BILAGA 2 HUR MÄTER VI MÅLEN? VÄRMLANDSSTRATEGIN Bilaga 2. Hur mäter vi målen? Värmlandsstrategin
|
|
- Oskar Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 2 Hur mäter vi målen? Värmlandsstrategin
2 Innehåll 1 Så här mäter vi målen i Värmlandsstrategin Lokala arbetsmarknadsregioner vad är det och varför mäter vi som vi gör?
3 1 Så här mäter vi målen i Värmlandsstrategin I Värmlandsstrategin finns 32 mätbara mål. Målen är så kallade effektmål på en övergripande samhällsnivå. De olika målen är beroende av konjunktursvängningar och av händelser i vår omvärld. Att veta hur Värmland utvecklas, i sig själv och i relation till sin omvärld, skapar en grund för lärande och insikt kring vad för typ av insatser som är viktiga för Värmland. De mätbara målen är ett viktigt verktyg för att se om vi går i rätt riktning. Genom att hela tiden följa och mäta utvecklingen i regionen kan vi se om vi behöver omvärdera några av åtgärderna under resans gång. Det kan till exempel handla om att ge vissa åtgärder högre prioritet än andra. En viktig del i genomförandet av Värmlandsstrategin är att arbeta med uppföljning som ett verktyg för lärande. Genom att målen i Värmlandsstrategin är mätbara ges möjligheten att kontinuerligt följa utvecklingen av målen och indirekt utvecklingen mot visionen. Målen är satta mot år 2020 och ambitionsnivån för dem bygger dels på Värmlands position idag jämfört med resten av landet, dels på hur Värmland historiskt har utvecklats i förhållande med omvärlden. Troligen kommer flera av de insatser som vi gör nu även bära frukt långt efter år Ambitionerna för de flesta av målen har satts efter vad som kan vara rimligt att nå inom de kommande sju åren. I ett längre perspektiv måste Värmlands målsättningar vara högre än så. Vi vet redan nu att för vissa målambitioner som exempelvis handlar om att närma sig riksgenomsnittet innebär det att vi i Värmland måste arbeta för att bryta en utveckling som under flera år gått i motsatt håll än den riktning som är den bästa för Värmland. Detta är ett högt satt mål på sju års sikt. De mätbara målen utgår från tillgänglig offentlig statistik, bortsett från målet attityder kopplat till styrkeområdena. Till Värmlandsstrategin finns flera olika handlingsplaner, handlingsprogram och fördjupade strategier kopplade. Region Värmland är, genom sitt regeringsuppdrag, ansvarig aktör för att följa upp målen i Värmlandsstrategin. De mål som är tillgängliga i den offentliga statistiken kommer att följas upp årligen. Region Värmland kommer även ansvara för att sprida kunskap och lärande kring uppföljningen kopplat till Värmlandsstrategin. När vi följer upp Värmlandsstrategin kommer vi även att ta hänsyn till uppföljningarna av de här planerna, programmen och fördjupade strategierna. Bland flera exempel kan nämnas Klimat- och energistrategin som länsstyrelsen har tagit fram, Region Värmlands och länsstyrelsens gemensamma arbete med att följa utvecklingen inom jämställdhetsområdet och Nya Perspektivs arbete med barn och unga. Här finns också trafikförsörjningsprogrammet som samordnas av Region Värmland och landstingets mätningar för att följa utvecklingen av folkhälsan i Värmland. Ambitionen att målen ska vara direkt mätbara har medfört att målen är utformade som indikatorer. Som indikatorer fungerar de bra att använda vid 3
4 uppföljning av länets utveckling. En mätbar indikator blir dock väldigt specifik och den kan därmed riskera att missa intressant utveckling som sker. Det kan därför finnas anledningar att mäta utvecklingen i Värmland även på andra sätt exempelvis genom mer kvalitativa mätmetoder eller genom andra kvantitativa indikatorer och mätmetoder. Nedan finns en mer detaljerad sammanställning hur respektive mål mäts samt Värmlands utgångsläge kopplat till respektive mål. 1. Nettoinflyttning till Värmland om personer under perioden Den genomsnittlig nettoinflyttning blir då 625 personer per år. Genomsnittlig nettoinflyttning var 527 per år. 2. Karlstads lokala arbetsmarknad (LA) ska befolkningsmässigt vara Sveriges sjunde största var Karlstads LA med invånare befolkningsmässigt landets åttonde största. Sjunde störst var Jönköpings LA med och nionde störst var Trollhättan- Vänersborg LA med Ohälsotalet i Värmland ska minska och nå riksgenomsnittet. 4. Sjukpenningtalet i Värmland ska minska och fortsätta ligga under riksgenomsnittet. 5. Försörjningsbörda och faktisk försörjningsbörda i Värmland ska närma sig riksgenomsnittet. 6. Skillnader på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män och mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund ska minska. Detta mäts genom att studera skillnader på mål 3, 4, 10, 14, 24, 25 och Skillnader inom utbildningssystemet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar samt de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund ska minska. Detta mäts genom att studera skillnader på mål 20, 21 och Relativt ökade statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen. Värmland ska behålla en topp fem position vad gäller totalt statsbidrag samt statsbidrag per capita. 9. Värmland ska vara mer känt för sina styrkeområden och det vi vill att dessa förknippas med. Mäts genom attitydundersökningar kopplade till styrkeområdena. 10. Antal nystartade företag per invånare ska närma sig riksgenomsnittet. 11. Andelen av befolkningen mellan år som helst vill vara företagare ska öka. Mäts enligt Tillväxtverkets entreprenörskapsbarometer. 4
5 12. Det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU), i relation till bruttoregionprodukten, ska öka till samma nivå som riket exkl. storstadslänen 13. Ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riksgenomsnittet exklusive storstadslänen i Reglabs innovationsindex. 14. Andelen förvärvsarbetande, i nattbefolkningen, mellan år, inklusive gränspendling till Norge, ska vara högre än riksgenomsnittet. 15. Antalet förvärvsarbetande, i dagbefolkningen, över 16 år i Värmland ska öka med Andelen kvinnor som är representerade i styrelser ska öka. Mäts genom att kartlägga styrelserepresentationen i bolag med minst fem miljoner i omsättning eller minst fem anställda. 17. Utsläppen av växthusgaser ska procentuellt minska mer i Värmland än i riket som helhet 18. Energieffektiviseringen i Värmland ska vara högre än för riket, mätt som minskning av slutgiltig energianvändning i relation till bruttoregionprodukten (BRP). 19. Andelen förnybar energianvändning av slutgiltig energianvändning i Värmland ska öka (mäts exkl. el och fjärrvärme). 20. En ökad andel unga ska gå ut grundskolan med behörighet till yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram. 21. Andelen 20-åringar med en fullföljd gymnasieutbildning ska öka och fortsatt ligga över riksgenomsnittet. 22. Andelen av befolkningen år med eftergymnasial utbildning ska öka och närma sig riksgenomsnittet. Måttet kommer att fördelas på de med eftergymnasial utbildning mindre än 3 år och de med eftergymnasial utbildning 3 år eller mer. 23. Kvarstående lediga platser på arbetsförmedlingen (som andel av arbetskraften) i relation till den öppna arbetslösheten (som andel av arbetskraften) ska minska (Beveridgekurvan). 24. Den öppna arbetslösheten, som andel av den registerbaserade arbetskraften år, ska minska och fortsätta ligga under riksgenomsnittet. Även andel i program med aktivitetsstöd kommer att redovisas. 25. Ungdomsarbetslöshet (18-24 år), som andel av den registerbaserade arbetskraften år, ska minska och närma sig riksgenomsnittet. Även andel i program med aktivitetsstöd kommer att redovisas. 26. Andelen långtidsarbetslösa i åldern år ska vara lägre än i riket. 27. Antalet lokala arbetsmarknader, enligt SCB, ska koncentreras till 5 5
6 28. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka sina andelar av persontransporterna. Detta mäts genom Kollektivtrafiksbarometern. 29. Restiderna med tåg och buss till Oslo, Stockholm och Göteborg från Karlstads centralstation ska minska (gällande kortaste restid morgon och eftermiddag ). 30. Antalet landningar och passagerare vid Karlstad Airport ska öka. 31. Direktflyg, måndag till fredag, till Köpenhamn och minst en annan internationell hubb. 32. Öka godsmängden som transporteras på Vänern. 33. Alla hushåll och företag ska ha möjlighet till bredband om minst 100 Mbit/s En nollbasmätning på alla målen kommer att genomföras när strategin är beslutad. 6
7 2 Lokala arbetsmarknadsregioner vad är det och varför mäter vi som vi gör? Nedan behandlas frågorna vad en lokal arbetsmarknadsregion (härefter LAregion) är enligt SCB och varför vi föreslår de mål som är kopplade till lokala arbetsmarknadsregioner i Värmlandsstrategin. En LA-region enligt SCB är en statistiskt indelad region som baseras på pendlingsströmmar. Till att börja med fastställer SCB vilka kommuner som klassas som självständiga och som utgör lokala centra. För detta krävs att minst 80 procent av de sysselsatta som bor i en kommun även arbetar i sin bostadskommun. Den största enskilda pendlingsströmmen till en annan kommun får heller inte överstiga 7,5 procent. När de lokala centra är bestämda kopplas övriga kommuner till den kommun som tar emot den största pendlingsströmmen. Alla kommuner knyts härigenom till ett lokalt centrum direkt eller indirekt (som Åmål i tabellen nedan som har störst utpendling till Säffle som i sin tur är knutet till Karlstad) och ingår därmed i det lokala centrats LA-region. Tabell 1: Lokala arbetsmarknadsregioner med ingående värmländska kommuner 2011 LA-region 2011 Ingående kommuner Typ av kommun 2011 Torsby Torsby Lokalt centrum Sunne Årjäng Årjäng Lokalt centrum Karlstad Lokalt centrum Kil Hammarö Munkfors Karlstad Forshaga Grums Kristinehamn Säffle Åmål Pendling till kommun som har störst utpendling till lokalt centrum Filipstad Filipstad Lokalt centrum Hagfors Hagfors Lokalt centrum Arvika Arvika Lokalt centrum Eda Karlskoga Lokalt centrum Karlskoga Storfors Degerfors Källa: SCB 7
8 I Värmlandsstrategin finns två mål som anknyter till LA-regioner, mål nummer 2 och mål nummer 26. Vi kommer nedan att förklara och tydliggöra för vart och ett av målen varför de finns med i Värmlandsstrategin. Vi börjar med mål nummer 2: 2. Karlstads lokala arbetsmarknad (LA) ska befolkningsmässigt vara Sveriges sjunde största var Karlstads LA med invånare befolkningsmässigt landets åttonde största. Sjunde störst var Jönköpings LA med och nionde störst var Trollhättan- Vänersborg LA med Karlstads viktiga roll som tillväxtmotor lyftes ofta och mycket under processen med framtagandet av Värmlandsstrategin. Detta mål är ett försök att mäta Karlstad som tillväxtmotor. Som tillväxtmotor är det dock inte den administrativa kommunindelningen som är relevant utan snarare en funktionell arbetesmarknadsregion. Då vi också vill kunna relatera den utveckling som sker inom den regionala tillväxtmotorn (Karlstads lokala arbetsmarknadsregion) med utvecklingen bland liknande arbetsmarknadsregioner är det en fördel att använda sig av en statistisk definition som kontinuerligt uppdateras. Detta medför att vi kan sätta ett mål om att Karlstads lokala arbetsmarknadsregion ska utvecklas bättre än jämförbara regioner. Den enskilt viktigaste faktorn för tillväxt är humankapitalet, mätt som tillgång till och utbildningsnivån hos befolkningen. Befolkningsmängden påverkas av ett flertal faktorer som är viktiga för regional tillväxt såsom tillgången till arbete, tillgången till högre studier och den lokala attraktiviteten. Vi har därför valt att använda den övergripande variabeln befolkningsmängd för att fånga de olika aspekter som utgör en regional tillväxtmotor. En tillväxtmotor som är viktigt för hela Värmlands utveckling. Det andra målet som återfinns i Värmlandsstrategin och som är kopplat till LA-regioner enligt SCB är: 27. Antalet lokala arbetsmarknader, enligt SCB, ska koncentreras till 5 Detta mål är tänkt att mäta regionförstorning inom länet. Regionförstorning innebär att möjligheterna för inomregionala rörelser ökar. Detta sker bland annat genom att kommunikationerna i området byggs ut, vilket möjliggör pendling från landsbygd och mindre orter, till arbete eller studier i större orter - eller omvänt, pendling från större orter till arbete eller studier i mindre orter eller på landsbygden. Regionförstorningen är alltså ett led i att säkerställa att människor kan bo och verka i hela Värmland. Väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer borde medföra en ökad rörlighet inom Värmland. Detta borde i sin tur medföra färre lokala arbetsmarknadsregioner då människor i högre utsträckning rör sig över kommungränserna tack vare de förbättrade möjligheterna. 8
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB
Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN
VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och
ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län mars månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under mars månad.
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Integration och tillväxt
Integration och tillväxt 13 maj 2016 Om Stockholms län Över 90 procent är nöjda med det liv de lever Över 90 procent trivs med både sitt arbete och sitt boende Länet utgör 2 procent av rikets yta, men
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 16 augusti 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011 Lediga platser:
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt hur kommunens styrkedja
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Friskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Nyckeltal. Medborgarförvaltningen
Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd
Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad
1 (5) DATUM DNR 2015-11-09 KS/2015:234 Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad Antagen av kommunfullmäktige den 23 november 2015 2 (5) Inledning Lidingö stad har en lång historia
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Hammarlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Hammarlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Hammarland kommuns verksamheter kännetecknas av: Minskad kostnad per grundskoleelev år 214 samt lägre kostnad än genomsnittet för Åland. Ökande
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
ÅR KOMMUN! TERNA I HAGFORS 2014 HAGFORS V MODERA
HAGFORS VÅR KOMMUN! MODERATERNA I HAGFORS 2014 Hagfors ska vara en kommun som erbjuder alla innevånare trygghet och god service. En kommun som det är en glädje att leva i. Ekonomin Kommunens ekonomi är
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen 2015-04-08
Analysgruppen Redovisning inför budgetberedningens arbete Analysgruppen 2015-04-08 Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling KLK,
Beslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB
ellan -` Skolinspektionen ULNO AB för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av ULNO AB Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, E-post: skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober 2013
2013-11-08 Eskilstuna, oktober månad 2013 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Södermanlands län oktober 2013 14 627 (11,0 %) 6 951 kvinnor (11,1 %) 7 676 män (11,0 %) 3 641
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100
Verksamhetsrapport 2010:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och
Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen
2012-12-27 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik september 2012 Veckostatistik vecka 41, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-04-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2016: 58 541 (7,2%) 25
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013
Blekinge, 15 maj 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2013 Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framför allt Europa som utgör sänket
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Kännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 februari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad
Bemanningsindikatorn Q1 2015
1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad
Befolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Syftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år
kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 januari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2013 8 559 (9,1 %) 3 816 kvinnor (8,7 %) 4 743 män (9,5
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Gävleborgs arbetsmarknad. Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27
Gävleborgs arbetsmarknad Bitte Lyrén Analysavdelningen 2014-10-27 Inom vilka områden arbetar vi? Industri (tillverkning och utvinning) Vård och omsorg, sociala tjänster Handel Utbildning Företagstjänster,
KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. I sagolika Sunne 2025 ser vi människors olikheter som en tillgång. Här finns en rikedom av språk, smaker, dofter och erfarenheter.
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att
Varför? näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19
Varför? Om behovet av en ny näringslivspolitisk strategi för Malmö stad 2008-12-19 Stadskontoret En stad i rörelse Så betraktas Malmö med tanke på den förändring som skett i staden under den senaste tioårsperioden.
Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2015 Färre fick arbete 1 900 personer fick arbete under januari och det var 230
Styrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap Landskrona Stad 2015-2018 Antaget av kommunstyrelsen 2016-02-11 Termer... 4 1. Inledning... 5 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 5 2. Krav enligt lagen
Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11
Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-
Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 september 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2
Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
Diskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Sid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
FREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (10) Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Paraplymål... 2 Forumets roll... 2 Fem mål... 2 FORUMETS VISION... 3 HANDLINGSPLAN... 4 FORUMETS ROLL... 4 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN...
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Introduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Arbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Ett arbete skapat för dig som kandidat
Målet med detta material: Skapa en tydlighet om nuläget för Sydnärkes Miljöförvaltning samt uppdraget och rollen som Miljöchef. Säkra en intern samsyn runt förväntningar och behov. Genom en verklig/ mer
Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form
Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
10 126 (6,8 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av november 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 december 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, november 2012 10 126 (6,8 %) 4 857 kvinnor
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013
Blekinge, april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Det går fortsatt trögt för svensk ekonomi.
Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 oktober 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 937 (10,3 %) 6 305 kvinnor (10,6 %) 6 632 män
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Företagsamheten 2014 Örebro län
Företagsamheten 2014 Örebro län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...