Särskilt Betydelsefulla Områden

Transkript

1 Särskilt Betydelsefulla Områden - En innehållsanalys om den utökade revisionsberättelsens utvecklingsriktning för svenska börsnoterade bolag Av: Louise Stenbeck och Aidai Satarova Handledare: Peter Jönsson Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C med inriktning redovisning Vårterminen 2021

2 Abstract The previous audit report has been considered too standardized which has led to debates about its value and relevance as it was considered to have no direct connection to the company. With the financial crisis and audit scandals as a catalyst in the early 2000s, the process to create a new audit report was initiated. This resulted in that IAASB implemented a number of new standards that would affect the form of the auditor's report but also the content in One of these new standards was ISA 701, which infer that all listed companies must communicate Key Audit Matters. The purpose of this part of the audit report is to provide stakeholders with more qualitative information about the audit and entity specific information. Discussions have taken place as to whether KAM works in practice to provide relevant information that is unique to the company and thus increase the audit report's value and relevance. Some believe that KAM will generate more entity specific information, while others express that there may be reason to assume that the new section will be a new standardized part of the new audit report. The purpose of this study is to examine the direction of development for communication of KAM in a Swedish context. Furthermore this study aims to examine whether there is a direction of development with elements of tendencies towards a standardization of KAM. To examine the purpose of the study, audit reports from 90 Swedish companies operating in the regulated market were examined and analyzed using a content analysis for the period The study seeks support in agent theory, institutional theory but also previous research on structure and KAM in analysis of the direction of development for KAM. The study can provide support for a direction of development that has tendencies towards standardization in the form of a uniform structure regarding its length and how many KAMs that are communicated. Nevertheless, the study can also support a direction of development with a lack of standardization regards to the communicated KAM company-specific character that has been relatively unchanged during the period. Taking into account the observations made by the study, the study cannot draw unequivocal conclusions that there is a direction of development with tendencies towards standardization of the communication of KAM for Swedish companies. Keywords: Key Audit Matters, ISA 701, Audit report, Standardization, Isomorphism

3 Sammanfattning Den tidigare revisionsberättelsen har ansetts vara alltför standardiserad vilket har lett till debatter kring dess värde samt relevans då den saknar direkt anknytning till företaget. Med finanskrisen och revisionsskandaler som katalysator i början av 2000-talet initierades arbetet för att skapa en ny revisionsberättelse. Detta resulterade i att IAASB implementerade ett antal nya standarder som skulle komma att påverka revisionsberättelsens utformning men även innehåll år En av dessa nya standarder var ISA 701 som innebär att bolag som verkar på en reglerad marknad ska kommunicera Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO). Syftet med denna del i revisionsberättelsen är att tillgodose intressenter med mer kvalitativ information om revisionen och företagsspecifik väsentlig information. Diskussioner har förts hur SBO verkar i praktiken för att tillgodose relevant information som är unik för företaget och på så sätt öka revisionsberättelsen värderelevans. Somliga anser att SBO kommer att generera mer företagsspecifik information medan andra uttrycker att det kan föreligga skäl att anta att nya avsnittet blir en ny standardiserad del i den nya revisionsberättelsen. Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingsriktningen för kommunikationen av SBO i en svensk kontext. Vidare syftar denna uppsats studera om det föreligger tendenser till att det sker en standardisering av kommunikationen av SBO. För att undersöka studiens syfte granskades och analyserades revisionsberättelser från 90 stycken svenska bolag som verkar på den reglerade marknaden med hjälp av en innehållsanalys för perioden Studien söker stöd i agentteorin, den institutionella teorin men även tidigare forskning om struktur och SBO vid analys om SBO utvecklingsriktning. Studien kan ge stöd för en utvecklingsriktning som har tendenser till standardisering i form av en enhetlig struktur gällande dess längd och hur många SBO som kommuniceras. Likafullt kan studien stödja en utvecklingsriktning med en avsaknad av standardisering med avseende till de kommunicerade SBO företagsspecifika karaktär som har varit relativt oförändrad under undersökningsperioden. Med beaktning till de observationer som studien frambringat kan denna studie inte dra entydiga slutsatser om det föreligger en utvecklingsriktning med tendenser till standardisering av SBO för svenska bolag. Nyckelord: Särskilt Betydelsefulla Områden, ISA 701, Revisionsberättelse, Standardisering, Isomorfism

4 Förord Först vänds ett tack till handledare Peter Jönsson för vägledning under arbetets gång. Även familj och vänner förtjänar ett tack för deras engagemang och acceptans under denna period och process. Slutligen vill vi tacka studiens opponenter för deras värdefulla synpunkter och engagemang. Stockholm, Louise Stenbeck Aidai Satarova

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE FORSKNINGSFRÅGA AVGRÄNSNINGAR REFERENSRAM REVISION REVISIONSBERÄTTELSEN Revisionsberättelsens innehåll Revr 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden DEN STANDARDISERADE REVISIONSBERÄTTELSEN Revision och struktur Standardisering SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN Orsaker och Effekter av SBO METOD FORSKNINGSDESIGN FORSKNINGSMETOD POPULATION SAMT URVAL INFORMATIONSINSAMLING DATAINSAMLING Kodning av data Operationalisering Bortfall Databearbetning METODREFLEKTION Validitet Reliabilitet samt replikerbarhet Metodkritik EMPIRI KOMMUNIKATIONEN AV SBO Presentation av företag, sektorer samt revisionsbyråer SBO kopplat till revisionsbyrå samt sektor Typ av SBO i rubriksform SBO UTVECKLINGSRIKTNING Företagsspecifik kommunicerad SBO samt sektorer Nyckelord Återkommande SBO och revisionsbyrå Stickprov goodwill samt intäktsredovisning Utvecklingsriktning antal SBO samt längd SBO ANALYS ANALYS AV KOMMUNIKATIONEN AV SBO SBO i praktiken Kommunikation av SBO ANALYS AV SBO OCH DESS UTVECKLINGSRIKTNING SBO utvecklingsriktning Utvecklingsriktning och standardisering SLUTSATSER OCH VIDARE FORSKNING SLUTSATS STUDIENS BIDRAG FRAMTIDA FORSKNING... 48

6 REFERENSLISTA... I BILAGOR... X BILAGA 1: REVISIONSBERÄTTELSEN ENLIGT REVR X BILAGA 2: DEFINIERING AV FÖRETAGSSPECIFIK SAMT ICKE-FÖRETAGSSPECIFIK... XIV BILAGA 3: KODNINGSSCHEMA... XV BILAGA 4: STUDIENS BORTFALL SAMT STUDIENS UNDERSÖKNINGSENHETER.... XVI BILAGA 5: REVISIONSBYRÅER OCH SEKTORER... XVIII BILAGA 6: ANTAL SBO OCH REVISIONSBYRÅ SAMT ANTAL SBO OCH SEKTORER... XIX BILAGA 7: ANTAL SBO OCH REVISIONSBYRÅER SAMT TOTAL; MAX; MIN; MEDEL; PROCENTUELL ANDEL AV MEDEL... XXI BILAGA 8: REVISIONSBYRÅER OCH RUBRIK I SBO AVSNITT (TYP AV SBO).... XXII BILAGA 9: NYCKELORD OCH REVISIONSBYRÅER... XXIII BILAGA 10: SEKTORER OCH ÅTERKOMMANDE SBO... XXIV Figurförteckning FIGUR 1 ILLUSTRATION AGENTTEORIN OCH REVISORN... 7 FIGUR 2 REVISIONSPROCESSENS FYRA DELAR SAMT REVISIONENS NYCKELBEGREPP... 9 FIGUR 3 FASTSTÄLLANDE AV SBO UTIFRÅN RIKTLINJER FRÅN IAASB FIGUR 4 CIRKELDIAGRAM FÖR PROCENTUELL ANDEL AV SEKTORERNA FIGUR 5 STAPELDIAGRAM FÖR PROCENTUELL ANDEL AV SBO I AVSNITT FÖR FIGUR 6 TOTALT KOMMUNICERADE SBO SOM INGÅTT I KATEGORIN ÖVRIGT FÖR UNDERSÖKNINGSPERIODEN 2016 TILL FIGUR 7 NYCKELORD SAMT ÅRTAL FIGUR 8 STICKPROV GOODWILL FIGUR 9 STICKPROV INTÄKTSREDOVISNING FIGUR 10 UTVECKLING MEDELVÄRDE ANTALET ORD FIGUR 11 UTVECKLING MEDELVÄRDE ANTAL SBO Tabellförteckning TABELL 1 KINNEYS (1986) KLASSIFICERING AV REVISIONSBYRÅER, DÅ THE BIG TABELL 2 KODNINGSMANUAL TABELL 3 REVISIONSBYRÅER SAMT ANTAL UTFÖRDA REVISIONER TABELL 4 ANTAL ORD I SBO AVSNITT OCH REVISIONSBYRÅ SAMT TOTALT TABELL 5 MEDELVÄRDE, MAXIMUM, MINIMUM FÖR TOTALT ANTAL SBO I RUBRIK PER ÅR EXKL. EJ KOMMUNICERADE SBO FÖR SAMTLIGA BOLAG TABELL 6 FÖRETAGSSPECIFIKA SAMT ICKE-FÖRETAGSSPECIFIKA KOMMUNICERADE SBO OCH SEKTORER TABELL 7 FÖRETAGSSPECIFIK/ICKE-FÖRETAGSSPECIFIK SAMT REVISIONSBYRÅER TABELL 8 ÅTERKOMMANDE SBO SAMT ANTAL ÅR FÖREKOMMANDE SBO, MEDELANTAL ÅR I FÖLJD SAMT SAMMA SBO OCH BYTE AV REVISIONSBYRÅ... 36

7 Förkortningar Big 4 Företag av allmänt intresse IAASB ISA KAM PCAOB RevR SBO De fyra största revisionsbyråerna som utgörs av Deloitte, EY, KPMG samt PWC Bolag som verkar på en reglerad marknad samt vissa finansbolag International Accounting and Assurance Standard Board International Accounting Standard Key Audit Matter (sv. SBO) Public Company Accounting Oversight Board. Federal statlig myndighet i USA vars syfte är att kontrollera och reglera revisionsbranschen i USA Rekommendationer utfärdade av FAR Särskilt betydelsefulla områden (eng. KAM) Bolag som verkar på en reglerad marknad och börsnoterade bolag används synonymt i uppsatsen.

8 1. Inledning I följande avsnitt presenteras ämnets bakgrund till den förstärkta revisionsberättelsen med inriktning på den nya standarden om Särskilt Betydelsefulla Områden. Därefter framställs studiens problemdiskussion, problemformulering samt syfte. Avslutningsvis presenteras studiens avgränsningar. 1.1 Bakgrund I början av 2000-talet uppenbarades skandaler kopplat till revision vilket fick efterdyningar som kom att påverka revisionen och dess arbete. Revisionens betydelse och roll har fluktuerat över tid (Asare & Wright, 2012, s.197; Carrington, 2014, s. 243; Gold & Heilmann, 2019, s. 5) men även värdet av revision och revisorernas arbete har blivit ifrågasatt under de senaste åren (Zeff, 2003, s. 196) på grund av skandaler såsom Enronskandalen eller italienska Parmalat (Carnegie & Napier, 2010, s ; Healy & Palepu, 2003, s. 12; Hooper & Zu, 2012, s. 754). Efterdyningarna av skandalerna föranledde att trovärdigheten för de finansiella rapporterna skadades. Revision som inte uppfyllt kraven om transparens, oberoende och riktigheter fick konsekvenser att revision som profession men även revisionen i dess helhet blev starkt ifrågasatt (Hemraj, 2002; Holm & Zalman, 2012; Danescu & Spatacean, 2018, s. 113). Revisionen och revisorns oberoende är starkt korrelerad med revisionens legitimitet samt förtroendet för de finansiella rapporterna som utställs. Revision är att kritiskt granska och bedöma företagets påståenden för att möjliggöra revisorns uttalande i revisionsberättelsen (Carrington, 2014, s. 40, 58). Kritik och ifrågasättande blev ett faktum för revisorerna. Francis (2004, s. 346) konstaterar i sin artikel att det har blivit moderiktigt att kritisera revisorerna och revisionen efter skandalerna vid början av 2000-talet, speciellt när det gäller de stora revisionsbyråerna; the Big 4 (PwC, KPMG, EY, Deloitte). Kritiken är ofta riktat mot revisionskvalitén (IAASB, 2015b; Pinto & Moras, 2019) då kvalitén på revisionen har ansetts varit undermålig, vilket även gäller flertal skandaler såsom exempelvis Skandiaskandalen eller Carnegie här i Sverige 1. Likväl har revisionen mött motstånd då revisionsberättelsen ansetts förmedla lite information (Moroney, Phang & Xiao, 2021, s. 63; IAASB, 2011). Okafor och Otalor (2013) skildrar att revisionsprofessionen menar att kritiken är förenlig med det förväntningsgap som råder vilket innebär att det inte finns ett samförstående om vad revisionen innebär och vad revisorn gör. Kritiken riktades även mot revisionsberättelsen som ansågs vara ett alltför standardiserat dokument (Carrington, 2014, s. 59; Bédard, Gonthier-Besacier & Schatt, 2014, s. 5) vars innehåll upprättats utifrån en alltför generaliserande samt generisk form (Cordos & Fülöp, 2015, s. 149). Då en revisor ses som länken mellan företag och dess intressenter (FAR u.å.) blir 1 Carnegie fick 2007 en varning av Finansinspektionen med motiveringen att det förelåg allvarliga fel i fråga om hur verksamheten styrdes och kontrollerades. Finansinspektionen menade att bolaget hade vilseledande informations i sina årsrapporter gällande trading-delen i verksamheten och anmälde därmed de ansvariga revisorerna till Revisorsnämnden varvid huvudansvarig revisor tilldelades varning två år senare. (FI, 200) 1

9 revisionsberättelsen en av de primära kommunikationsvägarna mellan företagets intressenter och ett företags finansiella ställning (Gold & Heilmann, 2019, s. 5). Denna kommunikationsväg har ansetts alltför intetsägande men även gått miste om den värdeskapande möjlighet den kan generera (Church, Davis & McCracken, 2008, s. 70; Gold & Heilman, 2019, s. 5). Den upplevda avsaknaden av den standardiserade revisionsberättelsens värdeskapande möjligheter gestaltade det informationsgap som råder (Gold & Heilmann; IAASB, 2015b). Dock menar förespråkare för den standardiserade revisionsberättelsen att den skapar fördelar för förståelsen för den givna informationen i revisionsberättelsen (Fakhfakh, 2016, s. 1 2; se även ISA 700, p. 4). Ytterligare motiv för att påvisa fördelarna med en standardiserad revisionsberättelse benämns i ISA 700 (Forming an opinion and reporting on financial statements) punkt 4 med avsikten av att trovärdigheten på den globala marknaden förstärks genom en mer enhetlig rapportering. Med motivet av decennier som innefattats av kontroverser (Carrington, 2014, s. 247), ett alltmer komplext företagsklimat samt intressenters önskan av en mer informativ revisionsberättelse där innehållet var kvintessensen snarare än form påbörjades arbetet för att återfå förtroendet för revisionen (Coates, 2007, s. 97; Bartov & Cohen, 2009, s. 507). Förändringen började i USA i samband med Sarbanes Oxley Act (SOX) år För att uppnå detta ville Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) att revisionen skulle vara mer informativ och rapporten skulle vara kommunikativ för att möta behovet från intressenterna (Coates, 2007, s ). Detta uppbringades även av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB), som är ett oberoende internationellt organ som upprättar standarder inom revision, som initierade sitt arbete för att utveckla revisionsberättelsen med incitamenten att reparera värdet på revisionen samt revisorernas yttrande (IAASB, 2011, s. 4). Utredningen som startade 2009 med projektnamn Audit reporting (IAASB, u.å.) tog avstamp i att revisionens rapportering inte var i korrelation med informationsbehovet som användarna till de finansiella rapporterna önskande (IAASB, 2011, s. 4). Även Europeiska unionen (EU) mötte efterdyningarna av finanskrisen och skandalerna genom att presentera nya direktiv och förordningar genom att introducera Revisionspaketet (EU nr 537/2014 & 2014/56/EU) för att bland annat förbättra revisionskvalitén (SOU 2015:49, s. 142). Utgångspunkten blev därmed att reducera avståndet mellan revisionens rapportering och intressenternas informationsbehov vilket karaktäriseras som informationsgapet (e.g. Mock, Bédard, Coram, Davis, Espahbodi & Warne, 2013, s. 324). Arbetet fokuserade även på att öka värdet samt relevansen i revisionens utsaga. Schilder, professor och ordförande i IAASB (2012), belyste behovet av en mer informativ revisionsberättelse som förhåller sig till intressenternas krav och behov samt vikten av att revisionen bibehåller sin relevans då revisorernas yttranden och revidering har ett fortsatt viktigt värde. Projektet ses därmed som startpunkten i omarbetning av International Standards on Auditing (ISA). De nya direktiven trädde i kraft december 2016 genom sex reviderade standarder men även en helt ny, ISA 701. Den nya standarden behandlar Key Audit Matters (eng. KAM), på svenska Särskilt Betydelsefulla områden (sv. SBO) vilket är ett krav att revisorerna måste redogöra för om det finns sådana områden för det specifika företaget (IAASB, 2015a, 3). Revisorn ska därmed redogöra för de mest problematiska områden som förekommit under revisionen men även mest betydelsefulla (Marteng, 2017). IAASB (2015b, s. 46) stadgar att den utvidgade revisionsberättelsen i samband med den nya standarden är att skapa en bättre transparens men även implicit att revisorns engagemang med företagsledningen förbättras och 2

10 fokuserar på de frågor som bör tas upp i revisionen vilket i sin tur skapar en påverkan på den professionella skepticismen (IAASB, 2015a, s. 2). Standardsättarna introducerade en ny revisionsberättelse med anledningarna att höja värdet på revisionen genom att skapa mer företagsspecifika revisionsberättelser (IAASB, 2013) genom att förändra dess struktur samt innehåll (Simnett & Huggins, 2014, s. 722). Den nya revisionsberättelsen kan sägas innefatta en inneboende konflikt. Revisorerna skall kommunicera de områden som innefattas av risker för väsentliga fel enligt revisorns professionella skepticism men även tillgodose intressenternas behov och intressen om mer information om företaget som efterlystes av intressenter (IAASB, 2015; Bédard et al., 2014; Church et al., 2008). Revisorerna måste ändå säkerställa att företaget inte lider skada av den information som släpps till allmänheten (Lennartsson, 2016; IFAC 2006). Revisorn måste därmed göra en riskavvägning som står i enlighet med rådande regelverk att områden som besitter risk för väsentliga fel eller andra områden som implicerar en risk kommuniceras i revisionsberättelsen men samtidigt värna om företagets intresse trots revisorns oberoende (Öhman, Häckner, Jansson & Tschudi, 2006, s. 91; Kitwong & Sarapaivanich, 2020, s. 1096). Ferreira och Morrais (2020, s. 263) menar att kommunikationen av SBO i revisionsberättelsen påverkas av de efterföljande konsekvenser som revisorn uppfattar i den ekonomiska avvägningen mellan sannolikheten att bli föremål för möjliga tvister och förlust (Carrington, 2016), dels den förväntade kostnaden av att potentiellt förlora en kund. Revisorn har följaktligen en uppgift att balansera revisorns roll som oberoende (Prop. 2000/01:146; ISA 200) samt viljan att tillfredsställa kundföretaget utifrån ett opportunistiskt perspektiv (Cohen, Holder-Webb, Sharp & Pant, 2007). I och med den nya revisionsberättelsen krävdes att revisionsarbetet modifierade tidigare arbetsgångar, praxis och formuleringar. Det behövdes därmed skapas ett nytt tillvägagångssätt för att utarbeta revisionsberättelsen för noterade bolag. 2 Det nya SBO avsnittet ska utformas så att det tydligt kommuniceras om vilka SBO som görs gällande i revisionsberättelsen (IAASB, 2015b). IAASB (2015b) framförde inte några exakta förslag på vad SBO potentiellt skulle kunna vara med tanke på att SBO skall vara företagsspecifika och därmed inte kan preciseras av standardsättare. I och med den balansgång revisorn möter vid den nya revisionsberättelsen och rapporteringen av SBO kan en osäkerhet antas skapas (jfr Deegan & Unerman, 2011, s. 365; DiMaggio & Powell, 1988, s. 151). Enligt DiMaggio och Powell (1983) ökar chansen att arbeta efter standardisering och efterlikna andra lönsamma företag ju mer osäkerhet en organisation möter. Vidare benämner Lawrence (1999, s. 162) att utifrån ett institutionellt teoretiskt perspektiv så strävar organisationer efter att finna en struktur och rutin men även scheman. Det föreligger därmed en risk att den nya revisionsberättelsen kan leda till att nya standardiserade rutiner skapas vilket i sin tur leder att den modifierade revisionsberättelsen kan komma att återgå till sin standardiserade form. Malmström (Lennartsson, 2016) framför denna risk att revisionsprofessionen kan komma att vilja utveckla standardiseringar för olika situationer på grund av det tidsanspråk rapporteringen av SBO kräver, 2 ISA behandlar även mindre bolag där revisionsberättelsen måste kommunicera annan information. Därmed ställs likartade krav även på revisionsberättelsen för bolag som inte anses vara av allmänt intresse. Då denna studie endast behandlar kommunicerandet av SBO så kommer en redogörelse inte att kopplas till den allmänna diskussionen om den reviderade revisionsberättelsen utan enbart SBO för bolag av allmänt intresse. 3

11 något som även Institute of Chartered Accountants in England and Wales (ICAEW, 2017) framfört då de menar att det finns en risk att revisionsberättelsen blir liknande för varje år som går. Tidigare studier har undersökt om de nya standarderna har minskat förväntningsgapet (e.g. Okafor & Otalor; Lee, Ali & Bien, 2009) samt påverkat revisionsberättelsens informativa karaktär (e.g. Church et al., 2008; Mock et al., 2016). Diskussionen kring redogörelsen av SBO är omstridd utifrån dess relevans, tillämpning och betydelse. Somliga förespråkar att SBO är fördelaktigt för revisionskvalitén samt för att minska förväntningsgapet (Reid et al, 2019; IAASB, 2015, PCAOB, 2019) medans andra ställer sig tvivelaktiga huruvida riskupplysningarna samt den reviderade revisionsberättelsen har haft det genomslag som avsiktades (e.g. Chen, Jones, Michas, Pawlewicz & Pevzner, 2013, s. 12; Bédard et al, 2014; Gutierrez, Minutti-Meza & Vulcheva, 2018; Velte & Issa, 2019, s. 338). 1.2 Problemdiskussion Struktur (structure) kontra omdöme (judgdment) är omdiskuterat i forskningen (Power, 2003; Smith et al, 2001; MacLullich, 2003; Öhman 2007; Rosman, 2011). Det professionella omdömet är ett viktigt element i revisionen då den är förenad med den professionella skepticismen (Hurtt, 2010, Nelson, 2009). Debatten kring struktur och omdöme menar Power (2003, s. 381) fortskrider för att debatten gestaltar fortsatta funderingar om vad som karaktäriserar det optimala tillvägagångssättet vid förfarandet av revision. Struktur kontra omdöme i debatten skildrar två olika synsätt på hur revisionsprocessen ska se ut (Power, 2003). IAASB har länge verkat för att harmonisera de finansiella rapporterna för att verka för en mer enhetlig redovisning och revision över nationsgränser samt branscher och företag (Gangolly, Hussein, Seowb & Tama, s. 328). Detta har motiverats av globaliseringen av kapitalmarknaderna och tillväxten av kapitalflöden mellan nationsgränser samt ambitionen att bidra till en ökad förståelse av företagens finansiella rapporter samt dess tillhörande revisionsrapport (ibid). Genom att harmonisera och skapa en mer enhetlig redovisning och revision skapar detta en bidragande effekt att enklare jämföra företag mellan branscher, nationsgränser och företag (IFRS u.å.). För att harmonisera redovisning och revision har otaliga standarder upprättats. Genom att standarder, lagar och regler blivit fler (Öhman, 2007, s. 98) samt kontroverserna som föranletts av skandalerna men även trenden mot harmonisering har revisorernas tillvägagångssätt blivit allt mer strukturerade. Detta strukturella tillvägagångssätt har mötts av kritik då revisorns professionella omdöme reduceras vilket är negativt då detta är essentiellt för en bra revision (Nelson, 2010). Dock kan det strukturerade tillvägagångssättet med dess strukturerade formalia råda bot på agentproblemet som uppstår mellan företagsledningen och företagsägarna men strukturer kan även antas vara behjälpligt för att upprätthålla den kvalité som antas utifrån regelverk och normer (Carrington, 2016). Att följa ett strukturerat tillvägagångssätt kan därmed motiveras av viljan att utföra en konsekvent revision för att skapa en bättre effektivitet och konsekvens (McDaniel, 1990, s. 269). Standarder har ofta tydliga beskrivningar av tillvägagångssätt och exemplifieringar. Detta kan skildras med den tillhörande bilagan till den nya standarden ISA 700 Bilda sig en uppfattning och 4

12 uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad) som exemplifierar hur den nya revisionsberättelsen skall upprättas. Även den nya standarden ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor (omarbetad) innehåller bilaga som skildrar hur ett modifierat uttalande kan upprättas. Den nya standarden ISA 701 om rapporteringen av SBO skiljer sig från dessa och andra standarder. Denna standard inbegriper inga exemplifieringar om hur SBO skall beskrivas eller vilka områden som bör kommuniceras. Anledningen till avsaknad av exempel av kommunicerandet av SBO rättfärdigar ändamålet med SBO, att de just ska vara företagsspecifika (IAASB, 2013). Avsaknaden av tydliggörande och specificerande av kommunikationen av SBO från standardssättarna symboliserar en medveten avvikelse från att frambringa exakt klarhet om vad som ska eller bör kommuniceras. Implementeringen av SBO skiljer sig därav från tidigare standarder och kan därmed antas resultera i en osäkerhet i hur dessa skall rapporteras. Under förutsättningar med hög osäkerhet tenderar organisationer att ta efter andra organisationer som verkar inom samma miljö (Deegan & Unerman, 2011, s. 365; DiMaggio & Powell, 1988, s. 151). ISA 701 fastställer att bolag som verkar på en reglerad marknad ska kommunicera SBO om det återfinns incitament till kommunikation av dessa. Då revisionsbyråerna inom Big 4, (Deloitte, EY, KMPG och PWC) reviderar flest bolag som verkar på den reglerade marknaden (Revisorinspektionen, u.å) och är världsledande aktörer blir det oundviklig att förmoda att revisionsbyråerna kan komma att påverka utvecklingen och praxis för hur SBO kommuniceras. Checklistor är ofta förekommande för att uppnå struktur samt för att följa riktlinjer (MacLullich, 2003). Dessa riktlinjer kan förenas med de krav, regler och standarder som finns i den miljö revisorer verkar inom. Utöver de legala och formella krav som återfinns så krävs det även att revisorer möter allmänhetens krav men även kundföretagets. För att möta dessa krav så upprättas strukturella tillvägagångssätt och riktlinjer för att skapa trygghet och komfort men även för att skapa legitimitet för deras handlingar (Öhman, 2007; Power, 2003). Fischer (1996) menar att revisorer tenderar att förlita sig på tidigare formella strukturer i relativt stor utsträckning. Detta innebär att utrymmet för det professionella omdömet kan minimeras. Vidare menar Eklöv (2001, s. 122) att revision är förenad med institutionella krav på formell struktur. I samband med dessa institutionella krav menar Eklöv (2001, s. 57) att det föreligger orsaker till en ökad standardisering. Vidare menar Öhman et al (2006, s. 94) att det föreligger anledningar att anta att det råder en viss homogenitet inom den svenska revisionsbranschen samt att revisorer är beroende av en gemensam struktur. Denna homogenitet tillsammans med att revisionen sätter preferenser samt organisatoriska rutiner (Power, 2003, s. 379) skapar incitament att det föreligger anledningar att det kan komma att påverka utvecklingsriktningen för den nya revisionsberättelsen till att återgå till ett nytt standardiserat inslag i den nya revisionsberättelsen. DiMaggio och Powell (1988, s. 156) betonar att grupper med liknande träning tenderar att bli föremål för den normativa processen för isomorfism. Svenska revisorer har liknande utbildningar och har hypotetiskt under deras professionella verksamhetstid ställts inför liknande situationer vilket Eklöv (via Öhman et al, 2006, s. 94) bekräftar. Den normativa processen tillsammans med att revisionsbyråerna verkar inom samma miljö (Deegan & Unerman, 2011, s. 362) och verkar för att inte avvika från det 5

13 normala så föreligger det ett potentiellt utfall att kommunikationen av SBO efterliknas av det som anses normalt. Processen av den normativa isomorfismen tillsammans med skapandet av legitimitet av att följa standarder och ett metodologiskt tillvägagångssätt motiverar revisionsprofessionens komfort. Detta tillsammans med att intressenter och andra aktörer ställer högre krav (Simnet & Huggins, 2014, s. 725) samt den ökade konkurrensen mellan revisionsbyråer (Fischer, 1996, s. 222; Curtis & Turely, 2007 s. 443) så finns det potentiella faktorer som kan förklara standardisering av revisionen och dess komponenter. Denna studie kommer därmed undersöka hur en ny standard med en inneboende, medvetet skapad, osäkerhet påverkar rapporteringen av SBO då det föreligger potentiella krafter att skapa ett nytt standardiserat dokument. 1.3 Syfte Denna studie ämnar undersöka hur revisorerna har tillämpat den nya revisionsstandarden ISA 701 samt RevR 701 som innebär att kommunicera och återge SBO för det specifika bolaget i en svensk kontext. Studien syftar att undersöka utvecklingsriktningen för kommunikationen av SBO för att studera om det föreligger tendenser till att om det sker en standardisering av kommunikationen av SBO. 1.4 Forskningsfråga Vilka observerbara tendenser finns det för SBO att utvecklas till att bli ett standardiserat inslag i den nya revisionsberättelsen? 1.5 Avgränsningar Avgränsningar har tillämpats med anledning av möjliggörande att studiens resultat skall förmedla faktorer som kan genereras utifrån studiens metod och tillvägagångssätt. Studien har avgränsats till att endast behandla bolag som är reglerade på den svenska marknaden av anledningar till användandet och begränsningarna av SBO. Den reglerade svenska marknaden avgränsas till att exkludera bolag som är noterade på First North (Nasdaq). Detta eftersom de inte tillämpar regelverken som krävs för reglerade bolag i samma utsträckning som de bolag som verkar på Small-, Mid- samt Large-Cap. Innehållsanalysen presenterar och ämnar endast att utgöra observerbara iakttagelser och därmed undersöks inte dess latenta betydelser. Detta leder till att analys samt slutsatser endast kommer att utgöras av objektiva empiriska observationer. Slutligen inbegriper denna studie endast en överblick om utvecklingsriktningen av SBO avsnittet i revisionsberättelsen och kan därmed inte göras gällande för en generalisering. 6

14 2. Referensram Kapitlet initieras med att beskriva revision i koppling till agentteorin. Vidare presenteras revisionsberättelsen och dess innehåll samt struktur. Fortsättningsvis ges en redogörelse för den standardiserade revisionsberättelsen samt standardisering inom studiens bemärkelse kopplat till den institutionella teorin. Avslutningsvis presenteras Särskilt Betydelsefulla Områden samt dess orsaker och effekter. 2.1 Revision Agentteorin beskriver relationen mellan två parter inom ett förtag. Denna relation kan definieras som ett kontrakt mellan en part (principalen) och en motpart (agenten) som har i uppgift att skapa positiva ekonomiska flöden till företaget och för att påverka vinstgenereringen (Colbert & Jahera, 1988; Jensen & Meckling, 1976; Eisenhardt, 1989). Jensen och Meckling (1976) konstaterar att det huvudsakligen föreligger ett agent-principal förhållande mellan företagsledare samt ägarna. 3 Företagets ägare har ofta ingen direkt insyn i företaget. En mindre insyn i företaget ökar i och med den ändrade ägarstrukturen samt att antalet ägare har ökat. Detta framförallt för företag som verkar på en reglerad marknad samt i och med internationaliseringen. Till följd av företagsägarnas avsaknad av direkt insyn i företaget så skapas en informationsasymmetri mellan företagets ägare och dess ledning (Velte & Issa, 2019, s. 325; Eisenhardt, 1989). Detta indikerar att företagsledningen kan agera opportunistiskt och maximera sin egen nytta istället för att verka för företagsägarnas intressen (Colbert & Jahera, 1988, s. 8; Eisenhardt, 1989, s. 60; Watts & Zimmerman, 1979, s. 276). Denna agentproblematik skapar ett behov att säkerställa att denna intressekonflikt inte uppstår samt att verifiera vad företagsledningen (agenten) de facto gör (Eisenhardt, 1989). Detta motiverar att skapa ett kontrakt med en tredje oberoende part, med andra ord en revisor (Carrington, s. 19, 21; se figur 1). Revisorn kontrakteras därmed med motiveringen att råda bot på agentproblemet genom att intyga att företagsledningen har agerat utifrån ägarnas, styrelsens samt investerares intressen (Colbert & Jahera, 1988, s. 12; Lin & Hwang, 2010, s. 59). Figur 1 Illustration agentteorin och revisorn Agentteorin skildrar behovet av revision. Carrington (2016, s. 14; Balans 2009) redogör för tre teoretiska perspektiv vid redogörelsen för förståelsen av vad revision är. Dessa är försäkran, 3 Detta är motstridigt mot andra såsom exempelvis Wallace samt Eisenhardt som menar att det föreligger ett agentprincipal förhållande även mellan olika dimensioner av investerare (ägare/stakeholders), anställda, leverantörer med mera. 7

15 förbättring samt försäkring. Ett av målen med revision är att skapa trovärdiga finansiella rapporter som kan verka som underlag för företagets intressenter men även för företagsägarna för att skapa en försäkran om att företagsledningen verkar för ägarnas intressen. I och med att revisorn genomför en revision så skapar detta en försäkran om de finansiella påståendena som har framhållits företagsledarna är rättvist presenterade samt fria från väsentliga fel (Colbert & Jahera, 1988, s. 9; Carrington, 2016, s. 19). Vidare reduceras även informationsasymmetrin mellan företagsägarna och företagsledningen genom att revisionen genomförs. Enligt Baiman, Evans & Noel (1987, s. 217) kan en revisor anlitas för att motverka denna informationsasymmetri genom att förse företagsledningen och intressenterna med information via revisionsberättelsen och reducera osäkerheten i organisationens finansiella rapportering (Carrington, 2016, s. 14; Colbert & Jahera, 1988, s. 10). Den externa revisionen är viktig eftersom den rapporterar finansiell information till ett flertal intressenter såsom leverantörer, investerare och banker med mera (Colbert & Jahera, 1988, s. 10) och att dessa intressenter måste vara försäkrade om att de finansiella rapporterna som presenteras är fullständigt och rättvist presenterade. Från ett normativt perspektiv samt såsom den utövas nationellt i Sverige så tar revisionen en roll om försäkran och förbättring (Carrington, 2016, s. 34). Revisionen enligt ISA 200 p. 3 är att öka förtroendet för de finansiella rapporterna genom att öka trovärdigheten för företagets intressenter. Detta genomförs genom att revisorn bestyrker företagsledningens påståenden i de finansiella rapporterna (Carrington, 2016, s. 34). Revision blir därmed en vedertagen kvalitetsstämpel för tredje part (FAR u.å.) men som även skapar en komfort hos intressenterna (Carrington, 2016, s. 26) att företagets finansiella påståenden är granskade och reviderade. Den genomförda revisionen blir även ett uttryck för att skapa legitimitet och att göra de finansiella rapporterna acceptabla (Carrington, 2016, s. 29; Lin & Hwang, 2010, s. 60). Till följd av att revisionen skall ses som en kvalitetsstämpel, verka som underlag för intressenter samt företagsledare och skapa legitima finansiella rapporter är det av fundamental vikt för revisionen att revisorn kommunicerar finansiella rapporter som möter den komfortabla nivån utifrån ett revisorperspektiv (Carrington, 2016, s. 27). Detta eftersom revisionen måste möta de normer och standarder som råder inom området. Likväl att generera en revision som möter de regelverk som råder för att skapa en försäkring och komfort för intressenter (Carrington, 2016, s. 24). Agentteorin förklara varför revisionen förekommer och existerar. Teorin förklarar incitamenten av att företag anställer externa revisorer då teorin grundar sig i den kontraktuella relationen som uppstår när principalen överlämnat ansvar till agenten att handla å dess vägnar, vilket i sin tur kan komma att påverka verksamheten (Eisenhardt, 1989, s. 58; Jensen & Meckling, 1976, s. 308). Teorin kan även sägas förklara utgångspunkten av vad revisionen skall innehålla och de intressekonflikter som revisionen ämnar motverka (Watts & Zimmerman, 1979, s. 300). De teoretiska begreppen som försäkran samt förbättring bistår till redogörelsen av vad revision innebär. Termerna komfort och legitimitet knyter an till såväl revisorperspektivet samt vad revisionen skall verka för (se figur 2). Genom att agentproblemet existerar så är det oundvikligt att ta med denna teori i koppling till studiens syfte och ämne. Detta då så länge det finns ett 8

16 agentproblem så kommer revisionen alltid att behövas finnas där för att motverka agentproblematiken samt informationsasymmetrin. Revisionsprocessen kan beskrivas utifrån fyra steg (se figur 2). Företagsledningens påståenden, bestyrkande åtgärder, dokumentation samt rapportering (Carrington, 2016, s. 41). Denna process menar Carrington (2016, s. 40) beskriver hur en revision aktualiserar försäkran samt komfort. För att revisorn ska kunna bestyrka samt bli komfortabel med företagsledningens påståenden inhämtas bestyrkandeåtgärder vilka måste dokumenteras för att sedan ligga till grund för revisorn rapportering. Företagsledningens påståenden Bestyrkandeåtgärder Dokumentation Rapportering FÖRSÄKRAN FÖRBÄTTRING BESTYRKANDE LEGITIMITET KOMFORT Figur 2 Revisionsprocessens fyra delar samt revisionens nyckelbegrepp 2.2 Revisionsberättelsen Revisionsberättelsen är den skriftliga framställningen som revisorn måste lämna efter genomförd revision samt granskning av bolaget. Revisionsberättelsen beskriver revisorns arbete såväl som revisorns iakttagelser (FAR, 2021). Revisorns övergripande mål är att bilda ett uttalande om de finansiella rapporterna som är baserade på de revisionsbevis som inhämtas vid bestyrkandeåtgärderna av företagsledningens påståenden samt att uttrycka den åsikt som utformats av revisionen genom en skriftlig rapport (ISA 700, p. 11). Granskningsarbetet möjliggör revisorns uttalanden i revisionsberättelse och är därmed den slutgiltiga kvintessensen av revisionen (Carrington, 2016, s. 58; Figur 2). Genom att revisorn uppnår en rimlig säkerhet att de finansiella rapporterna är fria från väsentliga fel och på så sätt kan uttala sig om de finansiella rapporterna (ISA 200, p. 11) så bestyrker revisorn företagets finansiella rapporter. Revisorn behöver även styrka att de finansiella rapporterna är upprättade enligt tillämpligt ramverk och gällande lagstiftning. Genom att revisionen genomförs enligt ISA och andra relevanta standarder och regelverk så möjliggörs uttalandena i revisionsberättelsen (ISA 200, p. 3). Revisionsberättelsen och dess undertecknande blir därmed en kvalitetsstämpel huruvida företagets finansiella position i de finansiella rapporterna ger en sann och rättvis bild som överensstämmer med företaget genom dess bestyrkande (Carrington, 2016, s. 34, 196; ISA 200, p. 3). 9

17 De bestyrkandeåtgärder som gjorts blir därmed som referens vid uttalande i revisionsberättelsen. Carrington (2014, s. 58) framhåller därmed att revisionsberättelsen är i hög grad ett betydande dokument. Revisionsberättelsen är en viktigt kommunikationsväg med ett företags intressenter. Dessa kan bestå av bland annat långivare eller investerare, nästintill alla som har ett intresse för ett företags revision Revisionsberättelsens innehåll FAR, branschorganisationen för Sveriges revisorer, tar fram svenska versioner av ISA vilka främst är översatta i sin helhet. Då ISA är internationella standarder som inte i dess fullo är i enlighet med svensk författning så sker en viss anpassning till svensk kontext. Anpassning har främst skett på grund av olika svenska associationsformer samt krav på förvaltningsrevision (Carrington, 2016, s. 37). Den svenska revisionsberättelsen innehåller två delar vilket dels är en rapport om årsredovisningen (och koncernredovisningen), dels rapport om andra krav enligt författning och lagar (ISA 700; RevR 700). Bilaga 1 redovisar strukturen samt innehållet som ska vara med i en revisionsberättelse. FAR:s rekommendationer för den nya revisionsberättelsen finns i RevR 700 Revisionsberättelsens utformning (se bilaga 1) baseras på ISA 700 och redogör för formen samt innehållet i en revisionsberättelse som skall lämnas för samtliga svenska juridiska personer. Denna rekommendation redogör för formen samt innehållet i en svensk revisionsberättelse för juridiska personer vid en ren revisionsberättelse till följd av revision av de finansiella rapporterna (RevR 700, p. 6 7). En ren revisionsberättelse att revisionsberättelsen inte utgör ett modifierat uttalande, lämnar upplysningar eller anmärkningar alternativt rapporterat någon väsentlig felaktighet enligt ISA 720. Rekommendationen ska även läsas tillsammans med ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter, ISA 710 Jämförande information jämförelsetal och jämförande finansiella rapporter, ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information, RevR 209 Förvaltningsrevision, revisionslagen (1999:1079) (RevR 700, p. 2). RevR 700 innehåller ett flertal förändringar från den tidigare RevR 709 som behandlade utformningen på revisionsberättelsen. Revisionsberättelsens delar har ökat och revisionsberättelsen har därmed blivit längre (PwC, 2017; RevR 700). En förändring som har skett är att uttalanden från revisorn kommer numera först under rubriken Revisorns uttalanden. Uttalandet ska i enlighet med ISA 700 p. 24 redogöra för det granskade bolagets firma och ange vilken period de finansiella rapporterna har granskats (RevR 700, p. 30). Vidare ska en beskrivning av avsnittet Grund för uttalanden finnas tillgänglig där det redogörs för att revisorn har agerat i enlighet med ISA och god redovisningssed (RevR 700, p. 33), samt ett uttalande om revisorn anser att de revisionsbevis som inhämtats är tillräckliga och ändamålsenliga för att kunna ligga till grund för uttalandet (RevR 700, p. 34). Revisorn ska sedan upprätta avsnittet Särskilt betydelsefulla områden för börsnoterade företag (ISA 700, p. 30) och om nödvändigt även lägga fram Annan information utöver de finansiella rapporterna och revisionsberättelsen i enlighet med ISA 720. Revisionsberättelsen skall även innehålla detaljerad information om VD:s, styrelsens och revisorns ansvar. VD:s och styrelsens ansvar omfattar upprättande av års- och koncernredovisning, dessutom ska dessa även ge ett 10

18 uttalande om företagets fortsatta drift. Revisorn ska även ge ett uttalande om dess oberoende samt att etiska aspekter har tagit hänsyn till vid granskning av företag. Särskilda upplysningar för företag av allmänt intresse återfinns i RevR 701 Kompletterande vägledning för revisionsberättelsens utformning och andra rapporteringskrav för företag av allmänt intresse. Den sistnämnda rekommendationen är relevant för denna studie och kommer därmed benämnas nämnare nedan Revr 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden Denna rekommendation är av mest väsentlig skillnad av rekommendationerna för den nya revisionsberättelsen. Rekommendationen skall läsas tillsammans med ISA 701 kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor. RevR 701 (p. 1) fastställer att revisorer som reviderar företag av allmänt intresse ska kommunicera områden SBO i dess revisionsberättelse. Revisionsberättelsen ska utöver det som författas i RevR 700 innehålla (RevR 701, p. 13): En beskrivning av de särskilt betydelsefulla områdena i revisionen Bekräftelse att revisionsberättelsen är förenlig med den rapport revisorn tillställer det granskade företags revisionsutskott Försäkran om att revisorn inte tillhandahållit förbjudna icke-revisionstjänster enligt revisorsförordningen (Art. 5.1) Vissa upplysningar om hur revisorn har utsetts samt längden på det hittills utförda revisionsuppdraget Vissa kompletterande upplysningar rörande styrelsens, VD:s samt revisorns ansvar Revr 701 (p. 24) definierar i likhet med ISA 701 (p. 8) SBO som de områden som revisorns anser utifrån dennes professionella bedömning var de mest betydelsefulla i revisionen för den aktuella perioden av de finansiella rapporterna. Revisorn ska därmed utifrån professionella bedömning fastställa antalet SBO samt vilka. Antalet SBO som kommuniceras i revisionsberättelsen kan påverkas av faktorer såsom företagets komplexitet och storlek, verksamhetens karaktär samt omständighet för revisionsuppdraget (RevR 701, p. 30). I rekommendationen (p. 30) skildras att långa listor med SBO kan potentiellt motverka uppfattning om områdena de facto ska innebära SBO för den genomförda revisionen. Kommunicerandet av SBO ska ske i ett separat avsnitt i revisors rapport där vardera SBO ska beskrivas med lämplig underrubrik (RevR 701, p. 11). 2.3 Den standardiserade revisionsberättelsen Den tidigare revisionsberättelsen innebar en standardformulering (Carrington, 2016, s. 59; Bédard et al., 2014) som kunde anses vara ren eller oren, engelskans pass/fail (Church et al., 2008, s. 69; Gold & Heilmann, 2008, s. 6; FAR, 2021). Standardformuleringen innehöll förhållandevis lite information om vad revisorn gjort samt de anmärkningar som gjorts under granskningsarbetet som 11

19 var utöver det som innefattades av standardformuleringen (Carrington, 2016, s. 35; Gutierrez et al, 2018, s. 1544). Tillvägagångssättet för den standardiserade revisionsberättelsen kan uttryckas varit baserad med utgångspunkten att revisorn skall endast intyga företagsledningens påståenden för att förbättra trovärdigheten i revisionsberättelsen snarare än att tillägga ny information samt andra insikter (Simnet & Huggins, 2014, s. 720). Den standardiserade revisionsberättelsen har varit utsatt för omfattande debatter samt kritik för dess natur, karaktär samt kommunikativa värde (Bédard, Coram, Espahbodi & Mock, 2016, s. 255). Kritiker gentemot denna standardisering menar att revisionsberättelsen utifrån en standardiserad formatering tenderar att bli rena revisionsberättelser utan direkt anknytning till det specifika kundföretaget vilket i sin tur leder till en reducering av dokumentets roll som informationsbärare (Church et al, 2008, s. 70; Gold & Heilman, 2019, s. 5). Detta leder till att den standardiserade revisionsberättelsen får ett litet informativt värde vilket spär på informationsgapet (Bédard et al, 2016; Church et al, 2008, s. 70; Asare & Wright, 2012). Det finns dock argument för den standardiserade revisionsberättelsen. Genom att tillämpa en standardformulering så var den föreskrivna kommunikationsmetoden en signalering snarare än en informationsbärare (Carrington, 2016, s. 35; Church et al, 2008, s. 70; Gold & Heilman, 2019, s. 5). Denna signalering menar vissa forskare underlättar förståelsen för mottagare av revisionsberättelsen (Carrington, 2016, s. 59). Detta då de ger en stark indikation om de finansiella rapporterna är kvalificerade eller inte genom att rapportera en ren eller oren revisionsberättelse (Carrington, 2016, s. 59). Den standardiserade revisionsberättelsen med ett generiskt språk menar Bailey, Bylinski & Shields (1983, s. 396) reducerar risken att läsare av revisionsberättelsen tolkar informationen felaktigt. Hatherly, Brown & Innes (1998, s. 30) menar att genom att informera om mer information än vad den standardiserade revisionsberättelsen föreskriver så finns det en möjlighet att selektivt avslöja särskilda problem och dess lösningar vilket skapar en snedfördelad tolkningsföreträde om vissa områden då läsarna av de finansiella rapporterna kommer att lägga större vikt på de områden som kommuniceras (Sirois, Bédard & Bera, 2018, s. 142; Christensen, Glover & Wolfe, 2014). Revisionsprofessionen har tidigare argumenterat för fördelarna med den standardiserade revisionsberättelsen som möjliggör jämförelse mellan enheter uppväger potentiella fördelar som åstadkommes med företagsspecifik information (Simnet & Huggins, 2014, s. 720). Emellertid fann Hatherly et al. (1998, s. 30) att en revisionsberättelse som är av mer specifik karaktär snarare än den generiska formen frambringar mer trovärdighet för revisionen samt att läsaren finner att revisionen får ett ökat värde då den skapar en förbättring. Dock hävdar Sirois et al. (2018) att den nya standarden (ISA 701) inte kommer att påverka revisionsberättelsens företagsspecifika karaktär då denna del endast utgör ett fragment av företaget finansiella rapport och revisionsberättelsen. Även Malmström (Lennartsson, 2016) samt Hjalmarsson (Lennartsson, 2015) som både är inom professionen samt i FAR:s policygrupp menar att det finns en risk att den nya standarden leder till att bli intetsägande eller standardiserad. Detta på grund av att det föreligger en inneboende konflikt i den nya revisionsberättelsen då en riskavvägning måste göras gällande att rapportera om information som företaget själv inte har gjort (Lennartsson, 2015). Det kan därmed skapa underliggande osäkerhet om information som ska kommuniceras enligt ISA

20 samt RevR 701 då en sådan risk även kan skada företaget (IFAC 2006; Lennartsson, 2015; Öhman et al, 2006, 91) Revision och struktur Det har länge funnits en diskussion gällande huruvida revisionen och granskningsprocessen ska resonera utifrån struktur och bedömning (Smith, Fledler, Brown & Krestel, 2001, s. 40; Power, 2003; MacLullich, 2003, s. 793). Power (2003, s. 381) menar att denna debatt fortlöper eftersom den fortfarande reflekterar utövarens oro för den optimala utformningen av förfarandet. Vidare hävdar Power (2003, s. 381) att spänningen mellan struktur och bedömning är mångfacetterad samt att övervägande av relativt mer strukturerade revisionsmetoder återspeglar efterfrågan på mer legitima och transparenta former av revision. Cushing och Loebbecke (1986, via Smith et al, 2001) definierar struktur som a systematic approach to auditing characterized by a prescribed, logical sequence of procedures, decisions and documentation steps, and by a comprehensive and integrated set of audit policies. Cushing och Loebbeckes (1986, via Smith et al, 2001) definition är relevant och förklarar revisionen även idag. Detta då en strukturerad väl genomförd revision innebär en inriktning att följa rutiner vilket innebär en hög grad av formalisering i syfte att följa regler (Carrington, 2016). Riskvärdering och granskningsarbetet kan ses utifrån att uppfylla en form som liknar en checklista (MacLullich, 2003) vilket kan motverka revisorns professionella bedömningar. Ett strukturerat tillvägagångssätt innebär enligt Power (2003) ett sätt att få kontroll samt skapa legitimitet. Revisionen är därmed mer än ett teknisk praktiserande utan sätter även preferenser samt organisatoriska rutiner (Power, 2003, s. 379). En strukturerad revision med strukturerade formalia skapar legitimitet som även kan råda bot på agentproblemet (Power, 2003, s. 385). Strukturen kan därmed antas skapa komfort. Revisionsstruktur innebär en strukturering av tillvägagångssätten vars revisorernas beteende är beskriven och begränsad genom formalisering, definierad som (1) existensen av regler och procedurer samt (2) organisationens kontroll och genomförande av dessa (Bamber & Snowball, 1988, s. 491). Bamber och Snowball (1988, s. 492) menar att dessa tillsammans skapar att revisorernas beteenden blir föremål för formalisering och begränsningar. Fischer (1996) skildrar att historiskt har revisorer tenderat att objektifiera kunskap om vad som gjorts tidigare. Genom att skapa mer strukturerade rutiner för deras arbete med innehållande av bland annat checklistor så minskar risken för att bli föremål för tvister (Myers, 1997, s. 1). Effektiviteten men även att revisionen fokuserar på de mest relevanta delarna kan även antas öka vid ett mer strukturerat tillvägagångssätt (Myers, 1997, s. 2). McDaniel (1990, s. 269) konstaterade att större revisionsbyråer rörde sig mot ett mer strukturerat tillvägagångssätt vid deras granskningsarbete. Cushing och Loebbecke (1986, via Smith et al, 2001) studerade 12 stora revisionsbolags och deras arbetstillvägagångssätt utifrån begreppet struktur. Deras studie resulterade i att revisionsbyråerna kunde kategoriseras utifrån mycket strukturerade, semi-strukturerade, delvis strukturerade samt ostrukturerade. Kinney (1986, via Smith et al, 2001) byggde vidare på Cushing och Loebbeckes studie och konstaterade att revisionsbyråerna kunde delas in i strukturerade, mellanform samt 13

21 ostrukturerade. Varvid ett mer ostrukturerat tillvägagångssätt är associerat med ett större utrymme för omdöme från den enskilda revisorn. Tabell 1 illustrerar att av revisionsbyråerna som ingår i Big 4 är olika gällande dess struktur eller ostrukturerade vid deras tillvägagångssätt utifrån Kinneys (1986) definition. Deloitte samt KPMG är att anse som strukturerade medan PWC är att anse som ostrukturerad utifrån Cushing och Loebbeckes definition om struktur. EY är ett mellanting av dessa. Utifrån denna definition av struktur och av studiens förhållningssätt gällande diskussionen om strukturerade eller ostrukturerade tillvägagångssätt vid revisionsarbetet så kan paralleller dras att PWC med störst sannolikhet applicerar företagsspecifika SBO utifrån RevR 701 samt ISA 701. Vidare kan det även antas att de strukturerade revisionsbyråerna, Deloitte samt KPMG, kan bli föremål för en högre grad av standardisering. Tabell 1 Kinneys (1986) klassificering av revisionsbyråer, då the Big 8. Strukturerade Mellanform Ostrukturerade Deloitte, Haskins and Sells Ernst & Whinney (idag EY) Price Waterhouse (idag PWC) (idag Deloitte) Touche Ross (idag Deloitte) Arthur Young (idag EY) Coopers & Lybrand (idag PWC) Peat, Marwick, Mitchell (idag KPMG) Arhur Andersen Förväntningar på revisionsbranschen har ökat då det finns en vilja att revisionen ska tillföra med kvalitativ information och bedömning (MacLullich, 2003, s. 792). Detta indikerar ISA 701 p. 2 som fastställer att revisorn genom sin professionella bedömning avgör vad som var av mest väsentlighet under granskning av företagets finansiella rapporter. ISA 701 och SBO innebär att normsättarna försöker skifta mot att revisionens tillvägagångssätt ska relativt luta åt bedömning snarare än struktur vid kommunikationen om ett bolags risker vid revisionen Standardisering Öhman et al. (2006, s. 94) menar att det finns anledning till att anta att det återfinns en viss form av homogenitet inom den svenska revisionsbranschen. Detta stödjs av den institutionella teorin som förklarar varför organisationer och institutioner tenderar att sträva efter homogenitet (Deegan & Unerman, 2011, s. 362; DiMaggio & Powell, 1988). Organisationer tenderar att sträva efter homogenitet då organisationer vill försäkra utomstående att de kan leverera samma fördelar som andra aktörer (DiMaggio & Powell, 1988, s. 154). Vidare förklarar den institutionella teorin varför organisationer som verkar på en stabil marknad med fler aktörer anpassar sin struktur för att bibehålla legitimitet men även att uppfylla institutionella förväntningar men även intressenternas förväntningar (Deegan & Unerman, 2011, s. 361). Deegan och Unerman (2011, s. 362) menar att denna anpassning av struktur inom organisationen även innefattar organisationens rapporteringssystem. Dessa tenderar att bli liknande för att uppnå vad som anses som normalt av större betydelsefulla aktörer samt samhället i sig. Organisationer 14

22 som avviker från dessa normativa strukturer och mönster får problem att bibehålla dess legitimitet. En av dimensionerna i den institutionella teorin är isomorfism (Deegan & Unerman, 2011, s. 362) och som även bäst förklarar homogenitet (DiMaggio & Powell, 1988, s. 149). DiMaggio och Powell (1988, s. 149) definierar isomorfism som a constraining process that forces one unit in a population to resemble other units that face the same set of environmental conditions. Vidare redogör DiMaggio och Powell (1988, s. 150) för tre mekanismer eller processer inom isomorfism, tvingade, härmande samt normativ. Den tvingande isomorfismen härrör från både informella samt formella påtryckningar och uppstår när organisationer ändrar deras institutionella praxis med anledning till att deras intressenter kräver det eller ett direkt svar gentemot statliga påtryckningar (Deegan & Unerman, 2011, s. 361; DiMaggio & Powell, 1988, s. 150). Detta kan illustreras med intressenternas önskan om en mer kvalitativ revisionsberättelse vilket var en av de bidragande orsakerna till ISA 701 som skulle innebära en mer kvalitativ, transparent samt informativ revision. Genom implementering av den nya standarden medförde detta med högst sannolikhet att revisorerna behövt ändra delar av deras arbetsrutiner för att kunna möta detta anspråk. Den härmande isomorfismen uppkommer till följd av att organisationer försöker att efterlikna andra organisationer (Deegan & Unerman, 2011, s. 365). Detta kan härröra från omständigheter när målen är tvetydiga, när den externa miljön skapar en symbolisk ovisshet eller obestämdhet men även när lösningarna är osäkra (DiMaggio & Powell, 1988, s. 151). Den normativa processen relaterar till den press som skapas av normativa grupper att tillämpa särskild institutionell praxis och härrör främst från professionalisering (Deegan & Unerman, 2011, s. 366; DiMaggio & Powell, 1988, s. 152). DiMaggio och Powell (1988, s. 152) föreskriver att det är en kamp om att definiera villkoren och metoderna för professionens arbete samt att upprätta en kognitiv grund och legitimering för deras yrkesmässiga autonomi. DiMaggio och Powell (1988, s. 156; Deegan & Unerman, 2011, s. 367) betonar att grupper med särskild träning, som även innebär rapporteringsmetoder, tenderar att bli föremål för processen av den normativa isomorfismen. Eklöv (via Öhman et al, 2006, s. 94) skildrar att professionella revisorer har liknande utbildningar samt ställs inför liknande situationer. Öhman et al. (2006, s. 94) menar även att professionen följer riktlinjer samt instruktioner vid olika situationer men även arbetar i samråd med andra kollegor då de interagerar med andra medlemmar i professionen. Vidare menar Fischer (1966) att revisorer förlitar sig på förgående års kunskap och kännedom samt upparbetade arbetsmetoder samt att rutiner tas för givet. Detta indikerar att revisorer är beroende av en gemensam struktur (Öhman et al, 2006, s. 94). En gemensam struktur och den isomorfism som kan påverka denna kan kopplas samman med den standardisering som görs gällande i denna uppsats. Tay och Parker (1990, s. 73) definierar standardisering som en rörelse mot enhetlighet. Trots att det kan antas föreligga en viss homogenitet inom revisionsbranschen på aggregerad nivå diskuterar Öhman et al. (2006, s. 94) att det kan finnas argument som antyder en viss heterogenitet i revisorernas tankemönster på grund av möjliga skillnader inom organisationen samt i och med deras företagskultur. Detta är även något Grey (1983) påvisar genom att skildra att det återfinns skillnader inom revisionsbyråer samt i olika granskningsteam. Vidare skildrar även Francis (2011, s. 137) att revisionsbyråerna tränar sin revisionspersonal och utformar interna strukturer för 15

23 organisationens granskningsprocesser men även andra interna administrativa strukturer för att säkerställa kvalitet och efterlevnad av organisationens revisionspolicyers vilket kan förklara att det föreligger olika rutiner för revisionen inom olika revisionsbyråer. 2.4 Särskilt betydelsefulla områden IAASB implementerade ISA 701 SBO i slutet av 2016 vilket innebar en förändring för alla företag som verkar på en reglerad marknad i Sverige. Definition av SBO enligt ISA 701 p. 8 är: De områden som enligt revisorns professionella bedömning var de mest betydelsefulla i revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden. Särskilt betydelsefulla områden väljs ut från områden som kommunicerats med styrelsen.. Avsikten med SBO i den nya revisionsberättelsen är att tillföra kommunikationsvärde i den finansiella rapporteringen genom mer transparens kring den utförda revisionen (IAASB, 2015; ISA 701, p. 2). IAASB (2013) menar även att en synergieffekt skulle kunna påverka att den professionella skepticismen skulle öka och förbättras. De områden som ska kommuniceras är de områden som revisorn fann krävde mer uppmärksamhet, innebär en högre grad av risk eller hög risk för väsentliga fel samt hur dessa områden hanterades under revisionen (IFAC, 2015b). Kommunikationen av SBO i revisionsberättelsen sker i bakgrund till den uppfattning som de finansiella rapporterna i sin helhet producerats (ISA 701, p. 4). ISA 701 p. 8 föreskriver att SBO väljs ut efter de har kommunicerats med styrelsen. Dessa områden väljs sedan ut utifrån tre kriterier. Dessa är områden med högre bedömda risker för väsentliga fel och betydelsefulla bedömningar av revisorn gällande områden i de finansiella rapporterna om innefattade betydelsefulla bedömningar av företagsledningen varvid det kan föreligga hög grad av osäkerhet i uppskattningen. De påträffade betydelsefulla händelserna eller transaktionerna ska även ha inträffat under perioden (ISA 701, p. 9). Efter denna avvägning ska revisorn bestämma de kommunicerade SBO (se figur 3). Standarden stadgar även att det inte måste kommuniceras SBO om det föreligger skäl för det (Moroney et al, 2021, s. 63). Frågor kommunicerade med ledning Områden som kräver mer uppmärksamhet SBO Figur 3 Fastställande av SBO utifrån riktlinjer från IAASB Revisorns beaktar följande: - Områden med högre belönad risk för materiella felaktigheter eller betydande risker - Betydande bedömningar rörande områden i de finansiella rapporterna som innebär betydande bedömningar för ledningen, inkl. poster med hög osäker vid uppskattningar - Effekt på granskningen av viktiga händelser eller transaktioner under perioden 16

24 Dessa uppgifter ska underlätta för intressenterna förståelse och få insyn i revisorernas bedömning av företags finansiella rapportering och dess riskfyllda områden. De kommunicerade SBO kan även vara underlag för styrning inom företaget (ISA 701, p. 3). Det är även av betydelse att dessa kommuniceras tydligt. Revisorn ska kommunicera SBO i ett separat avsnitt varvid en beskrivning av området ska innehålla varför revisorn har klassat området som en SBO samt hur detta har hanterats under revisionen (ISA 701, p. 13). Eftersom intentionen med den nya standarden är att skapa transparens och öka den kvalitativa aspekten i revisionsberättelsen så skall SBO vara företagsspecifika (IFAC 2016). Den nya standarden påverkar även en ökad rotation från struktur till revisorns professionella bedömning då SBO fastställs av revisorn. IAASB (2015c) förskriver även att ISA 701 är en bedömningsbaserad beslutsram. Genom att den nya standarden ska kommunicera SBO menar IAASB (2015c) att revisionsberättelsen kommer att gå från ett standardiserat dokument vars form har varit en on form fits them all till att bli en företagsspecifik revisionsberättelse Orsaker och Effekter av SBO Det återfinns ett antal effekter som den nya revisionsberättelsen skall leda till. Den nya revisionsberättelsen skall leda till en förbättrad transparens som skapar att trovärdigheten ökar för de finansiella rapporterna men även för att öka dess informativa värde och relevans (IAASB, 2015b; Velte & Issa, 2019, s. 323). Vidare ska den nya revisionsberättelsen ha en indirekt påverkan på den professionella skepticismen (IAASB, 2015b) som även påverkar revisionskvalitén. Tidigare studier har påvisat att de finansiella rapporterna kan direkt påverka reaktioner på kapitalmarknaden (Velte & Issa, 2019, s. 325; Bédard et al, 2016, s. 272). Vidare har kvalitén i de finansiella rapporterna en inverkan på den komfort och tillit som skapas hos intressenter för de finansiella rapporterna (Christensen et al, 2014). Trots vikten av att revisionskvalité är ett fenomen under en vid debatt gällande dess definition, mätning men även dess dimensioner (Bédard et al, 2014; Knechel, 2016; DeFond & Zhan, 2014; Christensen et al, 2014) så menar IAASB att den nya revisionsberättelsen kommer ha en önskvärd påverkan på kvalitén. Begreppet revisionskvalité innefattar en stor variation vid definiering. Financial Reporting Council (FRC) (2006, s. 16) belyser att det inte finns en klar entydig definition av vad revisionskvalité de facto är och därmed kan det sägas inte finnas en allmängiltig definitionen. Ändock finns en allmänt känd definition av revisionskvalité kopplad till DeAngelos (1981) definition varvid han karaktäriserar revisorns roll och dennes sannolikhet att dels finna överträdelser i kundens redovisning, dels rapportera om överträdelsen. Denna definition kan delas upp i distinkta delar enligt Knechel (2016, s. 216). Revisorns kunskap och expertis möjliggör och influerar revisorns möjlighet att finna oriktigheter i kundföretagets finansiella rapporter och redovisning vilket på så sätt kan skapa en försäkran om att de finansiella rapporterna är fria från väsentliga fel. Den andra delen gäller revisorns oberoende som leder till att revisorn rapporterar om dessa oriktigheter eller justerar de finansiella påståendena så att de blir i enlighet med regelverk och principer. Denna del kan därmed ha ett samband med att revisorn ska verka för att förbättra de finansiella rapporterna. 17

25 Dresdner och Fischer (2020, s. 197) skiljer på investerare och revisorernas definition på revisionskvalité. Dresdner och Fischer (2020, s. 197) skildrar revisorernas definition av en kvalitetsrevision som en som följer allmänt accepterade revisionsstandarder vilka resulterar i korrekta och tillförlitliga finansiella rapporter. Vidare är revisionen välplanerad, utförd av välutbildade samt kompetenta revisorer som är oberoende och innehar en professionell skepticism samt saknar fel vid efterföljande granskning. Utifrån revisorernas definiering på revisionskvalité illustreras likheter med DeAngelos (1981) vedertagna definition genom att revisionen skall ske utifrån en försäkran om att kundföretagets påståenden i de finansiella rapporterna inte står i strid med intressenternas krav (se avsnitt 3.1). IAASB (2011) menar att kommunicerandet av SBO kan komma att medföra en positiv effekt på revisionskvalitén då de refererar till att läsare av de finansiella rapporternas uppfattning om revisionskvalité är influerad av det kommunikativa värdet i revisionsberättelserna. Genom att rapporterna SBO menar Malmström (Lennartsson, 2016) att detta även kan råda bot på förväntningsgapet. Detta förväntningsgap är relaterat till agentproblematiken (Velte & Issa, 2019, s. 325) och skildrar det gap vad intressenterna förväntar sig av revisionen i dess innehåll samt syfte och vad revisionen de facto är (Gold & Heilmann, 2019, s. 6; McEnroe & Martens, 2001, s. 345). Church et al. (2008, s. 81) redogör i sin artikel skriven i början av första decenniet av 2000-talet att trots att det har skett förändringar inom revisionen genom att öka kommunikationen gentemot intressenterna så har förväntningsgapet inte förändrats. Vidare menar författarna att intressenterna likväl inte blivit införstådda i revisorns ansvar och omfattningen av revisionsprocessen. Genom att SBO skall redogöra för vad och varför ett område rapporteras som SBO men även hur revisionsprocessen gått tillväga för att undersöka detta område (IAASB, 2015c) så menar standardsättarna att den nya revisionsberättelsen kommer att reducera detta gap. Den tidigare revisionsberättelsens debatt om problematiken med förväntningsgapet är förenat med informationsgapet (Gold & Heilmann, 2019, s. 6). Vanstraelen, Schelleman, Meuwissen & Hoffman (2012, s. 207) fann att intressenter var intresserade av mer information om områden som innefattar hög risk och revisorn process för revisionen. IAASB (2011) menar att genom att kommunicera SBO så kommer denna informationsasymmetri och informationsgap att reduceras. Dock återfinns studier som menar att det kan åstadkommas en informationsöverbelastning för läsaren av de finansiella rapporterna. Christensen et al. (2014, s. 22) menar att beroende på hur kommunikationen av SBO framställs så kan icke-professionella investerare gå miste om värdefull information då de inte reagerar på kommunicerade SBO. Vidare menar författarna att det är osäkert huruvida rapporteringen av SBO får den verkan på informationsgapet som är menat. 18

26 3. Metod I följande avsnitt kommer studiens metodval att behandlas. Initialt presenteras studiens forskningsdesign till följd av studiens forskningsmetod. Vidare presenteras studiens urvalsram för att sedan övergå till att redogöra för studiens datainsamling samt bearbetning. Avsnittet avslutas med en metodreflektion. 3.1 Forskningsdesign Denna studie ämnar undersöka om det föreligger en utvecklingsriktning av standardisering vid rapporteringen av SBO för bolag som verkar på en reglerad marknad i Sverige. För att undersöka utvecklingsriktningen av kommunikationen av SBO kommer data undersökas vid ett flertal tillfällen. Då det nya regelverket och införandet av den reviderade nya revisionsberättelsen trädde i kraft 2016 och det har i skrivandes stund varit fem räkenskapsår från implementering till nutid så kommer undersökningsperioden vara begränsad. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys där revisionsberättelser från svenska börsnoterade bolag kommer att undersökas från räkenskapsåren 2016 till För att uppnå studiens syfte tillämpas en longitudinell design som kommer stödja bearbetning av insamlad data då datainsamlingen sker vid fem tillfällen (Bryman & Bell, 2017, s. 67). Pettigrew (1990, via Bryman & Bell, 2017, s. 85) poängterar den longitudinella forskningsansatsen sätt att undersöka och redogöra för data som framtagits för att undersöka hur förändringar skapas. Vidare kan den longitudinella designen mäta förändringar över tid (Menard, 2007, s. 3) vilket stödjer den valda designen för studien utifrån studiens syfte (Smith, 2011, s. 53). Genom att studera rapporteringen av SBO önskar författarna att studera utvecklingsriktningen av SBO för att undersöka om det föreligger en standardisering. Då studien har antagit en deduktiv ansats vilket innebär att resultatet förklaras med hjälp av tidigare teorier (Bryman & Bell, 2017, s. 42) kommer studiens teoretiska ramverk ha en stor vikt vid besvarande av studiens syfte. 3.2 Forskningsmetod Denna studie utgår från en kvantitativ forskningsstrategi med kvalitativ data. Kvantitativa metoder är relaterade till generering av större antal numeriska data och deras existens är oberoende av forskaren. Baserat på kvalitativa metoder hade undersökningens omfattning och fokus blivit smalare samt inriktas på specifika variabler och utgått från en mer ingående analys av dessa variabler (Denscombe 2016, s ). Detta då den kvalitativa metoden utgår från förståelsen av den sociala verkligheten som skapats och uppfattas av deltagarna och hur dessa i en viss kontext uppfattar och tolkar kontextens verklighet (Bryman & Bell, s. 372). Den kvantitativa forskningsstrategin ger ansatsen till att förklara sociala fenomen utifrån objektiva yttre förhållanden (Bryman & Bell, 2017, s. 47, 167). Den inhämtade informationen erhålls genom företagets revisionsberättelser genom en innehållsanalys vilket kan inbegripa att denna studie är en form av en dokumentstudie då all empiri insamlas från bolagens revisionsberättelser (Funck & Karlsson, 2021, s. 12). Genom att tillämpa en innehållsanalys kan studien analysera ett relativt stort kvantifierbart underlag utifrån givna 19

27 kategorier på ett objektivt systematiskt tillvägagångssätt och möjliggöra replikerbarhet (Bryman & Bell, 2017, s. 288; Drisko & Maschi, 2015, s. 3). En innehållsanalys möjliggör studerandet och identifierandet av olika teman samt kategorier (Drisko & Maschi, 2015, s. 25) studera förändringar eller avsaknad av dessa. Att använda en innehållsanalys stödjer studien syfte för att kunna studera om det föreligger en utvecklingsriktning av standardisering. Genom att använda denna metod tillsammans med den longitudinella designen kan därmed utvecklingsriktningen undersökas över tid. 3.3 Population samt urval För att kunna genomföra studien samt uppfylla studiens syfte så måste ett urval göras (Dahmström, 2011, s. 67). Rapporteringen av SBO är direkt riktat och ett krav för bolag av allmänt intresse, börsnoterade bolag, vilket leder till att målpopulationen för studien är bolag som verkar på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm). För att säkerställa att bolagen har varit aktiva har ett filter tillämpats för att fastställa studiens population. Populationen för denna studie är bolag som verkar på Stockholmsbörsen med en omsättning på minst 10 MSEK som har varit aktiva år 2016, 2017, 2018, 2019 samt Då alla börsnoterade bolag i Sverige måste registreras återfinns ett register för dessa bolag. För att ta fram ett register över företag efter ovannämnda kriterier har databasen Orbis (2021) använts. Utfallet av implementeringen av dessa filter resulterade i ett register med 401 aktiva bolag som varit verksamma under den studerade perioden. Då studien ämnar ge en inblick för svenska bolag som kommunicerar SBO så kommer alla företag efter filtrering att ingå i studiens urvalsram. Studiens urval har fastställts genom ett obundet slumpmässigt urval med hjälp från statistikprogrammet Minitab varvid en simple random sampling av 100 företag gjordes utifrån den totala urvalsramen. På grund av studiens tids- och resursbegränsning har ett beslut om att 100 företag skall ingå i studien vilket utgör approximativt 25 procent av studiens målpopulation. Urvalsfraktionen i studien blir därmed 4,01. Dessa 100 företag utgör studiens urval. Fördelen av att tillämpa ett sannolikhetsurval är att varje enhet i populationen har en känd möjlighet att ingå i urvalet (Bryman & Bell, 2017, s. 192). Bryman och Bell (2017, s. 194) skildrar även fördelarna med ett obundet slumpmässigt urval då den mänskliga faktorn utesluts vilket resulterar i en reducering av skevheter. Studiens bortfall, se avsnitt 3.5.3, utgörs av 10 % vilket medför att studiens slutgiltiga undersökta urval utgörs av 90 företag som analyseras i studien. 3.4 Informationsinsamling Att införskaffa sig information kan ske under en rad olika förutsättningar. En relevant informationsinsamling är fundamentalt för att skapa grundläggande kunskaper om ämnet såväl finna tillämpbara teorier som ska ligga till grund för att besvara studiens syfte i linje med studiens deduktiva ansats. Tidigare studier om SBO i såväl uppsatser som vetenskapliga artiklar har använts 20

28 som inspiration för denna uppsats samt teorigenerering. Vid litteraturgenomgång har väsentliga teman för studien sökts som selekterats ut för analys (Insch, Moore & Murphy, 1997). Sökmotorer som Google Scholar, SöderScholar samt Business Premier Scholar har använts för att inhämta vetenskapliga artiklar med ett krav att de ska vara peer reviwed. Utifrån studiens syfte har nyckelord såsom Key Audit Matters, Audit Report och Audit structure samt Agent theory och Institutional theory har använts för att generera relevant information för studien. Tidigare uppsatser har använts som inspiration i denna uppsats då vetenskapliga artiklar haft ett annat angreppssätt samt syfte än vad denna studie ämnar tillämpa samt då detta ämne är relativt nytt. De två uppsatser som använts som inspiration för såväl innehållsanalys samt i allmänhet är Effekterna av Särskilt Betydelsefulla Områden- En kvantitativ studie om den utökade revisionsberättelsen skriven av Adamsson och Johansson samt Standardisering av Key Audit Matters- En kvantitativ studie om Key Audit Matters i Sverige och Storbritannien skriven av Karlsson och Petersson. Vid litteratursökning om ämnet samt med inspiration av dessa uppsatser framställdes studiens syfte. 3.5 Datainsamling I denna studie består empirin av sekundärdata från årsredovisningar tillhörande svenska börsbolag. Sekundärdata är redan tillgänglig data som är relevant referensdata för studien. En fördel med att använda sekundärdata är att denna typ av data ofta håller en god kvalité samt att subjektiva influenser såsom värderingar och uppfattningar inte influerar data (Bryman & Bell, 2017) men även att den kan erhållas via offentliga databaser (Dahmström, 2011). Studien har undersökt SBO i revisionsberättelserna under perioden 2016 till 2020 vilket leder till att studien kan undersöka data samt förändringar över en kort period. Inhämtning av studiens data, årsredovisningar, har främst skett genom företagens egna hemsidor där företagen presenterar finansiell information. Vid ett fåtal tillfällen har Retriever Business via Södertörns universitetsdatabaser använts. Genom att använda företagens egna hemsidor där de presenterar finansiell information har data kunnat samlas in för samtliga fem år på ett enkelt och effektivt tillvägagångssätt då de flesta bolag tillhandahåller finansiell information för en längre period på deras egna hemsidor för deras intressenter Kodning av data Kodning utgör ett viktigt steg i en innehållsanalys (Bryman & Bell, 2017, s. 296). Kodningen är den process där den inhämtade informationen transformeras för att möjliggöra sammanställning av informationen. Som tidigare nämnts har en innehållsanalys använts för att inhämta data. SBO avsnittet återfinns som tidigare nämnts i bolagens revisionsberättelse i årsredovisningen. Vid utformning av innehållsanalysen söktes tidigare använda kodningsmallar. Vid litteraturgenomgång från vetenskapliga artiklar kunde författarna till denna studie inte finna en tillämpar innehållsanalys 21

29 som kunde användas för att undersöka studiens syfte. Med anledning till ett försök att generera information om hur bolag kommuniceras SBO för att möjliggöra undersökning av SBO utvecklingsriktning utifrån antagna teorier togs beslutet att söka stöd i dessa studier vid utformning av innehållsanalysen. Innehållsanalysen som använts i denna studie är utformad av Adamsson och Johansson (2019). Denna studie undersökte hur kommunikationen av SBO har sett ut i praktiken samt om SBO kommuniceras på liknande sätt. Genom att denna innehållsanalys använts vid tidigare studie för att undersöka hur bolagen kommunicerar SBO ansågs det relevant att använda denna innehållsanalys vid denna studie för att undersöka utvecklingsriktningen av kommunikationen. Efter genomgång av innehållsanalysen utfördes en prövning av innehållsanalysen på en revisionsberättelse. Den utformade innehållsanalysen av Adamsson och Johansson (2019) tar fasta på hur och vad som kommuniceras i SBO avsnittet. Innehållsanalysen hade därmed ingen direkt koppling till den standardisering som denna uppsats ämnar göra ett försök att studera. Efter ytterligare genomgång i tidigare studier fann författarna variabeln Företagsspecifik/Ickeföretagsspecifik av Karlsson och Petersson (2019). Ytterligare test gjordes med den utformade innehållsanalysen för att undersöka om innehållsanalysen kunde generera relevant och användbar information kopplat till studiens syfte för att säkerställa studiens reliabilitet. Efter dessa test gjorts skapades kodningsschemat som återfinns i bilaga 3. Genom att använda denna innehållsanalys för att undersöka hur bolagen rapporterar SBO i revisionsberättelserna önskar författarna att kunna se potentiella trender, förändringar eller avsaknad av dessa för att studera kommunikationen av SBO utvecklingsriktning och för att på så sätt undersöka huruvida den är föremål för standardisering. En kodningsmanual upprättades utifrån Adamsson och Johanssons (2019) innehållsanalys samt Karlsson och Peterssons (2019) innehållsanalys samt undersökande variabel. Kodningsmanualen ger tydliga instruktioner hur informationen från revisionsberättelsen, SBO avsnittet, ska kodas. Kategorierna som ska användas specificeras för att sedan klassificera texten samt de siffor, koder, som svarar mot respektive kategori (Bryman & Bell, 2017, s. 298). Vidare återfinns även de instruktioner om vad som gäller för respektive dimension men även vilka faktorer som ska tas hänsyn till. Se tabell 2. Genom att använda sig av en kodningsmanual möjliggörs att informationen i revisionsberättelserna kodas på ett konsekvent sätt. 22

30 Tabell 2 Kodningsmanual. Kodningsmanual Nummer Info Kommentar I Antal SBO Ett SBO (1); Två SBO (2); Tre SBO (3); Fyra SBO (4); Fem SBO (5); Sex SBO (6); Innehåller ej SBO (0) II Typ av SBO i rubriksform Goodwill; Immateriella tillgångar; Varulager; Finansiella tillgångar; Materiella tillgångar; Nedskrivning; Förvärv (förvärvsanalys); GW & andelar i närstående bolag; Värdering av fastigheter/projekt; Avsättningar; Kundfordringar; Utvecklingsutgifter III Längd SBO avsnitt Kvantifieras i siffor. IV Företagsspecifik/Ickeföretagsspecifik Företagsspecifik (1); Icke-företagsspecifik (2) VI Revisionsbyrå Deloitte (1); EY (2); KPMG (3); PWC (4); Övriga (5) VII Sektor Allmännyttig; Energi; Fastighet; Industri; Kommunikation; Konsument; Råvaror; Sjukvård; Teknik VIII Nyckelord Risk (1); Väsentlig (2); Fel (3); Avsaknad av nyckelord (4) Operationalisering För att kunna undersöka SBO avsnittets utvecklingsriktning har som tidigare nämnts en innehållsanalys använts för att undersöka hur bolagen tillämpar den nya standarden, ISA 701 samt RevR 701. Innehållsanalysen, datainsamlingen samt databearbetningen kommer därmed även behöva undersöka och beskriva hur kommunikationen av SBO har sett ut genom kategorisering utifrån information som inhämtats genom innehållsanalysen. Genom de framtagna kategorierna från innehållsanalysen ämnas det att ge konkret information om hur kommunikationen av SBO i revisionsberättelserna har skildrats. Kategorierna från innehållsanalysen kommer inte att rangordnas utifrån dess olika kriterier utan kommer att verka som beskrivande för att sedan möjliggöra analys om utvecklingsriktningen. Nedan redogörs de olika variablerna. Typ av SBO som återger den kommunicerade SBO i underrubriken under avsnittet SBO utifrån ett antal givna kategorier (se tabell 1). I denna variabel finns även Övrigt. I denna kategori kommer de SBO i underrubriken hänföras om de inte kan ingå i de 12 uppställda typerna av SBO. Om en rubricering av SBO i avsnittet är så pass utmärkande för det enskilda bolaget så hänförs underrubriken som Övrigt. Även Antal SBO tillämpas som en variabel. Antal SBO som 23

31 kommuniceras är intressant att undersöka för att studera om det föreligger en norm eller en standard på hur många SBO som kommuniceras i relation till revisionsbyrå samt sektor men även i allmänhet. Längd SBO avsnitt kvantifieras i siffror genom att antal ord beräknas med hjälp av textprogrammet Voyant-tools. Revisionsbyrå används för att undersöka om det föreligger ett samband mellan kommunikationen av SBO och revisionsbyrå. Genom att använda denna variabel undersöks även huruvida samma typ av SBO har kommunicerats av bolagen trots byte av revisionsbyrå. Då SBO endast gäller för börsnoterade bolag så kommer denna variabel att utgå från att merparten av de granskade bolagen är reviderade av revisionsbyråer som betecknas som Big 4 (Revisorinspektionen, u.å.). Dessa är Ernst & Young, Deloitte, KPMG samt PWC. Enligt Revisorinspektionen (u.å.) omfattar the Big 4 tillsammans 90% av revisionsuppdragen av företag av allmänt intresse på den svenska marknaden. Det finns ett antal sätt att bestämma revisionsbyråernas marknadsandelar. Denna studie har utgått från ett tillvägagångssätt som rangordnar revisionsbyråerna utefter deras antal medlemmar registrerade i FAR vilket finner stöd av en SOU (2008:32) där detta tillvägagångssätt nyttjats. Enligt detta tillvägagångssätt för fastställande av marknadsandelar resulterar det i att Deloitte har 4 %, EY 12 %, KPMG 9 % samt att PWC har 16 %. Bolag som är reviderade av andra revisionsbyråer eller andra enskilda revisorer kommer att klassificeras som Övriga. Övriga i denna studie är BDO, Grant Thornton samt Mazar AB. Sektor inhämtas inte genom bolagens årsredovisningar utan ifrån Nasdaqs klassificering av sektorer. Nasdaq (u.å) har 11 sektorer. Dessa är allmännyttig, energi, fastighet, finans, industri, kommunikation, konsument nödvändigheter (consumer staples), konsument icke-nödvändiga (consumer discretionary), råvaror, sjukvård samt teknik. Konsument nödvändiga samt konsument icke-nödvändiga har slagits ihop till endast konsument. Sektorn finans utgör ingen kategori då finansbolag innefattas av andra regelverk och har därmed andra krav och rekommendationer att förhålla sig till. Den använda innehållsanalysen använder en kategori om nyckelord; Risk, Väsentlig samt Fel. ISA 701 p. A12 beskriver frågor som kräver betydande uppmärksamhet från revisorn under revisionen. Under denna punkt beskrivs begreppet betydande uppmärksamhet som avgör huruvida ett område under den genomföra revisionen ska anses och kommuniceras som ett betydelsefullt område. Denna punkt fastställer att begreppet betydande uppmärksamhet av revisorn är att en revision är riskbaserad samt att revisionen är inriktad på att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. (ISA 701, p. A12). Genom att använda dessa nyckelord kommer analysen möjliggöra analys utifrån de valda teorierna, främst genom att undersöka om den institutionella teorin har en påverkan på hur kommunikationen SBO uttrycks samt om det föreligger en potentiell utvecklingsriktning vid applicering av nyckelorden kopplad till den nya standarden. Nyckelorden kommer att kvantifieras genom poängskala 0 1 vilket innebär att dessa inte kvantifieras genom hur många gånger de benämns utan genom att undersöka om de förekommer (1) eller inte (0) för vardera nyckelord. 24

32 Kategorin företagsspecifik eller icke-företagsspecifik har lagts till i den valda utformade innehållsanalysen. Denna klassifikation görs på de SBO som förmedlas i underrubrikerna enligt ISA 701. Denna operation alisering av variabeln har skett utifrån en subjektiv kodning och tolkning av uppsatsförfattarna. Denna avvägning huruvida en kommunicerad SBO kan anses som företagsspecifik eller icke grundar sig genom ett avgörande om beskrivningen av SBO har kommunicerats på ett så generiskt förfarande att den kan appliceras på flertal företag samt om beskrivningen av SBO så pass generell att den kan appliceras på andra företag inom samma bransch (Karlsson & Petersson, 2019). Denna definition om företagsspecifik eller icke-företagsspecifik har skett utan samband till det enskilda företagets tidigare beskrivning av SBO. Detta innebär att det enskilda företaget kan rapportera samma SBO under fler förekommande år under samma beskrivning men då beskrivningen av SBO anses företagsspecifik trots att de kommunicerar samma SBO under ett flertal år. Detta motiveras av att då bolagen kan anses vara mogna bolag med liknande förhållanden under de undersöka åren. Detta leder till att de särskilda områdena under revisionen blir densamma för att förhållandena är densamma. Då denna studie inte omfattas av annan information som är direkt kopplad för de undersökta bolagen så kan förklaring av vilka omständigheter bolagen har, liknande eller de speciella SBO, inte göras. Studien ämnar endast att objektivt återge vad som kommuniceras i avsnittet om SBO i revisionsberättelsen och med hjälp av studiens kategorisering av företagsspecifik kontra icke-företagsspecifik undersöka potentiella inslag av standardisering. Se bilaga 2 för exemplifiering av företagsspecifik samt icke-företagsspecifik SBO Bortfall För att kunna utföra en kvantitativ innehållsanalys på ett transparent tillvägagångssätt är det också av vikt att uppmärksamma de bortfall som förekommit inom ramen för denna studie. Vid kodning och inhämtning av data av studiens utvalda företag uppkom tio bortfall. Dessa bortfall grundar sig utifrån två grupper, antingen att de utvalda företagen hade brutet räkenskapsår samt om företagen är finansbolag. Anledningen till att de företagen med brutet räkenskapsår valts bort är att för att de utvalda företagen skall ha likartade förutsättningar. Bolag inom finans verkar utifrån andra förutsättningar då de omfattas av andra regelverk. Därmed föreligger det olikheter mellan finansbolagen samt bolag inom andra branscher. På grund av dessa orsaker utgör finansbolagen bortfall vilket även är ofta förekommande inom studier av liknande art som denna studie (Gutierrez et al, 2018). Då bortfall utgör tio procent av studiens urval kan detta påverka studien och dess resultat till det negativa då studiens urval blir mindre. Studiens undersökningsenheter efter bortfall utgörs av cirka 22,4 % av studiens målpopulation vilket kan utryckas som ett stickprov av studiens population. Trots detta stödjs studiens syfte att få en inblick i SBO utvecklingsriktning för att undersöka potentiell standardisering. Se bilaga 4 för studiens bortfall. 25

33 3.5.4 Databearbetning Insamlad data från innehållsanalysen har bearbetats genom att systematiskt analysera vardera variabel. Databearbetningen har därmed inte använt analysmetoder som påvisar kausalitet eller orsakssammanband (Bryman & Bell, 2017). Initialt bearbetades insamlad data utifrån hur vardera kategori har kommunicerats för vardera år samt för vardera variabel genom att främst använda aritmetiskt medelvärde och median. Vidare bearbetades denna data för att undersöka utvecklingsriktningen genom att studera förändringar över tid för de olika variablerna. Detta gjordes genom att mäta den procentuella förändringen i medelvärde för att undersöka potentiell trend i utvecklingsriktningen. Under bearbetning av data gick det att skildra att flertal bolag kommunicerade samma SBO under ett flertal återkommande år. Detta föranledde till att bearbeta data genom att beräkna om samt hur många gånger vardera bolag kommunicerade samma SBO samt om det hade skett ett byte av revisionsbyrå. Vidare efter bearbetning av de mest förekommande typ av SBO som kommunicerats för samtliga undersökta revisionsbyråer bestämdes att två stickprov av dessa göras. Dessa två stickprov gjordes för att se om det sker en standardisering av de mest förekommande SBO genom att undersöka om de kategoriserats som företagsspecifik. 3.6 Metodreflektion För att möjliggöra en bedömning av studiens kvalité bör vissa sanningskriterier eller kvalitetskriterier användas. Bryman och Bell (2017, s. 68, 173) benämner de två viktigaste sanningskriterierna i kvantitativa forskningar som validitet samt reliabilitet. Det är därmed av betydande vikt att bestämma validiteten och reliabiliteten för de mått som studien använder sig av för att fastställa studiens kvalitet. Replikerbarhet är ett tredje kriterium för att utvärdera studien möjliggörande för replikation (Bryman & Bell, 2017, s. 67). Slutligen kommer även en diskussion av metodval i förhållande till studiens syfte Validitet Enligt Bryman & Bell (2017, s. 176) innebär validitet om att säkerställa att i en undersökning mäta vad som avsågs att mäta. Vidare diskuteras flera olika sorters validitet varav begreppsvaliditet, intern validitet samt extern validitet är några av dem. För studier av kvantitativ karaktär vars syfte är att kvantifiera insamlad textdata spelar begreppskvalité en betydande roll då studien avser att sätta ett mått på begrepp. Vidare handlar den interna validiteten om kausalitet och orsakssamband (Bryman & Bell, 2017, s. 69). Den korta perioden samt studiens variabler kan påverka att den interna validiteten påverkas till det negativa då studien inte kan fastställa med alla säkerhet huruvida det föreligger samband mellan studiens variabler samt frågeställningar och den kortare tidsaspekten (Bryman & Bell, 2017, s. 69). Intern validitet uppmärksammar även huruvida studien inte orsakar fel vid datainsamlingsprocessen. 26

34 Således spelar här studiens på förhand bestämda struktur och tillvägagångssätt en avgörande roll, vilket innebär att studien inleddes med att definiera tydliga riktlinjer vilka faktorer som skulle ha relativt högst relevans. Denna process har sedan inbegripit hur den framtagna informationen ska kategoriseras och kodas. Dessa åtgärder har vidtagits genom operationalisering av studiens undersökta kategorier för att säkra studiens validitet. Den korta perioden samt studiens variabler kan påverka den interna validiteten till det negativa då studien inte kan fastställa med all säkerhet huruvida det föreligger kausalitet mellan studiens variabler och den kortare tidsaspekten (Bryman & Bell, 2017, s. 69). Den externa validiteten behandlar studiens generaliserbarhet i förhållande till andra kontexter. För att uppnå en hög extern validitet bör urvalsgruppen för studien vara noggrant utvald eftersom den skall utgöra ett representativt mått av ämnet som undersöks (Bryman & Bell, 2017, s. 69). Då studien behandlar 100 företag under fem år utgör detta endast ett stickprov. Detta inbegriper att det föreligger begränsningar att dra slutsatser om att urvalet för denna studie ska kunna möjliggöra en generalisering av SBO i verkligheten för hela populationen. Därmed kan den externa validiteten anses vara svag Reliabilitet samt replikerbarhet Reliabilitet mäter tillförlitligheten hos en studie och rör frågan om studiens resultat skulle bli densamma om studien genomfördes ånyo (Bryman & Bell, 2017, s. 68). Reliabilitet är ett viktigt mått inom kvantitativa forskningar då måttet undersöker studiens konsekvens och pålitlighet men även följdriktigheten i mått och mätningar (Bryman & Bell, 2017, s. 174). Studien använde en innehållsanalys som metod med avsikt att identifiera och kvantifiera innehåller för att generera en förståelse för innehållet av den insamlade data för att vidare kunna undersöka SBO utvecklingsriktning. Då studien nyttjade en redan tidigare utformad innehållsanalys kan detta ge stöd för att studien kan genomföras på nytt. Vidare presenteras de bolag som ligger till grund för studiens empiri vilket stödjer studiens reliabilitet. Kodningsschema och kodningsmanual upprättats i syfte om att underlätta en konsekvent datainsamling och databearbetning. Följaktligen har tydliga instruktioner för tillvägagångssätt vid hantering av den insamlade data verkställts. Stabilitet är ett inslag inom begreppet reliabilitet och innebär om måttet över tid är så pass stabilt att det generar samma resultat oberoende av tidsaspekten (Bryman & Bell, 2017, s. 174). Denna studies dataunderlag består av företagens årsredovingar, som är offentliga dokument och förblir densamma över tid och kan därmed anses vara stabila. Interbedömarreliabilitet är en annan beståndsdel inom termen reliabilitet som avser samstämmigheten mellan flera observatörer som analyserar objekt (Bryman & Bell, 2017, s. 174). Replikerbarheten i en studie innebär att en undersökning ska kunna upprepas, med samma upplägg och metod och generera samma resultat (Bryman & Bell, 2017, s. 68). Som tidigare nämnts består studiens dataunderlag av sekundärdata, i form av företagens årsredovisningar som finns tillgängliga via internet vilket möjliggör inhämtning av dataunderlag vid liknande studier. Vid 27

35 klassificeringen av rapporterade SBO som företagsspecifik och icke-företagsspecifik gjordes en grad av subjektiva tolkningar vilket kan bidra till att framtida resultat kan variera något från denna studie och därmed påverka replikerbarheten. Med bakgrund av detta har ansats gjorts för att öka studiens replikerbarhet genom att operationalisera denna variabel utifrån studiens tolkning Metodkritik Studien har tillämpat en kvantitativ innehållsanalys som har möjliggjort analys av en större datamängd. Fördelar med att tillämpa en innehållsanalys utifrån en fastställd kodningsmall är att författarna kunnat vara objektiva samt systematiska vid insamlingen av data (Drisko & Maschi, 2015, s. 3). Detta har även varit fördelaktigt för studiens replikerbarhet. Då författarna inte utformade innehållsanalysen själva utan med inspiration från två tidigare studier så kan validiteten ifrågasättas. Detta då det kan ha varit fördelaktigt att utforma en innehållsanalys direkt kopplat till undersökandet av standardisering. Innehållsanalysen har fokuserat på vad och hur bolagen har kommunicerat SBO i deras revisionsberättelser för att sedan kunna studera dess utvecklingsriktning i koppling till en potentiell standardisering. Bland annat märktes under databearbetningen att kategoriseringen av typ av SBO som kommunicerades kan ha varit missgynnande för studien. Då flest kommunicerade typ av SBO hamnade under kategorin Övrigt ger detta tecken att relevant information kan ha gåtts miste om. Om fler kategorier hade funnits hade större mängd relevant information för studiens potentiellt kunnat fångas upp och bidragit till tydligare resultat. Merparten av kritiken som riktas mot kvantitativ innehållsanalys är förekomsten av subjektiv tolkning som forskarna ställs inför vid kodning och bearbetning av dataunderlag (Bryman & Bell, 2017, s. 304). Denna kritik anses av uppsatsförfattarna var befogad då liknande dilemma uppstod vid genomförandet av denna studie då en viss grad av subjektiv tolkning var oundvikligt vid kategorisering av variabeln företagsspecifik eller icke förtagsspecifik SBO. En kvantitativ innehållsanalys är fördelaktigt för att empiriskt finna och undersöka olika teman (Drisko & Maschi, 2015, s. 26). Däremot, kan en innehållsanalys endast vara så bra som de dokument den bygger på (Scott, 1990, via Bryman & Bell, 2017). Årsredovisningarna som har använts för datainsamling kan granskas utifrån dess representativitet för studiens syfte. Fördelen med att använda årsredovisningar är att en stor mängd data kunnat säkerställas och kunnat analyseras och kunnat mäta observerbara förändringar (Menard, 2007). Dock har innehållsanalysen inte kunnat bidra till att ingående analys som en kvalitativ innehållsanalys hade kunnat bidra mer. Då studiens syfte är att undersöka SBO utvecklingsriktning övervägde fördelarna med den kvantitativa innehållsanalysen möjlighet att studera en större datamängd. 28

36 4. Empiri Följande avsnitt kommer att presentera studiens resultat. Resultatet delas upp i två delar för att möjliggöra analys om SBO utvecklingsriktning. Först presenteras kommunikationen av SBO utifrån den innehållsanalys som gjorts. Den andra delen presenterar SBO och dess utvecklingsriktning. 4.1 Kommunikationen av SBO Den första delen ger en överblick om hur SBO har kommunicerats av företagen som ingått i studien. Initialt presenteras studiens företag, sektorer samt revisionsbyråer. Vidare presenteras kategorierna från innehållsanalysen, dock inte kategorierna Nyckelord samt Företagsspecifik/ickeföretagspecifik Presentation av företag, sektorer samt revisionsbyråer Studiens urval är 100 stycken bolag men med ett utfall av tio stycken bortfall, se bilaga 4. Samtliga bolag är noterade på Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen) med en omsättning på minst 10 MSEK samt på segmenten Small-, Mid- eller Large Cap. Genom att tillämpa Nasdaqs officiella hemsida har undersökningsenheternas, företagens, sektorer klassificerats. 13% 1%1% 8% 13% 8% 36% 13% 7% Allmänyttig Energi Fastighet Industri Kommunikation Konsument Råvaror Sjukvård Teknik Figur 4 Cirkeldiagram för procentuell andel av sektorerna Av studiens undersökningsenheter består 1 % av företagen av allmännyttig, 1 % av energi, 8 % fastighet, 36 % industri, 7 % kommunikation, 13 % konsument, 8 % råvaror, 13 % sjukvård samt 13 % teknik vilket illustreras i Figur 4. Av de totalt utfärdade revisionerna så består dessa av att PWC har gjort 40 %, EY som har utfärdat 23 %, KPMG 18 %, Deloitte 14 % samt Övriga bolag 5 %. De bolag som avser övriga revisionsbolag är bolagen BDO, Grant Thornton samt Mazar AB. Denna fördelning kan därmed sägas representera studiens population utifrån studiens 29

37 tillvägagångssätt för beräkning av Big 4 marknadsandelar (se avsnitt 3.5.2). Den ovannämnda fördelningen för hela undersökningsperioden illustrerar även hur fördelningen av antalet revisioner som utförts av revisionsbyråerna respektive år enligt studiens data vilket presenteras i tabell 3. PWC är den revisionsbyrå som reviderat flest bolag varje år och Deloitte minst av revisionsbolagen som ingår i Big 4. Övriga bolag har utfört minst revisioner under undersökningsperioden. Tabell 3 Revisionsbyråer samt antal utförda revisioner År Deloitte EY KPMG PWC Övriga Totalt Totalt utförda Procentuell andel 14% 23% 18% 40% 5% 100% Medel/år 12,8 20,6 16,4 36 4, SBO kopplat till revisionsbyrå samt sektor Tabell 4 presenterar antalet ord i revisionsberättelserna. Tabellen presenterar maximum, minimum, medelvärdet samt medianen för vardera revisionsbyrå respektive årtal gällande antal ord i SBO avsnittet. Utifrån tabell 4 går det att utläsa att revisionsbyråerna i kategorin Övrigt har de kortaste SBO avsnitten. För revisionsbyråerna som ingår i Big 4 har PWC de längsta SBO avsnitten sett till både medelvärde samt maximum. EY är den revisionsbyrån inom Big 4 som har relativt kortast SBO avsnitt för hela undersökningsperioden kopplat till medelvärdet. Den absolut kortaste SBO avsnittet är upprättat av Deloitte år 2020 på endast 172 ord. Detta kan sättas i relation till det längsta SBO avsnittet som är upprättat av PWC år 2017 som består av 1953 ord. (Tabell 4). Tabell 4 visar även att spannet för revisionsbyråerna som ingår i Big 4 för medelvärdet antal ord under hela undersökningsperioden ligger i ett intervall på +/ 100 ord från varandra. Medelvärdet för antal ord i SBO avsnittet för samtliga undersökningsår för revisionsbyråerna är cirka 612 ord. Medelvärdet enligt ovanstående för övriga revisionsbyråer är 380,55 ord. Detta är en skillnad på cirka 62 %. 30

38 Tabell 4 Antal ord i SBO avsnitt och revisionsbyrå samt totalt Deloitte 2 2 EY ÅR Totalt Totalt Max Min Medel 731, , , , , , , ,85 548, ,2 598, ,7141 Median 694, , ,5 Procentuell skillnad i % -4% -27% 3% -11% 10% -5% 2% 6% KPMG PWC ÅR Totalt Totalt Max Min Medel 692, , , , , , , , , , ,6 681,1777 Median , ,5 617, ,5 Procentuell skillnad i % -26% 5% 2% -5% -1% -1% -3% -4% Övriga Samtliga revisionsbyråer ÅR Totalt Totalt Max Min Medel 544, ,6 389,4 380,55 651, , , , , ,5857 Median , ,5 571,5 571,5 Procentuell skillnad i % -116% 27% 8% 4% -3% -5% 0% -3% År 2016 så går det att observera att det förelåg en avsaknad av kommunicerad SBO för fyra revisionsberättelser (bilaga 6). Dessa utgjordes av två stycken skrivna av PWC, en av KPMG samt en av EY. 4 Vidare går det att utläsa från bilaga 6 att Deloitte är den revisionsbyrå som under den undersökta perioden redovisat flest antal SBO. Detta var inom sektorn Råvaror som går att se i bilaga 6. För hela undersökningsperioden så kommunicerar samtliga revisionsbyråer i snitt 2,13 stycken SBO. Tabell 5 Medelvärde, maximum, minimum för totalt antal SBO i rubrik per år exkl. ej kommunicerade SBO för samtliga bolag MAX MIN MEDEL (exkl. 0) MEDIAN ANTAL UTFÖRDA REVISIONER PROCENTUELL FÖRÄNDRING MEDELVÄRDE , , % , % , % , % Totalt 7 1 2, Företagen var AB SKF, Leovegas, Actic Group samt Hennes & Mauritz. 31

39 4.1.3 Typ av SBO i rubriksform Det återfinns empiriska observationer på att det förkommer ett antal relativt frekvent kommunicerade SBO under den undersökta tidsperioden (Figur 5). De mest frekvent kommunicerade SBO under den hela undersökningsperioden är Intäktsredovisning samt Goodwill bortsett från kommunicerade SBO som hamnat under rubriken Övrigt (se avsnitt 3.5.2). Intäktsredovisning har kommunicerats totalt 135 gånger under den undersökta perioden vilket utgör 14 % av de totalt kommunicerade SBO. Det går även att se att intäktsredovisning som SBO har legat på en konstant nivå på 14 % av de totalt kommunicerade SBO för samtliga år. Kommunicerade SBO som ingår i kategorin övriga utgörs av 22 % för hela perioden som undersöks. SBO som har ingått i kategorin övriga utgörs av kommunicerade SBO som dels antingen är så pass företagsspecifika i dess rubrik att de inte kan ingå i andra kategorier, dels att de inte kan ingå i kodningsmanualens uppställda kategorier samt om de SBO i rubriken utgörs av ett flertal olika komponenter och därmed inte kan ingå i en kategori Avsättningar Finansiellla tillgångar Förvärv Immaterilla tillgångar Goodwill Goodwill & andelar i närstående Varulager Intäktsredovisning Kundfordringar Nedskrivningar Utvecklingsutgifter Skatterelaterade Värdering fastigheter Övrig 25% 20% 15% 10% 5% 0% Total % andel av total Figur 5 Stapeldiagram för procentuell andel av SBO i avsnitt för Som nämnt är SBO i rubrikform överrepresenterad av kategorin Övrigt. I denna kategori har kommunicerade SBO ingått som är företagsspecifika såsom exempelvis kommunicerad SBO för Boliden AB under samtliga år för som benämndes Balansering och avskrivning av gråbergsuttag eller rapporterade SBO som kommunicerats för ett fåtal företag men som inte ansetts utgöra en egen kategori i studien på grund utav att de ansetts företagsspecifika med tanke på bransch eller sektor. Detta kan exemplifieras med Efterlevnad av lagar och regler på onlinespelmarknaden som har kommunicerats av LeoVegas AB för åren 2017 till 2020 men även för Betsson AB för åren Båda dessa företag ingår i branscher som har liknande förhållanden och risker vilket kan förklara likheten i kommunicerad SBO. Figur 6 illustrerar att det har skett en minskning av antalet kommunicerade SBO som ingått i kategorin Övrigt från åren 2016 till År 2016 kommunicerades 25 % SBO som ingick i kategorin Övrigt vilket skiljer 32

40 sig från år 2020 där 21 % kommunicerades som Övrigt. Detta är en skillnad på 4 % vilket innebär en minskning på 0,8 % i genomsnitt av rapporteringen av Övriga SBO Figur 6 Totalt kommunicerade SBO som ingått i kategorin Övrigt för undersökningsperioden 2016 till SBO utvecklingsriktning Nedan kommer variablerna Företagsspecifik/icke-företagsspecifik samt nyckelorden från den genomförda innehållsanalysen att presenteras. Två stickprov på de mest förekommande typerna av SBO (bortsett från kategorin övriga) kommer likaså att presenteras samt återkommande SBO under undersökningsperioden sett till vardera bolag. Slutligen presenteras utvecklingsriktningen för SBO avsnittet kopplat till antal ord samt antal kommunicerade SBO Företagsspecifik kommunicerad SBO samt sektorer Tabell 6 och 7 illustrerar att de kommunicerade SBO som anses vara företagsspecifika under hela undersökningsperioden utgörs av 68 % av de totalt kommunicerade SBO för samtliga sektorer och revisionsbyråer. Sektorn Allmännyttig har endast kommunicerat företagsspecifik, dock så utgörs denna sektor endast av ett företag. Tabell 7 skildrar även att övriga revisionsbyråer kommunicerar minst SBO som är företagsspecifika samt att Deloitte är den revisionsbyrå som har kommunicerat flest företagsspecifika under hela undersökningsperioden. Kommunikationen av förtagsspecifika SBO visar ingen tydlig trend för undersökningsperioden och kommuniceras inom en differens på ett intervall om +/ 5 %. 33

41 Tabell 6 Företagsspecifika samt icke-företagsspecifika kommunicerade SBO och sektorer % 2017 % 2018 % Företagsspec./IcFörtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Allmännyttig 1 100% 1 100% 1 100% Energi 1 100% 1 100% 1 100% Fastighet % % % Industri % % % Kommunikatio % % % Konsument % % % Råvaror % 7 100% % Sjukvård % % % Teknik % % % Total % andel 71% 29% 69% 31% 67% 33% 2019 % 2020 % Total % Företagsspec./IcFörtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Allmännyttig 1 100% 1 100% % Energi 1 0% 1 100% % Fastighet % % % Industri % % % Kommunikatio % % % Konsument % % % Råvaror % % % Sjukvård % % % Teknik % % % Total % % andel 64% 36% 69% 31% 68% 32% Tabell 7 Företagsspecifik/icke-företagsspecifik samt revisionsbyråer % 2017 % 2018 % Företagsspec./Icke-företagsspec. Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Deloitte % % % EY % % % KPMG % % % PWC % % % Övriga % % % Totalt % andel 71% 29% 69% 31% 67% 33% 2019 % 2020 % Total % Företagsspec./Icke-företagsspec. Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Förtagspecifik Icke-företagspecifik ftg specifik Deloitte % % % EY % % % KPMG % % % PWC % % % Övriga % % % Totalt % % andel 64% 36% 69% 31% 68% 32% 34

42 4.2.2 Nyckelord Studiens nyckelord är Risk, Väsentlig samt Fel. Nyckelorden har använts i revisionsberättelserna totalt 631 gånger under den totala undersökningsperioden. I beskrivandet av SBO har det varit en avsaknad av nyckelorden totalt 32 gånger under den totala undersökningsperioden (se bilaga 9). EY är den revisionsbyrå som främst haft en avsaknad av nyckelorden i sina beskrivningar av SBO. Figur 7 visar att den relativt tydligaste nedåtgående trenden vid användandet av nyckelorden vid beskrivningen av området är användningen av nyckelbegreppet fel vid beskrivandet av SBO. År 2016 innehöll beskrivningen av SBO nyckelordet fel vid 22 stycken SBO avsnitt minst en gång. Detta kan jämföras med år 2020 där nyckelbegreppet fel endast användes minst en gång i beskrivningen av SBO vid 9 stycken SBO avsnitt. Detta innebär en minskning av användandet av nyckelbegreppet fel på cirka 40 %. Väsentligt förkommer vid flest beskrivningar av SBO vid samtliga år (Figur 7) samt för samtliga revisionsbyråer förutom KPMG som refererar relativt oftast till risk vid beskrivning av SBO (se bilaga 9). Vidare visar även bilaga 9 att väsentligt har använts vid hälften av de totalt använda nyckelorden. Användandet av nyckelbegreppet väsentligt samt risk har legat på en relativt jämn nivå under hela undersökningsperioden på aggregerad nivå RISK VÄSENTLIG FEL Figur 7 Nyckelord samt årtal Återkommande SBO och revisionsbyrå Tabell 8 illustrerar SBO som har varit återkommande för undersökningsenheten (företaget) under två år i rad, tre år i rad, fyra år i rad samt fem år i rad. KPMG är den revisionsbyrå som kommunicerar samma SBO flest år i följd vid beaktning till deras medelvärde på 3,867 år av återkommande SBO. Deloitte är den revisionsbyrå som kommunicerar återkommande SBO i den ringaste utsträckningen. Detta till följd av Deloittes medelvärde på 2,778 år av samma SBO till följd. Under hela undersökningsperioden för samtliga bolag har det skett byte av revisionsbyrå för undersökningsenheterna totalt 17 gånger. Trots byte av revisionsbyrå har det kommunicerats samma SBO som förgående år totalt 7 gånger. Detta utgör 41 % återkommande SBO trots revisionsbyte av den totala andelen byten av revisionsbyrå. 35

43 Energi är den sektor som inte har återkommande SBO, dock utgörs denna sektor i studien endast av ett (1) bolag. Allmännyttig som likaså utgörs av endast ett (1) bolag i studien har återkommande SBO två år i följd. Detta innebär att inom ramen för denna studie så har allmännyttig 100% återkommande SBO för mer än 2 år i rad i följd. Sektorn fastigheter har ett medelvärde på 2,8 år i rad för återkommande SBO. Sektorn industri har det högste medelvärdet för återkommande SBO i följd på 3,808 år. Se bilaga 10 för sektorer och återkommande SBO. Av de undersökta 450 revisionsberättelserna blev resultatet att vid 75 gånger har samma återkommande SBO vid fler än 2 år i följd kommunicerats. Tabell 8 illustrerat att det inte är någon stor avvikelse vid revisionsbyråerna. Vid studerandet av samtliga revisionsberättelser kopplat till de undersökta bolagen kunde det påträffas att det har skett revisionsbyte vid 17 tillfällen. Vid byte av revisionsbyrå har det ändock vid 7 tillfällen kommunicerats samma typ av SBO som förgående år (tabell 8). Detta blir ett utfall på 41 % av återkommande SBO trots revisionsbyte. Tabell 8 Återkommande SBO samt antal år förekommande SBO, Medelantal år i följd samt samma SBO och byte av revisionsbyrå Totalt utförda revisioner År i rad Deloitte EY KPMG PWC Övriga Samtliga Totalt Medel antal år i följd 2,778 3,563 3,867 3,645 3,5 3,5867 Median ,5 3 % samma SBO 2 eller fler år i rad & antal utförda revisione 14% 16% 18% 17% 19% 17% Revisionsbyråer som bytt revisionsbyrå men ej SBO 7 Total antal som bytt revisionsbyrå 17 % andel 41% Stickprov goodwill samt intäktsredovisning De kategorier som har kommunicerats relativt flest gånger under den undersökta perioden är Goodwill och Intäktsredovisning (se Figur 5). Genom att dessa har kommunicerats ett flertal gånger gjordes ett stickprov på 10 % av kategorins totala antal på dessa kategorier för att undersöka huruvida dessa har kommunicerats utifrån studiens kategori företagsspecifik eller icke företagsspecifik Stickprov goodwill Goodwill har kommunicerats som SBO totalt 114 gånger under den undersökta perioden 2016 till % av de totalt kommunicerade Goodwill utgörs av 11 stycken vilket ligger till grund för detta stickprov. Figur 8 illustrerar att det har varit en nedåtgående trend för de kommunicerade goodwill som SBO. År 2016 representerades stickprovets företagsspecifika kommunicerade 36

44 goodwill som SBO 55 % vilket skiljer sig relativt mycket från stickprovets företagsspecifika kommunicerade goodwill 2020 som utgjordes av 27 % av stickprovet Ftg spec Icke-ftg speg Figur 8 Stickprov Goodwill Stickprov intäktsredovisning Antalet kommunicerade SBO som innebär intäktsredovisning utgjordes av totalt 135 stycken för hela undersökningsperioden. 10 % av dessa innebär cirka 14 stycken vilket utgör stickprovets storlek. Stickprovet återger att det har skett en ökning av företagsspecifika kommunicerade intäktsredovisningar som SBO (figur 9). År 2017 samt 2018 utgjordes av en platå där hälften av stickprovet utgjordes av dels företagsspecifika, dels icke-företagsspecifika kommunicerade intäktsredovisningar. År 2016 utgjordes av flest företagsspecifikt kommunicerade intäktsredovisning på 71 % (10 av 14 stycken) följt av 2020 som utgjordes av 64 % företagsspecifika (9 av 14 stycken) Ftg spec Icke-ftg speg Figur 9 Stickprov intäktsredovisning Utvecklingsriktning antal SBO samt längd SBO I avsnitt presenteras hur den genomsnittliga kommunikationen av SBO har gestaltat sig avseende antal ord samt antal SBO. Detta avsnitt avser att presentera hur utvecklingsriktning för dessa variabler har sett ut. 37

45 Figur 10 skildrar att utvecklingsriktningen för antalet ord i revisionsberättelserna inte har någon direkt tydlig trend för de undersökta revisionsbyråerna. Gemensamt för samtliga revisionsbyråer exklusive EY går det att påvisa att det har skett en minskning av medelvärdet antal ord i SBO avsnittet från 2016 till Vidare är PWC den revisionsbyrå som haft en tämligen succesiv jämn nedåtgående trend avseende den procentuella minskningen av längden av SBO avsnittet (tabell 4). Den nedåtgående trenden är relativt liten för varder år och utgörs inte av en drastisk förändring sett till medelvärdet (figur 10). EY är den revisionsbyrå som ingår i Big 4 som har en positiv trend för medelantalet ord i SBO avsnittet. År 2016 var längden på SBO i snitt 514 ord, år 2020 bestod SBO avnsnittet i snitt av 598 ord. På en aggregerad nivå går det att utläsa att det har skett en minskning av medelvärdet i antalet ord i SBO avsnittet. Övriga bolag hade en stor minskning av antal ord i SBO avsnittet för räkenskapsår 2017 jämfört med räkenskapsår 2016 vilket motsvarar en minskning på 112 %. Dock har övriga bolag en positiv ökning av antalet ord från räkenskapsår 2018 till räkenskapsår År 2020 var längden för det genomsnittliga SBO avsnittet cirka 582 ord. Övriga revisionsbyråer låg längst ifrån den genomsnittliga längden detta år med 389 ord. EY låg närmast med 598 ord därefter KPMG med 561 ord DELOITTE EY KPMG PWC ÖVRIGA SAMTLIGA Figur 10 Utveckling medelvärde antalet ord 38

46 Utifrån figur 11 går det att observera att samtliga revisionsbyråer inom Big 4 på har haft en negativ trend på medelantalet kommunicerade SBO under undersökningsperioden. KPMG har dock haft en tilltagande trend i kommunicerade SBO under perioden men som sedan sjunker med 9 % från räkenskapsår 2019 till KPMG:s ökning av kommunicerade antal SBO från 2016 till 2017 på 28 % kan förklaras av dess relativt låga medelvärde på antal SBO år 2016 jämfört med jämförande revisionsbyråer som är inom Big 4. 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Figur 11 Utveckling medelvärde antal SBO DELOITTE EY KPMG PWC ÖVRIGA SAMTLIGA Den negativa trenden för revisionsbyråerna inom Big 4 skiljer sig från de övriga bolagen som kommunicerar fler SBO per år. Dock så kommunicerar de övriga bolagen relativt minst SBO under perioden Med tanke på att Big 4 utgör merparten av studiens undersökningsobjekt så leder detta till att på aggregerad nivå för totalt antal kommunicerade SBO under den sammantagna undersökningsperioden så går det att utläsa utifrån figur 11 (se även tabell 5) att det föreligger en negativ lutning för på medelantalet kommunicerade SBO. År 2016 var det en smärre skillnad bland revisionsbyråerna gällande antal. Figur 11 illustrerar att medelvärdet av antal kommunicerade SBO av revisionsbyråerna har haft en utvecklingsriktning att de rör sig närmare en mer enhetlig kommunikation av antal SBO. Utvecklingsriktningen har rört sig mot att kommunicera cirka två stycken SBO. 39

47 5. Analys Följande avsnitt analyserar empirin som presenterades i förgående avsnitt kopplat till studiens referensram. Avsnittet initieras med att kort sammanfatta kommunikationen av SBO för att sedan analysera SBO och dess utvecklingsriktning. 5.1 Analys av kommunikationen av SBO I och med den nya revisionsberättelsen har revisorn nu även ett ansvar att kommunicera mer information i revisionsberättelsen samt bedöma snarare än att endast granska och tolka företagsledningens påståenden. Den nya standarden kan därmed påstås tagit en annan riktning än tidigare standarder. De kommunicerade SBO ska vara företagsspecifika och beskriva eventuella väsentliga risker för det specifika bolaget. Analysens första del kommer redogöra och analysera kommunikationen av SBO för att sedan kunna analysera dess utvecklingsriktning SBO i praktiken IAASB (2015b) skildrar avsikten med den nya revisionsberättelsen och rapporteringen av SBO för börsnoterade bolag att den syftar till att tillföra ett mer kommunikativt värde och därmed öka värdet för revisionsberättelsen. Vid rapportering av SBO skall revisorn kommunicera de områden som krävde mer uppmärksamhet eller som innebär en högre grad av risk (IFAC, 2015b; RevR 701, p.13; ISA 701, p. 24). Dessa områden fastställs genom revisorns professionella skepticism samt efter kommunikation med företagsledningen. Områden som klassificeras som SBO kan påverkas av faktorer såsom företagets komplexitet samt verksamhetens karaktär eller andra faktorer (RevR 701, p. 30). I den nya standarden ISA 701 (samt RevR 701) återfinns inga bilagor om exemplifieringar på vad för SBO som potentiellt skulle kunna kommuniceras. Inte heller återges specifika kriterier på hur många SBO som bör eller skall kommuniceras. Tillika kräver den nya standarden inte att det måste kommuniceras SBO om det inte återfinns områden som bör kommuniceras. Anledningen till standardens möjligtvis vaga beskrivning om hur eller vilka SBO som bör kommuniceras motiveras av att skäl om att de ska vara företagsspecifika. Därmed kan standarden inte skapa en definitiv beskrivning av detta (IAASB, 2013). Samtliga undersökta revisionsberättelser innehåller minst en (1) kommunicerad SBO under hela undersökningsperioden förutom fyra (4) stycken revisionsberättelser som upprättades år 2016 (se bilaga 7). För att skapa legitimitet för revisionen samt för kundföretaget (Colbert & Jahera, 1988; Carrington, 2016; Baiman et al, 1987; Lin & Hwang, 2010) men även för att minska informationsasymmetrin som uppstår i samband med agentproblemet (Eisenhardt, 1989; Watts & Zimmerman, 1979) så kan rapportering av SBO stödja legitimiteten med beaktning av ovanstående faktorer. Genom att samtliga utförda revisioner för räkenskapsåren kommunicerats minst en (tabell 5) så kan agentteorin förklara varför rapportering av minst en SBO kommuniceras till dess intressenter trots att RevR 701 framställer att det kan föreligga omständigheter som medför grund för avsaknad av kommunicerad SBO. Genom denna upptäckt samt resultatet från innehållsanalysen som frambringat att revisionsbyråerna i snitt kommunicerar två SBO (tabell 5) kan detta uttrycka att 40

48 det potentiellt föreligger en potentiell nivå för komfort (se Carrington, 2016, s. 27). Grey (1983) samt Francis (2011) skildrar att det föreligger skillnader inom revisionsbyråer då det inom organisationen förekommer interna strukturer vilket kan förklara att det återfinns skillnader i medelvärde för antalet kommunicerade SBO för de olika revisionsbyråerna. Detta stödjs även av Öhman et al. (2016) som menar att företagskulturen kan komma att ha en påverkan på tankemönster och rutiner som i sin tur kan leda till skillnader för revisionen Kommunikation av SBO IAASB (2015b) föreskriver att den nya revisionsberättelsen skall vara företagsspecifik och på så sätt förmedla relevant information till förtagets intressenter. Genom att kommunicera mer relevant information i revisionsberättelsen om revisionen antas förvätningsgapet reduceras (Lennartsson, 2016; Reid et al, 2019; IAASB, 2015) men även informationsgapet (Vanstraelen et al, 2012). Genom att kommunicera SBO skall relevant information förmedlas om det specifika bolaget och på så sätt skapa en bättre förståelse för bolaget i fråga. Något som bland annat Vanstraelen et al. (2012) skildrar då intressenter önskar mer information för att få bättre inblick och kunskap om bolaget. Med hjälp av en innehållsanalys har en kategorisering av de mest förekommande kommunicerade SBO möjliggjorts men även analysering hur variationen av de olika kommunicerade SBO kunnat göras. Innehållsanalysen genomfördes genom att kategorisera de mest förekommande SBO för samtliga bolag vilket medförde att de SBO som endast kommunicerades av enstaka bolag eller vid ett fåtal gånger inte utgjorde en egen kategori. Detta innebar att om den kommunicerade SBO inte kunde ingå i någon av de kategorier som utformats i innehållsanalysen klassificerades de som Övrigt typ av kommunicerad SBO. Exempelvis har Balansering och avskrivning av gråbergsuttag kommunicerats under samtliga år som SBO för bolaget Boliden AB men då denna SBO är så pass företagsspecifik har den ingått i kategorin Övrigt. 22 % av de totalt kommunicerade SBO ingick i kategorin Övrigt vilket innebär att de sällan är förekommande samt/eller företagsspecifika för bolaget. I denna kategori har flest kommunicerats. Till följd av detta resultat går det att tolka denna upptäckt att rapporteringen av SBO är förhållandevis företagsspecifik utifrån denna synvinkel (IAASB, 2015b) och även informativ om företaget. Den värdeskapande effekten av mer specifika SBO kan förklaras med hjälp av IAASB (2015b) då de kopplar samman den nya revisionsberättelsen och kommunicerandet av SBO för att säkerställa att revisionsberättelsen upprätthåller en relevans för att vara värdeskapande. Hatherly et al. (1998) fann i deras studie att revisionsberättelser som är mer specifika upplevs som mer trovärdiga för läsaren och skapar på så sätt mer kredibilitet och relevans vilket på så sätt leder till att förväntningsgapet minskar. Detta då revisionsberättelsen blir mer transparent i relativa termer men även att informationsgapet reduceras då revisionsberättelsen ses som mer kvalitativ och informativ. Figur 4 skildrar att Goodwill och Intäktsredovisning är de SBO som kommuniceras mest. Vidare har innehållsanalysen skildrat att merparten av de SBO som kommuniceras är relaterade till företagens tillgångar i balansomslutningen (figur 5). En möjlig bidragande orsak till att de flesta rapporterade SBO är av just detta slag kan förklaras av att det finns en möjlig strukturell påverkan. Det föreligger med störst sannolikhet ett antal olika faktorer varför de flesta SBO är kopplade till 41

49 tillgångsslagen för balansomslutningen men det kan finnas fog för att diskutera debatten om struktur inom revision och revisionsprocessen (Smith et al, 2001; Power, 2003). Carrington (2016) beskriver att en väl strukturerad revision följer en hög grad av formaliseringar och riskvärdering kan ses utifrån att uppfylla vissa kriterier (MacLullich, 2003). Vidare föreskriver Power (2003) att revisionen sätter preferenser för rutiner. Den strukturella påverkan tillsammans med processen av den normativa isomorfismen (Deegan & Unerman, 2011; DiMaggio & Powell, 1988) kan därmed antas influera en viss typ av norm om vad som skall kommuniceras som SBO. Öhman et al. (2006) beskriver även att revisorer är beroende av en gemensam struktur vilket på så sätt kan leda till att isomorfismen blir mer påtaglig inom revisionen. 5.2 Analys av SBO och dess utvecklingsriktning Tidigare studier samt professionen har förmedlat att det återfinns en risk för att den nya revisionsberättelsen blir föremål för standardisering. Vidare förekommer det även faktorer såsom isomorfism samt den strukturella påverkan inom revision och inom revisionsbyråer som kan påverka denna potentiella standardisering och utvecklingsriktning. Följande analys ämnar undersöka SBO avsnittets utvecklingsriktning samt om det föreligger tendenser till standardisering av SBO SBO utvecklingsriktning Som tidigare nämnt har farhågor framförts att det föreligger en risk att SBO avsnittet blir föremål för en ny struktur och en ny standardisering (Lennartsson, 2015; ICAEW, 2017). Schilder (IAASB, 2012) framförde att det är viktigt att revisionsberättelsen bibehåller dess relevans och förmedlar information som möter intressenternas behov. Det är därmed av vikt att SBO avsnittet fortsätter att kommunicera företagsspecifik och relevant information om bolaget. Likväl som att aktivt arbeta för att SBO avsnittet inte blir föremål för standardisering för att vidhålla dokumentets värdeskapande effekt för den utförda revisionen och därmed minimera informationsasymmetrin (Hatherly et al, 1998). Figur 11 samt tabell 5 påvisar att det har skett en procentuell negativ trend när det gäller antalet kommunicerade SBO för revisionsbyråerna inom Big 4 vilket skiljer sig från de övriga bolagen som kommunicerar relativt fler SBO under perioden Denna relativa minskning kan förklaras av att strukturella tillvägagångssätt har upparbetats under undersökningsperioden (Bamber & Snowball, 1988; Lennartsson, 2015). Revisionsbyråerna inom Big 4 kommunicerar år 2020 mellan 1,6 och 2,2 SBO vilket kan sägas utgöra en förhållandevis liten skillnad i antalet kommunicerade SBO. Detta skiljer sig från år 2016 skillnad som låg på mellan 1,2 och 3,4 SBO mellan revisionsbyråerna (bilaga 7). Det finns anledningar att diskutera att genom att en ny komfortabel nivå (Carrington, 2016) har succesivt upparbetats och den potentiella osäkerheten i och med att den nya standarden har minimerats med åren som den har tillämpats sedan dess implementering vilket kan ha haft en påverkan på att relativt färre SBO kommuniceras. Vidare kan den härmande isomorfismen förklara denna utvecklingsriktning mot en mer enhetlig kommunikation gällande antal SBO (Tay & Parker, 42

50 1990). Detta då revisionsbyråer inte vill avvika från det normala vid jämförande av andra aktörer inom branschen (Deegan & Unerman, 2011). Vidare kan det även diskuteras om det föreligger en påverkan av att en ny potentiell vedertagna struktur på SBO avsnitt har upparbetats av professionen. Revisionsbyråerna inom Big 4 är de största aktörerna på marknaden inom revision och kan därmed sägas ha ett stort inflytande på revisionsprocessen men även på den praxis och sedvänja som är inom revision vilket kan komma att påverka den norm för vad som kan anses legitimt. Den genomsnittliga längden på SBO avsnittet har gradvis blivit kortare för de revisonberättelserna som har undersökts i denna studie (figur 10). PWC är den revisionsbyrå som har haft jämnast förändring sett till medelvärdet under perioden. Det kan därmed antas att nämnda revisionsbyrå har upparbetade rutiner samt upparbetade arbetssätt hur kommunikationen av SBO skall gestaltas i revisionsberättelsen (Bamber & Snowball, 1988). Trots att revisionsbyråerna inom Big 4 haft en aggregerad genomsnittlig minskning för längden på SBO avsnittet så är deras SBO avsnitt ändock längre än de övriga revisionsbyråernas. Malmström (Lennartsson, 2016) skildrar att den nya revisionsberättelsen med dess SBO avsnitt skall minska förväntningsgapet. Efter åtskilliga år med hård kritik gentemot revisionsbyråerna (Zeff, 2003) kan det antas att revisionsbyråerna aktivt arbetar för att säkerställa dess rykte och minska detta gap. De större revisionsbyråernas relativt högre antal SBO samt längden på SBO avsnitten kan eventuellt förklaras av detta. För att möta de förväntningar som finns på marknaden så kan detta skapa incitament till längre SBO avsnitt med ambitionen att tillföra mer kvalitativ information och bedömningar (MacLullich, 2003) genom att redogöra för vad revisionen återfunnit för områden associerade med risker (Vanstraelen et al, 2012) men även för att skildra vilka åtgärder som vidtagits för att skapa förståelse för området (Gold & Heilmann, 2019; McEnroe & Martens, 2001). Genom att redogöra för de områden som är förknippade med risker eller väsentliga fel så kan därmed hypotetiskt revisionskvalitén förbättras (DeAngelo, 1981) men även som Dresdner och Fischer (2020) skildrar att revisionen följer standardens alla delar och därmed tillförsäkras om att revisionskvalitén utifrån att intressenternas krav inte står i strid med det som förmedlas i revisionsberättelsen. För att skapa en komfortabel nivå utifrån ett revisorperspektiv så menar Carrington (2016) att det är fundamentalt att följa de standarder och normer som stadgas inom området. Bamber och Snowball (1988) menar att revisorer är beroende av strukturella tillvägagångssätt och följa upparbetade rutiner. Detta kan kopplas samman med användningen av nyckelorden. RevR 701 innehåller nyckelorden Väsentlig, Risk och Fel vilket kan ses som vägledande ord för fastställandet av SBO. Figur 7 skildrar att nyckelordet väsentligt har använts nästan dubbelt så många gånger som nyckelordet risk och fem gånger mer än nyckelordet fel på aggregerad nivå. Detta kan påvisa att det föreligger en viss form av härmande isomorfism (Deegan & Unerman, 2011). DiMaggio och Powell (1988) skildrar att denna process kan uppstå när det föreligger en viss grad av osäkerhet vilket ISA 701 kan sägas implementera då det inte återfinns några konkreta strukturer eller direkta exempel på hur beskrivningen av SBO skall återges i den nya revisionsberättelsen. 43

51 Bilaga 9 visar att den totala användningen av nyckelorden i SBO avsnittet har legat på en relativt jämn nivå med en liten negativ sluttning för vardera år. Revisionsbyrån KPMG är dock den revisionsbyrå som har haft en positiv lutning för användandet och kommunicerar relativt flest gånger till nyckelorden i SBO avsnitten. Däremot går det inte att observera en tydlig utvecklingsriktning för att revisionsbyråernas användning av nyckelorden går mot en mer lik användning (bilaga 9). Den normativa isomorfismen där grupper tillämpar särskild institutionell praxis (Deegan & Unerman, 2011) kan även förklara varför nyckelordet fel inte förekommer i samma utsträckning som de andra nyckelorden samt haft en negativ trend gällande dess användning i SBO avsnittet (figur 7). En möjligtvis förklaring kan även vara att nyckelordet är negativt betingad och detta kan påverka den legitimitet och försäkran som revisionen försöker uppnå (Carrington, 2016) Utvecklingsriktning och standardisering Den tidigare revisionsberättelsen ansågs vara alltför standardiserad och innehöll förhållandevis lite information om vad revisorn gjort under dess granskningsarbete (Carrington, 2016; Gutierrez, 2018) och gick därmed miste om dess kommunikativa värde (Bédard et al, 2016). Church et al. (2008) menar därmed att revisionsberättelsen inte direkt knöt an till det bolaget som reviderades vilket Bédard et al. (2008) samt Asare och Wright (2012) menar spädde på informationsgapet. Genom att ISA 701 och RevR 701 implementerades skapades förväntningarna om att de kommunicerade SBO skall vara specifika för bolaget för att på så sätt skapa mer värdefull information. Sirois et al. (2018) menar dock att den nya standarden inte kommer att påverka revisionsberättelsens företagsspecifika karaktär och tidigare studier har även haft olika utfall gällande om SBO har haft en positiv inverkan (Chen et al, 2013; Bédard et al, 2014; Velte & Issa, 2019). IAASB (2015b) föreskriver som tidigare nämnt att alla SBO skall vara företagsspecifika och Malmström (Lennartsson, 2016) menar att varje SBO avsnitt kommer att vara unik. Denna studie har därmed undersökt huruvida de kommunicerade SBO kan antas vara företagsspecifika eller inte. Denna studie kan påvisa att merparten av de kommunicerade SBO för samtliga SBO som kommuniceras är företagsspecifika till dess karaktär och knyter an till det specifika bolaget. Genom att de är företagsspecifika så uttrycks SBO därmed inte så pass generisk att de kan appliceras på andra bolag. Det kan därmed göras gällande att de kommunicerade SBO inom ramen för studiens undersökningsobjekt delvis uppfyller standardsättarnas krav och incitament men även intressenters önskan om att få mer information om bolaget (Hoffman, 2012; Gold & Heilmann, 2019; IAASB, 2011). Tabell 6 och 7 visar inga direkta samband eller skillnader mellan undersökningsåren och antalet företagsspecifikt kommunicerade SBO. Tabell 6 och 7 påvisar en knapp minskning för vardera år för räkenskapsår 2016 till år 2019 men som sedan från år 2019 till 2020 återgår till ökade värden. År 2020 var totalantalet förtagsspecifika 69 % vilket det även var Det går därmed inte att dra några slutsatser huruvida den företagsspecifika karaktären av de kommunicerade SBO har påverkats under undersökningsperioden. Den företagsspecifika karaktären av kommunicerade 44

52 SBO utvecklingsriktning kan därmed inte sägas ha signifikanta förändringar. Som nämnt är merparten företagsspecifika vilken kan påvisa att det inte har skett en standardisering av dess karaktär. Då studien inte har tagit hänsyn till om undersökningsenheterna kommunicerat samma SBO under ett flertal år när det gäller om SBO för det enskilda året kan klassificeras som företagsspecifik eller inte så undersöktes även om det återfinns återkommande SBO oberoende dess karaktär som företagsspecifik eller inte. Tabell 8 visar att för samtliga revisonbyråer så kommuniceras i snitt 3,59 SBO i rad för räkenskapsåren. Då merparten är mogna bolag som därmed kan antas ha liknande riskområden så kan detta vara en bidragande faktor till de återkommande SBO. Vid bortseende från denna faktor så kan Fischers (1996) skildring om att revisorer tenderar till att göra vad som gjorts tidigare göras gällande. Detta kan även stödjas av att 41 % av de totala revisionsbytena under undersökningsperioden ändock kommunicerar samma SBO som föregående år då annan revisionsbyrå reviderat bolaget (tabell 8). Vidare kan den homogenitet som Öhman et al. (2006) skildrar få stöd av denna observation. Deegan och Unerman (2011) samt DiMaggio och Powell (1988) förskriver att organisationer tenderar till att sträva efter homogenitet så att de kan försäkra utomstående aktörer och intressenter att de kan leverera samma kvalitet men även förväntningar som andra som verkar inom samma miljö vilket även kan förklara avsaknaden av förändring av rapporteringen av SBO. För att vidare undersöka om det föreligger en viss homogenitet samt en påverkan av isomorfismen så undersöktes de två kategorier som kommunicerats flest antal gånger bortsett från kategorin Övriga genom stickprov. Dessa två var Goodwill samt Intäktsredovisning (figur 5) där stickprovet utgjordes av en fördelning av samtliga bolag. Stickproven kunde påvisa att det har skett en negativ trend för kommunikations karaktären företagsspecifik för goodwill (figur 8) men stickprovet för intäktsredovisning kunde påvisa en positiv lutning för åren för karaktären företagsspecifik kommunicerad SBO (figur 9). Det kan därmed finnas skäl att tro att det har skett en normativ isomorfism när det gäller kommunicerandet av intäktsredovisning men även goodwill fast med olika utfall. Deegan och Unerman (2011) förklarar denna process som påtryckningar från professionaliseringen vilket DiMaggio och Powell (1988) menar är vanligt inom grupper som har liknande arbetsmetoder vilket kan göras gällande för dessa två kategorier då båda är reglerade inom IFRS. Öhman et al. (2006) menar att revisorer är beroende av en gemensam struktur. Utvecklingsriktningen mot en mer enhetlig nivå på antal kommunicerade SBO kan ge tecken på att denna strukturella påverkan kan ha en påverkan vid avvägning av vilka och hur många SBO som kommuniceras i revisionsberättelsen. McDaniel (1990) konstaterat att större revisionsbyråer rör sig mott ett mer strukturerat tillvägagångssätt. Detta strukturerade tillvägagångssätt kan även förklara utvecklingsriktningen mot en mer enhetlighet för revisionsbyråerna och vid avvägning av vilka och hur många SBO som kommuniceras i SBO avsnittet (Tay & Parker, 1990). I studien har ett antal kategorier uppställs vid vad för typ av SBO som har kommunicerats (tabell 2). Dessa var exempelvis Skatterelaterade eller Förvärvsanalys. Om en kommunicerad SBO inte kunde kategoriseras utifrån dessa kategorier så kategoriserades den kommunicerade SBO som 45

53 Övrigt. Denna Övrigt kommunicerade SBO ansågs då vara så pass företagsspecifik att den inte kunde inga i de uppställda kategorierna eller att rubriceringen var så pass företagsspecifik att den då klassificerades som Övrigt. Utvecklingsriktningen för denna rubricering av SBO har haft en nedåtgående utvecklingsriktning (figur 6) under undersökningsperioden. Detta kan ge tecken på att revisionsbyråerna har utformat tydligare rubricering för att potentiellt underlätta för intressenter genom att minimera överflödig information i rubriken för att göra det tydligare (Bailey et al, 1983; Sirois et al, 2018). Emellertid kan det även påvisa att det har skett en utvecklingsriktning mot en standardisering att de kommunicerade SBO just ingår i någon av de utformade kategorierna. Processen för isomorfism kan därmed potentiellt göras gällande vid val av kommunikation av SBO (Deegan & Unerman, 2011). Som tidigare har nämnts har det skett en utvecklingsriktning mot en mer homogen struktur för antal SBO samt dess längd. Den härmande och normativa processen för isomorfismen kan likaså göras gällande i detta avseende (Deegan & Unerman, 2011). DiMaggio och Powell (1988) betonar att grupper med liknande träning tenderar att bli föremål för den normativa processen vilken kan ge belägg för att det har skett en aggregerad utvecklingsriktning mot at revisionsbyråerna närmar sig i dess struktur på SBO avsnittet. Som tidigare uttrycks ger denna studie sken av både en homogenitet och heterogenitet för revisionsbyråerna inom Big 4. Denna heterogenitet mellan revisionsbyråerna kan bland annat ses utifrån Kinneys klassificering om revisionsbyråerna är strukturerade eller ostrukturerade (Smith et al, 2001). En strukturell revisionsbyrå kan antas vara mer benägen att influeras av en standardisering men även ha en utvecklingsriktning mot ett mer strukturellt SBO avsnitt. Detta kan inte göras gällande för denna studie beträffande SBO avsnittets utvecklingsriktning vid antal ord eller antal SBO. Revisionsbyrån PWC är enligt Kinneys definition ostrukturerad (tabell 1) men har i denna studie haft den jämnaste utvecklingen av SBO avsnittets längd men även kommunicerat relativt densamma antal SBO under undersökningsperioden. Detta kan sättas i kontrast till Kinneys klassificering av Deloitte som strukturerad revisionsbyrå (tabell 1) som har haft en tämligen varierande kommunikation av antal SBO samt längd på avsnittet. Sammantaget kan studiens försök till att besvara problemformuleringen om det finns inslag av en utvecklingsriktning att rapporteringen av SBO har tendenser av standardisering inte ge entydiga svar. Det föreligger en potentiell utveckling att kommunikationen av SBO tenderar att bli standardiserad i den mening att liknande SBO kommuniceras återkommande och typiseras på grund av att det föreligger en potentiell isomorfism process. Malmström (Lennartsson, 2016) framhåller att det finns en risk att SBO avsnittet tenderar att bli standardiserad vilket kan ske oavsett om SBO kategoriseras som företagsspecifik eller icke inom operationaliseringen för denna studie. Detta kan bero på att revisionsbyråerna inom Big 4 reviderar en stor andel av bolagen som verkar på en reglerad marknad och byråns egna strukturella tillvägagångssätt påverkar deras bedömning huruvida ett område antas inneha en väsentlig risk för fel. 46

54 6. Slutsatser och vidare forskning Det avslutande kapitlet redogör för studiens slutsatser kopplat till studiens problemformulering och syfte. Vidare skildras studiens bidrag för att avslutas med förslag på framtida forskning. 6.1 Slutsats Studien har med hjälp an en innehållsanalys ämnat att studera svenska bolags kommunikation av SBO för att undersöka dess utvecklingsriktning samt om det föreligger tendenser till att det sker en standardisering av kommunikationen av SBO. Initialt kan studien påvisa att det återfinns ett flertal kategorier som relativt frekvent kommuniceras för samtliga bolag av samtliga revisionsbyråer. Merparten av de kommunicerade SBO utgörs av kategorin övrigt. Genom att de har klassificerats som övrigt har de inte kunnat ingå i innehållsanalysen utformade kategorier av typ av kommunicerade SBO samt om de har varit så företagsspecifika till dess karaktär. Detta indikerar på att det föreligger incitament för att SBO avsnittet har ökat revisionsberättelsens informativa karaktär samt att de kommunicerade SBO är relativt företagsspecifika. Vidare har studien även kunnat konstatera att merparten av de kommunicerade SBO är kopplade till företagens tillgångsposter i balansomslutningen då bland annat de mest förekommande SBO är Goodwill samt Intäktsredovisning. Studien har kunnat visa att det föreligger en utvecklingsriktning för längden av SBO avsnitten har en negativ trend och har på aggregerad nivå blivit kortare än vid standardens, RevR 701 samt ISA 701, implementering år Vidare har studien även kunnat konstatera att medelantalet kommunicerade SBO har blivit färre under undersökningsperioden samt rört sig mot en mer enhetlighet mellan revisionsbyråerna. Detta kan påvisa att det föreligger skäl att anta en gemensam struktur för revisionsbyråerna men även en härmande isomorfism som påverkar denna process för en mer lik kommunikation av SBO. Tillika kan denna process mot en mer enhetlighet påvisa att det föreligger en grad av homogen struktur för revisionsbyråerna. Som nämnt har även typen av SBO som ingått i kategorin övrigt haft en nedåtgående trend. Detta kan potentiellt ge sken om att det har skett en standardisering vid klassificering av den SBO som kommuniceras. Likväl som att denna studie kan ge stöd till att det föreligger en utvecklingsriktning mot en mer enhetlig struktur och potentiell standardisering av SBO så redovisas även stöd för en viss form av heterogenitet i kommunikationen av SBO för revisionsbyråerna. Användningen av nyckelorden risk samt väsentlig visar ingen tydlig förändring vare sig mellan undersökningsperioden eller mellan revisionsbyråerna. Det kan därmed påvisa att tillämpningen av dessa nyckelord inte är utsatta för form av standardisering. Nyckelordet fel utvecklingsriktning visar däremot på en nedåtgående användning. Studien kan inte konstatera att det förekommer vare sig en positiv eller negativ trend när det gäller kommunikationen av SBO företagsspecifika eller icke-företagsspecifika karaktär för den totala undersökningsperioden. Vidare visar även stickprovet för Intäktsredovisning att det kan föreligga en positiv trend för rapporteringen av nämnda SBO då de utgörs av karaktären företagsspecifik i en alltmer tilltagande riktning. 47

55 Denna studie har kunnat ge stöd för att det kan återfinnas tendenser till en utvecklingsriktning präglad av standardisering i form av en potentiell enhetlig struktur. Likväl har studien kunnat ge stöd för en avsaknad av standardisering i form av en oförändrad grad av dess företagsspecifika karaktär. Med beaktning till detta kan studien inte dra entydiga definitiva slutsatser om att det föreligger inslag av en potentiell standardisering av SBO. 6.2 Studiens bidrag Den nya revisionsberättelsen är tämligen ny i relativa termer. Anledningarna till införandet av den nya revisionsberättelsen var att öka revisionsberättelsens informativa karaktär för att generera information som på så sätt skall minska informationsgapet. Ett flertal studier undersöker SBO och dess påverkan på revisionskvalité (e.g. Reid et al., 2018; Gutierrez et al., 2018) men även den nya revisionsberättelsens värdeskapande (e.g. Sirois et al, 2018; Moroney et al., 2021). En av faktorerna till den nya revisionsberättelsen var att den tidigare revisionsberättelsen ansågs vara ett standardiserat dokument. För att motverka denna standardisering men även informationsasymmetrin så skall de kommunicerade SBO vara företagsspecifika för att belysa det enskilda företagets risker för intressenter. Studien har undersökt hur kommunikationen av SBO kommuniceras och gestaltas av svenska bolag. Studien bidrar till att ge en överblick om SBO potentiella utvecklingsriktning samt de delar som eventuellt kan vara föremål för en standardisering. Denna studie bidrar med empiriska observationer och underlag om de kommunicerade SBO kan vara företagsspecifika eller inte men även SBO avsnittet utvecklingsriktning med avseende till medelantalet kommunicerade SBO samt längd. Till följd av studiens longitudinella design har det därmed kunnat konstaterats att det föreligger en relativ merpart av studiens företag som kommunicerar likvärdiga SBO under den undersökta perioden. Studien ger därmed stöd med observationer som indikerar genom processen för isomorfism kan påverka att det föreligger en utvecklingsriktning med potentiella element av standardisering. 6.3 Framtida forskning Studien har kunnat gestalta ett antal vanligt förkommande typer av SBO som kommuniceras. Vidare har studien även påträffat att större delen av kommunicerade SBO har ingått i studiens kategorisering övrigt vid klassificering av typ av SBO. Detta har medfört misstankar om att studiens kategorisering av typ av SBO har gått miste om relevant information. Vid vidare forskning bör innehållsanalysens utformning av denna kategori utvecklas. Om typ av SBO lämnats öppen hade potentiellt andra vanligt förekommande kategorier kunnat påträffats eller dess avsaknad. Detta hade kunnat visa eventuella vanligt förekommande SBO för såväl sektorer samt revisionsbyråer för att sedan legat till grund för bredare analys om utvecklingsriktningen av kommunikationen av SBO. Då det är en skillnad på 68 % av kommunikationen av denna studies 48

56 övriga typ av SBO mellan år 2016 och 2020 så föreligger det skäl att anta en omklassificering av bolagen har skett av revisionsbyråerna. Detta skulle potentiellt kunnat stödja skälen att ponera att det har skett en större grad av standardisering av kommunikationen av SBO än vad denna uppsats kunnat svara upp på. Syftet med den nya revisionsberättelsen samt medföljande standarder är att öka revisionsberättelsens relevans och värde genom att ge information om det specifika bolaget och därmed arbeta för att minska det informationsgap och förvätningsgap som föreligger för revisionen. Denna studie saknar bidrag till om det föreligger ett samband mellan implementeringen av SBO och att revisionsberättelsens informativa värde har ökat. SBO informativa värde är centralt och omdebatterat vilket skapat funderingar hos författarna kring dess faktiska värdeskapande roll för intressenter. Christensen et al. (2014) utförde en kvalitativ studie för att undersöka professionella och ickeprofessionella investerares syn på mer information i de finansiella rapporterna innan införandet av ISA 701 som resulterade i att icke-professionella investerare kunde gå miste om viktig information vid alltför mycket kommunicerad information. Vidare kunde studien även påvisa att det föreligger ett samband med hur informationen presenteras och hur denna information tolkas. Med inspiration av Christensen et al. (2014) studie samt avsaknaden av SBO avsnittets informationsvärde utifrån ett intressentperspektiv för föreliggande studie ger detta incitament att undersöka vidare i en svensk kontext efter den nya standardens implementering. Genom en kvalitativ forskningsstrategi med intervjuer med såväl professionella samt icke-professionella investerare kan en studie som undersöker hur olika typer av intressenter använder och upplever SBO avsnittet ge intressanta bidrag till området. 49

57 Referenslista Adamsson, M. & Johansson, J. (2019). Effekterna av särskilt betydelsefulla områden En kvantitativ studie om den utökade revisionsberättelsen. [Kandidatuppsats, Handelshögskolan i Umeå]. Umeå. Asare, S. K. & Wright, A. M. (2012). Investors, auditors, and lenders understanding of the message conveyed by the standard audit report on the financial Statements. Accounting Horizons, 26(2), Bartov, E. & Cohen, D. A. (2009). The "numbers game" in the pre- and post-sarbanes Oxley eras. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 24(4), Bailey, K. E., Bylinski, J. H. & Shields, M. D. (1983). Effects of audit report wording changes on the perceived Message. Journal of Accounting Research, 21(2), Baiman, S., Evans III, J. H., & Noel, J. (1987). Optimal contracts with a utility-maximizing auditor. Journal of Accounting Research, 25(2), Bamber, M.E. & Snowball, D. (1988). An experimental study of the effects of audit structure in uncertain task environments. The Accounting Review. 63(3), Bédard, J., Gonthier-Besacier, N., & Schatt, A. (2014). Costs and benefits of reporting key audit matters in the audit report: The French experience. Working Paper, Laval University. Bédard,J., Coram, P., Espahbodi, R., & Mock, T. J. (2016). Does recent academic research support changes to audit reporting standards? Accounting Horizons, 30(2), Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. Uppl. Stockholm: Liber Carnegie, G.D. & Napier C. J. (2010). Traditional accountants and business professionals: Portraying the accounting profession after Enron. Accounting, Organizations and Society, 35(3), Carrington, T. (2014). Revision. 2. Uppl. Liber: Stockholm Chen. L, Jones. K. L, Michas. P, Pawlewicz. R., & Pevzner. M. B. (2013). Comments by the auditing standards committee of the auditing section of the American accounting association on the IAASB proposal: Improving the auditor s report. Current Issues in Auditing, 7(1), C11 C20. Christensen, B. E., Glover, S. M. & Wolfe, C. J. (2014). Do critical audit matter paragraphs in the audit report change nonprofessional investors decisions to invest? Auditing: A journal of Practice & Theory American Accounting Association, 33(4), I

58 Church, B. K., Davis, S. M. & McCracken, S. M. (2008). The auditor s reporting model: A literature overview and research synthesis. Accounting Horizons, 22(1), Coates, J. C. (2007). The goals and promise of the Sarbanes-Oxley act. Journal of Economic Perspectives, 21(1), Cohen, J. R., Holder-Webb, L., Sharp, D. J. & Pant, L. W. (2007). The effects of perceived fairness on opportunistic behavior. Contemporar accountating research, 24(4), Colbert, J. L., & Jahera, Jr., J. S. (1988). The role of the audit and agency theory. Journal of Applied Business Research, 4(2), Cordos, G. S. & Fülöp, M. T. (2015). Understanding audit reporting changes: Introduction of key audit matters. Accounting and Management Information Systems, 14(1), Curtis, E. & Turley, S. (2007). The business risk audit A longitudinal case study of an audit engagement. Accounting, organizations and society, 32(4), Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: Att göra en statistisk undersökning. 5. Uppl. Lund: Studentlitteratur. Danescu, T., & Spatacean, O., (2018) Audit opinion impact in the investors perception Empirical evidence on Bucharest stock exchange. Audit Financiar, 16(149), DeAngelo, L. E. (1981). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and Economics, 3(3), Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. 2 uppl. Maidenhead: McGraw- Hill Education. DeFond, M. & Zhan, J. (2014). A review of archival auditing research. Journal of Accounting and Economics. 58(2-3), Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. DiMaggio, P. J. & Powell, W.W (1988). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48(2), Dresdner, H. & Fischer, D. (2020). Definitions and determinants of audit quality. The Journal of corporate accounting & finance, 31(4), Drisko, J. & Maschi, T. (2015). Content analysis. Cary: Oxford University Press. II

59 Eisenhardt, K. M. (1989). The agency theory: An assessment and review. Academy of Management Review, 14(1), Eklöv, G. (2001). Auditability as interface: Negotiation and signification of intangibles. [PhD dissertation, School of Business, Stockholm University]. Stockholm. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG Text av betydelse för EES. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/56/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning Text av betydelse för EES. Fakhfakh, M. (2016) Understandability of unmodified audit report on consolidated financial statements: A normative and advanced study of the international normalization. Cogent Business & Management, 3(1), FAR (u.å.). Vad gör en revisor? [ ] Ferreira, C. & Morais, A.I. (2020). Analysis of the relationship between company characteristics and key audit matters disclosed. Revista Contabilidade & Financas, 31(83), Finansinspektionen (2007). FI varnar Carnegie, ger straffavgift på 50 miljoner kr och byter ut VD och styrelse. Pressmeddelande från Finansinspektionen. [ ] Fischer, M. J. (1996). Real-izing the benefits of new technologies as a source of audit evidence: An interpretive field study. Accounting, organizations and society, 21(2), Francis, J. R. (2004). What do we know about audit quality? The British Accounting Review, 36(4), Funck, E. K., & Karlsson, T. S. (2021). Handbok för systematiska litteratur- och dokumentstudier inom samhällsvetenskapen. Hämtad från University of Gothenburg website: Gangolly, J. S., Hussein, M. E., Seowb, G. S & Tama, K. (2002). Harmonization of the auditor s report. The International Journal of Accounting, 37(3), Gold, A. & Heilmann, M. (2019). The consequences of disclosing key audit matters (KAMs) of the academic literature. Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie, 93(1/2), III

60 Gutierrez, E., Minutti-Meza, M. & Vulcheva, M. (2018). Consequences of adopting an expanded auditor s report in the United Kingdom. Review of accounting studies, 23(4), Grey, C. (1998). On being a professional in a big six firm. Accounting, Organizations and Society, 23(5/6), Hamraj, M. B. (2002). Journal of Money Laundering Control, 6(1), Hatherly, D., Brown, T. & Innes, J. (1998). Free-form reporting and perceptions of the audit. The British Accounting Review, 30(1), Healy, P. M. & Palepu, K. G. (2003). The fall of Enron. Journal of Economic Perspectives, 17(2), Holm, C. & Zaman, M. (2012). Regulating audit quality: Restoring trust and legitimacy. Accounting Forum, 36(1), Hooper, K. & Zu, G. (2012). From legitimacy by character to legitimacy by image ethics and accounting practices in New Zealand. Managerial Auditing Journal, 27(8), Hurtt, R. K. (2010). Development of a scale to measure professional skepticism. Auditing: a journal of practice and theory, 29(1), ICAEW (2017). The start of a conversation The extended audit report. /media/corporate/files/technical/audit-and-assurance/audit-and-assurancefaculty/publications/extended-audit-report.ashx?la=en [ ] IFAC. (2016). International standard on auditing 701 communicating key audit matters in the independent auditor s report. [ ] Insch, G. S., Moore, J. E., Murphy, L. D. (1997). Content analysis in leadership research: Examples, procedures and suggestions for future use. The Leadership Quaterly, 8(1), International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). (u.å). Project: Auditor reporting. [ ] International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). (2011). Enhancing the value of auditor reporting: Exploring options for change. (Consultation Paper). [ ] IV

61 International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). (2012). Invitation to comment: Improving the auditor s report. [ ] International Auditing and Assurance Standards Board (IASB). (2013). Exposure draft, reporting on audited financial statements: Proposed new and revised international standards on auditing. ance%20july% final.pdf International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). (2015a.) The new auditor s report: Greater transparency into the financial statement audit. [ ] International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). (2015b). Reporting on audited financial statements New and revised auditor reporting standards and related conforming amendments. [ ] International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). (2015c). Auditor reporting Key audit matters. KAM-Overview.pdf [ ] International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB). (u.å). Project: Auditor reporting. [ ] International Financial Reporting Standards (IFRS). (u.å.). Who we are. [ ] International Federation of Accountants. (2006). Code of ethics for professional accountants. ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing. ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad). ISA 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor. ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor (omarbetad). Jensen, M. C. & Mecklin, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), V

62 Karlsson, L. & Petersson, O. (2019). Standardisering av key audit matters En kvantitativ studie om key audit matters i Sverige och Storbritannien. [Magisteruppsats, Linköpings universitet]. Linköping. Kitiwong, W. & Sarapaivanich, N. (2020). Consequences of the implementation of expanded audit reports with key audit matters (KAMs) on audit quality. Managerial Auditing Journal, 35(8), Knechel, W. R. (2016). Audit quality and regulation. International Journal of Auditing, 20(3), Knottnerus, J. A. & Tugwell, P. (2018). Ethics of research methodology requires a methodology of research ethics. Journal of clinical epidemiology, 100, ss.v-vi. Lawrence, T. B. (1999). Institutional Strategy. Journal of management, 25(2), Lee, T.H., Ali, M. A. & Bien, D. (2009). Towards an understanding of the audit expectation gap. Journal of Audit Practice, 6(1), Lennartsson, R (2015). Nya revisionsberättelsen ger mer information. Tidningen Balans (Online) 15 januari. [ ] Lennartsson, R. (2016). Nya revisionsberättelsen: Rätt använd kan den öka värdet av revisionen. Balans nr 9. [ ] Lin, J. W. & Hwang, M. I. (2010). Audit quality, corporate governance, and earnings management: A meta-analysis. International Journal of Auditing, 14(1), McDaniel, L. S. (1990). The effects of time pressure and audit program structure on audit performance. Journal of Accounting Research, 28(2), McEnroe, J. E. & Martens, S.C. (2001). Auditors' and investors' perceptions of the expectation gap". American Accounting Association Accounting Horizons, 15(4), MacLullich, K. K. (2003). The emperor s new clothes? New audit regimes: Insights from Focucault s technologies of the self. Critical Perspectives on Accounting, 14(8), Marténg, C. (2017). Den nya revisionsberättelsen Nu gäller det. Balans, nr 4. Menard, S. & Proquest EBC. (2007). Handbook of longitudinal Research: Design, measurement, and analysis. San Diego: Elsevier Science & Technology. VI

63 Mock, T. J., Bédard, J., Coram, P. J., Davis, S. M., Espahbodi, R. & Warne, R. C. (2013). The audit reporting model: Current research synthesis and implications. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 32(1), Moroney, R., Phang, S. Y., Xiao, X. (2021). When do investors value key audit matters. European Accounting Review, 30(1), Myers, M. A. (1997). An experimental test of the relation between audit structure and audit effectiveness. Academy of Accounting and Financial Studies Journal, 1(1), Nasdaq. (u.å.) [ ] Nelson, M. W. (2009). A model and literature review of professional skepticism in auditing. Auditing: a journal of practice and theory, 28(2), Okafor, C. & Otalor, J. (2014). Narrowing the expectation gap in auditing: The role of the auditing profession. Research Journal of Finance and Accounting, 4(2), Pinto, I. & Morais, A. I. (2019). What matters in disclosures of key audit matters: Evidence from Europe. Journal of international financial management & accounting, 30(2), Poland, G. A. (2013). The importance of peer review. Vaccine, 31(4), Power, M. K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organizations and Society, 28(4), Proposition 2000:01/146. Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB). (2019). Implementation of critical audit matters: The basics. [ ] Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB). 2010a. Auditing standard no 8, audit risk. PCAOB Release no PwC. (2017). Nya revisionsberättelsen Detta gäller. [ ] Reid, L. C. Carcello, J.V., Li,C. & Neal, T.L (2019). Impact of auditor report changes on financial reporting quality and audit costs: Evidence from the United Kingdom. Contemporary accounting research, 36(3), VII

64 Revisorinspektionen (u.å). Marknadsandelar för revision av företag av allmänt intresse. [ ] Rosman, A. J. (2011). Auditors going-concern judgments: Rigid, adaptive, or both? Review of Accounting and Finance, 10(1), Simnett, R. & Huggins, A. (2014). Enhancing the auditor s report: To what extent is there support for the IAASB s proposed changes? Accounting Horizons American Accounting Association, 28(4), Sirois, L. P., Bédard, J., & Bera, P. (2018). The informational value of key audit matters in the auditor's report: Evidence from an eye-tracking study. Accounting Horizons, 32(2), Smith, M. (2011). Research methods in accounting. 2 uppl. London: Sage Publications Smith, M., Fledler, B., Brown, B. & Krestel, J. (2001). Structure versus judgment in the audit process: A test of Kinney s classification. Managerial Auditing Journal, 16(1), Statens offentliga utredningar (SOU). Avskaffande av revisionsplikten för små företag. (SOU 2008:32). Statens offentliga utredningar (SOU). Nya regler för revisorer och revision. (SOU 2015:49). Tay, J. S. W. & Parker, R.H. (1990). Measuring international harmonization and standardization. Abacus (Sydney), 26(1), Vanstraelen, A., Schelleman, C., Meuwissen, R. & Hofmann (2012). The audit reporting debate: Seemingly intractable problems and feasible solutions. European Accounting Review, 21(2), Velte, P. & Issa, J. (2019). The impact of key audit matter (KAM) disclosure in audit reports on stakeholders reactions: A literature review. Problems and Perspectives in Management, 17(3), Walker, M. (2013). How far can we trust earnings numbers? What research tells us about earnings management. Accounting and Business Research, 43(4), Watts, R. L & Zimmerman, J. L (1979). The demand for and supply of accounting theories: The market for excuses. The Accounting Review, 54(2), Zeff, S. A (2003). How the U.S. accounting profession got where it is today: Part I. Accounting Horizons, 17(3), VIII

65 Öhman, P., Häckner, E., Jansson, A. M. & Tschudi, F. (2006) Swedish auditors' view of auditing: Doing things right versus doing the right things. European Accounting Review, 15(1), Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: Tankemönster, förväntningsgap och dilemman. [Doktorsavhandling, Mittuniversitet]. Sundsvall. IX

66 Bilagor Bilaga 1: Revisionsberättelsen enligt RevR 700 Nya revisionsberättelsen RevR 700 (Revisionsberättelse i aktiebolag utan koncern). Revisionsberättelse Till bolagsstämman i ABC AB, org.nr xxxxxx-xxxx Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag (Vi) har utfört en revision av årsredovisningen för ABC AB för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret...). [Bolagets årsredovisning ingår på sidorna x y i detta dokument.] Enligt min (vår) uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av ABC ABs finansiella ställning per den 31 december ÅÅÅÅ och av dess finansiella resultat [och kassaflöde] för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag (Vi) tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grund för uttalanden Jag (Vi) har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt (Vårt) ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag (Vi) är oberoende i förhållande till ABC AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag (Vi) anser att de revisionsbevis jag (vi) har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina (våra) uttalanden. Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna [A B]. Det är [styrelsen och verkställande direktören] som har ansvaret för denna andra information. Mitt (Vårt) uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och jag (vi) gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med min (vår) revision av årsredovisningen är det mitt (vårt) ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar jag (vi) även den kunskap jag (vi) i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentligafelaktigheter. Om jag (vi), baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är jag (vi) skyldig(a) att rapportera detta. Jag (Vi) har inget att rapportera i det avseendet.] X

67 Styrelsens [och verkställande direktörens] ansvar Det är styrelsen [och verkställande direktören] som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen [och verkställande direktören] ansvarar även för den interna kontroll som den [de] bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen [och verkställande direktören] för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Den [De] upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen [och verkställande direktören] avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. [För K2-företag ska skrivningen lyda: Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla verksamheten. Revisorns ansvar Mina (Våra) mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina (våra) uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag (vi) professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag (vi) riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina (våra) uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig (vi oss) en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för min (vår) revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig (oss) om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag (vi) lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens [och verkställande direktörens] uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. XI

68 drar jag (vi) en slutsats om lämpligheten i att styrelsen [och verkställande direktören] använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag (Vi) drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag (vi) drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag (vi) i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina (Våra) slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag (vi) den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag (Vi) måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag (Vi) måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag (vi) identifierat. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver min (vår) revision av årsredovisningen har jag (vi) även utfört en revision av styrelsens [och verkställande direktörens] förvaltning för ABC AB för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret...) samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Jag (Vi) tillstyrker att bolagsstämman disponerar (behandlar) vinsten (förlusten) enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter (ledamot) [och verkställande direktören] ansvarsfrihet för räkenskapsåret. [Särskild förteckning över lån och säkerheter har upprättats i enlighet med vad som föreskrivs i aktiebolagslagen.] Grund för uttalanden Jag (Vi) har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt (Vårt) ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag (Vi) är oberoende i förhållande till ABC AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag (Vi) anser att de revisionsbevis jag (vi) har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina (våra) uttalanden. Styrelsens [och verkställande direktörens] ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är XII

69 försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. [Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.] Revisorns ansvar Mitt (Vårt) mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt (vårt) uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot [eller verkställande direktören] i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Mitt (Vårt) mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt (vårt) uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag (vi) professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min (vår) professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag (vi) fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Jag (Vi) går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt (vårt) uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt (vårt) uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag (vi) granskat [styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma] om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Ort den DD månad ÅÅÅÅ [Namn på revisionsföretaget] Auktoriserad/Godkänd revisor XIII

70 Bilaga 2: Definiering av Företagsspecifik samt Icke-företagsspecifik Exempel på företagsspecifik Goodwill: Elos Medtech, årsredovisning 2016 Värdering av goodwill Bolagets värderingsprinciper för goodwill framgår av not 1. De mest väsentliga antaganden som tillämpats vid denna nedskrivningsprövning finns beskrivna i not 18. Per den 31 december 2016 uppgår redovisad goodwill till 254 MSEK, vilket motsvarar närmare 30 procent koncernens totala tillgångar. Den mest väsentliga goodwillposten, 208 M SEK, är hänförlig till marknadssegmentet Trauma & Spine efter förvärvet av Onyx Medical I enlighet med IAS 36 prövar koncernen minst årligen om det förekommer ett nedskrivningsbehov på immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod (goodwill). Denna prövning görs genom en beräkning av återvinningsvärdet för de verksamheter till vilka goodwillposterna är relaterade. Respektive beräknat återvinningsvärde jämförs med det redovisade värdet på verksamheten inklusive goodwill. Återvinningsvärdet fastställdes av företagsledningen genom en beräkning av verksamhetens förmåga att generera kassaflöde i framtiden. Värdering av goodwill utgör särskilt betydelsefullt område i revisionen mot bakgrund av att goodwill representerar ett väsentligt värde i balansräkningen samt att en nedskrivningsprövning innefattar faktorer och förhållanden där företagsledningen behöver göra väsentliga antaganden, uppskattningar och bedömningar om framtiden. Exempel på icke-företagsspecifik Goodwill: Feelgood AB, årsredovisning 2016 Goodwill Goodwill redovisas till 125 Mkr i rapport över finansiell ställning för koncernen per 31 december Bolaget prövar minst årligen och vid indikation på värdenedgång att redovisade värden inte överstiger beräknade återvinningsvärden för dessa tillgångar. Återvinningsvärdena fastställs genom en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden per kassaflödesgenererande enhet och baseras på förväntat utfall av ett antal faktorer som grundas på bolagets affärsplaner och prognoser. Bedömningar av de antaganden som bolaget gjort för bedömning av återvinningsvärdet såsom framtida kassaflöden, tillväxt och diskonteringsränta skulle dock kunna leda till att nedskrivningsbehov uppstår. Med anledning av ovan har redovisningen av goodwill ansetts vara ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. Redovisningsprinciper för goodwill framgår av not 1, en beskrivning av nedskrivningstestet framgår av not 14 och av not 34 Viktiga redovisningsfrågor samt uppskattningar och bedömningar. XIV

71 Bilaga 3: Kodningsschema Kodningsschema Nummer Info om data Kod Faktorer som rör data som undersöks I Antal SBO 1-7 Antal SBO i underrubrikerna summeras. Om företag ej kommuniceras SBO så ingår detta i denna kategori. II Typ av SBO i rubriksform Typ av SBO i underrubriken kodas III Längd SBO avsnitt Antal ord i SBO avsnitt i revisionsberättelsen summeras med hjälp av Voyant-Tools IV Företagsspecifik/Ickeföretagsspecifik 1-2 Om SBO som kommuniceras är företagsspecfik eller ej utifrån studiens subjektiva VI Revisionsbyrå 1-5 Namn på revisionsbyrå VII Sektor/Bransch Hämtas från databasen Orbis eller Nasdaq VIII Nyckelord 1-3 Risk Väsentlig Fel Riskåtagande Väsentliga Felaktighet Riskerna Betydande Felaktiga Risker XV

72 Bilaga 4: Studiens bortfall samt studiens undersökningsenheter. BORTFALL FINANSBOLAG BRUTET RÄKENSKAPSÅR INTRUM AB ADDTECH AB QLIRO GROUP AB CLAS OHLSON AB STOCKWICK FÖRVALTNING AB DUSTIN GROUP AB EOLUS VIND AB NOBINA AB SINCH AB SKISTAR AB FÖRETAG SOM LIGGER TILL GRUND FÖR EMPIRIN AB ELECTROLUX AB FAGERHULT AB SKF AB VOLVO ACTIC GROUP AB ADDLIFE AB AF POYRY AB ALIMAK GROUP AB ARISE AB ASSA ABLOY AB ATTENDO AB BACTIGUARD HOLDING AB BE GROUP AB BEIJER ALMA AB BEIJER REF AB BESQAB AB BETSSON AB BILLERUDKORSNAS AB BIOINVENT INTERNATIONAL AB BOLIDEN AB BONAVA AB BRAVIDA HOLDING AB BYGGMAX GROUP AB CAMURUS AB CELLAVISION AB CONCORDIA MARITIME AB COREM PROPERTY GROUP AB CTT SYSTEMS AB HOLMEN AB HUFVUDSTADEN AB HUMANA AB HUSQVARNA AB IMAGE SYSTEMS AB INDUTRADE AB INWIDO AB KABE GROUP AB KLOVERN AB KNOWIT AB LEOVEGAS AB LINDAB INTERNATIONAL AB LUNDIN ENERGY AB MEKONOMEN AB MIDWAY HOLDING AB NEW WAVE GROUP AB NIBE INDUSTRIER AB NOVOTEK AB ODD MOLLY INTERNATIONAL AB ORTIVUS AB PANDOX AB PEAB AB POOLIA AB PREVAS AB PRICER AB ROTTNEROS AB SAAB AB SENSYS GATSO GROUP AB XVI

73 DEDICARE AB DORO AB ELECTRA GRUPPEN AB ELOS MEDTECH AB ELTEL AB ENEA AB ENIRO AB ERICSSON (TELEFONAKTIEBOLAGET NL) AB FABEGE AB FEELGOOD SVENSKA AB G5 ENTERTAINMENT AB GARO AB HALDEX AB HEBA FASTIGHETS AB HENNES & MAURITZ AB HEXAGON AB HEXPOL AB SINTERCAST AB SOFTRONIC AB SSAB AB STARBREEZE AB STUDSVIK AB SWEDISH MATCH AB TELIA COMPANY AB THULE GROUP AB TOBII AB TRADEDOUBLER AB TRELLEBORG AB TROAX GROUP AB VITEC SOFTWARE GROUP AB VITROLIFE AB VOLATI AB WALLENSTAM AB WISE GROUP AB XVII

74 Bilaga 5: Revisionsbyråer och sektorer XVIII

75 Bilaga 6: Antal SBO och revisionsbyrå samt Antal SBO och sektorer Deloitte EY KPMG PWC Övriga Deloitte EY KPMG PWC Övriga Deloitte EY KPMG PWC Övriga Antal Totalt Totalt Totalt Total Totalt antal för samtliga Deloitte EY KPMG PWC Övriga Deloitte EY KPMG PWC Övriga år samt samtliga bolag Antal Totalt Totalt Totalt Total XIX

76 MAX MIN MEDEL (inkl. 0) MEDIAN ANTAL % x medel för Allmännyttig samtliga år % % % % 2,4 Energi % % % % 3 Fastigheter , , % , % , % , % 1,9142 Industri , , % , % , % , % 1,9878 Kommunikation , , % ,5 2,5 6 7% ,5 2,5 6 0% , % 2,3332 Konsument , ,333 2, % , % , % , % 2,0166 Råvaror , , % , % , % , % 2,6284 Sjukvård , , % , % , % , % 1,8498 Teknik , , % , % , % ,417 2,5 12 0% 2,4002 XX

77 Bilaga 7: Antal SBO och revisionsbyråer samt total; Max; Min; Medel; Procentuell andel av medel MAX MIN MEDEL (exkl. 0) MEDIAN ANTAL % x medel för DELOITTE samtliga år , , % , % , % , % 2,819 EY , , % , % , % , % 1,9312 KPMG , , % , % , % , % 1,657 PWC , , % , % , % , % 2,197 ÖVRIGA , % , % , % , % 1,5434 TOTALT , , % , % , % , % 2,13116 XXI

78 Bilaga 8: Revisionsbyråer och rubrik i SBO avsnitt (typ av SBO). AVSÄTTNINGAR Procentuell skillnad FINANSIELLA TILLGÅNGAR Procentuell skillnad FÖRVÄRV Procentuell skillnad IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Procentuell skillnad % 1 0% 11 0% 10 50% % 1 0% 13 15% 9-11% % 1 0% 10-30% 8-13% % 1 0% 13 23% 8 0% INTÄKTSREDOVISNING Procentuell skillnad KUNDFORDRINGAR Procentuell skillnad NEDSKRIVNINGAR Procentuell skillnad UTVECKLINGSUTGIFTER Procentuell skillnad % 7-29% 10 0% 5 0% % 7 0% 8-25% 5 0% % 5-40% 7-14% 6 17% % 7 29% 8 13% 6 0% GOODWILL Procentuell skillnad GW & ANDELAR Procentuell skillnad VARULAGER Procentuell skillnad % 9-11% 11-9% % 13 31% 12 8% % 13 0% 13 8% % 10-30% 13 0% SKATTERELATERADE Procentuell skillnad VÄRDERING FASTIGHETER Procentuell skillnad ÖVRIG Procentuell skillnad % 10-20% 42-26% % 10 0% 39-8% % 9-11% 40 3% % 9 0% 36-11% XXII