Samverkan och kompetens
|
|
- Linda Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkan och kompetens vid informationsöverföring från slutenvård till primärvård och kommun inför samordnad vårdplanering Författare Helena Karlsson, sjuksköterska Tidaholms kommun Marianne Waltersson, sjuksköterska, närsjukvårdskoordinator Primärvården Falköping Projektredovisning 2008:3 Handledare Nomie Eriksson Prefekt vid Institutionen för klinik och samhälle Högskolan i Skövde
2
3 SAMMANFATTNING Många patienter har ett kvarstående vårdbehov efter utskrivning från sjukhuset. För att den fortsatta vården ska fungera när en annan vårdgivare tar över ansvaret, krävs samverkan mellan sjukhus, kommun och primärvård så kallad samordnad vårdplanering. Människor ska inte uppleva några olägenheter när en annan vårdgivare övertar ansvaret. Studiens syfte var att kartlägga rutiner i samband med informationsöverföring i samordnad vårdplanering mellan sjukhus, primärvård och kommuner i Skaraborg. Ansvariga personer kontaktades per telefon på samliga av kommunernas kontaktpunkter, där två frågor ställdes. Vilken profession (kompetens) har de personer som tar emot informationen från sjukhuset och till vem/vilka skickas informationen vidare i kommun och primärvård. Studien visade att sex olika professioner var representerade i mottagandet av informationen. I resultatet framkom även olikheter i kommunernas sätt att handlägga informationsflödet. Sammanfattningsvis visar resultatet att många personer kommer i kontakt med vårdplaneringsprocessen, rutiner finns, men det varierar mellan kommunerna hur rutinerna är utformade. Nyckelord: Samverkan, kompetens, informationsöverföring, vårdplanering och vårdnivåer.
4
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 INFORMATIONSÖVERFÖRING... 2 ANSVARSFÖRDELNING... 4 SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNING OCH DEFINITION AV SAMORDNAD VÅRDPLANERING... 4 SAMVERKAN OCH KOMPETENS... 4 SYFTE... 5 BETYDELSE/PROBLEMFORMULERING... 5 METOD... 6 RESULTAT... 7 DISKUSSION... 9 SLUTSATS REFERENSER Bilaga 1. Beskrivning av de fyra stegen i Samordnad vårdplanering Skaraborg.
6 INLEDNING Grunden till god vård och omsorg bygger på att kunna se helheten hos människan. De fysiska, psykiska och existentiella behoven ska tillgodoses. Många patienter har ett kvarstående vårdbehov efter utskrivning från sjukhuset, många behöver vård och närstående behöver stöd under längre eller kortare tid. Patienten får tillgång till denna vård på olika sätt. Idag ges vården i de flesta fall i hemkommunen och i det egna hemmet. För att den fortsatta vården ska ha en bra kvalitet krävs samverkan mellan vårdnivåerna och de olika professionerna. Vårt arbete är en kartläggning av Skaraborgs kommuners rutiner i samband med informationsöverföring i vårdplaneringsprocessen. BAKGRUND Kommuner och landsting har haft ett delat ansvar för vården av de äldre från 60-talet och fram till idag. Huvudmännen har haft stora svårigheter att samordna sitt arbete på grund av bristande samsyn. Inom kommunerna har det sociala perspektivet varit grundläggande medan sjukvårdshuvudmännen sett den medicinska vården som dominerande (1). Till följd av den ekonomiska nedgången i början av 1990-talet skulle även sjukvårdens utveckling anpassas till den övriga samhällsekonomiska utvecklingen (2). Resurserna inom sjukhusen riktades mot akutsjukvården vilket resulterade i försämrad tillgång på planerad vård, eftersom resurserna var begränsade. Följden blev att antalet patienter till den planerade vården ökade och vårdköerna växte. I ett försök att minska effekterna av de krympande resurserna förändrades och utvecklades organisationer. Genom att tydliggöra vem som hade betalningsansvaret för patienterna var det tänkt att styra patientströmmen till den vårdnivå som överensstämde med patientens medicinska behov (3). Ädelreformen trädde i kraft Dess syfte var att ett enda huvudmannaskap för äldreomsorgen skulle ge en klar inriktning för vården. Kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg till äldre och handikappade. Även delar av landstingets skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård överfördes till kommunen. Ädelreformen innebar att betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade patienter överfördes från landstingen till kommunerna. Patienter skrevs ut från sjukhusen så snart de bedömdes som medicinskt färdigbehandlande och ett eventuellt kvarstående omvårdnadsbehov kunde tillgodoses inom den kommunala vården. För att trygga patienternas eftervård krävdes samverkan mellan de olika vårdnivåerna där primärvården skulle vara basen och svara för huvuddelen av människors vardagliga sjukvårdsbehov (2). Till följd av det ökande medicinska kvalitetskravet i kommunerna tillsattes en eller fler medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i varje kommun som skulle svara för att patienterna fick en säker och ändamålsenlig vård samt behandling av god kvalitet inom respektive verksamhetsområden (1). 1
7 Tillsättandet av medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunerna visade på att beslutsfattarna uppmärksammat behovet av medicinsk kompetens. Det finns andra reformer som genomfördes, en av reformerna är psykiatrireformen som tillkom Betydelsen var att ge psykiskt funktionshindrande individer bättre livsvillkor och ett fullgott socialt liv i samhället. Kommunerna fick då ansvaret, som denna gång innebar att långvarigt psykiskt funktionshindrades boende, sysselsättning, omvårdnad och rehabilitering säkrades (1). De ovan beskrivna reformerna påverkade hur och på vilken vårdnivå som sjukvården kom att utföras. Eftersom patienten kunde flyttas mellan vårdnivåerna under samma sjukdomsförlopp uppmärksammades behovet av informationsöverföring. Utgångspunkten var att samverkan mellan vårdnivåerna skulle fungera utan störningar (4). Antalet kallelser till vårdplanering från Skaraborgs sjukhus har ökat med 30% mellan 2004 och 2006 (från till 6 064). Behovet av eftervård har ökat med anledning av krav på kortare vårdtider på sjukhus samt det ökande antalet äldre personer. Många har flera sjukdomar och funktionsnedsättningar, många är också fysiskt och psykiskt så sköra att de inte klarar sig själva efter en genomförd operation eller behandling. Detta innebär ett ökat vårdbehov med insatser och samverkan av sociala och materiella resurser, samt sjukvårdande insatser efter utskrivning från sjukhuset. Vårdbehovet ska anpassas utifrån den enskilda individen så långt det är möjligt. Insatserna ska täcka in alla behov och kan bestå av medicinsk vård och behandling, social omsorg, träning och rehabilitering. När vårdbehov, sociala hinder eller otrygghet hindrar hemgång ska kommunen kunna erbjuda ett tillfälligt boende. Komplexiteten i patientens behov av eftervård utgör en organisatorisk utmaning där det gäller att integrera de olika hjälpbehoven till en fungerande helhet (5). Informationsöverföring För att nödvändig information ska kunna överföras mellan sjukhus, kommun och primärvård har olika system med standardmallar/blanketter tagits fram (4). Varje kommun har en kontaktpunkt som i dagligt tal kallas slusspunkten, som är den överenskomna mottagningsenheten för informationsöverföring, från sjukhus till kommun och primärvård. I Skaraborgs 15 kommuner finns 13 stycken slusspunkter, 3 kommuner har en gemensam enhet. När patienten är färdigbehandlad på sjukhuset och det bedöms finnas behov av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning, ska den behandlande läkaren kontakta berörd kommuns kontaktpunkt för informationsöverföring (6). Vårdbehovet avgörs utifrån sjukhusets information och ska tydliggöra vem eller vilka som tar över ansvaret för patienten. 2
8 Informationsöverföringen sker i fyra steg (Figur 1, Bilaga 1): Steg 1 vilket är inskrivningsmeddelandet, syftar till att mottagande vårdgivare informeras om att samordnad vårdplanering kan bli aktuell. Steg 2 vilket är kallelsen till vårdplanering, skall innehålla sådan information att representanter i kommun och primärvård redan påföljande vardag kan starta planering för mottagande av patienten. Steg 3 vilket är vårdplanen, skall ge en samlad bild av patientens behov av insatser, samt tydliggöra vem som ansvarar för olika delar av den fortsatta vården och omsorgen. Steg 4 vilket är utskrivningsmeddelandet, skall innehålla vårdplan, övrig information om aktuellt hälsotillstånd samt datum då patienten bedöms bli utskriven. Vårdcentral Steg 1 INSKRIVNINGS- MEDDELANDE SLUSSPUNKT PRIMÄRVÅRD KOMMUN Rehablilitering/Hjälpmedel Omvårdnad/Omsorg Rehablilitering/Hjälpmedel Läkare/Sjuksköterska Steg 2 START VÅRD- PLANERING PRIMÄRVÅRD Underlag för vårdplanering KOMMUN Arbetsterapeut/Sjukgymnast Sjuksköterska Arbetsterapeut/Sjukgymnast Tid/plats för vårdplanering Biståndshandläggare Läkarinsatser; sjukhusvård-primärvård Steg 3 UP PRÄTTANDE AV VÅRDPLAN Samordning av vår dpl aneri ng Bistånds- och omvårdnadsinsats; sjukhusvård-kommun Rehabilitering; sjukhusvård-primärvård-kommun, inkl hjälpmedel Steg 4 UTSKRIVNINGS- KLAR Överenskommelse om hemgång Utskrivning Figur 1. Flödesschemat vid samordnad vårdplanering enligt rutiner för Samordnad vårdplanering Skaraborg mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal vård och omsorg 2007 (6). 3
9 Ansvarsfördelning Representanter från primärvård och kommun ska samordna och komma överens om vem/vilka som är ansvariga för den fortsatta vården. Behov av stöttning efter utskrivning varierar. Det kan vara sociala behov så som tillsyn hjälp med påklädning, dusch mm, eller hjälp enligt hälso- och sjukvårdslagen t ex skötsel av sår, läkemedelshjälp, injektioner mm. Det kan även vara träning efter stroke och frakturer eller hjälpmedel som måste införskaffas innan hemgång t ex ny säng, rullstol eller rollator. Kommunen ansvarar alltid för den sociala omsorgen enligt socialtjänstlagen SOL (7). Är patienten sedan tidigare inskriven i hemsjukvården som lyder under hälso- och sjukvårdslagen HSL är det kommunen som ansvarar för det medicinska vårdbehovet, träning och hjälpmedel (8). Om patienten ej klarar eget boende efter utskrivning kan tillfällig plats på kommunens korttidsboende bli aktuellt. Primärvård, öppen psykiatrisk vård eller annan öppenvård ansvarar för den medicinska uppföljningen, träning och hjälpmedel för de patienter som inte omfattas av kommunens hemsjukvård. Kommun och primärvård har ett delat ansvar då komplexa sociala och medicinska behov ska tillgodoses. Socialstyrelsens författning och definition av samordnad vårdplanering Vårdplaneringen kan genomföras på olika sätt, men berörda enheter skall gemensamt fastställa vårdplaneringen. Personal som besitter den kompetens som behövs ska delta i planeringen när patienten skrivs ut från sjukhuset (6). Begreppet samordnad vårdplanering definieras i Socialstyrelsens författning (SOSFS 1996:32) som: en process som syftar till att tillsammans med patienten samordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan (9). Enligt socialstyrelsens föreskrifter finns fastställda rutiner om hur samordnad vårdplanering ska gå till (10). I Skaraborg har utarbetats lokala rutiner (6). Samverkan och kompetens Socialstyrelsen framhåller att det fortfarande uppstår brister i vårdkedjan när patienten byter vårdform (11). I vissa fall råder en osäkerhet om vem som ansvarar för patienten efter utskrivningen från sjukhuset, framför allt om inte all information nått fram till distriktssköterskan och distriktsläkaren. Vårdplaneringen genomförs oftast av biståndshandläggare som bedömer det sociala vårdbehovet. 4
10 Kerstin Bjälefur beskriver problemet att man inte alltid har helhetsbilden av patientens totala situation på sjukhuset (12). Sjukhusets företrädare har den medicinska kunskapen men förmedlar inte alltid uppföljande åtgärder. Som det nu är kommer oftast den sociala uppföljningen för patienten i fokus. Detta innebär att den preliminära bedömningen för fortsatta insatser kan leda till att personer med medicinsk kompetens inte medverkar i vårdplaneringen. Distriktssköterskan som har den medicinska kompetensen står ofta helt utanför vårdplaneringen trots att det kan finnas ett fortsatt medicinskt vårdbehov. Följden kan bli att den medicinska kompetensen ej tillgodoses. Risken är uppenbar att patienten blir orolig för sin hälsa vilket kan leda till behovet av ny kontakt med sjukhusvården snart efter hemkomsten. Detta understöds också av Sjöberg och Åkesson som belyser problemet där informationen om patientens behov inte ges till personer med rätt kompetens genererar detta till nya vårdtillfällen (13). För bra vård krävs samverkan av personal med olika kompetenser. Informationen vid vårdplaneringen ska vara klar och tydlig och innehålla underlag för att kunna planera fortsatt vård (14 och Bilaga 2). SYFTE Syftet med denna studie var att kartlägga rutiner i samband med informationsöverföring i samordnad vårdplanering mellan sjukhus, primärvård och kommuner i Skaraborg. BETYDELSE/PROBLEMFORMULERING Bristfällig informationsöverföring och brister i samverkan mellan de olika vårdgivarna kan leda till kvalitetsbristkostnader. Ges inte information till personer med rätt kompetens från början förlängs vårdprocessen. Om inte rätt profession medverkar vid vårdplaneringen äventyras patientsäkerheten. Är inte vårdplaneringen heltäckande kan detta leda till otrygghet hos patienten. Samverkan syftar till att tillgodose patientens behov av olika insatser. 5
11 METOD För att undersöka om rätt personalkategori informeras vid patientens utskrivning från sjukhuset och för att studera eventuella skillnader mellan kommunernas sätt att hantera informationen intervjuades ansvarig mottagare i de 15 kommunerna i Skaraborg. Eftersom kommunerna har geografisk spridning och arbetet var tidsbegränsat kunde alla inte besökas fysiskt. Därför genomfördes telefonintervjuer där två frågor ställdes till samtliga ansvariga personer vid kontaktpunkterna (slusspunkterna). Intervjufrågorna skulle ge svar på vilken kompetens mottagaren hade och hur man vidareförmedlade informationen i den samordnande vårdplaneringen (15). Frågor till ansvariga vid slusspunkten: 1. Vilken profession har den person som tar emot informationen i vårdplaneringsprocessen från sjukhuset? 2. Vem/vilka personer skickar du informationen vidare till? Intervjuerna gjordes vid tre tillfällen under april månad Varje samtal varade mellan minuter. Svaren dokumenterades under samtalets gång och sammanställdes i en tabell. Tabellen delades in i vilken kompetens kommunens mottagare hade samt hur de olika representanterna hanterade de fyra stegen i den samordnade vårdplaneringen. Eftersom vissa av kommunens representanter även skickade information till en gemensam slussgrupp, som representerades av personer från både kommun och primärvård, togs även detta med i resultatet. 6
12 RESULTAT Sex olika professioner mottog meddelande om vårdplanering från sjukhuset. Sjuksköterskan var mottagare i 60% av kommunerna varav en med dubbel kompetens (biståndshandläggare och sjuksköterska). Biståndshandläggare var mottagare i 20% och ekonomibiträde, sekreterare eller undersköterska i 20% av kommunerna (Figur 2). Ekonomibiträde, sekreterare, undersköterska 20% Biståndshandläggare 20% Sjuksköterska 60% Figur 2. Professioner som mottog meddelande om Samordnad vårdplanering i Skaraborg. Kommunernas mottagare av meddelande om samordnad vårdplanering skickade informationen vidare på olika sätt. I en del kommuner var det mottagaren som avgjorde hjälpbehovet utifrån sjukhusets information och skickade vidare till den eller de personer som bedömdes bli berörda. Vissa mottagare skickade informationen generellt vidare till geografiskt hemvårdsområde och primärvård samt till den gemensamma slussgrupp som fanns i 12 av de 15 kommunerna. Slussgruppen bestod av varierande professioner av vårdgivare vanligen sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och biståndshandläggare och dessa träffades dagligen eller 1-2 gånger per vecka. 7
13 Steg 1 - inskrivningsmeddelandet Sex av kommunernas mottagare skickade informationen vidare till geografiskt hemvårdsområde i kommunen och primärvård. Sju mottagare skickade informationen till den som ansågs vara berörd vårdgivare. Två av kommunernas mottagare skickade inte informationen vidare. Steg 2 - kallelse till vårdplanering Sju representanter skickade till geografiskt hemvårdsområde och primärvård. De övriga åtta skickade till berörd vårdgivare, vilket mottagaren avgjorde. Steg 3 - gemensam vårdplan Sex representanter skickade informationen till geografiskt hemvårdsområde, samt primärvård. De övriga skickade informationen till berörd vårdgivare. Två representanter skickade endast till berörd i kommunen inte till primärvård. Steg 4 - utskrivningsmeddelande Fem av kommunens representanter skickade till geografiskt hemvårdsområde och primärvård. Tio representanter skickade till berörd vårdgivare d.v.s. den som tidigare hade ärendet. En kommun gav inte primärvården någon information. 100% 90% 13% 80% 70% 60% 47% 53% 60% 67% 50% 40% 30% 20% 40% 47% 40% 33% 10% 0% Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Generell Specifik Ej skickad Figur 3. Vidareförmedling från mottagare i kontaktpunkten (slusspunkten) av Inskrivningsmeddelande och Meddelande om vårdplanering. Generell, till primärvården och geografiskt hemvårdsområde; Specifikt, till berörda vårdgivare; Ej skickad, ingen vidareförmedling. 8
14 Sammanfattningsvis visar telefonintervjuerna på olikheter i kommunernas sätt att handlägga informationsflödet. Det framkom vidare att en intervjuperson eftersökte kompletterande uppgifter från sjukhuset, när något var oklart i kallelsen till vårdplanering. Vissa representanter kände en osäkerhet i sin roll som slussmottagare och betonade behovet av utbildning, som ska ge ökad kunskap och förståelse av hanteringen i den samordnande vårdplaneringsprocessen. Vad gäller rehabilitering var det svårt att få en tydlig bild av organisationen. I vissa kommuner ingår sjukgymnast och arbetsterapeut i den gemensamma slussgruppen. Medan vissa kommuner skickar endast informationen till sjukgymnast och arbetsterapeut när det klart framgår önskemål om uppföljning från sjukhuset. I en del kommuner är det slussmottagaren som är samordnare mellan de olika vårdgivarna och medverkar även vid vårdplaneringen. Genomgående ges information genom telefax, eller via den gemensamma slussgruppen. DISKUSSION Studien visar stor variation i kompetens hos mottagare i kommunens slusspunkt. Närmare hälften av kommunernas slussmottagare skickar informationen generellt vidare till biståndshandläggare och kommunens sjuksköterska oavsett sjukhusets information om uppföljande åtgärder. I resterande kommuner är det mottagaren som avgör hjälpbehovet utifrån sjukhusets information och skickar vidare till den eller de personer som kan bli berörda. Det fanns en osäkerhet hos informationsmottagarna som önskar mer utbildning i frågan. Information mellan de olika huvudmännen behövs inför den fortsatta planeringen. Vinsten med inskrivningsmeddelandet är för patienter med pågående hemsjukvård eller socialtjänst, kommunen får vetskap om att patienten finns på sjukhus det är därför viktigt att meddelandet inte stannar hos mottagaren. Kommunen kan komplettera med uppgifter till sjukhuset om tidigare sjukdomar och hemsituation, dessa uppgifter är värdefulla för sjukhusets sjuksköterska inför planeringen av patientens fortsatta vård. Enligt Sjöberg och Åkessons (13) studie finns risk att fortsatt vårdplanering blir ofullständig om man inte har helhetsbilden av patienten. I vissa kommuner skickar mottagaren informationen enligt rutin generellt vidare utan att ta del av informationen. Med tanke på sekretessen kan detta vara negativt för patienten. Fler personer än nödvändigt får informationen. De representanter som tar del av sjukhusets information i kallelsen till vårdplanering och avgör till vem/vilka informationen ska ges är enligt vårt resultat biståndshandläggare eller sjuksköterska. Dessa professioner borde samverka eftersom sjuksköterskan har den medicinska kompetensen och biståndshandläggaren ser till det sociala behovet. Bedömningen av vem/vilka informationen sedan skickas till kan annars bli olika beroende på vilken kompetens mottagaren har. Risk finns då att inte rätt yrkeskategori får ta del av informationen och inte medverkar vid vårdplaneringen. Sjöberg och Åkesson (13) framhäver att där inte information ges till personer med rätt kompetens genererar detta till nya vårdtillfällen. 9
15 Slussgrupp finns i vissa kommuner där man samordnar vem/vilka som har ansvaret för patienten, här varierar det hur ofta man träffas. I de kommuner där inte slussgrupp finns eller de kommuner som inte har dagliga träffar kan inte någon samverkan mellan vårdgivare skönjas. Studier som gjorts utanför norden var svåra att använda eftersom sjukvården ser så olika ut organisatoriskt jämfört med Sverige men visade att kvaliteten och vården på sjukhuset är mer kontrollerad jämfört med vården i hemmet (17). Svensk tradition, lagstiftning och myndighetsföreskrifter ger vården en speciell innebörd i Sverige. De studier som var begränsade till Sverige visar genomgående vårdplaneringens betydelse. För att lyckas med vårdplanen (13) ska patienten vara i fokus, det krävs koordination mellan patient och vårdgivare, resurser och behov annars ökar risken för nya slutenvårdstillfällen. God kontinuitet talar också för minskad risk för dubbla åtgärder eller att någon faller mellan stolarna. Komplexa problem kräver nya angreppsvinklar, någon måste ha helhetsbilden av patientens totala situation. Vad vi saknar är en samordnare i kommunen och dagliga träffar mellan representanter från primärvård och kommun eftersom slussar ska hanteras dagligen. Socialstyrelsen (11) framhäver vikten av samverkan. Distriktssköterskan är en resursperson som ofta står helt utanför vårdplaneringen. Planeringen belyser då endast patientens sociala situation. Det framkom i intervjuerna att vissa av slussmottagarna kände sig osäkra i sin roll. De önskade sig mer kunskap kring processens gång. Enligt (4) socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska det skapas en struktur för informationsöverföring och samverkan mellan vårdgivare. Det får inte vara så att brister i kommunikationen leder till att patienter får olika vård beroende på vilken kommun de tillhör? Att ha personer med både medicinsk och social kunskap är viktigt liksom samordning och utbildning/fortbildning av personalen. SLUTSATS Den samordnande vårdplaneringen är ett gemensamt ansvar från både sjukhus, primärvård och kommun. För att patienten ska känna trygghet inför hemgång krävs att informationen från sjukhuset är heltäckande och samverkan mellan vårdgivare så rätt professioner får ta del av informationen och därmed medverkar vid planeringen. Vårt resultat visar att rutiner finns men de varierar mellan kommunerna. 10
16 REFERENSER 1. Sjölenius, B, Hälso- och sjukvård i kommunerna inför 2000-talet. Stockholm: Kommentus Förlag. 2. Eriksson, N, Friska vindar i sjukvården. Göteborg: Kompendiet. Boken kan beställas hos: Förvaltningshögskolan Box 712, Göteborg. 3. SFS, 1990:1404. Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen. 4. SOSFS, 1996:32. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Stockholm: Socialstyrelsen. 5. Hyttsten, E, Att utveckla närvårdssystem. Sveriges kommuner och landsting. Solna: Ordförrådet AB. 6. Rutiner för Samordnad vårdplanering Skaraborg, Primärvården, Skaraborgs sjukhus, Kommunförbundet Skaraborg: VGR-Tryckeriet. 7. SFS, 2001:453. Kommunens ansvar 2 kap. Stockholm: Socialdepartementet. Stockholm: Socialdepartementet. 8. SFS, 182:763. Hälso-och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Stockholm: Socialdepartementet. 9. SBU-rapport Evidensbaserad äldrevård. Göteborg: Elanders Graphic Systems. 10. SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. Stockholm: Socialstyrelsen. 11. Socialstyrelsen -tillsynsåterföring Samverkan kring patienter med hemsjukvård efter sjukhusvistelse. Stockholm: artikel nr Bjälefur, K, Utvärdering av vård och utskrivningsplanering på en neurologisk vårdavdelning. Göteborg: Sjukskötersketidningen nr Sjöberg, A och Åkesson, P Uppföljning av äldre med många akutbesök på akutmottagning: Kalmar. Nordisk geriatrik nr Efrahimsson, E och Sandman, P-O Discharge planning fooling ourselves Patient participation in conferences. School of Health Sciences, University College of Borås. Journal of Advanced Nursing. 15. Patel, R och Davidsson, B Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. 16. Kvale, S, Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Danmark: Narayana Press. 17. Satzinger, W och Courte-Wienecke, S Bridging the information gap between hospitals and home care services. Germany. Journal of Nursing Management
17 Bilaga 1 De fyra stegen i Samordnad Vårdplanering Skaraborg Steg 1 Meddelande om inskrivning i slutenvården inskrivningsmeddelande syftar till att mottagande vårdgivare snabbt ska få information om att Samordnad vårdplanering kan bli aktuellt och kunna vidta erforderliga planeringsinsatser. Steg 2 Kallelse till vårdplanering där informationen skall bestå av patientens psykiska, fysiska funktion, aktuella åtgärder, preliminär bedömning av fortsatta insatser från hälso- och sjukvård, rehabilitering, hjälpmedel samt insatser från socialtjänsten. Patientens godkännande skall inhämtas före kallelse till vårdplanering. Steg 3 Gemensam vårdplan som ska ge en samlad bild av patientens behov av insatser samt tydliggöra vem som ansvarar för de olika delarna av den fortsatta vården och omsorgen. De enheter som är ansvariga skall vara överens om innehållet i vårdplanen. Därefter justeras vårdplanen av ansvarig från var och en av de tre vårdgivarna sjukhus, primärvård och kommun. Steg 4 Meddelande om utskrivning. Informationen ska innehålla vårdplan, övrig information om aktuellt hälsotillstånd samt datum då patienten bedöms bli utskrivningsklar. Ansvaret för patienten övergår till mottagande vårdgivare i och med utskrivningen under förutsättning att vårdplan har upprättats.
18 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri 1 Antagits av TKL 2010-09-24 Utvärderas senast 2011-12-31 RIKTLINJE för samordnad vårdplanering utifrån överenskommelse
Läs merFlik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
Läs merHälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.
PM 1 (9) 2003-07-28 Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m. I denna PM beskrivs kommunens ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18-18 c hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Uppdaterad januari 2013 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Akutmottagning
Intervjufrågor - Sjukhus - Akutmottagning Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering
Socialförvaltningen SOF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Rutin Samordnad vård- och omsorgsplanering Bakgrund och syfte Samordnad vård- och omsorgsplanering ska ske när patienten bedöms vara i behov
Läs merArbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län
Arbetsmaterial enbart för diskussion Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län 3 november 2014 Sidan 2 Arbetsmaterial Framtidsplan för enbart hälso- och för diskussion sjukvården Stockholms län växer
Läs merRutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merAntagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78. Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun
Antagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78 Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun Kvalitetsgarantier i hemtjänst Sociala sektorns verksamhet bygger på människors
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merInformation om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Borlänge kommun 781 81 Borlänge Tel: 0243-740 00 kommun@borlange.se www.borlange.se När du behöver hjälp eller stöd När du behöver hjälp eller stöd i din
Läs merÖverenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård
Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård 2014 2016 1. Parter Kommunerna och landstinget i Uppsala län är parter i denna överenskommelse. 2. Inledning och bakgrund I Socialstyrelsens
Läs merFörslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2014 Ö 5774-13 KLAGANDE TO Rättegångsbiträde enligt föräldrabalken: Advokat JS MOTPART Göteborgs Överförmyndarförvaltning
Läs merInformationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård
Informationshantering och journalföring informationssäkerhet för god vård 1 Sammanhållen journalföring! 2 Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merUppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Läs merSvar på motion Utred vårdcentralernas öppettider
1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2016-02-10 RS150251 Ola Johansson Uppdragsavdelningen Regionstyrelsen Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merBakgrund. Psykiatrireformen 1995. Försöksverksamhet 1995-1998. Beslut om statsbidrag 2000
Bakgrund Psykiatrireformen 1995 Försöksverksamhet 1995-1998 Beslut om statsbidrag 2000 Verksamhet med Personligt ombud i dess nuvarande form i Haninge sedan 2008, i Tyresö sedan 2001 och i Nynäshamn sedan
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merVÄLKOMMEN TILL LINNÄS
VÄLKOMMEN TILL LINNÄS Linnäs är ett boende för korttidsvård för rehabilitering och avlastning Senast reviderad 2014-03-25 2 (6) 3 (6) OM LINNÄS Linnäs är en avdelning på vård- och omsorgsboendet Vätterngården
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merHälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten
Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten Samhället har huvudansvaret 3 Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom Landstinget..
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje 2014-03-12 Boendestöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0183 732 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2014-03-12 Riktlinjen
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMVERKAN I SAMBAND MED EGENVÅRD.
Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2014-03-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Utgåva nr: version 3 Dokumentnamn: Riktlinjer för samverkan i samband med egenvård. Giltigt
Läs merAnne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Läs merAnvändande av skyddsåtgärder
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Thomas Tryggvesson Annika Lindqvist 12-09-03 1 (9) Användande av skyddsåtgärder 2 (9) Innehållsförteckning Användande
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Läs merVårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet
1 (5) Vårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet Sammanfattning Klara används för kommunerna för att skicka vårdbegäran (hanteras som remiss) till närsjukvårdsteamet, Södra Älvsborgs Sjukhus. Vårdbegäran
Läs merGotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010
Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010 Konsekvenser för primärvården PricewaterhouseCoopers har Gotlands kommuns uppdrag att belysa eventuella
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: DÖDSFALL OCH TRANSPORT AV AVLIDNA
Region Stockholms innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: DÖDSFALL OCH TRANSPORT AV AVLIDNA Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVerktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för
Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för förändringar Uppföljning På den här cd-skivan hittar du
Läs merDet började med ädelreformen 1992
Det började med ädelreformen 1992 Genom den s k Ädelreformen gavs kommunerna ett samlat ansvar för äldre- och handikappomsorgen och dessutom ett betalningsansvar för utskrivningsklara patienter. Kommunens
Läs merRAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND
RAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND Detta dokument utgör ett ramavtal avseende läkarinsatser för den kommunala hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Med
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merVårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Vårdgaranti 7 0 0 i Västra Götalandsregionen En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården Som vårdgivare ska du se till att patienten erbjuds vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det är ditt ansvar.
Läs merFyra föreläsare talade under dagen om psykisk ohälsa och missbruk bland äldre att möta och bemöta.
Den 28 april var jag/vi på konferensen Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre möta och bemöta, i Folkets Hus i Göteborg. Konferensen besöktes av över 200 personer sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter,
Läs merKontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Sida 1 (5) 2016-05-02 - Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal vid förändring av patients hälsotillstånd samt överföring till annan vårdinrättning MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen,
Läs merPatientdatalag för säkrare vård Hantering av personuppgifter
Patientdatalag för säkrare vård Hantering av personuppgifter Information till dig som patient Din journal All vård av patienter måste journalföras. Journalen är ett stöd för att de som arbetar i vården
Läs merDetta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Läs merRiktlinje för hantering av avvikelser inom den sociala verksamheten
DOKUMENTTYP: RIKTLINJE 2015-04-16 Ansvarig: MAS, Kvalitetschef Utfärdat av: MAS, kvalitetsutvecklare Berörda verksamheter: Sociala verksamheten Version: 1/ 2015-04-16 Riktlinje för hantering av avvikelser
Läs merBeslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Läs merBilaga 3. Sveriges Kommuner och Landsting. Hemsjukvård. Frågeställning. Ädelreformen
2006-06-13 Bilaga 3 1(5) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Avdelningen för vård och omsorg Ulla Lönnqvist Endre Hemsjukvård Frågeställning Ska den respiratorvård som idag utförs i ordinärt boende
Läs merBrevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Läs merSjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek 100917
Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd Bakgrund När en person blir sjuk eller drabbas av ohälsa påverkas de närstående på många olika sätt. I akuta situationer
Läs merVälkommen till Bruksgården. ett särskilt boende i Skurups kommun
Välkommen till Bruksgården ett särskilt boende i Skurups kommun 2 Välkommen till Bruksgården i Rydsgård Bruksgården erbjuder en boendemiljö som ger möjlighet till trygghet, inflytande och social gemenskap.
Läs merSanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs merVårdgivare av boende SoL/LSS inom Nämnden för vuxna med funktionshinders ansvarsområde
KONTORET FÖR VUXNA MED FUNKTIONSHINDER Handläggare Datum Diarienummer 2009-10-01 Vårdgivare av boende SoL/LSS inom Nämnden för vuxna med funktionshinders ansvarsområde Rekommendationer gällande överföring
Läs merMinnesanteckningar branschråd personlig assistans enlig LSS 3 oktober 2014
Beställaravdelningen 2014-10-03 1 Minnesanteckningar branschråd personlig assistans enlig LSS 3 oktober 2014 Närvarande: Therese Thomsson, Eva Bylow, Petra Cöster, Cecilia Stumle, Agneta Wahnström, Mariann
Läs merSammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården
SOSFS 2013:6 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merBarns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Vissa grundläggande bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) - När åtgärder rör
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merVet du vilka rättigheter du har?
Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till
Läs merStratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Läs merSAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning
Läs merPersonliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun
Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun Kort historik I mitten av 1990.talet startade en försöksverksamhet med Personliga ombud i tio kommuner. Eftersom försöket föll väl ut kunde intresserade
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merNollplacerade 2014-04-01. Sjuk och osynlig
Sjuk och osynlig Vilka är vi? Sara Mendelson - samordnare Enheten för ekonomiskt bistånd i Halmstad kommun Mail; sara.mendelson@halmstad.se Telefon; 035-13 78 36, 0708 743 267 Pia Ryberg - samverkansansvarig
Läs merUppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande
Regeringsbeslut I:7 2012-06-20 S2012/4531/FS (delvis) Socialdepartementet Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande Regeringens
Läs merBESLUT. Patientsäkerheten i upptagningsområdet för Haparanda hälsocentral
/(\ BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2015-05-27 Dnr 8.5-33367/2014-48 1(5) Avdelning nord Maria Nilsson Blix Maria.Nilsson-Blix@ivo.se Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Vårdgivare Norrbottens
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
Läs merRiktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg
Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2014-01-08 Katarina Blomstrand 08-590 973 93 Dnr katarina.blomstrand@upplandsvasby.se SÄN/2014:17 Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg
Läs merDatum 2012-05-29. Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas villkor i teckenspråkig miljö
KS 21 13 JUNI 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-29 Diarienummer KSN-2011-0527 Kommunstyrelsen Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?
Läs merRätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merEffektivare vård. DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt
Effektivare vård DM strategidagen 160119 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Mot bakgrund av analysen ge förslag
Läs merRevidering av riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg Yttrande till kommunstyrelsen
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-17 Handläggare Anneli Rydström Telefon: 08:508 22 068 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merDisclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget
Disclosure SOMP-I skapades av Kristina Persson SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Fördelen med standardiserade metoder Mer information jämfört med
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merPersonnummer. Närmast anhörig Relation
HEMVÅRDS- FÖRVALTNINGEN Ansökan om bistånd Sökandes personuppgifter Adress Postnummer och ort Mobiltelefon Medsökande Närmast anhörig Relation Mobiltelefon g vi ansöker om Tidigare kontakt med biståndsenheten
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende
SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merKan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Våra äldres tänder är fantastiska! Svensk tandvård är fantastisk i sitt arbete med förebyggande åtgärder, vilket har lett till att andelen äldre
Läs merÖverenskommelse om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-06-09 Sida 40(64) 31 Överenskommelse om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende Innan styrelsens sammanträde har ledamöterna fått information i detta
Läs merLVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall SFS 1988:870
LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall SFS 1988:870 Socialtjänstlagen - vård i samförstånd LVM tvångsvård max 6 månader, motivera till frivillig vård Anmälan till Socialtjänsten, som utreder och ansöker
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-22 Fredrik Mogren och Ida Silvare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4
Läs merSamordnad individuell plan för äldre (SIP) NÄR DET BEHÖVS SAMORDNING
Samordnad individuell plan för äldre (SIP) NÄR DET BEHÖVS SAMORDNING Vad är SIP? Människor ska så långt som möjligt ges förutsättningar att själva ta ansvar för sitt eget liv. När en persons vård och
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)
ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7 (ansökan från anhörig) Syftet med blanketten är att utreda om förutsättningarna för godmanskap eller förvaltarskap är uppfyllda
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut Skolinspektionen 2015-02-13 Lichron Teknik AB Rektorn vid Lichron Teknikgymnasium, Värnamo Beslut för gymnasieskola efter förstagångstillsyn i Lichron Teknikgymnasium i Värnamo kommun Skolinspektionen,
Läs merTillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014
sida 1 (7) Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014 sida 2 (7) Innehåll BAKGRUND... 3 ALERIS OMSORG AB... 3 FLORAGÅRDENS EKONOMISKA
Läs mer2009-02-26. Socialdepartementet
2009-02-26 Bilaga till regeringsbeslut 2009-02-26 nr I:4 Socialdepartementet Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i de medicinska underlagen i sjukförsäkringsärenden
1 (5) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Åtgärder för att höja kvaliteten i de medicinska underlagen i sjukförsäkringsärenden Uppdraget I regleringsbrevet för 2010 har Försäkringskassan fått i uppdrag
Läs merVid telefonsamtal med läkaren framkom det att man inte visste när mannen kunde få sin behandling, utan man hänvisade honom till Vårdgarantikansliet.
1 (6) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2016-03-08 P 6 PaN V1509-04817-30 V1509-05154-30 V1506-03377-59 V1507-03553-59 V1506-03254-55 V1506-03362-55 Principärende Vårdgarantin efterlevs inte Antal ärenden
Läs merKORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS
Kvalitetsdokument KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS Socialförvaltningen Gotlands Kommun Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Innehåll Korttidstillsyn 3 Beslut 3 Verkställighet
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 6: Krav på innehåll perspektiv och angelägenheter
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 6: Krav på innehåll perspektiv och angelägenheter Angelägenheter inom perspektivet Dokumentationskrav enligt författning Det finns dokumentationskrav i författningar
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET KS 2015:743 2015-12-07 Kerstin Alksten Kommunledningskontoret 1 Kommunala tillgänglighetsrådets verksamhet Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet
Läs mer