BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet

Transkript

1 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Tillgänglighet - Kvalitet - Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget vision, strategiska mål och ekonomiska ramar Fastställd av landstingsfullmäktige

2 Landstinget i Östergötland Linköping Telefon: Produktion: Idermark och Lagerwall Reklam AB Foto: Informationscentrums bildarkiv och Shutterstock

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PÅ VÄG MOT REGION FÖR ETT ÄNNU BÄTTRE ÖSTERGÖTLAND...4 VISION OCH UPPDRAG...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Perspektivet MEDBORGARE...9 Perspektivet - PROCESS...18 Perspektivet - MEDARBETARE...23 Perspektivet EKONOMI...26 HÅLLBAR UTVECKLING...28 DET REGIONALA UTVECKLINGSANSVARET...30 EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN...31 BESLUT...35 Bilaga 1 Regionens samlade verksamhet...36 Bilaga 2 Den politiska styrningen...38 Bilaga 3 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 4 Landstingsbidrag för landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden Bilaga 5 Specificering av landstingsbidrag och landstingsgemensam intäkt inom landstingsstyrelsen...48 Bilaga 6 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning , blandmodellen...49 Bilaga 7 Treårsplan för Regionförbundet Östsam (bifogas ej kan rekvireras från ledningsstaben)

4 PÅ VÄG MOT REGION FÖR ETT ÄNNU BÄTTRE ÖSTERGÖTLAND Vi har ett landsting att vara stolta över. Ett landsting som utmärker sig för vårdens goda medicinska kvalitet, den höga tillgängligheten och sin starka ekonomi. Vi placerar oss numera kontinuerligt bland de bästa landstingen i Sverige vad gäller tillgänglighet i vården när nationella jämförelser görs. Detta utan att kvaliteten har försämrats tvärtom! År 2012 hade Landstinget i Östergötland bäst medicinsk kvalitet i hela landet, enligt SKL:s Öppna Jämförelser. År 2013 hamnade vi på en hedrande andra plats. Dessutom har vi aldrig tidigare i landstinget haft så många medarbetare i verksamheten som nu. Från 2006 till 2014 har vi konsekvent fått fler läkare och sjuksköterskor. I den senaste medarbetarenkäten från 2014 ser vi ett sådant positivt resultat att det måste klassas som unikt. Landstingets medarbetare ger sin arbetsgivare jämna och höga resultat överlag och attraktiviteten som arbetsgivare fortsätter att öka. Det innebär, glädjande nog, att våra medarbetare blir allt nöjdare med sin arbetsplats och med sin arbetsmiljö, vilket i sin tur ger en bättre hälso- och sjukvård till östgötarna. Medarbetaren är vår främsta och viktigaste resurs ute i verksamheten och vi vill fortsätta arbeta för att skapa de förutsättningar de behöver för att kunna bedriva en bra vård. För att kunna fortsätta att erbjuda en bra vård och en bättre hälsa till alla, med hög kvalitet, tillgänglighet och delaktighet görs nu också stora investeringar inom Landstinget i Östergötland. Det handlar om ny- och ombyggnationer för att skapa framtidens vårdmiljöer som är trygga och säkra för patienten, bättre arbets-miljö för våra medarbetare, underlätta smart och effektivt arbete samt att forma hållbara lösningar för en minskad miljöpåverkan. Det är på så sätt vi skapar mer resurser till vår gemensamma välfärd och därmed också stärker utvecklingen av vår hälso- och sjukvård. Linköping i maj 2014 Landstingets politiska ledning Moderaterna, Vrinnevilistan, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna Inledande kommentar/läsanvisning Denna strategiska plan förutsätter att Riksdagen fattar beslut om skapandet av Region Östergötland. I allmänhet används benämningen Region Östergötland eller regionen i sammanhang som avser förhållanden efter Planen har emellertid inte i alla avseenden anpassats till regionaliseringen. Regionförbundet Östsams treårsplan har inte integrerats utan utgör en bilaga. Den kommande regionala politiska organisationen beskrivs inte och landstingets vision kommer att omarbetas i ett senare skede. Även om Landstinget i Östergötland erbjuder hälso- och sjukvård i absolut toppklass finns det fortfarande utmaningar och förbättringsområden. Utmaningar som vi i den här strategiska planen pekar ut och vill se lösningar på. Det handlar bland annat om att öka tillgängligheten inom cancervården, att utveckla fler och bättre tjänster inom ramen för Mina vårdkontakter, att satsa på ST-läkare inom primärvården samt att biljettsystemet för tågtrafiken ska vara enkelt och sammanhållet när du som resenär korsar länsgränserna. När budgetperioden startar, 1 januari 2015, skrivs historia. Landstinget i Östergötland går då över till att bli Region Östergötland, efter att Sveriges Riksdag fattat nödvändiga beslut. En region som ska ge oss förutsättningar att bli en ännu starkare och attraktivare region att leva i. En region att växa i, både för människor och för företag, där fler kan utvecklas och förverkliga sina drömmar. En region som också är med och skapar en hållbar miljö för både natur och människor. 4 PÅ VÄG MOT REGION FÖR ETT ÄNNU BÄTTRE ÖSTERGÖTLAND

5 vision och uppdrag Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Denna vision kommer att omarbetas i samband med genomförd regionbildning. Huvuduppdraget för Region Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 1, inkluderande tandvård för barn och äldre. Regionen deltar också aktivt i det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar tillväxt i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter och uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, företagande, turism, kultur och folkbildning. Regionen ansvarar för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Regionens uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. Kommunallagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för vad ett landsting (eller region) får göra och för hur landstingen kan organisera sin verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om förtroendevalda (politiker), landstingens allmänna befogenheter, landstingsfullmäktiges uppgifter i förhållande till nämnder. I lagen regleras också arbetsformerna i fullmäktige och i nämnderna, hur ärenden ska förberedas inför beslut. Lagen anger också hur landstingen ska sköta sin ekonomi; att landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det verksamhetsmässiga kravet på god ekonomisk hushållning är relaterat till den sammantagna uppfyllelsen av regionens strategiska mål. Flera av dessa mål har direkt bäring på god vård 2 innebärande att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Hälso- och sjukvårdslagen Lagen innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen är i allt väsentligt utformad som en ramlag. Den anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. I övrigt finns bestämmelser som klargör regionernas, landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälso- och sjukvården. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Lagen om kollektivtrafik Lagen innehåller bestämmelser om ansvaret för regional kollektivtrafik. Den anger också uppgifter och befogenheter för kollektivtrafikmyndigheter och anger allmänna krav på kollektivtrafikföretag. Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Lagen innehåller bestämmelser om insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Lagen gäller i dag för Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting och med vissa undantag Gotlands kommun. Enligt lagförslag så ska även Landstinget i Östergötland omfattas av denna lag från den 1 januari 2015 och i och med detta bildas Region Östergötland. För Region Östergötland innebär god ekonomisk hushållning att det finansiella målet ska vara uppfyllt och därutöver ska regionen uppnå goda verksamhetsresultat. Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning bedöms vara uppfyllt när årets resultat uppgår till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Under enskilda år kan emellertid målet vara uppfyllt trots att resultatet understiger två procent. Detta kan vara aktuellt vid tillfälliga konjunkturnedgångar eller år med stora omställningskostnader. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2 Nationella indikatorer på God Vård (Socialstyrelsen 2009) vision och uppdrag 5

6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Mot region med ansvar för hälsa och regional utveckling När Riksdagen fattat nödvändigt beslut kommer Region Östergötland att bildas från Det innebär att landstinget tar över det regionala utvecklingsansvar som i dag i stor utsträckning är ett uppdrag för Regionförbundet Östsam. Detta kommer att ge en bättre samordning och kraft i de regionala utvecklingsfrågorna. Det demokratiska inflytandet stärks också genom att styrningen av frågorna sker genom ett direktvalt politiskt organ. Ur ett planeringsperspektiv ställer det krav på hela organisationen att se de utmaningar som detta innebär och även identifiera möjligheter och behov inom det regionala utvecklingsområdet. Vi blir allt friskare men det finns nya hälsohot Den ökande medellivslängden de senaste decennierna beror främst på att allt färre insjuknar eller avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Överlevnaden i cancer har också ökat, om än inte i samma utsträckning. För båda dessa sjukdomsgrupper finns ytterligare förbättringspotential i diagnostisering och behandling. Den medicinska utvecklingen innebär generellt säkrare diagnostik och bättre behandlingsresultat för patienten, vilket i sin tur bidrar till mindre lidande, bättre överlevnad, och en bättre livskvalitet. Insjuknandet i flera av våra folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Vissa grupper löper emellertid fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Det gäller bland annat personer med låg inkomst och/eller kort utbildning. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men det finns tecken på att fetma har blivit något vanligare. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år 3. Många personer uppger att de vill förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Om samhället lyckas utnyttja potentialen i det förebyggande arbetet kan detta generellt sannolikt påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer (Bild efter Dahlgren och Whitehead, 1991) Hälsans bestämningsfaktorer beskriver det samspel som påverkar hälsan i positiv eller negativ riktning. Vissa faktorer kan vi inte själva påverka, andra faktorer är strukturella och har med det samhälle vi lever i. En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom våra egna beslut och vår livsstil. En del faktorer hjälper oss att stå emot hälsorisker. En regionbildning ger förutsättningar för att få en helhetsbild över de faktorer som påverkar östgötarnas hälsa och utgångspunkt för att genomföra gemensamma insatser för förbättrad folkhälsa. Den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler Antalet barn och ungdomar, 0-19 år, kommer att öka något de närmaste 40 åren medan antalet personer i yrkesaktiv ålder, år, kommer att vara ganska konstant. Åldersgruppen över 65 år kommer emellertid att öka betydligt. Detta är en utveckling som innebär att den sysselsatta befolkningen ska försörja allt fler såväl totalt som relativt sett. Samtidigt uppstår nya hot. Det finns en risk att vi kan drabbas av nya sjukdomar på grund av klimatförändringen. Smitta via dricksvatten, badvatten, livsmedel och nya sjukdomar som sprids via myggor och fästingar. Ett ökat resande, samt vård och behandling utomlands, ökar spridningen av resistenta bakterier. På senare år har ett stort antal så kallade nätdroger med narkotisk effekt introducerats, ofta via Internet. Akuta förgiftningar, psykiska störningar med flera andra allvarliga biverkningar riskerar att drabba en ung målgrupp. Figur 2: Antal invånare i olika åldersklasser i Östergötlands län. Jämförelse mellan år 1990, 2012 och prognos för år 2030 (Källa: SCB) 3 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 2012, (Socialstyrelsen/Statens Folkhälsoinstitut) 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

7 Antal invånare i länet som är 65 år och äldre i länet förväntas öka med ca 24 procent fram till 2030, från cirka år 2013 till cirka personer. Ökningen kommer att ske i en mer eller mindre konstant hastighet över tidsperioden. Andelen invånare i länet 65 år och äldre kan förväntas stiga från 20 till 23 procent av befolkningen. Befolkningsgruppen 85 år och äldre förväntas i antal vara i stort sett oförändrat fram till år 2020 varefter det sker en snabb ökning. Global kunskapsspridning påskyndar den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen förväntas gå snabbt och påskyndas av en global kunskapsspridning. Under det kommande decenniet kommer en rad nya behandlingsmöjligheter att få ett genombrott. Även det telemedicinska området, medicinsk vård på distans, förväntas att utvecklas kraftigt. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns stora möjligheter till utveckling vilken lär påskyndas genom att så kallad DNA-sekvensering innebär snabbare och billigare kartläggning av arvsmassan. En utmaning ligger i de ökade möjligheterna att kartlägga våra gener. Genetiskt inriktad terapi kommer att öka möjligheter att diagnostisera och förutsäga sjukdom och att ta fram personanpassade läkemedel. Vad som kommer att bli möjligt att göra och vad som är lämpligt eller etiskt försvarbart är emellertid inte samma sak. Nanomedicinen kommer att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Datorer med artificiell intelligens kommer att vara ett framtida stöd vid diagnostisering. Samtidigt ökar antibiotikaresistensen, vilket kan komma att leda till allvarliga bakslag i kampen mot olika bakteriella infektionssjukdomar, vilket i sin tur kan leda till att operationer inte kan genomföras. Ökade utmaningar för vården Befolkningsförändringar, en fortsatt medicinteknisk utveckling och ett ökande kvalitetskrav från brukarna, kommer att öka kostnadstrycket väsentligt kommande år. Kostnadsökningar på grund av befolkningsförändringar har under 2000-talet legat kring knappt 1 procent per år för landstingen. I en framtid som sträcker sig fram till och med , bedöms kostnaderna relaterade till det demografiska trycket att öka till 1,3 procent årlig ökning för landstingen. Så snabb har ökningstakten inte varit sedan i början av 1990-talet. Utöver befolkningsförändringar bedöms att kostnaderna i övrigt ökar i samma takt som de gjort under 2000-talet, vilket i fasta priser är drygt 1 procent för landstingen. Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande landstingets uppdrag (medicinsk utveckling m.m.). 4 Ekonomirapporten oktober 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting) Demografiska behov Övrig kostnadsökning Total volymförändring År ,7 1 1,7 Utfall (%) År ,9 1,2 2,1 År ,8 1,8 År ,2 1,2 2,4 Prognos (%) År ,3 0,6 1,9 År ,3 1,1 2,4 Figur 3: Kostnadsökning i fasta priser för landstingen år med prognos år (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2013) Trots ett antagande om uppräknade statsbidrag, som ökar i takt med kostnadsutvecklingen, riskerar intäkterna att inte täcka kostnaderna för de behov som följer av en förändrad demografi, en ökad volym enligt historisk utveckling samt pris- och lönehöjningar. Svensk ekonomi med ökad framtidstro 5 Svensk ekonomi utvecklades starkt under slutet av år Även år 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med 3 procent eller något mer åren för att minska något år Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar ökar. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster har ökat snabbt vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Prognosen är att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka år 2014, sysselsatta i Östergötland 6, vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Tillväxten beräknas till 1,8 procent år 2014, vilket är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. För åren 2015 och 2016 förutspås en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. År 2015 beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Regionens ekonomi - stabil med svaghetstecken Regionen har en förhållandevis stabil ekonomi. De senaste åren har ett betydande överskott redovisats och enligt prognoser kommer regionen uppnå ett positivt eget kapital under år Jämförelser med andra landsting visar att Region Östergötland 5 EkonomiNytt 08/2014 (Sveriges Kommuner och Landsting) 6 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013, Östergötlands län, Prognos för arbetsmarknaden 2014 (Arbetsförmedlingen) PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 7

8 har en stabil ekonomisk grund, med hög likviditet, god soliditet (förmögenhet) samt låg skattesats. Oroväckande är dock att landstinget hade en hög kostnadsutveckling på över 5 procent år 2013 vilket också är prognosen för år Detta är betydligt högre än index (2,75 % år 2014) och högre än genomsnittet för samtliga landsting; 3,9 procent år För den kommande treårsperioden visar regionen ett positivt resultat alla år men ekonomin försvagas år 2016 och Förklaringen är att del av planerade investeringar är färdigställda och får effekter i form av högre driftkostnader. Omfattande investeringar tillsammans med ökade behov gör att regionen även fortsatt har en stor ekonomisk utmaning då utökningar inte kommer kunna lösas med resurstillskott utan till stor del måste hanteras inom befintliga resurser genom effektivisering av verksamheten. 7 Helårsdömning i mars PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

9 Perspektivet MEDBORGARE Perspektivet MEDBORGARE beskriver hur regionen utifrån sitt uppdrag på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov och bidra till en bra livskvalitet. Region Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet Medborgare Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Trygg och likvärdig vård Delaktiga och nöjda patienter Stort förtroende för hälso- och sjukvården Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen, trafiknämnden samt nyskapad nämnd efter regionbeslut Region Östergötland ska vara en attraktiv region där både människor och företag ska kunna växa. En region som bidrar till att utveckla hela Sverige och stärka sin position i Europa. En region som värnar om en hållbar utveckling för miljö och människor. Den regionala utvecklingen är helt beroende av en väl fungerande samverkan mellan alla aktörer i regionen, både de offentliga i form av regionen, kommunerna och länsstyrelsen men också med näringslivet och det civila samhället. Det regionala utvecklingsansvaret ska därför genomsyras och präglas av stor samverkan och öppenhet. Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) har tagits fram av landstinget och kommunerna i samråd med näringsliv och organisationer. Programmet är en samlad strategi för regionens utveckling och dess övergripande mål är: - Goda livsvillkor för regionens invånare - Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning - Hållbart nyttjande av naturens resurser För att uppnå dessa mål finns åtta strategier: 1. Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang 3. Stärka Östergötland som en flerkärning stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja Östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region 8. Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Landstinget har tillsammans med kommunerna under våren 2014 inlett ett gemensamt arbete för att utveckla arbetsformer för att gemensamt och med kraft genomföra intentionerna i RUP. Syftet är att inventera nuläget, värdera och prioriteraföreslagna insatser samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att skapa förutsättningar för ett fortsatt starkt offentligt engagemang från och med 2015 inom områdena Kultur, Attraktivitet, Tillväxt/Innovationer samt Integration. De målbilder för åren som är knutna till det ansvar som Regionförbundet Östsam har till och med år 2014, redovisas under regionens första planeringsår i Treårsplan för Regionförbundet Östsam som är en bilaga till denna strategiska plan (Bilaga 7). God ekonomisk utveckling påverkar människors hälsa positivt. På samma sätt är hälsa en betydande faktor för regional ekonomisk utveckling. En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt endast klaras genom tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver ett samhälle som tar vara på de krafter som driver tillväxten. En väl utbyggd kollektivtrafik är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att knyta samman regionens delar till en helhet som kan fungera som en flerkärnig stadsregion. Detta skapar i sin tur möjligheter för medborgare att bo där de vill och samtidigt resa till arbete och studier på ett sätt som är långsiktigt hållbart för miljön. Regionen utgör den regionala kollektivtrafikmyndigheten och har därmed ansvaret för all regional kollektivtrafik i länet, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar landstinget därmed för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram och för beslut om allmän trafikplikt inför upphandling av ny trafik. En väl fungerande hälso- och sjukvård i Östergötland och i Sydöstra sjukvårdsregionen är en viktig del av den infrastruktur som gör en region eller kommun attraktiv för företagande och boende. En avancerad hälso- och sjukvårdssektor är viktig också för utvecklingen av underleverantörer och andra branscher. Där samspelar både privata och offentliga aktörer. Exempel på framgångsrik samverkan mellan offentliga organisationer och näringsliv är Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) och Hälsans nya verktyg i Östergötland. 8 Hälso- och sjukvården, och de många verksamheter som ankny- 8 En ideell förening som har Östergötland som bas. Medlemmarna utgörs av forskningsinstitut, Regionförbundet Östsam, kommuner, Landstinget i Östergötland, ett antal universitetsaktörer samt ett 60-tal privata företag. Ambitionen är att satsa på tillväxt och underlätta samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle/politik för att utveckla nya produkter och tjänster för hälso- och vårdmarknaden. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 9

10 ter till den, har i sig mycket stora utvecklingsmöjligheter. Den pågående utvecklingen mot flera aktörer såväl som olika driftsformer ger också förutsättningar för en ökad dynamik. Region Östergötland är länets största arbetsgivare vilket innebär en viktig roll i arbetet för tillväxt och sysselsättning i regionen. Region Östergötland ska på olika sätt arbeta för att ta tillvara utvecklingsidéer hos personalen och öka samverkan med näringslivet. Detta görs idag dels genom Innovationsslussen och dels genom Testbäddsprojektet som drivs med stöd av Vinnova. Syftet är att underlätta introduktionen av nya lösningar inom vården och därigenom öka kvaliteten och/eller frigöra resurser i verksamheten. (Se även sid 20 Innovativt och systematiskt förbättringsarbete.) Ett område som uppmärksammats såväl inom EU som på nationell nivå är så kallade innovationsupphandlingar eller förkommersiella upphandlingar. Det innebär upphandling av lösningar som inte finns på marknaden idag. Sådana upphandlingar driver fram nya innovativa lösningar och kan på så sätt också bidra till ekonomisk tillväxt i näringslivet. Region Östergötland har en viktig roll att som stor offentlig aktör stimulera och verka för innovationsupphandlingar, exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus. Det folkhälsopolitiska arbetet i länet utgår från det nationella målet för folkhälsopolitiken - att skapa samhälleliga förutsättningar för en bra hälsa på lika villkor för hela befolkningen 9. Hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer och aktörer. Ekonomiska, sociala och miljörelaterade förhållanden i samhället påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Det hälsofrämjande perspektivet ska därför finnas med i all samhällsplanering. Landstinget i Östergötland har tillsammans med Regionförbundet Östsam och länets kommuner tagit fram en folkhälsopolitisk policy Med utgångspunkt i denna policy etablerades under år 2012 Östgötakommissionen för folkhälsa. Kommissionen ska föreslå insatser som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Region Östergötland ska tillsammans med kommunerna ta ställning till kommissionens förslag och dess implementering. Region Östergötland ska med sitt ansvar för hälso- och sjukvården och för andra regionala uppgifter inte minst kollektivtrafik aktivt medverka i arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling och tillväxt. De utbildningar som regionen har ansvar för, Naturbruksgymnasiet och de estetiska utbildningarna vid Lunnevads folkhögskola, bidrar till regional utveckling för en hållbar välfärd. Kultur är av stort värde för medborgarnas livskvalitet. Den regionala kulturen har stor betydelse för Östergötlands attraktivitet och utveckling. Ett rikt kulturliv har betydelse för länets möjligheter att attrahera både etablering av företag och inflyttning av medborgare. 9 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Ett sätt att stärka den regionala kulturen är att inrätta ett regionalt scenkonstbolag. Vi ser att alla tre scenkonstinstitutionerna ingår i detta på sikt. Ett område som uppmärksammats såväl inom EU som på nationell nivå är så kallade innovationsupphandlingar eller förkommersiella upphandlingar. Det innebär upphandling av lösningar som inte finns på marknaden idag. Sådana upphandlingar driver fram nya innovativa lösningar och kan på så sätt också bidra till ekonomisk tillväxt i näringslivet. Region Östergötland har en viktig roll att som stor offentlig aktör stimulera och verka för innovationsupphandlingar, exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus. Länsstyrelsen Östergötland, Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland har undertecknat en digital agenda, som tagits fram i samverkan med aktörer i näringsliv, akademi och samhälle. Den regionala agendan för Östergötland gäller för perioden och har fem fokusområden: Bredbandsinfrastruktur Digital kompetens och delaktighet Digitala tjänster för allmänheten Digitalt stöd inom offentlig verksamhet IT för företagande och entreprenörskap Inom vart och ett av dessa fokusområden förväntas mål, strategier och handlingsplaner utformas och utvärderas av berörda parter. Den regionala digitala agendan får därmed karaktären av ett övergripande inriktningsdokument. En konkurrenskraftig kollektivtrafik som knyter ihop regionens olika delar Ansvarsområde: Trafiknämnden Ambitionen är att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig och därigenom öka marknadsandelen gentemot resor med egen bil. Detta främjas av möjligheten att kombinera kollektivtrafikresande med andra transportsätt, i första hand med gång och cykel. Förutsättningarna för att resenärer ska kunna ta med sig cykeln på Östgötapendeln behöver utredas. För att utveckla en flerkärnig stadsregion och knyta ihop regionens ortssystem med kollektivtrafik är det viktigt att upprätthålla möjligheter till daglig arbetspendling mellan regionens geografiskt perifera delar och de centrala delarna. Regionen bör också verka för att turutbudet mellan Östergötland och för medborgarna intressanta orter utanför regionen medger dagligt utbyte för arbete och studier. Kollektivtrafiken ska, förutom att knyta ihop regionens delar, också knyta ihop regionen med omkringliggande län genom att underlätta pendling över länsgränserna. Med den ambitionen behöver taxesättningen/kostnader för att resa över länsgräns, norr och söder utredas. År 2012 meddelade regeringen att Ostlänken mellan Järna och Linköping ska byggas. Arbetet med att förbereda för byggnationen har därför intensifierats i berörda kommuner. Byggnationen 10 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

11 kommer även att ha stor betydelse för landstinget som huvudman för den regionala och lokala kollektivtrafiken, då den innebär utökad spårkapacitet. Det kommer att underlätta för utvecklingen av pendeltågstrafiken i länet. Landstinget i Östergötland har tidigare reserverat medel för medfinansiering av Citybanan i Stockholm och Ostlänken. Regionen bör medverka till förbättrade kommunikationer med Stockholm -Östra Mellansverige. Landstinget i Östergötland arbetar genom Mälardalstrafik AB (Mälab) aktivt tillsammans med övriga län i Östra Mellansverige för att säkerställa den regionala tågtrafiken i östra Sverige. För Östergötlands del handlar det om att skapa goda kommunikationer med Stockholm och orter inom mälardalsregionen som finns på ett avstånd som möjliggör pendling. Målet är att med start i slutet av 2016, då nuvarande avtal går ut, erbjuda ett sammahållet tågsystem som skapar förutsättningar för en fortsatt regionförstorning, möjliggöra ett ökat arbets-, studie- och övrigt vardagsresande i en expanderande region som är långsiktigt hållbart. Trafiken ska också främja samhälls- och stadsutveckling och bidra till att göra kollektivtrafiksystemet i sin helhet konkurrenskraftigt och attraktivt. Medborgarna måste kunna känna förtroende för kollektivtrafiken genom att erbjudas ett välanpassat utbud, punktlighet och pålitlighet. Kollektivtrafiken måste uppfattas som ett attraktivt alternativ till bilen, ett stabilt och långsiktigt åtagande mot befolkningen och en restid som inte överstiger 1,5 gånger bilresans tid. Det ska vara enkelt och överskådligt att planera och köpa sin resa. Tjänster för planering, köp och information bör utvecklas så att de ger möjlighet till personlig utformning. Likaså är det viktigt att biljettsystemen är sammanhållna och att medborgarna/ resenärerna därmed upplever att det är enkelt när de korsar länsgränserna i sitt kollektivtrafikresande. Ny teknik ska tas tillvara inom kollektivtrafiken och vara lättförståelig för alla åldrar. En viktig målsättning är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla medborgare. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet sätts fokus främst på två grupper av funktionsnedsatta, personer med nedsatt syn och personer med nedsatt rörelseförmåga. Även kognitiva funktionshinder samt läs- och skrivsvårigheter är frågor som måste uppmärksammas särskilt. För att säkerställa att tillgänglighet uppnås i kollektivtrafikens infrastrukturanläggningar sker kontinuerliga samråd med övriga ansvariga aktörer. Vidare finns ett antal strategiska frågor som kommer att få stor betydelse för kollektivtrafikområdet bland annat: Från halvårsskiftet år 2016 börjar nya kontrakt för landsbygdstrafiken att gälla. Dessförinnan ska omfattande trafikpliktutredningar göras och trafik upphandlas. Landstinget har via Östgötatrafiken tagit över samordningsansvaret från flera kommuner för skolresor och färdtjänst. Detta skapar nya och bättre förutsättningar för att samordna alla former av samhällsfinansierad trafik. Från halvårsskiftet år 2016 kommer all allmän kollektivtrafik i länet att drivas med förnyelsebara bränslen. Kollektivtrafiken blir där igenom en drivkraft för fortsatt utveckling inom klimat-, energi- och miljöområdet. Den planerade Ostlänken gör det angeläget att utarbeta en strategi för hur tågtrafiken ska utvecklas på södra stambanan/ostlänken respektive Mjölby Hallsberg. Fortsatt utveckling av informations- och kommunikationssystem. Sex nya tågfordon för pendeltrafik är beställda och beräknas kunna tas i bruk våren Den nya kollektivtrafiklagen öppnar för ett ökat inslag av privata aktörer. Därför behöver ett arbete ske i syfte att möjliggöra fler utförare av kollektivtrafik utanför det skattefinansierade systemet. Bra och jämlik hälsa Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden En bra och jämlik hälsa är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd. Omvänt finns ett samband genom att människors hälsa påverkas positivt av en stark ekonomisk utveckling. Regionen ska med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar. Grupper med sämre hälsa bör särskilt uppmärksammas. Regionen arbetar med tre målgrupper inom det hälsofrämjande området: befolkning, patienter och medarbetare. Positionspapperet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård som har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska vara ett stöd för regionens arbete med de hälsofrämjande frågorna. I ett befolkningsperspektiv ska regionen bidra med kunskap om bestämningsfaktorer för sjukdom och hälsa. Regionen ska också bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl struktur- som individnivå. Syftet är att understödja en bra och jämlik hälsoutveckling hos invånarna. Regionen ska integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska tillämpas. Vården ska erbjuda hälsofrämjande möten där patienten och den närstående känner sig delaktig, respekterad och lyssnad på och som stärker patientens tro på den egna förmågan. Den traditionella synen på patienten som mottagare av hälso- och sjukvård behöver ersättas med en syn där den enskilde individen också har rollen som medskapare i sin egen hälsoutveckling. Hälsan grundläggs tidigt. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds, exempelvis föräldrautbildning. Regionen ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom bland annat PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 11

12 genom effektiv information om alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Samverkan med skolhälsovård/ elevhälsa ska fortsatt intensifieras under budgetperioden för att förbättra barns hälsa. Ett inslag är samverkan kring hälsosamtal i skolan som utvecklas successivt med första introduktion i Motala och Norrköpings kommun. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Det är viktigt att hela länet har god tillgång till Barnahus och regionen är delaktig i förberedelserna för att en sådan verksamhet även etableras i östra länsdelen. Det påbörjade arbetet med Barnhälsa ska fortsätta att utvecklas och standardiseras över länet. Även samverkan för att utveckla insatserna för barn och unga med särskilda behov behöver fortsätta att utvecklas. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Ett viktigt mål är ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Regionen ska därför, tillsammans med länsstyrelsen, polisen och kommunerna, arbeta för att uppnå de mål som anges i regional strategi för ANDT-arbetet i Östergötlands län samt verkställa de insatser som beskrivs i regional handlingsplan för ANDT-arbetet i Östergötlands län. Både primär- och specialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare. Satsningar på att ta vara på kulturens betydelse såväl i den förebyggande som rehabiliterande processen inom vården bör fortsätta. Kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor vilket ofta är viktigt för vårt välbefinnande, inte minst för de äldre. Landstinget i Östergötland startade år 2011 arbetet med Kultur och hälsa i Östergötland. Projektet vill bygga en plattform för kultur och hälsa och uppmuntra människor att utöva kulturaktiviteter som ett led i en ökad hälsoorientering av hälso- och sjukvården. I delprojektet Må bra med kultur uppmuntras och stöttas patienter med lättare psykisk ohälsa, så som stressrelaterade besvär, genom att utöva kulturaktiviteter. Vid de stora om- och nybyggnationer som pågår och inleds under budgetperioden ska hälsofrämjande miljöer eftersträvas till gagn för såväl patienter som medarbetare. Det kan exempelvis handla om konstnärlig utsmyckning, tillgång till dagsljus, utblick mot natur; komponenter som kan bidra positivt till vårdmiljö och tillfrisknandeprocess. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Tillgängligheten till vården har de senaste åren förbättrats avsevärt och Region Östergötland är numera bland de bästa i landet men tillgängligheten kan fortfarande bli bättre. Medborgarna i Östergötland ska kunna känna trygghet i att få den vård de behöver, när de behöver den. Vård inom rimlig tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vården. Både den akuta och den planerade vården ska utmärkas av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållandeoch mottagningstider ska anpassas efter befolkningens behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. Den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök och information 12 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

13 om behandlingsresultat, ska också användas i patienternas kommunikation med regionens verksamheter. Medborgarnas möjligheter att söka råd för egenvård via telefon och Internet genom vårdguiden 1177 på telefon, sjukvårdsrådgivningen och webb ska fortsatt förbättras. Vårdguiden 1177 ska uppfylla det gemensamma tillgänglighetsmål som överenskommits nationellt 90 procent besvarade samtal inom 3 minuter. Tillgängligheten till Mina vårdkontakter och 1177.se ska vara bra för alla med information på flera språk, talande webb med mera. Informationskampanjer bör genomföras för att öka användandet av 1177 och 1177.se. Även ungdomsmottagningen på nätet (UMO) är ett bra exempel på information via nätet. Det är viktigt att verksamheten förhåller sig till landstingens, regionernas och kommunernas handlingsplan för e-hälsa och i ökad utsträckning möter medborgarnas behov av tjänster på internet. Fler och bättre e-tjänster ska införas för att öka delaktigheten inom ramen för Mina vårdkontakter, som tidsbokning på internet och fler e-tjänster på 1177.se, Det ska vara möjligt att planera och följa sin vård på internet från mobil, surfplatta och stationär dator. För att öka patientsäkerheten är målet under år 2015 att ge patienten möjlighet att kunna läsa sin journal på nätet. Det finns anledning att inom lämpliga områden ytterligare utveckla vård och stöd på distans, så kallad e-hälsa som kan öka tillgänglighet och minska behovet av resor. Allt fler vårdinsatser kan ske i hemmet, och ambitionen är att, med stöd av den medicintekniska utvecklingen, höja kvalitén i äldrevården genom att exempelvis i hemmiljön kunna kontrollera och bevaka hälsotillståndet på ett effektivare sätt. (Se även sidan 19, Effektiv hälso- och sjukvård) Det ska vara lätt att komma i kontakt med vårdcentralen, både via telefon, webb och via exempelvis öppna mottagningar. För att bättre möta patienternas behov är det är viktigt att den nära vården utvecklar en mer flexibel tillgänglighet, vilket är en av ambitionerna med Vårdval Östergötland. Det kan handla om utökade öppettider, t.ex. kvällsöppet. Vårdgarantins krav, att patienterna ska komma fram per telefon samma dag och erbjudas besök inom högst sju dagar, är självklar, men måste också kompletteras. När vårdcentralen bedömer att patienten behöver komma på besök, ska besökstid ges vid den första kontakten, även om besökstiden ligger längre fram - ett samtal ska räcka. Den webb-tidbokning som breddinförs ska göra det möjligt för patienten att själv kunna boka tid i ökad utsträckning. Östergötlands primärvård fungerar på många sätt bra men det finns flera utmaningar. Tillgängligheten varierar mellan vårdcentralerna och patientnöjdheten är inte tillräckligt god. Vårdcentralens uppdrag och roll behöver bli tydligare och bemanningssituationen med brist på specialistläkare i allmänmedicin behöver förbättras. En utredning ska under år 2014 visa på lämpliga insatser för att stärka och utveckla primärvården. Målet är att det inte ska finnas några vårdköer, men som ett minimum ska ingen patient ska behöva vänta längre på besök eller behandling till den specialiserade vården än de föreskrifter som finns i regelverket kring regeringens kömiljard, det vill säga högst 60 dagar. Om vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser ska klinikerna erbjuda och ordna vårdkontakt hos annan vårdgivare i eget eller i annat landsting. I det arbetet har vårdlotsarna en viktig roll. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en hög tillgänglighet i hela vårdkedjan. Inom cancersjukvården har berörda produktionsenheter åtagandet att operation av cancersjukdom ska ske inom 21 dagar från beslut om operation. Det är viktigt med sammanhållna vårdprocesser och samverkan mellan olika discipliner som ska knytas ihop av en kontaktsjuksköterska. För att uppnå detta ska förutsättningarna att inrätta utredningsenheter där patienten vid ett och samma tillfälle får genomgå sina undersökningar och träffa rätt specialister utredas under budgetperioden. Bra tillgänglighet handlar också om att medborgarna ska ges stöd att söka rätt nivå i hälso- och sjukvården. Patientens väg in i vården ska därför underlättas och anpassas efter patientens behov. Det kan handla om information, öppettider och rätt kompetens på rätt plats. Flera sjukhuskliniker har mycket begränsad telefontid vilket bland annat uppmärksammas i patientenkäter. Alla berörda produktionsenheter ska ha öppen telefontid under minst fem timmar per vardag eller, genom införande av TeleQ, under minst fem timmar per vardag med återuppringning samma dag. Möjlighet till egenremiss ska fortsatt finnas genom en standardiserad blankett via regionens hemsida. Ett annat angeläget område är att ge patienten snabbt besked om när och var nästa vårdkontakt ska ske. Målet är att alla patienter ska få besked inom högst 14 dagar om när och var besök, undersökning eller operation ska ske - erbjudande direkt. Man ska kunna följa sitt vårdärende på nätet, exempelvis kunna se status på remiss. Under budgetperioden ska även möjligheten prövas att vid vårdcentralsbesöket, vid beslut om remiss, kunna få en tid direkt till besök hos specialist. Det är också viktigt att patienter får en tydlig återkoppling inom rimlig tid, vad gäller till exempel undersökningsresultat och provsvar. Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt med hög tillgänglighet och stor patientsäkerhet vid alla tre sjukhusen. Tiden från ankomst till möte med läkare ska inte överstiga en timme. Målet är också att den totala vistelsetiden från ankomst till hemgång eller överföring till vårdavdelning inte ska överstiga 4 timmar. Den enskilde patienten ska informeras om förväntad väntetid till första möte med läkare liksom vid förseningar. Akutmottagningarna ska vid längre väntetid och vistelsetid särskilt uppmärksamma patientens behov av mat och dryck, omvårdnad, med mera. Samtidigt ska åtgärder vidtas för att minska antalet mångbesökare på akuten. Ett projekt pågår för att förbättra det akuta mottagandet i Östergötland med målet att utveckla samverkan mellan sjukvårdsrådgivning primärvård jourcentral- akutmottagningar. PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 13

14 Patienter i behov av akutbesök hittar inte alltid rätt. Alla vårdcentraler bör därför så långt möjligt erbjuda akutbesök samma dag och akutmottagningarna ska på ett för patienten tydligt sätt länkas samman med jourcentralerna. Målet är att en dörr ska räcka. Ett projekt pågår för att förbättra det akuta mottagandet i Östergötland genom att utveckla samverkan mellan sjukvårdsrådgivning primärvård jourcentral- akutmottagningar. Patienter med cancer eller annan känd allvarlig sjukdom drabbas ibland av svåra akuta komplikationer och hänvisas i många fall till akutmottagning för att därifrån bli överförda till vårdavdelning. Primärvården och den specialiserade vården bör gemensamt komma fram till hur dessa patienter ska kunna erbjudas ett snabbspår utan att passera akutmottagning. Berörda patienter behöver ges en skriftlig individuell vårdplan som tydligt beskriver vart man ska vända sig när ett visst akut problem uppstår. Tillgänglighet handlar inte bara om tid. Närheten till vården har också stor betydelse för hur trygga människor känner sig. Det är viktigt att vårdbehoven i möjligaste mån kan tillgodoses i närmiljön vilket också ger mervärde i form av lokal- och personkännedom. Primärvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. Samtidigt är det nödvändigt, både av kostnads- och kompetensskäl, att delar av den specialiserade sjukvården har större upptagningsområden och sker i samverkan över hela regionen, inom sjukvårdsregionen och ibland även nationellt och internationellt. Planerade återbesök och kontroller i primärvård och specialiserad vård ska genomföras inom den tid som är medicinskt motiverad, det vill säga ska inte trängas undan eller användas som buffert för att klara tidskraven för nybesök och behandlingar. För den som har en funktionsnedsättning ska det vara lätt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården både vid besök till vårdinrättning och vid kontakt med hälso- och sjukvården via telefon och Internet. Regionens medarbetare ska ha kompetens att möta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Med fördel ges sådan utbildning med medverkan från funktionsnedsattas intresseorganisationer. Trygg och likvärdig vård Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvården ska upplevas som trygg och vara likvärdig oberoende av var i länet patienten bor eller söker vård. Hälso- och sjukvården ska samtidigt vara jämlik vilket innebär att resurser satsas på de områden eller målgrupper där behoven är störst. Genom att regelbundet utvärdera vilka insatser som krävs utifrån de behov målgruppen har, ska jämlika förutsättningar skapas för hälsa i olika befolkningsgrupper. Jämlik och likvärdig vård är ett viktigt mål i vårdens kvalitetsutveckling och är en aspekt som ska beaktas i alla beslut, upphandlingar och avtal. Vid uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården bör relevant statistik analyseras ur ett jämlikhetsperspektiv. Befolkningen ska få den vård man är i behov av med tillgång till vård på lika villkor. Det behöver inte betyda att vården måste vara lika över hela länet. Verksamheten behöver ständigt utvecklas för att möta de lokala behoven och förutsättningarna. Varje patient och medborgare ska bemötas utifrån hans eller hennes individuella behov och förutsättningar. Regionen ska genom behovsanalyser särskilt observera människor med behov av särskilda insatser i livets olika skeden alltifrån barn och ungdomar som riskerar att fara illa till att ge människor i livets slutskede möjlighet till adekvat palliativ vård. Barnets behov och ställning som patient är särskilt viktigt att uppmärksamma. FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara vägledande i bemötandet av barnet som patient och ska genomsyra alla beslut inom all landstingsfinansierad verksamhet. För att kunna tillämpa ett barnperspektiv är det viktigt att utveckla goda former för samtal så att barn och ungdomars synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara. Det är också nödvändigt att tydliggöra de särskilda behov som finns när barn till föräldrar med omfattande vårdbehov kommer i kontakt med hälso- och sjukvården som anhöriga. För att bättre möta människor i kris, bör barntraumateam finnas både på Universitetssjukhuset och på Vrinnevisjukhuset, så att barn från hela länet som drabbas av trauman snabbt kan få hjälp. Vidare kan det vara intressant att utreda möjligheten att införa särskilda traumateam inriktade på den vuxna befolkningen. En ny barnsmärtenhet ska skapas på Vrinnevisjukhuset, lik den som finns på Universitetssjukhuset, med fokus på att förebygga och lindra akut, långvarig och återkommande smärta. Inom cancer- och strokevården har tydliga vårdprocesser utvecklats i syfte att skapa en mer sammanhållen, flexibel och effektiv bedömning, behandling och rehabilitering av patienter. Ambitionen ska vara att utveckla vårdprocesser inom ytterligare områden. Det är angeläget att inom närsjukvården införa samordnade mottagnings- och utredningsenheter för patienter med misstänkt cancer, som tillfredsställer patientbehovet i alla tre länsdelarna. De östgötar som lever med kroniska sjukdomar måste uppleva trygghet i att hälso- och sjukvården möter deras individuella behov. En årlig kontakt bör tas med alla patienter, även om besök eller behandling inte behöver bli aktuellt. När människor drabbas av lättare psykisk ohälsa, som ofta kan vara av psykosomatisk karaktär, har primärvården en viktig roll. Alla vårdcentraler ska ha psykosocial kompetens i form av kurator och/eller psykolog. Vid sidan av det offentliga kan civilsamhället spela en betydelsefull roll i att stärka människor i deras livssituation. 14 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

15 Rehabilitering ska anpassas efter varje enskilds behov, med individuella rehabiliteringsplaner. Vården av de äldre ska stärka det friska och bota eller habilitera det sjuka. Kunskaperna inom områden som åldersdepression, äldres självmordsbenägenhet, undernäring och även munhälsa behöver utvecklas och spridas bland personal inom vården och omsorgen. För äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov behöver hälso- och sjukvården stärkas och utvecklas, till exempel den geriatriska kompetensen. Former och metoder behöver utvecklas för att minska ensamhet och isolering. Det är också viktigt att uppmärksamma behovet av delaktighet även för dessa patienter. Regionen ska fortsätta att arbeta i linje med regeringens initierade satsning på de mest sjuka äldre som har kraftsamlat inom områdena sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och god vård i livets slutskede. Inom hälso- och sjukvården finns tre bärande etiska principer som ska ligga till grund för prioriteringar Människovärdesprincipen (alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället). - Behovs- och solidaritetsprincipen (resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven). - Kostnadseffektivitetsprincipen (vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas). Framgångsfaktorer vid prioriteringar är tydlighet, öppenhet och relevans. Delaktiga och nöjda patienter Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden När regionens förmåga att utföra sitt uppdrag ska värderas är patienternas och de närståendes upplevelser av hälsooch sjukvårdens insatser en given måttstock. I kvalitets- och utvecklingsarbetet är det därmed också nödvändigt att ha god kunskap om hur patienten upplever sin vård. Patientupplevda resultat ska vara en viktig påverkansfaktor för den ersättning som betalas ut till landstingsfinansierade vårdgivare. Vården ska vara patientfokuserad. Fortfarande domineras vården av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. Patienter saknar ofta möjlighet att överblicka och hantera den egna vårdens planläggning eller förstå den komplexitet som vården inrymmer. Det är många inslag i vårdsituationen som påverkar patientupplevelsen. Följande aspekter är särskilt betydelsefulla att uppmärksamma: Vårdkvalitet Upplevd nytta Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Valfrihet Information Trygghet Förtroende Integritet Patienten ska ha makt över sin vård där var och ens unika behov uppmärksammas. Människors problem ska bedömas utifrån en helhetssyn på själsliga och kroppsliga behov. Att uppleva delaktighet, kunna påverka sin situation och känna att man finns i ett sammanhang är viktigt för att förbättra hälsan. Närståendes engagemang ska uppmuntras och ses som en värdefull resurs när patienten så önskar. Det är viktigt att få ett gott bemötande och en relation mellan vårdpersonal och patient/närstående som är bra och förtroendefull. Patienterna ska själva i möjligaste mån kunna välja vårdgivare och sjukhus samt vara delaktiga i valet av behandling. I alla vårdsituationer ska största möjliga valfrihet eftersträvas för patienten. Detta kräver att det finns öppna redovisningar av kvalitet och säkerhet som kan ge patienter och medborgare de kunskaper som behövs. En av de stora utmaningarna för hälsooch sjukvården de närmaste åren är att fortlöpande ta fram lättillgänglig och jämförbar kvalitetsinformation för både medborgare och professionella grupper. Vårdval Östergötland ger alla medborgare möjlighet att fritt välja hos vilken vårdcentral man vill ha sin fasta primärvårdskontakt. Valmöjligheterna har utvidgats att omfatta även Jönköpings och Kalmar län. Ambitionen är att utvidga denna möjlighet till att också gälla Stockholm, Sörmland och Örebro. Den nya patientlagstiftningen som planeras träda i kraft från år 2015 har syftet att. stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bland annat innehåller den bestämmelser om barns inflytande över sin vård och möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Skyldigheten att erbjuda öppen vård utvidgas alltså till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Det ställer krav på ökad harmonisering av landstingens olika regler och avgifter. Som ett led i detta, och för att öka jämlikheten i vården, kommer Region Östergötland att utöka möjligheten för assisterad befruktning (IVF). 10 Prioriteringsutredningen (Vårdens svåra val SOU 1995:5). Valfrihet ska gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Patienten ska ges information om sin valfrihet och de olika PERSPEKTIVET - MEDBORGARE 15

16 alternativ som står till buds, samt vid behov få hjälp med nödvändiga kontakter. Kvalitetsresultat, öppna jämförelser med mera, bör i så stor utsträckning som möjligt göras tillgängliga för alla via exempelvis regionens hemsida. Vårdval ska också prövas inom andra områden än primärvården. Vårdval inom hörselvården har införts. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska också utreda andra områden som kan vara tänkbara för vårdval, till exempel mödrahälsovård och inom psykiatrin. Syftet med fler vårdval är utöver att öka medborgarnas valfrihet och tillgänglighet att öka innovationstakten i vården och förbättra integrationen mellan vårdens olika delar, till exempel helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer eller för samlade vårdprocesser. Ersättningssystemen ska därför premiera samverkan över organisationsgränserna och öppna för innovativa sätt att organisera verksamheten. Det är nödvändigt att patienten är väl informerad om vilken vård och behandling som är medicinskt motiverad och möjlig. Det krävs tillräcklig information för att vara delaktig i sin vård och kunna göra egna val vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ. Här får webb-baserade informationskanaler allt större betydelse. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. Vården ska alltid använda ett tydligt och enkelt språk i mötet med patienter, exempelvis genom tydligare och enklare kallelser och provsvar. Det är viktigt att patienter kan erbjudas kontinuitet till sjukvård. Detta gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. Primärvården utgör ofta patientens långsiktiga relation med vården. Ökad kontinuitet kan uppnås genom exempelvis profilering av vårdcentraler inom ramen för Vårdval Östergötland. Vårdcentraler, och även sjukhuskliniker, ska vidta åtgärder som säkrar att patienter med återkommande uppföljningsbehov har en fast vårdkontakt/ kontaktperson. Det behöver inte vara en läkare, utan kan vara exempelvis en sjuksköterska, en sjukgymnast eller en kurator. Uppgift om vem den fasta vårdkontakten är ska finnas i alla dokument (kallelse, provsvar med mera) och i patientens journal. Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Normalt ska patienten kunna välja eller påverka tider för kommande återbesök eller remissbesök. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Ansvarsområde: Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvården finns tillgänglig för människor genom livscykeln och har en mer eller mindre stor plats i livets olika skeden. Det är därför viktigt att medborgarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården. För att motivera uttag av skatt måste offentligt finansierad verksamhet ha legitimitet bland invånarna känslan av att man får valuta för pengarna och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Förtroende kan också påverka hur individer söker vård och därmed leda till effekter på hälsotillståndet. Insatser behöver göras för att öka befolkningens kunskap om regionens verksamhet. Det är viktigt att regionen kan motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas, liksom att kommunicera förändringar som är värdeskapande för patienterna såsom framsteg inom forskning och hur den medicinska utvecklingen konkret resulterar i förbättrade behandlingsmetoder och resultat. Det ligger en utmaning i att hitta fungerande former för dialog mellan medborgare och politiker som skapar engagemang för det framtida offentliga åtagandet. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Även om dialogen mellan medborgare och politiker i första hand är en uppgift för de politiska partierna, bör också regionen genom sin verksamhet medverka till dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. Det är viktigt att medarbetarna involveras i arbetet och underlättar möjligheterna att nå de långsiktiga målen. När alla medarbetare är delaktiga når tankegångarna fram även utanför organisationen och förståelsen för beslutade åtgärder kan därmed även öka bland medborgarna. Regionens patientnämnd har en viktig uppgift i kontakten med medborgare som upplevt problem i sitt möte med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att säkerställa att nämnden har nödvändiga förutsättningar att leva upp till detta uppdrag. Vidare innebär brukardialogsberedningarnas arbete kontakter med patienter, anhöriga och företrädare för exempelvis patientföreningar. Dessa möten är viktiga för att stärka medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Varje patient har rätt att bli bedömd av ytterligare en läkare, utöver den som redan gjort en bedömning, så kallad second opinion. Patienter ska kunna erbjudas evidensbaserad komplementär vård som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna. 16 PERSPEKTIVET - MEDBORGARE

17

18 Perspektivet process Perspektivet PROCESS beskriver vikten av att resurserna utnyttjas effektivt med hjälp av forskning, utveckling och ständiga förbättringar som ska bidra till säker vård, goda medicinska resultat och effektiva vårdprocesser. Region Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet Process En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Säker hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Effektiv kollektivtrafik Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan En aktiv och strategisk forskningsoch utvecklingsverksamhet Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen En forskningsvision har fastställts under år 2013: Landstinget i Östergötland ska i samverkan med Linköpings universitet vara en attraktiv forskningsmiljö som integrerar forskningsresultat i den kliniska vardagen och skapar mervärde för medborgare, patienter och medarbetare. Denna vision ska vara styrande för forsknings- och utvecklingsverksamhetens innehåll och inriktning. En stark forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är nödvändig för att kunna möta framtida sjukvårdsutmaningar och tillhandahålla en säker och modern sjukvård för medborgarna. FoU-resurser kan, när så är motiverat, styras mot prioriterade behov, problemområden och grupper. FoU ska långsiktigt stödja landstinget i rollen som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional/nationell/internationell aktör inom hälso- och sjukvården. För att säkra en vetenskaplig miljö med hög forskningsproduktion och bra kvalitet krävs en långsiktig planering kring rekrytering samt bibehållande av medarbetare som har forskningskompetens. Detta kräver att karriärvägar inom forskning synliggörs och att forskning möjliggörs genom att tillhandahålla tid och ekonomiska resurser. På så vis ökar möjligheten att attrahera och behålla forskningskompetenta medarbetare. Regionen ska ansvara för ett öppet och tydligt system som visar tilldelning/förbrukning av forskningsmedel. Förbrukning av tilldelade forskningsmedel ska nyttjas inom rimlig/stipulerad tid eller omfördelas. Regionen ska i samverkan med Linköpings universitet stimulera, stödja och värdera medarbetare i forskning och utveckling. En välfungerande och ömsesidig samverkan mellan regionen och Hälsouniversitetet är en väsentlig förutsättning för att fortsätta bedriva högkvalificerad hälso- och sjukvård i konkurrens med omvärlden. Forskningens utgångspunkter är en tvärvetenskaplig ansats där samtliga professioners kunskap tillvaratas. Det är viktigt att forskning stimuleras i alla delar av regionens hälsooch sjukvård, både geografiskt och inom olika ämnesområden. Forskning bedrivs vid samtliga sjukhus och inom primärvården. Vetenskaplig aktivitet och forskningsproduktion ska finnas både i form av en bred bas och som vetenskaplig excellens inom spjutspetsområden. Den kliniska nyttan av forskningen ska efterfrågas och redovisas. Ökad samverkan med näringslivet kan stimulera och generera ökad kunskap och nya problemlösningar i hälso- och sjukvården. Som regional aktör regionen intresse i att forskning också kan bidra till den regionala utvecklingen. Spetskompetens och rollen som regional utvecklingsmotor bör stärkas genom en kreativ forskningsmiljö. Internationellt samarbete har betydelse för utveckling av regionens olika verksamheter. Regionens internationella engagemang ska bidra till visionen Bra vård och bättre hälsa för östgötarna. Ett aktivt internationellt engagemang bidrar genom att skapa möjligheter till samarbeten för forskning, verksamhetsoch kompetensutveckling som kan stärka regionens verksamhet. Vidare skapas goda utvecklingsförutsättningar genom omvärldsbevakning, påverkansarbete och genom att profilera regionen. Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen Forskning har som mål att öka vår kunskap och att utveckla nya metoder/arbetssätt för diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande hälsovård. För att ny forskning ska komma medborgare och patienter till godo behöver nya effektiva metoder och framgångsrika arbetssätt införas. För att systematisk arbeta med förbättringar behövs en ökad kunskap kring implementering. Ineffektiva och/eller icke evidensbaserade metoder bör utrangeras lika systematiskt som nya införs. Målsättningen är att skapa effektiva strukturer och rutiner för spridning och implementering av ny kunskap. Forskningsresultat ska komma patienten till nytta. För detta krävs medarbetare som kritiskt förhåller sig till och har tillgång till nya forskningsrön. Spridningen av egna och andras forskningsresultat ska ske genom aktiviteter där medarbetare får information kring nya resultat men även möjligheten att sprida egna resultat. Även forskning inom andra områden än hälso- och sjukvård kan bidra till en välfungerande verksamhet. Utöver forsk- 18 PERSPEKTIVET - PROCESS

19 ningen inom hälso- och sjukvård behövs evidensbaserad kunskap om styrning, organisering, ledarskap, personalvetenskap med mera för att underlätta för den verksamhet som regionen ansvarar för. Även andra områden som kollektivtrafik, samhällsplanering med mera kan vara föremål för olika forskningsinsatser. Även om sådan forskning i sig ligger utanför regionens uppdrag så bör den kunna initieras, uppmuntras, följas, spridas och tas tillvara. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden Vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig evidens ska alltid eftersträvas där sådan finns, och behandlingar som inte är till nytta för patienten, ska utmönstras. Den medicinska kvalitén ska stå sig väl i nationell och internationell jämförelse. Medicinska resultat ska kontinuerligt följas i öppna jämförelser med andra vårdgivare. Detta kräver deltagande i nationella och regional kvalitetsregister. En utvärdering av kvaliteten i arbetet förutsätter att det på varje enhet finns mätbara kvalitetsmål, som regelbundet följs upp och utvärderas. Säker hälso- och sjukvård Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionen ska ha en nollvision för undvikbara vårdskador. Säker vård innebär att patienter inte skall drabbas av vårdskador och kräver att risker i vården minimeras, att erbjudna vårdåtgärder utvärderas avseende patientnytta och att resultaten av vårdinsatserna håller jämn och hög standard. Detta kan åstadkommas bland annat med vårdrutiner som baseras på vetenskaplig evidens och systematisk utvärdering. Organisationen ska hela tiden lära av erfarenhet och omsätta denna nya kunskap i handling, allt för att minska risken för misstag och skador. Ersättningsmodeller som värderar kvalitén i patientens hela vårdförlopp kan vara en drivkraft för att minska vårdskadorna. Problemet med vårdrelaterade infektioner och resistenta bakterier är på sikt ett hot mot den moderna sjukvården då nuvarande antibiotika inte längre kan användas. Arbetet för att förhindra vårdrelaterade infektioner och att motverka utvecklingen och spridningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett av regionens högst prioriterade områden. Ett viktigt bidrag är regionens patientsäkerhetsstrategi. Fungerande rutiner för avvikelsehantering och förebyggande riskbedömning är nödvändiga för att förbättra patientsäkerheten. God säkerhetskultur bygger på synen att avvikelsen inte beror på enskilda medarbetares brister utan är uttryck för att arbetsmetoden, rutinerna eller organisationen behöver förbättras. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot patientens säkerhet i de situationer då flera vårdnivåer eller flera vårdgivare är delaktiga i vården. Patientsäkerhetsarbetet ska bli mer proaktivt och fokusera på att identifiera systembrister i vården. Arbeta mer förebyggande med riskanalyser och förebyggande åtgärder vid sidan av reaktiva åtgärder och händelseanalyser. Effektiv hälso- och sjukvård Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden Effektiv vård innebär att insatta resurser ger största möjliga nytta för patienten. Detta medför i sin tur krav på att sjukvårdens processer ska fungera så bra att tillgängliga resurser nyttjas på bästa möjliga sätt. En viktig strategi är att arbeta med systematisk verksamhetsutveckling och produktionsplanering vilket i förlängningen bland annat ska leda till att administrationen kan minskas till förmån för mer vårdtid till patienterna. En omfattande satsning på effektivare vårdprocesser, förbättrad vårdkvalitet och minskad miljöpåverkan sker genom de betydande om- och nybyggnationer som pågår på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena samt som ska påbörjas för Närsjukvården i Finspång. Det handlar exempelvis om att alla nya patientrum inom regionen blir enkelrum, bland annat i syfte att minska infektionsrisken. Det är viktigt att fortsatt utveckla ett processorienterat förhållningssätt som innebär att vården utgår från patientens perspektiv och väg genom vården. Genom att rensa bort onödiga aktiviteter i en process och fokusera på de för patienten värdeskapande delarna förbättras effektivitet, kostnader, väntetider med mera avsevärt till gagn för såväl patient som verksamhet. Hög tillgänglighet är ofta ett tecken på bra effektivitet som signalerar fungerande vårdprocesser och ett bra kapacitetsutnyttjande. Det finns ett särskilt behov av att förbättra den akuta och planerade slutenvården. Vårdplatsbehovet är resultatet av en rad mycket komplexa vårdprocesser som berör samtliga primär- och sjukhusverksamheter inklusive samverkan med den kommunala omsorgen och omvårdnaden. Regionens olika utvecklingsinsatser, till exempel Aktiv Hälsostyrning, ALMA, läkemedelsgenomgångar och planerade projekt såsom Säker hemgång bör fortsatt utvecklas och uppföljningen stärkas. Regionens möjligheter att uppnå goda resultat är beroende av hur andra aktörer i samhället agerar. Samtidigt påverkar regionen genom sitt agerande hur väl andra aktörer kan uppnå sina mål. Ett fungerade samarbete med andra aktörer är därför av central betydelse på alla nivåer i verksamheten. Kommunerna är den viktigaste samarbetspartnern för regionen ett väl strukturerat och utvecklat samråd inom vård- och omsorgsområdet är därför av central betydelse. För att säkerställa en god samverkan är det viktigt att bygga gemensam kunskap mellan huvudmännen, till exempel genom kvalitetsindikatorer för gemensam uppföljning. Det är viktigt att denna kunskap även omsätts i konkreta gemensamma handlingsplaner för att möta människor med behov av samordnade insatser. För att möta de demografiska utmaningarna behöver det förebyggande arbetet utvecklas för att förlänga antalet friska år, PERSPEKTIVET - PROCESS 19

20 utan behov av sjukvårds- eller omsorgsinsatser. Vidare behöver insatser göras för att stärka äldre patienters möjligheter att återgå till ordinärt boende efter längre tids sjukhusvistelse. En viktig grund för detta arbete är regionens och kommunernas samverkan inom äldreområdet. Den sammanhållna vården och omsorgen för de mest sjuka äldre och äldre med nedsatt autonomi behöver utvecklas. Befintliga strukturer för organisation och incitament behöver ses över bland annat med avseende på vårdplatser. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp för samverkan mellan regionen och kommunerna. Insatser för att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa är viktiga. Det är av betydelse att både skolan och socialtjänsten har en nära samverkan med varandra och med regionen. Strukturerna för att möjliggöra en god samverkan mellan skolan och regionen måste därför utvecklas. Regionen och kommunerna måste i effektiv samverkan nyttja de förutsättningar och krav som hemsjukvårdsreformen har gett för att på så sätt kunna möta patienternas behov på bästa sätt. Regionens uppdrag att bistå med spetskompetens och konsultativt stöd till hemsjukvården är ett viktigt utvecklingsområde. En sårbar patientgrupp är patienter med långt framskriden cancersjukdom där det palliativa vårdinnehållet har mycket att erbjuda och där samarbetsformerna behöver utvecklas. Samverkan inom psykiatri och socialpsykiatri respektive missbruk- och beroendevården ska stärkas bland annat genom en utveckling av de länsövergripande överenskommelserna om samverkan. Det är även viktigt att regionen och kommunerna har ett fungerande IT-stöd för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. Den etablerade samverkan inom sydöstra sjukvårdregionen mellan landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköpings län är viktig är för att tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård och för att utveckla hälso- och sjukvården. Regionalt cancercentrum sydöst (RCC) arbetar utifrån regiongemensamma mål och utvecklingsområden med ett tydligt patientcentrerat arbetssätt. Aktuella utmaningar är att stimulera till tidig diagnostik genom att förbättra utredningsprocessen för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom/cancer och erbjuda möjligheten till koordinerad utredning på länets tre sjukhus. Förbättrad delaktighet via kontaktsjuksköterskor och vårdplan för samtliga patienter är andra prioriterade utvecklingsområden. Den idrottsmedicinska vården är idag spridd på många olika vårdgivare och vårdnivåer. Ett projekt har påbörjats med målet att samla denna vård i en enhet med verksamhet i Linköping och Norrköping. Det ska leda till ett bättre samlat och mer likvärdigt omhändertagande av dessa patienter, skapa bättre förutsättningar för forskning och utveckling och vara stödfunktion till förebyggande verksamhet. Ambitionen är att enheten, efter utvärderad pilotverksamhet , ska etableras under år Regionen ska fortsätta att utveckla det goda samarbetet med finansiell samordning mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst skapar i syfte att rehabilitera människor tillbaka till arbetslivet. Många effektiviseringsmöjligheter för svensk hälso- och sjukvård ligger i hur vi lyckas nyttja IT-teknikens möjligheter. Utvecklingen av e-tjänster, så kallade invånartjänster, för hälso- och sjukvården är inne i ett paradigmskifte, från verksamhets- till patientfokus. Invånarna vill göra fler ärenden via nätet och det finns förväntningar på att sjukvården ska möta de behoven. Invånartjänster kan frigöra resurser för vården och är en möjlighet för hälso-och sjukvården att möta de stora utmaningar som finns. Utvecklingen inom området e-hälsa bör intensifieras så fler tjänster erbjuds invånarna och användningen kan öka. En central fråga är att förbättra samordningen och integreringen av invånartjänster i verksamheten och i de vårdsystem som finns så att nyttan tas tillvara av hälso- och sjukvården. Östergötland bör ligga i framkant inom IT-området. Det är viktigt att Östergötland har en fortsatt aktiv roll i den nationella utvecklingen. Landstinget i Östergötland är ansluten till gemensamma handlingsplanen för e-hälsa för landsting, regioner och kommuner Det gemensamma arbetet i Sverige med 1177.se, 1177 vårdguiden på telefon, sjukvårdsrådgivningen, Mina vårdkontakter, UMO.se, ungdomsmottagning på nätet, ska fortsätta så att fler tjänster görs tillgängliga för medborgarna via nätet. Effektiv kollektivtrafik Ansvarsområde: Trafiknämnden Effektiv kollektivtrafik innebär att insatta resurser ger största möjliga nytta för så många medborgare som möjligt. För att uppnå detta behövs en kraftsamling av resurserna där det finns stora resandeunderlag. Det innebär att satsningar på tät trafik i de stora pendlingsstråken och mellan de större städerna bör prioriteras. Genom att fler reser med kollektivtrafiken kan en större del av trafiken finansieras av resenärerna vilket i sin tur skapar utrymme för att kunna göra ytterligare satsningar. Det handlar om att fortsätta göra kollektivtrafiken lättillgänglig, attraktiv och prisvärd. Den offentliga finansieringen av kollektivtrafiken i Östergötland har gradvis ökat under en tioårsperiod och låg år 2013 på 63 procent. Detta är en minskning från föregående år och målet är att denna trend ska hålla i sig under budgetperioden. Den långsiktiga målsättningen bör vara att resenärernas andel av finansieringen av kollektivtrafiken blir lika stor som den offentliga. För att frigöra resurser i kollektivtrafiksystemet behöver trafiken anpassas till resenärernas behov och nya former prövas, som till exempel anropsstyrd trafik, eller på initiativ av civilsamhället, mobil samåkning och byabussar. Detta är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. Innovativt och systematiskt förbättringsarbete Ansvarsområde: Landstingsstyrelsen/Hälso- och sjukvårdsnämnden/trafiknämnden Inom regionen ska det vara ett innovativt klimat där det är en 20 PERSPEKTIVET - PROCESS