Skogsskador i Region Mitt 2015

Transkript

1 Skogsskaderapport Region Mitt 2015 Datum Diarienr 2016/347 1(9) Stefan Forsberg, Karin Wågström, Åsa Lundberg, Magnus Hedspång, Lars Gullberg, Hans Källsmyr Skogsskador i Region Mitt 2015 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens sju distrikt i Region Mitt (omfattande Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län) och regional skadesamordnare för skogsskador i Region Mitt (Hans Källsmyr). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall via kontakter med andra skogliga organisationer. Skogsskaderapporter rapporter lämnas även från Skogsstyrelsens övriga två regioner, Nord och Syd. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt, se Sammanfattning 2015 var ett relativt lugnt år när det gäller skogsskador inom regionen. De två största skogsskadorna 2015 var: Granbarkborreförekomsten i norra Gävleborg. Här bevakas svärmningen varje år med hjälp av fällor. Under sommaren 2015 noterades de största fångsterna i fällorna sedan 2012 (när mätningen började). Stormen Helga som drog in över Mellansverige den 4 december och totalt fällde ca m3sk skog. Inom Region Mitt fälldes ca m3sk skog i främst Örebro och Sörmlands län. Stormen berörde även norra Västergötland och norra Östergötland. Insektsskador Granbarkborren Vädret under 2015 missgynnade granbarkborren. Våren var kall vilket gjorde att svärmningen var sen, troligen så sent som i juni på flera håll. Sommaren var ganska kall och regnig och ledde inte till någon ökning av barkborrestammen. De största skadorna i regionen finns dock i norra Gävleborgs län. Inom den norra delen av det södra bekämpningsområdet för granbarkborre och det norra bekämpningsområdet bevakas svärmningen varje år med hjälp av fällor. Under sommaren 2015 noterades de största fångsterna i fällorna sedan 2012 (när mätningen började). Detta trots att vädret var kallt och att vi gjort bedömningen att det fortfarande fanns färska vindfällen från stormen Ivar som var attraktiva som yngelmaterial. De färska vindfällena drar till sig granbarkborrar och minskar därigenom fångsterna i fällorna. I Furuberg i närheten av Hassela i norra Gävleborg C:\Users\mate01\Desktop\Skogsskaderapport Region Mitt 2015 MT.docx

2 Skogsstyrelsen (9) noterades de absolut största fångsterna. Ca granbarkborrar per fälla 2015 mot ca granbarkborrar per fälla I augusti fick vi sedan en torr och varm period efter en fuktig och kall sommar. Då noterades även angrepp i stående skog. Intill kvarliggande vindfällen kunde angrepp ses på några träd, vanligtvis inte fler än 5-10 st. På platser med väldigt mycket kvarliggande vindfällen syns angrepp på ett större antal träd. Angreppen syns på ett större antal platser inom ett område i norra delen av Gävleborg kring Hassela (se bifogad karta). Risken för ytterligare och kraftigare angrepp i stående skog under 2016 är stor inom det området. Därtill har det även rapporterats om mindre angrepp utanför detta område. Angreppen ser även ut att ha ökat något i resterande del av Hälsingland. Samtliga övriga distrikt gör bedömningen att granbarkborrepopulationen ligger på en normal eller låg nivå. Förekommande skador är främst koncentrerade till hyggeskanter, hänsynsytor samt stormluckor med färska vindfällen. Örebro rapporterar att i ett begränsat område strax norr om Örebro stad (runt Dylta Bruk) får vi dock beteckna skadorna som mera omfattande än normalt. Uppsala-Västmanland noterar att en intressant företeelse är att vid den stora skogsbrandens rand har den sextandade barkborren kunnat döda granar(visserligen sämre vitala före attacken) och har sett till att etablera sig före den åttatandade så att den inte har kunnat massföröka sig. Det finns ändå hög risk att i vissa delar runt brandområdet kan den åttatandade barkborren bli en plåga i framtiden.

3 Skogsstyrelsen (9) Värmlands och Södra Dalarnas distrikt ingår i SLU:s och Skogsstyrelsens program Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering och de rapporterar att mängden granbarkborre är på samma nivå som Få ståndskogsangrepp och få angrepp på vindfällen kunde ses vid den kantträdsinventering som utfördes under hösten Snytbaggen De flesta län anger att skador av snytbagge ligger på en normal nivå och har samma omfattning som Övriga insektsskador När det gäller övriga insektsskador har det varit låga eller normala nivåer i region mitt under Det finns dock skador av märgborre i södra delen av brandområdet i Västmanland. Övriga län rapporterar ringa eller normala nivåer av märgborreangrepp. De angrepp av röd tallstekel som fanns i Dalarna 2014 har klingat av och under 2015 har inga rapporter eller observationer av tallstekelangrepp kommit in. Däremot har Sörmland haft flera inkommande rapporter om röd tallstekel under sommaren Svampskador Rotticka Rotticka är ett problem i Region Mitt, särskilt Örebro och Uppsala har lokalt stora problem. Dalarna lyfter fram problemet i de kalkdominerade markerna mellan Mora och Rättvik. Skadorna bedöms ligga på samma nivå som tidigare eller öka något. Gråbarrsjuka I norra delarna av Dalarna har det under 2013 och 2014 förekommit rapporter om gråbarrsjuka, angreppen har klingat av under 2015 och har försvunnit eller förekommer i mindre omfattning än tidigare. Askskottsjuka Askskottssjukan rapporteras som allmänt förekommande med omfattande skador inom askens utbredningsområde (främst länen Sörmland, Örebro, Uppsala, Västmanland, Stockholm och Gotland). Omfattningen verkar ligga på samma nivå som Från Gotland skriver man att en påtaglig effekt av askdöden är att många döda individer nu fälls i samband med kraftig blåst och storm då rotsystemen är döda. Eventuellt kan andra svampar vara inblandade, exempelvis honungsskivling Almsjuka Även almsjuka är allmänt förekommande inom sitt utbredningsområde inom Region Mitt (motsvarande län som askskottssjukan). I Stockholms län finns alm i huvudsak i parker, på tomter och vid gårdar och ytterst sparsamt i bestånd på skogsmark. Almsjukan påträffades på Gotland hösten 2005, och har bekämpats där sedan På Gotland är almen spridd i alla typer av marker inklusive skogsmark. Från 1 juli 2013 genomför Skogsstyrelsen bekämpningsinsatser på Gotland inom projektet LifeELMIAS, där 50 % av finansieringen kommer från EU-kommissionen.

4 Skogsstyrelsen (9) Ca träd har avverkats på grund av almsjuka mellan åren (tabell 1). Ca hälften av träden var konstaterat almsjuka vid inventeringstillfällena. Träden har avverkats och destruerats påföljande höst-vinter varje år sedan starten Sedan 2012 är antal drabbade träd relativt konstant. Det är ännu för tidigt att säga om det är en trend, men enligt erfarenheter från andra håll i Europa och i Sverige, brukar insjuknandetakten öka dramatiskt efter ca 5-6 år när almsjukan inte bekämpas. Efter 10 år brukar antalet almsjuka träd vara ca 90 %. På Gotland bedöms fortfarande efter 10 år, endast ca 5 % av almarna ha drabbats av almsjuka. En rimlig förklaring till det förhållandevis goda resultatet är att de bekämpningsinsatser som genomförts har haft effekt. Öland drabbades av almsjuka något år tidigare än på Gotland och där bedöms nu en stor del av almbeståndet vara drabbat. Tabell 1. Almsjuka träd på Gotland, inventerade under åren (Riskträd = risk för smitta av almsjuka via rotkontakt) År Almsjuka träd Riskträd * * År 2011: riskträd + almsjuka träd Övriga svampskador I Dalarna kom det in spridda rapporter om granrost på yngre granskog under 2013 och Under 2015 har det inte inkommit några nya sådana rapporter. I Uppsala län förekommer törskate i liten omfattning men det finns medelålders bestånd i Norduppland med stor andel angripna träd. Törskate förekommer också allmänt spritt i äldre tallbestånd på Gotland. På magra marker, t ex i kusttrakter med strandgrus, påträffas även yngre tallar och plantor med törskatesvamp. Rotmurkla förekommer rikligt på föryngringsytor i brandområdet i Västmanland (Skogsbranden 2014 ca ha). Inom Örebro län förekommer sedan många år tillbaka (så även under 2015) skador i främst planterade medelålders granbestånd i jordbruksbygder. Skadorna bedöms till största delen bero på Honungsskivling men även andra faktorer spelar in såsom klimatfaktorer, näringsobalanser, fel trädslag på aktuell mark, torka mm. Granbarkborreskador förekommer i dessa bestånd men då oftast som en sekundär skada.

5 Skogsstyrelsen (9) Väderbetingade skador Stormskador Den största stormskadan under 2015 var stormen Helga som drog in över södra Svealand och norra Götaland den 4 december. Totalt sett fällde Helga ca m3sk. Inom Region Mitt berördes främst de södra delarna av Örebro och Södermanlands län. De mest omfattande skadorna uppstod i de sydvästra delarna runt Tiveden och Askersund i Örebro län och i Katrineholm, Vingåker och Nyköpings kommuner i Södermanlands län. Totalt bedömdes att ca m3sk fälldes av stormen Helga inom Region Mitt. Ungefär lika mycket i båda länen. Helga orsakade även en del stormskador i södra Värmland. Den 30 november 2015 drabbades både Stockholm och Gotlands län av stormen Gorm. Som mest uppmättes 35 m/s i byarna, åtminstone på Gotland. Några allvarligare effekter på skogen i länen har inte rapporterats. Den kraftiga blåsten orsakade framförallt spridda vindfällen av lövträd (mest sjukdomsdrabbade askar mm), vindfällen i hyggeskanter och en del skador i nygallrade bestånd. På Gotland var sydligaste och sydvästra Gotland mest utsatt, men där finns förhållandevis lite skog vilket innebar att allvarligare effekter uteblev. När det gäller Dalarna har inga större stormar drabbat länet under Det har dock förekommit hård blåst både under december och juni månad. Det har skapat vindfällen i hyggeskanter, nygjorda gallringar och enstaka nedblåsta fröträd. Den 27 augusti gick en lokal tromb i Bäsna, Borlänge/Gagnefs kommuner som lokalt orsakade stor skada på skogen. Tromben fällde alla träd i sin väg. Ungskogar, gallrings- och slutavverkningsskog. Ca m3sk skadades i tromben. För övrigt har Region Mitt varit förskonad från större stormskador under Enstaka lokala tromber i samband med åskväder har skapat skador men inte i någon större omfattning. Snöbrott Region Mitt har varit förskonad från snöbrottsskador tack vare en snöfattig vinter och höst Frosttorka Inga rapporter om frosttorka 2015 har kommit in. Övriga väderleksbetingade skador I Dalarna upptäcktes det under våren/försommaren 2015 krokiga plantor i trakterna kring Untorp och Trandstrand. Gemensamt för de krokiga plantorna är att hyggena ligger på hög höjd och saknar asp. Skadorna som hade uppstått var ett par år gamla och bedöms vara orsakade av skare som frusit fast i kvistar/skott. Skadan har troligtvis orsakats på 2013 årsskott men inte upptäckts förrän 2015.

6 Skogsstyrelsen (9) Skador orsakade av däggdjur ÄBIN (älgbetesinventering) har under 2015 genomförts på ca 30 älgförvaltningsområden inom Region Mitt. ÄBIN-metoden har tagits fram i ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet och ger ett värdefullt statistiskt säkerställt faktaunderlag med en skattning av andelen unga träd som har skadats av bete från älg eller andra hjortdjur inom inventeringsområdet. Inventeringen ger oss en uppfattning om hur stora betesskadorna är och hur de utvecklas över tid. I Region Mitt varierar betesskadorna på tall betydligt. Störst andel skador har Södermanlands och Stockholms län och skadorna är högre än förväntat i Dalarna och Värmland. Däremot har Uppsala län relativt låga nivåer som, om trenden fortsätter, kan ge en acceptabel balans mellan skog och klövvilt. Det visar Skogsstyrelsens analys av 2015 års älgbetesinventeringar. Se inventeringsresultat på karta nedan. I de vita områdena på kartan har ingen ÄBIN gjorts under Se också de länsvisa rapporterna på skogsstyrelse.se/myndigheten/skog-och-miljo/tillståndet-i-skogen.

7 Skogsstyrelsen (9) Här efter redovisas kommentarer angående skador av däggdjur samlat för varje län i regionen. Dalarna Älgskadorna inom länet varierar inom de olika älgförvaltningsområdena, under 2015 gjordes det älgskadeinventeringar i Dalarna som visade att älgskadorna totalt sett i Dalarna är för stora. Skadegraden varierar mellan 6-13 % färska skador på tall (andel av alla stammar ) i de olika inventerande områdena. Med färska skador menas skador uppkomna senaste året. Sammantaget för länet är 64 % av alla tallstammarna oskadade av älg och med tanke på att tallarna då fortfarande har ett antal år kvar till älgssäker höjd är skadenivån för hög. Skador orsakade av rådjur och kronhjort är små inom Dalarna. Framförallt kronhjortsstammen är endast lokalt förekommande med en långsam spridning i länet. Kronhjort har observerats kring Borlänge, Siljansnäs och även Älvdalen. Det har inkommit iakttagelser av kronhjortsskador orsakade på granskog ifrån Borlänge Rådjur förekommer spritt över hela länet men orsakar inte några större skada på skog. Någon enstaka rapport och iakttagelser om tjäderskadad plantering har inkommit. Totalt sett är skadorna orsakade av rådjur, kronhjort och tjäder små över länet och förekommer bara i enskilda bestånd. Den stora skadegöraren på skog är älgen. Stockholm-Gotland Älg förekommer på distriktet endast i Stockholms län. Den statistiska skattningen av senaste älgbetesinventeringen på ungskog som genomförts i delar av Stockholms län, visar att 65 % av tallen, 50 % av björken 4 % av granen har betesskador. Totalt har 17 % av produktionsstammarna för tall, färska betesskador enligt inventeringen. Rådjur: inplanterades på Gotland under 70-och 80-talet, tills åtgärden förbjöds. Rådjursstammen har stadigt ökat sedan dess, vilket ökande antal viltolyckor påtagligt visar (tabell 2) bedömde Jägareförbundet att det fanns minst rådjur på Gotland. Tabell 2. Trafikolyckor med rådjur, Gotlands län år År Antal olyckor Fejningsskador på planterade lövträd och andra mindre frekventa trädslag som lärk, contortatall m fl, har förekommit under flera år, medan betesskador på plantor endast har förekommit ytterst sparsamt och först under de allra senaste åren. Under januarimars 2015 drabbades plötsligt många nyplanterade hyggen runt om på Gotland av allvarliga betesskador. På flera hyggen var nästan 100 % av tallplantorna betesskadade och det är oklart vad som orsakade de plötsligt ökande skadorna. Under året har skogsbruket på Gotland, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och Jägareförbundet samverkat för att informera och ge råd hur man kan och bör hantera den ökande rådjursstammen och de skogsskador som uppstår i dess framfart. Gotlands-distrikt/Viltskador-pa-skog---rad-till-skogsagare-och-jagare-pa-Gotland/

8 Skogsstyrelsen (9) Kanin: inplanterades på Gotland Stammen ökade ganska snabbt och kom att medföra stora skador på föryngringarna på ön. På 60-talet infördes kaninpest och senare kom även gulsot och stammen reducerades kraftigt. Återigen kommer nu rapporter om föryngringar som blivit betesskadade av kaniner, vilket innebär att stammen tycks öka igen. Under 2015 har skador rapporterats från bl. a östra Gotland, exempelvis socknarna Ardre och Alskog. Sörmland (Älg, rådjur, kronvilt och dovvilt) Här utgör betesskador ett oförändrat stort problem inom större delarna av länet. Detta medför svårigheter att föryngra med tall. De höga stammarna av klövvilt innebär även inom vissa delar av länet stora svårigheter att föryngra med löv och ädellövskog. Förutom betesskador orsakar klövviltet på sina håll barkgnag i medelålders granbestånd. Även granplantorna kan på sina håll bli svårt betesskadade av både rådjur och dovvilt. Skador av mufflon förekommer där dessa finns i länet. I övrigt hänvisas till genomförda ÄBIN- inventeringar som genomförts under Örebro (Älg, Kronhjort och Dovhjort) Här utgör betesskador ett fortsatt stort problem inom vissa delar av länet, vilket medför svårigheter att föryngra med tall. De höga stammarna av klövvilt innebär även inom vissa delar av länet stora svårigheter att föryngra med löv och ädellövskog. Förutom betesskador orsakar klövviltet på sina håll barkgnag i medelålders granbestånd. I övrigt hänvisas till genomförda ÄBIN- inventeringar som genomförts under Uppsala-Västmanland Älg: Inga rapporter om större älgskador i Västmanland. I Uppsala finns lokala skador (Tierp o Älvkarleby kommuner) Sork: Inga rapporter. Rådjur: Antalet rådjur är lågt så de skador som finns är lokala. Kronvilt: Stora Kronhjortstammar norr och söder om Västerås samt söder om Arboga. Lokalt förekommer omfattande barkskador på gallringskog av gran samt problem att föryngra beteskänsliga trädslag såsom löv och tall. Dessa problem fanns även 2013 o I Uppsala samma bedömning som 2014: ökande kronviltstammar ger ökande skador på yngre- medelålders granskog. Värmland Betesskadorna av älg har generellt minskat. ÄBIN har genomförts inom delar av länet. På grund av vargförekomsten i länet varierar älgtätheten. I norra delen av länet förekommer det vandringsälg. Gävleborg

9 Skogsstyrelsen (9) Betesskadorna av älg har totalt sett för 2015 minskat i länet, men trenden är inte lång och årliga avvikelser kan spegla årets resultat. Samt att tidigare inventeringar under lång tid visat på lokalt mycket höga skador. Övriga skador Skogsbränder Under tidig höst uppstod ett mindre antal bränder i Dalarna bland annat 2 hektar i Särna som tändes av åska. Det gemensamma för bränderna var att det var små arealer som berördes och att de släcktes innan katastrofen var ett faktum. Under augusti förekom det en lokal pyroman som tände på skog efter den så kallade Kanonvägen i norra Dalarna. Tre stycken bränder var anlagda efter samma väg. Övriga län rapporterar att några större skogsbränder inte har förekommit under 2015.