Den svåra konsten att styra

Transkript

1 Den svåra konsten att styra Anders Ekholm Analyschef

2 Vad har mätning och styrning gemensamt? Den svåra konsten att mäta

3 What s get measured gets done! Styrning Uppföljning Utvärdering Tillsyn Statistik juridik, tex årsredovisning Forskning Utveckling, kunskapsstyrning

4 Ökade krav på styrning Snabbare omvärldsförändringar Globalisering Ökad individualisering Demografi

5 Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Arbetsför ålder: 16-64

6 Krav för ett styrt system 1. Det måste finnas möjligheter att påverka systemets tillstånd Handlingskriteriet. 2. Det måste finnas möjligheter att avgöra systemets aktuella tillstånd Observerbarhetskriteriet 3. Det måste finnas ett mål Målkriteriet 4. Det måste finnas en modell av systemet Modellkriteriet

7 Feedbackloop Information Aktuella läget Reaktion Kolla mot mål, jämför med modell Implementation ev Handling

8 Frekvens Mätfrekvens Halvår 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Verkligt fenomen Observerad utveckling Halvår 0,5 Veckor

9 Frekvens Mätfrekvens Kvartal 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Verkligt fenomen Observerad utveckling kvartal Veckor

10 Frekvens Mätfrekvens m ånad 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor Verkligt fenomen Observerad utveckling Månad

11 Frekvens Mätfrekvens Varannan vecka 3,5 3 2,5 2 1,5 Verkligt fenomen Observerad utveckling 1 0,5 Veckor

12 Frekvens Om indikatorn ska användas för styrning eller om man vill följa utvecklingen noggrant av andra skäl, tex snabbt se trendbrott: Mätfrekvensen=dubbla förvåningsfrekvensen Dimensionering efter värsta scenariot

13 Alternativ Feedbackloop Expressen folkstorm Panikåtgärd Slarvig implementering Expressen folkstorm Panikåtgärd Slarvig implementering

14 Aktualitet Hur gammal får beskrivningen av det aktuella läget vara? Hur länge får en oönskad utveckling pågå oupptäckt? Hur många observationer för att se trendbrott? Hur lång tid tar en komplett feedbackloop? Information-reaktionimplementation

15 Olika aktörer olika info Staten eu statistik och produktionsdata Kommuner och landsting indikatorer och produktion Anläggningsnivå utveckling produktionsdata frekvent Öppna jämförelser fria val Forskare konsistenta data traditionell statistik Taxonomi Individnivå personal medborgare - företag

16 Olika ändamål olika info Tillsyn Uppföljning Utvärdering Effektivisering

17 Tillsyn Den lägsta accepterade nivån Uppfylls gällande lagar och regler? För att hålla sanitära olägenheter borta Odynamisk process Behöver inte vara del i en styrd process Bör triggas av data och statistiska modeller

18 Uppföljning Vad får vi? Kontinuerlig ström av data Bör finnas mål Bör vara mätbara mål Måste designas innan Måste vara del i en styrd process

19 Utvärdering Tycker vi om det vi fick? Analys och resultatbedömning / betygsättning Måste inte ha fördefinierade mål, men det skadar inte Kvalitativt Subjektivt Komplext resonerande Behöver inte vara del i en styrd process

20 Effektivitet - Inre effektivitet Gör vi saker rätt Minska slack i organisationen Fokus på detaljerad realtidsdata Kostnader / resursåtgång Minimera styckpriset givet beslutad kvalitet

21 Effektivitet - Yttre effektivitet Gör vi rätt saker? Nödvändigt med slack i organisationen Simulering kontrafaktiska analyser Alla tänkbara data med hög aktualitet Förbättrad kvalitet/resultat givet styckpriser

22 Tandvårdsindikatorerna

23 Försäkringskassan SCB Vårdgivare (ca inrapportörer) rapporterar in besök via journalsystem el. Försäkringskassans webportal. SAP Regelmotor ("Ruleburst"). Kontrollerar uppgifterna i det inrapporterade besöket. Socioekonomiska variabler på individnivå i SCB:s register (13 variabler) Nej Inrapporterade uppgifter konsistenta med regelverket? Sambearbetad individdata Statistiktabeller Ja SAP Data Warehouse hos Försäkringskassan Beräknade indikatorer (tabeller och diagram) Statistikrapporter för web och intranät hos försäkringskassan SAS Analysdatabas för tandvård (ca 70 variabler)

24 Prisavvikelse (mot referenspriser) senaste månaden

25 Besöksfrekvens innevarande år med uppdelning på huvudsaklig försörjning Främst socialbidrag 37% Främst sjuk- och aktivitetsstöd 47% Främst arbetsmarknadstöd 49% Främst sjukpenning 50% Främst ej transfereringar 61% 0% 25% 50% 75% 100%

26 Tandvårdsindikatorerna -Besöksfrekvenser Besöksfrekvensen senaste tremånadersperioden för personer med olika utbildningsnivå. Indikator är uppbyggd på faktiskt utförda åtgärder och visar andelen som varit hos tandläkare/tandhygienist minst en gång den senaste tremånadersperioden.

27 Tandvårdsindikatorerna -finansieringsandel Finansieringsandel under den senaste månaden för kvinnor och män med olika utbildningsnivå.

28 Tandvårdsindikatorerna -finansieringsandel Finansieringsandel under den senaste månaden för kvinnor och män uppdelat på svensk/utländskbakgrund.

29 Helårsekvivalenter

30 Utanförskapet -Summerat antal helårsekvivalenter Summerat antal helårsekvivalenter månadsvis jan 2006 dec 2010

31 Utanförskapet -Helårsekvivalenternas könsfördelning Fördelningen mellan män och kvinnor av totala summan helårsekvivalenter för de olika ersättningssystemen under december 2009 vilket är den sista mätmånad som det finns könsuppdelade uppgifter om ekonomiskt bistånd.

32 Tack!