Fördjupad utredning om valfrihetssystem inom särskilt boende för äldre i Sollentuna kommun

Transkript

1 17

2 Tjänsteutlåtande Christina B. Embretsen Utredare Sidan 1 av 3 Dnr 2009/182 VON.710 Vård- och omsorgsnämnden Fördjupad utredning om valfrihetssystem inom särskilt boende för äldre i Sollentuna kommun Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om att få införa ett val frihetssystem inom särskilt boende för äldre, i enlighet med förslaget i kontorets utredning. 2. Vård- och omsorgsnämnden ger kontoret i uppdrag att återkomma med förslag till förfrågningsunderlag för upphandling enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) av enstaka platser inom särskilt boende för äldre, under förutsättning att kommunfullmäktige bifall nämndens hemställan enligt ovan. Sammanfattning I vård- och omsorgsnämndens budget för 2011 har nämnden satt som mål att utredningen gällande om kommunen ska upphandla driften av äldreboenden enligt lagen (2008:986) om valfrihetssystem (LOV) ska slutföras under året så att ett införande är möjligt under mandatperioden. Strategin för att nå målet är, enligt budgeten, att valfrihetssystemet ska konstrueras på ett sådant sätt att det underlättar för godkända vårdgivare att etablera sig och bedriva verksamhet i Sollentuna. Vård- och omsorgskontorets fördjupade utredning om valfrihetssystem inom särskilt boende för äldre utgår från Stockholms modell för val frihetssystem inom särskilt boende. Stockholms modell innebär att nämnden fortsätter att upphandla driften av de äldreboenden som nämnden har i dag enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), samt har kvar driften av äldreboenden i egen regi. Utöver denna bas annonserar sedan nämnden ett förfrågningsunderlag för köp av enstaka platser enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). När den enskilde får ett biståndsbeslut om särskilt boende får han eller hon välja bland samtliga platser som nämnden har avtal för, oavsett om platsen är upphandlat enligt LOU, LOV eller om det är ett direktuppdrag till kommunens egenregi, SOLOM. Fördelen med Stockholms modell för valfrihetssystem är att nämnden skulle kunna låta behovet av nya platser utgöras av LOV-platser för att få en successiv tillökning av platser som motsvarar det aktuella behovet. Stockholms modell säkerställer även att nämnden har kvar platser inom särskilt boende inom kommunen genom att LOU-entreprenaderna behålls. Denna bas ger också nämnden möjligheten att säkerställa att det finns både omvårdnadsplatser och demensplatser i enlighet med behovet. De enstaka platser som upphandlas enligt LOV ökar valmöjligheten för brukaren och ger förutsätt- Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

3 Tjänsteutlåtande Dnr 2009/182 VON.710 Sidan 2 av 3 ningar för en ökad mångfald i form av nischade äldreboende inom språk, kultur eller olika diagnoser så som Parkinsons sjukdom mm. Risken med Stockholms modell är att den skulle kunna ge nämnden ökade kostnader för tomma platser inom LOU-entreprenaderna. Detta skulle kunna inträffa om brukarna, vid införandet av ett valfrihetssystem, skulle välja andra äldreboenden än dem kommunen har upphandlat enligt LOU eller genom egenregin i så hög grad att det uppstår tomma platser. Kontorets analys visar dock att de flesta äldre vill bo kvar i Sollentuna. Bedömningen i utredningen är också att det kommer att ta tid innan ett valfrihetssystem inom särskilt boende för äldre är i full drift. Från och med år 2014 beräknas nämnden ha behov av fler platser inom särskilt boende enligt lokalförsörjningsplanen. Risken för ökade kostnader för tomma platser bedöms därför kunna hanteras inom nämndens budgetram. Däremot bedömer kontoret att ett valfrihetssystem inom särskilt boende kommer att ge upphov till högre kostnader i samband med uppföljning. En upphandling av enstaka platser enligt LOV innebär att fler brukare kommer att vara spridda på olika boenden, inom och utanför kommunen. Dessa enstaka platser fordrar en individuell uppföljning på plats som medför ökade kostnader för kontoret. De enstaka platser enligt LOV som nämnden skulle köpa i ett valfrihetssystem drivs i egen regi av privata företag. Det innebär att om nämnden inte vill förlänga ett avtal med en utförare, eller häva ett avtal, så måste nämnden omplacera samtliga brukare från Sollentuna som bor på äldreboendet. Skulle nämnden i framtiden ha en stor andel av antalet platser i särskilt boende genom LOV-avtal skulle konsekvenserna kunna blir svårhanterade om en verksamhet har allvarliga missförhållanden och flera brukare skulle behöva omplaceras samtidigt. Med Stockholms modell för val frihetssystem i särskilt boende låser sig inte nämnden för hur framtiden ska se ut. Nämnden kan fortfarande välja att kommunen bygger ytterligare äldreboenden som upphandlas enligt LOU för att trygga framtida behov av platser, eller så kan nämnden välja att låta marknaden tillfredställa behovet genom LOV-platser. Kontoret har under arbetet med denna utredning samverkat med representanter för pensionärsorganisationerna. Pensionärsorganisationerna är i stort sett positiva till Stockholms modell för valfrihetssystem eftersom den skulle tillföra fler platser inom särskilt boende för brukarna att välja emellan. De ser dock LOV-platserna främst som "grädde på moset" som kan tillfredställa de brukare som har särskilda önskemål t.ex. gällande språk mm. Vård- och omsorgskontoret föreslår att nämnden hemställer hos kommunfullmäktige om att få införa ett valfrihetssystem inom särskilt boende för äldre, i enlighet med förslaget i kontorets utredning.

4 Tjänsteutlåtande Dnr 2009/182 VON.710 Sidan 3 av 3 Om nämnden beslutar om en hemställan till kommunfullmäktige anser kontoret att utredningen gällande om kommunen ska upphandla driften av äldreboenden enligt lagen (2008:986) om valfrihetssystem (LOV) är slutförd under året, och om fullmäktige bifaller nämndens hemställan så är ett införande möjligt under mandatperioden. Nämndens mål i budget är då uppfyllt. Förvaltningschef Mona Zakeri Avdelningschef för äldreomsorg Utredare Bilagor: 1. Fördjupad utredning om valfrihetssystem inom särskilt boende i Sollentuna kommun,. Beslutsexpediering: Akt Förvaltningschef Magnus Widén Avdelningschef för äldreomsorg Mona Zakeri Vik. avdelningschef för stöd och utveckling Eva Arvidsson Utredare Christina B. Embretsen Kommunfullmäktige

5 Dnr.2009/182 VON.710 Fördjupad utredning om valfrihetssystem inom särskilt boende i Sollentuna kommun Christina B. Embretsen Utredare Vård- och omsorgskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret

6 Sidan 2 av 16 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund kring utredningsuppdraget från nämnden 4 3 Beskrivning av förslag till valfrihetssystem inom särskilt boende för Sollentuna kommun Skillnaden mot Kommunakutens förslag på valfrihetssystem Säkerställa platser i särskilt boende inom kommunen Konkurrensneutralitet Dagens avtalskonstruktion vid ersättning av tomma platser Stockholms modell för ersättning av vårdplatser samt försäljning av tomma platser i LOU-entreprenader Framtida risker för ökade kostnader vid tomma platser Lokalkostnader Hälso- och sjukvårdsansvaret Uppföljning Avtalsbrott Mångfald Regler kring folkbokföring och risker för ökade kostnader inom äldreomsorgen 12 4 Omfattningen av valfrihetssystemet Korttidsplatser Servicehus 13 5 Framtiden 14 6 Samverkan med pensionärsorganisationerna Kontorets reflektioner över pensionärsorganisationernas synpunkter 15 7 Kontorets slutsatser 16

7 Sidan 3 av 16 1 Sammanfattning Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari Redan hösten 2008 gav kommunfullmäktige vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom särskilt boende för äldre. Både Kommunakuten och PwC har på vård- och omsorgskontorets uppdrag utrett hur LOV skulle kunna tillämpas i ett valfrihetssystem för särskilt boende. Utredningarna har presenterats för nämnden och samverkan med representanter för pensionärsorganisationerna har genomförts vid flera tillfallen. Denna utredning tar sitt avstamp i Stockholms stads modell för valfrihetssystem inom särskilt boende, som representanter från vård- och omsorgsnämnden, vid en temadag kring upphandling i oktober 2011, uttalade var den modell man ville att kontoret skulle utreda som en framtida modell för Sollentuna kommun. Stockholms modell innebär att nämnden fortsätter att upphandla driften av de äldreboenden som nämnden har i dag enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), samt har kvar driften av äldreboenden i egen regi. Utöver denna bas annonserar sedan nämnden ett förfrågningsunderlag för köp av enstaka platser enligt LOV. När den enskilde får ett biståndsbeslut om särskilt boende får han eller hon välja bland samtliga platser som nämnden har avtal med, oavsett om platsen är upphandlat enligt LOU eller LOV eller om det är ett direktuppdrag till egenregin. Genom Stockholms modell skulle nämnden kunna låta behovet av nya platser utgöras av LOV-platser. Nämnden skulle då få en successiv tillökning av platser som motsvarar det aktuella behovet. Det är en fördel då framtidsutsikterna främst visar att fler och fler äldre vill bo kvar hemma med utbyggd hemtjänst, eller i trygghetsboenden, i stället för att flytta in på särskilt boende. Stockholms modell säkerställer även att nämnden har kvar platser inom särskilt boende inom kommunen genom att behålla LOU-entreprenaderna. Denna bas ger också nämnden möjligheten att säkerställa att det finns både omvårdnadsplatser och demensplatser i enlighet med behovet. De enstaka platser som upphandlas enligt LOV ökar valmöjligheten för brukaren och ger förutsättningar för en ökad mångfald i form av nischade äldreboende inom språk, kultur eller olika diagnoser så som Parkinsons sjukdom mm. Risken med Stockholms modell är att den skulle kunna ge nämnden ökade kostnader för tomma platser. Nämnden ersätter i dag LOU-entreprenaderna även när platsen står tom, samt betalar hyran för tomma rum. Om brukarna, vid införandet av ett valfrihetssystem, skulle välja andra äldreboenden än dem kommunen har upphandlat enligt LOU eller genom egenregin i så hög grad att det uppstår tomma platser, så skulle nämndens kostnader öka. Kontorets analys visar dock att de flesta äldre vill bo kvar i Sollentuna. Utredningen bedömer också att det kommer att ta tid innan ett valfrihetssystem inom särskilt boende för äldre är i full drift. Från och med år 2014 beräknas nämnden ha ett behov av fler platser inom särskilt boende enligt lokalförsörjningsplanen. Risken för ökade kostnader för tomma platser bedöms därför kunna hanteras inom nämndens budgetram. Däremot bedömer kontoret att ett valfrihetssystem inom särskilt boende kommer att ge upphov till högre kostnader i samband med uppföljning. En upphandling av enstaka platser enligt LOV innebär att fler brukare kommer att vara spridda på olika boenden,

8 Sidan 4 av 16 inom och utanför kommunen. Dessa enstaka platser fordrar en individuell uppföljning på plats som medför ökade kostnader för kontoret. De enstaka platser enligt LOV som nämnden skulle köpa i ett valfrihetssystem drivs i egen regi av privata företag. Det innebär att om nämnden inte vill förlänga ett avtal med en utförare, eller häva ett avtal, så måste nämnden omplacera samtliga brukare från Sollentuna som bor på äldreboendet. Skulle nämnden i framtiden ha en stor andel av antalet platser i särskilt boende genom LOV-avtal skulle konsekvenserna kunna blir svårhanterade om en verksamhet har allvarliga missförhållanden och flera brukare skulle behöva omplaceras samtidigt. Med Stockholms modell för valfrihetssystem i särskilt boende låser sig dock inte nämnden för hur framtiden ska se ut. Nämnden kan fortfarande välja att kommunen bygger ytterligare äldreboenden som upphandlas enligt LOU för att trygga framtida behov av platser, eller så kan nämnden välja att låta marknaden tillfredställa behovet genom LOV-platser. Kontoret föreslår att valfrihetssystemet inte omfattar korttidsplatser, samt att frågan om servicehus ska ingå eller inte utreds vidare i samband med att ett eventuellt förfrågningsunderlag arbetas fram. Kontoret har under arbetet med denna utredning samverkat med representanter för pensionärsorganisationerna. Pensionärsorganisationerna är i stort sett positiva till Stockholms modell för valfrihetssystem eftersom den skulle tillföra fler platser inom särskilt boende för brukarna att välja i mellan. De ser dock LOV-platserna främst som "grädde på moset" som kan tillfredställa de brukare som har särskilda önskemål t.ex. gällande språk mm. 2 Bakgrund kring utredningsuppdraget från nämnden Hösten 2008 gav kommunfullmäktige vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda och införa ett valfrihetssystem enligt LOV för hemtjänst, samt att utreda införandet av valfrihetssystem enligt LOV inom tillämpliga delar av nämndens ansvarsområde. Särskilt boende för äldre ansåg nämnden var en av de delar där LOV ansågs tillämplig. Kommunakuten gjorde på uppdrag av kontoret en utredning om införande av valfrihetssystem inom särskilt boende. Utredningen presenterades för nämnden i september, Resultatet blev en hemställan till fullmäktige om att nämnden skulle få i uppdrag att under 2010 införa ett valfrihetssystem enligt LOV för särskilt boende. Hemställan behandlades inte av fullmäktige då det fortfarande fanns oklarheter kring flera frågor. Den 20 oktober 2009 gav nämnden kontoret i uppdrag att återkomma med en fördjupad utredning avseende införandet av ett valfrihetssystem enligt LOV i särskilt boende. Särskilda frågor som skulle belysas var principer för lokaler, samlokalisering, övergången från nuvarande system till LOV, samt ersättningar. Utgångspunkten för uppdraget var vidare att valfrihetssystemet huvudsakligen ska bygga på anskaffning av utförare genom LOV. PwC fick i uppdrag att göra utredningen som lämnades till vårdoch omsorgsnämnden i april Efter dessa två externa utredningar gav vård- och omsorgsnämnden i oktober 2010 kontoret i uppdrag att till nämndens möte i februari 2011 återkomma med ett förslag

9 Sidan 5 av 16 till beslut på inriktning för ett valfrihetssystem enligt LOV i särskilt boende. Utgångspunkten för kontorets förslag skulle utgöras av PwC:s utredningsförslag. Kontoret skulle vidare på ett sätt som nämnden ansåg lämpligt inhämta nämndens synpunkter. Kontoret gav i februari 2011 nämnden en muntlig redovisning över hur andra kommuners valfrihetssystem ser ut samt vilka förutsättningar som dessa kommuner har haft innan lagen om valfrihetssystem, LOV, trädde i kraft. Efter denna redovisning ville nämnden fa tid att tänka över de olika möjligheterna till valfrihetssystem. Ärendet väcktes på nytt vid nämndens temadag för upphandling, uppföljning och kvalitet den 11 oktober De närvarande representanterna från nämnden gav då kontoret ett tydligt besked om att Stockholms modell för valfrihetssystem inom särskilt boende var den modell man ville att kontoret skulle utreda vidare, som en möjlig modell för Sollentuna. 3 Beskrivning av förslag till valfrihetssystem inom särskilt boende för Sollentuna kommun Sollentuna kommun har idag elva särskilda boenden för äldre. På åtta av boendena är driften av verksamheten upphandlad enligt LOU och drivs av olika privata företag. Servicehuset Tors backe samt ytterligare två särskilda boenden drivs av kommunens egenregi SOLOM på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden. Stockholms modell för valfrihetssystem inom särskilt boende innebär att nämnden fortsätter att upphandla driften av de äldreboenden som nämnden har i dag enligt LOU. Nämnden har även kvar äldreboenden i egen regi, i enlighet med nämndens ägarintentioner för SOLOM, samt de direktuppdrag som nämnden har gett SOLOM. Utöver denna bas annonserar sedan nämnden ett förfrågningsunderlag för köp av enstaka platser enligt LOV. I förfrågningsunderlaget regleras hur stort valfrihetssystemet geografiskt ska vara, t.ex. om företag med egenregi-boenden inom Stockholms län får ansöka om godkännande. När den enskilde får ett biståndsbeslut om särskilt boende får han eller hon välja bland samtliga platser som nämnden har avtal med, oavsett om platsen är upphandlat enligt LOU eller LOV eller om det är ett direktuppdrag till egen regin. Platsen kan då ligga både inom och utanför Sollentuna kommun, beroende på valfrihetssystemets geografiska omfattning. 3.1 Skillnaden mot Kommunakutens förslag på valfrihetssystem Kommunakutens utredning föreslog redan 2009 ett valfrihetssystem med en kombination av upphandlade platser enligt både LOU och LOV. Deras förslag var att nämndens befintliga bestånd av äldreboenden skulle upphandlas enligt LOV medan all nyproduktion skulle upphandlas enligt L O U för att neutralisera dagens höga lokalkostnader vid nybyggen. Stockholms modell för val fri hetssystem innebär det motsatta. Om nämnden på sikt vill öka andelen LOV-platser bör nämndens egen utbyggnads takt minska, för att ge utrymme för privata aktörer på marknaden. Enligt nämndens lokalförsörjningsplan ska ett äldreboende med 50 platser byggas i Väsjön år 2016 för att täcka kommunens

10 Sidan 6 av 16 framtida behov. Ett förslag skulle kunna vara att kommunen i stället gör en markupplåtelsetävling. Ett byggföretag och ett vårdföretag får då samarbeta och inkomma med en presentation på en helhetslösning. I det vinnande förslaget är kravet att vårdföretaget ska bli godkänd enligt nämndens förfrågningsunderlag enligt LOV. Resultatet blir då att ett privat äldreboende blir etablerat i kommunen där nämnden kan köpa enstaka platser efter behov. Denna modell har prövats i Lidingö stad. Genom att låta behovet av nya platser utgöras av LOV-platser skulle nämnden få en successiv tillökning av platser som motsvarar det aktuella behovet. Det är en fördel då framtidsutsikterna främst visar att fler och fler äldre vill bo kvar hemma med utbyggd hemtjänst, eller i trygghetsboenden, i stället för att flytta in på särskilt boende. 3.2 Säkerställa platser i särskilt boende inom kommunen I PwC:s fördjupade utredning var ett av förslagen att sälja ut nämndens befintliga verksamheter för att skapa ett valfrihetssystem som enbart bestod av enstaka platser som var upphandlade enligt LOV. Risken med ett sådant valfrihetssystem är att företagen säljer platser till andra kommuner i så hög grad att nämnden på sikt inte själva kan tillfredställa brukarnas önskemål om en plats inom kommunen. Hur stor risken är för att detta ska ske, beror dels på utbyggnadstakten av äldreboenden i grannkommunerna, och dels på ersättningsnivåerna hos grannkommunerna, vilka båda är faktorer som vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna inte kan påverka. Nämnden skulle kunna tvingas höja sin ersättning för att kunna konkurrera om platserna i den egna kommunen. På sikt skulle naturligtvis en balans på marknaden infinna sig, då nya företag skulle etablera sig om efterfrågan finns, men hur lång tid det tar att skapa denna balans är en osäkerhetsfaktor som bör beaktas. Med Stockholms modell för valfrihetssystem så har nämnden kvar de platser inom särskilt boende som nämnden har i dag, vilket ger kommuninvånarna i Sollentuna en god möjlighet att få en plats i särskilt boende inom kommunen om man så önskar. 3.3 Konkurrensneutralitet Enligt Kommunakutens utredning så uppnår man konkurrensneutralitet mellan de LOU-upphandlade driftentreprenaderna och LOV-leverantörerna om kraven i förfrågningsunderlagen i största möjliga mån är likvärdiga. Slutsatsen i deras förslag var att nämnden skulle ge samma ersättning till såväl LOV-utförare som LOU-entreprenader och egenregin. I nämndens samtliga avtal i dag finns inskrivet att "om nämnden inför ett valfrihetssystem enligt LOV så kan ersättningsmodellen komma att omförhandlas". Detta öppnar upp för möjligheten att förhandla fram samma ersättning till alla utförare i särskilt boende om nämnden så önskar. Nämnden har dessutom de senaste åren främst upp- 1 I definitionen av de platser som nämnden har i dag inkluderas även de ersättningsboenden som byggs i kvarteren Ekipaget och Terrinen och som innebär en viss utökning samt på äldreboendet Gillbogården. Dessa utbyggnationer löper alltså på som planerat. 2 Utredningsrapport Fritt val i särskilt boende (SABO), Kommunakuten, , s. 49.

11 Sidan 7 av 16 handlat på kvalitet, med ett fastpris. Det fasta priset har dock inte varit det samma vid alla upphandlingar. Ersättningen ser därför olika ut på kommunens äldreboenden. Vård- och omsorgskontoret tolkar dock inte Stockholms modell för valfrihetssystem på samma sätt som Kommunakutens utredare när det gäller konkurrensneutralitet. I Stockholm förekommer det olika ersättningar mellan LOU-entreprenaderna och LOVavtalen. Det lagen om valfrihetssystem fastslår, är att alla utförare som har tecknat ett avtal enligt LOV med kommunen, ska ha samma ersättning. En upphandling enligt LOV kan därför inte göras med pris som utvärderingskriterium. Stockholms modell för valfrihetssystem är dock en kombination av upphandlade platser utifrån olika upphandlingslagar, varför olika ersättningar inte borde vara något problem utifrån konkurrensneutralitet. Stockholms modell är inte ett renodlat valfrihetssystem enligt LOV. 3.4 Dagens avtalskonstruktion vid ersättning av tomma platser När en kommun upphandlar driften av ett äldreboende enligt LOU så framgår det av avtalet hur många platser som kommunen abonnerar på. I ett entreprenadavtal enligt LOU så förbinder sig kommunen att belägga dessa platser. Kommunen kan avtala om att man inte ersätter utföraren när en plats står tom, men då bör kommunen i så fall möjliggöra för utföraren att sälja platsen till någon annan kommun. Kommunen bör också, i sin ersättning till utföraren, räkna in den ekonomiska risk som utföraren står när platsen inte är belagd. I Sollentuna kommun abonnerar nämnden på samtliga platser på de äldreboenden som är upphandlade enligt LOU. Nämnden ersätter därför utföraren även för tomma platser, eftersom utföraren inte äger rätten att sälja platser till någon annan kommun. Nämnden kan däremot sälja tomma platser till andra kommuner om nämnden så vill, och om det finns en efterfrågan på platser inom särskilt boende i grannkommunerna. Genom detta system så säkerställer nämnden att man har kontroll över platsantalet i särskilt boende i kommunen. Den ekonomiska risken för tomma platser ligger till största delen hos nämnden. Utföraren lider dock en viss ekonomisk risk då ersättningen för tomma platser från dag 8 utgörs av 50 % av den enhetliga dygnsersättningen eller den lägsta dygnsersättningen vid nivåbedömning. Nämnden står också för hyreskostnaden för tomma rum Stockholms modell för ersättning av vårdplatser samt försäljning av tomma platser i LOU-entreprenader Stockholms stad ersätter utföraren utifrån tre olika vårdnivåer. Full ersättningen utgår för utnyttjad plats, samt i sju dagar efter avflyttning eller dödsfall. Därefter utges ersättning enligt den lägsta ersättningsnivån, med avdrag med 100/dygn avseende kost. Utföraren kan erhålla dubbel ersättning om någon flyttar in under de första sju dagarna. I Stockholms stads avtal enligt LOU får utföraren sälja tomma platser (till plats anknuten tjänst) till en annan kommun. Förutsättningen är att den förvaltande stadsdelnämnden har gett sitt godkännande, samt att stadens köadministratör har bekräftat att det inte finns någon som står i kö inom stadens kösystem. Vid försäljning av plats (tjänst) till annan kommun är det den förvaltande stadsdelsnämnden som tecknar hyresavtal med den enskilde.

12 Sidan 8 av 16 I Stockholms avtal står det vidare att utföraren förbinder sig att stänga ett våningsplan eller en avdelning, eller på annat sätt avgränsbar del av boendet, om verksamheten har tomplatser som uppgår till 20 % eller mer. Den förvaltande stadsdelsnämnden och utföraren kan också träffa en överenskommelse om att lokalerna nyttjas till någonting annat. Man kan konstatera att även Stockholms stad står den största risken vid tomma platser inom stadens valfrihetssystem. Staden har dessutom överlämnat ansvaret för försäljning av tomma platser till utföraren. Avtalet ger dock förvaltande stadsdelsnämnd möjligheten att stänga en avdelning, om boendet står med mer än 20 % tomma platser, vilket är något som även Sollentuna kan överväga vid framtida avtal enligt LOU. 3.5 Framtida risker för ökade kostnader vid tomma platser Enligt nämndens lokalförsörjningsplan (se bilaga 1) så kommer nämnden att tillföras 18 nya platser i särskilt boende år 2012 och ytterligare 19 platser år Till följd av utökningen så prognostiseras nämnden få ett överskott av platser fram till år Detta överskott kan ge nämnden ökade kostnader för tomma platser. Som redovisats ovan så står nämnden den största ekonomiska risken vid tomma platser. Om nämnden inför ett valfrihetssystem enligt Stockholms modell så finns risken att kostnaderna för tomma platser ökar ytterligare. Det skulle kunna bli kostnadsdrivande för nämnden om brukarna i högre grad än i dag väljer andra äldreboenden än dem kommunen har upphandlade enligt LOU eller genom egen regin. Kontoret uppskattar dock att det kommer att ta tid innan ett valfrihetssystem inom särskilt boende är i full drift. Troligtvis skulle de första äldreboendena kunna godkännas under våren Det betyder att det är ett fåtal personer som kommer att nyttja LOVplatserna innan år 2014, då nämnden återigen prognostiseras ha ett underskott på platser i särskilt boende. Kontorets bedömning är vidare att nämnden kommer att ha behov av de nya platserna som nu byggs. Under år 2011 har kommunens äldreboenden i det närmaste haft full beläggning. Nämnden har även ca 14 personer som i dag bor på HVB-hem utanför kommunen. Dessa personer tillhörde tidigare socialnämnden men övergick till vårdoch omsorgsnämnden i och med att de fyllde 65 år. Dessa personer tillhör nu äldreomsorgen och skulle kunna få erbjudande om att flytta hem till kommunen. Risken för att brukarna i omfattande utsträckning kommer att välja LOV-platser framför LOU-platser bedöms av kontoret som relativt låg. Tendensen är att de flesta brukare önskar att bo kvar i hemkommunen. Förhoppningen är att kommunens egna boenden i Sollentuna ska hålla så pass hög och bra kvalitet att brukarna fortsätter att välja dessa platser. De tillkommande LOV-platserna möjliggör dock för de personer som önskar en särskild nischning på sitt äldreboende, t.ex. språk och kultur, eller ett särskild geografisk läge, att få sina önskemål uppfyllda. Ett valfrihetssystem ger dock 3 Det har funnits lediga platser under i snitt 7 dagar/månad/boende vilket är normalt då anhöriga har upp till 14 dagar på sig att flytta ut från ett rum när någon avlidit. Undantaget är Strandgården som stått med ca tre lediga platser per månad under en lång tid. Boendet kommer dock att flytta till ersättningslokaler under nästa år och driften kommer att övertas av ett nytt företag.

13 Sidan 9 av 16 ingen platsgaranti på något boende, utan den enskilde erbjuds den plats som är ledig utifrån sina önskemål. En förutsättning för att skapa en verklig valfrihet är ändå att det finns lite luft i systemet så att brukaren har platser att välja mellan. Stockholms stad har emellertid stått med för många platser i särskilt boende och har tvingats lägga ner äldreboenden. Lokalerna har lämnats tillbaka till det kommunala fastighetsbolaget Micasa. Micasa har då omgående blivit kontaktad av ett vårdbolag som vill överta hyresavtalet, renovera och därefter starta upp ett äldreboende igen, i privat regi. Skulle något boende i Sollentuna stå med allt för många tomma platser kan nämnden, genom en avtalskontroll, undersöka om orsaken beror på dålig kvalitet och avtalsbrister. Om så skulle vara fallet kan nämnden ställa krav på utföraren att omgående åtgärda bristerna, och i sista hand häva avtalet och upphandla driften på nytt. En annan orsak till att platser på ett äldreboende kan vara svåra att belägga kan vara lokalernas skick. I flera av hyresavtalen som kommunen har med Sollentunahem är det dock kommunen som ansvarar för inre underhåll av gemensamma ytor, vilket ger nämnden en möjlighet att åtgärda även sådana brister. Om några kvalitetsbrister inte påträffas och förklaringen till boendets låga popularitet inte går att åtgärda av nämnden, kan nämnden välja att lägga ner boendet och säga upp hyresavtalet med fastighetsägaren. Nämndens nyaste boenden; Ribbings backe, Rådans äldreboende, Bergkälla samt de kommande äldreboendena i kvarteren Ekipaget och Terrinen, har emellertid väldigt långa hyresavtal som löper på över tio år. 3.6 Lokalkostnader I Stockholms modell för valfrihetssystem upplåts lokalerna hyresfritt i boendena upphandlade enligt LOU, medan staden ger en schablonersättning per dygn till platserna upphandlade enligt LOV. Eftersom kontorets tolkning är att det inte behöver råda konkurrensneutralitet mellan LOU-entreprenaderna och LOV-avtalen så anser kontoret inte att det är något problem, ur konkurrensneutralitet, att ersätta lokalkostnaderna enligt en schablon i avtalen enligt LOV. Däremot kan man ha invändningar mot att den ersättning som ges i ett LOV-avtal, och som de facto går till vården, inte blir densamma eftersom äldreboenden har olika lokalkostnader som måste täckas. Det är inte bara äldreboendena i Sollentuna kommun som har stor variation i lokalkostnader, utan så ser det generellt ut på marknaden. De kommuner som har valt att upphandla enstaka platser enligt LOV har dock valt att ersätta lokalkostnaderna enligt en schablon. Det är en enkel, lättförstålig och lättadministrerad modell. Nacka och Lidingö ersätter efter vårdtyngd och samtliga kostnader ingår i dygnsersättningen. Upplands Väsby har en enhetlig dygnsersättning där samtliga kostnader ingår, och specificerar alltså inte heller ersättningen för lokalkostnader. I ersättningen för de enstaka platserna vård- och omsorgsnämnden köper i dag så ingår också lokalkostnaden i dygnsersättningen även om den oftast inte är specificerat i ersättningsbeloppet. Ersättningen per plats, för de ca 40 platser som nämnden köper, 4 Den enskilde har rätt att tacka nej till platsen och istället välja att ställa sig i kö till sitt förstahandsalternativ, eller tacka ja till platsen och därefter ställa sig i en byteskö.

14 Sidan 10 av 16 ligger ungefar mellan kr/dygn. Skillnaden i ersättning kan bero på att platserna har olika inriktning (somatisk, demens eller psykinriktning) och/eller olika vårdtyngd. Boendena har högst sannolikt olika lokalkostnader och en viss del av skillnaden i dygnspris kan även bero på detta. Några få boenden specificerar på fakturan hur stor andel av vårdkostnaden som går till lokalkostnader. Dessa boenden redovisar att lokalkostnaden utgör 12 % respektive 11,3 % av vårdkostnaden. Det är dock för få boenden som redovisar sina lokalkostnader för att kontoret ska kunna dra några slutsatser. Bland de kommuner i länet som har upphandlat enstaka platser enligt LOV så skiljer sig inte ersättningen åt så mycket. Kommunerna har dock valt olika ersättningsmodeller. Nacka kommun ersätter utifrån flera olika vårdnivåer medan Stockholms stad och Lidingö stad har färre vårdnivåer och Upplands Väsby endast har en enhetlig ersättning per inriktning. Skulle någon verksamhet låta ersättningen täcka lokalkostnader i så hög grad att kvaliteten i vården blir lidande kommer detta att upptäckas vid uppföljning. Brukaren har även rätt att byta boende om hon eller han inte är nöjd. Att ersätta de enstaka platserna i LOV-avtalen för faktiska lokalkostnader upp till ett visst tak, som PwC föreslår i sin utredning 5, skulle skapa bättre förutsättningar för att företagen använder ersättningen till vårdkostnader. Det kan dock bli väldigt kostnadsdrivande för nämnden då det ger incitament för utförarna att genom renoveringar öka sina lokalkostnader upp till maxinivån. Det skulle också vara en grannlaga uppgift för kontoret att göra en rättvis bedömning av lokalkostnaderna. Kontoret skulle få köpa in specialistkompetens vid varje tillfälle ett nytt boende ska godkännas, samt vid alla ombedömningar efter större eller mindre renoveringar på godkända boenden. Dessutom kan det vara så att ett företag som driver ett äldreboende i dyra nybyggda lokaler har lägre avkastningskr av på verksamheten på detta boende än på ett äldreboende som drivs i billigare lokaler. Kontoret föreslår därför att lokalkostnaderna ersätts med en schablon i LOV-avtalen, liksom övriga kommuner gör. 3.7 Hälso- och sjukvårdsansvaret Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvaret upp till sjuksköterskenivå i särskilda boenden för äldre enligt hälso- och sjukvårdslagen 18. Kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) har det medicinska ansvaret. MAS utfärdar riktlinjer inom för hälso- och sjukvård som utförarna i kommunens LOU-upphandlade äldreboenden måste följa. MAS har även ansvaret för att följa upp hälso- och sjukvården. När nämnden köper enstaka platser, t.ex. enligt LOV, är det viktigt att det i avtalet med utföraren tydligt framgår att ansvaret för brukaren övergår från Sollentuna kommuns MAS till den berörda vårdgivarens MAS. Det är då vårdgivarens MAS som har ansvaret för en god och säker vård, och att följa upp att dennes riktlinjer efterlevs. I avtalet kan nämnden också säkerställa att vårdgivaren årligen lämnar in sin patientsäkerhetsberättelse till nämnden, som de enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap 10 är skyldiga att skriva. Nämnden kan vidare avtala om att vårdgivaren omgående ska un- 5 Rådgivningsrapport Fördjupad utredning - LOV särskilt boende, PwC, april 2010, s.17.

15 Sidan 11 av 16 derrätta beställaren om en Lex Maria-anmälan har gjorts till Socialstyrelsen, som berör en brukare från Sollentuna. 3.8 Uppföljning De äldreboenden som kommunen har upphandlade enligt LOU följs systematiskt upp genom flera olika metoder, bland annat genom avtalskontroller och brukarenkäter mm. Eftersom nämnden belägger samtliga platser på boendena så följs vården upp på verksamhetsnivå. Kraven i avtalet kan sättas utifrån nämndens specifika önskemål. De enstaka platser enligt LOV som nämnden skulle kunna köpa inom ett valfrihetssystem skulle troligen inte kunna följas upp på samma sätt. Dessa platser skulle i stället följas upp på individnivå. Ett boende i privat regi kan vara godkända enligt LOV i många olika kommuner. Det är därför viktigt att sätta få, men relevanta, krav i avtalet för att möjliggöra för verksamheten att implementera dem i verksamheten. Nämnden kan därmed få göra avkall på Sollentunaspecifika krav i LOV-avtalen. Vård- och omsorgskontoret bedriver ett omfattande arbete kring uppföljning som är under konstant utveckling. Ett införande av ett valfrihetssystem inom särskilt boende kommer att ställa ytterligare krav på nya metoder för uppföljning. Kontoret anser att det går att ta fram bra uppföljningsverktyg även på individnivå. När andelen LOVplatser ökar på sikt kommer det dock högst sannolikt att ta mer resurser i anspråk. Att följa upp 50 individer var för sig tar förmodligt längre tid än att följa upp ett boende med 50 platser. Eftersom LOV-platserna dessutom blir mer spridda tillkommer restid vid varje uppföljning, eftersom uppföljningen bör företas på plats med viss regelbundenhet Avtalsbrott Om en utförare har brister i sin verksamhet ska dessa åtgärdas, oavsett om nämnden har ett avtal enligt LOV eller LOU med utföraren. Nämnden kan också häva avtalet med utföraren. Skillnaden är att nämnden inte kan upphandla driften av boendet på nytt i ett LOV-avtal. Boendet ägs och drivs i privat regi och om nämnden häver avtalet med en LOV-utförare är det nämndens ansvar att omplacera de berörda brukarna. Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för att den enskilde får den vård och omsorg som han eller hon behöver. Om nämnden i framtiden har en stor andel av antalet platser i särskilt boende genom LOV-avtal skulle konsekvenserna kunna bli betydligt mer svårhanterade om något företag missköter sig, t.ex. vad gäller sjuksköterskebemanning eller genom något annat allvarligt missförhållande. Vid en entreprenörsupphandling enligt LOU kan nämnden välja att inte förlänga ett avtal, vilket har inträffat, och i stället välja att upphandla driften på nytt. Om nämnden köper många platser enligt LOV, inom en och samma verksamhet, kan nämnden få det svårt att omplacera brukarna om verksamheten misssköter sig. Brukarna skulle då tvingas flytta och byta miljö. Vid en förnyad upphandling inom en LOU-entreprenad får brukarna bor kvar på boendet där miljön, och i stort sett all personal, förblir densamma.

16 Sidan 12 av Mångfald Vid nämndens temadag för upphandling, uppföljning och kvalitet uttalade representanter för nämnden att målen med ett val frihetssystem inom särskilt boende bland annat vara att valfriheten för den enskilde och mångfalden av boenden ska öka. Den ska finnas många aktörer att välja bland och med olika inriktningar. Kontoret anser att Stockholms modell för valfrihetssystem på sikt skulle kunna uppfylla dessa mål. Nya utförare kan godkännas kontinuerligt och förhoppningsvis kommer även nischade företag att ansöka om att bli godkända i Sollentunas valfrihetssystem. Skulle någon profil/nischning saknas trots att en stor efterfrågan finns, har nämnden möjlighet att upphandla något av kommunens LOU-entreprenader med profil enligt Solnas modell. Kontoret tror att en mångfald inom särskilt boende lättare uppnås genom att utöka det geografiska området för valfrihetssystem till att omfatta mer än bara Sollentuna kommun, kanske hela Stockholms län. För att en utförare ska våga etablera ett nytt boende på marknaden krävs att man kan bli godkänd som utförare i flera kommuner. Det innebär att kommunerna måste godkänna boenden som inte ligger i den egna kommunen för att en dynamik på marknaden ska uppstå. De privata vårdgivarna vill gärna att ett boende ska bestå av ca 50 platser för att det ska bli ekonomiskt lönsamt. Kontoret har identifierat att det finns efterfrågan av enstaka platser, dels med nischning mot språk och kultur, och del med nischning mot specifika diagnoser. Persiska och finska är de språk som har lyfts fram samt diagnoserna Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom samt Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Det finns också en efterfrågan av enstaka platser med en särskild geografisk lokalisering, för att t.ex. komma nära sina anhöriga Regler kring folkbokföring och risker för ökade kostnader inom äldreomsorgen Enligt socialtjänstlagen har brukaren rätt till den vård och omsorg som du är i behov 6 av från kommunen där du är folkbokförd. När kommun A köper en plats som geografiskt ligger i kommun B, så betalar kommun A för platsen. Den enskilde kan välja att fortsätta vara folkbokförd på sin gamla adress enligt 15 folkbokföringslagen. Om den enskilde behöver ansöka om bostadstillägg räcker det med att den enskilde, genom ett hyreskontrakt, visar var han bor permanent. Han behöver inte vara folkbokförd på boendet. Om den enskilde däremot väljer att folkbokföra sig på det särskilda boendet i kommun B kan kommun A välja att frånträda sig sitt kostnadsansvar. Kostnaden faller då på kommun B, där den enskilde bor. Tidigare deltog Sollentuna i en länsöverenskommelse om att det alltid skulle vara den placerande kommunen som skulle stå för kostnaden. Denna överenskommelse har dock Sollentuna kommun valt att säga upp på grund av att länsöverenskommelsen inte längre fungerar i praktiken. Vanligtvis om en person, som är i behov av särskilt boende, önskar att flytta till en annan kommun, så får personen ansöka om insatsen i den nya kommunen, kommun B. 6 Biståndsbeslutet fastställer hur behovet ser ut.

17 Sidan 13 av 16 Beslut om särskilt boende prövas, enligt 2a kap. 8-9 socialtjänstlagen, av kommun B, på samma villkor som om personen redan bodde i kommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen (kommun A), får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Kommun A är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. Vid ett positivt beslut om särskilt boende så övertar kommun B omgående ansvaret och kostnaderna för den enskildes vård när han flyttar in i kommunen. Följden blir, då fler och fler kommuner upphandlar enstaka platser inom särskilt boende enligt LOV, att det uppstår en osäkerhetsfaktor om vart kostnaden för platsen på sikt hamnar. Om ett privat företag etablerar ett nytt äldreboende i Sollentuna, och det boendet blir godkänt enligt LOV i grannkommunerna, finns det en risk att Sollentuna på sikt för högre kostnader för äldreomsorgen. Å andra sidan, om brukarna i Sollentuna väljer platser utanför kommunen så kan Sollentuna välja att frånträda sig kostnadsansvaret för de brukare som väljer att skriva sig i den andra kommunen. Att kostnadsansvaret kan hamna på den kommun där äldreboendet geografiskt ligger är inget skäl för att Sollentuna kommun inte ska upphandla enstaka platser enligt LOV. Kommunen bereds alltid möjligheten att yttra sig till Socialstyrelsen över ansökningar om nyetableringar av enskilda verksamheter. Kontoret tror emellertid att frågan kan lösas genom samverkan mellan kommunerna om frågan skulle aktualiseras. Carema Care har redan idag ett äldreboende i kommunen i egen regi, Rotsunda Strand, som är godkänt enligt LOV både i Upplands Väsby kommun och i Stockholms stad. Kontoret har inte fått några signaler om att de placerande kommunerna frånträder sig kostnadsansvaret för personerna som väljer att bo här. Det finns ett par personer som Stockholms stad har aviserat att de inte längre vill betala för, men dessa personer bor på något av nämndens äldreboende som är upphandlat enligt LOU. 4 Omfattningen av valfrihetssystemet 4.1 Korttidsplatser Kontorets förslag är att korttidsplatser inte ska ingå i kommunens valfrihetssystem för särskilt boende. Kontoret anser att om korttidsplatser ska ingå i ett valfrihetssystem så bör det särskiljas från val frihetssystemet för särskilt boende. Verksamheterna har visserligen stora likheter men även stora skillnader och det är viktigt att brukarna inte förväxlar de två insatsformerna. Nämnden kommer dessutom att få en utökning av antalet korttidsplatser när Nytorps korttidsboende och Soltorps korttidsplatser flyttar från Sollentuna sjukhus till kvarter Torget, respektive kvarteret Terrinen. Nämnden kommer att blockförhyra alla boenderum och bör därför avvakta med ett valfrihetssystem för korttidsplatser för att se om fler platser behövs, för att inte dra på sig för stora kostnader för tomma rum. 4.2 Servicehus Även servicehus är en kategori av särskilt boende. Kontoret har inte tagit ställning till om servicehus bör ingå i valfrihetssystemet eller inte. Flertalet kommuner har inte kvar formen servicehus. Frågan kommer att utredas vidare i samband med ett eventuellt framtagandet av förfrågningsunderlag.

18 Sidan 14 av 16 5 Framtiden Med Stockholms modell för valfrihetssystem i särskilt boende låser sig nämnden i nuläget inte för hur framtiden ska se ut. Om nämnden om några år, när erfarenheter från andra kommuner kanske är något större, skulle vilja sälja de nuvarande LOU-upphandlade verksamheterna, för att enbart ha ett valfrihetssystem enligt LOV, finns den möjligheten kvar. Nämnden kan också efter en tid utvärdera hur effekterna av de kravställningar man kommer att fastställa i förfrågningsunderlaget har fått för effekter och konsekvenser. Vill nämnden i framtiden skapa mångfald genom att upphandla profilboenden, som Solna stad har gjort, finns den möjligheten också kvar. 6 Samverkan med pensionärsorganisationerna Kontoret har samverkat med representanter för pensionärsorganisationerna under hela tiden valfrihetssystem i särskilt boende har utretts. Representanterna har inkommit med yttrande över både Kommunakutens och PwC:s utredningar. I yttrandet över Kommunakutens utredning i september 2009 ansåg pensionärsorganisationerna att utredarnas förslag till valfrihetssystem "inte visar det mervärde för äldreboendena som gör det angeläget att införa LOV". Vidare uppmärksammar dem bland annat förhållandet, som präglar ett köp/sälj system för äldrevård, och som av Kommunakutens utredare beskrivs som "dilemman i form av motstridiga krav ", nämligen att kommunen har en ambition att få så bra vård och omsorg som möjligt till en så låg kostnad som möjligt, medan leverantören har, å sin sida, en ambition att fullfölja sitt åtagande med så små resurser som möjligt till en så hög vinst som möjligt. Den vård- och omsorgsbehövande löper därför stor risk att hamna i kläm mellan i grunden oförenliga krav. Även i yttrandet över PwC:s utredning avstyrkte pensionärsorganisationerna nämnden att inför ett valfrihetssystem enligt LOV för särskilt boende. Främst på grund av den brist på platser som organisationerna ansåg rådde i kommunen vid tillfallet för yttrandet. Pensionärsorganisationerna ansåg också att driften av äldreboenden bör konkurrensutsättas med jämna mellanrum. Även under arbetet med denna utredning har kontoret samverkat med representanter för pensionärsorganisationerna. Pensionärsorganisationerna är positiva till Stockholms modell för valfrihetssystem eftersom den skulle tillföra fler platser inom särskilt boende för brukarna att välja i mellan. De ser dock LOV-platserna främst som "grädde på moset" som kan tillfredställa de brukare som har särskilda önskemål t.ex. gällande språk mm. Trots att modellen säkerställer att kommunen fortsätter att disponera lokalerna för äldreboenden inom kommunen så som i dag, så poängterar organisationerna att de anser att nämnden även i framtiden ska behålla äganderätten, förstahandskontrakten, till alla äldreboenden i kommunen. De avråder därför från en markupplåtelsetävling för tomten i Väsjön. Organisationerna finner också det angeläget att kommunen driver några boenden helt i egen regi.

19 Sidan 15 av 16 Pensionärsorganisationerna anser fortfarande att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att se hur kvaliteten ska kunna öka i ett vinstdrivet system, om inte kostnaderna får öka. Vidare torde av samma skäl det vara synnerligen svårt för små och nya företag att komma in och etablera sig på marknaden. Tillämpning av LOV för särskilt boende nödvändiggör även en förstärkt kontrollfunktion inom kommunen, som även framhållits i tidigare yttrande från pensionärsorganisationerna. För pensionärsorganisationernas yttrande över denna utredning se bilaga Kontorets reflektioner över pensionärsorganisationernas synpunkter Kontoret anser att Stockholms modell för valfrihetssystem tillgodoser vissa av pensionärsorganisationernas tidigare invändningar mot tillämpningen av LOV i särskilt boende. Genom att behålla driftsentreprenaderna tillgodoses till exempel önskemålet om kontinuerlig konkurrensutsättning, inom den delen av beståndet. Därtill säkerställer kommunen att behovet av olika kategorier av boenden tillgodoses, så som t.ex. demensinriktning. Skulle kommunen få brist på demensplatser kan omvårdnadsplatser, vid nästa upphandling, omvandlas till demensplatser, i det fall inte godkända företag enligt LOV kan tillgodose behovet fullt ut, vilket pensionärsorganisationerna tidigare har lyft som en farhåga. Huruvida LOV-platserna endast ska blir "grädden på moset" eller en betydande del av kommunens platser inom särskilt boende är fortfarande en öppen fråga som nämnden kan ta ställning till längre fram. Ett valfrihetssystem enligt Stockholms modell lämnar många dörrar öppna för framtida beslut. Pensionärsorganisationernas synpunkter när det gäller oförenliga krav vid konkurrensutsättning anser inte kontoret enbart rör införandet av LOV i ett valfrihetssystem inom särskilt boende, utan konkurrensutsättning överlag. Att leverantören har en ambition att fullfölja sitt åtagande med så små resurser som möjligt till en så hög vinst som möjligt kan åberopas lika mycket vid upphandling enligt LOU som vid upphandling enligt LOV. Kontoret anser därför inte det är något argument för att inte införa ett valfrihetssystem. I nämndens upphandlingar av drift av äldreboenden är priset givet, både vid LOU- och vid LOV-upphandlingar. Målet är inte att nå en så låg kostnad som möjligt utan att få en så bra vård och omsorg som möjligt till en rimlig kostnad. När nämnden sätter ersättningsnivån till utförarna är det viktigt att man har tänkt igenom vilken kvalitet man vill uppnå och betala för. Ett valfrihetssystem, som innebär en konkurrenssituation för utförarna, kan sedan ge en morot för utförarna att försöka erbjuda en ännu bättre kvalitet, för det givna priset. I ett vinstdrivet system gäller det först och främst att få sina platser belagda. Ett äldreboende med för låg kvalitet får då svårt att nå upp till detta mål, förutsatt att kommunen följer upp verksamheten regelbundet och uppmärksammar eventuella brister. Att ett valfrihetssystem kräver en förstärkt kontrollfunktion, uppföljning, anser även kontoret. Det är också viktigt att brukarna ges bra information om de olika äldreboenden och verktyg som underlättar en jämförelse mellan boendena. Kontoret arbetar med att ta fram ett bra stödsystem där brukarna även ska kunna läsa av kvalitetsmått på enheterna.

20 Sidan 16 av 16 Om en upphandling av enstaka platser enligt LOV underlättar eller försvårar för små och nya foretag att etablera sig på marknaden är svårt att bedöma. I en LOU-upphandling är det endast det bästa anbudet som får teckna ett avtal med kommunen och det kan dröja många år innan driften upphandlas på nytt. I en LOV-upphandling godkänns alla ansökningar som uppfyller kraven i nämndens förfrågningsunderlag. Eftersom ansökningarna behandlas kontinuerligt så ökar möjligheterna för nya företag att etablera sig på marknaden. Om de ekonomiska riskerna i ett LOV-system är för höga för små företag återstår att se. Kontoret anser dock inte att denna osäkerhetsfaktor innebär att nämnden bör avstå från ett valfrihetssystem inom särskilt boende. 7 Kontorets slutsatser Kontorets slutsats är att ett valfrihetssystem inom särskilt boende för äldre enligt Stockholms modell skulle ge förutsättningar för större valmöjligheter och mer mångfald för brukaren än idag. Samtidigt säkerställer modellen att nämnden har kvar en omfattande bas av platser inom kommunen som nämnden fortsätter att upphandla enligt LOU. Med Stockholms modell låser sig inte heller nämnden för hur framtiden ska se ut. Nämnden kan fortfarande välja att kommunen bygger ytterligare äldreboenden som upphandlas enligt LOU för att trygga framtida behov av platser, eller så kan nämnden välja att låta marknaden tillfredställa behovet genom LOV-platser. Kontoret bedömer inte att modellen innebär en överhängande risk för ökade kostnader vid tomma platser. Däremot är det högst sannolikt att kostnaderna för uppföljning ökar på sikt eftersom LOV-platserna fodrar individuell uppföljning på plats, vilket leder till ökade kostnader för kontoret. Kontoret föreslår att utförarens lokalkostnader ersätts med en schablon liksom övriga kommuner med valfrihetssystem inom särskilt boende gör. Kontoret anser inte att man kan utgå ifrån att företag som driver ett äldreboende i billiga lokaler per automatik ger mer pengar till vårdkostnader än ett företag som driver äldreboende i nya dyra lokaler. Det är upp till företaget att reglera sina avkastningskrav på verksamheten så att en god vård och omsorg utförs, vilket kommer att återspeglas vid kontorets uppföljningar. En upphandling av enstaka platser enligt LOV innebär dock att nämnden måste vara medveten om att om nämnden inte vill förlänga ett avtal med en utförare, eller häva ett avtal, på grund av avtalsbrott så är nämnden ansvarig för att omplacera samtliga brukare från Sollentuna som bor på äldreboendet. Skulle nämnden i framtiden ha en stor andel av antalet platser i särskilt boende genom LOV-avtal skulle konsekvenserna kunna blir svårhanterade om en verksamhet har allvarliga missförhållanden och flera brukare skulle behöva omplaceras samtidigt. Bilagor: 1. Bilaga 1 till vård- och omsorgsnämndens lokalförsörjningsplan Synpunkter från pensionärsorganisationerna