PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter. Uppsala län

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011

2 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 6 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 6 UTBUDET AV ARBETSKRAFT ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR YRKESBAROMETER... 15

3 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län 3 Sammanfattning Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt men det finns många tecken på att tillväxten kan komma att dämpas framöver. Många länder kämpar med hårt ansträngda statsfinanser. Sverige har en fortsatt stark utveckling. Återhämtningen inom det svenska näringslivet blir allt stadigare och har nu spridit sig till i princip alla större branscher. Även näringslivet i Uppsala län har god tillväxt och efterfrågeläget har stärkts sedan i våras. Nästan hälften av arbetsgivarna i länet uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Det är framför allt byggnadsverksamheten och industrin som rapporterar förbättrad efterfrågan. Men även den privata tjänstesektorn har stärkts, framför allt finansiell verksamhet och företagstjänster, information och kommunikation samt personliga och kulturella tjänster. Förväntningarna inför det närmaste året är fortsatt positiva inom samtliga branscher. Omkring hälften av arbetsgivarna räknar med en ökad efterfrågan och endast ett fåtal tror att efterfrågan kommer att minska. En av fyra arbetsgivare inom näringslivet uppger att de har fullt kapacitetsutnyttjande, det vill säga de kan inte öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Kapacitetsutnyttjandet är högst inom byggnadsverksamheten och transportsektorn. Sysselsättningen ökar och 2011 Antalet sysselsatta i Uppsala län beräknas öka med personer i år och ytterligare under Sysselsättningstillväxten bedöms ske inom det privata näringslivet. Mest expansiva sysselsättningsplaner har den privata tjänstesektorn och byggnadsverksamheten men även inom industrin bedöms antalet sysselsatta öka. Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen i Uppsala län har ökat starkt i år. Arbetsgivarna uppger också att det har blivit svårare att få tag i rätt kompetens vid rekrytering. Störst är bristen inom byggnadsverksamhet, finansiell verksamhet och företagstjänster samt inom förskola och vård. Bristyrken är exempelvis betongarbetare, byggnadsplåtslagare, anläggningsarbetare, lastbilsmekaniker samt bussoch lastbilsförare. Inom offentlig verksamhet råder det brist på bland annat läkare, specialistsjuksköterskor, förskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen. Arbetskraften ökar igen Arbetskraften i Uppsala län uppgår till drygt personer i åldrarna år. Under konjunkturnedgången minskade arbetskraften något men har nu börjat öka igen. Arbetskraftens storlek påverkas positivt av att länet har en gynnsam åldersstruktur med en förhållandevis hög andel personer i yrkesverksamma åldrar. Uppsala län har även en relativt stark befolkningstillväxt till följd av ett positivt flyttningsöverskott från såväl utlandet som från övriga Sverige. Arbetslösheten minskar 2011 Antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd beräknas vara omkring i genomsnitt sista kvartalet. Under 2011 beräknas antalet arbetslösa inklusive programdeltagare minska med personer för att uppgå till cirka under det fjärde kvartalet nästa år. Det motsvarar cirka 4,6 procent av befolkningen i åldrarna år. Utmaningar på länets arbetsmarknad Nu ökar efterfrågan på arbetskraft i länet men vissa grupper kommer att ha fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa är utrikes födda, ungdomar som saknar fullständig gymnasieutbildning, arbetssökande med kort utbildningsbakgrund och personer med funktionshinder. Samtidigt som många är arbetslösa är det en tilltagande brist på specifika yrkesgrupper inom ett flertal branscher. En annan utmaning i länet är därför matchningen mellan de arbetssökande och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med viss kompetens.

4 4 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län Efterfrågan på arbetskraft Den globala konjunkturen har återhämtat sig snabbt, men det finns nu många tecken på att tillväxten kommer att dämpas framöver. Bakom ligger problem för USA att få igång sin ekonomi. De positiva tecknen har dock dominerat under de senaste månaderna. Europa brottas med stora ekonomiska problem och utvecklingen inom eurozonen kommer att gå trögt under flera år framöver. Det är framför allt de asiatiska länderna med Kina i spetsen som drar upp världstillväxten. Sveriges ekonomi växer starkt. I år hamnar BNP-tillväxten på 5,4 procent. Nästa år dämpas ökningen och BNP beräknas växa med knappt 4 procent. Efterfrågan har stärkts Resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten visar att efterfrågan på varor och tjänster inom näringslivet har stärkts sedan vårens undersökning. Nästan hälften av arbetsgivarna inom det privata näringslivet i Uppsala län uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret samtidigt som endast en av tio anger en minskad efterfrågan. Efterfrågeläget har framför allt förstärkts inom byggnadsverksamheten och industrin men även i den privata tjänstesektorn. Störst andel arbetsgivare som anger ökad efterfrågan finns inom personliga och kulturella tjänster, finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation. Förväntningarna inför vinterhalvåret är fortsatt positiva. Inom den privata tjänstesektorn uppger nästan samtliga arbetsgivare oförändrad eller ökad efterfrågan. Byggnadsverksamheten är till viss del säsongsberoende vilket medför att andelen arbetsgivare som uppger ökad efterfrågan under vintern dämpas något. På längre sikt, de kommande 6-12 månaderna, är bedömningarna av efterfrågeläget däremot starka för samtliga branscher. Omkring hälften av arbetsgivarna uppger ökad efterfrågan och endast ett fåtal tror att efterfrågan kommer att minska. Tabell 1: Efterfrågan på varor och tjänster inom näringslivet. Nettotal, andel arbetsställen som bedömer en ökning av efterfrågan minus andel arbetsställen som bedömer en minskning, Uppsala län Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser En indikator på sysselsättningsutvecklingen är antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Efter en kraftig nedgång av platsinflödet under 2008 och 2009 har antalet lediga platser ökat starkt under. Under perioden januari till oktober i år har nästan lediga platser anmälts till arbetsförmedlingen i Uppsala län, vilket är en ökning med eller 34 procent jämfört med samma period i fjol. Alla lediga platser anmäls inte till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är större i högkonjunktur. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober. Säsongs- och trendrensade värden, Uppsala län Källa: Arbetsförmedlingen

5 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län 5 Kapacitetsutnyttjande Nästan en av fyra arbetsgivare i länet uppger att de har fullt kapacitetsutnyttjande, det vill säga de kan inte öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Andelen var lika stor i våras men något lägre hösten Kapacitetsutnyttjandet i Uppsala län är i nivå med riket som helhet. Kapacitetsutnyttjandet är högst inom byggnadsverksamheten där mer än var tredje arbetsgivare anger att de inte kan öka produktionen överhuvudtaget utan att rekrytera mer personal. Motsvarande andel är 19 procent inom industrin och den privata tjänstesektorn samt 9 procent inom jord- och skogsbruk. I den privata tjänstesektorn är kapacitetsutnyttjandet högst inom transportsektorn men även inom finansiell verksamhet och företagstjänster är kapacitetsutnyttjandet relativt högt. Omkring 20 procent av arbetsgivarna inom hela näringslivet uppger att de kan öka produktionen med 20 procent eller mer utan att behöva rekrytera mer personal. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn. Andel arbetsställen i Uppsala län som uppger hur mycket produktionen kan öka innan det behövs nyrekrytering, procent 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Bristen på arbetskraft har blivit större sedan i våras. En femtedel av de privata arbetsgivarna i Uppsala län uppger att de har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering de senaste 6 månaderna. Störst brist finns inom byggnadsverksamheten samt finansiell verksamhet och företagstjänster där 28 respektive 33 procent av arbetsgivarna uppger brist på arbetskraft. Även inom offentlig verksamhet har bristen på arbetskraft ökat. Drygt 40 procent av de offentliga arbetsgivarna i länet uppger brist på arbetskraft vid rekrytering. Störst är bristen inom utbildningsverksamheten där 60 procent anger brist. Svårigheterna att rekrytera är som allra störst inom barnomsorg och grundskola där 75 respektive 71 procent uppger brist på arbetskraft vid rekrytering. Men det råder brist även inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Bristyrken är bland annat förskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och sfi-lärare. Inom vård och omsorg uppger 40 procent av arbetsgivarna brist på arbetskraft. Här råder det framför allt brist på specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Tabell 3: Andel arbetsgivare i Uppsala län som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, procent Höst 2009 Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

6 6 Arbetsmarknadsutsikte 2011 för Uppsala län Varsel Antalet varsel är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Antalet personer som varslats om uppsägning på Uppsalas arbetsmarknad började öka kraftigt hösten Under 2009 fortsatte antalet varsel att öka. I takt med att arbetsmarknadsläget har förbättrats har antalet varsel minskat stadigt i år. Under perioden januari till oktober varslades omkring personer om uppsägning i Uppsala län. Det är ungefär hälften så många som under samma period förra året. Alla inkomna varsel leder inte till uppsägningar och ännu färre leder till arbetslöshet. Andelen verkställda varsel blir dock högre under lågkonjunkturer. Sysselsättningen i länet Det som är speciellt i denna konjunkturuppgång är att sysselsättningen började återhämta sig oväntat snabbt. Sysselsättningen i Sverige började öka under tredje kvartalet 2009, endast ett kvartal efter vändningen i produktionen. Nedgången av sysselsättningen i Uppsala län under 2009 var förhållandevis måttlig jämfört med andra län i landet. Antalet sysselsatta i länet i åldrarna år beräknas för närvarande uppgå till omkring personer. I år bedöms sysselsättningen öka med personer i Uppsala Tabell 4: Antal varslade personer per år i Uppsala län År Antal varslade (t.o.m oktober) Källa: Arbetsförmedlingen län. Fram till sista kvartalet 2011 väntas antalet sysselsatta öka med ytterligare personer. Uppsala län har störst utpendling av arbetskraft i landet. Nästan en av fyra sysselsatta som bor i länet pendlar till ett arbete i ett annat län. År 2008 uppgick detta antal till personer, varav jobbade i Stockholms län. Utpendlingen till Gävleborgs och Västmanlands län uppgick till respektive personer. Samtidigt pendlade omkring in till ett arbete i Uppsala län från en annan del av landet. Näringsgrenar och yrken Återhämtningen inom näringslivet blir allt stadigare och uppgången är bred. Återhämtningen har nu spridit sig till i princip alla större branscher, framför allt varuproducenterna är drivande i uppgången men även tjänsteproducenterna har en solid tillväxt. Intervjuresultaten visar att företagen i Uppsala län uppger ett allt starkare efterfrågeläge. Förväntningarna inför det närmaste året är fortsatt positiva i hela näringslivet. Sysselsättningsplanerna är expansiva inom främst den privata tjänstesektorn men också inom byggnadsverksamheten. Även industrin planerar att nyanställa under Tabell 5: Sysselsättningsutveckling under prognosperioden i Uppsala län, förändring sedan kvartal 4 året innan Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt

7 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län 7 Jord- och skogsbruk I denna näringsgren ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. I Uppsala län arbetar omkring personer inom näringsgrenen. Det motsvarar cirka 2 procent av länets sysselsatta. Efterfrågeläget har förbättrats. Mer än hälften av arbetsgivarna uppger nu att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Förväntningarna inför det kommande året är positiva. Det råder ingen generell brist på arbetskraft inom näringen. Sysselsättningen bedöms vara i stort sett oförändrad under prognosperioden. Industri I denna bransch ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning samt pappers- och livsmedelsindustri. Antalet industrisysselsatta är omkring personer. Ungefär en av tio arbetar inom industrin i länet. Industrins återhämtning kom igång i mitten av 2009 då orderingången till basindustrin började öka. Därefter har uppgången spridit sig till övriga industribranscher, bland annat verkstadsindustrin. Även inom energisektorn ökar efterfrågan. Stark återhämtning Industrins återhämtning i länet är stark. Det har skett en markant förbättring sedan i våras. Mer än vartannat företag uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Över 40 procent tycker att efterfrågan är ungefär oförändrad och endast ett fåtal anger en minskad efterfrågan. Förväntningarna inför framtiden är positiva. Industrikonjunkturen är dock beroende av utvecklingen i omvärlden. Många företag i Uppsala exporterar till EU och de nordiska länderna men även till övriga världen. Kapacitetsutnyttjandet har ökat sedan i våras. Ett av fem företag uppger nu att de inte kan öka produktionen alls utan att rekrytera mer personal. Lika många företag svarar att de har upplevt brist att få tag i personal vid rekrytering de senaste sex månaderna. Till följd av den starkare industrikonjunkturen bedöms antalet sysselsatta inom industrin öka i länet det närmaste året. Byggnadsverksamhet Branschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Omkring arbetar inom byggnadsverksamheten. Den starka återhämtningen inom svensk ekonomi medför att även byggnadsverksamheten har vänt upp. Bidragande orsaker till den goda utvecklingen inom byggsektorn är ROT-avdraget riktade till hushållen och att bostadsbyggandet har kommit igång. ROTavdraget gynnar framför allt mindre byggföretag och bostadsbyggandet större företag. Positiva förväntningar inför framtiden Återhämtningen inom byggbranschen är stark. Mer än hälften av arbetsgivarna i Uppsala län anger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Bedömningarna inför nästa år är fortsatt positiva. Omkring 40 procent uppger en oförändrad efterfrågan. Endast ett fåtal svarar att efterfrågan har minskat. Nybyggnationen av småhus och lägenheter har börjat öka, dock från en låg nivå. Lokalbyggandet är relativt stort i länet, exempelvis startades byggandet av veterinär och husdjurscentrum i somras med en investeringskostnad på 1,2 miljarder kronor (Källa: Sveriges byggindustrier). Kapacitetsutnyttjandet är högt inom byggsektorn. Mer än en tredjedel av företagen kan inte öka produktionen alls utan att anställa mer personal. Det har också blivit svårare att hitta personal. Närmare ett av tre företag upplever brist på arbetskraft vid rekrytering. Bristyrken är bland annat anläggningsarbetare, byggnadsplåtslagare och betongarbetare. Sysselsättningen bedöms öka inom byggnadsverksamheten i länet under Privata tjänster Här ingår bland annat handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagstjänster. I den privata tjänstesektorn är utpendlingen från Uppsala län stor. Många pendlar från Uppsala till ett arbete i ett annat län, främst Stockholm. Över av dem som bor i Uppsala län är sysselsatta inom den privata tjänstesektorn medan tjänsteföretagen i länet sysselsätter cirka Den privata tjänstesektorn är heterogen. Personer med många olika yrken arbetar i sektorn, både de som har långa högskoleutbildningar och de med kortare utbildning. De privata tjänsterna har utvecklats positivt i länet. Arbetsgivarna i sektorn planerar att öka antalet anställda och sysselsättningen bedöms öka relativt starkt under nästa år.

8 8 Arbetsmarknadsutsikte 2011 för Uppsala län Mest expansiva anställningsplaner har arbetsgivarna inom transportsektorn. Tillväxten inom tjänstesektorn är beroende av att industrin utvecklas bra och att hushållen är optimistiska och därmed efterfrågar sektorns tjänster. Industrikonjunkturen är stark och stämningsläget bland hushållen är mycket gott. Hushållen är optimistiska om framtiden, vilket är positivt för den inhemska efterfrågan. Transport Flertalet delar av tjänstesektorn går bra. Alla branscher redovisar att efterfrågan är bättre än i våras. Transportsektorn släpar dock efter de övriga tjänstebranscherna. Men även inom transportsektorn ökar andelen företag som uppger ökad efterfrågan. Det är fortfarande dock lika många transportföretag som uppger en minskad efterfrågan som en ökad sådan. Förväntningarna inför det närmaste året är positiva och en tredjedel av företagen tror att efterfrågan kommer att öka. Kapacitetsutnyttjandet är högt i branschen. Två av tre företag uppger att de inte alls eller endast marginellt kan öka produktionen utan att behöva nyanställa. Bristyrken är bussförare samt lastbils- och långtradarförare. Handel Detaljhandeln har påverkats positivt av hushållens optimism. Detta har även bidragit till ökad tillväxt inom partihandeln tillsammans med en ökad efterfrågan från företagen. I höstens undersökning uppgav över hälften av företagen inom handeln att efterfrågan har ökat det senaste halvåret. Lika många bedömer att efterfrågan kommer att öka ytterligare under det närmaste året. Hotell och restaurang Intervjuundersökningen visar att efterfrågan inom hotell- och restaurangbranschen har minskat i länet under det senaste året. En vändning kan nu vara på väg eftersom det i höstens undersökning är fler företag som uppger en ökad efterfrågan än en minskad. En tredjedel av företagen inom branschen svarar att efterfrågan har ökat de senaste sex månaderna. Hotell- och restaurangbranschen är optimistisk inför framtiden och mer än vartannat företag tror att efterfrågan kommer att öka under Information och kommunikation Företagen inom information och kommunikation är fortsatt positiva om efterfrågeläget. Hälften av företagen anger en ökad efterfrågan under det senaste halvåret. Samtliga företag i undersökning bedömer att efterfrågan kommer att öka eller vara oförändrad under det kommande året. Nästan 40 procent av företagen har ingen ledig kapacitet utan måste rekrytera om de ska kunna öka produktionen. Finansiell verksamhet och företagstjänster Efterfrågeläget inom finansiell verksamhet och företagstjänster har förstärkts rejält sedan i våras. Hälften av företagen uppger en ökad efterfrågan under det senaste halvåret och två av tre företag tror att efterfrågan kommer att öka under det närmaste året. Omkring 40 procent uppger att de inte har någon ledig kapacitet alls eller endast en marginell sådan, och måste rekrytera om de ska öka produktionen. En tredjedel av företagen uppger brist på personal vid rekrytering det senaste halvåret. Personliga och kulturella tjänster Även för personliga och kulturella tjänster har efterfrågan ökat kraftigt sedan i våras. Över hälften av företagen uppger en ökad efterfrågan under sommarhalvåret. Förväntningarna inför det närmaste året är mycket positiva. Alla företag tror att efterfrågan kommer att öka ytterligare eller vara oförändrad under Personliga och kulturella tjänster konsumeras till stor del av hushållen. Hushållens bedömningar av den egna ekonomiska situationen och förväntningarna inför framtiden är därför viktiga för branschen. Nästan ett av tre företag måste rekrytera om de ska kunna öka produktionen. Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg samt sociala tjänster. I våra beräkningar ingår verksamheter med såväl offentlig huvudman som privata utförare. Uppsala län har en stor andel sysselsatta inom den offentliga tjänstesektorn, omkring personer. Detta betyder att mer än var tredje sysselsatt arbetar inom sektorn. Det totala antalet sysselsatta väntas minska i år och vara i stort sett oförändrat Sektorn är dock tudelad. Medan arbetsgivarna bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska både i år och nästa år inom verksam-

9 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län 9 heter med offentlig huvudman är de privata utförarna mer positiva och räknar med ett ökat antal anställda. En del av sysselsättningsnedgången bland de offentliga arbetsgivarna beror på överföringen av skattefinansierad verksamhet till privata utförare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapporterar att kommunerna och landstingen i år kommer att redovisa stora positiva resultat. Detta beror bland annat på relativt låga kostnadsökningar och ökade statsbidrag. Redan 2011 kommer förutsättningarna däremot att bli markant sämre på grund av att det tillfälliga konjunkturstödet tas bort samtidigt som behovsökningarna blir stora till följd av demografin. Offentlig administration Här ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar samt kommunal administration. Antalet sysselsatta är omkring personer i Uppsala län. Omkring 30 procent av arbetsgivarna uppger att de har haft brist på personal vid rekrytering under de senaste sex månaderna. Utbildning Utbildningssektorn sysselsätter omkring personer i Uppsala län. I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola, vuxenutbildning samt folkhögskola. Den totala sysselsättningen bedöms minska inom utbildningssektorn under prognosperioden. Ett undantag är förskolan där sysselsättningen väntas öka något nästa år. Sysselsättningsnedgången gäller främst inom gymnasieskolan, vilket bland annat beror på minskande gymnasiekullar. Utvecklingen skiljer sig dock mellan utbildning med offentlig huvudman och utbildning med privata utförare. De senare räknar med en viss ökning av antalet anställda. Utbildningssektorn i Uppsala län kännetecknas av de två stora universiteten, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet är länets tredje största arbetsgivare, efter Uppsala kommun och landsting, med drygt anställda. Vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar omkring anställda. Arbetsmarknadssituationen skiljer sig stort mellan olika yrken. Det är brist på förskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen medan det är överskott på barnskötare och grundskollärare med inriktning mot senare år. Efterfrågan på personal inom utbildningsverksamheten följer barn- och ungdomskullarnas storlek. För närvarande är de stora barnkullarna från början av 1990-talet på väg ut från gymnasieskolan. I stället ökar antalet barn inom förskolan. Bristen på förskollärare beror till viss del på en ambition att öka andelen förskollärare inom barnomsorgen samtidigt som intresset att läsa till detta yrke inte är tillräckligt stort. Inom barnomsorgen uppger 75 procent att det har varit brist på arbetskraft vid rekrytering. Inom grund- och gymnasieskolan är motsvarande nivå 71 respektive 50 procent. Svårigheten att få tag i personal har ökat. Vård och omsorg Vård och omsorg omfattar primärvård, slutenvård, tandvård samt äldre- och handikappomsorg. Drygt personer är sysselsatta inom vård och omsorg i Uppsala län. Totalt bedöms antalet sysselsatta vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika delar av sektorn. Det är främst den landstingskommunala primärvården som har aviserat ett minskat antal anställda. Även inom den kommunala vården och omsorgen bedömer arbetsgivarna att sysselsättningen minskar. Inom tandvården väntas personalstyrkan vara i stort sett oförändrad. Arbetsgivarna inom vård och omsorg i privat regi räknar samtidigt med en ökad sysselsättning. Behovet av arbetskraft inom vården är dock stort, framför allt på grund av ersättningsrekrytering, till följd av den naturliga omsättningen och pensionsavgångar. Drygt 40 procent av arbetsställena uppger brist på arbetskraft vid rekrytering. Bristen har ökat sedan i våras. Framför allt råder det brist på specialistläkare och specialistsjuksköterskor. När arbetsgivarna inte lyckas rekrytera den personal de behöver så anlitas bemanningspersonal och befintlig personal får arbeta extra. Samtidigt som det är brist på vissa yrkesgrupper är det överskott på andra, exempelvis vårdbiträden och personliga assistenter.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län 10 Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Befolkningen i Uppsala län har under de senaste två decennierna ökat med drygt en procent per år. Länet har under senare år haft en stark befolkningstillväxt. I slutet av 2009 uppgick befolkningen i Uppsala län till personer. Av dessa var drygt i åldrarna år. Länet har en gynnsam åldersstruktur med en förhållandevis hög andel personer i yrkesverksamma åldrar. Endast 16 procent av befolkningen är 65 år eller äldre. I riket är motsvarande andel 18 procent. Skillnaderna mellan länets olika kommuner är dock stora. Befolkningens medelålder är lägst i Knivsta, Håbo och Uppsala kommun och högst i Östhammar, Tierp, Älvkarleby och Heby kommun. I de senare kommunerna är procent av befolkningen 65 år eller äldre. Medellivslängden är relativt hög i Uppsala län. Männen i länet har den högsta medellivslängden i landet, 80,0 år. Även kvinnornas medellivslängd är hög, 83,5. Under 2009 ökade länets befolkning med personer. Ungefär hälften av tillväxten utgjordes av personer i åldrarna år. Antalet barn och ungdomar ökade endast svagt medan åldersgruppen 65 år eller äldre ökade med drygt personer. Uppsala län har under hela 2000-talet haft ett positivt flyttningsöverskott. Länet har haft både ett nettoinflöde av personer från övriga landet och från utlandet. År 2009 uppgick det totala flyttningsöverskottet till personer. Antalet personer som invandrade till länet var fler än de som utvandrade. Från övriga Sverige var det fler som flyttade till än från länet. Universiteten påverkar tydligt befolknings- och flyttmönstret i Uppsala län. Det sker en stor inrikes inflyttning i åldrarna år och en stor utflyttning i åldrarna år. Befolkningsförändringarna är ojämnt fördelade mellan länets kommuner. Under 2009 hade Uppsala kommun den starkaste befolkningstillväxten, 2,1 procent. I Heby, Tierp och Östhammar minskade såväl den totala befolkningen som befolkningen i åldrarna år under fjolåret. Även i Älvkarleby minskade antalet personer i åldersgruppen år. Pensionsavgångarna kommer att vara stora under de närmaste åren då 40- talisterna lämnar arbetslivet. Samtidigt är de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet på väg in på arbetsmarknaden. Men även om pensionsavgångarna möts av ungdomar på väg ut i arbetslivet kan kompetensbrister komma att uppstå inom en del yrkesgrupper. Stor grupp utanför arbetskraften Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Drygt personer i åldrarna år ingår i arbetskraften i länet enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). Omkring personer åldrarna år ingår inte i länets arbetskraft. Det motsvarar 20 procent av befolkningen i samma åldrar. Denna grupp utgörs av personer som är studerande, sjuka, hemarbetande, värnpliktiga, pensionärer med flera. Antalet personer utanför arbetskraften ökade under Det var kvinnorna som svarade för ökningen. Antalet personer som står utanför arbetskraften tenderar att öka under konjunkturnedgångar. När det är svårt att få jobb söker sig fler bort från arbetsmarknaden för att exempelvis studera. När antalet lediga arbeten åter börjar stiga ökar även antalet personer i arbetskraften. Under 2011 bedöms arbetskraften i Uppsala län öka till följd av den förbättrade arbetsmarknadssituationen. Ohälsa En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Antalet personer med sjukoch aktivitetsersättning på heltid har minskat sedan 2008 i Uppsala län och uppgick till närmare i september

11 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län 11. Utvecklingen i länet ligger i linje med rikets utveckling. Ohälsotalet fortsätter att minska i såväl länet som riket. I oktober var ohälsotalet i Uppsala län 27,8 dagar per person i åldrarna år, en nivå som endast är lägre i Stockholms och Hallands län. I riket var ohälsotalet 30,0 dagar. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Sjuk- och aktivitetsersättningen står för den största delen av ohälsotalet medan sjukskrivning står för en mindre andel. Även rehabiliteringspenning ingår i ohälsotalet men utgör endast en mycket liten andel. Inflöde av arbetskraft från sjukförsäkringen Från och med den 1 januari trädde nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. De nya reglerna innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade erbjuds arbetsträning och andra insatser som kan leda vidare ut i arbetslivet. Detta innebär att arbetskraftsutbudet ökar av personer som inte har deltagit i arbetskraften under en längre tid. Till följd av dessa ändrade regler för långtidssjukskrivna har det blivit ett kraftigt inflöde till arbetskraften från Försäkringskassan under. Vid årsskiftet lämnade 865 personer i Uppsala län sjukförsäkringen efter att ha uppnått maximal tid. Under loppet av år beräknas ungefär lika många till lämna sjukförsäkringssystemet. Under 2011 bedöms antalet uppgå till drygt 800 personer. Av dem i Uppsala län som lämnade Försäkringskassan vid årsskiftet 2009/ skrev 747 personer in sig på Arbetsförmedlingen. Efter 3 månaders deltagande i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen kan man ansöka om sjuk- eller rehabiliteringspenning igen. Enligt en uppföljning i slutet av september hade drygt hälften av dem som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen återvänt till sjukförsäkringen igen. De övriga 358 gick inte tillbaka till sjukförsäkringen och nästan var fjärde av dem hade i slutet av september någon form av jobb. Utbildning Under det senaste året har trycket på ansökningar till högskolan ökat. Detta beror dels på det försämrade arbetsmarknadsläget och dels på att de stora barnkullarna från början av 1990-talet nu har börjat lämna gymnasieskolan. Hösten 2008 studerade drygt av länets ungdomar i gymnasieskolan. Närmare personer i åldrarna upp till 64 år som var folkbokförda i länet studerade på högskolan. Drygt studerade på Komvux och nästan lika många bedrev någon annan typ av studier. Under det kommande året väntas antalet studerande fortsätta att öka. Länet har en hög övergångsfrekvens från gymnasieskola till högskola; 50 procent av gymnasiestudenterna i länet påbörjar högskolestudier inom tre år jämfört med 40 procent i riket som helhet. Högst övergång till högskolestudier har ungdomarna i Uppsala följt av Knivsta kommun. Hösten 2009 påbörjade personer boende i Uppsala län högskolestudier för första gången. Mer än hälften, 56 procent, av dessa började studera på Uppsala universitet.

12 12 Arbetsmarknadsutsikte 2011 för Uppsala län Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten fortfarande hög Arbetslösheten har nu börjat sjunka i takt med att de lediga arbetena ökar och fler får jobb. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd ligger dock fortfarande kvar på en hög nivå. Detta medför att summan av inskrivna arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen ännu är högt. I oktober uppgick detta antal till nästan personer i Uppsala län, varav arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Detta är drygt 700 personer fler än under samma månad i fjol. Nivån i oktober motsvarade 5,0 procent av befolkningen i åldrarna år, vilket var den lägsta nivån bland landets samtliga län. I riket uppgick andelen till 6,7 procent. Nivån är högre bland män än kvinnor i länet, 5,3 respektive 4,8 procent. Många deltar i program med aktivitetsstöd Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd ökade kraftigt fram till i våras och ligger sedan dess kvar på en hög nivå. I oktober deltog nästan personer i sådana program, vilket motsvarar 2,2 procent av befolkningen i åldrarna år. Det är en ökning på ett år med nästan personer. Antalet deltagare har ökat starkare bland kvinnor än bland män. I Uppsala län var det i oktober något fler kvinnor än män som deltog i program. I riket är männen fortfarande fler. Jobb- och utvecklingsgarantin, som riktar sig till sökande som varit utan arbete en längre tid, omfattade över personer i oktober. Av dessa var nästan 500 personer i fas 3, vilket är en kraftig ökning sedan förra året. Bedömningen är att antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin kommer att fortsätta att öka under Oförändrat antal personer i arbete med stöd Antalet personer i arbete med stöd har legat på ungefär samma nivå under 2009 och, omkring personer. Nästan samtliga av dessa har särskilda insatser för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. En mindre del, knappt 10 procent, har olika former av anställningsstöd. Särskilt anställningsstöd är för personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete och där arbetsgivaren får ett ekonomiskt stöd i form av skattekreditering. Instegsjobb är anställning med särskilt anställningsstöd som ska kombineras med svenskundervisning för invandrare. Målgruppen är nyanlända invandrare. Nystartsjobben infördes i januari 2007 och riktar sig till personer som har varit borta från arbetsmarknaden under minst ett år eller sex månader för ungdomar. Arbetsgivaren får ekonomisk ersättning motsvarande arbetsgivaravgiften. Antalet personer i nystartsjobb har ökat kraftigt under det senaste året och uppgår nu till omkring personer. Drygt en tredjedel av dem med nystartsjobb är utrikes födda. Arbetslösheten bedöms minska nästa år Den snabba förbättringen på arbetsmarknaden med ett stort inflöde av nyanmälda lediga jobb bedöms resultera i en ökad sysselsättning. Eftersom även arbetskraften väntas öka när arbetsmarknadsläget förbättras bedöms nedgången av arbetslösheten bli måttlig under nästkommande år. Antalet arbetslösa inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas vara omkring personer i genomsnitt sista kvartalet. Det är 4,8 procent fler än under samma kvartal i fjol. Under 2011 väntas arbetslösheten minska. I slutet av nästa år bedöms antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd uppgå till cirka personer, en minskning med 10 procent jämfört med sista kvartalet i år. Det motsvarar 4,6 procent av befolkningen i åldrarna år. Tabell 6: Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, Uppsala län 2009 kv Arbetslösa inkl program med aktivitetsstöd Antal Diff. % kv , kv ,1

13 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län 13 Arbetslöshetens struktur Totalt var antalet inskrivna arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd nästan personer i Uppsala län i slutet av oktober. Det motsvarar 5,0 procent av befolkningen i åldrarna år. I riket uppgick andelen till 6,7 procent. Samma månad i fjol var antalet i länet drygt personer eller 4,7 procent av befolkningen. Nivån är högst i Älvkarleby och Tierp och lägst i Håbo och Knivsta kommun. Utrikes födda, ungdomar, funktionshindrade och personer med kort utbildningsbakgrund hör till de grupper som har högst arbetslöshet. Uppsala län hör till de län där arbetslösheten är lägst. Detta gäller även bland ungdomar. De utgör dock en stor andel av de arbetslösa i länet, 25 procent. I slutet av oktober var antalet arbetslösa ungdomar inklusive de i program med aktivitetsstöd närmare 2 700, eller 7,3 procent av befolkningen i åldrarna år. I riket var motsvarande andel 11,2 procent. Ungdomsarbetslösheten skiljer stort mellan länets kommuner. Nivån är högst i Älvkarleby och lägst i Håbo. Alla grupper av sökande har drabbats av ökad arbetslöshet. Män har högre arbetslöshet än kvinnor. Detta är en följd av att den mansdominerade delen av arbetsmarknaden, industrin och byggnadsverksamheten, drabbades hårdast under konjunkturnedgången. Skillnaden i arbetslöshet mellan könen har minskat sedan förra året. Störst är skillnaden i Tierps kommun. Minst är skillnaden i Heby och Enköping. De utrikes födda utgör omkring 30 procent av det totala antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Förra året var samma andel 26 procent. Detta betyder att arbetslösheten bland utrikes födda har ökat relativt sett mer än genomsnittet. De utrikes födda i länet utgör cirka 16 procent av befolkningen i åldrarna år. Totalt var personer eller omkring 9,5 procent av de utrikes födda arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i oktober. Personer utan avslutad gymnasieutbildning är överrepresenterade bland de arbetssökande. De som endast har grundskoleutbildning utgör i dag 25 procent av samtliga inskrivna utan arbete i länet samtidigt som de utgör cirka 18 procent av befolkningen i åldrarna år. De högskoleutbildade utgör 28 procent. Detta skall ses mot bakgrund av att andelen högskoleutbildade är relativt stor i länet, 38 procent av befolkningen år. Omkring funktionshindrade var i oktober arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Gruppen utgör 18 procent av de arbetslösa i länet, vilket är en något högre andel än i fjol. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Andel personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartal 3 för kommunerna, länet och riket. Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen. Utbildningsbakgrund Kommun Kvinnor Män Unga -24 år Äldre 55- år Långtidsarbetslösa Funktionshindrad Utrikesfödda Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Länet i fjol Länet Riket Långtidsarbetslösa : Arbetslösa inskrivna minst 6 månader, ungdomar under 25 år minst 100 dagar Källa: Arbetsförmedlingen Alla Unga Grundskola Gymnasium Högskola

14 14 Arbetsmarknadsutsikte 2011 för Uppsala län Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Uppsala läns arbetsmarknad har försvagats under konjunkturnedgången. Antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd har ökat kraftigt. Trots en ökad arbetslöshet är läget dock bättre än i de flesta andra län. Uppsala län är fortfarande ett av de län i landet som har den lägsta arbetslösheten. Under har allt fler positiva tecken kommit som visar att den branta konjunkturnedgången har förbytts i en lika snabb återhämtning. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknadsläget kommer att fortsätta att förbättras under det kommande året. Sysselsättningen väntas öka och arbetslösheten beräknas börja sjunka. När arbetsmarknadsläget nu förbättras kommer fler att få jobb. Det finns emellertid grupper som har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Under de senaste åren har arbetslösheten ökat ytterligare bland dessa. Trots att efterfrågan på arbetskraft ökar bedömer Arbetsförmedlingen att det kommer att vara fortsatt svårt för vissa grupper att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Dessa är bland annat utrikes födda, ungdomar som saknar fullständig gymnasieutbildning, arbetssökande med funktionshinder och sökande med kort utbildningsbakgrund. Arbetsförmedlingen bedriver aktiva insatser för att underlätta dessa gruppers situation på arbetsmarknaden. Insatserna sker dels inom ramen för vår egen verksamhet men även i samverkan med andra aktörer. Detta är nödvändigt om vi ska kunna nå goda resultat i vår verksamhet. Genom en ännu mer fördjupad samverkan och mer individanpassat stöd till personer som i dagsläget står utanför arbetsmarknaden kan Arbetsförmedlingen bidra till en positiv utveckling i länet. Samtidigt som arbetslösheten har ökat är det brist inom flera yrkesområden och Arbetsförmedlingen kan inte helt tillgodose arbetsgivarnas behov av yrkesutbildad arbetskraft. Förmedlingen arbetar bland annat för ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet bland arbetssökande. I dag pendlar en fjärdedel av dem som bor i Uppsala län till ett arbete i ett annat län. De flesta pendlar till Stockholm. Men att arbeta i något av de andra grannlänen är också vanligt. Uppsala län har även en inpendling av arbetskraft från andra delar av landet. Fortsatt starkt regionalt samarbete med ökad rörlighet kan dels underlätta den framtida försörjningen av arbetskraft och kompetens, och dels öka möjligheterna för arbetssökande att etablera sig på arbetsmarknaden. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det därför mycket angeläget att de goda möjligheterna till pendling inte bara bibehålls utan också utvecklas. En annan utmaning är att bli bättre på att tillgodose utrikes föddas önskan att arbeta och ta tillvara den kompetens de har. Detta är särskilt viktigt nu när många utomeuropeiskt födda är på väg in på länets arbetsmarknad. Från och med den 1 december ansvarar Arbetsförmedlingen för att samordna etableringsinsatserna för nyanlända invandrare.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län 15 Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Läkare Specialistsjuksköterskor Förskollärare Gymnasielärare i yrkesämnen Bussförare Lastbils- och långtradarförare Lastbilsmekaniker Betongarbetare Byggnadsplåtslagare Anläggningsarbetare Överskottsyrken Grundskollärare, inriktning mot senare år Vårdbiträde Vaktmästare Barnskötare Ekonomiassistent/Löneassistent Receptionist Administratör/Sekreterare Försäljare, Fackhandel och Dagligvaror Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 73 procent. I Uppsala län var näringslivsurvalet 449 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 75 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare. Svarsfrekvensen för offentliga sektorn i Uppsala län var denna gång 94 procent.

16 16 Arbetsmarknadsutsikter 2011 för Uppsala län Prognosen 2011 är höstens prognos för arbetsmarknaden i Uppsala län. De prognossiffror som presenteras är Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Catarina Annetorp Hörnsten En fullständig prognos över arbetsmarknaden i landet finns på vår hemsida under fliken Om oss/statistik och prognoser. Där finns också sammanfattningarna för varje län. För ytterligare information kontakta Arbetsförmedlingens informationsavdelning, Sophie Fölstad Hammarsten

17 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa