Sanningen om sjukvården. Alliansen och välfärden

Transkript

1 Sanningen om sjukvården Alliansen och välfärden 1

2 Sanningen om sjukvården Alliansen och välfärden Moderaterna Magnus Leivik & Lotta Finstorp Riksdagen Stockholm Landstinget Sörmland Nyköping

3 Förord Myterna om Alliansens och moderaternas politik för hälso- och sjukvården är många. Bland annat att det sedan 2007 skulle ha skurits ned i resurserna till sjukvården. I själva verket har resurserna per capita (i fasta priser) ökat, det har även sjukvårdens andel av BNP. Vi är friskare och besöker oftare sjukvården. Väntetiderna har minskat och vården producerar allt fler vårdtillfällen. Fler än tidigare arbetar inom hälso- och sjukvården. Antalet vårdplatser har minskat under hela 2000-talet. Men under röda regeringar stängdes dubbelt så många vårdplatser som under blåa. Enbart under år 2002 stängdes nästan lika många vårdplatser runt om i Sverige som under hela perioden En annan myt är att moderaterna sänker skatten till varje pris. Sanningen är att de landsting som sedan 2007 styrs av Alliansen har lika hög skatt som de socialdemokratiskt styrda. Det är också så att det utbildas fler läkare, examineras fler läkare, legitimeras fler läkare och anställs fler läkare nu än när socialdemokraterna innehade regeringsmakten. Samtidigt har de Alliansstyrda landstingen ökat tillgängligheten mest. Magnus Leivik Lotta Finstorp 3

4 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Allmänhetens hälsa och ohälsa... 6 Väntetider... 9 Antagna och platser Studerande Examinationer Legitimationer Medarbetare Kapacitet Produktion Besök Ekonomi Landstingsskatten Befolkning Källor Referenser

5 5

6 Allmänhetens hälsa och ohälsa Ohälsotalet har minskat från 40,7 dagar år 2001 till 27,0 dagar år Under perioden minskade ohälsotalet med 17,8 procent, och under perioden med 32,4 procent. 1 Antalet sjukskrivna (pågående fall) har minskat från år 2001 till år Under den röda perioden minskade sjukskrivningarna med 34,1 procent, och under den blå med 30,0 procent. 6

7 Sjukfrånvaron, mätt som andel av den arbetade tiden, har minskat från 5,7 procent år 2001 till 3,5 procent år Under perioden minskade den med 12,3 procent, och mellan minskade sjukfrånvaron med 30,0 procent. Antalet förtidspensionerade med sjuk- och aktivitetsersättning har minskat från år 2005 till år Under perioden har antalet minskat med 34,4 procent. 7

8 År 2012 uppgick de totala utgifterna för socialförsäkringen till 213,1 miljarder kr, vilket är en minsking från 225,8 miljarder kr år 2008 (exklusive utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom), vilket motsvarar en minskning om 5,6 procent. 2 Utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning har minskat 137,7 miljarder kr år 2006 till119,1 miljarder kr år Ovan redovisas de tre enskilt största posterna: Sjukpenning, sjuk/aktivitetsersättning samt assistansersättning. Sjukpenningen har minskat med 36,1 procent, och sjuk/aktivitetsersättning med 28,7 procent. Assistansersättningen har emellertid ökat med 35,2 procent. 8

9 Väntetider Vårdköerna har kortats under perioden Genomsnittet bland svenska landsting för andelen patienter som fick operation inom tre månader var 83,7 procent år 2011, vilket hade ökat till 86,0 procent år För besök gäller att tillgängligheten ökat från 87 till 89 procent 9

10 De landsting som varit styrda av Alliansen sedan år 2007 har ökat tillgängligheten till besök mer än de som varit styrda av Socialdemokraterna. I januari 2011 var tillgängligheten i blå landsting 89,6 procent och i röda landsting 88,2 procent. I december 2013 var tillgängligheten 93,1 respektive 88,3 procent. De blå landstingen hade förbättrat sig med 3,5 procentenheter, och de röda med 0,1 De landsting som varit styrda av Alliansen sedan år 2007 har ökat tillgängligheten till operation mer än de som varit styrda av Socialdemokraterna. I januari 2011 var tillgängligheten i blå landsting 85,3 procent och i röda landsting 85,0 procent. I december 2013 var tillgängligheten 89,6 respektive 86,3 procent. De blå landstingen hade förbättrat sig med 4,3 procentenheter, och de röda med 1,3 10

11 11

12 Antagna och platser Antalet antagna på läkarprogram har ökat från 572 år 2008 (hösttermin) till 883, vilket motsvarar en ökning om 311 antagna eller 54,4 procent. 4 Under perioden ökade antalet platser på läkarprogrammen från 501 till 522, vilket motsvarar en ökning om 21 eller 4,2 procent. 5 12

13 Under perioden ökade antalet platser på sjuksköterskeprogram från till 3 124, vilket motsvarar en ökning om 337 eller 12,1 procent. Under perioden ökade antalet platser på sjuksköterskeprogram från till 2 399, vilket motsvarar en ökning om 287 eller 13,6 procent. 13

14 Studerande Antalet som studerar till läkare har ökat från år 2008 till år 2012, en ökning om helårsstudenter eller 18,6 procent. Antalet helårsstuderande på läkarprogram har ökat med eller 23,9 procent under perioden De lärosäten som ökar mest är Uppsala och Göteborg. 6 14

15 Antalet som studerar till sjuksköterskor har minskat från år 2008 till år 2012, en minskning om 495 helårsstudenter eller 3,6 procent. 15

16 Examinationer Antalet examinerade från läkarprogrammet har ökat från 957 år 2008 till 1 047, vilket motsvarar en ökning om 9,4 procent. 7 Antalet examinerade från sjuksköterskeprogrammet har ökat från år 2008 till 3 909, vilket motsvarar en ökning om 0,7 procent. Som mest examinerades år

17 17

18 Legitimationer Antalet utfärdade läkarlegitimationer har ökat från år 2000 till år 2012, vilket motsvarar en ökning om 83,1 procent. 8 Under perioden utfärdades läkarlegitimationer, medan det under perioden utfärdades Det genomsnittliga antalet utfärdade legitimationer under den röda perioden var per år, och under den blå perioden Varje år utfärdas 24,9 procent fler läkarlegitimationer under den blå perioden, jämfört med den röda. Inte under något år under perioden understeg antalet utfärdade legitimationer det bästa året under perioden

19 Under perioden utfärdades sammanlagt legitimationer för sjuksköterskor, i genomsnitt per år, och mellan utfärdades , i genomsnitt per år. Varje år utfärdas 6,8 procent fler legitimationer under den blå perioden, jämfört med den röda. Under perioden utfärdades sammanlagt legitimationer för psykologer, i genomsnitt 330 per år, och mellan utfärdades 2 770, i genomsnitt 462 per år. Varje år utfärdas 40 procent fler psykologlegitimationer under den blå perioden, jämfört med den röda. 19

20 Medarbetare Det totala antalet yrkesverksamma inom vårdyrken, mätt i helårstjänster, har ökat från år 2008 till år Den enda kategori som minskat är undersköterskor, som minskat från till Det totala antalet läkare verksamma i hälso- och sjukvården har ökat år 2008 till år 2012, vilket motsvarar en ökning med 8,0 procent eller helårstjänster. 20

21 Antalet invånare per läkare har minskat från 383 år 2008 till 367 år Det innebär en ökning av läkartätheten med 4,37 procent under dessa år. 10 Räknat som läkare per 1000 invånare, innebär det en ökning från 2,61 till 2,73. Antalet sjuksköterskor har ökat från år 2008 till år 2012, vilket motsvarar en ökning om 3,6 procent eller helårstjänster. 21

22 Antalet psykologer inom hälso- och sjukvården har ökat från år 2008 till år 2012, vilket motsvarar en ökning med 293 helårstjänster eller 9,3 procent. 22

23 23

24 Kapacitet Antalet vårdplatser har minskat hela perioden. År 2001 fanns vårdplatser inom den svenska hälso- och sjukvården. År 2012 var antalet Den största förändringen i procent har skett inom primärvården, där har två av tre vårdplatser försvunnit. I nominella tal har den största förändringen skett inom den somatiska vården, där har vårdplatser stängts

25 Under perioden minskade antalet vårdplatser med sammanlagt 2 899, och mellan uppgick minskningen till Under den röda perioden stängdes mer än dubbelt så många varje år, som under den blå. Den största minskningen skedde år 2002 när vårdplatser stängdes runt om i Sverige. Antalet vårdplatser per capita har minskat från 3,27 per 100 invånare år 2001 till 2,61 år Under den röda perioden minskade antalet med 0,39 eller 12,0 procent. Under den blå perioden minskade antalet med 0,27 eller 9,3 procent

26 Produktion Mellan 1998 och 2003 minskade vårdtillfällena med Under perioden ökade vårdtillfällena med eller 2,23 procent. 14 Under perioden ökade vårdtillfällena med eller 8,62 procent. Antalet vårdtillfällen per capita under perioden var oförändrat på 163,6 per 1000 invånare. Under perioden ökade det med 3,6 procent från 163,6 till 169,

27 Antalet vårdtillfällen per vårdplats har följaktligen ökat från 50 år 2001 till 65 åt Det borde innebära att varje vårdplats används mer effektivt. Samtidigt görs mer i öppenvården. Om man antar att varje plats används till fullo, medför det att den genomsnittliga behandlingstiden minskat från 7,3 dagar till 5,6 dagar. Antalet vårdtillfällen per läkare, totalt sett, är i princip oförändrat under perioden , ungefär 63 tillfällen per läkare. Till detta kommer patientbesök per läkare. 27

28 Besök Mellan år 2006 och 2012 har antalet läkarbesök ökat med 2,34 miljoner eller 9,1 procent. 16 Antalet sjuksköterskebesök har ökat med 1,87 miljoner eller 10,8 procent, och antalet övriga besök har ökat med 1,81 miljoner eller 10,7 procent. 17 Det totala antalet besök som görs i hälso- och sjukvården har ökat från 59,79 miljoner år 2006 till 65,81 miljoner, vilket motsvarar en ökning om 10,1 procent. 18 Antalet läkarbesök per capita har ökat från 2,82 till 2,94 mellan år 2006 och

29 Antalet besök per läkare har minskat från år 2008 till år Minskningen mellan 2011 och 2012 förklaras av att det jobbade fler läkare i sjukvården, emedan antalet läkarbesök i det närmaste var oförändrat. 29

30 30

31 Ekonomi Hälso- och sjukvårdens andel av BNP har ökat från 8,9 procent år 2008 till 9,5 procent år År 2006 uppgick siffran till 8,9 procent. 20 Den högsta andelen nåddes år 2009, med 9,9 procent. Hälso- och sjukvårdens totala utgifter, mätt i 2012 års prisnivå, har ökat från 291,3 miljarder kr år 2008 till 340,5 miljarder kr år Under perioden ökade utgifterna med 7,1 procent, och under perioden med 9,1 procent

32 De totala utgifterna per capita för hälso- och sjukvården (kommun och landsting) ökade med 4,73 procent under den röda perioden, och med 4,86 procent under den blå. 22 Landstingens kostnader, mätt i 2012 års prisnivå, har ökat från 244,0 miljarder kr år 2008 till 282,1 miljarder år Under perioden ökade kostnaderna med 7,23 procent, och under perioden med 7,85 procent. 23 I nominella tal ökade kostnaderna under den röda perioden med 17,6 miljarder kr, och under den blå perioden med 20,5 miljarder kr. 32

33 Landstingsskatten Stockholms län 10,32 10,32 11,62 12,27 12,27 12,27 12,27 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 Uppsala län 9,62 9,62 10,37 10,37 10,37 10,37 10,37 10,37 10,37 10,37 10,37 10,86 11,16 Södermanlands län 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 10,37 10,17 10,17 10,17 10,77 Östergötlands län 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 9,85 10,27 10,92 Jönköpings län 9,67 9,67 9,67 10,67 10,67 10,67 10,67 10,67 10,67 10,67 10, ,66 Kronobergs län 10,04 9,79 9,79 9,79 10,2 10,2 10,2 10,2 10,65 10,65 10,65 10,65 10,65 Kalmar län 10,17 10,47 10,47 10,47 10,47 10,47 10,47 10,21 10,21 10,21 10,21 10,87 10,87 Blekinge län 10,71 10,71 10,71 10,71 10,71 10,71 10,71 10,71 10,71 10,71 10,71 11,51 11,19 Skåne län 9,39 9,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Hallands län 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 9,72 10,42 10,42 Västra Götalands län 10,25 10,25 10,25 10,25 10,45 10,45 10,45 10,45 10,45 10,45 10,45 10,88 11,13 Värmlands län 10 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,75 10,75 10,75 11,2 11,2 Örebro län 10,43 10,68 10,68 10,68 10,68 10,68 10,68 10,68 10,68 10,68 10,68 11,02 11,02 Västmanlands län 10,28 10,28 10,28 10,28 10,28 10,28 10,8 10,65 10,5 10,5 10,5 10,38 10,88 Dalarnas län 10,09 10,09 10,09 10,89 10,89 10,89 10,89 10,89 10,89 10,89 10,89 10,89 11,16 Gävleborgs län 10,35 10,35 10,35 10,35 10,35 10,67 10,67 10,67 10,87 11,17 11,17 11,43 11,51 Västernorrlands län ,6 10,6 10,6 10,6 10,6 10,6 10,99 10,99 10,99 10,99 Jämtlands län 9,55 9,55 10,15 10,15 10,15 10,15 10,15 10,15 10,6 10,6 10,6 10,6 10,85 Västerbottens län 9,7 9,7 9,7 9,7 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,3 Norrbottens län 9,42 9,42 9,42 9,42 9,42 9,42 9,42 9,42 10,4 10,4 10,4 10,4 10,18 Tabellen ovan visar den nominella landstingsskatten i respektive län, och förändringarna mellan åren tar inte hänsyn till eventuella skatteväxlingar med kommunerna. Den tar inte heller hänsyn till tjänsteutbudet. De sju landsting som styrs av Alliansen sedan 2007 har höjt skatten med i genomsnitt 40 skatteöre, från 10:50 till 10: (Exkluderas Stockholms läns landsting som har en annan skattestruktur, är den genomsnittliga skattenivån i Alliansstyrda landsting 10:70. Då blir höjningen istället 50 öre.) 25 De nio landsting som styrs av Socialdemokraterna sedan 2007 har höjt skatten med i genomsnitt 47 skatteöre, från 10:44 till 10: Alliansstyrda och socialdemokratiskt styrda landsting har i praktiken lika högt skattetryck

34 34

35 Befolkning Under perioden 2001 till 2006 ökade antalet invånare från 8,91 miljoner till 9,11 miljoner, vilket motsvarar en ökning om 2,29 procent. Under perioden 2007 till 2012 ökade antalet från 9,18 miljoner till 9,55 miljoner kr, en ökning som motsvarar 4,86 procent. 28 Den årliga förändringen av invånarantalet var som lägst år 2001 med 0,30 procent, och som högst år 2013 med 0,93 procent. 35

36 36

37 Källor Försäkringskassan c1315d56fda7/socialforsakringen_i_siffror_2013.pdf?mod=ajperes Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Personalstatistik för kommuner och landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), uppgift via e-post Socialstyrelsen, Avdelningen för statistik och jämförelser, uppgift via e-post samt SCB, Enheten för befolkningsstatistik, samt Befolkningsstatistik i sammandrag , amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/helarsstatistik--- Riket/Befolkningsstatistik-i-sammandrag / SCB, Hälsoräkenskaper , SCB, Statistikdatabasen, Arbetsmarknad, Universitetskanslersämbetets statistikdatabas om högskolan, #h-grundochavanceradniva 37

38 Referenser 1 Källa: Försäkringskassan. 2 Källa: Försäkringskassan. 3 Källa: Väntetider i vården. 4 RUT: I följande avsnitt presenteras uppgifter om antal förstahandssökande till sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen och läkarexamen. Uppgifterna är hämtade från Universitetskanslersämbetet, Statistikdatabas om högskolan. Därefter redovisas uppgifter om antal yrkesprogramnybörjare på läkarexamen, sjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeexamen läsår 2001/ /13. Avslutningsvis redovisas uppgifter om antal examina för läkarexamen, sjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeexamen. Dessa uppgifter redovisas, till skillnad från yrkesprogramnybörjare, per kalenderår för perioden år Källa: Universitetkanslerämbetet 6 Källa: Universitetkanslerämbetet 7 RUT: I diagram 2 redovisas uppgifter om antal yrkesexamina för läkare, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Notera att uppgifterna redovisas per kalenderår, ej läsår, för åren Uppgifterna är hämtade från Universitetskanslersämbetet och avser examensbevis som utfärdats under aktuellt budgetår. 8 RUT: I bilaga 1 redovisas uppgifter över antal utfärdade legitimationer för år efter legitimation. Uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsen. 9 RUT: Denna rapport kan inte ge svar på antal årsarbetare inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. De uppgifter som redovisas avser antal årsarbetare i förvaltningsdriven verksamhet i landsting/regioner och kommuner Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Informationen ger inte en fullständig beskrivning av antal årsarbetare inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård, då offentligt finansierade privata utförare inte ingår i SKL:s statistik 9. Däremot ingår vissa landstingsägda och personalägda bolag i SKL:s uppgifter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlar in och redovisar årligen statistik över anställda i kommuner, landsting och regioner per november. För kommunal personal redovisas enligt SKL uppgifter om personal i kommuner och kommunalförbund. För landstingsanställd personal redovisas enligt SKL uppgifter om personalen i landsting och regioner. I denna rapport redovisas uppgifter baserad på denna statistik. Offentligt finansierade privata utförare, med undantag för vissa landstingsägda och personalägda bolag, ingår inte i dessa uppgifter. Informationen ger därför inte en fullständig beskrivning av antal årsarbetare inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Från och med 2008 års redovisning av personalstatistiken använder SKL ett nytt yrkesklassificeringssystem. I bilaga 2 och 3 till denna rapport redovisas uppgifter för år avseende antal anställningar och faktiska årsarbetare inom kommun och landsting efter personalgrupp. Tabellerna innehåller även uppgifter om sysselsatta och helt lediga i landsting respektive i kommun. 38

39 10 Egna beräkningar 11 RUT: I följande avsnitt redogörs för information avseende disponibla vårdplatser, för år samt uppgifter om antal läkarbesök i 1000-tal för år Uppgifterna är hämtade från SKL. SKL sammanställer årligen bokslutsstatistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi, uppdelat på olika delområden. De tidsserier som redovisas avseende läkarbesök samt disponibla vårdplatser i denna rapport har sammanställts utifrån SKL:s årliga redovisningar för respektive år. Avslutningsvis redovisas i detta avsnitt uppgifter om antal vårdtillfällen inom slutenvården för år Uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsen. 12 RUT: Uppgifterna är hämtade från SKL:s statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling. För vidare information om statistiken hänvisas till SKL:s webbplats, se länk: 13 Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar 14 RUT: I tabell 4 redovisas antal slutenvårdstillfällen för år Uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsens patientregister 14. Som framgår av tabellen uppgick antalet slutenvårdstillfällen år 2012 till Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar 16 I bilaga till denna promemoria (se bilaga 10) redovisas uppgifter avseende läkarbesök och besök hos andra personalkategorier 16 för hälso- och sjukvård totalt för åren Vidare redovisar bilagan uppgifter om besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare per kategori 16 i specialiserad vård för åren samt uppgifter om besök (1000-tal) hos annan personalkategori än läkare 16 i primärvård för åren Uppgifterna är hämtade från Sveriges kommuner och Landsting (SKL). 17 RUT: I tabell 3 redovisas antal läkarbesök i 1000-tal efter huvudgrupp för år Uppgifterna är hämtade SKL:s statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling. 18 RUT: Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), utredningstjänstens bearbetning 19 Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar 20 Källa: SCB Hälsoräkenskaper, SKL LPI, egna beräkningar. 21 RUT: De ekonomiska uppgifter som redovisas avser landstingen omfattande alla förvaltningsenheter. I åtta landsting finns koncernbildningar, där även andra enheter t ex hel- och delägda bolag ingår. 21 De verksamheter som ligger utanför förvaltningssfären finns inte med i den totala sammanställning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisar. Gotland utgör både kommun och landsting/region. SKL redovisar Gotland utanför den totala sammanställningen; ekonomiuppgifter redovisas ej uppdelat på de olika verksamheterna. I rapporten redovisas uppgifter för åren Jämförelser med tidigare år är enligt SKL problematiska med hänsyn bl a till ändringar i redovisnings- och rapporteringsrutiner. 22 RUT: I bilaga 8 redovisas Hälso- och sjukvårdens totala utgifter, enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) Hälsoräkenskaper. Uppgifter finns tillgängliga för perioden ; uppgifter om 2012 publiceras i mars De totala utgifterna redovisas i löpande och fasta priser. Fastprisberäkning har 39

40 gjorts till 2012 års prisnivå med LPI. I tabellen redovisas även hälso- och sjukvårdens andel (i procent) av Bruttonationalprodukten (BNP). 23 RUT: I bilaga 5 redovisas landstingens sammanlagda kostnader för tidsperioden Verksamhetens kostnader, avskrivningar, finansiella kostnader, extraordinära kostnader och verksamhetens nettokostnad redovisas i löpande priser. Verksamhetens nettokostnad har även räknats om till fasta priser i 2012 års prisnivå. Utredningstjänsten har inte kunna finna något index som justerar både för inflation och befolkningsförändring; endast för pris- och löneökningar (se avsnitt Landstingsprisindex). Beroende på vad som analyseras används istället olika nyckeltal för ekonomi och demografiska förändringar. Befolkningsutvecklingen under aktuell tidsperiod har redovisats ovan. 24 Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Skåne län, Hallands län. 25 RUT: I bilaga 6 redovisas skattesatsen till landsting efter region för tidsperioden För Gotland redovisas inte någon uppgift, då endast en samlad skattesats för både kommunala och landstings/regionala uppgifter/verksamhet finns tillgänglig. Uppgifter avseende genomsnittlig landstingsskatt i kronor per skattebetalare finns vad utredningstjänsten erfar inte att ta del av. 26 Kalmar län, Blekinge län, Västra Götalands län, Örebro län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västerbottens län, Norrbottens län 27 RUT: Gotland är både region och kommun i samma organisation, endast en total skattesats för kommun/landsting finns. 28 RUT: I diagram 3 visas befolkningsutvecklingen för år Under perioden har folkmängden ökat från cirka personer år 2000 till närmare personer år Bildcopyrightinformation Sid 1: Can Stock Photo Inc. /gajdamak Sid 3: Microsoft Sid 4: Microsoft Sid 5: Can Stock Photo Inc. /Kurhan Sid 11: Can Stock Photo Inc. Sid 17: Can Stock Photo Inc. /yanc Sid 23: Can Stock Photo Inc. /rsnapshotphotos Sid 30: Can Stock Photo Inc. /scanrail Sid 34: Microsoft Sid 36: Microsoft 40

41 Egna anteckningar 41

42 42

43 43

44 Sanningen om sjukvården. Myterna om den svenska sjukvården är många. Syftet med denna rapport är att tillföra fakta och nyansera bilden av vårdens utveckling under 2000-talet. Vår vision är en enkel, snabb och säker vård. 44