Den brittiske parlamentsledamoten Benjamin Disraeli markerade redan i mitten
|
|
- Helen Hansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NÄRHETENS BETYDELSE FÖR FÖRTROENDET FÖR RIKSDAGEN 1 MARTIN BROTHÉN Den brittiske parlamentsledamoten Benjamin Disraeli markerade redan i mitten på 1800-talet den stora betydelse valkretsen har för det parlamentariska uppdraget: The country is nothing; it is the constituency you have to deal with (1844:83). 2 Uttalandet står sig fortfarande; i den representativa demokratin intar valkretsen en central ställning (Jewell 1985:101). 3 Trots den vikt som den representativa demokratin tillskriver valkretsen har statsvetenskaplig forskning kring det minskande förtroendet för politiker, partier och nationella parlament oftast varit helt fokuserad på den nationella nivån. Från USA med sitt federala statsskick vet vi dock att förtroendet varierar systematiskt mellan olika nivåer. I undersökningar har ett något högre förtroende kunnat uppmätas för delstatsregeringarna jämfört med förtroendet för den federala regeringen. Även när vi ser på förtroendet för kongressen och delstaternas egna kongressledamöter återfinns en närhetsrelaterad systematik i medborgarnas förtroendebedömningar. De amerikanska samhällsvetarna Seymour Martin Lipset och William Schneider redovisar resultat från undersökningar som visade att andelen medborgare med förtroende för de egna kongressledamöternas insatser var större än andelen medborgare med förtroende för kongressen som helhet (Lipset & Schneider 1987:381f.; Möller 1998:41). Den fråga man ställer sig är hur motsvarande förtroendebedömningar ser ut bland svenska medborgare när det gäller förtroendet för riksdagen respektive de egna riksdagsledamöterna i valkretsen. Teoretiskt motiveras en sådan studie av intresset att öka kunskapen om närhetens betydelse för medborgarnas förtroendebedömningar. Valkretsen utgör en viktig länk mellan väljare och valda. Det statsvetenskapligt relevanta problem som bör undersökas är hur förtroendet för den valda institutionen som sådan skiljer sig från förtroendet för valkretsens representanter. Vi har möjlighet att pröva frågeställningen om valkretsens roll och hur närheten eventuellt påverkar medborgarnas förtroende för den valda institutionen respektive för valkretsens representanter dels på riksdagen, dels på Europaparlamentet. Ökat förtroende för riksdagen under valåren Tidigare undersökningar om förtroendet för riksdagen har indikerat att förtroendet tenderar att vara något högre under valår jämfört med året dessförinnan 241
2 Martin Brothén och året därpå (Holmberg 1994; 1999a:110ff.; Brothén 1998:53f. och 63; 1999:253f.). Eftersom 1999 var ett eftervalsår kan vi mot bakgrund av en sådan elektoral cykel förvänta oss ett något lägre förtroende i 1999 års SOM-undersökning för riksdagen jämfört med I figur 1 redovisas andelen medborgare mellan 1986 och 1999 som haft ett mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen. 4 Den frågeformulering som undersökningen baseras på lyder: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen har varit: mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende. 5 Figur 1 Bedömningar av förtroendet för riksdagen (procent) Procent Valår Valår Valår Valår Källa: SOM-undersökningarna Kommentar: Resultaten visar andelen svarspersoner som svarat att de har mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen har inte tagits med i analysen eftersom svarsalternativen var annorlunda formulerade det året. En elektoral cykel ger sig tillkänna för samtliga valtillfällen under mätperioden. Förtroendet för riksdagen ökar de år vi haft riksdagsval jämfört med året dessförinnan och sjunker året därpå. 6 Sören Holmberg, som var först att belägga förekomsten av en elektoral cykel, menar att densamma egentligen har en mer allmän spridning. Den elektorala cykeln gäller även andra politiska fenomen som kan kopplas till valtillfället (Holmberg 1994). 242
3 Sett till en elektoral cykel tycks däremot Europaparlamentet vara en institution som inte inplacerar sig på ett förväntat sätt (jfr. Holmberg & Weibull i denna antologi). Förtroendet för Europaparlamentet sjönk nämligen under valåret 1999 jämfört med året dessförinnan. Andelen personer i Sverige med ett mycket eller ganska stort förtroende för Europaparlamentet minskade i och för sig bara från tio till nio procent mellan 1998 och När dock även andelen personer med ett mycket eller ganska litet förtroende beaktas i analysen med ett s.k. balansmått som väger andelen mycket/ganska stort förtroende mot andelen mycket/ ganska litet förtroende är förändringen påtaglig med en minskning från 39 till 50 (Holmberg & Weibull i denna antologi). Förtroendet för valkretsens ledamöter I de följande analyserna skall vi jämföra förtroendet för den parlamentariska institutionen med motsvarande förtroende för valkretsens ledamöter. Vi skall därmed närma oss frågeställningen om förtroendet för hela institutionen skiljer sig från förtroendet för valkretsens representanter. För riksdagens del jämförs förtroendet för riksdagen med förtroendet för den egna valkretsens ledamöter; för Europaparlamentets del jämförs förtroendet för Europaparlamentet med förtroendet för svenska EU-parlamentariker. 7 Figur 2 redovisar resultaten av analysen. I den övre delen av figuren återges resultaten för riksdagen och i den undre resultaten för Europaparlamentet. I båda fallen redovisas andelen personer med mycket eller ganska stort förtroende. Medborgarnas förtroendebedömningar tycks inte styras av samma mekanismer när det gäller riksdagen och Europaparlamentet. I fråga om närhetens betydelse är tendenserna de motsatta. När det gäller riksdagen är förtroendet högre för institutionen än för valkretsens representanter inom samtliga partier (27 procent respektive 18 procent). För Europaparlamentet är situationen helt annorlunda (8 procent respektive 16 procent). I det senare fallet, men inte i det förra, har således valkretsens ledamöter ett högre förtroende bland medborgarna än institutionen som helhet. I tabell 1 redovisas hur förtroendet för riksdagen och den egna valkretsens ledamöter varierar mellan olika valkretsar. 8 En viss försiktighet bör iakttas när resultaten i tabellen analyseras; det bör hållas i minnet att många av resultaten bygger på ett mycket litet antal svarande och därför inte är statistiskt signifikanta. Tendenserna är dock desamma i det stora flertalet län; förtroendet är lägre för ledamöterna för den egna valkretsen än för riksdagen som helhet. 9 Här är inte platsen att förklara vari orsakerna till skillnaderna i resultaten mellan olika valkretsar består. Däremot hade det varit önskvärt att något kunna utröna varför medborgarna allmänt sett har ett lägre förtroende för valkretsens riksdagsledamöter än för riksdagen som helhet. I nuläget kan vi endast spekulera kring orsakerna. Det faktum att resultaten för Sverige skiljer sig och t.om. går i motsatt riktning jämfört med USA gör det rimligt att fråga sig om närhetens betydelse har att göra med valsystemet och med medborgarnas kännedom respektive kontakter med folkvalda representanter. 243
4 Martin Brothén Figur 2 Närhetens betydelse. Förtroendet för riksdagen och valkretsens riksdagsledamöter per parti 1999 och förtroendet för Europaparlamentet och svenska EU-parlamentariker per parti 1999 (andel mycket eller ganska stort förtroende, procent) Procent v s c fp m kd mp alla Riksdagen Valkretens riksdagsledamöter Procent v s c fp m kd mp alla Europaparlamentet Svenska EU-parlamentariker Källa: SOM-undersökningen Kommentar: Resultaten visar andelen svarspersoner som angivit mycket eller ganska stort förtroende. Endast personer som besvarat samtliga fyra frågor har medtagits i analysen. Personer som svarat vet ej ingår ej i analysen. (n = 1577) Antalet svarspersoner är 216 (v), 435 (s), 62 (c), 75 (fp), 369 (m), 171 (kd) och 95 (mp). 244
5 Tabell 1 Förtroendet för riksdagen och för den egna valkretsens riksdagsledamöter i olika län (procent mycket eller ganska stort förtroende) Förtroende för riksdagsledamöter från Förtroende Antal Län valkretsen för riksdagen Skillnad intervjuade Gävleborg Halland Kronoberg Jämtland 25-5 Jönköping Kalmar Västernorrland Blekinge Uppsala Kopparberg Västra Götaland Södermanland Örebro Stockholm Västerbotten Värmland Östergötland Västmanland Skåne Norrbotten Samtliga Källa: SOM-undersökningen Kommentar: Resultaten visar andelen svarspersoner i respektive län som angivit mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen respektive för den egna valkretsens riksdagsledamöter. Endast personer som besvarat båda frågorna har medtagits i analysen. Personer som svarat vet ej ingår ej i analysen. Gotland har inte medtagits i tabellen eftersom antalet svarande understiger 10. Det är inte osannolikt att kännedomen om parlamentariker går hand i hand med såväl kontakter som förtroende. Det har t.ex. tidigare visats att människor som har kontakter med partier och politiker har en generellt sett större politikertilltro (Holmberg 1999a:110; Parker & Parker 1993:450 ff.; Brothén 1999). Att det finns ett samband mellan kännedom om enskilda politiker och kontakter med politiker är inte någon särskilt djärv hypotes. Därför kan vi förvänta oss att såväl kännedom som kontakter påverkar medborgarnas förtroende för den egna valkretsens ledamöter. Forskningsresultat tyder också på att kandidatkännedomen är större 245
6 Martin Brothén i majoritetsvalsystem jämfört med proportionella valsystem (Holmberg 1999b: 261). Det skulle kunna vara anledningen till att resultaten i Sverige och USA vad gäller förtroendet för parlamentet och valkretsens representanter skiljer sig åt. I dagsläget saknar vi material som hjälper oss att på individnivå ta ställning till dessa tänkbara hypoteser. Med hjälp av tidigare undersökningar kan vi dock på aggregerad nivå försöka utröna om det ligger något i ett påstående om att medborgarnas bedömning av den egna valkretsens ledamöter har att göra med medborgarnas kännedom, respektive kontakter med ledamöterna. Precis som vi i tabell 1 kunde analysera andelen medborgare i vardera valkrets/ län med ett mycket eller ganska stort förtroende för de egna riksdagsledamöterna kan vi med hjälp av 1998 års valundersökning och 1998 års SOM-undersökning utläsa andelen medborgare i vardera valkrets med kännedom om riksdagskandidaterna inför valet och andelen medborgare som haft åtminstone någon kontakt med någon riksdagsledamot under det senaste året. Analysen visar på ett positivt samband mellan kandidatkännedom och kontakter. I valkretsar med en hög kandidatkännedom är det också en något högre andel medborgare som har kontakter med riksdagsledamöter jämfört med genomsnittet. Däremot kan inte något samband uppmätas mellan dessa båda aspekter av medborgarnas relationer till valkretsens folkvalda politiker och den allmänna förtroendebedömningen som gjorts i respektive valkrets. Det återstår dock att pröva om resultaten håller på individnivå. Avslutande diskussion Den svenska representativa demokratin tycks fungera tämligen dåligt i den meningen att folkvalda representanter oavsett anledningen härtill åtnjuter ett generellt sett lägre förtroende bland allmänheten än riksdagen som helhet. För den viktiga länken i den svenska representativa demokratin valkretsens representanter har medborgarna ett ganska svagt förtroende. Förtroendet är större för institutionen riksdagen än för valkretsens ledamöter. I det avseendet avviker de svenska resultaten från tidigare undersökningar i USA. Att särskilt notera är att resultaten återspeglar situationen efter Sveriges första riksomfattande personval till riksdagen. Det svenska personvalssystemet har, enligt Sören Holmberg och Tommy Möller, ännu inte fått något riktigt stort genomslag. Endast en begränsad del av riksdagens ledamöter är t.ex. invalda på personliga mandat och andelen väljare som utnyttjade möjligheten att personrösta nådde inte riktigt upp till de högt ställda förväntningar som fanns på systemet (Holmberg & Möller 1999). Om utvecklingen så småningom kommer att gå i riktning mot hur det ser ut i USA med ett såväl mer personorienterat valsystem som ett större förtroende för de egna kongressledamöterna än för kongressen som helhet återstår därför att se. Om vi däremot väljer att vända blicken mot de resultat som återspeglar medborgarnas bedömningar av Europaparlamentet och dess svenska ledamöter är likhe- 246
7 terna med USA större. I båda dessa fall kommer institutionen sämre ut i medborgarnas förtroendebedömningar än valkretsens ledamöter. Precis som amerikanska medborgare i allmänhet anger ett högre förtroende för delstatens egna kongressledamöter jämfört med hela kongressen i Washington ger svenska medborgare ett högre betyg åt svenska ledamöter i Europaparlamentet jämfört med hela parlamentet. Noter 1 Detta kapitel utgör en del av avrapportering av forskningsprojektet Förtroendet för riksdagen. För deltagande i SOM-institutets utvärderingsresa till Mainz i mars 1999 har stipendium från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och från Paul och Marie Berghaus donationsfond erhållits. 2 Disraeli lät dock uttalandet läggas i romanfiguren Mr Rigby s mun. 3 I Sverige har t.ex. valkretsen haft en statsrättsligt stark ställning. Genom valkretsarna tryggas den lokala och regionala representationen i riksdagen (SOU 1963:17, s. 121 och s. 295; SOU 1970:17, s. 41). Nomineringen av kandidater till riksdagen ligger t.ex. på de regionala partiorganisationernas ansvar; från centralt håll finns inga formella möjligheter att påverka nomineringsprocessen (Brändström 1972; Sköld 1958; Back & Berglund 1978:103 ff.; SOU 1986:27). Att valkretsarna har en framskjuten plats i det politiska livet manifesteras inte minst av ledamöternas placering i riksdagens kammare. En annan indikator på detta är förekomsten av ledamöter som är fortsatt aktiva i lokala politiska församlingar i sin hemkommun eller i landstinget. Att enskilda riksdagsledamöter har uppdrag för det egna partiet på lokal eller regional nivå är också tämligen vanligt (SOU 1965:54, s. 45; Larsson 1986:73; Roth 1996:118 ff. Jfr. Christoffersson 1986). 4 Urvalet för undersökningarna har varierat något under tidsperioden 1986 till För att uppnå jämförbarhet för hela undersökningsperioden kommer endast svarspersoner med svenskt medborgarskap och personer mellan 15 och 75 år att ingå i de tidsjämförande analyserna i detta kapitel. I 1998 års undersökning saknades 15-åringarna helt (Lithner 1999). 5 Frågan om förtroendet för olika samhällsinstitutioner har ställts i de båda SOM-undersökningarna. Urvalet för undersökningen har därför bestått av 5600 personer i hela Sverige i åldrarna år. För en diskussion om frågeformuleringen, se Brothén 1998:51. 6 Mittenalternativet varken stort eller litet förtroende fanns inte med i 1987 års SOM-undersökning, varför viss försiktighet bör iakttas vad gäller resultaten i förhållande till andra års resultat och därmed resultaten för valåret En jämförelse av balansmåtten (andel stort förtroende minus andel litet för- 247
8 Martin Brothén troende) visar dock på den elektorala cykelns giltighet också för valåret Balansmåttet var +34 valåret 1988, jämfört med +28 året dessförinnan. En allmän elektoral cykel för förtroendet för politiker indikeras också av andra undersökningar. En studie kring allmänhetens förtroende för politiker i allmänhet mellan 1973 och 1994 visar t.ex. på ett uppåtgående förtroende i samband med valen, med undantag av valet 1979 (Österman 1995:16). 7 I valen till Europaparlamentet utgör Sverige som helhet valkrets. Den exakta frågeformuleringen har således för de båda jämförelseparen varit: riksdagen respektive riksdagsledamöter från Din valkrets och Europaparlamentet respektive svenska EU-parlamentariker. I samtliga fall har svarsalternativen varit: mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, varken stort eller litet förtroende, ganska litet förtroende och mycket litet förtroende. 8 Detta kommer i undersökningen att operationaliseras som län. Det innebär att valkretsarna Stockholms län och Stockholms kommun i denna undersökning slagits samman till Stockholms län. Valkretsarna Malmö kommun, Skåne läns västra, Skåne läns södra respektive Skåne läns norra och östra har slagits samman till Skåne län. Slutligen har Göteborgs kommun, Västra Götalands läns västra, Västra Götalands läns norra, Västra Götalands läns södra och Västra Götalands läns östra valkretsar slagits samman till Västra Götalands län. 9 Enligt tabellen är det endast medborgare i Kronobergs och Jämtlands län som ger valkretsens representanter ett högre förtroende än riksdagen som helhet. Hallänningar har lika stort förtroende för riksdagen som för valkretsens ledamöter. Referenser Andersson, H. G. (1970) Specialisering och samordning inom de politiska partiernas riksdagsgrupper, SOU 1970:16, Stockholm: Grundlagberedningen. Back, P-E. & Berglund, S. (1978) Det svenska partiväsendet, Stockholm: AWE/ Geber. Brothén, M. (1998) Fallande förtroende för riksdagen, i Holmberg, S. & Weibull, L., Opinionssamhället, SOM-undersökningen 1997, SOM-rapport nr., Göteborg: SOM-institutet. Brothén, M. (1999) Stigande förtroende för riksdagen under valår, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Ljusnande framtid, SOM-undersökningen 1998, SOM-rapport nr 22, Göteborg: SOM-institutet. Brändström, D. (1972) Nomineringsförfarandet vid riksdagsval, SOU 1972:17, Stockholm: Grundlagberedningen. Christoffersson, U. (1986) Riksdagsledamöternas arbetsveckor, i Folkets främsta företrädare, SOU 1986:27, Stockholm. 248
9 Disraeli, B. (1844) Coningsby or the New Generation, Leipzig. Holmberg, S. (1994) Partierna tycker vi bäst om i valtider, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Vägval, SOM-undersökningen 1993, SOM-rapport nr 11, Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) (1999) Ljusnande framtid. SOM-undersökningen 1998, SOM-rapport nr 22, Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, S. (1999a) Down and Down We Go. Political Trust in Sweden, i Norris, P. (ed.) Critical Citizens. Global Support for Democratic Government, New York: Oxford University Press. Holmberg, S. (1999b) Väljare personkryssar, i Holmberg, S. & Möller, T. (1999) Premiär för personval, SOU 1999:92, Stockholm: Rådet för utvärdering av 1998 års val (Justitiedepartementet). Holmberg, S. & Möller, T. (1999) Premiär för personval, SOU 1999:92, Stockholm: Rådet för utvärdering av 1998 års val (Justitiedepartementet). Jewell, M. E. (1985), Legislators and Constituents in the Representative Process, i Loewenberg, G. Patterson, S. C. & Jewell, M. E. (1985) Handbook of Legislative Research, Cambridge, Massachusetts och London: Harvard University Press. Larsson, T. (1986) Att vara riksdagsledamot, i Folkets främsta företrädare, SOU 1986:27, Stockholm: Folkstyrelsekommittén. Lipset, S. M. & Schneider, W. (1983) The Confidence Gap, New York: Wiley. Lithner, A. (1999) SOM-undersökningen 1998 genomförande och utfall, i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Ljusnande framtid, SOM-undersökningen 1998, SOM-rapport nr 22, Göteborg: SOM-institutet. Möller, T. (1998) Politikerförakt eller mogen misstro? Misstron mot politiker och politiska institutioner, Stockholm: Svenska kommunförbundet och Kommentus Förlag. Parker, G. R. & Parker S. L. (1993) Why Do We Trust Our Congressman?, i The Journal of Politics, Vol. 55, No. 2, s Roth, P-A. (1996) Riket, valkretsen och hemkommunen. Lokal och regional representation i den svenska riksdagens andra kammare 1969, Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen. SOU 1958:6 Kandidatnomineringen vid andrakammarval. SOU 1963:17 Författningsutredningen: Sveriges statsskick, del 2 Motiv. SOU 1965:54 Länsdemokratiutredningen. Författningsfrågan och det kommunala sambandet. SOU 1970:17 Grundlagberedningen: Ersättare för riksdagsledamöter. SOU 1986:27 Folkets främsta företrädare. Österman, T. (1995) Vitbok över riksdagsvalet En långtidsstudie, Stockholm: Tiden. 249
Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009
Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Riksdagen är inte bara en institution. Den består också av 349 individer. Utifrån
Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen RIKSDAGSLEDAMÖTERNA, VALKRETSEN OCH RIKSDAGEN 1 MARTIN BROTHÉN Riksdagen är inte bara en institution. Den består också av 349 individer. Utifrån statsvetenskapliga
Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Östra i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra
Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009
Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009 1 Sammanfattning 35 procent av de som är sambor har pratat igenom hur de vill att ekonomin ska bli om de skulle
En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade
Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter
Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska Ungefär en tredjedel av de som bor i de fyra nordligaste länen (34 procent) vill ha någon form av nya regioner (figur
De ekonomiska effekterna av kvinnors företag i Sverige
De ekonomiska effekterna av kvinnors i Sverige Statistik från SCB:S RAMS-databas (2006 och 2008) och Tillväxtverkets rapport Det bortglömda andet. 1 Sverige 2006 120 938 262 244 549 317 534 56 584 686
MSB 18-årsundersökning 120815
MSB 18-årsundersökning 120815 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Fördelning av svar i riket 4. Resultat 5. Jämförelser mellan län 6. Resultat per län Syfte och mål
Företagsamheten 2014 Örebro län
Företagsamheten 2014 Örebro län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Företagsamheten 2014 Västerbottens län
Företagsamheten 2014 Västerbottens län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västerbottens län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västerbottens län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Arbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-04-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa! Befolkningsutvecklingen i Stockholms län och riket år 1800 2010, index: 1800=100 1400 Stockholms andel av rikets befolkning: 1880: 7 % 2010: 22 % 1200
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Vilka är lokalpolitikerna i Blekinges län? hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Blekinges län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är
De viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Göteborg Maj 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 oktober 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 937 (10,3 %) 6 305 kvinnor (10,6 %) 6 632 män
Fyra år med kapitalflytt
Fyra år med kapitalflytt En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar resultatet av fyra år med kapitalflytt till upphandlade försäkringsbolag inom tjänstepensionen ITP. Rapporten avser
Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010
Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar
Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form
Mäklarinsikt 2016:1 Örebro län
Örebro län Mäklarinsikt 2016:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 30 november och 13 december 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 934 fastighetsmäklare.
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012
2012-04-16 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser är fortsatt högt i Stockholms län. Totalt anmäldes under mars månad
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013
Blekinge, april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Det går fortsatt trögt för svensk ekonomi.
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)
Mäklarinsikt 2014:4 Östergötlands län
Östergötlands län Mäklarinsikt 2014:4 Östergötlands län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Special. Allt fler säljer innan de köper. Mäklarna om vad som styr flytten. Unga vuxna dominerar marknaden för ettor
Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 1 2013 Allt fler säljer innan de köper Mäklarna om vad som styr flytten Unga vuxna dominerar marknaden för ettor Mäklarsamfundet
Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%) 5 940 kvinnor (7,4 %) 6 620 män (7,4 %) 3 710 unga 18-24 år
PM 2015-12-03 5.1.3 2015:348 1 (9)
PM 2015-12-03 1 (9) Gymnasial lärlingsutbildning leder till anställning Skolverkets Lärlingscentrum genomförde hösten 2015 en undersökning för att studera i vilken utsträckning elever som gått en gymnasial
Riv 65-årsgränsen och rädda liv
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer
Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer En uthållig innovationsmiljö: En region eller plats där företagen visar god konkurrenskraft och gör upprepade FoU-satsningar, vilket bidrar till
Årsredovisningen exkluderar de personer som omkom under katastrofen i Sydostasien i december 2004. 119 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 -
Drunkningsolyckor Årsredovisningen exkluderar de personer som omkom under katastrofen i Sydostasien i december 1 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har 1 personer omkommit
Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 Fler övergångar till arbete i juli 2016 jämfört med juli 2015 Under juli påbörjade 498
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Bilaga till Äldre i samhället. Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen
Bilaga till Äldre i samhället Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen 3 Bilaga till Äldre i samhället SOU 3:91 4 SOU 3:91 Bilaga till
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport
FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2015 SVERIGES SMÅHUS:
Influensarapport för vecka 9, 2014
rapport för 9, 2014 Denna rapport publicerades den 6 mars 2014 och redovisar influensaläget 9 (24/2 2/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
DN/Ipsos väljarbarometer augusti 2015 Stockholm, 25 augusti 2015. Kontakt: David Ahlin,
DN/Ipsos väljarbarometer augusti Stockholm, 25 augusti Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer augusti: SDs starka trend
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Studieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan 2008-2009
Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2008-2009 Folkhögskolorna utfärdar grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen.
APRIL 2012. Fakta om VD-löner. avseende september 2011
APRIL 2012 Fakta om VD-löner avseende september 2011 Stor spridning av VD-lönerna Svenskt Näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
DN/Ipsos väljarbarometer januari 2015 Stockholm, 28 januari 2015. Kontakt:
DN/Ipsos väljarbarometer januari 2015 Stockholm, 28 januari 2015 Kontakt: david.ahlin@ipsos.com Ipsos. Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer januari: Rödgröna övertaget ökar DN/Ipsos
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
11 september. Andreas Mångs, Analysavdelningen. 612 fler än för 24. samma period ökat med 18,4. Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 11 september 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, augusti 2013 12 624 (7,3 %) 5 948 kvinnor (7,4
Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Jämtlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Arbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016 Färre övergångar till arbete I mars 2016 påbörjade 1 062 personer av samtliga som var inskrivna
Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000
Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna Rapporter insända januari 2002 och januari 2003 gällande barn födda 1999 och år 2000 Sammanställning i juni 2003 Marianne Bergström och Victoria Romanus
Friskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.
Vilka är lokalpolitikerna i Stockholms län? hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Stockholms län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Stockholms län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Förutsättningar och utmaningar för tillväxt. Arbetsmarknaden Skåne efter krisen Företagande Ekonomisk tillväxt
Förutsättningar och utmaningar för tillväxt Arbetsmarknaden Skåne efter krisen Företagande Ekonomisk tillväxt jan-10 jan-11 Finanskrisen Varsel januari 1992 till mars 2011 för Skåne och riket. Säsongsjusterade
Samtliga svaranden 76 st 1. Hur länge har du varit medlem i Föreningen för Kommunal statistik och planering, ksp? Mindre än ett år 18.
Samtliga svaranden 76 st 1. Hur länge har du varit medlem i Föreningen för Kommunal statistik och planering, ksp? Mindre än ett år 18.4% (14) 1-5 år 17.1% (13) 6-10 år 9.2% (7) Mer än 10 år 38.2% (29)
chefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI
Faktafrågor 1. a) Den offentliga sektorn består egentligen av fyra delar. Vilka? s. 121 122 b) Ge exempel på några uppgifter som handhas av de olika delarna. 2. Vilka uppgifter har den offentliga sektorn?
Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen
DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
FINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
Kvartalsstatistik från Strama. kvartal 3, 2008
Kvartalsstatistik från Strama Antibiotika som förskrivs på recept: kvartal 3, 2008 Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde för 12 månader. Antibiotika
Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Gotlands Kommun
Dokumentnamn Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Gotlands Kommun. Framtagen av: Marie Klintberg Lena Jacobsson Godkänd av: Börje Martell Cecilia Krook Enhet: HMC Datum: 2008-06-18 Område: Nr:
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LINKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LINKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010 Bilder 2-10 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande
Drunkningsolyckor. 117 människor omkom 2000
Drunkningsolyckor 117 människor omkom Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har 117 svenska medborgare omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är fem färre än under då 121 personer omkom
På jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vilka egenskaper förknippar vi oss med professionellt och vilka egenskaper tror vi efterfrågas på arbetsplatsen? Manpower Work Life har i
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap
Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladdsystem (ESP) Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Matteo Rizzi Vectura Monash
Drunkningsolyckor. 134 människor drunknade
Drunkningsolyckor 4 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har 4 svenska medborgare omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är åtta fler än under 2001 då 12 personer omkom.
Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden
Sifo Research & Consulting Sid Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden Det är ungefär lika många som tror att det är säkert att förvara avfall i berggrunden som tror att det inte är säkert. Skillnaderna
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.
Kännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
13 Folkhögskolan. Innehåll
Utbildningsstatistisk årsbok 2007 Folkhögskolan 13 Folkhögskolan Innehåll Fakta om statistiken...178 13.1 i folkhögskole hösten 1998 2005 efter kurstyp... 181 13.2 i folkhögskole hösten 1998 2005 efter
Åsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmqvist [ SOM-rapport nr 10:02 ] Preliminära resultat från SOM-undersökningen 09 Tabell 1 Åsikter om
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 maj 2016 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget april 2016 Skåne län Statistiska centralbyråns senast publicerade statistik visar att det går fortsatt