elever återsöks riktade statsbidrag från Migrationsverket. Det gäller även andra tillståndssökanden. För andra sökanden som EU/EES, nordisk eller diplomat söks statsbidrag från Skolverket. Ansökningsförfarandet varierar mellan olika bidrag. Riktade statsbidrag söks i efterhand (kvartals-/terminsvis) och huvudmannens ekonomiska förutsättningar påverkas av Migrationsverkets handläggningstid för beslut på ansökan som för närvarande är cirka 8 månader från inskickad ansökan.

60 Underlag till justering av driftbudget 3 [4] UN d Bilaga 2 Förvaltningen bedömer att intäkterna från Migrationsverket förväntas bli högre jämfört med vårterminen 2015 förutsatt att rutinerna skärps och kunskap om regelverk för återsökning nu är större. För att öka möjligheten att få del av de statsbidrag nämnden har rätt till kommer statsbidrag från och med hösten 2016 att sökas kvartalsvis istället för terminsvis. Möjliga statsbidrag att söka för utbildningskostnader: Migrationsverket: Ersättning för asylsökande barn i förskola och skola. Ersättning för extraordinära utbildningskostnader för asylsökande barn. Skolverket: Barn som vistas i landet utan tillstånd, så kallade papperslösa barn. Kommuner har under vissa förutsättningar rätt till ersättning för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige. Elever på gymnasienivå från nordiska länder kan studera i Sverige på samma villkor som elever i Sverige. Huvudmän kan söka ersättning för nordiska (Danmark, Finland, Island, Norge, Färöarna, Grönland och Åland) elevers studier i Sverige. Vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige, till exempel diplomatbarn, har en rätt till kostnadsfri utbildning. Hemkommunen kan söka bidrag som täcker kostnader för deras utbildning. Hemkommunen är den kommun där barnet bor i Sverige. En framgångsfaktor är att ha information om barnets och elevens dossiernummer (ärendenummer på LMA-kort). Dossiernummer måste anges på individnivå för att kunna behandlas av Migrationsverket. Förvaltningen har ett pågående arbete med förbättrade rutiner vilket också innefattar komplettering av ansökan, t.ex. närvarolistor. Det pågår rekrytering av personal för att förstärka statsbidragsprocessen. Nedanstående bild redogör för nämndens mottagande, verksamhet i förskola och skola och vilken information som är underlag för att framgångsrikt söka statsbidrag hos Migrationsverket. Bilden redogör även för vilka bidrag som kan sökas hos vilken myndighet.

61 Underlag till justering av driftbudget 4 [4] UN d Bilaga 2 Ekonomiska effekter: Kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad start Driftkostnadskalkyl * (helår) Personalkostnader Hyra/Lokalkostnader Övriga driftkostnader Intäkter Nettokostnader * Belopp anges i tkr och med en decimal. Antal årsarbetare * Delårseffekt (år1) Helårseffekt * Belopp anges i tkr och med en decimal. Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justeringen för volymförändringar: Förvaltningen bedömer att priskompensationen i ramen inte räcker till kostnaderna som avser nyanlända barn och elever. Förvaltningen beräknar kostnaden till 23 mkr per år. Konsekvenser om nämnden inte får föreslagen ramjustering: Om inte nämndens budgetram justeras måste finansiering ske inom den resursfördelning som ges till förskolor och skolor. Detta skulle innebära att den ökade kostnaden för insatser för nyanlända barn och elever skulle ta resurser från förskolans och skolans övriga uppdrag undervisning, lärande och kvalitet i verksamheten. Att finansiera de ökade kostnaderna genom omprioritering av de resurser som skulle kunna användas till att stärka kvaliteten i hela verksamheten försämrar förutsättningarna för kommunfullmäktiges mål 3 Botkyrka erbjuder en likvärdig och kompensatorisk skola där samtliga barn och elever ges de bästa förutsättningarna för lärande och goda kunskapsresultat.

62 Underlag till justering av driftbudget 1 [2] UN d Bilaga 3 Nämnd: Utbildningsnämnden Underlag till justering av driftbudget - Digital infrastruktur Beskrivning av föreslagen justering: 1 Ökade leasingkostnader för digital infrastruktur Botkyrka kommuns digitala satsning innebär att samtliga elever i årskurs 7-9 och gymnasieskolan har fått tillgång till varsin digital enhet, elever i förskoleklass till årskurs 6 har minst en digital enhet på tre elever och inom förskolan finns minst en enhet på tio barn. För att stärka likvärdigheten inom och mellan skolor finns också behovet av en väl utbyggd digital infrastruktur. Accesspunkter är en viktig förutsättning för en bra infrastruktur i den digitala undervisningen. I de kommunala förskolorna och skolorna finns idag cirka accesspunkter. Just nu pågår ett utbyte av äldre accesspunkter till modernare lösningar. Från och med 2016 har en leasingmodell införts för att möjliggöra en livscykelhantering som är hållbar över tid. Leasingkostnaden för accesspunkterna uppgår 2016 till 3,2 mkr. Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat leasingkostnaderna med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget) samt med egna medel. För den fortsatta leasingen finns ingen finansiering. Förvaltningen beräknar att de leasingkostnaderna för utbyggnad av de trådlösa nätverken samt fortsatt utbyte av accesspunkter till moderna lösningar uppgår till 3,4 mkr Ekonomiska effekter: Kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad start Driftkostnadskalkyl * (helår) Personalkostnader Hyra/Lokalkostnader Övriga driftkostnader Intäkter Nettokostnader * Belopp anges i tkr och med en decimal. Antal årsarbetare * Delårseffekt (år1) Helårseffekt * Belopp anges i tkr och med en decimal.

63 Underlag till justering av driftbudget 2 [2] UN d Bilaga 3 Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justeringen för volymförändringar: Förvaltningen bedömer att priskompensationen i ramen inte räcker till leasingkostnaderna för den digitala infrastrukturen. Förvaltningen beräknar kostnaden till 3,4 mkr per år. Konsekvenser om nämnden inte får föreslagen ramjustering: Om inte nämndens budgetram justeras måste finansiering ske inom den resursfördelning som ges till förskolor och skolor. Detta skulle innebära att leasingkostnaderna skulle ta resurser från förskolans och skolans huvudsakliga uppdrag undervisning, lärande och kvalitet i verksamheten. Att finansiera de ökade kostnaderna genom omprioritering av de resurser som skulle kunna användas till att stärka kvaliteten i verksamheten försämrar förutsättningarna för kommunfullmäktiges mål 3 Botkyrka erbjuder en likvärdig och kompensatorisk skola där samtliga barn och elever ges de bästa förutsättningarna för lärande och goda kunskapsresultat.

64 Underlag till justering av driftbudget [2] UN d Bilaga4 Nämnd: Utbildningsnämnden Underlag till justering av driftbudget - Åtgärder för ett förbättrat klimat Beskrivning av föreslagen justering: 1 Högre andel ekologiska livsmedel Enligt kommunfullmäktiges målsättning ska förskolors och skolors klimatpåverkan minska bland annat genom att verksamheterna serverar högre andel ekologiska livsmedel. I kommunfullmäktiges flerårsplan gavs utbildningsnämnden i uppdrag att öka andelen ekologiska livsmedel till 50 procent fram till utgången av Idag är Rikstens skola en pilotverksamhet med målet att servera 100 procent ekologisk kost vid utgången av Erfarenheterna är bland annat att kostnaden för ekologiska livsmedel är högre än för andra livsmedel, vilket innebär att uppdraget påverkar nämndens budget negativt. Nämndens målsättning i Mål och budget 2017 med plan för är att andelen ekologiska livsmedel ska öka från 35 % 2015 till 40 % Målet inför 2017 är att öka andelen ekologiska livsmedel med ytterligare 5 procentenheter. Förvaltningen beräknar att varje ytterligare procentenhet ekologiska livsmedel ökar kostnaden med 400 tkr per år. Att höja andelen ekologiska livsmedel med 10 procentenheter, från 35 % till 45 % beräknas kosta 4 mkr per år. Inga medel har tillskjutits nämnden för kommunfullmäktiges höjda målsättning i budget Mätbart nämndmål under nämndmål 13 a: Mätbart mål Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel ekologiska livsmedel 31, Kostnader för samordnad varudistribution Under 2015 startade den samordnade varudistributionen, som är gemensam för flera kommuner på Södertörn. Under årets fyra första månader uppgår kostnaden för transporterna till 0,9 mkr (cirka 229 tkr/månad). Förvaltningen betalar 0,91 kr/kilo samt stoppkostnad 160 kr/stopp. Förvaltningen beräknar årskostnaden till cirka 2,9 mkr per år. De flesta transporterna inom förvaltningen omfattar livsmedel. Förvaltningen bedömer att samordningen inte inneburit några större kostnadsbesparingar för avtal inom livsmedelsområdet.

65 Underlag till justering av driftbudget [2] UN d Bilaga4 Ekonomiska effekter: Kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad start Driftkostnadskalkyl * (helår) Personalkostnader - Hyra/Lokalkostnader - Övriga driftkostnader Intäkter - Nettokostnader * Belopp anges i tkr och med en decimal. Antal årsarbetare * Delårseffekt (år1) Helårseffekt * Belopp anges i tkr och med en decimal. Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justeringen för volymförändringar: Förvaltningen bedömer att priskompensationen i ramen inte räcker till att höja andelen ekologisk kost och de höjda kostnaderna för varudistribution. Förvaltningen beräknar kostnaden till 6,9 mkr per år. Konsekvenser om nämnden inte får föreslagen ramjustering: Om inte nämndens budgetram justeras måste finansiering ske inom den resursfördelning som ges till förskolor och skolor. Detta skulle innebära att den ökade kostnaden för ekologisk mat skulle ta resurser från förskolans och skolans huvudsakliga uppdrag undervisning, lärande och kvalitet i verksamheten. Att finansiera de ökade kostnaderna genom omprioritering av de resurser som skulle kunna användas till att stärka kvaliteten i verksamheten försämrar förutsättningarna för kommunfullmäktiges mål 3 Botkyrka erbjuder en likvärdig och kompensatorisk skola där samtliga barn och elever ges de bästa förutsättningarna för lärande och goda kunskapsresultat.

66 Underlag till justering av driftbudget [2] UN d Bilaga 5 Nämnd: Utbildningsnämnden Underlag till justering av driftbudget - Ökade kostnader för strukturtillägg i enlighet med gymnasieregionens samverkansavtal Beskrivning av föreslagen justering: I samverkansavtalet för gymnasieregionen Stockholms län ingår sedan några år tillbaka ett strukturtillägg som beräknas efter elevernas meritpoäng från grundskolan. Strukturtillägget är en socioekonomisk kompensation som betalas från hemkommunen till den huvudman som eleven väljer för sin gymnasieutbildning. Kostnaden är inte påverkbar för nämnden. Elever med högre meritpoäng medför ett lägre strukturtillägg då de väljer en annan huvudman i gymnasieskolan. Botkyrkas elever i åk 9 har i genomsnitt lägre meritpoäng än i riket. Det medför att de Botkyrka-elever som pendlar ut från kommunen medför en högre kostnad. De elever som pendlar in till Botkyrka har i snitt högre meritpoäng, vilket medför att Botkyrkas intäkter blir lägre. Strukturtillägget följer eleven under hela gymnasieskolgången. Hur balansen mellan kostnader och intäkter faller ut beror på antalet inpendlare respektive utpendlare. Cirka 60 procent av gymnasieleverna i Botkyrka väljer en annan huvudman än Botkyrkas kommunala gymnasieskolor (ca elever 2016). Under 2016 går cirka elever från annan kommun i Botkyrkas kommunala gymnasieskolor. Förvaltningen uppskattar kostnaderna för strukturtillägg till cirka 5 mkr för elever som pendlar ut från Botkyrka. Motsvarande intäkter för elever som pendlar in till Botkyrka är cirka 2 mkr. I dagsläget uppgår nettokostnaden till cirka 3 mkr per år. Ekonomiska effekter: Kostnader redovisa med minustecken (-). År Månad Beräknad start Driftkostnadskalkyl * (helår) Personalkostnader Hyra/Lokalkostnader Övriga driftkostnader Intäkter Nettokostnader * Belopp anges i tkr och med en decimal. Antal årsarbetare * Delårseffekt (år1) Helårseffekt

67 Underlag till justering av driftbudget [2] UN d Bilaga 5 * Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justeringen för volymförändringar: Förvaltningen bedömer att priskompensationen i ramen inte räcker till strukturtillägget som är en tvingande kostnad. Förvaltningen beräknar kostnaden till 3 mkr per år. Konsekvenser om nämnden inte får föreslagen ramjustering: Om inte nämndens budgetram justeras måste finansiering ske inom den resursfördelning som ges till förskolor och skolor.

68 Underlag till justering av driftbudget 1 [3] UN d Bilaga 6 Nämnd: Utbildningsnämnden Underlag till justering av driftbudget - Lokaler Beskrivning av föreslagen justering: Utbildningsnämndens investeringsbehov i lokaler för perioden uppgår till 2 901,7 mkr. För 2017 uppgår planerade investeringar till 478,5 mkr. Större delen avser bygginvesteringar på sammanlagt 462,5 mkr och 16,0 mkr avser investeringar i inventarier och i en förbättrad arbetsmiljö. Bygginvesteringar och investeringar i inventarier resulterar i konsekvenser på driftsbudget i form av ökade hyror och kapitaltjänstkostnader. Se även bilaga UN d bilaga 7 med beräkningar av driftskonsekvenser per projekt. Som en direkt effekt av pågående och planerade investeringar beräknar förvaltningen driftskonsekvenser på sammanlagt 33,7 mkr för För detta ingår ingen kompensation i förvaltningens ram för Kostnaderna kan sammanfattas i nedanstående bild Nybyggnationer varav ersättningslokaler varav volymökningar Varav Riksten skola Tillfälliga paviljonger varav hyra varav kapitaltjänstkostnader Kapitaltjänst (inventarier) Lokalkompensation annan huvudman Summa driftskonsekvenser -12,4 mkr -6,6 mkr -0,2 mkr -5,6 mkr -14,0 mkr -5,1 mkr -8,9 mkr -1,7 mkr -5,6 mkr -33,7 mkr Nybyggnationer leder till ökad hyra på sammanlagt 12,4 mkr under 2017 Utifrån befolkningsprognosen beräknas ett volymunderlag som blir grunden till beställningar för nya lokaler inom alla verksamheter på förvaltningen. Dessa lokaler är nybyggnationer och avser täcka framtida volymökning i verksamheten. Nybyggnationer kommer att sättas i drift under senare delen av 2016 och under Hit räknas också upprustning av förskolor, skolor samt utegårdar. o Tranans förskola Ersättning o Granens förskola Ersättning/Volym o Upprustning Tumba Skyttbrink Upprustning o Upprustning förskolan Diamanten Upprustning/Ersättning o Upprustning utegård Upprustning o Upprustning och verksametsanpassning lokaler Upprustning o Upprustning samt utökning av lokaler, Klövern 14 Upprustning o Rikstens skola etapp 2 Volym

69 Underlag till justering av driftbudget 2 [3] UN d Bilaga 6 Tranans förskola byggs med en kapacitet för 240 barn och kommer att användas istället för förskolan Måsen (160 platser) och förskolan Duvan (80 platser). Förskolan Måsen kommer att rivas och återuppbyggas som en ny förskola. Förskolan Duvan kommer att finnas kvar för att täcka upp volymökning i området. Ny hyra för Tranans förskola beräknas till 3,6 mkr medan Måsens förskola har en hyreskostnad på 1,4 mkr som avgår. Nettohyresökningen uppgår till 2,2 mkr. Granens förskola kommer att kunna ta emot 150 barn. Förskolan har återuppbyggts och innefattar en volymökning på 15 barn. Ny lokalhyra beräknas preliminärt uppgår till 2,9 mkr. Den tidigare hyran för förskolan Granen var 0,7 mkr. Det innebär att nettohyresökningen uppgår till 2,2 mkr. Hyran till följd av volymökning (15 barn) 0,2 mkr och 2,0 mkr avser ersättning av befintlig volym. För upprustning av lokaler och utegård uppgår ökade hyrestillägg till 2,4 mkr. Rikstens skola etapp 2 är, till följd av befolkningsprognosen i området, byggd för 300 elever. Hyreskostnaden flr den nya skoldelen uppgår till 5,6 mkr. Hyreskostnadsökningar beräknas till sammanlagt 12,4 mkr för Tillfälliga paviljonger leder till ökade hyres- och kapitaltjänstkostnad på 14 mkr De tillfälliga paviljonger som planeras kommer främst att användas som evakueringslösningar till nybyggnationer men även som volymersättning till försenade byggnationer. För dessa paviljonger betalar förvaltningen både hyra och kapitaltjänstkostnader under paviljongens avskrivningstid (etableringskostnad). De paviljonger som avses är: o Brunna paviljonger 2 avdelningar (evakuering) o Violenparken/Vitsippan 7 avdelningar (evakuering) o Paviljonger Hallunda/Norsborg 9 avdelningar (volym) o Riksten paviljonger (sommar) 4 avdelningar (volym) o Riksten paviljonger (höst) 4 avdelningar (volym) o Duvan paviljonger 4 avdelningar (volym) Beräkningen av kapitaltjänstkostnaden är beroende av avtalstiden som tecknas med entreprenören, vilket är 3 år. Eventuell förlängning av avtalen med entreprenören är möjlig, men osäkerheten är stor då det är svårt att bedöma när de permanenta lokalerna är färdigställda. Att teckna avtal på längre tid kan medföra högre kostnader och ett överskott av lokalyta kan uppstå. En försening av paviljonglösningar innebär en lägre lokalyta per barn. Hyreskostnader för paviljonglösningar är högre än hyreskostnader för nybyggda lokaler. Total driftskostnad för paviljonglösningar beräknas uppgå till 14,0 mkr år Investeringar i inventarier leder till ökade kapitaltjänstkostnader på 1,7 mkr Nya inventarier behövs. Både som förnyelse men också som nyinvestering då vi bygger många nya förskole- och skollokaler. Inventarierna skrivs av på 10 år och genererar kapitaltjänstkostnad (avskrivning och internränta). Detta innebär en ökad kostnad med cirka 26 mkr under en 4-års period. Inköp av inventarier sker endast om det bedöms att nuvarande inventarier är förbrukade alternativt i samband med volymutbyggnad. Förvaltningen beräknar ökade kapitaltjänstkostnader på sammanlagt 1,7 mkr för 2017 för planerade investeringar i inventarier.

70 Underlag till justering av driftbudget 3 [3] UN d Bilaga 6 Ökade kostnader för lokalbidrag till externa utföraret på 5,6 mkr under 2017 Tilldelning av resurser i verksamheten ska ske på lika villkor enligt Skollagens förtydligande om lika villkor. Inom förskolans och grundskolans verksamheter beslutar varje kommun om ersättningsbelopp till enheterna. Den ersättning som ges till verksamheter inom den egna regin ska motsvarande ersättningen som ges till enheter med annan huvudman. Ersättning för lokaler till externa utförare utgår från kommunens genomsnittliga lokalkostnader i motsvarande verksamhetsform. Utbildningsförvaltningen har utifrån statistik bedömt att andelen barn och grundskoleelever hos annan huvudman uppgår till cirka 20 %. Detta betyder att ökade kostnader till följd av investeringsbehovet, kommer att generera ytterligare kostnader för lokalersättningar till annan huvudman. Förvaltningen beräknar att de ökade lokalkostnaderna för egen regi uppgår till 28,1 mkr. Förvaltningen beräknar att kostnaderna för lokalbidrag till annan huvudman inom förskola och grundskola kommer att öka med 5,6 mkr för När det gäller gymnasieelever utgår ersättning till utförare enligt Kommunförbundets Stockholms läns prislista. Ekonomiska effekter: Kostnader redovisa med minustecken (-). År Månad Beräknad start Driftkostnadskalkyl * (helår) Personalkostnader Hyra/Lokalkostnader Övriga driftkostnader Intäkter Nettokostnader * Belopp anges i tkr och med en decimal. Antal årsarbetare * Delårseffekt (år1) Helårseffekt * Belopp anges i tkr och med en decimal. Konsekvenser om nämnden inte får föreslagen ramjustering: Beslutade investeringar genererar kapitaltjänstkostnad och/eller ökade hyreskostnader för verksameten. Detta är nya kostnader som verksamheten inte kan finansiera med befintliga medel. Stora delar av de befintliga lokalerna är slitna och i behov av upprustning. Om nämnden inte tillskjuts medel kan inte lokalerna rustas upp till ett skick som gör dem ändamålsenliga, vilket får till följd att verksamheterna inte kan hålla en likvärdig kvalitet.

71 1 Driftkonsekvenser av investeringar Totalkalkyl Totalkalkyl fördelad per år Bygginvesteringar fram till 2016 Klövern 14, Hallunda Brunna paviljonger 2 avdelningar hyra Brunna paviljonger 2 avdelningar Kaptjä Violenprken/Vitsippan paviljonger 7 avd hyra Violenprken/Vitsippan paviljonger 7 avd Kaptjä Riksten paviljonger 4 avdelningar (vår) hyra Riksten paviljonger 4 avdelningar (vår) Kaptjä Rikstenskola etapp 2 hyra Granens förskola hyra Tranans förskola hyra Tumba Skyttbring GY hyra Förskolan Diamanten upprustning hyra Förskolepaviljonger Duvan (Alby) Kaptjä Bygginvesteringar Anpassning till träningsär Måsens förskola Ny Gammal Tallens förskola Ny Gullvivans förskola Ny Gammal Vallmons förskola Ny Gammal Opalens förskola Ny Gammal Prästvikens förskola Ny Hammersta skolan Ny Nya Hallunda skolan Ny Brunnaskolan Gammal Rikstens skola nr 2 Ny Falkbergskola Ny Gammal Starens förskola Ny Gammal Anemonens förskola Ny Gammal Örtagårdens förskola Ny Gammal Ametisten förskola Ny Gammal Sandstugans förskola Ny Vårsta förskola Ny Slättmalms förskola (Vårsta) Ny Myrans förskola Ny Gammal Aspens förskola Ny Gammal Kungstäppan förskola Ny Gammal Nya Borg skolan Ny Gammal Rikstens förskola nr 5 Ny Markinvesteringar förskolor och skolor (utegård) Ny Verksamhetsaanpassning lokaler Arbetsmiljö lokaler Köksombyggnad/matsal 0 Paviljonger Hallunda /Smörblomman 9 avdel hyra Paviljonger Hallunda /Smörblomman 9 avdel Kaptjä Riksten paviljonger 4 avdelningar (höst) hyra Riksten paviljonger 4 avdelningar (höst) Kaptjä Sörgårdens förskola Förskolan Riksten nr 3 Vega Förskolan Riksten nr 4 Björkhagaskolan, upprustning Investeringar inventarier Totalkalkyl Tranans förskola Träningsär Tallens förskola Hammersta skolan Gullvivans förskola Humlan förskola Vallmons förskola Opalens förskola Granens förskola Prästvikens förskola Rikstens förskola nr 4 0 Björkhaga skola Måsens förskola Anemonens förskola Örtagårdens förskola Falkbergskolan Ametisten förskola Sandstugans förskola Vårsta förskola Starens förskola Myrans förskola Aspens förskola Nya Hallunda skolan Rikstens skola nr Kungstäppan förskola Slättmalms förskola Svalans förskola Nya Borg skolan Rikstens förskola nr Inventarier allmänt Utbildningsförvaltningen Övervakningskameror

72 1 Investeringar beslutade fram till och med 2016 KF= kommunfullmäktige Nämnd: Utbildningsnämnden N= Nämnd Projekt Projektets benämning Proj. har Beräknas Beslut Total Ack. bokförd Prognos Prognos Diff mot Återstår av Återstående del av totalkalkylen fördelas: nummer: startat år slutred. år KF / N kalkyl nettoutgift 2016 totalt tot. kalkyl prognos totalt Byggnadsinvesteringar Förskolan Diamanten, upprustning (TEF) KF Ramavtalsupphandling förskolor (13 förskolor) (TEF) KF Björkhagaskolan, upprustning (TEF) KF Paviljonger Tunagården (TEF) Utgår KF Tumba gy skyttbrink (TEF) KF Rikstens förskola nr 4 (TEF) KF Ombyggnad kök (TEF) KF Förskolan Riksten nr 3 Vega (TEF) KF Hammerstaskolan utbyggnad (TEF, men avropas från KS) KF Humlans förskola (TEF) KF Tranans förskola (TEF) KF Fittjaskolan, anpassning träningsär (TEF, men avropas från KS) KF Förskolan Sörgården (TEF) KF Evakueringspaviljong Sörgården (TEF) KF Förskolan Granen (TEF) KF Rikstens skola etapp 1 och 2 (TEF) KF VA Riksten (TEF) KF Förskolepaviljonger i Alby, Duvan (TEF) KF Förskolepaviljonger 2st Brunna (TEF) läggs på befintligt lösning KF Rikstenspaviljonger förskola, fyra avdelningar (TEF) KF Vitsippan 7 paviljonger Hallunda KF Tumba gy anpassning (TEF) KF Förskolan Lysmasken (TEF) Utgår KF Förskolepaviljonger Tallidskolan (TEF) KF Inventarier, arbetsmiljö och lokalanpassning 3400 Inventarier KF Lokalanpassningar KF Arbetsmiljöåtgärder KF Övervakningskameror KF Skogsbacksskolan, inventarier KF Falkbergsskolan, inventarier KF Förskolan Nyängsgården, inventarier KF Sörgården, inventarier KF Förskolan Luna, inventarier KF Förskolan Prästkragen, inventarier KF Förskolan Violen, inventarier KF Rikstens förskolepaviljonger, inventarier KF Rikstens skola etapp 2, inventarier KF Förskolan Humlan, inventarier KF Brunnapaviljongerna, inventarier (befintlig lösning) KF Förskolan Tranan, inventarier KF Duvans förskolepaviljonger, inventarier KF Tumba GY inventarier och anpassningar KF St Botvids GY inventarier och anpassn KF Tullinge GY inventarier och anpassningar KF Gymnasiet allmänt KF Förskolepav Hallunda/Norsb inventarier (Vitsippan/Smörblomman) KF Förskolan Granen, inventarier KF Förskolan Vega, inventarier KF Förskolan Diamanten, inventarier KF Förskolan Tunagården, inventarier Utgår KF Summa investeringsutgifter

73 1 Investeringsplan Utbildningsnämnd Nya planerade investeringar Bilaga Kod: Investering (benämning) Beräknat Beräknat Typ av Totalkalkyl Totalkalkyl fördelad per år nr: 1) start år avslut år kalkyl 2) Område Bygginvesteringar UN i bygg bilaga 1 VA Anpassning till träningsär ON Botkyrka UN i bygg bilaga 2 AVKL Gullvivans förskola KS Norsborg UN i bygg bilaga 3 AVKL Vallmons förskola KS Norsborg UN i bygg bilaga 4 AVKL Opalens förskola KS Tumba UN i bygg bilaga 5 K Prästvikens förskola KS Norsborg UN i bygg bilaga 6 AV Hammersta skolan O Norsborg UN i bygg bilaga 7 AVKL Nya Hallunda skolan KS Norsborg UN i bygg bilaga 8 K Rikstens skola nr KS Tullinge UN i bygg bilaga 9 AVKL Falkbergskola N Tullinge UN i bygg bilaga 10 K Sandstugans förskola KS Tumba UN i bygg bilaga 11 AVK Förprojektering förskolan Älvan och Malmsjöskolan N Vårsta UN i bygg bilaga 12 AV Markinvesteringar förskolor och skolor (utegård) N Botkyrka UN i bygg bilaga 13 AVK Förprojektering för anpassa Hammersta skolan till F-6 tre parallellig N Vårsta UN i bygg bilaga 14 V Verksamhetsanpassning lokaler O Botkyrka UN i bygg bilaga 15 A Arbetsmiljö lokaler O Botkyrka UN i bygg bilaga 16 V Köksombyggnad/matsal K Botkyrka UN i bygg bilaga 17 AVK Paviljonger Hallunda/Norsborg (Smörblomman) N Hallunda/Norsborg UN i bygg bilaga 18 AVKL Måsens förskola KS Alby UN i bygg bilaga 19 AVKL Starens förskola KS Alby UN i bygg bilaga 20 AVKL Anemonens förskola KS Norsborg UN i bygg bilaga 21 AVKL Örtagårdens förskola KS Hallunda UN i bygg bilaga 22 AVKL Ametisten förskola KS Tumba UN i bygg bilaga 23 AK Vårsta förskola KS Tumba/Vårsta UN i bygg bilaga 24 K Slättmalms förskola KS Tumba/Vårsta UN i bygg bilaga 25 AVKL Nya Borgskolan N Hallunda UN i bygg bilaga 26 AK Rikstens förskola nr KS Tullinge UN i bygg bilaga 27 AVKL Tallens förskola KS Fittja UN i bygg bilaga 28 AVKL Svalans förskola KS Alby UN i bygg bilaga 29 AVKL Myrans förskola KS Fittja UN i bygg bilaga 30 AVKL Aspens förskola KS Norsborg UN i bygg bilaga 31 AVKL Kungstäppan förskola KS Tumba UN i bygg bilaga 62 K Rikstens paviljonger 4 avdelningar etapp N Tullinge UN i bygg bilaga 63 AVKL Sörgårdens förskola TB Tullinge UN i bygg bilaga 64 AVKL Förskolan Riksten nr 3 Vega TB Tullinge UN i bygg bilaga 65 AVKL Förskolan Riksten nr TB Tullinge UN i bygg bilaga 66 AVKL Björkhagaskolan, upprustning TB Tumba Investeringar inventarier UN i inv bilaga 32 V Fittjaskolans träningssärskola O Botkyrka UN i inv bilaga 33 AVK Tranans förskola O Alby UN i inv bilaga 34 AVK Hammersta skolan O Norsborg UN i inv bilaga 35 AVK Gullvivans förskola OS Norsborg

74 2 Investeringsplan Utbildningsnämnd Nya planerade investeringar Bilaga Kod: Investering (benämning) Beräknat Beräknat Typ av Totalkalkyl Totalkalkyl fördelad per år nr: 1) start år avslut år kalkyl 2) Område UN i inv bilaga 36 AVK Humlan förskola O Fittja UN i inv bilaga 37 AVK Vallmons förskola OS Norsborg UN i inv bilaga 38 AVK Opalens förskola OS Tumba UN i inv bilaga 39 AVK Granens förskola O Hallunda UN i inv bilaga 40 K Prästvikens förskola O Halluna UN i inv bilaga 41 AVK Inventarier Utbildningsförvaltningen (varav 3 mkr/år avser gymnasiet) N Botkyrka UN i inv bilaga 42 AVKL Övervakningskameror O Botkyrka UN i inv bilaga 43 AVK Björkhaga skola O Tumba UN i inv bilaga 44 AVK Måsens förskola OS Alby UN i inv bilaga 45 AVK Anemonens förskola OS Norsborg UN i inv bilaga 46 AVK Örtagårdens förskola OS Hallunda UN i inv bilaga 47 AVK Ametisten förskola OS Tumba UN i inv bilaga 48 K Sandstugans förskola OK Tumba UN i inv bilaga 49 AVK Tallens förskola OS Fittja UN i inv bilaga 50 AVK Falkbergskolan N Tullinge UN i inv bilaga 51 K Vårsta förskola KS Tumba UN i inv bilaga 52 AVK Starens förskola OS Alby UN i inv bilaga 53 AVK Myrans förskola OS Fittja UN i inv bilaga 54 AVK Aspens förskola OS Norsborg UN i inv bilaga 55 AVK Nya Hallunda skolan ONS Hallunda UN i inv bilaga 56 K Rikstens skola nr O Tullinge UN i inv bilaga 57 AVK Kungstäppan förskola OS Tumba UN i inv bilaga 58 K Slättmalms förskola K Tumba/Vårsta UN i inv bilaga 59 AVK Svalans förskola OS Alby UN i inv bilaga 60 K Nya Borg skolan N Norsborg UN i inv bilaga 61 K Rikstens förskola nr OS Tullinge Summa investeringsutgifter

75 Underlag till bygginvesteringsprojekt [2] UN i bygg Bilaga 1 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Anpassning av träningssärskolans lokaler inom Botkyrka Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Träningssärskolan som idag finns i Tallen behöver nya lokaler att vara i, då befintliga lokaler är väldigt slitna och dess livslängd är kraftigt begränsad. Förslaget att anpassa delar av befintliga Fittjaskolan till träningssärskola har visat sig oerhört kostsamt. Projektet beräknades till över 168 mkr för anpassning och ventilationsåtgärder i Fittjaskolan. Utifrån detta har styrgruppen för projektet ändrat beställning till att istället hitta ny plats för träningssärskola. Motivering till projektet: Träningssärskoleverksamheten på Tallen behöver nya lokaler. Ny lokal söks av Tekniska Förvaltningen då i anslutning till en skola inom Botkyrka kommun. Ekonomiska medel för nya lokaler behövs oavsett lösning. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2018 jan Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

76 Underlag till bygginvesteringsprojekt [2] UN i bygg Bilaga 1 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår -82,5-90 i internhyran Driftmedia -81,1-88,5 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,5 Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Träningssärskoleverksamheten på kan inte vara kvar på Tallen. Om en lösning inte snabbt kan finnas finns det riska för att Botkyrka kommun inte kan trygga den barngrupps speciella behov av en trygg och säker skolgång inom några år.

77 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 2 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Gullvivans förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Gullvivan placerad i Norsborg, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Gullvivan en kapacitet för 140 barn. Vi utökar med 40 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Gullvivan kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och att nya byggs med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2018 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

78 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 2 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

79 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 3 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Vallmons förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Vallmon placerad i Norsborg, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Vallmon en kapacitet för 147 barn. Vi utökar med 33 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Vallmon kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och att nya byggs med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2018 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

80 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 3 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler är i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

81 Underlag till bygginvesteringsprojekt [2] UN i bygg Bilaga 4 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Opalens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Opalen placerad i Tumba, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Opalen en kapacitet för 130 barn. Vi utökar med 50 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Opalen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och att nya byggs med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2018 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

82 Underlag till bygginvesteringsprojekt [2] UN i bygg Bilaga 4 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

83 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 5 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Prästvikens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Prästvikens förskola i Norsborg byggs med en kapacitet för 120 barn. Förskolan Prästviken kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 30 medarbetare, varav 25 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: I samband med att ett nytt bostadsområde planeras och byggs i Prästviken måste utbildningsförvaltningen planera för en förskola i området för att tillgodose det kommande behovet av barnomsorg. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

84 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 5 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -23,6-70,8 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om det inte byggs en ny förskola innebär det att kommunen inte kan trygga medborgarnas framtida önskemål om förskoleplatser i Prästviken.

85 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 6 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Hammersta skola Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Rivning av paviljong och utbyggnad av Hammerstaskolan Motivering till projektet: Hammerstaskolan har en paviljong som byggts ihop med skolbyggnaden från Paviljongen har bedömts vara i ett sådant dåligt skick att en rivning av paviljongen och en utbyggnad av Hammerstaskolan ses som enda lösningen. Byggnationen avser att skapa nya lokalytor för elever inom den kommungemensamma gruppen Tal och Språk. Skapa mer lokalyta. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2018 juni Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

86 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 6 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår -5,6-16,8 i internhyran Driftmedia -5,5-16,5 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader -213,1-614,3 Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Det blir för lite lokalyta per elev när paviljongerna rivs, därför behöver skolan byggas ut.

87 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 7 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Nya Hallunda skola Handläggare: Ackad Barsom- lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Nya Hallunda skola byggas, då den nuvarande Brunnaskolan är i mycket dålig skick. Motivering till projektet: Då befolkningsprognosen för Hallunda-Norsborg visar att efterfrågan av kommunala grundskoleplatser kommer öka konstant till och med 2024 och att det finns ett behov av att organisera om grundskolverksamheten i området samtidigt som vi bygger kostnads- och yteffektiva skolbyggnaderna genom om-och nybyggnation. Brunnaskolan är i så dålig skick att den måste ersättas med en ny skola. Utifrån miljöinventeringar, fastighetsekonomiska och pedagogiska bedömningar byggs en ny 7-parallellig 7-9 skola med namnet Nya Hallunda skola, med plats för 567 elever. Förutom befolkningstillväxten, anser utbildningsförvaltningen att stor hänsyn behöver tas till de sociala utmaningar som finns i områdena. Därför behövs en grundskoleorganisation som i förlängningen ger en ökad gymnasiebehörighet och därmed minskar risken för social utsatthet och utanförskap Omstruktureringen av grundskoleverksamheten bör också ge bättre förutsättningar för andra goda krafter i området, såsom polis, socialförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen, att tillsammans med skolan arbeta med områdets unga tonåringar i ett tidigt skede. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl

88 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 7 *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel) Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår -141,8-340,2 i internhyran Driftmedia -139,4-334,5 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,7 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om inte investeringen till en Nya Hallunda skola medges kommer den situation som idag råder med mycket slitna skolbyggnader i Hallunda och Norsborg förvärras. Detta kan innebära att Botkyrka kommun inte kan garanter att barn och ungdomar i området ges möjlighet till en trygg och säker skolmiljö.

89 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 8 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation Rikstens grundskola nr 2 Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Det ska byggas en till skola för att kunna möta upp befolkningsökningen och etableringen av det relativt nya området Riksten. Motivering till projektet: Tillgodose antalet elever och barn som kommer att flytta in i området. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

90 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 8 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår -87,5-210 i internhyran Driftmedia -86,0-206,5 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader ,5 Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Risken är stor att inte kunna erbjuda medborgare i Botkyrka kommun tillräckligt många skolplatser i detta geografiska område (Riksten, Tullinge).

91 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 9 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation Falkbergskolan Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Miljöinventeringar, fastighetsekonomiska och pedagogiska bedömningar har tidigare visat att det långsiktigt hållbara alternativet gällande Falkbergsskolan, är att endast behålla aula- och matsalsdel och för övrigt bygga en ny grundskola. Nu pågår en utredning om projektet måste omdefinieras ytterligare, då Falkbergsskolan är betydligt mer sliten än vad som först antogs. Under 2016 kommer förvaltningen att återrapportera resultatet från utredningen. Nytt investeringsbelopp uppgår till drygt 220 mkr och kommer att lämnas som budgetförslag i mål och budget. Förslaget innebär att det ska inrymma delar av idéhuset. Motivering till projektet: Mycket som är slitet i skolan, det är inte värt att satsa pengar på omfattande renoveringar. Istället görs bedömningen att bygga en helt ny skola är bättre och mycket mer ekonomiskt försvarsbart. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

92 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 9 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår -111,0-266,4 i internhyran Driftmedia -109,2-262,0 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,4 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Elev- och personaltapp med anledning av mycket dålig arbetsmiljö. Minskad attraktivitet för skolan och området som sådant. I förlängningen är risken också stor att medborgare i Botkyrka kommun inte vill flytta till området då det inte kommer finnas en bra grundskola i närheten, främst är det småbarnsfamiljer man kan tappa.

93 UN i bygg Bilaga 20 1 [2] Underlag till bygginvesteringsprojekt [2] UN i bygg Bilaga 10 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Sandstugans förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Sandstugans förskola i Uttran byggs med en kapacitet för 135 barn. Förskolan Sandstugan kommer att byggas som en konceptförskola där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 25 medarbetare, varav 20 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. I förslag till detaljplan för området föreslås att förskolan kan byggas i souterräng i tre plan, detta för att ta upp höjdskillnaderna. Om det är förenligt med konceptet att bygga enl. detaljplanen kan idag inte avgöras Motivering till projektet: Med anledning av det nya bostadsområdet som planeras i Sandstugan Uttran måste utbildningsförvaltningen planera för en förskola i området för att tillgodose behovet av barnomsorg. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

94 UN i bygg Bilaga 20 2 [2] Underlag till bygginvesteringsprojekt [2] UN i bygg Bilaga 10 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om det inte byggs en ny förskola innebär det att kommunen inte kan trygga medborgarnas framtida önskemål om förskoleplatser i Sandstugan, Uttran.

95 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 11 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Förprojektering förskolan Älvan och Malmsjöskolan Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Förprojekteringen skall titta på hur det går att anpassa förskolan Älvan till skollokaler samt om- och tillbyggnad av Malmsjöskolan till en 3 parallellig F-9 skola. Förprojekteringen skall även belysa Malmsjöskolas kapacitet vad det gäller specialsalar, kök och matsal. Motivering till projektet: Malmsjö skola behöver byggas ut med en parallell, så att den blir en 3-parallellig F-9-skola och att förskolan Älvans lokaler anpassas till skollokaler. Fastslå Malmsjöskolas kapacitet vad det gäller specialsalar, kök och matsal. Huruvida dessa måste renoveras och/eller bygga ut. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2017 juni Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

96 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 11 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Inge förprojektering kan göras

97 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 12 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Markinvesteringar förskolor och skolor (utegård) Handläggare: Charlotta Ohlsson lokalstrateg Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Upprustningen av förskole- och skolgårdar inom Botkyrka kommun Motivering till projektet: Det finns ett antal förskolor- och skolor med gårdar som har upprustningsbehov. Flertalet förskolor och skolor har fått en stegvis nedrustning av lekutrustning pga. att inga investeringsmedel för mindre upprustningar av gårdar avsatts sedan From 1 juni 2016 finns möjlighet att ansöka om bidrag från Boverket till upprustning av utemiljö på skolor, förskolor och gymnasieskolor. Bidrag lämnas med 50 % av kostnaden. Utbildningsförvaltningen i samverkan med skolorna och Tekniska förvaltningen ansöker om medel för upprustning motsvarande totalt 10 kkr. Om de genomförda arbetena godkänns av Boverket så ska kommunen få en återbetalning på 50 % av investerade medel. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2018 Dec Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

98 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 12 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader x -312 Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om upprustningen av förskole-, skol- och gymnasiegårdar inte genomförs kan det innebära att främjandet av elevernas fysiska och psykiska hälsa och lärande kommer att påverkas negativt. Då upprustningen alltid skall vara tillgänglighetsanpassade kommer elever med funktionsnedsättning drabbas mer än andra elever.

99 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 13 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Förprojektering anpassa Hammerstaskolan till F-6 tre parallellig skola Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Förprojektering för att anpassa Hammerstaskolan till F-6 tre parallellig skola. Motivering till projektet: Då befolkningsprognosen för Hallunda-Norsborg visar att efterfrågan av kommunala grundskoleplatser kommer öka konstant till och med 2024 och att det finns ett behov av att organisera om grundskolverksamheten i området samtidigt som vi bygger kostnads- och yteffektiva skolbyggnaderna genom om-och nybyggnation. Hammerstaskolan byggs om till en tre-parallellig F-6-skola, med 567 elever där de yngre barnen kommer att ha möjlighet att välja en skola nära bostaden. Tillbyggnad är nödvändig för att utöka elevkapaciteten till 567 elever samtidigt behöver ventilationsoch skolgårdskapacitet ses över för att skapa en modern skola. Förutom befolkningstillväxten, anser utbildningsförvaltningen att stor hänsyn behöver tas till de sociala utmaningar som finns i områdena. Därför behövs en grundskoleorganisation som i förlängningen ger en ökad gymnasiebehörighet och därmed minskar risken för social utsatthet och utanförskap. Omstruktureringen av grundskoleverksamheten bör också ge bättre förutsättningar för andra goda krafter i området, så som polis, socialförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen, att tillsammans med skolan arbeta med områdets unga tonåringar i ett tidigt skede. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2017 jan Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter.

100 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 13 Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel) Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om inte investeringen till en ny Hammerstaskola medges kommer den situation som idag råder med mycket slitna skolbyggnader i Hallunda och Norsborg förvärras. Detta kan innebära att Botkyrka kommun inte kan garanter att barn och ungdomar i området ges möjlighet till en trygg och säker skolmiljö.

101 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 14 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Verksamhetsanpassning av lokaler Handläggare: Charlotta Ohlsson lokalstrateg Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Investeringsmedel för lokalanpassning eller tillgänglighetsanpassning av förskola eller skola. Anpassningarna är av varierande karaktär. Motivering till projektet: Förändrade verksamheter, krav från myndigheter samt för att öka säkerheten i arbetet och höja kvaliteten i den fysiska miljön. Utbildningsförvaltningen har uppmärksammat ett ökat behov av kostsamma tillgänglighetsanpassningar. Denna utveckling kan komma att förstärkas av den nya diskrimineringslagstiftningen. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 Dec Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

102 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 14 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader x Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om investeringsmedel inte finns tillgängliga och snabba anpassningar inte kan genomföra i varsamheten kan situationer uppstå där barn och personal utsätts för onödiga risker eller att fastigheten/lokalen påverkas negativt. Kritik kan också komma utifrån gällande att vi inte uppfyller den nya diskrimineringslagstiftningen.

103 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 15 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Arbetsmiljö lokaler Handläggare: Charlotta Ohlsson lokalstrateg Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Arbetsmiljöförbättrande åtgärder inom förskolor och skolor, då i huvudsak de behov som fångas upp via enheternas skyddsronder och verksamhetsområdenas prioriteringar. Motivering till projektet: För att på ett enkelt och effektivt sätt åtgärda de brister som påpekats i samband med skyddsronder på enheterna eller på annat sätt lyfts fram så som tillbuds- eller arbetsskadeanmälningar. Det samma gäller föreläggandet från myndighet. Ljus, ljud och ergonomifrågor skall prioriteras. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 Dec Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

104 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 15 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader x -250 Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om brister inom förskolorna och grundskolorna som uppdagats inte åtgärdas finns risk för ohälsa eller i värsta fall personskada. Även föreläggande från myndighet är en risk.

105 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 16 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Ombyggnad av kök och matsalar Handläggare: Charlotta Ohlsson lokalstrateg Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ombyggnation av matsal till följd av elevökning eller att matsalen/kök inte har den miljö och kvalitet som krävs för att upprätthålla miljö- och hälsoskyddsreglementet. Motivering till projektet: Ombyggnader behöver fortfarande göras för att köken ska vara godkända enligt gällande lagar och regler för att vi fortsättningsvis skall kunna laga mat på våra skolor. Ombyggnaderna görs i enlighet med den plan som godkänts av miljöenheten. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 Dec Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

106 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 16 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Risk föreligger att skolors/förskolors kök behöver stängas. Ett alternativ är mattransport från annan enhet, dock medför detta ökade transportkostnader för förvaltningen.

107 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 17 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Paviljonger Hallunda/Norsborg (Smörblomman) Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Byggnation av 9 förskoleavdelningar i paviljonger till Hallunda/Norsborg. Motivering till projektet: Paviljongerna är en del av den evakuering som är nödvändig för upprustningsprojektet av totalt 13 förskolor i Botkyrka kommun och den befolkningsökning Botkyrka kommun har. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2018 juni Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

108 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 17 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Hyreskostnad leverantör Övriga kostnader som ingår -48,6-97,2 i internhyran Driftmedia -47,8-95,6 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Belopp Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om paviljongerna inte byggs kan de tänkta upprustnings- och en av förskolor i Botkyrka kommun eventuellt försenas.

109 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 18 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Måsens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Måsen med placering i Alby, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Måsen en kapacitet för 160 barn. Vi utökar med 20 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Måsen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och att nya byggs med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

110 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 18 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler är i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

111 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 19 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Starens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Staren placerad i Alby, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Staren en kapacitet för 160 barn. Vi utökar med 20 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Staren kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivs och byggs nya med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

112 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 19 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler är i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksameten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

113 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 20 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Anemonens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Anemonen placerad i Norsborg, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Anemonen en kapacitet för 152 barn. Vi utökar med 28 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Anemonen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och byggs nya med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

114 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 20 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksameten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

115 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 21 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Örtagårdens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Örtagården placerad i Hallunda, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Örtagården en kapacitet för 130 barn. Vi utökar med 50 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Örtagården kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och byggs nya med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

116 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 21 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksameten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

117 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 22 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Ametistens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Ametisten placerad i Tumba, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Ametisten en kapacitet för 139 barn. Vi utökar med 41 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Ametisten kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och byggs nya med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

118 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 22 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksameten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

119 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 23 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Vårsta förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola i Vårsta, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Nya Vårsta förskola kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 35 medarbetare, varav 30 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Vårsta nya förskola ska 2020 ersätta den tillfälliga paviljongförskolan Trollet, vars bygglov går ut sommaren Vårsta nya förskola ska även ersätta förskolan Älvan, då befolkningsprognoserna visar att Malmsjö skola behöver Älvans lokaler Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

120 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 23 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om det inte byggs en ny förskola innebär det att kommunen inte kan trygga medborgarnas framtida önskemål om förskoleplatser och grundskolans behov av lokaler i Vårsta.

121 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 24 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Slättmalms förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Slättmalm placerad i Vårsta, med en kapacitet för 135 barn, kommer att byggas. Slättmalms förskola kommer att byggas som en konceptförskola så att varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 25 medarbetare, varav 20 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Förskolan Slättmalm ska delvis ersätta förskolan Älvan men behövs även för att tillgodose det kommande behovet av barnomsorg i stadsdelen Slättmalm. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

122 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 24 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Att inte bygga en ny förskola Slättmalm innebär att Malmsjö grundskolas kommande behov av lokaler enligt befolkningsprognosen inte kan tillgodoses då förskolan Älvan inte kan flyttas. Om det inte byggs en ny förskola innebär det även att kommunen inte kan trygga medborgarnas framtida önskemål om förskoleplatser i stadsdelen Slättmalm.

123 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 25 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation Nya Borgskolan Handläggare: Ackad Barsom- lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Nuvarande Borgskolan rivs och en ny 4-parallellig F-6-skola byggs för 308 elever. Motivering till projektet: Då befolkningsprognosen för Hallunda-Norsborg visar att efterfrågan av kommunala grundskoleplatser kommer öka konstant till och med 2024 och att det finns ett behov av organisera om grundskolverksamheten i området samtidigt som vi bygger kostnads- och yteffektiva skolbyggnaderna genom om-och nybyggnation. Borgskolan är i så dålig skick att den måste ersättas med en ny skola. Utifrån miljöinventeringar, fastighetsekonomiska och pedagogiska bedömningar rivs Borgskolan och en ny 4-parallellig F-6-skola byggs med namnet Nya Borgskolan, med plats för 756 elever. Förutom befolkningstillväxten, anser utbildningsförvaltningen att stor hänsyn behöver tas till de sociala utmaningar som finns i områdena. Därför behövs en grundskoleorganisation som i förlängningen ger en ökad gymnasiebehörighet och därmed minskar risken för social utsatthet och utanförskap Omstruktureringen av grundskoleverksamheten bör också ge bättre förutsättningar för andra goda krafter i området, såsom polis, socialförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen, att tillsammans med skolan arbeta med områdets unga tonåringar i ett tidigt skede. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl

124 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 25 *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel) Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår -77,0-184,8 i internhyran Driftmedia -75,7-181,7 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,5 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om inte investeringen till en ny Borgskola medges kommer den situation som idag råder med mycket slitna skolbyggnader i Hallunda och Norsborg förvärras. Detta kan innebära att Botkyrka kommun inte kan garanter att barn och ungdomar i området ges möjlighet till en trygg och säker skolmiljö.

125 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 26 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av förskola Riksten 5 Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Riksten 5 placerad i Riksten-Tullinge, med en kapacitet för 135 barn, kommer att byggas. Riksten förskola kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 25 medarbetare, varav 23 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Befolkningsprognosen visar att det 2021 kommer att behövas en femte förskola i Riksten med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

126 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 26 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om det inte byggs en ny förskola i Riksten innebär det att kommunen inte kan trygga medborgarnas framtida önskemål om förskoleplatser i kommundelen Riksten.

127 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 27 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Tallens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Tallen med placering i Fittja, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas på plats/tomt där träningssärskolan idag bedriver sin verksamhet. Träningssärskolan planeras att flytta till en ombyggd del av Fittjaskolan eller annan plats i anslutning till annan skola. Nya Tallen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Vid den översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka som genomfördes 2012 konstaterades att många förskolor till följd av eftersatt underhåll är i mycket dåligt skick. Utifrån denna översyn konstaterades att 13 förskolor bör rivas och att nya byggs med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 mars Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

128 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 27 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

129 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 28 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Svalans förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Svalan placerad i Alby, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Svalan en kapacitet för 171 barn. Vi utökar med 9 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Svalan kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och byggs nya med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 dec Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

130 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 28 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler är i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

131 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 29 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Myrans förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Myran placerad i Fittja, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Myran en kapacitet för 144 barn. Vi utökar med 36 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Myran kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och byggs nya med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

132 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 29 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

133 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 30 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Aspens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Aspen placerad i Norsborg, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Aspen en kapacitet för 120 barn. Vi utökar med 60 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Aspen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och byggs nya med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

134 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 30 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler är i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

135 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 31 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Kungstäppans förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Ny förskola Kungstäppan placerad i Tumba, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Kungstäppan en kapacitet för 80 barn. Vi utökar med 100 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Kungstäppan kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Motivering till projektet: Översyn av förskolor/fastighet och lokaler i norra Botkyrka genomfördes Många förskolor är till följd av eftersatt underhåll i dåligt skick. Resultatet från denna översyn blev att 13 förskolor bör rivas och byggs nya med utökad kapacitet för framtida Botkyrkabor. Nybyggnation är också nödvändig för att säkra en god arbetsmiljö för både barn och anställda. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

136 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 31 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia -35,4-106,2 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,2 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Förskolans lokaler i dåligt skick. En upprustning av förskolan är nödvändig för att verksamheten ska kunna bedrivas i funktionella lokaler med god arbetsmiljö. Samtidigt är behovet av att bygga ut förskolan för att skapa fler förskoleplatser i Botkyrka stort. Att inte bygga en ny förskola innebär att förskolan ändå behöver rustas upp. En renovering av förskolan skapar dock inte fler förskoleplatser. Detta innebär att nya förskolor ändå kommer att behöva byggas för att trygga framtida förskoleplatser i kommunen.

137 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 62 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Rikstens paviljonger 4 avdelningar etapp 2 Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Byggnation av 4 förskoleavdelningar i paviljonger i Riksten, Tullinge. Motivering till projektet: Till följd av befolkningsökningen i Riksten är behovet av denna paviljonglösning stort. Det råder platsbrist inom förskolan i stadsdelen till följd av den mycket försenade förskolan Vega i detaljplan 4. Paviljongernas läge bör planeras så att de vid eventuellt behov av grundskoleplatser i området, även kan komma att användas för grundskoleverksamhet Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2017 juli Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

138 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 62 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Kapitalkostnader Hyreskostnad lev Övriga kostnader som ingår -21,6-43,2 i internhyran Driftmedia -21,2-42,5 Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader , ,7 Övriga verksamhetskostnader Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Belopp Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om det inte byggs en ny förskola i Riksten innebär det att kommunen inte kan trygga medborgarnas önskemål om förskoleplatser i kommundelen.

139 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 63 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av Sörgårdens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Tilläggsanslag vid byggnation av Sörgårdens förskola. Motivering till projektet: Överskridande av beslutad budget vid byggnation av Sörgårdens förskola. Till följd av att bygglov inte beviljades inför byggstart har projektet ståt still och kostat pengar. Utöver detta har markförhållandena inte varit gynnsamma vilket innebar ett omfattande pålningsarbete. Dessa två aktiviteter är orsaken till att projektet behöver ett tilläggsanslag på 5 miljoner kronor. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2017 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

140 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 63 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) Preliminär hyra Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader År 1 År 2 Avskrivningstid, år Övriga verksamhetskostnader Gäller hela projektet. Effekt av ökad investeringsbelopp är för närvarande okänt. Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om tilläggsanslag ej medges måste projektet stoppas för att se över hur dessa 5 miljoner kan hämnats hem. Detta kan innebära att driftstaren för förskolan som är planerad till juli 2017 kan komma att senareläggas. Konsekvenserna blir då att paviljongerna måste hyras för en längre period.

141 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 64 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Förskola Riksten nr 3 Vega Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Tilläggsanslag för byggnation av Riksten nr 3 Vega. Motivering till projektet: Överskridande av beslutad budget vid byggnation av Riksten nr 3 Vega. Tillföljd av att projektet har indexerats upp har projektet blivit dyrare. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

142 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 64 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader 33 Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Effekt av ökad investeringsbelopp är för närvarande okänt. Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader X Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: För närvarande hyrs ersättningslokaler som inte är helt anpassade för förskoleverksamhet. Det är av stor vikt att förskolan byggs snarast.

143 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 65 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Byggnation av förskola Riksten nr. 4 Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Tilläggsanslag för byggnation av Rikstens förskola nr. 4. Motivering till projektet: Överskridande av beslutad budget vid byggnation av Rikstens förskola nr. 4. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

144 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 65 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År 1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader 33 Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader Övriga verksamhetskostnader Effekt av ökad investeringsbelopp är för närvarande okänt. Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: För närvarande har ersättningspaviljonger beställts som i längden inte är en hållbar lösning. Det är av stor vikt att förskolan byggs snarast.

145 Underlag till bygginvesteringsprojekt 1 [2] UN i bygg Bilaga 66 Nämnd: Utbildningsnämnden Projektets namn: Björkhagaskolan, upprustning Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till bygginvesteringsprojekt Beskrivning av projektet: Upprustning av Björkhagaskolan. Motivering till projektet: Då befolkningsprognosen för Tumba visar att efterfrågan av kommunala grundskole-platser kommer öka konstant till och med Björkhagaskolan planeras för 890 elever. Enligt senaste investeringskalkyl beräknas projektet kosta 152,5 miljoner kronor mer än budget på 205 miljoner kronor. Ett akut styrgruppsmöte är planerat för att säkerställa projektets status. Investeringskalkyl Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). År Månad Beräknad driftstart 2021 aug Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, övriga intäkter. Specificerad investeringskalkyl redovisas i bilaga (Excel)

146 Underlag till bygginvesteringsprojekt 2 [2] UN i bygg Bilaga 66 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) Kapitalkostnader Övriga kostnader som ingår i internhyran Driftmedia Städkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Summa lokalkostnader År 1 År 2 Avskrivningstid, år Övriga verksamhetskostnader Till följd av kapacitetsökning har projektet blivit mer omfattande. Inventering av fastigheten har gjorts. Husen var i mycket dåligt skick och omfattande renoveringsarbete är nödvändig. Utöver detta tillkommer ett krav om att fastigheten ska uppnå 50 års livsläng. Även renovering av hus H och E är nödvändiga. (Dessa var i tidigare skede inte aktuella att användas). Trafiksituationen är inte optimal och mycket arbete återstår för att skapa fler parkeringsplatser samt att öka tillgängligheten. Matsal/Kök behöver utökas och byggs nytt. I tidigare skede skulle matsalen vara oförändrad. Matsal ska inrymma ca 900 elever. Saneringskostnad har hittills inte beaktats i priset. Priset var inte heller uppräknat enligt dagens marknadspris. Utöver detta har även en budgetreserv lagts in. Då skolans byggs om på plats med kvarvarande verksamhet/delvis byggs ny, ökar kostnader för etablering och inhägnat. Detta är av säkerhetsskäl. Ökat investeringsbelopp kommer att generera en ökad hyreskostnad. För närvarande finns ingen beräkning på vad preliminärhyra för Björkhagaskolan blir. Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Lokalkostnader Övriga vht kostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Styrgruppen behöver säkerställa att investeringsbeloppet är korrekt. För att inte stoppa projektet äskas dessa medel utifrån tekniska förvaltningens kalkyl.

147 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) [2] UN i inv Bilaga 32 Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Anpassning träningssärskola Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: I den nya lokal som Träningssärskolan kommer att disponera (ca 25 barn/elever) kommer det behövas kompletteras med nya inventarier. Motivering till projektet: I ny lokal behövs inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2018 jan Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

148 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) [2] UN i inv Bilaga 32 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Delar av nuvarande inventarier kommer att flyttas till den nya lokalen. Dock föreligger behov att köpa in kompletterande inventarier till verksamheten.

149 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) [2] UN i inv Bilaga 33 Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Tranans förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Tranan placerad i Alby, byggs för 180 barn. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Tranan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

150 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) [2] UN i inv Bilaga 33 Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x -42 Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

151 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 34 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Hammersta skolan Handläggare: Lokalsamordnare Ackad Barsom Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Hammerstaskolan har en paviljong som byggts ihop med skolbyggnaden från Paviljongen har bedömts vara i ett sådant dåligt skick att en rivning av paviljongen och en utbyggnad av Hammerstaskolan ses som enda lösningen. Byggnationen avser skapa nya lokalytor för elever inom den kommungemensamma gruppen Tal och Språk. Motivering till projektet: I och med rivningen och nybyggnationen av Hammerstaskolan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2018 juni Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

152 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 34 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

153 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 35 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Gullvivans förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Gullvivan placerad i Norsborg, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Gullvivan en kapacitet för 140 barn. Vi utökar med 40 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Gullvivan kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Gullvivan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2018 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter. Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år

154 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 35 2 [2] Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

155 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 36 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Humlans förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Förskolan Humlan placerad i Fittja har en kapacitet för 130 barn. Den kommer att upprustas på avdelningar, lekhall, korridorer, kontor, personalrum och kök. Motivering till projektet: I och med upprustning av förskolan Humlan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter. Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (del- Avskrivnings-

156 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 36 2 [2] och helårseffekt) År1 År 2 tid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x -238 Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

157 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 37 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Vallmons förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Vallmon placerad i Norsborg, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Vallmon en kapacitet för 147 barn. Vi utökar med 33 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Vallmon kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Vallmon finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2018 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

158 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 37 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

159 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 38 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Opalens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Opalen placerad i Tumba, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Opalen en kapacitet för 130 barn. Vi utökar med 50 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Opalen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Opalen finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2018 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

160 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 38 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

161 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 39 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Granens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Granen byggs. Granens förskola byggs för 150 barn. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Granen finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

162 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 39 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x -53 Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

163 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 40 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Prästvikens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Prästvikens förskola i Norsborg byggs med en kapacitet för 120 barn. Förskolan Prästviken kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 30 medarbetare, varav 25 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av Prästvikens förskola finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

164 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 40 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

165 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 41 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier allmänt utbildningsförvaltningen Handläggare: Charlotta Ohlsson lokalstrateg Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Budget för snabba inköp/byggnationer inom utbildningsförvaltningen. Motivering till projektet: När behov av investering uppkommit inom utbildningsförvaltningen och medel inte finna avsatta och där en snabb lösning krävs skall denna budget användas. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 jan Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

166 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 41 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om brister inom förvaltningen som uppdagats inte åtgärdas finns risk för ohälsa eller i värsta fall personskada. Även föreläggande från myndighet är en risk.

167 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 42 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier - övervakningskameror Handläggare: Charlotta Ohlsson lokalstrateg Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Inköp av övervakningskameror. Motivering till projektet: Sedan 2007 har kameror för yttre bevakning installerats på förskolor och skolor. En effekt av kameraövervakningen är att skadegörelsen har minskat i de områden som är bevakade. Det innebär att även områden som tidigare inte varit prioriterade bör förses med kameror. Utbildningsförvaltningen har under senaste åren monterat upp värmedetektorer (i folkmun värmekameror ) vilket gett mycket god effekt. Värmedetektorer har stora fördelar vad gäller att förhindra brott. Den kopplas till vaktbolaget och ett dataprogram, som omedelbart upptäcker och slår larm om det till exempel uppstår folksamlingar på en skolgård. Väktare kan då åka ut direkt och prata med de närvarande, vilket är mycket brottsförebyggande. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 jan Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

168 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 42 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x -127 Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om inte investeringen för kompletteringar av kamerabeståndet på våra förskolor och skolor inte bifalls finns stor risk skadegörelsen inte minskar utan ökar.

169 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 43 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Björkhaga skola Handläggare: Ackad Barsom - Lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Björkhagaskolan byggs om. I samband med det kommer nya inventarier att köpas in för att komplettera nuvarande inventarier. Motivering till projektet: Nya inventarier behövs då skolan byggs om. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

170 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 43 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

171 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 44 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Måsens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Måsen med placering i Alby, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Måsen en kapacitet för 160 barn. Vi utökar med 20 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Måsen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Gullvivan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

172 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 44 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

173 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 45 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Anemonens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Anemonen placerad i Norsborg, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Anemonen en kapacitet för 152 barn. Vi utökar med 28 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Anemonen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybuggnationen av förskolan Anemonen finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

174 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 45 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna. Inventarier som inte är anpassade till nya lokalen kan utgöra risk för arbetsskador och utgöra fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

175 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 46 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Örtagårdens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Örtagården placerad i Hallunda, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Örtagården en kapacitet för 130 barn. Vi utökar med 50 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Örtagården kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Örtagården finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

176 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 46 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

177 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 47 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Ametistens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Ametisten placerad i Tumba, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Ametisten en kapacitet för 139 barn. Vi utökar med 41 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Ametisten kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Ametisten finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

178 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 47 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

179 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 48 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Sandstugans förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Sandstugans förskola i Uttran byggs med en kapacitet för 135 barn. Förskolan Sandstugan kommer att byggas som en konceptförskola där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 25 medarbetare, varav 20 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Sandstugan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

180 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 48 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

181 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 49 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Tallens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Tallen med placering i Fittja, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas på plats/tomt som idag träningssärskolan bedriver sin verksamhet på. Träningssärskolan planeras att flytta till en ombyggd del av Fittjaskolan eller annan plats i anslutning till annan skola. Nya Tallen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Tallen finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 mars Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

182 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 49 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

183 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 50 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Falkbergskolan Handläggare: Lokalsamordnare Ackad Barsom Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Miljöinventeringar, fastighetsekonomiska och pedagogiska bedömningar har tidigare visat att det långsiktigt hållbara alternativet gällande Falkbergsskolan, är att endast behålla aula- och matsalsdel och för övrigt bygga en ny grundskola. Nu pågår en utredning om projektet måste omdefinieras ytterligare, då Falkbergsskolan är betydligt mer sliten än vad som först antogs. Under 2016 kommer förvaltningen att återrapportera resultatet från utredningen. Nytt investeringsbelopp uppgår till drygt 220 mkr och kommer att lämnas som budgetförslag i mål och budget. Förslaget innebär att det ska inrymma delar av idéhuset. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av nya Falkbergskolan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2019 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

184 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 50 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Nybyggd skola från grunden behöver nya möbler anpassade till byggnaden. Begagnade möbler kommer att behöva användas om medel för investering inte beslutas. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

185 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 51 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Vårsta förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola i Vårsta, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Nya Vårsta förskola kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 35 medarbetare, varav 30 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av ny förskola i Vårsta finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

186 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 51 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

187 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 52 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Starens förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Staren placerad i Alby, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Staren en kapacitet för 160 barn. Vi utökar med 20 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Staren kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Staren finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter. Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år

188 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 52 2 [2] Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

189 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 53 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Myrans förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Myran placerad i Fittja, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Myran en kapacitet för 144 barn. Vi utökar med 36 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Myran kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Myran finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

190 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 53 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

191 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 54 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Aspens förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Aspen placerad i Norsborg, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Aspen kapacitet för 120 barn. Vi utökar med 60 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Aspen kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Aspen finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

192 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 54 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

193 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 55 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier nya Hallunda skolan Handläggare: Lokalsamordnare Ackad Barsom Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Nya Hallunda skola byggas, då den nuvarande Brunnaskolan är i mycket dålig skick. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av nya Hallunda skola finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter. Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (del- Avskrivnings-

194 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 55 2 [2] och helårseffekt) År1 År 2 tid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges finns det risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

195 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 56 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Rikstens skola nr 2, etapp 1 Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Det ska byggas en till skola för att kunna möta upp befolkningsökningen och etableringen av det relativt nya området Riksten. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av Rikstens skola nr 2 finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

196 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 56 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges finns det risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

197 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 57 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Kungstäppans förskola Handläggare: Mats Lindgren - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Kungstäppan placerad i Tumba, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Kungstäppan kapacitet för 80 barn. Vi utökar med 100 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Kungstäppan kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Kungstäppan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

198 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 57 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

199 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 58 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Slättmalms förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Slättmalm placerad i Vårsta, med en kapacitet för 120 barn, kommer att byggas. Slättmalms förskola kommer att byggas som en konceptförskola så att varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 25 medarbetare, varav 20 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Slättmalm finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

200 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 58 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

201 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 59 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Svalans förskola Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Svalan placerad i Alby, med en kapacitet för 180 barn, kommer att byggas. Idag har Svalan en kapacitet för 171 barn. Vi utökar med 9 platser eftersom förskolan också byggs för framtida Botkyrkabor. Nya Svalan kommer att byggas som en konceptförskola, där varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 45 medarbetare, varav 36 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskolan Svalan finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 dec Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

202 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 59 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Avskrivningstid, år Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

203 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 60 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier nya Borg skolan Handläggare: Ackad Barsom - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Nuvarande Borgskolan rivs och en ny skola 4-parallellig F-6-skola byggs. Motivering till projektet: Då befolkningsprognosen för Hallunda-Norsborg visar att efterfrågan av kommunala grundskoleplatser kommer öka konstant till och med 2024 och att det finns ett behov av organisera om grundskolverksamheten i området samtidigt som vi bygger kostnads- och yteffektiva skolbyggnaderna genom om-och nybyggnation. Borgskolan är i så dålig skick att den måste ersättas med en ny skola. Utifrån miljöinventeringar, fastighetsekonomiska och pedagogiska bedömningar rivs Borgskolan och en ny 4-parallellig F-6-skola byggs med namnet Nya Borgskolan, med plats för 756 elever. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

204 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 60 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Kapitalkostnader Övriga verksamhetskostnader Ja Nej x Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges finns det risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

205 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 61 1 [2] Nämnd: Utbildningsnämnd Projektets namn: Inventarier Rikstens förskola nr 5 Handläggare: Peter Skoog - lokalsamordnare Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) Beskrivning av projektet: Ny förskola Riksten 5 placerad i Riksten-Tullinge, med en kapacitet för 120 barn, kommer att byggas. Riksten förskola kommer att byggas som en konceptförskola, varje barn får tillgång till en lokalyta på ca 10 kvm och en utomhusyta för aktiviteter på ca 35 kvm. Förskolan kommer också att inrymma 30 medarbetare, varav 25 pedagoger. Förskolan kommer att ha eget kök. Investering per barn uppgår till kronor. Motivering till projektet: I och med nybyggnationen av förskola nr.5 i Riksten finns behov av inköp av nya inventarier. Investeringskalkyl År Månad Beräknad driftstart 2020 aug Investeringsutgifter och kostnader redovisas med minustecken (-). Projekt Totalkalkyl Avgifter/ ersättningar* Totalkalkyl *Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, övriga intäkter.

206 Underlag till övriga investeringsprojekt (ej bygginvesteringar) UN i inv Bilaga 61 2 [2] Ekonomiska effekter: Driftkostnadskalkyl (deloch helårseffekt) År1 År 2 Avskrivningstid, år Kapitalkostnader Övriga driftkostnader Avgift/ ersättning* (se ovan) Kan driftkostnader finansieras inom befintlig preliminär budgetram? Ange (x) Ja Nej Kapitalkostnader x Övriga verksamhetskostnader Konsekvenser om nämnden inte medges medel för investeringsprojektet: Om budget för inventarier inte medges kommer begagnade inventarier att användas. Dessa är inte anpassade till de nya lokalerna och kan utgöra en risk för att arbetsskador uppstår hos personalen samt att dessa möbler utgör en fara för barnen som vistas i verksamheten. Det finns även risk att verksamheten köper in nya inventarier på driftmedel.

207 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2016:237 4 Ansökan om medel ur kompetensfonden Förslag till beslut - Utbildningsnämnden beslutar att ansöka om 5 034,6 tkr ur kompetensfonden Sammanfattning Botkyrka kommun har en fond med centrala medel för kompetensutveckling inom kommunens alla verksamheter. Medel ur kompetensfonden söks en gång per år i samband med att beslut fattas om mål och budget. Kompetensfonden är en viktig komponent i nämndens strävan att höja andelen legitimerade förskollärare och lärare. Nämnden föreslås lämna in en ansökan om totalt 5 034,6 tkr. Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande utbildningsnämnden

208 Utbildningsförvaltningen Kvalitetsstöd TJÄNSTESKRIVELSE [2] Dnr UF/2016:237 Referens Klara Olander Mottagare Utbildningsnämnden Ansökan om medel ur kompetensfonden Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att ansöka om 5 034,6 tkr ur kompetensfonden Sammanfattning Botkyrka kommun har en fond med centrala medel för kompetensutveckling inom kommunens alla verksamheter. Medel ur kompetensfonden söks en gång per år i samband med att beslut fattas om mål och budget. Kompetensfonden är en viktig komponent i nämndens strävan att höja andelen legitimerade förskollärare och lärare. Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden lämnar in en ansökan om totalt 5 034,6 tkr avseende följande insatser: Erfarenhetsbaserad utbildning till förskollärare Erfarenhetsbaserad utbildning till grundlärare med inriktning mot fritidshem Lärarlyftet II VAL (Validering och utbildning av tillsvidareanställda lärare, som saknar examen och som endast har 30 högskolepoäng kvar av sin utbildning) Speciallärarutbildning Pedagogiskt ledarskap Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Ann-Christin Hartman Chef Kvalitetsstöd Bilaga Bilaga 1 Ansökan om medel ur kompetensfonden UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post klara.olander@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

209 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Kvalitetsstöd TJÄNSTESKRIVELSE [2] UF/2016: 237

210 1 [5] Kommunledningsförvaltningen Bilaga 12 Referens Klara Olander Ansökan om medel ur kompetensfonden 2017, 5 034, 6 tkr (Dnr UF/2016:237) Namn på ansvarig för ansökan: Klara Olander Enheter/verksamheter som ansöker: Ansökan avser utbildningsförvaltningens samtliga verksamheter: förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Hur många medarbetare och vilken/vilka yrkesgrupper avser ansökan? Antalet medarbetare som ansökan avser är ca 100 stycken. De yrkesgrupper som är aktuella är barnskötare i förskola och fritidshem, lärare utan fullständig examen i grundskola och gymnasieskola, lärare i grundskolan och gymnasieskolan som har legitimation men undervisar i ämnen som de inte är behöriga i, rektorer, samt lärare på grundsärskolan och gymnasiesärskolan som saknar behörighet att undervisa i den skolformen efter legitimationskravets införande Om kompetensen ni vill höja Beskriv inriktningen på insatsen: De flesta av de insatser som utbildningsförvaltningen söker bidrag för är på universitets- och högskolenivå, med såväl erfarenhetsbaserade som traditionella utbildningar. Framför allt vill vi satsa på utbildningar som leder till ökad andel legitimerade förskollärare bland den grupp som idag arbetar som barnskötare i kommunens förskolor, grundskollärare, gymnasielärare och lärare behöriga att undervisa på grundsär och gysär. Nuläge se tabell 1.1 Beskriv er kartläggning av befintlig kompetens och er analys av nuvarande/framtida behov i ett långsiktigt perspektiv. I och med att legitimationskravet träder i kraft även på grund- och gymnasiesärskolan i juli 2018 finns det ett behov av att utbilda de pedagoger som arbetar där, så de blir legitimerade och behöriga att arbeta i de skolformerna. Legitimationslagstiftningen innebär att lärare utan legitimation inte får undervisa eller självständigt sätta betyg i de ämnen de inte är behöriga i. Att inte ha legitimerade lärare är ett hot mot såväl likvärdigheten i kommunens skolor som för rättssäkerheten i betygssättandet. Det är därför av stor vikt att så många som möjligt av våra lärare blir behöriga och att satsningen på kompetenshöjande insatser är långsiktig. Utbildningsförvaltningen använder sig av såväl offentlig statistik, som av verktyget KOLL för att få en bra bild av hur den aktuella kompetensen inom kommunens förskolor och skolor ser ut. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post viktoria.rubin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

211 BOTKYRKA KOMMUN 2 [5] Kommunledningsförvaltningen Beskriv hur utbildningsinsatsen uppfyller ett eller flera målkriterier enligt kompetenfondens riktlinje? Hur är den sammankopplad med verksamhetens mål? Botkyrka kommuns kompetensfond är fortsatt viktig för att möjliggöra behörighetsgivande utbildningar och kompetenshöjande insatser som syftar till att öka kvalitén. Att ha behörig personal i kommunens förskolor och skolor är en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna. Genom fler behöriga pedagoger ökar såväl kvalitén som likvärdigheten. En genomtänkt och långsiktig plan för kompetenshöjande insatser leder sannolikt till att Botkyrka kommun blir en mer attraktiv arbetsgivare, vilket på sikt ger oss bättre förutsättningar i arbetet med att ha en förskola, skola och fritidshem som håller hög kvalitét och är likvärdig. I tabellen nedan återges hur det ser ut med behörigheten i våra verksamheter i dagsläget. Tabell 1.1 Indikator (%) Utfall 2012/13 Utfall 2013/14 Utfall 2014/15 Utfall 2015/16 Riket 2015/16 Andel behöriga förskollärare* Andel behöriga fritidspedagoger** Andel behöriga grundskollärare*** Andel behöriga gymnasielärare*** Andel behöriga speciallärare**** Andel lärare i grundsärskolan med specialpedagogisk utbildning**** Andel lärare i gymnasiesärskolan med specialpedagogisk ,2 3,0 3,6 2,7 5,

212 BOTKYRKA KOMMUN 3 [5] Kommunledningsförvaltningen utbildning**** * T o m 2013/14 årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, från 2014/15 årsarbetare med förskollärarexamen ** årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning *** lärare med pedagogisk högskoleexamen (heltidstjänster) **** lärare med specialpedagogisk högskoleexamen Om insatsen/erna På vilket/vilka sätt planerar ni att genomföra kompetensutvecklingen? Kostnadsredogörelse Erfarenhetsbaserad utbildning till förskollärare Barnskötare med tillsvidareanställning i förskola ges möjlighet att utbilda sig till förskollärare. Utbildningen är på 210 hp. 11 deltagare fortsätter under 2017 studier som de påbörjat tidigare. Ambitionen är, likt förra året, att 10 nya ska kunna påbörja utbildningen under vt-17. Utifrån att förskollärare är ett bristyrke ser vi att det finns anledning att satsa på att utbilda den personal (barnskötare) som vi redan idag har anställd, men som saknar förskollärarlegitimation. Kostnad: 11* = * = Totalt: tkr Erfarenhetsbaserad utbildning till grundlärare med inriktning mot fritidshem Barnskötare på fritidshem ges möjlighet att studera till grundlärare med inriktning mot fritidshem. Utbildningen är på 180 hp. 10 deltagare fortsätter påbörjade studier under Ambitionen är, likt förra året, att 5 nya ska kunna påbörja utbildningen under vt-17. Kostnad: 10* = * = Totalt: tkr Lärarlyftet II Detta är en utbildning som vänder sig till legitimerade lärare som undervisar i ämnen de inte är behöriga att undervisa i. Det är svårt att exakt beräkna hur många lärare som kommer att bli aktuella för denna utbildning då ansökningsdatumen är 15 april och 15 oktober. Det var 13 lärare som läste under vt-16. Hur många som söker i oktober 2016 (kostnad vt 17, ev ht-17) vet vi ännu inte. Vad vi dock kan anta är att det kommer att vara ett större sök-

213 BOTKYRKA KOMMUN 4 [5] Kommunledningsförvaltningen tryck till denna utbildning då den framöver också kommer att innefatta specialpedagogik. Det innebär att man, om man är legitimerad lärare och undervisar i grund- och gysär, kommer kunna läsa in specialpedagogik via denna utbildning och på så sätt skaffa sig behörighet att undervisa i nämnda skolformer. I juli 2018 kommer legitimationskravet träda i kraft också på grund- och gysär, vilket gör att vi kommer att behöva satsa på dessa lärare för att de ska kunna bli behöriga. Av de 13 lärarna som läste vt-16 är det 6 stycken vars utbildningar sträcker sig över De läser sammanlagt 90 hp. Om man ser på hur många som årligen studerat via lärarlyftet II är det troligt att ytterligare 8 kommer att söka till vt-17 och ht-17. Det skulle innebära att det blev ytterligare 240 hp. Utifrån direktiv om att legitimationskravet för grund- och gysär kommer att införas juli 2018 är det sannolikt att det kommer att vara fortsatt söktryck till denna utbildning. Om 5 nya lärare påbörjar studier på Lärarlyftet II skulle det innebära att de under hela 2017 skulle studera sammanlagt 150 hp. Kostnad: 480hp*2000kr = 960 tkr VAL Detta är en utbildning som erbjuder validering och utbildning av tillsvidareanställda lärare som saknar examen och endast har 30 hp kvar på sin utbildning. Under vt-16 har 6 personer läst på VAL och sammanlagt läst 90 hp. Även på denn utbildning är det svårt att säga hur många som kommer att söka, men ett rimligt antagande, utifrån tidigare års siffror, är att vi kommer att ha lika många studerande, alltså 6 st. Över året 2017 skulle det innebära att de sammanlagt skulle läsa 180 hp. Kostnad: 180 hp*2000kr = 360 tkr Speciallärarutbildning Utifrån kravet att man måste vara legitimerad lärare med specialpedagogisk kompetens för att få undervisa på särskolan efter juli 2018 är lärare anställda inom denna skolform en grupp som bör prioriteras i kommande kompetenshöjande satsningar. Skolverket har meddelat att de kommer att finnas möjlighet att söka statsbidrag för utbildning inom specialpedagogik. Huvudmannen kommer ha möjlighet att söka statsbidrag för 70 % av lönekostnaden för lärare som studerar, under förutsättning att man som huvudman betalar ut minst 80 % av lönen. Utifrån Skolverkets statistik och KOLL är antalet lärare som kan bli aktuella för en sådan utbildning ca 10 st. Vi vill söka om medel för att täcka upp de 10 % av lönen som huvudmannen måste betala för att få ta del av statsbidraget. Kostnad: 894,6 tkr (Medianlön PO = % = *15*12 = ) Pedagogiskt ledarskap

214 BOTKYRKA KOMMUN 5 [5] Kommunledningsförvaltningen Kraven på rektors pedagogiska ledarskap skärps enligt Skolverket, och Skolinspektionen pekar på brister i det pedagogiska ledarskapet. Som en del i ett medvetet sätt att rekrytera och behålla de skickliga rektorer som finns i Botkyrka kommunen önskar utbildningsförvaltningen erbjuda kvalitativ utveckling för anställda i ledande position. För att kunna leda lärande och undervisning som ligger i linje med skollag och andra styrdokument samt vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet krävs systematiska utvecklingsmöjligheter främst för förskolechefer, rektorer och biträdande rektorer. Utifrån ovanstående resonemang vill utbildningsförvattningen söka medel för att kunna erbjuda och stödja långsiktig chefsutveckling. Ett troligt antal chefer som kan bli föremål för insatsen är ca 25 stycken årligen. Kostnad: 12000*25 =300 tkr På vilket sätt planerar ni att mäta effekterna av insatserna? Vi planerar att mäta effekterna genom att följa lärartäthet och behörighet/legitimation i förskola, grundskola och gymnasieskola genom KOLL och SCB:s offentliga statistik. På sikt kan man anta att resultaten i skolorna kommer att höjas, men det är inte möjligt att koppla förändrangar i resultat endast till att kompetensen bland personalen ökat, utan det är många faktorer som har inverkan på resultaten. Man kan dock anta att det finns ett starkt samband mellan hög andel behörig personal och goda resultat.

215 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2016:232 Referens Emanuel Ksiazkiewicz Mottagare Utbildningsnämnden 5 Ny skolorganisation i Hallunda/Norsborg Förslag till beslut 1. Grundskoleorganisationen i Hallunda/Norsborg organiseras med en grundskola för årskurs 7-9, och två, eventuellt tre, grundskolor för årskurs F-6, i enlighet med förvaltningens förslag. 2. Grundskolan Karsby International ska vara en funktionell skola under omstruktureringsperioden och behovet av skolan kommer att utredas när de nya byggplanerna för hela bostadsområdet blir mer konkreta. Sammanfattning Utbildningsförvaltningen fick i november 2015 ett beredningsuppdrag att utreda och komma med ett förslag till ny skolorganisation för Hallunda/Norsborg. Utredningen har pågått under vårterminen 2016 och omfattar hela skolområdet utifrån en behovsanalys av antal skolplatser samt en analys av medborgarnas behov i området Hallunda/Norsborg med fokus på ungdomars behov och skolans möjligheter. Idag finns i området tre stycken F-9 skolor, (Hammersta, Karsby International och Brunna) samt en F-6 skola (Borg). Enligt tidigare beslut ska Borgskolan och Brunnaskolan rivas. Dessa skulle sedan ersättas med en skola för årskurs F-9 om ca 900 elever. Den nya utredningen föreslår nu istället att beslutet förändras så att hela skolorganisationen i Hallunda/Norsborg organiseras med en grundskola för årskurs 7-9, och två, eventuellt tre, grundskolor för årskurs F-6. Grundförslaget är att den nya skolorganisationen ska bestå av nya Hallundaskolan (årskurs 7-9), nya Borgsskolan (årskurs F-6) samt Hammerstaskolan (årskurs F-6). Behovet av ytterligare en skola årskurs F-6 (Karsby) behöver utredas när de nya byggplanerna för hela bostadsområdet blir mer konkreta. Förslaget innebär att elever och personal i Karsby International, Brunnaskolan och Hammerstaskolan flyttar över sin högstadieverksamhet till nya Hallundaskolan när den är på plats. Skolorganisationen skulle tidigast kunna stå klar 2023.

216 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2014:23 Motivering I skolan läggs grunden för resten av våra liv. Forskning visar på att de elever som avslutar grundskolan med behörighet till gymnasiet, drastiskt minskar risken för att hamna i utanförskap under resten av livet. Genom att satsa på våra elever satsar vi alltså inte bara på individer utan vi lägger också grunden för långsiktiga samhällsvinster. Skolan ska vara jämlik där inga elever lämnas efter eller hålls tillbaka. Vi vill därför skapa en ny skolorganisation i Hallunda/Norsborg som ger alla elever en skola att vara stolta över och som ger dem en lugn, trygg och modern arbetsplats. Vår målsättning med detta beslut är att 2023 ska alla elever i Hallunda/Norsborg ha en ny- eller nyrenoverad skola att gå till. På så sätt stärker vi likvärdigheten och säkerställer våra barn och ungas arbetsmiljö. Attraktiva skolor är ett lyft för hela området. Genom att skapa en ny skolorganisation och samla hela högstadiet, så hoppas vi öka skolornas attraktivitet och göra skolorna till dragplåster i hela samhällsutvecklingen för Hallunda/Norsborg. Samtidigt vill vi skapa än bättre förutsättningar för elever i Hallunda/Norsborg att kunna ta steget från grundskolan till gymnasiet. En ny gemensam årskurs 7-9 skola gör att vi kan samla kompetens och förbättra lärarnas, och på så sätt även elevernas, förutsättningar att bedriva god verksamhet. Det ger ökat resultatfokus och måluppfyllelse. Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande Utbildningsnämnden

217 Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] UF/2016:232 Referens Susanne Englund Dejan Smiljanic Mottagare Utbildningsnämnden Ny skolorganisation i Hallunda/Norsborg Förslag till beslut 1. Grundskoleorganisationen i Hallunda/Norsborg organiseras med en grundskola för årskurs 7-9, och två, eventuellt tre, grundskolor för årskurs F-6, i enlighet med förvaltningens förslag. 2. Grundskolan Karsby International ska vara en funktionell skola under omstruktureringsperioden och behovet av skolan kommer att utredas när de nya byggplanerna för hela bostadsområdet blir mer konkreta. Bakgrund Utbildningsförvaltningen fick i november 2015 ett beredningsuppdrag att utreda och komma med ett förslag till ny skolorganisation för Hallunda/Norsborg. Utredningen har pågått under vårterminen 2016 och omfattar hela skolområdet utifrån en behovsanalys av antal skolplatser samt en analys av medborgarnas behov i området Hallunda/Norsborg med fokus på ungdomars behov och skolans möjligheter. I analysen har frågor problematiserats gällande skolans plats i samhällsutvecklingen och de möjligheter som finns om skolan i högre grad blir en del av samhällsbygget. Utredningen påvisar även behovet av samverkan med alla som finns runt barn och ungdomar i området och möjligheterna som ges för elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasieskolan kan inte nog poängteras. Förslag Idag finns i området tre stycken F-9 skolor, (Hammersta, Karsby International och Brunna) samt en F-6 skola (Borg). Enligt tidigare beslut ska Borgskolan och Brunnaskolan rivas. Dessa skulle sedan ersättas med en skola för årskurs F-9 om ca 900 elever. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun Direkt E-post susanne.englund@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

218 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] Förvaltningen föreslår nu istället att beslutet förändras så att hela skolorganisationen i Hallunda/Norsborg organiseras med en grundskola för årskurs 7-9, och två, eventuellt tre, grundskolor för årskurs F-6. Grundförslaget är att den nya skolorganisationen ska bestå av nya Hallundaskolan (årskurs 7-9), nya Borgsskolan (årskurs F-6) samt Hammerstaskolan (årskurs F-6). Behovet av ytterligare en skola årskurs F-6 (Karsby) behöver utredas när de nya byggplanerna för hela bostadsområdet blir mer konkreta. Förslaget innebär att elever och personal i Karsby International, Brunnaskolan och Hammerstaskolan flyttar över sin högstadieverksamhet till nya Hallundaskolan när den är på plats. Skolorganisationen skulle tidigast kunna stå klar Syftet med det nya förslaget är att ge alla elever i Hallunda/Norsborg likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. I och med förslaget får både elever och personal från och med år 2023 en bättre studiemiljö i moderna nya lokaler. Skolornas kapacitet blir, utifrån den befolkningsprognos vi har idag: Nya Hallundaskolan 567 elever 7 paralleller 7-9 Nya Borgskolan 756 elever 4 paralleller F-6 Hammerstaskolan 567 elever 3 paralleller F-6 Detta förslag säkerställer till skillnad från det tidigare förslaget att alla elever i Hallunda/Norsborg, med start ca år 2023, får gå i en helt nybyggd eller nyrenoverad skola. Förslaget möjliggör att skolorna i hela Hallunda/Norsborg bli mer attraktiva för både elever och personal samt kommer bidra till att lyfta områdets attraktivitet.

219 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] Nuläge gällande lokaler Lokalerna på Brunna- och Borgskolan är byggda på 60-/70 talet och har under lång tid eftersatts beträffande underhåll vilket har påverkat lokalernas livslängd. Lokalerna är ytineffektiva, mycket slitna och dyra i drift. Som ett exempel är elevkapaciteten på skolorna begränsad till följd av den undermånliga ventilationen vilket bidrar till lokalernas ytineffektivitet. Karsby International är än mer ytineffektiv då större delen av skolan består av korridorer som inte går att använda till undervisning. Skolan är dessutom belägen nära ett centrum vilket generellt har negativ inverkan på en skolas verksamhet. Driftskostnaderna är högre i äldre skolor med eftersatt underhåll samtidigt som lokalerna årligen drabbas av större skador, till exempel översvämning. Lokalerna kostar mer och mer vilket tar utrymme från budget som istället skulle kunna användas i undervisning. Skolornas lokalskick kan delvis ha bidragit till att fler elever söker sig från området än i andra delar av Botkyrka. Nya skolor skulle bli moderna, yteffektiva, driftssnåla och driftsekonomiska på helt annat sätt jämfört med de befintliga skolorna i området. Med tanke på detta föreslås även att Hammerstaskolan genomgår en modernisering och på en gång anpassas till flera elever. Nuläge gällande skolornas resultat Betygsresultat Meritvärdet, behörighet till gymnasiet samt betyg i alla ämnen för skolorna i området går att läsa i tabellen nedan. Resultaten har gått ner från året innan och ligger generellt under snittet i Botkyrka. Skola Vt15 Vt16 Behörighet gymn. Betyg i alla ämnen Hammerstaskolan ,8% 61,9% Karsby International ,5% 39,6% Brunnaskolan ,8% 77,6% Genomsnitt ,0% 59,7% Botkyrka ,6% 66,2%

220 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] Resultat från elevenkät I tabellen går att läsa några frågor från elevenkäten i årskurs 3-9 genomförd i mars 2016, gällande trygghet, trivsel och skolans betydelse för framtiden. För en lättare jämförelse redovisas inte Borgskolans resultat eftersom den skolan endast har årskurs F-6. Index är mellan 1-5. Nöjdhetensindex är mellan Skola Trivsel Trygghet Skolarbetet känns viktigt Nöjdhet Hammerstaskolan 3,24 3,21 3,62 54 Karsby International 3,3 3,23 3,63 63 Brunnaskolan 3,4 3,36 3,67 56 Genomsnitt 3,31 3,26 3,64 57,7 Botkyrka 3,39 3,39 3,6 63 Även dessa siffror visar att skolorna i området generellt ligger under snittet i Botkyrka. Det finns dock ingen skillnad för dessa skolor jämfört med Botkyrka vad gäller att eleverna i området upplever skolarbetet som viktigt. Ekonomiska resultat Skola Hammerstaskolan Karsby International Brunnaskolan Borgsskolan Som framgår av tabellen var det endast Borgskolan, som är en F-6 skola, som har lyckats åstadkomma ett positivt ekonomiskt resultat två senaste åren. Förutsättningar för en tjänstefördelning i relation till legitimationslagstiftningen Nästa tabell exemplifierar konsekvenserna i ett tjänsteunderlag för ett antal ämnen. Exemplet visar hur förutsättningarna för att organisera en skola är avhängit antal klasser. Tabellen visar vad eleverna ska ha i undervisningstimmar per vecka samt hur det påverkar antalet tjänster. En heltidstjänst för en lärare brukar vara ca 18 timmar per vecka i undervisningstid.

221 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] Ex. Ämne årskurs parallell 7-parallell Tjänst Andel 3-parallell Andel 7-paralell Historia/Geografi ,83 tjänst 1.95 tjänst Biologi/kemi 16,5 38,5 18 0,92 tjänst 2,14 tjänst Idrott ,83 tjänst 1,95 tjänst Exemplen visar att en 3-parallellig skola inte ger fullt tjänsteunderlag för en hel lärartjänst. En 7-parallellig skola ger i dessa ämnen två tjänster samt att lärarna får en ämneskollega. Legitimationslagstiftningen gör att en lärare inte får undervisa i ämnen som läraren inte är behörig i. Detta får till följd att det är mycket svårt att göra en tjänstefördelning om inte lärarna är behöriga i ett flertal ämnen. Betydelsen av att ha en ämneskollega kan inte nog betonas. Det ökar möjligheten till kollegialt arbete och likvärdighet i bedömning. Att ha en ämneskollega ökar lärares kompetens genom att man både formellt och informellt alltid har en kollega att samtala med och lära tillsammans med. En ämneskollega minskar också arbetsbelastningen, lärarna kan till exempel planera var sitt avsnitt i ett område. Rekryteringar torde också underlättas eftersom kollega gärna söker kollega. Vad har betydelse för skolutveckling och elevers resultat? Det vi vet idag är att en rektors möjligheter till ett tydligt och klokt ledarskap har avgörande betydelse för en skolas resultat och utveckling. De förutsättningar vi ger våra skolledare har därmed stor betydelse för elevernas resultat. Våra rektorer behöver de allra bästa förutsättningarna för att kunna organisera och leda utvecklingen på bästa sätt för eleverna, särskilt i ett område som Hallunda/Norsborg som har många utmaningar att hantera. Bo Vinnerljungs studier visar tydligt att den starkaste faktorn för att inte hamna i utanförskap i samhället är att gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det är därmed högt prioriterat att ge våra skolledare de bästa förutsättningarna för att kunna organisera och leda våra skolor så att eleverna går ut grundskolan med denna behörighet.

222 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] OECD-rapporten Den senaste OECD-rapporten som nyligen överlämnades till Skolverket beskriver ett antal rekommendationer för att förbättra resultaten i våra skolor. Rapporten slår fast att utbildning är ett prioriterat område men att det i Sverige saknas en stark strategi. Rapporten har tre rekommendationer med förslag på åtgärder och kortfattat handlar dessa om: att stödja likvärdighet mellan skolor, att långsiktigt arbeta för en ökad kvalitet på undervisningen, att stärka styrningen av skolan genom att definiera ett fåtal tydliga prioriteringar samt stärka och stötta skolornas egna identifierade utvecklingsområden, dvs. utgå ifrån de enskilda skolorna och inte i för hög utsträckning styra uppifrån utan utgå ifrån skolornas specifika behov. Michael Fullan, skolforskare från Kanada, lyfter starkt betydelsen av nätverk både inom och mellan skolor. Han menar att vi lever i en tid när undervisningen måste förändras helt utifrån den digitala värld vi lever i. Betydelsen av kollegiala nätverk för både skolledare och lärare är det absolut viktigaste för att utveckling ska ske att lära tillsammans, av och med varandra är nödvändigt i dagens skola. Elever och lärare lär tillsammans, lärare och rektorer lär tillsammans, rektorer och skolchefer lär tillsammans osv. Fullan betonar även nödvändigheten av ett ledarskap från mitten. Dvs. att utgångspunkten alltid måste vara enskilda skolors behov. En skola för årskurs 7-9 i Hallunda/Norsborg med fokus på kunskap och bildning, likvärdighet och nya möjligheter Skolans betydelse för medborgarna i Hallunda/Norsborg har utifrån ovanstående resonemang stor betydelse för hela områdets utveckling. Att bryta utanförskap och ge ungdomar ett hopp om en bra framtid är av största betydelse för områdets framtid. Möjligheten finns om vi ger skolledare och lärare förutsättningar för att kunna arbeta med elevernas lärande på bästa sätt. Ungdomar vill lyckas med skolan och vi behöver ge dem alla möjligheter till det. Elever vill vara stolta över sin skola precis som lärare och skolledare vill. En ny sju-parallellig högstadieskola i Hallunda/Norsborg skulle avsevärt förbättra möjligheterna till en likvärdig utbildning för eleverna. Det ger också en mycket tydlig signal till ungdomarna att vi vill satsa på dem och ge dem en riktigt bra chans att lyckas i skolan och i livet.

223 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [7] I området behövs en trygg skola för de äldre eleverna som man kan vara stolt över med fokus på kunskap och bildning. En skola där det råder ordning och reda, likvärdighet och där det finns stöd och hjälp och ett helhetstänk i samverkan med både fritiden, socialtjänsten och vid behov även polisen, för att skapa trygghet och fokus på skolarbetet. En högstadieskola blir dessutom attraktiv för lärare att söka till, här kommer det att finnas ämneskollegor och därmed större möjligheter att utvecklas som lärare. Samma förhållande gäller givetvis för F-6-skolorna. Det blir med färre åldrar i skolorna bättre förutsättningar för rektorerna att arbeta med likvärdigheten och måluppfyllelsen. Betydelsen och behovet av samverkan En högstadieskola med längre avstånd till centrumverksamhet, minskade möjligheter att rekrytera yngre elever till lockelser utanför skolan samt ett genomtänkt samarbete med fritiden skulle definitivt ge ungdomarna i området hjälp att fokusera på skolan och framtiden. Ungdomar i högstadieåldern vill generellt gå på en större skola med många kamrater. Utmaningen blir att skapa den trygghet som krävs och till det behövs samverkan med både kultur- och fritid, socialtjänst samt polisen. Om en sådan samverkan kommer till stånd finns inga hinder för att en högstadieskola skulle kunna bli det som vänder den negativa bilden av Hallunda/Norsborg och ge medborgarna den framtid som de, liksom alla i samhället, är värda. Kostnader Nybyggnation av de två skolorna har beräknats och tagits upp i utbildningsförvaltningens förslag till investeringsbudget, mål och budget I investeringsbudget beräknas nybyggnation av nya Hallundaskolan uppgå till ca 236,2 mkr medan nya Borgskolan beräknas kosta 333,9 mkr. I samma dokument avsätts projekteringsmedel på 1 mkr för att noggrant beräkna investeringsbehovet för Hammerstaskolan. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Susanne Englund Verksamhetschef grundskola

224 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2016:194 6 Svar på revisionsrapport om det kommunala aktivitetsansvaret Förslag till beslut - Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 25 augusti 2016, som sitt yttrande över revisionsrapporten Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan. Sammanfattning På uppdrag av kommunens revisorer har PwC under våren 2016 genomfört en granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar (KAA) och kommit med rekommendationer. Vid beredning av överflytt av ansvaret för KAA från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (UF2016:218) har bland annat en riskanalys gjorts som beaktar PwC:s rekommendationer. Som ett led i att utveckla verksamheten samt tydliggöra ansvar, mandat och operativ verksamhet ser båda nämnderna förtjänster av att ansvar och utförardel finns under samma nämnd. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer gemensamt att arbeta fram överenskommelser och arbetsrutiner för samarbetet där roller och ansvarsfördelning tydliggörs. Utvecklingen av verksamheten från informationsansvar till aktivitetsansvar har lett till ett ökat behov av insatser och resurser, som fortsatt behöver utvecklas för att leva upp till lagstiftning och uppsatta mål. Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande utbildningsnämnden

225 Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016:194 Referens Anna Widing Niemelä Mottagare Utbildningsnämnden Svar på revisionsrapport om det kommunala aktivitetsansvaret Förslag till beslut Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 25 augusti 2016, som sitt yttrande över revisionsrapporten Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan. Sammanfattning På uppdrag av kommunens revisorer har PwC under våren 2016 genomfört en granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar (KAA) och kommit med rekommendationer som besvaras nedan. Vid beredning av överflytt av ansvaret för KAA från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden (UF2016:218) har bland annat en riskanalys gjorts som beaktar PwC:s rekommendationer och som ingår i sin helhet i slutet av denna tjänsteskrivelse. Som ett led i att utveckla verksamheten samt tydliggöra ansvar, mandat och operativ verksamhet ser båda nämnderna förtjänster av att ansvar och utförardel finns under samma nämnd. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer gemensamt att arbeta fram överenskommelser och arbetsrutiner för samarbetet där roller och ansvarsfördelning tydliggörs. Utvecklingen av verksamheten från informationsansvar till aktivitetsansvar har lett till ett ökat behov av insatser och resurser, som fortsatt behöver utvecklas för att leva upp till lagstiftning och uppsatta mål. Bakgrund På uppdrag av kommunens revisorer har PwC under våren 2016 genomfört en granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar (KAA). I granskningen framkommer att utbildningsnämnden inte fullt ut har ett ändamålsenligt system för arbetet med aktivitetsansvaret, som överensstämmer med gällande regelverk. Bedömningen grundar sig på verifiering av de fyra kon-

226 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016:194 trollområdena som ligger till grund för granskningen; organisation och verksamhet, styrning och utvärdering, arbetsprocess och dokumentation. Utifrån granskningen lämnas följande rekommendationer: Upprätta en uppdragsbeskrivning för kommunens aktivitetsansvar (KAA), som beskriver roller och ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna. Utveckla målstyrningen, inklusive uppföljningar och utvärderingar, kring KAA. Analysera vilka behov som finns inom KAA-teamet och utifrån dessa ta fram en prioriteringslista över vilka åtgärder som behöver vidtas. Ta fram riktlinjer för arbetet med KAA, för att få underlag för att optimera rutiner och arbetssätt samt minska sårbarheten. Säkerställ att det finns ett ändamålsenligt digitalt system som handläggarna kan dokumentera i samt upprätta riktlinjer avseende vad som ska dokumenteras. Det kommunala informationsansvaret övergick i ett kommunalt aktivitetsansvar Det innebär dels ett ökat dokumentations- och rapporteringskrav, dels en utökad målgrupp och dels ett ökat ansvar för att erbjuda och bedriva aktiviter för målgruppen. Enligt Skollagen (29 kap. 9 ) är kommunerna skyldiga att följa upp de ungdomar i åldern år som inte går i gymnasieskolan och erbjuda dem åtgärder. Utbildningsnämnden är ansvarig för verksamheten och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden utför det operativa arbetet. Utbildningsnämnden har tillsammans med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden även ett ärende för överflytt av ansvar av det kommunala aktivitetsansvaret. Ansvaret föreslås övergå från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, där det operativa utförandet av verksamheten bedrivs. Beredningen av överflytt av ansvaret har föranletts av att arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsförvaltningen under 2015 sammanställt erfarenheter av verksamheten som under 2016 utgjort grund i en riskanalys för överflytt

227 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016:194 av ansvaret samt beräknat kostnader för konsekvenser av ändrat uppdrag (UF/2016:218). Riskanalysen har även beaktat PwC:s granskning och som ingår i sin helhet i slutet av denna tjänsteskrivelse. Åtgärder utifrån granskningen Nämndernas gemensamma syn på granskningens rekommendationer samt vilka åtgärder som kommer vidtas redovisas nedan. Upprätta en uppdragsbeskrivning för kommunens aktivitetsansvar (KAA), som beskriver roller och ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna. Som ett led i att utveckla verksamheten samt tydliggöra ansvar, mandat och operativ verksamhet ser båda nämnderna förtjänster av att ansvar och utförardel finns under samma nämnd. Den riskanalys som är gjord beaktar även de risker som finns med en överflytt. Inte minst med avseende på lagstiftarens intention att bidra till att ungdomen återupptar eller påbörjar studier. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer gemensamt att arbeta fram arbetsrutiner och överenskommelser för samarbetet där roller och ansvarsfördelning tydliggörs. Detta säkerställs även genom åtagande i Mål och budget Utveckla målstyrningen, inklusive uppföljningar och utvärderingar, kring KAA. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har arbetat om målstyrningen inför 2017, där målen sätter fokus på resultat kopplat till antalet ungdomar inom aktivitetsansvaret med en aktiv insats samt andelen av dessa som återgår/påbörjar studier. Målstyrning följer också upp andel vidare till arbete eller studier efter 6 månader. Dessa resultat kommer att analyseras i delårsrapporter och årsuppföljning. Utbildningsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har uppmärksammat det ökade statliga kraven på dokumentation och statistikuppföljning. För att leva upp till det inkluderas åtgärder i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens äskande för 2017 om ramökning.

228 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016:194 Analysera vilka behov som finns inom KAA-teamet och utifrån dessa ta fram en prioriteringslista över vilka åtgärder som behöver vidtas. Behoven har analyserats i och med den riskanalys som tagits fram. I riskanalysen framkommer även åtgärder för att minimera riskerna. Riskanalysen hanteras inom verksamheterna och i samverkan mellan förvaltningarna. Utvecklingen av verksamheten från informationsansvar till aktivitetsansvar har lett till ett ökat behov av insatser och resurser. För att leva upp till ansvaret har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden utökat uppsökande och kommunikativa insatser för att nå målgruppen och motivera till medverkan, ökat individanpassade insatser och förstärkt arbetet med administration för dokumentation och statistikuppgifter samt analys av dessa. Arbetet behöver fortsatt utvecklas. Målgruppen har stora behov av samordnade insatser för att skapa förutsättningar att klara av studier och arbete. Verksamheten har identifierat att fler insatser behövs för att lyckas, såsom motivationshöjande insatser, uppdragsutbildningar, stöd före, under och efter en praktikplats och/eller studier, studie- och yrkesvägledning samt ett ökat kurativt stöd för social och psykosocial problematik. Ta fram riktlinjer för arbetet med KAA, för att få underlag för att optimera rutiner och arbetssätt samt minska sårbarheten. I det fortsatta arbetet med riskanalysen kommer även beskrivningar av rutiner och arbetssätt tas fram, vilket underlättar för nya medarbetare att sätta sig in i arbetet och skapar kontinuitet i samarbetet med andra förvaltningar och för individen. Det ska också säkerställas att överenskommen dokumentation följs.

229 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016:194 Säkerställ att det finns ett ändamålsenligt digitalt system som handläggarna kan dokumentera i samt upprätta riktlinjer avseende vad som ska dokumenteras. Handläggarna på arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen använder idag två digitala system, dels UEDB för uppgifter om de personer som inte har skolplacering och dels Accorda för registrering av ungdomar med insatser inom kommunens aktivitetsansvar. Accorda kommer fortsatt att utvecklas för att underlätta en adekvat dokumentation. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anna Widing Niemelä Verksamhetschef gymnasieskolan Bilagor Bilaga 1 Riskanalys Bilaga 2 Revisionsrapport om kommunens aktivitetsansvar för ungdomar (KAA) Expedieras till Kommunens revisorer

230 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016:194 Bilaga 1 RISKANALYS kommunens aktivitetsansvar för ungdomar Observation Åtgärd Sannolikhet Konsekvens 1 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (Avux) har inte tillgång till grundläggande information om eleven som dokumenteras på skolan. Ca 55 % av eleverna går på skolor i andra kommuner eller på friskolor. Överenskommelse och rutiner om dokumentation med Utbildningsförvaltningen (UF) som gäller för Botkyrkas gymnasieskolor tas fram. Ta fram och skicka information och rutiner till skolor i andra kommuner och fristående skolor Förbättra samverkan mellan UF och Avux innan/när elever hoppar av. Avux har många gånger inte tillgång till handlingsplan/åtgärdsplan när en elev hoppar av. 3 Avux saknar den skolkompetens som UF besitter och som underlättar informationsflödet mellan studieoch yrkesvägledare och eleven. Uppdraget är att eleverna i första hand ska motiveras tillbaka till utbildning. 4 Ansvarsfördelning mellan UF och Avux och Socialförvaltningen är inte tillräckligt tydlig för att skapa effektiva arbetsformer och bäst lämpat stöd till individen. Överenskommelse mellan UF och Avux med rutiner för samarbete för att minska avhoppen från gymnasieskolan tas fram. Ökad samverkan med andra skolor utanför kommunen. Överenskommelse mellan Avux och UF tas fram. Kompetensutveckling av personal. Överenskommelse som beskriver ansvar, mandat, uppdrag och samarbetsformer tas fram

231 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016:194 5 Avux når inte alla de åringar som inte har skolplacering i den utsträckning som krävs för att leva upp till aktivitetsansvaret, om att ha kunskap om vad alla individer utan skolplacering gör och erbjuda dem en insats. 6 Många inom aktivitetsansvaret är inte behöriga till gymnasieskolan. Eleverna ska i första hand återgå till (gymnasie) skolan. De har möjlighet att delta i Sfiundervisning eller studera på folkhögskola. Vuxenutbildning har en åldersgräns på 20 år (undantag görs i första hand för 19 åringar). 7 Avux saknar elevhälsa med tillgång till skolsköterska och skolkurator som elever på grund- och gymnasieskola har tillgång till. En kurator behövs för att ge ett adekvat stöd till ungdomarna. Bedriva uppsökande verksamhet i samarbete med andra aktörer främst inom grund- och gymnasieskola, mötesplatser för unga vuxna samt socialtjänstens förebyggande arbete och paraplyteamet. Nuvarande resurser behöver samordnas och renodlas mellan verksamheterna för att tydligöra för medborgaren vilket stöd man kan få. Upparbeta samarbetet med gymnasieskolor för att underlätta återgång i studier. Tydlig information om regelverk förmedlas både till individen och till samarbetspartners. Genom samarbete mellan Avux och UF ta fram en lösning för tillgång till kurator/elevhälsa. Ett alternativ är att Avux har en egen kurator eller ge eleverna tillgång till elevhälsa genom överenskommelse med UF

232 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016:194 8 Elever med sociala eller psykiska problem behöver annat stöd som ligger utanför Avux befintliga kompetens. Flera inom aktivitetsansvaret har lämnat skolan på grund av problematik som kräver psykosocialt stöd för att individen ska lyckas. 9 Andelen nyanlända personer inom aktivitetsansvaret ökar. Främst de som inte genomgått grundskola i Sverige. Dessa har ofta språksvårigheter som gjort att de hoppat av skolan. 10 Avux har ingen uppbyggd relation till målsman/förälder såsom grundoch gymnasieskolan har. Det finns en informationsskyldighet som behöver beaktas. 11 Det finns svårigheter med att finna en lämplig praktikplats för ungdomarna, på grund av deras förutsättningar att klara av en praktik. Utveckla ett kurativt stöd (se ovan). Kompetensutveckling av personal som möter målgruppen. Ökad samverkan med paraplyteamet inom socialtjänsten. Samarbete mellan Avux och UF för att fånga upp eleverna tidigt. Ungdomarna har möjligheten att ta del av Sfiundervisning som ett alternativ till gymnasieskola. Använda trepartsamtal mellan handläggare, förälder och individen. Kompetensutveckling för personal om gällande regelverk för minderåriga. Ge rätt stöd innan, under och efter praktikperioden, både till ungdomen och till arbetsplatsen. Kompetensutveckling för personal inom metoden Supported employment

233 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [9] Dnr UF/2016: Eleverna som hoppar av skolan har svårt att studera i vanlig skolmiljö. Motiverande insatser och kompletterande former för lärande saknas idag. 13 Samarbete och samverkan med andra aktörer är inte tillräckligt utvecklad. 14 Avux saknar information om utbildning för elever med särskild placering. 15 Saknas information om insatser/utbildning kring särskoleelever samt kompetens kring att stödja målgruppen. 16 Juridiska, administrativa och ekonomiska begränsningar för ungdomar att få ersättning, bland annat för SL-kort, mat samt möjlighet till CSN-bidrag. 17 Kostnader för elevregistret UEDB/modul KAA samt finansiering och systemansvar som idag finns hos UF. Skapa motiverande aktiviteter, gruppaktiviteter som ger förutsättningar att återgå till studier. Komplettera med aktiviteter/studieförberedande insatser under terminen (sen hösttermin och vårtermin), när intagning till gymnasieskolan är avslutad. Samarbete med Folkhögskolans (förberedande) kurser. Utarbeta samverkansformer med i första hand Arbetsförmedlingen (AF). Fortlöpande samarbete mellan Avux och UF kring information om möjligheter till särskild placering. Kompetensutveckling av personal. Utreda ansvaret och de juridiska hindren för elever som inte är inskrivna i gymnasieskolan och hur ersättning kan ordnas på annat sätt. Skapa rutin tillsammans med AF för att direkt skriva in individen hos AF. Utred ansvar och finansiering mellan UF och AVUX

234 Revisionsrapport Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Botkyrka kommun Adrian Göransson Maj 2016

235 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Revisionsfråga, revisionskriterier och kontrollmål Metod och avgränsning Förkortningar och begrepp Läshänvisning Formella utgångspunkter Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) Organisation och verksamhet Kommentarer Styrning och uppföljning Kommentarer Arbetsprocess Kommentarer Aktgranskning Kommentarer Bedömningar Revisionell bedömning Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Maj Botkyrka kommun PwC

236 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka har PwC granskat hur kommunen fullgör sitt aktivitetsansvar. Syftet med granskningen har varit att på ett övergripande plan bedöma aktivitetsansvaret utifrån aspekterna organisation & verksamhet, styrning & utvärdering, arbetsprocess och dokumentation. Granskningens revisionsfråga har varit: Har Utbildningsnämnden ett ändamålsenligt system för arbetet med aktivitetsansvaret, som överensstämmer med gällande regelverk? Efter genomförd revision och genomgång av granskningens samtliga kontrollmål gör vi bedömningen att Utbildningsnämnden inte fullt ut har ett ändamålsenligt system för arbetet med aktivitetsansvaret, som överensstämmer med gällande regelverk. Iakttagelser och rekommendationer 1. Organisation och verksamhet Granskningen har visat att det pågår en diskussion i Botkyrka kommun avseende huruvida det politiska ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ska flyttas över från Utbildningsnämnden till Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, vars verksamhet redan operativt ansvarar för arbetet. Vare sig en överflyttning av ansvaret kommer ske eller ej är ett väl fungerande samarbete mellan nämnderna en förutsättning för att arbetet med KAA ska vara framgångsrikt. Vår granskning har visat att roller och ansvarsfördelningen mellan nämndernas verksamheter i vissa avseenden upplevs som otydlig. Med anledning av detta bör Utbildningsnämnden i samverkan med Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden säkerställa att det upprättas en uppdragsbeskrivning för KAA. Uppdragsbeskrivningen bör beskriva roller och ansvarsfördelningen mellan Utbildningsförvaltningen och AVUX avseende KAA. Syftet med uppdragsbeskrivningen bör också vara att ge en samlad bild av arbetet med KAA samt fungera som ett stöd för planeringen, styrningen, ledningen och uppföljningen av KAA. Vi har i granskningen noterat att Utbildningsnämndens reglemente inte reviderats utifrån de nya bestämmelserna i skollagen och att aktivitetsansvaret fortfarande benämns som informationsansvar och/eller uppföljningsansvar. 2. Styrning och utvärdering Vår granskning har visat att det har upprättats mål (både SMARTA-mål och mål som till sin karaktär mer är aktiviteter) för Jobbcenters och KAA-teamets arbete med KAA. Vi anser dock att målstyrningen kan vidareutvecklas och att fler SMARTA-mål för arbetet kan tas fram. Vidare anser vi att mer genomgripande utvärderingar och analyser av måluppfyllelsen/insatserna på ett tillförlitligare sätt skulle säkerställa att arbetet med aktivitetsansvaret fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Exempelvis skulle uppföljningarna/utvärderingarna kunna innehålla en analys av ambitioner kontra resurser och tydligare förklaringar till varför vissa mål och syften med insatserna inte uppnås. 3. Arbetsprocess Vi kan utifrån vår granskning fastslå att det bedrivs ett systematiskt arbete avseende de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Utifrån intervjuerna kan vi dock konstatera att det finns en utvecklingspotential när det gäller arbetet med aktivitetsansvaret. Det finns en stor medvetenhet inom Jobbcenter beträffande vilka utvecklingsområden som finns i verksamheten. Bristande resurser uppges dock begränsa möjligheterna till att utveckla dessa områden. Vi rekommenderar Utbildningsnämnden att i samverkan med Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden analysera vilka behov som finns i KAA-teamet och utifrån dessa ta fram en prioriteringslista på vilka åtgärder som behöver vidtas. Vidare rekommenderar vi att det tas fram riktlinjer för arbetet med KAA. Bland annat för att få underlag för att kunna optimera rutiner och arbetssätt samt minska sårbarheten i KAA-teamet. Maj Botkyrka kommun PwC

237 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Av intervjuerna framgår det att det på ett övergripande plan finns ett fungerande samarbete avseende KAA, såväl internt inom kommunen som externt med andra myndigheter (Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) och organisationer. 4. Dokumentation Utifrån vår aktgranskning kan vi fastslå att Utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställt att bestämmelserna i SKOLFS 2015:62 avseende dokumentation följs. Vår granskning har visat att dokumentationen i vissa fall saknar utförliga beskrivningar/analyser av ungdomens behov, uppgifter om individuell planering och mål samt uppföljning och utvärdering av insatserna. Nämnden bör med anledning av detta i samverkan med Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden se över arbetsrutinerna och säkerställa att det finns ett ändamålsenligt digitalt system som handläggarna kan dokumentera informationen i samt upprätta riktlinjer avseende vad som ska dokumenteras. Maj Botkyrka kommun PwC

238 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2015 skärptes skollagen avseende ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt, men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Detta ansvar benämns numera i skollagen som kommunernas aktivitetsansvar (innan år 2015 kallades det för informationsansvar). Tanken är att begreppet aktivitetsansvar ska förtydliga att kommunen har ett ansvar för att ha en aktiv relation med de ungdomar som omfattas av lagen. Av Skollagens (2010:800) 29 kap. 9 framgår det bland annat följande avseende hemkommunens aktivitetsansvar för ungdomar: Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt andra och tredje styckena. Lag (2014:1002). De förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun har utifrån sin riskanalys beslutat att genomföra en granskning avseende hur kommunen fullgör sitt aktivitetsansvar. Syftet med granskningen är att på ett övergripande plan bedöma aktivitetsansvaret utifrån aspekterna organisation & verksamhet, styrning & utvärdering, arbetsprocess och dokumentation. 1.2 Revisionsfråga, revisionskriterier och kontrollmål Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Har Utbildningsnämnden ett ändamålsenligt system för arbetet med aktivitetsansvaret, som överensstämmer med gällande regelverk? Revisionskriterier Revisionskriterier avser de bedömningsgrunder som bildar revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Den här granskningen utgår från följande revisionskriterier: Skollagen (2010:800) och Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62). Se vidare i avsnitt 2.1 för en mer detaljerad redogörelse för revisionskriterierna. Kontrollmål Ändamålsenligheten bedöms utifrån följande kontrollmål: Aktivitetsansvarets organisatoriska placering och kontakten med gymnasieskolorna inklusive kunskap om målgruppen Aktuell och politisk fastställd handlingsplan för arbetet med målgruppen Rutiner för samverkan med socialtjänst och externa aktörer (t ex Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) samt hantering av sekretess uppgifter m m Genomförda insatser inom området och effekterna av dessa Åtgärder utifrån lagändring avseende det kommunala aktivitetsansvaret. Maj Botkyrka kommun PwC

239 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan 1.3 Metod och avgränsning Granskningen avser verksamhetsåret 2016 och fokuserar på Utbildningsnämndens ansvar avseende aktivitetsansvaret. Eftersom det operativa ansvaret för aktivitetsansvaret ligger inom Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har intervjuer också genomförts med ansvariga tjänstemän inom förvaltningen och analys har skett av förvaltningens styrdokument. Granskningen har inriktats mot att översiktligt analysera aktivitetsansvarets organisation & verksamhet, styrning & utvärdering, arbetsprocess och dokumentation. För att få mer rättvisande statistik och nyckeltal har även uppgifter från verksamhetsåret 2015 hämtats in. Underlaget som rapporten bygger på utgörs både av skriftliga (styrdokument) och muntliga (intervjuer) källor. De granskade styrdokumenten utgörs som har bäring på arbetet med aktivitetsansvaret. Exempelvis har följande dokumentation granskats: reglemente, handlingsplaner, utredningar och framtagen statistik. Nedan presenteras de tjänstemän som intervjuats. Utbildningsnämnden/-förvaltningen Intervjuer - Verksamhetschef gymnasieskolan - Utredare Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden/- förvaltningen Intervjuer - Verksamhetschef Jobbcenter - Biträdande verksamhetschef - Jobbcoach - Studie- och yrkesvägledare Rapporten har varit föremål för sakgranskning av intervjuade. Stickprover Granskningen har också omfattat en genomgång av dokumentationen för 10 ungdomars som omfattas av aktivitetsansvaret. Aktgranskningen har fokuserat på om dokumentationen överensstämmer med kraven i skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) (se mer avsnitt 3.4). Samtliga ungdomar som dokumentationen tillhör har eller är inskrivna på KAA-teamet år Förkortningar och begrepp Begrepp Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Kommunala aktivitetsansvaret Skolverkets författningssamling bindande förskrifter beslutade av skolverket Ungdoms- och elevdatabasen Förkortning AVUX KAA SKOLFS UEDB 1.5 Läshänvisning Efter detta inledande avsnitt är rapporten disponerad utifrån avsnitten Formella utgångspunkter, Granskningsresultat och Bedömningar. I avsnittet Granskningsresultat avhandlas gjorda iakttagelser avseende organisation och verksamhet, mål och uppföljning, arbetsprocess och dokumentation. Iakttagelserna inom dessa områden följs av kommentarer och rekommendationer. I det avslutande avsnittet Bedömningar besvaras granskningens revisionsfråga och utifrån granskningens kontrollmål sammanfattar vi våra iakttagelser och kommentarer. Maj Botkyrka kommun PwC

240 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan 2 Formella utgångspunkter 2.1 Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) I Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) beskrivs kommunernas löpande arbete med aktivitetsansvaret i fem steg: 1. Komma i kontakt med berörda ungdomar. Hemkommunen bör: se till att tillvägagångssätten för att komma i kontakt med ungdomar anpassas utifrån deras situation och behov 2. Skaffa information om sysselsättning. Hemkommunen bör: se till att det finns förutsättningar och rutiner för berörd personal att löpande under året identifiera och hålla sig informerad om hur de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret är sysselsatta se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att ta emot information när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från, en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med en annan huvudman. 3. Registrera information. Hemkommunen bör: ha rutiner för att inhämta uppgifter om och föra register över de ung-domar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och ha rutiner för att lämna uppgifter till Skolverket för uppföljning och utvärdering av hur kommunen uppfyller sina skyldigheter i fråga om de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret (se vidare Bilaga 1). Huvudmannen för utbildningen bör: se till att det finns ändamålsenliga rutiner för att informera hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid, eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning från, en gymnasieskola eller gymnasiesärskola. 4. Erbjuda lämpliga åtgärder. Hemkommunen bör: se till att det finns förutsättningar och förankrade rutiner för berörd personal att aktivt och löpande kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret, och se till att samverka med berörda myndigheter och andra aktörer för att samordna lämpliga individuella åtgärder. 5. Dokumentera. Hemkommunen bör: se till att det finns förutsättningar och rutiner så att berörd personal kan dokumentera insatser till ungdomar som tillhör målgruppen för aktivitetsansvaret. I avsnitt 3.4 respektive Bilaga 5 redogörs för vilka formella krav som finns på dokumentationen avseende de ungdomar som omfattas av KAA. Maj Botkyrka kommun PwC

241 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Figur 1. Fördelning avseende ungdomars sysselsättning i åldrarna år Granskningsresultat 3.1 Organisation och verksamhet I Utbildningsnämndens reglemente 2 fastslås det att nämnden har det politiska ansvaret för aktivitetsansvaret för ungdomar som inte går på gymnasieskolan. Det framgår också att nämnden ska samverka med Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, särskilt ifråga om aktivitetsansvaret 3. Vi noterar att Utbildningsnämndens reglemente inte reviderats utifrån de nya bestämmelserna i skollagen och att aktivitetsansvaret fortfarande benämns som informationsansvar och/eller uppföljningsansvar. Jobbcenter inom AVUX är den enhet i kommunen som operativt arbetar med KAA. På enheten finns det ett KAA-team som arbetar med de ungdomar som omfattas av KAA. På KAA-teamet finns utöver biträdande enhetschef år ,5 tjänster: två jobbcoacher, en studie- och yrkesvägledare samt en administratör på 50 procent. Det finns ingen uppdragsbeskrivning som reglerar roller och ansvarsfördelningen mellan Utbildningsnämnden och AVUX avseende KAA. I det här sammanhanget kan det nämnas att en synpunkt som kom fram under intervjuerna var att roller och ansvarsfördelningen behöver förtydligas. Enligt uppgift pågår det en diskussion i Botkyrka kommun avseende om även det politiska ansvaret för KAA ska flyttas över från Utbildningsnämnden till Arbetsmarknads- och vuxenutvecklingsnämnden. Av SCB:s statistik framgår det att per den 31 december 2015 var ungdomar i åldern folkbokförda i Botkyrka kommun. Figur 1 till vänster visar dessa ungdomars sysselsättning. Statistiken i Figur 1 visar att ungdomar i åldern går på ett nationellt gymnasieprogram (inklusive gymnasiesärskola) eller en motsvarande utbildning. År 2015 tog 639 ungdomar gymnasieexamen, medan 68 ungdomar födda fortfarande gick i grundskolan. I slutet av 2015 omfattades 371 ungdomar av KAA, vilket är cirka 8 procent av det totala antalet ungdomar i åldersgruppen. Källa: Utbildningsförvaltningen. I Cirkeldiagram 1 till höger redovisas insatserna för de 371 ungdomar som omfattas av KAA 4. Antalet varierar under året men enligt uppgift brukar runt 350 ungdomar omfattas av KAA. Statistiken visar att 131 av ungdomarna (35 procent) är i någon form av insats. Med insats menas åtgärder med ett definierat syfte och innehåll. Hit räknas till exempel praktik och olika former av projektverksamhet (se vidare avsnitt 3.3). Cirkeldiagram 1. Insatser för ungdomar inom KAA. [VÄR DE] [VÄR DE] [VÄR DE] Insatser Källa: Utbildningsförvaltningen. Utan insatser Okänd sysselsättning 1 Alla uppgifter som statistiken bygger på är från 31/ , förutom uppg. avseende grundskolan som är från april Reglemente för utbildningsnämnden, Botkyrka kommuns författningssamling I Arbetsmarknads- och vuxentutbildningsnämndens reglemente ( ) står det att: På uppdrag av utbildningsnämnden ska nämnden åta sig vissa insatser som faller inom ramen för utbildningsnämndens ansvarsområde. Den här skrivningen är förtydligad i ett fullmäktigebeslut från ( 137) vari det framgår att Utbildningsnämnden ska kunna ge uppdrag till Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden avseende de ungdomar som av olika anledningar inte kan studera på gymnasiet. 4 I Bilaga 2 finns mer detaljerade uppgifter om ungdomarnas sysselsättning. Maj Botkyrka kommun PwC

242 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan 141 av ungdomarna (38 procent) har kategoriserats som utan insatser. I gruppen utan insats ingår unga som kommunen har haft någon form av kontakt med men som inte är föremål för någon insats. Skälen till detta kan variera, från att ungdomen inte svarat när kommunen kontaktat hen eller att ungdomen tackat nej till en insats. Andra orsaker kan vara att den unge har ett planerat avbrott i sina studier, till exempel på grund av resa eller graviditet. 99 ungdomar (27 procent) finns i gruppen okänd sysselsättning och den innefattar ungdomar som kommunen inte kontaktat eller som av olika skäl inte gått att få kontakt med Kommentarer Granskningen har visat att det pågår en diskussion i Botkyrka kommun avseende huruvida det politiska ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ska flyttas över från Utbildningsnämnden till Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, vars verksamhet redan operativt ansvarar för arbetet. Vare sig en överflyttning av ansvaret kommer ske eller ej är ett väl fungerande samarbete mellan nämnderna en förutsättning för att arbetet med KAA ska vara framgångsrikt. Vår granskning har visat att roller och ansvarsfördelningen mellan nämndernas verksamheter i vissa avseenden upplevs som otydlig. Med anledning av detta bör Utbildningsnämnden i samverkan med Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden säkerställa att det upprättas en uppdragsbeskrivning för KAA. Uppdragsbeskrivningen bör beskriva roller och ansvarsfördelningen mellan Utbildningsförvaltningen och AVUX avseende KAA. Syftet med uppdragsbeskrivningen bör också vara att ge en samlad bild av arbetet med KAA samt fungera som ett stöd för planeringen, styrningen, ledningen och uppföljningen av KAA. Vi har i granskningen noterat att Utbildningsnämndens reglemente inte reviderats utifrån de nya bestämmelserna i skollagen och att aktivitetsansvaret fortfarande benämns som informationsansvar och/eller uppföljningsansvar. Maj Botkyrka kommun PwC

243 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan 3.2 Styrning och uppföljning Botkyrka kommuns viljeriktning avseende arbetet med KAA finns dokumenterat i dels Jobbcenters handlingsplan och dels KAA-teamets handlingsplan. Båda dokumenten avser år I planerna finns såväl SMARTA-mål som mål som till sin karaktär mer är aktiviteter. Det ska noteras att i båda planerna omnämns aktivitetsansvaret ibland för uppföljningsansvaret. Nedan visas de SMARTA-mål som finns dokumenterade i handlingsplanerna. Mål Målvärde år 2015 Utfall 2015 Målvärde 2016 Deltagare i uppföljningsansvaret som gått tillbaka till gymnasieskolan 30 Deltagare i aktivitetsansvaret som deltagit i praktik eller annan arbetsmarknadsinsats 50 Källa: Handlingsplan Jobbcenter, Botkyrka Daterad Vi noterar att det under år 2015 inte fanns några formulerade mål för KAA. I Jobbcenters handlingsplan för år 2016 står det dock följande avseende målvärdena för år 2016: Under 2016 har vi höjt målet på deltagare i uppföljningsansvaret som gått tillbaka till gymnasieskolan och även deltagare i aktivitetsansvaret som deltagit i praktik eller annan arbetsmarknadsinsats. Vi utökar vår uppsökandeverksamhet och även vårt samarbete med interna och externa aktörer. I KAA-teamets handlingsplan för år 2016 har följande målaktiviteter dokumenterats: Mål Åtgärd 1. Kontakt Komma i kontakt med många fler, öka siffran 80 till åtminstone 150 under Hitta fler sätt att nå dem genom kreativa former av uppsökande verksamhet förutom att närvara på träffpunkterna för ungdomar. 2. Samverkansformer Utveckla samverkansformer med andra aktörer i kommunen som möter och skulle kunna arbeta med målgruppen såsom Botkyrka Folkhögskola 3. Kvalitetssäkra Kvalitetssäkra den praktikåtgärd/insats som de får via oss. Strukturera förloppet bättre innan vi skickar ut dem att praktisera genom att arbeta med metoder för att kartlägga motivation, förutsättningar, utmaningar hos varje individ, hitta arbetsplatser som är beredda att lägga ner lite extra tid på den här målgruppen. Nätverka mer aktivt med t. ex; Fältassistenterna, socialtjänsten, nattvandrarna, områdesutvecklarna, ungdomsfullmäktige, fritidsledarna. Få en administrativ resurs kopplad till KAA som stöd i arbetet med sociala medier etc. Samla till möten med dessa (och då gärna ha med någon chef från Jobbcenter), i samråd med dem komma fram till konkreta sätt att stödja vår målgrupp, ta reda på hur vi kan ha nytta av dem. Få kunskap i SE metoden genom utbildning, få råd och kunskap från START som jobbar med det samt arbeta mer aktivt med att hitta arbetsgivare som är beredda att ta emot unga som inte är helt igenom jobbready. 4. Ansvar Se till att Utbildningsförvaltningen/Skolan tar mer av sin del i ansvaret för de ungdomar som hoppar av skolan. Ha möte med gymnasiechefen i Botkyrka och tydliggöra vad vi ska/kan göra när de hamnar hos oss, vad vi inte kan göra och se hur man från UF:s håll skulle kunna jobba mer aktivt för att se till att det fanns fler och bättre alternativ i Botkyrka kommun för de lite svagare eleverna så att de inte hoppar av. Källa: Handlingsplan 2016, KAA-teamet (inom Jobbcenter). Under intervjuerna med verksamhetschefen respektive biträdande verksamhetschefen för Jobbcenter ställdes frågan om nämndens målstyrning är ändamålsenlig. De intervjuade anser att målstyrningen kan vidareutvecklas. En synpunkt som kom fram under intervjuerna är att det behövs fler uppföljningsbara mål (SMARTA-mål 5 ) som är direkt kopplade till KAA-teamets arbete. 5 SMART står för att målen ska vara: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Maj Botkyrka kommun PwC

244 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Kommentarer Vår granskning har visat att det har upprättats mål (både SMARTA-mål och mål som till sin karaktär mer är aktiviteter) för Jobbcenters och KAA-teamets arbete med KAA. Vi anser dock att målstyrningen kan vidareutvecklas och att fler SMARTA-mål för arbetet kan tas fram. Vidare anser vi att mer genomgripande utvärderingar och analyser av måluppfyllelsen/insatserna på ett tillförlitligare sätt skulle säkerställa att arbetet med aktivitetsansvaret fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Exempelvis skulle uppföljningarna/utvärderingarna kunna innehålla en analys av ambitioner kontra resurser och tydligare förklaringar till varför vissa mål och syften med insatserna inte uppnås. Maj Botkyrka kommun PwC

245 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Figur 2. Kommunernas löpande arbete med aktivitetsansvaret. 3.3 Arbetsprocess Jobbcenter har inte tagit fram några specifika riktlinjer och processbeskrivningar för arbetet med KAA vari roller och ansvarsfördelning klargörs. Av intervjuerna med jobbcoach och studie- och yrkesvägledare framgår det att arbetet följer den systematik som beskrivs i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62). Utifrån detta arbetssätt kan Botkyrkas kommuns arbete med KAA delas in fem delar, vilka översiktligt illustreras i Figur Komma i kontakt med ungdomen. KAA-teamets arbete med aktivitetsansvaret utgår från Stockholms läns gemensamma ungdoms- och elevdatabasregister (UEDB). KAA-teamet får också information om ungdomar som saknar skolplacering genom Utbildningsförvaltningen och studie- och yrkesvägledarna ute på gymnasieskolorna. Källa: SKOLFS 2015:62, Skolverket. En central aspekt för att Jobbcenters arbete med KAA ska fungera är att statistiken i UEDB är tillförlitlig och skolhuvudmännen rapporterar in i UEDB när en elev börjar eller slutar på gymnasieskolan. De intervjuade upplever att de tre kommunala gymnasieskolorna i Botkyrka kommun överlag har fungerande rapporteringsrutiner. Enligt intervjuad gymnasiechef är en försvårande omständighet med inhämtandet av information avseende elevers skolsituation (såsom frånvaro, avhopp etcetera) att cirka 60 procent av de folkbokförda gymnasieeleverna i Botkyrka kommun går på en gymnasieskola i en annan kommun eller i privat regi. Utbildningsförvaltningen har således inget mandat över dessa skolor och måste förlita sig på att skolorna rapporterar in när en elev börjar eller slutar. I detta sammanhang ska det dock uppmärksammas att skolorna är enligt skollagens (2010:800) 15 kap. 15 skyldiga att meddela hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen. 2. Skaffa information om sysselsättning. Utifrån inhämtade uppgifter från UEDB tar KAA-teamet fram en lista på de ungdomar som omfattas av KAA. För att komma i kontakt och ta reda på ungdomarnas sysselsättning försöker KAAteamet nå ungdomarna genom brevutskick, telefonsamtal, affischering, annonsering, sociala media, samt i samarbeten med gymnasieskolornas studieoch yrkesvägledare. KAA-teamet finns på kultur- och fritidsnämndens mötesplatser för unga vuxna, Ungdomens Hus i Fittja och Albys hjärta och på Arbetsförmedlingen i Hallunda. Det kan också nämnas att Utbildningsförvaltningen tillsammans med KAA-teamet varje år i augusti kallar elever som ska påbörja gymnasieutbildning, men som av olika anledningar står utan utbildningsplats, till möte och erbjuder dem olika utbildningsalternativ eller informerar dem om KAA-teamet. Botkyrka kommun medverkar i olika projekt med andra myndigheter som bland annat riktar sig till de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Två av dessa projekt är BASUN och Paraplyteamet (för mer detaljerad information om projekten se vidare i Bilaga 3). 3. Registrera informationen. Informationen om ungdomarnas sysselsättning registreras i UEDB (i Bilaga 1 finns en mer detaljerad redogörelse Maj Botkyrka kommun PwC

246 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan f ör vilka uppgifter som registreras). Samma information skickas sedan sommaren 2015 till Statistiska Centralbyrån, SCB två gånger per år. 4. Erbjuda lämpliga åtgärder. KAA-teamet bokar, om vederbörande vill, in ett möte med ungdomen. KAA-teamets kontakt med ungdomar sker framför allt genom coachande samtal i syfte att hjälpa ungdomen i första hand tillbaka till studier. Ungdomarna träffar både jobbcoach och studie- och yrkesvägledare. Initialt är ofta (om det fungerar) vårdnadshavare med vid möten. Där det finns sociala problem kopplas Socialförvaltningen och socialpsykiatrin in för att finna den bästa lösningen för ungdomen. Några exempel på åtgärder som ungdomar erbjuds är praktikplatser studie och yrkesvägledning mot gymnasieskola/folkhögskola och individuella motiverande/coachande samtal kring självförtroende/självkännedom (för mer information om olika insatser se Bilaga 4). 5. Dokumentera. Se avsnitt 3.4. Intervjuades synpunkter avseende arbetet med aktivitetsansvaret Beträffande arbetet med aktivitetsansvaret så uppger såväl verksamhetschefer som jobbcoach/studie- och yrkesvägledare på Jobbcenter att arbetsbelastningen periodvis är mycket hög. Intervjuade lyfter fram att de nya bestämmelserna avseende KAA gjort arbetet mer omfattande och tidskrävande. Exempelvis genom att kraven på dokumentation och individuella åtgärder ökat. Intervjuade uppger att de begränsade personalresurserna ger små möjligheter till att fokusera på KAA-teamets utvecklingsarbete. Några synpunkter som kom fram avseende utvecklingsområden var att: det behövs mer tid för att utveckla metoder och insatser utifrån ungdomarnas många olika behov handledarna som tar hand om ungdomarna ute på praktikplatserna behöver utbildning. Av intervjuerna med KAA framgår det också att ungdomarna ofta hoppar av sin praktik och det finns ett behov att mer aktivt vägleda och stötta denna grupp av ungdomar de insatser och åtgärder som vidtas behöver i större utsträckning följas upp och utvärderas det behövs mer utbildning i UEDB och mer analys utifrån statistiken. Under intervjuerna med representanterna från Utbildningsförvaltningen och AVUX ställdes frågan hur de intervjuade upplever samarbetet internt inom kommunen och externt med andra myndigheter (såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) och organisationer. Svaren var samstämmigt att samverkan överlag fungerar på ett smidigt och prestigelöst sätt. Maj Botkyrka kommun PwC

247 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Kommentarer Vi kan utifrån vår granskning fastslå att det bedrivs ett systematiskt arbete avseende de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Utifrån intervjuerna kan vi dock konstatera att det finns en utvecklingspotential när det gäller arbetet med aktivitetsansvaret. Det finns en stor medvetenhet inom Jobbcenter beträffande vilka utvecklingsområden som finns i verksamheten. Bristande resurser uppges dock begränsa möjligheterna till att utveckla dessa områden. Vi rekommenderar Utbildningsnämnden att i samverkan med Arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsnämnden analysera vilka behov som finns i KAA-teamet och utifrån dessa ta fram en prioriteringslista på vilka åtgärder som behöver vidtas. Vidare rekommenderar vi att det tas fram riktlinjer för arbetet med KAA. Bland annat för att få underlag för att kunna optimera rutiner och arbetssätt samt minska sårbarheten i KAA-teamet. Av intervjuerna framgår det att det på ett övergripande plan finns ett fungerande samarbete avseende KAA, såväl internt inom kommunen som externt med andra myndigheter (Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) och organisationer. Maj Botkyrka kommun PwC

248 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan 3.4 Aktgranskning Som tidigare nämnts i avsnitt 3.3 finns de ungdomar som omfattas av KAA registrerade i UEDB. I UEDB finns grundläggande uppgifter om när ungdomen kontaktats, vederbörandes sysselsättning med mera. UEDB uppges dock inte ge möjlighet till att dokumentera planering, mål och så vidare. Därför använder sig studie- och yrkesvägledare och jobbcoach istället av systemet Accarda för att dokumentera detta. Accarda används endast för de ungdomar som genomför praktik eller kommer in via Arbetsförmedlingen. För de ungdomar som får insatser såsom coachande samtal tas det inte fram några specifik planering och mål för. Nedan redovisas de väsentligaste iakttagelserna som vi gjort i aktgranskningen. SKOLFS 2015:62 Iakttagelser Av SKOLFS 2015:62 3 (1) framgår det att dokumentationen ska innehålla uppgifter om individuell planering och målet med insatserna. Vår aktgranskning visar att i de flesta akterna finns det begränsad dokumentation avseende vilken kartläggning som gjorts av individens behov. Några akter saknar uppgifter om den individuella planeringen och vad målet med insatsen är Enligt SKOLFS 2015:62 3 (2 och 3) ska det av dokumentationen framgå vilka insatser som individen ansvarar för respektive vilka insatser som kommunen ansvarar för. Akterna innehåller endast en beskrivning av vilken eventuell insats ungdomen har beviljats. Ansvaret mellan ungdomen respektive kommunen är inte förtydligat (tanken här är att förtydliga ansvaret mellan ungdomen och kommunen och få ungdomen att förstå att den själv måste ta ansvar för sin sysselsättning). Av SKOLFS 2015:62 3 (7) framgår det att dokumentationen ska innehålla uppgifter om tidpunkter för uppföljning och utvärdering av insatsen. Vi noterar att akterna saknar uppgifter om tidpunkter för när insatsen ska följas upp och utvärderas. Intervjuade representanter från Jobbcenter uppger att det inte har upprättats dokumenterade riktlinjer och arbetsrutiner som säkerställer att dokumentationen sker i enlighet med SKOLFS 2015: Kommentarer Utifrån vår aktgranskning kan vi fastslå att Utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställt att bestämmelserna i SKOLFS 2015:62 avseende dokumentation följs. Vår granskning har visat att dokumentationen i vissa fall saknar utförliga beskrivningar/analyser av ungdomens behov, uppgifter om individuell planering och mål samt uppföljning och utvärdering av insatserna. Nämnden bör med anledning av detta i samverkan med Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden se över arbetsrutinerna och säkerställa att det finns ett ändamålsenligt digitalt system som handläggarna kan dokumentera informationen i samt upprätta riktlinjer avseende vad som ska dokumenteras. Maj Botkyrka kommun PwC

249 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan 4. Bedömningar 4.1 Revisionell bedömning Granskningens revisionsfråga har varit: Har Utbildningsnämnden ett ändamålsenligt system för arbetet med aktivitetsansvaret, som överensstämmer med gällande regelverk? Efter genomförd revision och genomgång av granskningens samtliga kontrollmål gör vi bedömningen att Utbildningsnämnden inte fullt ut har ett ändamålsenligt system för arbetet med aktivitetsansvaret, som överensstämmer med gällande regelverk. Nedan följer våra iakttagelser och kommentarer utifrån granskningens kontrollmål. Kontrollmål Kontrollmål 1: Aktivitetsansvarets organisatoriska placering och kontakten med gymnasieskolorna inklusive kunskap om målgruppen. Iakttagelser/kommentarer Vi kan konstatera att det finns en fungerande kontakt med gymnasieskolorna och en god kunskap om målgruppen. När det gäller organisationen har granskningen emellertid visat att roller och ansvarsfördelningen kan förtydligas. I avsnitt 3.1 lämnas förslag på hur roller och ansvarsfördelningen kan förtydligas. Kontrollmål 2: Aktuell och politisk fastställd handlingsplan för arbetet med målgruppen. Vår granskning har visat att såväl Jobbcenter som KAA-teamet har upprättat en handlingsplan för arbetet med målgruppen. I avsnitt 3.2. lämnas förslag på hur målstyrningen och uppföljningen kan vidareutvecklas. Kontrollmål 3: Rutiner för samverkan med socialtjänst och externa aktörer (t ex Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) samt hantering av sekretess uppgifter m m. Utifrån genomförda intervjuer är vår bedömning att det på ett övergripande plan finns ett fungerande samarbete, såväl internt som externt. Kontrollmål 4: Genomförda insatser inom området och effekterna av dessa. Granskningen har visat att insatserna inom aktivitetsansvaret i begränsad utsträckning följts upp. I avsnitt 3.2 och 3.3 lämnas förslag på hur uppföljningen och utvärderingen av mål och insatser kan vidareutvecklas. Kontrollmål 5: Åtgärder utifrån lagändring avseende det kommunala aktivitetsansvaret. Vår granskning har visat att Jobbcenter arbete på ett övergripande plan följer den systematik som beskrivs i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62). Genomförd aktgranskning visar dock att det finns brister avseende den dokumentation som ska upprättas till de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. I avsnitt 3.4 lämnas förslag på hur arbetet med dokumentationen kan vidareutvecklas Adrian Göransson, projektledare Jan Nilsson, uppdragsledare Maj Botkyrka kommun PwC

250 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter SKOLFS 2015:28 Skolverkets föreskrifter om insamling av uppgifter för uppföljning och utvärdering av det kommunala aktivitetsansvaret, SKOLFS 2015:28, trädde ikraft den första juli Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som en kommun ska lämna till Skolverket avseende det kommunala aktivitetsansvaret. Syftet är att följa upp och utvärdera hur kommunen uppfyller sina skyldigheter. Två gånger per år ska uppgifter lämnas, senast den 1 september för årets första halvår och senast den 1 februari för föregående års andra halvår. För varje individ som omfattas av aktivitetsansvaret ska följande uppgifter lämnas: personnummer datum när en individ registreras inom aktivitetsansvaret sysselsättning vid registreringen sysselsättning efter registrering innan åtgärd sätts in om en åtgärd sätts in, datum för start av åtgärden åtgärdens innehåll datum då åtgärden avslutas orsak till att åtgärden upphör sysselsättning efter åtgärden datum då individen inte längre omfattas av kommunens aktivitetsansvar orsak till att individen inte längre omfattas av kommunens aktivitetsansvar Maj Botkyrka kommun PwC

251 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Bilaga 2 Statistik avseende aktivitetsansvaret Statistiken och siffror över åtgärder är från år 2015 och är hämtade från ungdoms- och elevdatabasen (UEDB). Att åtgärdas: 371 individer (innebär konkret personer som vi behöver vända oss till och erbjuda våra insatser och vårt stöd). Antal personer som nåtts samt typ av åtgärder som vi kunnat erbjuda inom KAA: 272 ungdomar. Aktiviteterna för dessa ungdomar är enligt följande: Antal ungdomar/aktivitet 1 studerar inom Komvux 1 har anställning med stöd 5 har erbjudits åtgärd men tackat nej. 14 har fördjupad vägledning/coaching 19 praktiserar internt eller externt 22 får studie- och yrkesvägledning 74 får en kombination av åtgärder (innebär att man fått en kombination av studie och yrkesvägledning, coachning, samtal om praktik, eller att vi pratats vid i telefon och haft samtal etc.). 136 har kontaktats av KAA-teamet genom brev och telefon men som inte svarat. Maj Botkyrka kommun PwC

252 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Bilaga 3 BASUN Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen i samverkan för sänkt ungdomsarbetslöshet Vad är BASUN? BASUN är ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem. Projektet ingår i Svenska ESF-rådets utlysning 1, 2015 programområde 2 Ökade övergångar till arbete, där projekt inom mål 2.2 har som specifikt mål att underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet för unga (15-24 år) kvinnor och män. Vad är syftet med BASUN? BASUN syftar till att sänka ungdomsarbetslösheten i Botkyrka kommun, som idag ligger över genomsnittet för regionen. Målgruppen för projektet är unga år som står långt från arbetsmarknaden. Målsättningen är att sänka arbetslöshetsgraden för målgruppen och därigenom minska inomregionala skillnader. Vad händer nu? Projektet påbörjar den planerings- och analysfas som ligger till grund för de särskilt ställda villkoren för vidare beslut om ett genomförande. Fasen för planering och analys pågår fram till juni Därefter fattas nytt beslut om förutsättningar att övergå i genomförande med start augusti Beslutet fattas av svenska ESF-rådet. Vad innebär BASUN för Botkyrkaborna? I linje med arbetsmarknadspolitikens ambitioner i Botkyrka, att ungdomsarbetslösheten inte ska överstiga genomsnittet för regionen, kommer BASUN bidra till att sänka ungdomsarbetslösheten. Detta ska göras och uppnås genom stärkta insatser och ökad samverkan mellan kommun, Arbetsförmedlingen, näringsliv och civilsamhälle. Socioekonomiska skillnader inom kommunen ska bli mindre än idag. Hur finansieras BASUN? BASUN finansieras till 2/3 av medel från Europeiska socialfonden, projektägaren Botkyrka kommun samt medfinansiären Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem. Finansieringen är uppdelad på tre faser; planerings- och analysfas, genomförandefas samt avslutningsfas. Ny budget tas fram efter planerings- och analysfasen, utifrån kartlagda insatser och behov, där ESF finansierar upp till 2/3. Paraplyprojektet Paraplyteamet är ett samarbete där följande aktörer medverkar: Botkyrka kommun (AVUX och Utbildningsförvaltningen), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Stockholms läns Landsting. Inom ramen för Paraplyteamets verksamhet ger två coacher och en traineehandledare stöd utifrån varje deltagares individuella behov, vilket bland annat kan innebära hjälp med myndighetskontakter, följa med till olika möten, fylla i blanketter, söka studier och bli coachad i allt som gäller arbetssökande. Samverkansmöten sker en gång i månaden där representanter från Arbetsförmedlingen, Frivården Södertörn, Mini Maria med eftervård, enheten för ekonomiskt bistånd, jobbcentrum, Utbildningsförvaltningen, Försäkringskassan, SOC/vuxenenheten, utredningsenheten, psykiatrin och socialpsykiatriska enheten för att diskutera samverkan kring unga botkyrkabor. Maj Botkyrka kommun PwC

253 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Deltagarna remitteras via Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Frivården Södertörn, socialtjänsten och landstinget. Dessutom bedrivs en aktivt uppsökande verksamhet och ungdomarna kan själva ta kontakt med teamet. Maj Botkyrka kommun PwC

254 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Bilaga 4 Aktiviteter och åtgärder/insatser Nedan följer exempel på aktiviteter och konkreta åtgärder/insatser som Jobbcenter erbjuda ungdomarna som omfattas av KAA: Externa och interna praktikplatser Studie och yrkesvägledning mot gymnasieskola/folkhögskola och även vägledning mot Vuxstudier av vägledare på Jobbcenters Vägledningsenhet till dem som saknar fullständig examen men har gått ut gymnasiet individuella motiverande/coachande samtal kring självförtroende/självkännedom arbetsmarknadskunskap för att bli bättre rustade att komma ut på arbetsmarknaden i de fall där studier inte alls är aktuellt just nu möjlighet att träffa psykolog studiebesök på gymnasieskolor och folkhögskolor komma i kontakt med andra aktörer som arbetar med samma åldersgrupp i de fall det finns behov av t. ex kontakt med Paraplyteamet, Arbetsförmedlingen eller START. Maj Botkyrka kommun PwC

255 Granskning av kommunens aktivitetsansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan Bilaga 5 SKOLFS 2015:62 När det gäller dokumentation framgår följande av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62): 3 Dokumentationen om insatser för de ungdomar i kommunen som omfattas av aktivitetsansvaret ska, om det är aktuellt, innehålla uppgifter om: 1. individuell planering och målet med insatserna, 2. vilka insatser som individen ansvarar för 3. vilka insatser som kommunen ansvarar för, 4. vilka insatser som någon annan aktör ansvarar för 5. vilka datum som insatsen ska påbörjas och avslutas 6. orsaken till att insatsen upphört, 7. tidpunkter för uppföljning och utvärdering av insatsen. Vid ändring av insatserna ska dokumentationen enligt första stycket revideras. Maj Botkyrka kommun PwC

256 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2014:23 7 Överflytt av ansvar för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar Förslag till beslut Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: - Ansvaret för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar överflyttas från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden från och med Sammanfattning Det kommunala informationsansvaret övergick i ett kommunalt aktivitetsansvar för ungdomar Det innebär dels ett ökat dokumentations- och rapporteringskrav, dels en utökad målgrupp samt ett ökat ansvar för att erbjuda och bedriva aktiviter för målgruppen. Enligt utbildningsnämndens och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens beslut hösten 2014 (UF/2014:124; AVUX /2014:78) ska förvaltningarna gemensamt utreda förutsättningarna för ett överlämnande av det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningen ska även belysa de ekonomiska konsekvenserna av den nya lagstiftningen och hur en eventuell ramjustering mellan förvaltningarna bör utformas. Utredningen ska även se över hur befintliga och nya samverkansformer mellan förvaltningarna kan utvecklas. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har under 2015 sammanställt erfarenheter av verksamheten som under 2016 utgjort grund till en riskanalys för överflytt av ansvaret samt beräknat kostnader för konsekvenser av ändrat uppdrag. Utvecklingen av verksamheten från informationsansvar till aktivitetsansvar har lett till ett ökat behov av insatser och resurser för det. För att leva upp till ansvaret har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen utökat uppsökande och kommunikativa insatser för att

257 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Utbildningsnämnden Dnr UF/2014:23 nå målgruppen och motivera till medverkan, ökat individanpassade insatser och förstärkt arbetet med administration för dokumentation och statistikuppgifter samt analys av dessa. Arbetet genomförs i samverkan med andra förvaltningar. Som ett led i att utveckla verksamheten samt tydliggöra ansvar, mandat och operativ verksamhet ser båda förvaltningarna förtjänster av att ansvar och utförardel finns under samma nämnd. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer gemensamt att arbeta fram arbetsrutiner för fortsatt samarbete. Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande utbildningsnämnden

258 Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [6] Dnr UF/2016:218 Referens Anna Widing Niemelä Mottagare Kommunfullmäktige Överflytt av ansvar för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar Förslag till beslut Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Ansvaret för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar överflyttas från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden från och med Sammanfattning Det kommunala informationsansvaret övergick i ett kommunalt aktivitetsansvar för ungdomar Det innebär dels ett ökat dokumentations- och rapporteringskrav, dels en utökad målgrupp samt ett ökat ansvar för att erbjuda och bedriva aktiviter för målgruppen. Enligt nämndernas beslut hösten 2014 (UF/2014:124; AVUX /2014:78) ska förvaltningarna gemensamt utreda förutsättningarna för ett överlämnande av det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningen ska även belysa de ekonomiska konsekvenserna av den nya lagstiftningen och hur en eventuell ramjustering mellan förvaltningarna bör utformas. Utredningen ska även se över hur befintliga och nya samverkansformer mellan förvaltningarna kan utvecklas. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har under 2015 sammanställt erfarenheter av verksamheten som under 2016 utgjort grund till en riskanalys för överflytt av ansvaret samt beräknat kostnader för konsekvenser av ändrat uppdrag. Utvecklingen av verksamheten från informationsansvar till aktivitetsansvar har lett till ett ökat behov av insatser och resurser för det. För att leva upp till ansvaret har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen utökat uppsökande och kommunikativa insatser för att nå målgruppen och motivera till medverkan, ökat individanpassade insatser och förstärkt arbetet

259 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [6] Dnr UF/2016:218 med administration för dokumentation och statistikuppgifter samt analys av dessa. Arbetet genomförs i samverkan med andra förvaltningar. Som ett led i att utveckla verksamheten samt tydliggöra ansvar, mandat och operativ verksamhet ser förvaltningarna förtjänster av att ansvar och utförardel finns under samma nämnd. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer gemensamt att arbeta fram arbetsrutiner för fortsatt samarbete. Sedan 2015 bedrivs verksamheten med fler personalresurser än nuvarande ram medger för att leva upp till lagstiftning och behov. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen ser därför ett behov av tillskott av medel för att kunna följa lagstiftningen och säkerställa kvaliteten. Bakgrund Det kommunala informationsansvaret övergick i ett kommunalt aktivitetsansvar för ungdomar Det innebär dels ett ökat dokumentations- och rapporteringskrav, dels en utökad målgrupp samt ett ökat ansvar för att erbjuda och bedriva aktiviter för målgruppen. Enligt Skollagen (29 kap. 9 ) är kommunerna skyldiga att följa upp de ungdomar i åldern år som inte går i gymnasieskolan och att erbjuda dem åtgärder. Utbildningsnämnden är ansvarig för verksamheten och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden utför det operativa arbetet. Enligt nämndernas beslut hösten 2014 (UF/2014:124; AVUX /2014:78) ska förvaltningarna gemensamt utreda förutsättningarna för ett överlämnande av det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningen ska även belysa de ekonomiska konsekvenserna av den nya lagstiftningen och hur en eventuell ramjustering mellan förvaltningarna bör utformas. Utredningen ska även se över hur befintliga och nya samverkansformer mellan förvaltningarna kan utvecklas. Det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar - ny lagstiftning från 1 januari 2015 I juni 2014 antog riksdagen den ungdomspolitiska propositionen, där det infördes en förändring i skollagen avseende det kommunala informationsansvaret.

260 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [6] Dnr UF/2016:218 Förändringarna gäller från den 1 januari 2015 och innebär i sammanfattning: att huvudmannen för en elev fortfarande ska anmäla till hemkommunen om en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan börjar eller slutar i en skola att huvudmannen snarast ska meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning (nytt) att hemkommunen löpande under året (nytt) ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. att hemkommunen inom ramen för detta ansvar har uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs, lämpliga individuella åtgärder som i första hand ska motivera ungdomen att påbörja eller återuppta utbildning (nytt) att hemkommunen ska dokumentera sina insatser att hemkommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. En stor förändring innebär att skolhuvudmannen är skyldig att anmäla en elevs betydande ogiltiga frånvaro till hemkommunen. Att de erbjudna åtgärderna ska motivera ungdomen att påbörja eller återuppta en utbildning är också ett förtydligande, liksom att det handlar om att erbjuda individuella åtgärder. Det bör även noteras att aktivitetsansvaret också innefattar samtliga elever på gymnasieskolans introduktionsprogram och på gymnasiesärskolans individuella program. Botkyrka kommun har ca 55% av gymnasieeleverna hos en annan skolhuvudman än egenregin (i ca 160 olika gymnasieskolor, huvudsakligen inom Stockholms län). Samverkan med gymnasieskolor berör därmed ett stort antal olika huvudmän. Skolverket har informerat kommunerna om att de två gånger per år, via SCB, kommer att begära in uppgifter från kommunerna om de registrerade ungdomarna om vidtagna åtgärder. Dessa uppgifter kommer att ingå som en del i Skolverkets uppföljningssystem.

261 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [6] Dnr UF/2016:218 Behov av utveckling av verksamheten Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har under 2015 sammanställt erfarenheter av verksamheten som under 2016 utgjort grund till en riskanalys för överflytt av ansvaret samt beräknat kostnader för konsekvenser av ändrat uppdrag. Riskanalysen har även beaktat PwC:s revision om det kommunala aktivitetsansvaret (maj 2016). Revisionsgranskningen återrapporteras till nämnd i särskild ordning, där genomförd övergripande riskanalys bifogas. Målgruppen för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar består i dagsläget av cirka 400 individer. Målgruppen åringar som står utan sysselsättning och som varken finns inom socialtjänsten eller hos Arbetsförmedlingen beräknas till cirka 600 individer. Att tidigt möta och skapa aktiviteter för åringarna utan sysselsättning förebygger utanförskap senare i livet. Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar har därför en starkt förebyggande verkan. Utvecklingen av verksamheten från informationsansvar till aktivitetsansvar har lett till ett ökat behov av insatser och resurser. För att leva upp till ansvaret har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen utökat uppsökande och kommunikativa insatser för att nå målgruppen och motivera till medverkan, ökat individanpassade insatser och förstärkt arbetet med administration för dokumentation och statistikuppgifter samt analys av dessa. Arbetet genomförs i samverkan med andra förvaltningar. Samarbete sker kontinuerligt med utbildningsförvaltningen för återgång till studier och för att fånga upp elever som inte studerar eller har låg närvaro. Det finns även ett samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen kring mötesplatser för unga vuxna och med socialförvaltningen för uppsökande verksamhet av unga och gemensamma stödinsatser. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har också utvecklats som ett sätt att nå målgruppen och informera om möjliga insatser. Arbetet behöver fortsatt utvecklas. Målgruppen har stora behov av samordnade insatser för att skapa förutsättning att klara av studier och arbete. Verksamheten har identifierat att fler insatser behövs för att lyckas: motivationshöjande insatser uppdragsutbildningar stöd före, under och efter en praktikplats och/eller studier studie- och yrkesvägledning Målgruppen har också ett ökat behov av ett närmare kurativt stöd för social och psykosocial problematik. Genom ett kurativt stöd ökar förutsättningarna att lyckas med studier och arbete. Det finns också behov av att ordna med per-

262 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [6] Dnr UF/2016:218 sonlig ersättning för att medverka i insatser, bland annat för SL-kort, matsersättning och möjlighet till studiestöd från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Överflytt av ansvar Som ett led i att utveckla verksamheten samt tydliggöra ansvar, mandat och operativ verksamhet ser förvaltningarna förtjänster av att ansvar och utförardel finns under samma nämnd. Bilagd sammanställning och uppföljning av riskbedömningar och åtgärder, beaktar de risker som finns med en överflytt. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer gemensamt att arbeta fram arbetsrutiner för samarbetet, inte minst med avseende på lagstiftarens intention att bidra till att individen återupptar eller påbörjar studier. Ekonomiska effekter Nuvarande ram är överflyttade resurser för 1,5 tjänst. Sedan 2015 bedrivs verksamheten med fler personalresurser än nuvarande ram medger för att leva upp till lagstiftning och behov. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsförvaltningen ser därför ett behov av tillskott av medel för att kunna följa lagstiftningen och säkerställa kvaliteten. De omfattande lagstiftade dokumentationskraven är tidskrävande och dessutom ökar kraven på uppsökande verksamhet och individuella åtgärder med efterföljande dokumentation. Förvaltningarna behöver gemensamt se över hur befintliga och nya samverkansformer kan utvecklas vad gäller ansvars- och rollbeskrivning och verksamheten behöver utveckla nya metoder för att möta en större målgrupps behov och förutsättningar. Den utökade ramen grundar sig på samverkan med andra förvaltningars verksamheter för att använda resurser effektivt och processinriktat. Den utökade ramen leder till att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden kan leva upp till lagstiftning om att nå, erbjuda och skapa aktiviteter för ungdomarna samt att arbeta med att i första hand motivera till återgång till studier. Lägre bemanning leder till att ungdomarna inte nås i lika stor utsträckning via den uppsökande verksamheten, att adekvat stöd inte ges ur ett holistiskt perspektiv för individen och inte heller ett professionellt stöd för att återgå till studier.

263 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [6] Dnr UF/2016:218 Driftkostnadskalkyl (helår) * Antal årsarbetare Personalkostnader -1910,0 4,0 1 Hyra/Lokalkostnader 0 Övriga driftkostnader -650,0 2 Intäkter 0 Nettokostnader -2560,0 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden begär en ramökning på tkr. Ramökningen är äskad genom Mål och budget Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anna Widing Niemelä Verksamhetschef gymnasieskolan Bilagor Bilaga 1 - riskbedömning Expedieras till Kommunfullmäktige Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 1 0,5 tjänst studie- och yrkesvägledare (290tkr); 1 tjänst arbetsmarknadssamordnare (490tkr); 1 tjänst kurator (520tkr); 0,5 tjänst administratör (190tkr); 0,33 arbetsledning och stöd (100 tkr) samt 20 % OH för ovan (320tkr). 2 Kommunikationsmaterial (broschyrer, flyers, etc) 100 tkr; insatser och utbildning (uppdragsutbildningar, motivationshöjande insatser för ungdomar samt kompetensutveckling av personal) 550 tkr

264

265 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2016:227 8 Revidering av reglemente för utbildningsnämnden Förslag till beslut Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. Reviderat reglemente för utbildningsnämnden antas. 2. Revideringen gäller från och med tills vidare. Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till reviderat reglemente för utbildningsnämnden, som föreslås gälla från och med Reglementet var i behov av revidering med anledning av beslut om att flytta aktivitetsansvaret för ungdomar från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden från och med Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande utbildningsnämnden

266 Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [2] Dnr UF/2016:227 Referens Rebecca Berlin Mottagare Kommunfullmäktige Revidering av reglemente för utbildningsnämnden Förslag till beslut Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. Reviderat reglemente för utbildningsnämnden antas. 2. Revideringen gäller från och med tills vidare. Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till reviderat reglemente för utbildningsnämnden, som föreslås gälla från och med Reglementet var i behov av revidering med anledning av beslut om att flytta aktivitetsansvaret för ungdomar från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden från och med Ärendet Ansvaret för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar flyttas från utbildningsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden från och med (UF/2016:218). Detta innebär att utbildningsnämndens reglemente behöver revideras. Utbildningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till reviderat reglemente som föreslås gälla från och med I förslaget till reviderat reglemente föreslås att följande avsnitt i nuvarande gällande reglemente ( ) utgår: 1 Nämnden har också informationsansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan 1 punkt 3 särskilt ifråga om uppföljningsansvaret. Första delen i punkt 3 om samverkan, samverka med arbetsmarknads och vuxenutbildningsnämnden, ska kvarstå, men utan precisering. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt E-post rebecca.berlin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

267 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [2] Dnr UF/2016:227 I bilagan Förslag till revidering av reglemente för utbildningsnämnden är de delar som föreslås utgå överstrukna och markerade med gul färg. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anette Älmdalen Chef Specialiststöd Bilagor Bilaga 1 Reglemente för utbildningsnämnden från Bilaga 2 Förslag till revidering av reglemente för utbildningsnämnden Expedieras till Kommunfullmäktige

268 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) REGLEMENTE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN Utöver bestämmelserna om en nämnd i kommunallagen och det som sägs om verksamheten i berörda författningar ska följande gälla för utbildningsnämnden. Utbildningsnämndens ansvarsområde 1 Nämnden har till uppgift att vara huvudman för förskolan, skolbarnomsorgen (dock inte den öppna fritidsverksamheten för åringar), förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan. Utbildningsnämnden ska 1 verka för ökat samarbete mellan skola elever och skola föräldrar i syfte att stärka brukarinflytandet, 2 verka för ökat samarbete mellan skola och omgivande samhälle, 3 samverka med arbetsmarknads-och vuxenutbildningsnämnden, 4 avge yttrande i ärenden som hör till nämndens verksamhetsområde, 5 följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och framföra sina synpunkter till berörda myndigheter om nämnden anser det påkallat, 6 delta i utvecklingen av kommunens områdesarbete, 7 kunskaps- och kompetensmässigt stödja kommunstyrelsen i den strategiska utvecklingen, gällande barnets rättigheter, 8 ansvara för kommunens barnombudsmannafunktion. Nämnden ska dessutom i egenskap av personalmyndighet för utbildningsförvaltningen besluta i personalärenden inom ramen för lag och avtal samt av kommunstyrelsen angivna riktlinjer/policy. Undantag gäller för ärenden där beslutsrätten åvilar kommunstyrelsen. Vidaredelegation från nämnden till tjänsteman skall framgå av en delegationsförteckning. Nämnden ansvarar för att för

269 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) teckningen hålls aktuell. Arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet enligt arbetsmiljölag och tillämpliga föreskrifter delegeras till förvaltningschef. Nämnden beslutar om förändring av sin förvaltningsorganisation. Nämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet. Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar, de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelserna i detta reglemente. Delegering från kommunfullmäktige 2 Nämnden får fastställa avgifter inom sitt verksamhetsområde under förutsättning att frågan om avgiftsuttag är av mindre kommunalekonomisk betydelse och inte av principiell beskaffenhet. Nämnden ska på det sätt som fullmäktige beslutar rapportera till fullmäktige hur fullmäktiges delegering utnyttjats. Sammansättning 3 Nämnden består av tretton ledamöter och tretton ersättare. Mandatperioden är fyra år räknat fr o m den 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige har ägt rum. Kommunfullmäktige utser ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande som tjänstgör under den löpande mandatperioden. Kallelse till sammanträdena 4 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en föredragningslista. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdesdagen

270 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) Kallelsen bör åtföljas av förslag till beslut och handlingar som ger information om ärendena på föredragningslistan. Tillägg till föredragningslistan ska tillställas ledamöter och ersättare senast tre dagar före sammanträdet. Ett ärende som inte tagits med på föredragningslistan får tas upp till avgörande på sammanträde endast om alla ledamöter är överens om detta. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Förhinder att delta i ett sammanträde 5 En ledamot som inte kan delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ersättarnas tjänstgöring 6 Om en ledamot inte kan delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som kommer under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra i den turordning som fullmäktige fastställer. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna skulle påverkas av detta får en ersättare som kommer under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare längre ner i turordningen. En ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna. 7 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring p g a jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde p g a annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra bara om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna

271 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) Ersättare för ordföranden 8 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldsta ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden p g a sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Justering av protokoll 9 Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation - särskilt yttrande, protokollsanteckning 10 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det i form av en skriftlig reservation. Reservationen ska lämnas till nämndens sekreterare före justeringen av protokollet. En ledamot och en ersättare har rätt att lämna ett särskilt yttrande. Ledamoten/ersättaren ska innan sammanträdet avslutas anmäla att ett yttrande kommer att avges och yttrandet ska lämnas till sekreteraren före protokollsjusteringen. Dessutom har en ledamot och en ersättare rätt att i protokollet få intaget en kort meningsyttring (protokollsanteckning)

272 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) Ordförandens uppgifter 11 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i övriga delar av detta reglemente om ordförandens uppgifter ska nämndens ordförande 1 representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter och vid andra liknande tillfällen, 2 ansvara för beredningen av de ärenden som nämnden ska behandla och lägga fram förslag till beslut, 3 vara tillgänglig för allmänheten i rimlig omfattning, 4 bevaka att nämndens uppgifter fullgörs. Nämndens förvaltning 12 Nämnden biträds av utbildningsförvaltningen som lyder under nämnden. Särskilda bestämmelser 13 Nämnden ska samarbeta med de kommunala nämnder och andra myndigheter som är berörda av nämndens verksamhet. 14 Skrivelser från nämnden och andra handlingar som ska skrivas under av företrädare för nämnden undertecknas på det sätt som nämnden bestämmer. Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller med den eller de som nämnden utser

273 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) REGLEMENTE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN Utöver bestämmelserna om en nämnd i kommunallagen och det som sägs om verksamheten i berörda författningar ska följande gälla för utbildningsnämnden. Utbildningsnämndens ansvarsområde 1 Nämnden har till uppgift att vara huvudman för förskolan, skolbarnomsorgen (dock inte den öppna fritidsverksamheten för åringar), förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan. Nämnden har också informationsansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan. Utbildningsnämnden ska 1 verka för ökat samarbete mellan skola elever och skola - föräldrar i syfte att stärka brukarinflytandet, 2 verka för ökat samarbete mellan skola och omgivande samhälle, 3 samverka med arbetsmarknads-och vuxenutbildningsnämnden, särskilt ifråga om uppföljningsansvaret, 4 avge yttrande i ärenden som hör till nämndens verksamhetsområde, 5 följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och framföra sina synpunkter till berörda myndigheter om nämnden anser det påkallat, 6 delta i utvecklingen av kommunens områdesarbete, 7 kunskaps- och kompetensmässigt stödja kommunstyrelsen i den strategiska utvecklingen, gällande barnets rättigheter, 8 ansvara för kommunens barnombudsmannafunktion. Nämnden ska dessutom i egenskap av personalmyndighet för utbildningsförvaltningen besluta i personalärenden inom ramen för lag och avtal samt av

274 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) kommunstyrelsen angivna riktlinjer/policy. Undantag gäller för ärenden där beslutsrätten åvilar kommunstyrelsen. Vidaredelegation från nämnden till tjänsteman skall framgå av en delegationsförteckning. Nämnden ansvarar för att förteckningen hålls aktuell. Arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet enligt arbetsmiljölag och tillämpliga föreskrifter delegeras till förvaltningschef. Nämnden beslutar om förändring av sin förvaltningsorganisation. Nämnden är registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet. Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar, de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelserna i detta reglemente. Delegering från kommunfullmäktige 2 Nämnden får fastställa avgifter inom sitt verksamhetsområde under förutsättning att frågan om avgiftsuttag är av mindre kommunalekonomisk betydelse och inte av principiell beskaffenhet. Nämnden ska på det sätt som fullmäktige beslutar rapportera till fullmäktige hur fullmäktiges delegering utnyttjats. Sammansättning 3 Nämnden består av tretton ledamöter och tretton ersättare. Mandatperioden är fyra år räknat fr o m den 1 januari året efter det år då val av kommunfullmäktige har ägt rum. Kommunfullmäktige utser ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande som tjänstgör under den löpande mandatperioden. Kallelse till sammanträdena 4 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena

275 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt en föredragningslista. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av förslag till beslut och handlingar som ger information om ärendena på föredragningslistan. Tillägg till föredragningslistan ska tillställas ledamöter och ersättare senast tre dagar före sammanträdet. Ett ärende som inte tagits med på föredragningslistan får tas upp till avgörande på sammanträde endast om alla ledamöter är överens om detta. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Förhinder att delta i ett sammanträde 5 En ledamot som inte kan delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ersättarnas tjänstgöring 6 Om en ledamot inte kan delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som kommer under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra i den turordning som fullmäktige fastställer. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna skulle påverkas av detta får en ersättare som kommer under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare längre ner i turordningen. En ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna

276 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) 7 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring p g a jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde p g a annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra bara om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Ersättare för ordföranden 8 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att leda sammanträdet. Fram till dess fullgör den till åldern äldsta ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden p g a sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Justering av protokoll 9 Protokollet justeras av ordföranden och minst en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation - särskilt yttrande, protokollsanteckning 10 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det i form av en skriftlig reservation. Reservationen ska lämnas till nämndens sekreterare före justeringen av protokollet

277 BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Ordn nr Sid (5) En ledamot och en ersättare har rätt att lämna ett särskilt yttrande. Ledamoten/ersättaren ska innan sammanträdet avslutas anmäla att ett yttrande kommer att avges och yttrandet ska lämnas till sekreteraren före protokollsjusteringen. Dessutom har en ledamot och en ersättare rätt att i protokollet få intaget en kort meningsyttring (protokollsanteckning). Ordförandens uppgifter 11 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i övriga delar av detta reglemente om ordförandens uppgifter ska nämndens ordförande 1 representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter och vid andra liknande tillfällen, 2 ansvara för beredningen av de ärenden som nämnden ska behandla och lägga fram förslag till beslut, 3 vara tillgänglig för allmänheten i rimlig omfattning, 4 bevaka att nämndens uppgifter fullgörs. Nämndens förvaltning 12 Nämnden biträds av utbildningsförvaltningen som lyder under nämnden. Särskilda bestämmelser 13 Nämnden ska samarbeta med de kommunala nämnder och andra myndigheter som är berörda av nämndens verksamhet. 14 Skrivelser från nämnden och andra handlingar som ska skrivas under av företrädare för nämnden undertecknas på det sätt som nämnden bestämmer. Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller med den eller de som nämnden utser

278 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden rev UF/2016:233 9 Sammanträdesordning 2017 Förslag till beslut - Utbildningsförvaltningens förslag på datum för nämndsammanträden 2017 godkänns. Sammanfattning Utbildningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till sammanträdesordning för år Förslag på datum för nämndsammanträdena är som följer: 7 februari 14 mars 4 april 2 maj 13 juni 5 september 10 oktober 21 november 19 december* *Preliminärt, sammanträde vid behov. Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande utbildningsnämnden

279 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Utbildningsförvaltningen Dnr UF/2016:233 Referens Rebecca Berlin Mottagare Utbildningsnämnden Sammanträdesordning 2017 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningens förslag på datum för nämndsammanträden 2017 godkänns. Sammanfattning Sammanträdesordning för utbildningsnämnden 2017 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec * * Preliminärt, sammanträde vid behov. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anette Älmdalen Chef specialiststöd Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms / E-post rebecca.berlin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

280 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden Dnr UF/2016: Yttrande över motion om att ge alla tillgång till skolskjuts Förslag till beslut - Utbildningsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Robert Steffens (C) har i en motion yrkat att kommunfullmäktige uppdrar åt utbildningsförvaltningen att förändra riktlinjerna för skolskjuts så att skolskjuts ges oavsett vilken skola eleven väljer. Utbildningsnämnden bör avstyrka motionen utifrån att Botkyrka kommuns regelverk för skolskjuts följer skollagen. Enligt kommunens regler har en elev som väljer en annan skola än den närmaste skolan eller annan skola i närområdet inte rätt till skolskjuts. Botkyrka kommun har ungefär 2125 elever som går i annan kommunal eller fristående skola än den närmaste skolan eller annan skola i närområdet inom eller utanför kommunen. Om dessa elever skulle erbjudas skolskjuts i form av SL-kort skulle den totala kostnaden bli kr/läsår då ett skolkort för en elev kostar 1500 kr/läsår. Elever som bor i områden där det inte finns någon skola inom avståndsgränserna erbjuds skolbuss till den närmaste skolan. Om skolskjuts även skulle erbjudas elever i dessa områden som har valt en annan skola än den närmaste skulle kommunen behöva organisera skolskjuts med skolbuss eller taxi till ett flertal olika skolor inom och utanför kommunen vilket också vore mycket kostsamt. Det skulle alltså medföra organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen att erbjuda skolskjuts till alla elever oavsett vilken skola de väljer. Emanuel Ksiazkiewicz Ordförande utbildningsnämnden

281 Utbildningsförvaltningen Specialiststöd TJÄNSTESKRIVELSE [3] Dnr UF/2016:175 Referens Christina Palm Maria Fhager Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över motion Ge alla tillgång till skolskjuts Förslag till beslut Utbildningsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Robert Steffens (C) har i en motion yrkat att kommunfullmäktige uppdrar åt utbildningsförvaltningen att förändra riktlinjerna för skolskjuts så att skolskjuts ges oavsett vilken skola eleven väljer. Utbildningsnämnden avstyrker motionen utifrån att Botkyrka kommuns regelverk för skolskjuts följer skollagen 1. Enligt kommunens regler har en elev som väljer en annan skola än den närmaste skolan eller annan skola i närområdet inte rätt till skolskjuts. Botkyrka kommun har ungefär 2125 elever som går i annan kommunal eller fristående skola än den närmaste skolan eller annan skola i närområdet inom eller utanför kommunen. Om dessa elever skulle erbjudas skolskjuts i form av SL-kort skulle den totala kostnaden bli kr/läsår då ett skolkort för en elev kostar 1500 kr/läsår. Elever som bor i områden där det inte finns någon skola inom avståndsgränserna erbjuds skolbuss till den närmaste skolan. Om skolskjuts även skulle erbjudas elever i dessa områden som har valt en annan skola än den närmaste skulle kommunen behöva organisera skolskjuts med skolbuss eller taxi till ett flertal olika skolor inom och utanför kommunen vilket också vore mycket kostsamt. Det skulle alltså medföra organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen att erbjuda skolskjuts till alla elever oavsett vilken skola de väljer. 1 Skollagen (2010:800) 10 kap 32 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post christina.palm@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

282 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Specialiststöd TJÄNSTESKRIVELSE [3] Ärendet Robert Steffens (C) har i en motion yrkat att kommunfullmäktige uppdrar åt utbildningsförvaltningen att förändra riktlinjerna så att skolskjuts ges oavsett vilken skola man väljer. Utbildningsförvaltningen har berett ärendet. Yttrande Enligt kommunens regler för skolskjuts har en elev rätt till skolskjuts i form av särskilt anordnad skjuts, skolbuss eller SL-kort om avståndet till skolan är 2 5 kilometer närmaste gångväg. Vilket avstånd som gäller beror på vilken årskurs eleven går i. Från skolår 2 och uppåt ska eleverna där så är möjligt resa till skolan med allmänna kommunikationer. En elev vars vårdnadshavare har valt en annan skola än den närmaste skolan eller annan skola i närområdet har avsagt sig all rätt till skolskjuts, om inte skolskjutsen kan organiseras på ett sådant sätt att det inte medför organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Kommunens skyldighet att då ordna skolskjuts vid val av annan skola gäller enbart om eleven skulle ha beviljats skolskjuts till den skola som eleven skulle ha placerats i om den inte hade valt en annan skola. De flesta elever i Botkyrka kommun har minst en, ofta flera skolor att välja på i närområdet och beviljas därför inte skolskjuts. Ett litet antal elever bor i områden där det inte finns någon skola i närområdet, inom avståndsgränserna. Det gäller Grödingelandet, Ensta och Norrbyvret i Uttran och Fiskarhagen i Norsborg. Där går särskilt anordnad skolskjuts, skolbuss. Skolbussen går av organisatoriska och ekonomiska skäl till de närmaste skolorna Malmsjö skola, Broängsskolan och Hammerstaskolan. Botkyrka kommun har ungefär 825 elever som går i annan kommunal eller fristående skola än den närmaste skolan eller annan skola i närområdet och ungefär 1300 elever i kommunal eller fristående skola utanför Botkyrka kommun. Ett SL-kort för en elev kostar 1500 kr/läsår. Om alla 2125 elever skulle beviljas SL-kort skulle kostnaden bli kr/läsår. Det skulle medföra ekonomiska svårigheter för kommunen om alla elever som valt skola utanför avståndsgränserna skulle erbjudas skolkort. En del av de elever som bor i områden där det inte finns någon skola inom avståndsgränserna kan inte resa med allmänna kommunikationer till skolan då sådana saknas i närheten av elevernas hem.

283 BOTKYRKA KOMMUN Utbildningsförvaltningen Specialiststöd TJÄNSTESKRIVELSE [3] Om skolskjuts även skulle erbjudas elever i dessa områden som har valt en annan skola än den närmaste skulle kommunen behöva organisera skolskjuts med skolbuss eller taxi till ett flertal olika skolor inom och utanför kommunen vilket också vore mycket kostsamt. Det skulle medföra organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen. Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef Anette Älmdalen Chef för specialiststöd Bilaga Motion om att ge alla tillgång till skolskjuts

284 Motion Kommunfullmäktige Ge alla tillgång skolskjuts Det ska finnas en skola för alla, det är vår övertygelse. Därför behövs det friskolor som gör att elever och föräldrar kan välja den skola som passar just dem. Dessutom leder den ökade konkurrensen till att kvaliteten överlag i skolan höjs. Det är något som gynnar alla, både elever, föräldrar och lärare. Möjligheten att välja ska finnas med genom hela skoltiden, från förskola till högre utbildning. Det fria skolvalet och skolpengen som följer med varje elev är ett viktigt verktyg för att stärka elevens makt över sin egen skolgång. I dag så får man endast skolskjuts om man väljer den närmaste skolan, Centerpartiet anser att detta inskränker elever som bor på landsbygden rätt att välja skola. Därmed föreslår jag: att Utbildningsnämnden får i uppdrag att förändra riktlinjerna så att skolskjuts ges oavsett vilken skola man väljer. Robert Steffens (C)