Förslag till nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning

Transkript

1 Förslag till nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning diskussionsunderlag inför dialogmöten i maj juni 2016 RAPPORT 201X:X

2 Förslag till nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning diskussionsunderlag inför dialogmöten i maj-juni 2016 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2016 Projektledare: Jeanette Johansen Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 7703, Stockholm tfn fax e-post registrator@uka.se

3 Innehåll Innehåll... 3 Förord... 4 Särskilda diskussionspunkter... 5 Ett sammanhållet system... 6 Gemensamt ansvar... 6 Lärosätenas ansvar... 7 UKÄ:s ansvar... 7 Utgångspunkter... 7 Aspekter, perspektiv och bedömningsgrunder... 8 Studenternas och doktorandernas roll i kvalitetssystemet Studentinflytande Studentintervjuer Arbetslivets perspektiv och arbetslivsföreträdarnas roll i kvalitetssystemet Arbetslivsperspektiv i respektive komponent Arbetslivsföreträdarnas roll Jämställdhetsperspektiv Jämställdhetsperspektiv i respektive komponent Internationella bedömare och granskning på annat språk En rättssäker, förutsägbar och transparent kvalitetssäkringsprocess Delning av bedömargruppens yttrande före formellt beslut Omprövning av beslut Bedömning, yttrande och beslut Regelbunden uppföljning av kvalitetssystemet och lärosätenas kvalitetsarbete. 24 Hur fungerar kvalitetssystemet? Är systemet kvalitetsutvecklande? Examenstillståndsprövningar Syfte Förutsättningar Huvudprinciper för examenstillståndsprövningar Aspekter och bedömningsgrunder Ansökan Bedömargruppens sammansättning Bedömning, yttrande och beslut Granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete Syfte Huvudprinciper för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete Aspekter och bedömningsgrunder Underlag för bedömning Lärosätets självvärdering Intervjuer, platsbesök och fördjupningsområden Bakgrundsmaterial som UKÄ tar fram Bedömargruppens sammansättning Bedömning och rapport Beslut Utbildningsutvärderingar Syfte Urvalsprinciper Huvudprinciper för utbildningsutvärderingar... 37

4 Aspekter och bedömningsgrunder Underlag för bedömning Lärosätets självvärdering Självständiga arbeten Intervjuer Kompletterande underlag Bedömargruppernas sammansättning Bedömning och yttrande Beslut Uppföljning Tematiska utvärderingar Systematiska jämförelser av utbildningars kvalitet Förutsättningar UKÄ:s bedömning Möjligheterna att på kort sikt göra jämförelser av utbildningars kvalitet Möjligheterna att på längre sikt skapa en plattform för jämförelser av utbildningars kvalitet Förutsättningar Universitetskanslersämbetets uppdrag Tillämpliga lagar och förordningar Europeiska principer för kvalitetssäkring Genomförande Metodutvecklingsarbetet Pilotstudier Extern dialog Rådgivande grupper Referensgrupper Begreppsdefinitioner Bilaga

5 Förord Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har av regeringen fått i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Utgångspunkten är regeringens bedömningar, beskrivna i regeringens skrivelse Kvalitetssäkring av högre utbildning (2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155), tillämpliga lagar och förordningar samt de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen. Föreliggande text beskriver UKÄ:s förslag på hur systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning kan vidareutvecklas och implementeras. Förslaget har tagits fram i samråd med företrädare för lärosäten, lärare, studenter, doktorander och arbetsliv. Texten utgör ett diskussionsunderlag inför de dialogmöten med representanter för student- och doktorandorganisationer, lärosäten, lärare och arbetlivsorganisationer som UKÄ har bjudit in till under maj-juni 2016, i syfte att få ta del av synpunkter på förslaget. Dialogmötena utgör tillfälle för deltagarna att föra fram synpunkter på hela förslaget. UKÄ har dessutom identifierat ett antal särskilda diskussionspunkter och dessa är markerade med dialogrutor i texten. Efter dialogmötena kommer förslaget att justeras innan det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning slutligen beslutas av universitetskanslern Harriet Wallberg i september Senast den 1 oktober 2016 ska UKÄ redovisa uppdraget att vidareutveckla och implementera ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Under hösten 2016 kommer UKÄ att starta pilotomgångar för att testa metoderna för granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete samt utbildningsutvärderingar (förskollärar- och grundlärarutbildningar). Metoderna kommer därefter att justeras innan UKÄ startar ordinarie granskningar. 4

6 Särskilda diskussionspunkter UKÄ har identifierat ett antal särskilda diskussionspunkter som kommer att diskuteras vid dialogmötena i maj juni. Diskussionspunkterna är markerade med dialogrutor i texten och listade nedan. Vid de olika dialogmötena kommer några av diskussionspunkterna att ges särskilt utrymme. Vilka punkter som kommer att diskuteras kan variera mellan de olika mötena. 1. Studentperspektiv (sid 11-14) UKÄ föreslår att studentperspektivet beaktas genom att: - studenternas inflytande granskas - studentrepresentanter medverka och deltar som experter i UKÄs bedömargrupper - studentintervjuer genomförs där studenters perspektiv på, och erfarenheter av sin utbildning utgör en del av underlaget för bedömning. 2. Arbetslivsperspektiv (sid 14-18) I UKÄ:s utvärderingar bedöms hur utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet säkras. Hur bör arbetslivsrepresentanternas roll se ut? 3. Två- eller tregradig skala (sid 35) Utifrån erfarenheter från tidigare utvärderingssystem och inkomna remissvar till regeringskansliet, föreslår UKÄ en tvågradig skala för utbildningsutvärderingar. Men bör det vara en två- eller gradig skala för granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete? Vilka fördelar och nackdelar finns? 4. Uppföljning vid ett negativt omdöme (sid 35-36) UKÄ föreslår att ett negativt omdöme bör medföra att lärosätet får ett år på sig att återkomma med en redovisning av de åtgärder de vidtagit. Om den uppföljande granskningen leder till ett negativt omdöme innebär detta att lärosätets kvalitetssäkringsarbete fortfarande är ifrågasatt och då bör ytterligare en uppföljande granskning göras. Hur kan denna granskning göras på bästa sätt? För att säkra en verkningsfull granskning har regeringen dessutom gett UKÄ i uppdrag att utreda om ytterligare sanktioner behövs. 5. Bedömning av resultat (sid 40) I enlighet med regeringens skrivelse och det tidigare kvalitetssäkringssystemet föreslår UKÄ att slumpvis utvalda och avidentifierade självständiga arbeten även fortsättningsvis kommer att utgöra ett underlag för bedömningen av utbildningarnas resultat. Vilka andra alternativa underlag skulle kunna användas? 6. Nationell jämförbarhet mellan utbildningar (sid 46) Förutsättningarna för att kunna jämföra utbildningarnas kvalitet mellan olika universitet och högskolor. Både på kort och lång sikt. 5

7 Ett sammanhållet system Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla och genomföra ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning, med utgångspunkt i regeringens bedömningar, beskrivna i regeringens skrivelse Kvalitetssäkring av högre utbildning (2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155) 1, tillämpliga lagar och förordningar samt de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen. Dessa principer benämns Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) 2. I uppdraget ingår även att UKÄ ska lämna förslag på hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Gemensamt ansvar Lärosätena och UKÄ har gemensamt ansvar för kvalitetssäkring av högre utbildning. Av högskolelagen (1 kap. 3 ) framgår att lärosätena har ansvaret för att högskoleutbildning håller hög kvalitet och av förordningen med instruktion till UKÄ framgår att myndigheten ansvarar för kvalitetssäkring av högskoleutbildning. En central och avgörande princip vid arbetet med att utforma det nya nationella systemet har varit att beakta detta gemensamma ansvar. I enlighet med det har det varit viktigt att skapa en tydlig koppling mellan UKÄ:s granskningar och det kvalitetsarbete som sker på lärosätena, och samtidigt beakta hur UKÄ:s granskningar ska kunna bidra till att ytterligare stärka lärosätenas kvalitetsarbete. Detta ligger även i linje med internationella principer för kvalitetssäkring av högre utbildning. ESG behandlar till exempel både internt kvalitetsarbete och extern kvalitetssäkring av lärosäten samt kvalitetssäkringsorganen. Om ESG ska beaktas innebär det ett ansvar för såväl lärosäten som UKÄ att säkerställa att dessa principer följs. Det är också mot den bakgrunden som UKÄ föreslår att det nationella systemet som nu tas fram benämns nationellt kvalitetssystem, för att markera att systemet inkluderar allt kvalitetsarbete som bedrivs vid lärosätena inklusive de granskningar som görs både av lärosätena och av UKÄ. En central utgångspunkt i det kvalitetssystem som UKÄ nu utvecklar är således att lärosätena och UKÄ gemensamt ansvarar för att kontrollera att krav och mål i nationella regelverk för högskoleutbildning uppfylls samt att de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen (ESG) beaktas. Uppdraget att vidareutveckla och implementera ett nationellt system för kvalitetssäkring har getts till UKÄ, men arbetet bör ske i samråd med universitet och högskolor och med företrädare för lärare, studenter och arbetsliv. I metodutvecklingsarbetet har UKÄ därför haft regelbundna diskussioner med ett antal personer som representerar såväl lärosäten, lärare, studenter, doktorander som arbetsliv. Dessa personer har ingått i såväl rådgivande grupper som referensgrupper (se Bilaga 1). Vidare har en internationell referensgrupp bestående av representanter med dokumenterad erfarenhet av kvalitetsarbete inom högre utbildning i Europa 1 Hädanefter benämnd regeringens skrivelse 2 Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). (2015). Brussels, Belgium. Se även UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG),

8 också tillsatts (se Bilaga 1). För att kunna ta tillvara erfarenheter från utvärderingssystemet genomfördes dessutom konferenser, intervjuer, enkäter och seminarier med lärosätesrepresentanter, lärarrepresentanter, studentrepresentanter och arbetslivsrepresentanter i syfte att få synpunkter och utvecklingsidéer. Lärosätenas ansvar Lärosätena ansvarar för hur verksamheten organiseras och för utbildningarnas innehåll och genomförande, så att de krav och mål som anges för högskoleutbildning uppfylls. Lärosätena har alltså även fortsättningsvis ansvar för intern kvalitetssäkring och utveckling, vilket förutsätter att lärosätena har egna rutiner för kvalitetssäkring, som UKÄ granskar. Utformningen av dessa system beslutas av respektive lärosäte och kommer därmed att kunna variera mellan och inom olika lärosäten. UKÄ:s ansvar UKÄ ansvarar för nationell kvalitetssäkring med inriktning på både kontroll av resultat och på kvalitetsutveckling av högre utbildning. UKÄ:s granskningar består av fyra komponenter: examenstillståndsprövningar granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete utbildningsutvärderingar tematiska utvärderingar. Omfattningen av de fyra komponenterna bör i huvudsak avgöras av UKÄ och det bör finnas en flexibilitet i hur många granskningar som görs inom ramen för respektive komponent från ett år till ett annat. Information som framkommer i UKÄ:s alla verksamheter, analyser och uppdrag kan komma att ligga till grund för innehåll och urval av vad som ska granskas inom de olika komponenterna. Granskningarna bör även ske utifrån relevans och ett effektivt resursutnyttjande. Samtliga lärosätens kvalitetssäkringsarbete ska granskas inom en sexårsperiod. Utgångspunkter I enlighet med regeringens bedömningar i skrivelsen samt UKÄ:s och tidigare Högskoleverkets prövningar och utvärderingar, föreslås att alla fyra komponenterna utgår från kollegial bedömning, där UKÄ tillsätter en bedömargrupp som vanligtvis består av externa sakkunniga, student- eller doktorandrepresentanter och företrädare för arbetslivet. UKÄ:s erfarenhet är att detta är en modell som fungerar väl. Utgångspunkten är därför att denna modell bör användas även fortsättningsvis i de flesta av UKÄ:s granskningar. Det bör dock finnas en viss flexibilitet i hur bedömargrupperna sätts samman. I bedömargruppens underlag för bedömning av komponenterna granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete respektive utbildningsutvärderingar bör en självvärdering från lärosätet och eventuellt kompletterande underlag ingå. För examenstillståndsprövningar utgörs bedömningsunderlaget av lärosätets ansökan. Utöver detta bör bedömargrupperna intervjua företrädare för det granskade lärosätet/utbildningen, inklusive lärare och studerande/doktorander, såväl kvinnor som män. Som beskrivning av lärosätena och deras förutsättningar samt som underlag för bedömning kan även nationellt framtagen 7

9 statistik komma att användas. Underlagen och metoden för de tematiska utvärderingarna bör anpassas efter aktuellt tema som ska granskas. Utgångspunkterna i arbetet med att utveckla kvalitetssystemet har i enlighet med regeringens skrivelse varit att: UKÄ:s granskningar bör beakta lärosätets interna kvalitetsarbete i syfte att skapa ett sammanhållet system kvalitetssäkringssystemet bör vara inriktat på både kontroll av resultat och på kvalitetsutveckling av högre utbildning omfattningen av de fyra komponenterna bör i huvudsak avgöras av UKÄ det bör finnas en flexibilitet i hur många granskningar som görs inom ramen för respektive komponent från ett år till ett annat studenternas roll i granskningarna bör tydliggöras och stärkas arbetslivets perspektiv bör utvecklas och arbetlivsföreträdares roll i granskningarna bör förtydligas systemet ska beakta jämställdhet mellan kvinnor och män bedömargrupperna kan i ökad utsträckning innehålla sakkunniga som är verksamma i andra länder systemet ska vara rättssäkert, förutsägbart och transparent. Vilka kvalitetsaspekter som ska granskas beskrivs i avsnitten om respektive komponent. Granskningarna ska resultera i en rapport från bedömargruppen som sedan utgör underlag för UKÄ:s beslut alternativt rekommendation till regeringen. Aspekter, perspektiv och bedömningsgrunder UKÄ:s förslag till ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning baseras på generella kvalitetsaspekter och bedömningsgrunder, som tagits fram i samråd med företrädare för lärosätena, lärare, studenter, doktorander och arbetslivet. Aspekterna har grupperats i fyra aspektområden, utifrån vilken del av lärosätenas verksamhet de omfattar, och varje aspekt bedöms utifrån en eller flera bedömningsgrunder. Aspekterna och bedömningsgrunderna har utarbetats med utgångspunkt i tillämpliga lagar och förordningar samt de erfarenheter och lärdomar UKÄ gjort i tidigare kvalitetsutvärderingssystem. Vidare har regeringens bedömningar samt de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen, det vill säga ESG, beaktats. För att granskningarna ska vara rättssäkra, förutsägbara och transparenta är det viktigt att aspekter och bedömningsgrunder är kända av alla intressenter på förhand. I ESG står följande: Utfall eller bedömningar som görs till följd av extern kvalitetssäkring baseras på explicita och publicerade kriterier som tillämpas konsekvent, oavsett om processen leder till ett formellt beslut eller inte (standard 2.5) 3. Det är samtidigt angeläget att underlagen är jämförbara, det vill säga att insamling och/eller redovisning av statistik görs på ett sådant sätt att slutsatser kan dras utifrån underlagen. Den föreslagna modellen är uppbyggd av fyra aspektområden och tre perspektiv som tillsammans spänner över såväl tillämplig svensk lag och förordning som ESG (fig 1). De fyra aspektområdena är: styrning och organisation 3 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG),

10 miljö, resurser och område utformning, genomförande och resultat uppföljning, åtgärder och återkoppling. Aspekterna inom aspektområdet, uppföljning, åtgärder och återkoppling, påverkas av och återverkar på aspekterna i övriga aspektområden. Aspekterna uppföljning, åtgärder och återkoppling, är därmed centrala i alla granskningar som genomförs av UKÄ inom ramen för det föreslagna kvalitetssystemet, och är därför inkluderade i bedömningsgrunderna för övriga aspekter. Utöver dessa aspektområden har tre perspektiv identifierats, som i enlighet med regeringens skrivelse genomgående ska beaktas i granskningarna inom alla komponenter. Dessa perspektiv är: student- och/eller doktorandperspektiv arbetslivsperspektiv jämställdhetsperspektiv. Fig 1. Schematisk bild av kvalitetssystemets olika aspektområden och perspektiv. Modellen utgår från högskolelagen och högskoleförordningen och beaktar ESG. Aspekterna inom aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling påverkas av och återverkar på de övriga aspekterna och är därför inkluderade i bedömningsgrunderna för övriga aspekter. Student- och doktorandperspektiv, arbetslivsperspektiv och jämställdhetsperspektiv ska genomgående beaktas i granskningarna inom alla komponenter. Av regeringens skrivelse framgår att det är viktigt att utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet beaktas inom granskningarna. Detta regleras även i högskolelagen, till exempel ska utbildning på grundnivå utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet (1 kap. 8 ). Även studentinflytandet regleras i högskolelagen, inte minst i förhållande till kvalitetsarbetet. Studentcentrerat lärande har skrivits fram i de reviderade ESG (2015) 4. UKÄ har också valt att även fästa särskild vikt vid detta, dock utan att närmare definiera begreppet, som säkert kan 4 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG),

11 definieras på många olika sätt. Jämställdhetsintegrering är ytterligare ett område som UKÄ, liksom många andra myndigheter, fått i uppgift att utveckla. Jämställdhetsperspektiv är därför tillsammans med studentperspektiv och arbetslivsperspektiv integrerat i bedömningsgrunderna i samtliga av modellens aspektområden. Aspektområdena utgör den gemensamma grunden för systemets olika komponenter. Vilka av aspekterna som är aktuella att granska skiljer sig emellertid åt mellan komponenterna beroende på deras respektive fokus. Av samma skäl varierar bedömningsgrunderna per aspekt i de olika granskningskomponenterna. Exempelvis är fokus i granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete på hur väl lärosätets kvalitetssäkringsarbete, inklusive uppföljnings- åtgärds- och återkopplingsrutiner, bidrar till att säkra och utveckla utbildningarna. Vidare har examenstillståndsprövningar fokus på förutsättningar och processer för den enskilda utbildningen medan utbildningsutvärderingarna fokuserar på faktiska resultat och hur utbildningen konkret följs upp och utvecklas. Vilka aspekter och bedömningsgrunder som granskas samt vilket fokus de får i granskningarna anpassas således till syftet med granskningen (Fig 2). Gemensamt är att samtliga aspekter och perspektiv som ingår i granskningen måste vara uppfyllda för att slutomdömet ska bli positivt. Aspekterna är ofta omfattande och därmed går inte allt inom en aspekt att bedöma inom ramen för UKÄ:s granskningar. Några delar inom varje aspekt har därför valts ut som bedömningsgrunder för bedömningen av om aspekten är uppfylld. Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller de olika bedömningsgrunderna. För närmare beskrivning av aspekter och bedömningsgrunder hänvisas till avsnitten om respektive komponent samt excelfil med aspekter och bedömningsgrunder för examenstillståndsprövningar, granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete och utbildningsutvärderingar. Fig 2. Schematisk skiss över de olika granskningskomponenternas omfattning och fokus. Granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete omfattar granskning av aspekter inom alla fyra aspektområden och de tre perspektiven (som inte visas på bilden). Examenstillståndsprövningar och utbildningsutvärderingar fokuserar på aspekter inom de tre aspektområdena utbildningsmiljö och resurser, utformning, genomförande och måluppfyllelse och uppföljning, åtgärder och återkoppling samt de tre perspektiven. 10

12 Tyngdpunkten i utbildningsutvärderingar är däremot förskjuten mot faktiska förhållanden och resultat jämfört med examenstillståndsprövningarna, som i högre grad granskar förutsättningar och planerade processer. De tematiska utvärderingarnas fokus kommer att variera med valet av tema. Studenternas och doktorandernas roll i kvalitetssystemet Enligt regeringens skrivelse ska studentperspektivet i det nya kvalitetssystemet säkras genom att studentföreträdare medverkar i bedömargrupperna och genom att studenter vid lärosätena och utbildningarna intervjuas. UKÄ anser också att det är viktigt att studentinflytandet, som det anges i högskolelagen (1 kap. 4a ), beaktas i de olika komponenterna. Utifrån erfarenheterna från det föregående utvärderingssystemet konstaterar regeringen att studenternas roll i utvärderingarna behöver stärkas och tydliggöras. Regeringen uppmanar därför UKÄ att utveckla ändamålsenliga metoder för att tillvarata studenternas erfarenheter genom att säkra intervjuerna med studenter och att utarbeta rutiner för hur studentföreträdare rekryteras till bedömargrupper. Doktorander är en viktig studentgrupp som inte nämns specifikt varken i de delar av högskolelagen som reglerar studentinflytande (1 kap. 4 och 4a ) eller i regeringens skrivelse. UKÄ anser att det är av vikt att även denna studentgrupp representeras, särskilt i utvärderingar av utbildningar på forskarnivå, och doktorander är hädanefter inkluderade i begreppet studenter, om inget annat anges. UKÄ:s förslag till hur studenternas roll i det nationella kvalitetssystemet kan stärkas bygger på de lagar, förordningar, uppdrag och riktlinjer som finns upprättade för UKÄ:s utvärderingsverksamhet, regeringens bedömningar i skrivelsen samt ESG. Förslaget utgår även ifrån UKÄ:s erfarenheter i den föregående utvärderingscykeln samt de värdefulla synpunkter som samlats in i dialog med olika student- och doktorandsammanslutningar, dess medlemmar och tidigare studentbedömare. I arbetet med att stärka studentperspektivet i utvärderingarna ska UKÄ i enlighet med regeringens skrivelse utgå ifrån de skrivningar som finns rörande detta i högskolelagen. I högskolelagen 1 kap 4 framgår det att kvalitetsarbetet vid högskolor och universitet är en gemensam angelägenhet för personal och studenter. I 1 kap. 4a tydliggörs det att studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen. Högskolorna ska även verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I 2 kap. 7 framgår det även att studenterna har rätt att vara representerade såväl i beredning som vid beslut i ärenden som har betydelse för utbildningen eller för studenternas situation. Sammanfattningsvis kan studentperspektivet i det nationella kvalitetssystemet som nu utvecklas delas in i tre punkter: studentinflytandet granskas studentrepresentanter medverkar och deltar som experter i bedömargrupperna studentintervjuer där studenters perspektiv på, och erfarenheter av sin utbildning utgör ett underlag för bedömning. Studentperspektivet kommer således att omfatta ett fokus på hur studentinflytandet fungerar och hur studenternas synpunkter tas tillvara i kvalitetsarbetet, att alla aspekter som ingår i de olika komponenterna kommer att bedömas av hela bedömargruppen inklusive studentrepresentanter samt att studentintervjuer samlar upp studenternas perspektiv. I granskningen av lärosätenas kvalitetsarbete föreslår UKÄ att den lokala kåren ansvarar för att studenterna också lämnar in ett skriftligt underlag, en så 11

13 kallad studentinlaga, med studenternas värdering av lärosätets kvalitetsarbete. Sveriges förenade studentkårer (SFS) har visat stöd för det förslaget. När det gäller studenternas representation i bedömargrupper och intervjuer med studenter på lärosätena så kan dessa två dimensioner av studentinflytandet stärkas genom en rad åtgärder. Studentrepresentationen i bedömargrupperna föreslås stärkas genom att studentrepresentanternas roll tydliggörs i bedömargruppen och att rekryteringen av studentrepresentanter utvecklas tillsammans med SFS. Studentintervjuerna föreslås kvalitetssäkras genom att rekryteringen av studenter till intervjuer görs i samarbete mellan lärosätet och UKÄ om den lokala kåren inte har resurser att göra det. Dessutom bör UKÄ i ett tidigt skede kunna kommunicera utan mellanled direkt med de studenter som rekryterats till intervjuerna för att kunna skicka ut information och underlag inför intervjuerna. Studentinflytande Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. Bedömning av studentinflytande i prövning av examenstillstånd I prövningen av ansökan om examenstillstånd föreslås bedömningar av studentinflytande att göras utifrån följande bedömningsgrunder som har fokus på förutsättningar och beslutade processer: Rutiner för att säkra studentinflytande finns fastställda och hur resultaten av dessa ska sammanställas, göras tillgängliga och återkopplas till studenterna. Utbildningen verkar för att studenterna ska ta en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. Det kommer att ske en dialog mellan studenterna och undervisande personal i syfte att tillsammans uppmärksamma, analysera och utveckla utbildningen och kvaliteten i studenternas lärande. Bedömning av studentinflytande i granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete I granskningen av lärosätenas kvalitetsarbete föreslås bedömningar av studentinflytande att göras utifrån följande bedömningsgrunder: Lärosätets säkerställer studenternas rätt att utöva inflytande över utbildningen och studenternas situation. Lärosätet verkar för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. Lärosätet har rutiner för att följa upp, granska/utvärdera och utveckla integrering av studentperspektiv. Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en granskning kommuniceras till relevanta intressenter. Bedömning av studentinflytande i utbildningsutvärderingar I utbildningsutvärderingar föreslås bedömningar av studentinflytande att göras utifrån följande bedömningsgrunder som har fokus på utbildningens resultat: Studenternas synpunkter på utbildningen samlas in, sammanställs och redovisas för studenterna och används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Utbildningen verkar för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. 12

14 Det sker en dialog mellan studenterna och undervisande personal i syfte att tillsammans uppmärksamma, analysera och utveckla utbildningen och kvaliteten i studenternas lärande. Systematisk granskning görs av utbildningen för att säkerställa studentinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Det finns etablerade uppföljningsrutiner som säkerställer att granskningsresultaten omsätts i åtgärder för kvalitetshöjning. Tematiska utvärderingar Utöver de generella bedömningsgrunder avseende studentinflytande, som nämns i de olika komponenterna ovan, kan det ingå bedömningar av förhållanden inom andra aspekter som bedöms vara särskilt viktiga för studenterna. Det är också möjligt att UKÄ väljer, eller får i uppdrag, att fördjupa sig i frågor som är särskilt viktiga för studenter eller doktorander genom att göra en tematisk utvärdering. Särskild diskussionspunkt Studentrepresentanter i bedömargrupperna Studenterna i bedömargrupperna har samma formella status och villkor som övriga bedömare. Att studenter är representerade i bedömargruppen stärker studentperspektivet, men det är viktigt att hålla i minnet att hela bedömargruppen ansvarar för att säkra bedömningen av studentperspektivet. I skrivelsen påpekar regeringen att arbetet med att utse studentrepresentanter till bedömargrupperna måste utvecklas. För att utveckla processen med att utse studentrepresentanter samverkar UKÄ med SFS och landets studentkårer. Hur studenternas representation organiseras vid universitet och högskolor är fastlagt i studentkårsförordning (2009:769) och det framgår att det är studentkåren/studentkårerna vid en högskola som får utse och entlediga representanter för studenterna och att en studentrepresentant ska representera även studenter som inte är medlemmar i en kår. UKÄ föreslår att tillvägagångssättet för rekryteringen av studentrepresentanter sker genom att UKÄ meddelar SFS vilka utvärderingar det ska rekryteras studentrepresentanter till. SFS meddelar i sin tur studentkårerna vid landets lärosäten som har till uppgift att nominera studentrepresentanter. Studentkårerna behöver inte vara medlemmar i SFS för att nominera studentrepresentanter. För att utveckla och underlätta rekryteringen av studentrepresentanter kommer UKÄ att samverka med SFS och landets studentkårer. SFS arbetar med att se över möjligheterna att utveckla en studentpool med nominerade studenter med kompetens som är relevant för att ingå i UKÄ:s olika utvärderingar. Tanken är att UKÄ i framtiden ska kunna rekrytera studenter till bedömargruppen direkt från studentpoolen. Studentintervjuer Enligt regeringens skrivelse bör studentintervjuer ingå i såväl granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete som i utbildningsutvärderingar. I vissa fall kan det även vara aktuellt för examenstillståndsprövningar och tematiska utvärderingar. De studenter som ska delta vid intervjuerna bör vara utsedda av en studentorganisation som tillhör en studentkår eller själva uppbär kårstatus vid lärosätet. Under den föregående utvärderingscykeln har det i flera fall uppstått problem med att rekrytera studenter till intervjuerna. Det har också visat sig att det 13

15 varit svårare att rekrytera studenter som läser fristående kurser än att rekrytera studenter som läser på programutbildningar. UKÄ föreslår att information om vilka utbildningar som ska utvärderas eller lärosätesgranskningar som ska genomföras skickas till berörd studentkår, till kvalitetssamordnaren vid lärosätet och till SFS för kännedom. Om det är så att studentkåren inte har resurser för att säkerställa att rekryteringen fungerar föreslår UKÄ att UKÄ i samråd med kvalitetssamordnaren eller annan utsedd person vid lärosätet får mandat att säkerställa att studenter rekryteras till intervjuerna. 5 Det är viktigt att UKÄ i god tid får kontaktuppgifter och kan etablera kontakt med de studenter som ska medverka vid intervjuerna. Detta för att snabbt och utan mellanled kunna kommunicera med studenterna och för att kunna skicka ut information och underlag inför intervjuerna. Problem med rekrytering av studenter till intervjuerna, eller problem i kommunikationen med studenterna, bör omgående kommuniceras till SFS och högskolornas kvalitetssamordnare. Det är UKÄ:s erfarenhet att studentintervjuerna haft en ojämn kvalitet vilket försvårat möjligheten att använda dessa som bedömningsunderlag. Det har även funnits problem med att studenterna haft svårt att svara på bedömargruppens frågor. För att komma till rätta med de problem som framkommit föreslås att studenterna får relevanta underlag, exempelvis utbildningarnas självvärdering eller utvärderingsfrågor, skickade till sig i förväg minst en vecka innan intervjun genomförs. Dessutom föreslås att den utbildning som bedömarna genomgår inför ett bedömningsuppdrag ska innehålla obligatoriska inslag med intervjuteknik och frågeformulering. Ytterligare ett sätt att fånga upp studenternas erfarenheter av hur kvalitetsarbetet vid lärosätena fungerar och integrera ett studentperspektiv är att studenternas företrädare skriver en studentinlaga. Vad som efterfrågas i inlagan bör vara definierat på förhand och följa de anvisningar som lärosätet får för sin självvärdering. Detta för att skapa en likvärdighet i innehåll och avgränsning. I inlagan skulle studenternas företrädare ges möjlighet att kommentera lärosätenas skrivningar beträffande studentinflytande samt delar av självvärderingen som är särskilt relevanta för studenterna. I UKÄ:s kontakter har SFS gett positiv respons på förslaget om en studentinlaga vid UKÄ:s granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, men avråder från att använda det vid utbildningsutvärderingar mot bakgrund av att det skulle kräva stora resurser och eventuella bortfall skulle försvåra likvärdigheten i bedömningarna. Arbetslivets perspektiv och arbetslivsföreträdarnas roll i kvalitetssystemet Högre utbildning förväntas vara användbar och förbereda för arbetslivet. Det är därför viktigt att arbetslivets perspektiv beaktas i granskningarna inom ramen för det nationella kvalitetssystemet. Enligt regeringens skrivelse bör utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet beaktas i de aspekter och bedömningsgrunder som används vid granskningar inom de fyra komponenterna i kvalitetssystemet. Det finns alltså ett tydligt krav på att UKÄ ska fokusera på innehåll och utformning av utbildningar i relation till de krav som de examinerade kommer att möta i dagens och morgondagens arbetsliv. I både europeisk och i svensk arbetsmarknads- och utbildningspolicy används begreppet anställningsbarhet. Det förekommer även i samband med 5 I och med kårobligatoriets avskaffande har många studentkårer tvingats till besparingar vilket inneburit minskad andel personal och förtroendevalda. Detta får till konsekvens, särskilt för större utvärderingsprojekt, att studentorganisationerna inte alla gånger klarar av att genomföra rekryteringen av studenter till utvärderingarna. 14

16 Bolognaprocessen. Detta begrepp är förknippat med ett flertal olika dimensioner, som på olika sätt syftar till att beskriva relationen mellan utbildning och arbete. Inom forskning och i många policydokument syftar anställningsbarhet, lite förenklat, på en individs förmåga att få anställning, att behålla en anställning och vid behov byta anställning. I begreppet användbarhet och förberedelse för arbetslivet som regeringens skrivelse använder ges utrymme för en bredare och mer relevant definition av utbildningens användningsområde, då detta begrepp kan inkludera även andra former för en individ att använda sin utbildning för att försörja sig på arbetsmarknaden än just anställning. Utbildningens användbarhet omfattar alla typer av anställning, eget företagande, konsult, uppdrag eller motsvarande inkomstbringande sysselsättning i arbetslivet. Anställningsbarhet associeras ofta till en kvantitativ strukturell matchning på arbetsmarknaden, dvs. hur många som utbildas inom olika utbildningar i relation till arbetsmarknadens behov. Begreppet används också för att på individnivå beskriva matchning mellan utbildning och arbete. Dessa definitioner har beaktats av UKÄ i arbetet med att utveckla kvalitetssystemet, i de delar där relationen mellan utbildning och arbete har bedömts vara mest relevant. En viktig fråga som diskuteras i utvecklingen av kvalitetssystemet är om, hur och i vilka delar av systemet UKÄ ska granska den kvantitativa strukturella matchningen, det vill säga dimensioneringen av utbildningarna respektive om, hur och i vilka delar UKÄ ska granska den kvalitativa delen, det vill säga innehållet och utformningen av utbildningen som är av relevans för användbarhet och förberedelse för arbetslivet. I diskussionen har UKÄ beaktat att i UKÄ:s regleringsbrev 2016 framgår det att I syfte att säkerställa att universitet och högskolor har en effektivt fungerande dimensionering av utbildningsutbudet har Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp hur lärosätena arbetar med dimensionering. Universitetskanslersämbetet ska sprida resultaten av uppföljningen till universitet och högskolor och föreslå eventuella åtgärder för att förbättra arbetet. UKÄ har också beaktat att regeringens skrivelse hänvisar till HL 1 kap. och 8-9 och till HF bilaga 2 som avser de kvalitativa aspekterna av utbildningen, men inte dimensioneringen. UKÄ:s slutsats är därför att det är lärosätena som ansvarar för dimensioneringen av sina utbildningar och UKÄ ansvarar för att följa upp hur lärosätena arbetar med frågan. Samtidigt är dimensioneringsfrågorna viktiga inom högre utbildning och UKÄ menar att det är lämpligt att samla in data kring hur lärosätena arbetar med dimensionering i samband med lärosätenas självvärderingar. Detta skulle göras i syfte att följa frågan om lärosätenas arbete med dimensionering och eventuellt för att göra tematiska utvärderingar. Det är dock, enligt UKÄ:s tolkning av instruktionerna, inte någon uppgift för UKÄ att inom det nya kvalitetssystemet bedöma om lärosätenas dimensionering är matchar samhällets eller arbetslivets behov i kvantitativt hänseende. UKÄ avser att bedöma den kvalitativa dimensionen, dvs. utbildningens kvalitet i innehåll, utformning och resultat i bedömningen av utbildningens användbarhet och förberedelser för arbetslivet. De bedömningsgrunder som kommer att tillämpas har sin grund framför allt i högskolelagen och i examensordningen. I högskolelagen anges att utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet (1 kap. 8 ). Vidare ska utbildning på avancerad nivå innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamheter som ställer stora krav på självständighet eller för forskning och utvecklingsarbete (1 kap. 9 ). Utbildning på forskarnivå ska utöver detta utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (1 kap. 9a ). Även om dessa formuleringar lämnar ett stort 15

17 handlingsutrymme för lärosätena när det gäller vilka aktiviteter som ska bedrivas och i vilken omfattning, är det tydligt att utbildningarna förväntas förbereda för arbetslivet. I examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen, finns dessutom mål för olika typer av examina som knyter an till utbildningarnas användbarhet på arbetsmarknaden. Examensmålen, som i examensordningen specificeras för olika utbildningar, omfattar dels olika typer av generell kompetens som är relevant för att kunna hantera arbetslivets krav, dels olika former av yrkesrelaterad specialistkompetens. Regeringen refererar i sin skrivelse till önskemål från arbetslivets parter om att samverkan ska vara en kvalitetsparameter och en central del i alla komponenter av kvalitetssystemet. Dessa parter har också lämnat konstruktiva förslag på hur samverkan kan definieras och ingå i systemets olika komponenter. UKÄ avser att arbeta vidare med frågan om hur samverkan kan ingå i de olika komponenterna när detaljerna i kvalitetssystemet ska utarbetas. I den stora variation av utbildningar som finns vid svenska lärosäten så kan UKÄ inte förutsätta att samverkan eller samarbete med arbetslivet alltid har samma kvalitetssäkrande effekt. Därför är det viktigt att UKÄ:s kvalitetssystem inte blir för styrande i vilka kvalitetssäkringsprocesser lärosätena ska välja eller vad de ska innehålla. Arbetslivsperspektiv i respektive komponent Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. Examenstillståndsprövningar Enligt högskolelagen får examenstillstånd lämnas om det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examina utfärdas. UKÄ:s examenstillståndprövningar fokuserar på den planerade utbildningens förutsättningar att nå examensmålen och således även den planerade utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet. Bedömningen avser den planerade utbildningens innehåll och utformning i relation till arbetslivets efterfrågan på kompetens, dvs. den kvalitativa dimensionen. Den kvantitativa dimensionen vid en examenstillståndsprövning kan vara relevant att beakta för att bedöma i vilken omfattning lärosätets incitament att starta utbildningen inbegriper ett arbetslivsperspektiv och reflektioner kring arbetslivets behov av en utbildning inom området. UKÄ menar att det är rimligt att bedöma om lärosätet gjort en saklig utredning och analys av arbetslivets behov, snarare än att bedöma resultatet av lärosätets analys. Förslag till bedömningsgrund är: Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet säkras genom utbildningens innehåll och utformning. Kunskap om utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet kommer att inhämtas kontinuerligt och beaktas vid kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete I UKÄ:s granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete bör UKÄ granska i vilken omfattning lärosätet på olika nivåer säkrar utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet. De underlag som UKÄ begär in för bedömningen kan, mot bakgrund av ovanstående, även komma att omfatta hur lärosätet arbetar med dimensionering. 16

18 Detta för att samla underlag för UKÄ:s uppföljning av dimensionering. Förslag till bedömningsgrund är: Lärosätets säkerställer att dess utbildningar är användbara och förbereder studenterna för arbetslivet. Lärosätet inhämtar kunskaper om arbetslivet som beaktas i lärosätet kvalitetssäkringsarbete. Lärosätet har rutiner för att följa upp, granska/utvärdera och utveckla integrering av arbetslivsperspektiv. Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en granskning kommuniceras till relevanta intressenter. Utbildningsutvärderingar UKÄ:s utbildningsutvärderingar bör fokusera på utbildningarnas faktiska kvalitet och således varje enskild utbildnings användbarhet och förberedelse för arbetslivet. När det gäller utbildningsutvärderingar inom ett område blir det därmed främst de enskilda utbildningarnas innehåll och utformning i relation till arbetslivets efterfrågan på kompetens, dvs. den kvalitativa dimensionen som ska bedömas. De underlag som UKÄ begär in för bedömningen kan också komma att omfatta bakgrunden till utbildningens dimensionering. Detta för att samla underlag för UKÄ:s uppföljning av dimensionering. Förslag till bedömningsgrund är: Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet säkras genom utbildningens innehåll och utformning. Kunskap om utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet inhämtas kontinuerligt och beaktas vid kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Systematisk granskning görs av utbildningen för att säkerställa att utformning och genomförande är användbart och förbereder för arbetslivet. Det finns etablerade uppföljningsrutiner som säkerställer att granskningsresultaten omsätts i åtgärder för kvalitetshöjning. Tematiska utvärderingar De tematiska utvärderingarna inom ramen för det nationella kvalitetssystemet för högre utbildning ska enligt regeringens skrivelse utgå från de uppgifter som lärosätena ansvarar för enligt lag och förordning och som bedöms vara väsentliga för kvaliteten i högre utbildning. Därmed kan utbildningens användbarhet och förberedelser för arbetslivet bli föremål för sådan utvärdering liksom olika aspekter av dimensionering. Nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar med dessa frågor kan bidra till viktig kunskap som kan användas för att utveckla lärosätenas kvalitetsarbete. Arbetslivsföreträdarnas roll Arbetslivsföreträdare bör utses av UKÄ efter nominering av arbetslivsorganisationer och av lärosätena. Arbetslivsföreträdarna kommer att få samma introduktion och utbildning som övriga bedömare i bedömargruppen. Deras roll kommer att tydliggöras liksom de lagar och förordningar som de har att förhålla sig till som bedömare. Arbetslivsföreträdarnas roll bör vara att utifrån ett arbetslivsperspektiv dels bedöma hur lärosätet säkrar utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet (granskning av lärosätets kvalitetssäkringsarbete), dels att bedöma användbarhet och förberedelse för arbetslivet i enskilda utbildningar (examenstillståndsprövningar och utbildningsutvärderingar). Därutöver kan 17

19 arbetslivsföreträdarnas roll även innefatta att göra generella reflektioner inom ett ämnes- eller utbildningsområde. I utformningen av arbetslivsrepresentanternas roll och avgränsningar i arbetet är det viktigt att understryka att samtliga bedömare ska stå bakom utgångspunkterna i bedömningsarbetet och de bedömningar som bedömargruppen slutligen rapporterar. På samma sätt som att student- och doktorandrepresentanter inte är ensamt ansvariga för att bedöma student- och doktorandperspektiv, är arbetslivssakkunniga alltså inte ensamt ansvariga för att bedöma användbarheten av utbildningen. Kunskapen och erfarenheterna hos representanter för arbetslivet, student- och doktorandrepresentanter och ämnessakkunniga ska användas gemensamt av bedömargruppen för att göra gemensamma bedömningar av de aspekter och perspektiv som ingår i granskningen. En särskild uppgift som arbetslivsföreträdare kan få är att utöver specifika bedömningar också sammanfatta generella intryck av, och reflektioner kring, användbarhet och förberedelse för arbetslivet med utgångspunkt i det som framgått av lärosätenas kvalitetsarbete eller i de utbildningar som granskas. Särskild diskussionspunkt Regeringen anser att det är särskilt angeläget att UKÄ utarbetar arbetsformer som ger arbetslivsföreträdarna förutsättningar att ingå i bedömargrupperna och att arbetslivsföreträdarnas roll och uppgift i bedömargrupperna förtydligas. Enligt regeringens skrivelse bör det därför vara möjligt att erbjuda arbetslivsrepresentanter alternativ som är anpassade och olika tidskrävande beroende på deras möjligheter att avsätta tid. Ett förslag till avgränsning är att arbetslivsrepresentanterna tar del av hela bedömningsunderlaget, men fokuserar analysen på de delar som är relevanta för att bedöma användbarhet och förberedelse för arbetslivet. Ytterligare en anpassning kan vara att arbetslivsrepresentanterna inte medverkar vid intervjuer och platsbesök, utan att ansvaret att inhämta klargörande information kring användbarhet och förberedelse för arbetslivet läggs på övriga i bedömargruppen. Det viktiga är i sådana fall att arbetslivsrepresentanterna medverkar i förberedelserna och i bedömningen av vilken information som måste efterfrågas vid intervjuerna och platsbesöken. Rapporteringsarbetet, det vill säga att i ett yttrande beskriva, analysera och bedöma respektive utbildnings användbarhet och förberedelse för arbetslivet är en relativt arbetskrävande del av bedömargruppens arbete. Även för denna del av bedömningsarbetet borde det vara möjligt att erbjuda arbetslivsrepresentanter alternativ som är anpassade och olika tidskrävande beroende på deras möjligheter att medverka. Ett förslag till avgränsning är att arbetslivssakkunniga enbart ansvarar för att beskriva och analysera och formulera en bedömning av användbarhet och förberedelse för arbetslivet som sedan bedömargruppen enas om. En fördel med att avgränsa arbetslivsrepresentantens roll är att rollen blir tydligare och mindre arbetskrävande vilket i sin tur kan underlätta rekryteringen av arbetslivsrepresentanter till bedömargrupperna. En nackdel är att en arbetslivsrepresentant kan få svårare att bli delaktig i bedömargruppen och, av övriga bedömare, uppfattas ensam vara ansvarig för att bedöma utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet. 18

20 Jämställdhetsperspektiv Regeringen prioriterar arbetet med jämställdhet och anser att jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig kvalitetsfaktor som ska beaktas vid kvalitetssäkring av högre utbildning. Av förordningen (2012:810) med instruktion för UKÄ framgår att myndigheten ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. I högskolelagen 1 kap. 5 (1992:1434) framgår att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Regeringen avser dessutom att ge universitet och högskolor i uppdrag att ytterligare stärka arbetet med jämställdhetsintegrering. I diskrimineringslagen (2008:567) behandlas de olika diskrimineringsgrunderna inklusive kön. Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett vem en är. Delar av diskrimineringslagen är direkt riktad mot utbildningssektorn. En utbildningsanordnare ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter (Utbildning 14 ). En utbildningsanordnare har också skyldighet att varje år upprätta en likabehandlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder utbildningsanordnaren avser att påbörja och genomföra under det kommande året (Utbildning 16 ). I ESG fastslås, bland annat under standard 1.3, vikten av att utbildningsanordnare har förmåga att svara upp mot studenters olika förutsättningar och hantera en diversifierad studentgrupp som en del i det interna kvalitetssäkringsarbetet 6. Vidare framgår det under ESG 1.1 att den interna kvalitetssäkringen på lärosätena ska motarbeta all slags diskriminering 7. Jämställdhetsperspektiv bör således genomsyra hela det nationella kvalitetssystemet, vilket inkluderar både det arbete som bedrivs av UKÄ och det arbete som görs av lärosätena. Det handlar till exempel om hur UKÄ sätter samman, arbetar med och utbildar bedömargrupper, intervjusituationer och framtagande av bedömningsgrunder och frågor om jämställdhet i granskningarna. Det handlar också om lärosätenas arbete med jämställdhetsfrågor och hur lärosätena integrerar jämställdhetsperspektiv i olika delar av sin verksamhet. Jämställdhetsperspektiv i respektive komponent Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. Examenstillståndsprövningar I prövningen av ansökan om examenstillstånd föreslås bedömningar av jämställdhetsperspektiv att göras utifrån följande bedömningsgrund: Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. 6 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG),