Biblioteksplan

Transkript

1 FÖRFATTNINGSSAMLING (7.22) BUN/2009: Biblioteksplan Dokumenttyp: Planer Förvaltning: KSF, FO samhällsutveckling Ämnesområde: Bibliotek Dnr: BUN/2009: Ägare/ansvarig: Bibliotekschef Fastställd av kommunfullmäktige

2 1 Innehållsförteckning sida 1. Bakgrund och syfte Verksamhet Mål- och styrdokument Omvärldsfaktorer som påverkar Vision Fokusområden Lässtimulans och språkutveckling Det livslånga lärandet Medie- och informationsförsörjningstjänster Tillgänglighet och bemötande Mötesplatsen Personal Uppföljning och utvärdering...9 Bilagor 1. Bibliotekslag 2. Trappan

3 2 1. Bakgrund och syfte Riksdagen har beslutat att landets kommuner skall upprätta biblioteksplaner för den kommunala biblioteksverksamheten. (Bibliotekslagen, bilaga 1) I Orust kommun behandlade barn- och utbildningsnämnden frågan under hösten Nämnden beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från barnoch utbildningsförvaltningen, kommunstyrelseförvaltningen och sociala omsorgsförvaltningen. Arbetsgruppen har återkopplat sitt arbete till barn- och utbildningsnämndens presidium och arbetsgruppen har också arrangerat en föreläsning för förtroendevalda och tjänstemän med temat omvärld och framtid. Syftet med biblioteksplanen är att skapa ett övergripande styrdokument som innehåller en analys av den nuvarande verksamheten samt förslag till inriktning för att på ett bättre sätt samverka för att utveckla framtidens bibliotek. Folkbiblioteken arbetar vidare med biblioteksplanens strategier genom att konkretisera målen i den lokala arbetsplanen som upprättas årligen. 2. Verksamhet I Orust kommun är barn- och utbildningsnämnden ansvarig för folk- och skolbibliotekens verksamhet. Kommunens huvudbibliotek finns i Kulturhuset Kajutans lokaler i Henån. Filialbiblioteken finns i Svanesund, Ellös och Varekil och är integrerade i skolornas lokaler. Dessutom finns en utlåningsstation på Gullholmen. Folkbiblioteken är sedan mitten av nittiotalet datoriserade, vilket innebär en bättre överblick och samutnyttjande av de gemensamma resurserna. För många barn är det dock långt till ett folkbibliotek, vilket innebär att de är beroende av bra skolbibliotek. Av de renodlade skolbiblioteken är det Henåns skola som har ett bemannat och datoriserat bibliotek. Folkbiblioteken ger också service till enskild barnomsorg och fristående skolor i kommunen. Folk- och skolbiblioteken har delvis olika uppgifter. Folkbibliotekets uppgift är att stödja det fria kunskapssökandet och stimulera till fri läsning, det vill säga det som sker utanför skolans ram. Det fungerar också som ett komplement till skolbiblioteket. Skolbibliotekets främsta uppgift är att tillhandahålla den litteratur och det IT-stöd som behövs i undervisningen. Det ska ingå som en resurs i det pedagogiska arbetet och behöver därför finnas i direkt anslutning till skolan. Ett skolbibliotek fungerar också som en arbetsplats för elever. Ut- och ombyggnaden av Henåns bibliotek för att skapa ett kulturhus är en positiv händelse för kultur- och biblioteksverksamheten. Kulturhuset innehåller ett rymligare bibliotek, större lokaler för Lärcentrum Orust, turistinformation samt en konsthall som också används för kulturprogram och sammanträden.

4 3 Landets bibliotek ingår i ett nätverk och i varje region/län finns en regional biblioteksfunktion. För Orust vidkommande är det Regionbibliotek Västra Götaland som stödjer folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning och utbildning. Folkbibliotekens nätverk innebär också att det lokala biblioteket kan låna in böcker från andra bibliotek. Utlån och besök Utlån Besök Utlån: Besök: Folkbiblioteken på Orust har, vilket också statistiken visar, haft en positiv utveckling sedan slutet av 80-talet. Kommunens satsning samt statliga medel i början av 90-talet är den största anledningen till den positiva utvecklingen. Henåns nuvarande bibliotek byggdes 1987, och byggdes sedan ut Flyttningen av Ellös och Varekils bibliotek till respektive skolor har också inneburit fler besökare och ökade utlån. Även teknikutveckling, nya medier och en bredare verksamhet har haft positiva effekter för bibliotekens utveckling. Antalet utlån i Orust kommun var under utlån (10 lån per invånare). För hela riket var antalet utlån under samma år 70 miljoner utlån (8 lån per invånare). Antalet besök till Henåns bibliotek/kulturhuset Kajutan var Mål- och styrdokument Styrande dokument för biblioteksverksamheten på Orust är följande: Bibliotekslagen Skollagen Kommunfullmäktiges mål

5 4 Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan Handikappolitisk plan för Orust kommun Det finns även internationella dokument som: Unescos folkbiblioteksmanifest Unescos skolbiblioteksmanifest. I bibliotekslagen, paragraf 2, står det att till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserade information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. I bibliotekslagen, paragraf 9, står det att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. I Unescos folkbiblioteksmanifest står det att folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. I Unescos skolbiblioteksmanifest står det att skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning, kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. 4. Omvärldsfaktorer som påverkar De senaste decennierna har samhället utvecklats till ett samhälle där information och kunskap spelar en allt större roll. Den tekniska utvecklingen har skapat nya vägar för kommunikation och i mycket omfattande utsträckning förändrat människors förutsättningar att skaffa sig information och kunskap. I dag handlar kunskapsinhämtning mindre om hur vi ska få tillgång till information, och mer om hur vi filtrerar det flöde av information som sköljer över oss. Det blir allt viktigare att kunna lokalisera och utvärdera informationen för att kunna tillgodogöra sig denna som kunskap. Denna informationskompetens bygger på god läsförståelse och bred allmänbildning som i sin tur förutsätter hög kvalitet i utbildningssystemet. Denna utveckling har påverkat användningen av biblioteken, som spelar en allt viktigare roll för kunskap och informationsinhämtning.

6 5 Faktorer som påverkar bibliotekens verksamhet på Orust i framtiden: Kommunens befolkning ökar Antalet barn och ungdomar minskar Antalet äldre ökar Utbildningsnivån bland vuxna i Orust kommun är lägre än riksgenomsnittet Det livslånga lärandet innebär att fler kommer att studera på distans Mediernas snabba utveckling ger upphov till nya typer av källor för underhållning, utbildning och information Den växande informationsmängden Ökade krav på tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. 5. Vision Biblioteken på Orust är kommunens vardagsrum och platser för vardagliga möten, informationsökning, kunskapsutveckling och kulturupplevelser. Biblioteken bidrar aktivt till att Orust är en bra kommun att leva i. Kommunens biblioteksverksamhet når alla, oavsett ålder, kön, utbildning eller etnisk bakgrund. 6. Fokusområden För att utveckla verksamheten och sträva mot visionen skall arbetet inrikta sig på följande fem fokusområden: Lässtimulans och språkutveckling Det livslånga lärandet Medie- och informationsförsörjning Tillgänglighet och bemötande Mötesplatsen. 6.1 Lässtimulans och språkutveckling Att förmedla litteratur för att stimulera läsandet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter. Att kunna läsa och förstå en text är en grundförutsättning för att kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Det är också en förutsättning för att kunna söka och värdera information. Kravet på att kunna använda språket i både tal och skrift har ökat i dagens samhälle. Skolverkets statistik från 2008 visar att 23 % av landets grundskoleelever lämnar skolan utan att vara godkända i alla ämnen. För Orust vidkommande är det 19 %. För att stimulera barns språkutveckling är det angeläget att man sätter in stimulansåtgärder redan i tidig ålder.

7 6 Skol- och integrerade bibliotek skapar en närhet mellan elever, lärare och bibliotekspersonal. I Orust kommun finns ett väl uppbyggt och väl fungerande kontaktnät mellan folkbibliotek, förskola, skola och barnavårdscentral. Litteraturen har kraften att stimulera fantasin och öppna sinnet hos varje människa samt bidra till den personliga utvecklingen. Läsning av skönlitteratur förmedlar insikt och förståelse för människors olika livssituationer och även tillfällen till upplevelser och förströelse. Bibliotekets arbete med att stimulera barns lust att läsa ska prioriteras. Det konkreta arbetet beskrivs i Trappan (Se bilaga 2). Biblioteken ska fortsätta att arbeta med kulturaktiviteter för barn och ungdomar. Det handlar om såväl programverksamhet där barn möter professionella skådespelare som barns eget skapande med bland annat skrivarkurser, målarskola eller att teckna Manga. Strategi för ökad lässtimulans och förbättrad språkutveckling: Folkbiblioteket skall i samarbete med förskolan och skolan utveckla arbetet som beskrivs i Trappan med syfte att stimulera barns läsintresse och språkutveckling En arbetsgrupp skall tillsättas med uppdrag att se över folk- och skolbibliotekens verksamhet och organisation med syfte att försöka utveckla verksamheten, samarbetet och samutnyttjande av resurser 6.2 Det livslånga lärandet Skolans styrdokument förespråkar arbetssätt som främjar barns och elevers nyfikenhet och lust att lära. Ett undersökande arbetssätt förutsätter också väl fungerande bibliotek. I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler områden lyfts betydelsen av kunskap och kompetens fram allt oftare. Det blir också nödvändigt med ett lärande under hela livet för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Det livslånga lärandet ger också människor i alla åldrar en möjlighet att växa och utvecklas som fullvärdiga medborgare. Detta gäller såväl för det formella som för det informella lärandet. Kunskapslyftet, etablerandet av nya högskolor och teknikutvecklingen innebar att fler började läsa på distans. Lärcentrum Orust växte fram genom ett samarbete mellan vuxenutbildningen och folkbiblioteket. Verksamheten bedrivs i Kulturhuset Kajutans lokaler och innehåller en telebildstudio, trådlöst nätverk och flexibla studiemöjligheter i kulturhusets lokaler. Kommunens lärcentrum är en viktig byggsten för invånarnas möjligheter att studera på distans. Antalet personer som studerar har växlat, men var under hösten 2008 cirka 70 personer. Genom att kulturhusets lokaler är flexibla och biblioteket har ett omfattande utbud av medier och programaktiviteter, så är det en inspirerande miljö för stu-

8 7 denterna. Folkbiblioteken har med distansstudenterna också fått en ny roll, en mer pedagogisk och handledande roll. 27 procent av kommunens befolkning hade år 2006 högskoleutbildning. Motsvarande siffra för riket var 31 procent. I kommunen finns det enskilda personer som vill ha hjälp när de startar företag och det finns små företag som behöver hjälp med information och utbildning när de har startat sina verksamheter. Genom att utveckla samarbetet med vuxenutbildningsenheten och kommunens näringslivssekreterare ska denna service förbättras. Strategi för ökad kvalitet i det livslånga lärandet: Berörda nämnder skall samverka för att utveckla arbetet med information, utbildning och annat stöd till enskilda personer och mindre företag Berörda nämnder skall samordna arbetet med kommunens IT-strategi och biblioteksplan med syfte att möta och följa en accelererande teknikutveckling inom både biblioteks- och utbildningsområdet. 6.3 Medie- och informationsförsörjningstjänster Folkbibliotekens huvuduppgift är att genom olika medier ge kommunens invånare tillgång till material för såväl information och studier som konstnärlig upplevelse, underhållning och förströelse. Genom att folkbiblioteken ingår i ett nationellt nätverk, så kan litteratur som inte finns i den egna kommunen lånas in från andra bibliotek. Bibliotekens samlingar ska kännetecknas av mångfald och kvalitet. Bibliotekens utveckling har under de senaste åren präglats av snabb teknikutveckling. Boken och tryckta medier utgör fortfarande basen för biblioteken, men ny teknik och ändrade informationsvanor ställer krav på både anpassning och förändring av utbudet av tjänster. Dagens och framtidens krav på utveckling gäller bland annat att man får tillgång till vissa bibliotekstjänster dygnet runt. Bibliotekets hemsida erbjuder redan i dag ett antal tjänster som är tillgängliga under hela dygnet. Men det är angeläget att fortsätta att utveckla denna service. Ur en demokratisk aspekt är det också viktigt att biblioteken kan erbjuda sina besökare tillgång till internet. Folkbiblioteken har ett ansvar att se till att kommuninvånarna kan få tillgång till olika former av samhällsinformation. Genom att samverka med kommunens informationsenhet ska biblioteken fortsätta att utveckla denna service. Strategi för att utveckla arbetet med medie- och informationsförsörjningstjänster: Berörda nämnder ska bevaka den tekniska utvecklingen och föreslå förändringar där e-tjänster förbättrar möjligheten att erbjuda en god service Berörda nämnder skall utveckla samarbetet inom områden som information, turism, hälsa och miljö

9 8 Folkbibliotekens medieplan ska utvidgas till att även omfatta skolbiblioteken Folkbiblioteket skall ta fram ett kostnadsförslag för utlåningssystem med RFIDteknik. 6.4 Tillgänglighet och bemötande Biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig för alla. Placeringen av biblioteken ska också vara sådan att det blir rimliga avstånd för kommunens invånare, och lokalerna ska vara utformade så att alla kan ta del av verksamheten. För funktionshindrade skall biblioteken bland annat köpa in daisytalböcker, lättlästa böcker och böcker med stor stil. Sverige ska enligt riksdagsbeslut vara ett handikappanpassat land år För biblioteket innebär det att alla ska ha tillgång till lokaler och verksamhet samt information om verksamheten. All information bör anpassas så att alla grupper har möjlighet att ta del av den. Tillgänglighetskravet innebär även att bibliotekspersonalen ska ha kännedom om olika funktionsnedsättningar för att kunna bemöta och stödja dessa grupper av besökare. För de grupper som inte kan ta sig till ett bibliotek men som önskar ta del av utbudet ska särskilda tjänster erbjudas. Exempel på detta är Boken-kommer, som innebär att personer som inte kan ta sig till biblioteket får böckerna hem till sin bostad, och utskick av daisytalböcker, som med hjälp av statliga bidrag kan skickas till låntagarna. Bibliotekspersonal besöker också regelbundet äldreboenden med böcker och andra medier. Antalet äldre personer i kommunen kommer enligt prognoser att öka framöver, vilket också kommer att öka behovet av anpassade medier och tjänster. Det är därför angeläget att utveckla samarbetet mellan kommunens förvaltningar och föreningar för att erbjuda en bättre service till denna grupp. Biblioteket är en plats där nyanlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska samhället och språket. Genom sitt utbud av medier och information ger biblioteket dessutom människor med en annan kulturell bakgrund möjligheter att bibehålla sitt språk och sin kultur. Strategi för ökad tillgänglighet och förbättrat bemötande: Folkbiblioteket skall utreda möjligheten att utöka huvudbibliotekets öppettider Berörda nämnder skall se över bibliotekens lokaler med syfte att förbättra tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning i enlighet med kommunens handikappolitiska plan Berörda nämnder skall utveckla samarbetet genom att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utveckla verksamheten riktad mot grupper med särskilda behov.

10 9 6.5 Mötesplatsen Folkbiblioteken brukar beskrivas som samhällets vardagsrum - alla är välkomna och det är platser för spontana möten. Öppenheten och den geografiska spridningen är några viktiga delar i folkbibliotekens verksamhet. Det finns också många anledningar att gå till biblioteken - för att låna, läsa, använda en dator för informationssökning, släktforska, studera eller ta del av något arrangemang. Biblioteken ska vara attraktiva som mötesplatser. De ska ha en välkomnande atmosfär, och besökarna ska känna sig sedda och bekräftade av personalen. Henåns bibliotek ska utveckla sin roll som kulturcentrum. Strategi för att utveckla mötesplatsen: Folkbiblioteken skall i samråd med kommunens kultursekreterare, föreningar, förvaltningar och studieförbund utveckla programverksamheten Folkbiblioteken skall bli en aktiv och integrerad del i kommunens folkhälsoarbete Filialbibliotekens verksamhet skall breddas och utvecklas genom ett lokalt samarbete. 7. Personal Det övergripande arbetet med personalfrågor finns beskrivet i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan. I samband med att bibliotekens roll som informationsförmedlare ökar ställs också större krav på personalens kompetens. För bibliotekens verksamhet är det angeläget att betona vikten av att befintlig personal erbjuds en bra fortbildning samt att man i samband med nyrekrytering ser över vad det är för kompetens som verksamheten behöver för att kunna möta framtiden krav. 8. Uppföljning och utvärdering Biblioteksplanen följer barn- och utbildningsnämndens riktlinjer för uppföljning och utvärdering. Uppföljning av verksamheten sker bland annat genom dialog med förtroendevalda, låntagare och besökare, enkäter, intervjuer och kvalitetssynpunktshantering. Den lokala arbetsplanen följs årligen upp och resultatet redovisas i enhetens verksamhetsberättelse.

11 Bilaga 1 Bibliotekslag (1996:1596) Uppdaterad t.o.m. SFS 2004: Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. o o o o - o Avskrift /AGJ

12 Bilaga 2 1 (2) Trappan Barn 0-1 år När det gäller de minsta barnen arbetar vi förstås med andra vuxna, som har hand om dem. Genom BVC får alla nyblivna föräldrar ett erbjudande om en bokgåva. På sitt närmaste bibliotek kan de hämta ut Barnens första bok och en folder med lästips. På barnavårdscentralen hänger läspåsar. Personalen lånar ut påsarna till besökande föräldrar. De ska tjäna till högläsning och inspirera till ytterligare lån. En av träffarna för nyblivna föräldrar brukar förläggas till biblioteket, där bibliotekarien informerar om vikten av läsning, om hur biblioteket är uppbyggt och vad det kan erbjuda. Barn 1-5 år Genom att Orust har flera starka filialer, har nästan alla förskolor nära till biblioteket. Barn och personal besöker regelbundet biblioteket och lånar böcker. Barnbibliotekarien bokpratar på föräldramöten för föräldrar och personal. Genom KULF Kultur i förskolan arrangerar representanter för förskolorna och barnbibliotekarien kulturprogram för barn upp till fem år. Varje barn får ta del av teater, dans eller musik två gånger per år. Hit är även barn, som inte går i förskola välkomna. Biblioteket arrangerar också familjeföreställningar på lördag eftermiddag i Kajutan fyra till sex gånger per år. På Öppna Förskolan finns läspåsar av samma typ som på BVC. För barn utanför förskolan arrangeras sagostunder. All personal i skola och förskola inbjuds varje höst till presentation av nyutkommen barnlitteratur. För barn som besöker tandvård, läkare m.m. finns biblioteksböcker att läsa i väntrummen. Sexåringar Barnen i förskoleklassen inbjuds särskilt till biblioteket. De får en första biblioteksvisning, sitt första lånekort och en gåvobok. Boken ska man först arbeta med i skolan. Vissa år inbjuds en föreläsare som ger inspiration till arbetet runt boken. Skolåldern Orust har tre integrerade folk- och skolbibliotek. Härigenom har man möjlighet att ge en mycket bra service framför allt till de skolor som biblioteken ligger i, men också till närliggande. Myckleby skola får service från Svanesund, Tvet och Stensbo skolor från Ellös. Montessoriskolan använder huvudbiblioteket i Henån, som också har ett nära samarbete med lärarbibliotekarien på Henåns skola. Bibliotekarierna samarbetar med lärare och specialpedagoger, bokpratar för barn och vuxna, hjälper till med litteratursökning och köper in litteratur för skolans behov. Klasserna besöker regelbundet biblioteket, ofta på en bestämd tid i veckan. I bokstafetten lämnas en låda böcker till en klass, som läser dem och lämnar dem vidare till en annan klass genom att själva bokprata kring dem.

13 2 Sommartid inspireras barnen till läsning genom Sommarboken. När de läst fem böcker får de välja en gåvobok från biblioteket. I samband med höstlovet görs särskilda satsningar som skräckvecka eller kulturvecka, skrivarverkstäder m.m. Även Världsbokdagen uppmärksammas med program. På bibliotekets hemsida finns en barnsida: Krokodilsidan. Här finns nyheter från barnbiblioteken, boktips, enkäter och länkar till intressanta webbsidor. Både på hemsidan och fysiskt i biblioteken finns ofta litteraturtävlingar för barn och ungdom. En gång per år får skolbarnen kulturprogram genom SKOLK ett samarbete mellan skolorna och kultursekreteraren. Skolår 1-3 Biblioteken stöttar läsinlärningen med litteratur för nybörjarläsarna. Skolår 4-6 För dem som fortfarande har problem med läsningen, finns lättlästa böcker för den åldersgruppen. Kommunens fjärdeklassare får varje år besök av en författare, och inför besöket får klassen en bok att läsa högt. Skolår 7-9 Även här stöttar biblioteken med bokprat och lättläst litteratur. I slutet på mellanstadiet eller början av högstadiet undervisas eleverna i bibliotekskunskap. Biblioteken arbetar aktivt med elevernas informationssökning. Man köper in böcker särskilt för de ämnen som tas upp och ställer datorer till förfogande. Personalen lägger mycket tid på att hjälpa eleverna hitta rätt i böckerna och på nätet. Gymnasiet Eleverna på gymnasieprogrammen välkomnas till och får service på de kommunala biblioteken. Bibliotekarierna bokpratar, ger hjälp vid informationssökning och gör biblioteksvisningar. I samarbete med specialpedagogen har vi särskilt arbetat med eleverna på IVprogrammet och arrangerat teater, författarbesök och filmvisning.