Verksamhets- och kostnadsprognos 30 juli 2012

Transkript

1 Verksamhets- och kostnadsprognos 30 juli 2012

2 Prognos och analys Prognos Dnr Till Regeringen Verksamhets- och kostnadsprognos Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet lämna en prognos avseende verksamhet och ekonomi till regeringen vid fem tillfällen under Detta är årets fjärde prognos.

3 Migrationsverkets prognos (56) Innehållsförteckning 1. ÖVERGRIPANDE ANALYS OCH SLUTSATSER MIGRATION TILL SVERIGE UNDER PROGNOSPERIODEN Analys av asyltrenden Analys av de största asylsökandegrupperna i Sverige Prognos nya asylsökande Prognos - övrig migration till Sverige VERKSAMHETSBEDÖMNINGAR Förutsättningar och huvudsakliga prioriteringar Asyl Arbete, besök och bosättning Medborgarskap EKONOMISK PROGNOS Migrationsverkets förvaltningsanslag, anslag 1: Ersättningar och bostadskostnader, anslag 1: Ekonomiska tabeller, övriga anslag BILAGOR Bilaga 1 Prognos verksamhet asylprocessen, tabell Bilaga 2 Prognos verksamhet arbete, besök, bosättning och medborgarskap, tabell Bilaga 3 Anslagsutfall inom politikområde migration, tabell Bilaga 4 Anslag och prognos inom politikområde migration, tabell Bilaga 5 Prognos verksamhet beräknad på tillgängliga medel Bilaga 6 Övrig rapportering i samband med prognosen 6a Prognos inkomna UAT/UT samt viseringar till utlandsmyndigheterna 6b Analysmatriser - nyckelfaktorer för viktigaste asylsökandegrupper

4 Migrationsverkets prognos (56) 1. Övergripande analys och slutsatser Utvecklingen i omvärlden under de senaste två åren har präglats av mycket turbulens med koppling till politiska och ekonomiska aspekter. Det har haft betydelse för migrationsmönstren. Bland annat har asyltrenden förändrats successivt vad gäller antalet asylsökande och sammansättningen av grupper. Verket ser nu ett antal nya mönster träda fram. Under de senaste fem åren har asyltrender i Sverige kännetecknats av växlingar mellan de största asylsökandegrupperna. Under åren var sökande från Irak den största gruppen, därefter sökande från Somalia och under förra året sökande från Afghanistan. År 2010 var det även en kraftig ökning av antalet asylsökande från västra Balkan, en trend som har bestått och karaktäriserats av stora variationer där antalet under perioder har nått höga nivåer för olika grupper. Till bilden hör att de politiska protestyttringarna i länder i Nordafrika och på Arabiska halvön har skapat nya flyktingströmmar. Sedan i maj 2011 har Migrationsverket i sina prognoser lyft att utvecklingen i mellanöstern, och då framförallt i Syrien, kan ge stora effekter på antalet asylsökande i Sverige. Antalet syrier som är på flykt i Mellanösternregionen har på grund av den eskalerande konflikten och ökande våldet mer än fördubblats under de två senaste månaderna. Under slutet av juli månad har konflikten intensifierats ytterligare. De tilltagande striderna i Damaskus och Aleppo har resulterat i ett drastiskt ökat antal förflyttningar av människor, till närliggande länder och inom landet. Det humanitära trycket på grannländerna är mycket stort. En del av dessa flyktingar söker sig vidare till Europa och Sverige för att söka asyl. En utveckling som liknar den i Irak under perioden Då ökade det totala antalet asylansökande i Sverige från år 2006 till år Antalet asylsökande Syrier i Sverige har ökat successivt under året och Syrien har vuxit till nummer tre på listan över de största asylländerna i Sverige. Trenden är fortsatt stigande. Verket redogör i den här skrivelsen för tre olika bedömningar av antalet asylsökande beroende på den fortsatta utvecklingen av konflikten i Syrien. Samtidigt som antalet asylsökande från Syrien ökar visar statistiken över det första halvåret att antalet sökande från bland annat Afghanistan och Somalia ligger på en betydligt högre nivå än under första halvåret förra året. Det gäller också grupper från västra Balkan. Verket står sammantaget inför en ny situation där kraven på att hantera ökningen av flera stora grupper asylsökande samtidigt har ökat. Verket höjer huvudscenariot i denna prognos från till nya asylsökande i år och nya asylsökande nästa år. Prognosintervallet höjs också till mellan och de kommande åren. Skälet till höjningen på både nivå och storlek på intervallet är den mycket stora osäkerheten, inte minst beträffande den fortsatta utvecklingen i Syrien.

5 Migrationsverkets prognos (56) Konsekvenser för verksamheten Nivån på antalet asylsökande ställer stora krav på Migrationsverkets mottagande av asylsökande och den fortsatta asylprocessen. Med ett ökat antal sökande påverkas alla delar i processen, från ansökan och prövning till bosättning eller återvändande. För att tillförsäkra att alla asylsökandes rätt och behov tillgodoses behöver Migrationsverket skala upp sitt pågående arbete med att utveckla våra arbetssätt och förmåga. I ett läge då det kommer många asylsökande på en gång måste Migrationsverket i första hand prioritera att de asylsökandes boendebehov tillgodoses. Ökningen av flera stora asylsökande grupper, ibland vilka många personer uppfyller utlänningslagstiftningens krav för uppehållstillstånd, innebär också att kapaciteten för kommunmottagande behöver förbättras. Det ställer vidare utökade krav på samtliga samhällsfunktioner som berörs av migration till Europa och Sverige, och på själva EU-samarbetet. Att säkerställa att asylsökande får ett värdigt mottagande och att de ges bästa förutsättningar för en fortsatt framtid i Sverige eller i annat land är ett gemensamt ansvar som Migrationsverket och berörda samhällsaktörer i Sverige måste uppbära tillsammans med övriga EU-länder. Hur många som finns i mottagningssystemet beror inte enbart på hur många asylsökande som kommer och tidpunkten för deras ankomst. Storleken beror även på hur lång tid som den sökande är kvar i processen, från ansökan till bosättning eller utresa. Antalet personer som söker asyl under hösten blir med all sannolikhet betydligt fler än de som lämnar systemet. I prognosens huvudscenario med nya asylsökande väntas vara inskrivna vid årets slut vilket är fler än huvudscenariot i majprognosen. De flesta av dessa kommer att vara i behov av en plats i ett anläggningsboende. Det är ont om platser i anläggningsboendet redan idag och det pågår ett arbete för att skaffa fram fler platser. För att Migrationsverket ska kunna utreda och avgöra asylärenden som motsvarar behovet på fler än asylärenden om året kommer det att behövas förstärkningar med personal, fler prövningsenheter och lokallösningar, något som tar både tid och resurser att få fram. Prognosen över antalet avgjorda ärenden bygger på antagandet om en stegvis kapacitetsuppbyggnad under 2012 och 2013 som sedan behålls under 2014 och framåt. I Migrationsverkets huvudscenario för denna prognos ökar kommunmottagandet mycket kraftigt mellan åren 2012 och Detta kommer sannolikt leda till stora påfrestningar i hela systemet för mottagande, bosättning, etableringsinsatser och kommunala åtgärder. Migrationsverket bedömer att det redan under innevarande år kommer att uppstå en betydande tröghet i utplaceringen av personer med tillstånd från mottagningssystemet såväl som under åren 2013 och Konsekvenser för ekonomi och statliga anslag Förändringen får konsekvenser i första hand för anslagen 1:1, 1:2 och 1:6 inom utgiftsområde 8 samt anslaget 1:2 inom utgiftsområde 13. Utgiftsområde 8, anslag 1:1Migrationsverkets förvaltningsanslag Verket behöver anpassa kapaciteten till periodens volymökningar. Migrationsverket föreslår därför en utökad anslagskredit till 5 procent år För kommande år i perioden behövs cirka 500 miljoner kronor per år mer än tilldelad ram i budgetpropositionen 2011/12:1.

6 Migrationsverkets prognos (56) Utgiftsområde 8, anslag1:2 Ersättningar och bostadskostnader, Migrationsverket föreslår att krediten höjs till 10 procent för anslagspost 2 och 3 samt att posten 3 utökas med 90 miljoner kronor år För resterande år i prognosperioden behöver extra medel tillföras som motsvarar behoven, det vill säga 878 miljoner kronor utöver tilldelad ram i budgetpropositionen 2011/12:1 för år Utgiftsområde 8, anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden Migrationsverkets bedömning är att tillgängliga medel inte kommer att vara tillräckliga år Migrationsverket föreslår därför att anslagskrediten utökas till 10 procent. För övriga år i prognosperioden behöver anslaget utökas för att motsvara behovet. Utgiftsområde 13, anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Enligt prognosens huvudscenario är tillgängliga medel tillräckliga för samtliga anslagsposter år Resterande år i prognosperioden bedömer Migrationsverket att anslaget måste utökas kraftigt för att verksamheten ska kunna drivas i överensstämmelse med mål och styrande förordningar.

7 Migrationsverkets prognos (56) 2 Migration till Sverige under prognosperioden Extraordinär stor osäkerhet i omvärlden påverkar bedömningar av migrationstrendernas fortsatta utveckling I samband med verkets huvudprognos i februari gjordes bedömningen att migrationen till Sverige kommer att öka utifrån den sammantagna analysen av de sju viktigaste migrationstrenderna, se tabell 1. Bedömningen gjordes bland annat mot bakgrund av oroligheter i delar av världen varifrån många asylsökande i Sverige kommer, den globala finansiella krisen och Sveriges relativa stabilitet i kombination med det mest öppna systemet för arbetskraftsinvandring i Europa. Tabell Sammanställning av migrationstrender, bedömd utveckling och indikatorer Utveckling Migrationstrend Indikator framåt Den globala ekonomiska krisen genererar ökad migration Sverige ett fortsatt stort mottagarland av asylsökande Antalet personer som bosätter sig i Sverige för att få skydd kommer att öka Större möjligheter för familjeåterförening Arbetskraftinvandring - nya vägar in Ökar Ökar Ökar Ökar Stabilt Sveriges ekonomiska stabilitet i relation till omvärlden Händelseutvecklingen i medelhavsregionen, Mellanöstern och Nordafrika Sammansättning av nya asylsökande, ensamkommande barn och unga, vidarebosättning Antalet beviljade tillstånd asyl, möjligheten till familjeåterförening utan styrkt id Efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring, specifik branschsammansättning 6. Familjemigration till arbetstagare (tredjeland och EES) och studenter Stabilt Relationskvot arbets- och uppehållstillstånd för arbetstagare och medföljande familj, efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring 7. Långsam återhämting av studenter tredje land Stabilt Avgifter för studerande, stipendiesystem Inför hösten 2012, och även nästa år, förväntas utvecklingen i omvärlden präglas av fortsatt turbulens med koppling till ett antal politiska och ekonomiska faktorer. För närvarande bidrar den politiska och ekonomiska instabiliteten i omvärlden till en ökad oro vilket förstärker drivkrafterna till migration till Sverige. I detta sammanhang vill verket särskilt lyfta fram utvecklingen i Mellanösternregionen och Syrien där oroligheterna har eskalerat. Säkerhetsläget är nu extremt allvarligt och Migrationsverket bedömer att syrier i allmänhet riskerar att utsättas för generellt våld. Utöver turbulensen i Mellanöstern, och även Nordafrika, påverkar även den politiska och ekonomiska krisen i södra Europa i hög grad migrationen till Sverige. Detta

8 Migrationsverkets prognos (56) gäller särskilt utvecklingen i Grekland, primärt transitland för asylsökande som vill vidare till Schengenområdet, där landets förmåga att upprätthålla yttre gränskontroller är ytterligare en faktor som skapar osäkerheten kring den fortsatta migrationen till Sverige. Under våren uppmanade exempelvis Tyskland och Frankrike Grekland att förstärka sina gränskontroller. Vid det senaste ministerrådet, juni 2012, lämnade EU:s medlemsländer också ett förslag som går ut på att ge medlemsländerna större befogenheter i fråga om att införa nationella gränser inom Schengen i samband med större kriser. 1 Möjligheten till större kontrollmekanismer inom EU och enskilda medlemsländers agerande utifrån det kan också påverka framtida migrationsströmmar inom Europa och till Sverige. Den ekonomiska krisen i södra Europa bidrar också fortfarande till att grupper av främst socioekonomiska skäl söker sig till Sverige. Under maj och juni månad noterades till exempel en markant ökning av antalet albanska och bosniska asylsökande. Kombinationen av de politiska och ekonomiska faktorerna bidrar nu till en mycket svårbedömd utveckling av migrationen till Sverige för den aktuella prognosperioden. Det finns dels personer som nu söker sig till Sverige på grund av ökad konfliktgrad i omvärlden och dels de som söker sig hit av främst socioekonomiska skäl. Det finns starka skäl att anta att migrationen till Sverige kommer att öka framöver men det råder en stor osäkerhet vad gäller trendstyrkan. Osäkerheten gäller när nya sökanden kommer till Sverige, vilka grupper som ökar mest samt och hur stort antalet blir totalt sett. Detta sammantaget gör att Migrationsverket måste förhålla sig till en mycket osäker prognos och därför skapa så goda förutsättningar för verksamheten som möjligt. Den exceptionella osäkerheten är främst kopplad till de fyra första av de sju trenderna i tabell 1. Eftersom dessa trender främst är kopplade till asylprocessen är det där påverkan och effekten på verksamheten blir som störst. I förlängningen kommer även dessa effekter att påverka den familjeåterförening som följer efter asylprocessen. I nästa avsnitt presenteras en mer detaljerad uppdaterad analys av nuvarande asyltrend Analys av asyltrenden I verkets huvudprognos den 22 februari 2012, presenterades en fördjupad analys och bedömning av asyltrenden i Sverige. Syftet med analysen var att utarbeta ett förbättrat underlag för kvantifieringen av antalet nya asylsökande år 2012 och Underlaget bygger på analyser av de största ursprungsländerna eller ursprungsregionerna. Bilden och analysen av asyltrenden i huvudprognosen är ett riktmärke för fortsatta bedömningar för både innevarande och nästa år. Om ingen oförutsedd händelse inträffar under den aktuella perioden kommer en ny fördjupad analys av asyltrenden att presenteras i samband med verkets nästa huvudprognos

9 Migrationsverkets prognos (56) Denna prognos innehåller också en uppdaterad bedömning av de största asylsökandegrupperna. Nya bedömningar görs både utifrån analysunderlaget från huvudprognosen och av det statistiska utfallet från första halvåret För mer utförliga och övergripande analyser av migrations- och asyltrenderna hänvisar verket till huvudprognosen. I en uppdaterad analysmatris över de största sökandegrupperna presenteras ett antal faktorer som bedöms påverka antalet asylsökande och som kan användas vid beräkning av alternativa scenarier. Analysmatrisen finns i prognosens bilaga 6b. Statistiskt utfall av asyltrenden efter det första halvåret 2012 Utvecklingen efter föregående prognos har förstärkt trenden att antalet nya asylsökande ökar i Sverige. Det statistiska utfallet efter de första sex månaderna visar att det har kommit 30 procent fler asylsökande i år än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Somalier är fortfarande den största gruppen följt av afghaner. Syriska asylsökande har ökat ytterligare och är nu den tredje största gruppen. Antalet syrier har ökat i allt snabbare takt 2, särskilt under de två senaste månaderna. Antalet sökande från västra Balkan är fortfarande stort och trenden kännetecknas av en fortsatt geografisk spridning. Under maj månad sökte 590 albaner asyl och i juni sökte 488 bosniska medborgare asyl. Skälen till att grupperna söker asyl i Sverige synes vara av främst socioekonomisk natur snarare än ett uppenbart skyddsbehov. Diagram 1 visar på den geografiska fördelningen av asylsökanden från regionen sedan viseringsfriheten infördes för Serbien och Makedonien i december 2009 och Bosnien Hercegovina och Albanien i december Diagram 1. Antalet asylsökande Västra Balkan per nationalitet år Antalet ensamkommande barn ökar också och antalet det första halvåret i år var 52 procent större än motsvarande period förra året. Även om afghaner fortfarande är den största gruppen har även ensamkommande barn från Somalia ökat. Utöver dessa två 2 Under första kvartalet 2012 kom i genomsnitt 154 syriska asylsökande per månad, under kvartal 2 har genomsnittet ökat till 254 per månad. Den procentuella ökningen mellan månaderna har stegvis ökat. Ökningen mellan april och maj var 40 procent och mellan maj och juni 55 procent.

10 Migrationsverkets prognos (56) stora grupper har verket noterat en ökning av antalet ensamkommande barn och unga även från andra länder, såsom Algeriet, Marocko och Syrien. 2.2 Analys av de största asylsökandegrupperna i Sverige I detta avsnitt presenteras en uppdaterad bedömning av de största asylsökandegrupperna i Sverige. Bedömningen relateras både till föregående asyltrendanalys och till det statistiska utfallet för det första halvåret Asylsökande från Syrien/Mellanöstern Konflikten och den rådande säkerhetssituationen i Syrien har förvärrats under de senaste månaderna till en sådan grad att den nu präglas av generellt våld med sekteristiska inslag. Syriens president Bashar al-assad betraktar situationen i landet nu som ett krigstillstånd 3 och FN:s chef för fredsbevarande operationer, Hervé Ladsous, uttalade också att landet befinner nu sig i fullskaligt inbördeskrig. 4 Regimens ökade attacker mot civilbefolkningen har framkallat växande flyktingvågor både inom landet och till grannländerna. Officiella siffror från UNCHR visar att cirka syriska flyktingar har registrerats i Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak. 5 Under de senaste veckorna noterades den största ökningen i Jordanien dit cirka 300 syrier per vecka har sökt sig. I jämförelse med föregående prognos, då antalet registrerade syriska flyktingar uppgick till , innebär det att antalet flyktingar i regionen har fördubblats på mycket kort tid. UNCHR uppskattar ar det blir minst en fördubbling av antalet nya registrerade syriska flyktingar i regionen fram till slutet av Under juli månad har konflikten intensifierats ytterligare. De tilltagande striderna i Damaskus och Aleppo har resulterat i ett drastiskt ökat antal förflyttningar av människor, till närliggande länder och inom landet. Det humanitära trycket på grannländerna är mycket stort 7. Situationen ställer höga krav på grannländernas kapacitet och förmåga att erbjuda skydd till de syrier som nu är på flykt. Det gäller inte minst Irak som fortfarande har betydande utmaningar i arbetet med att omhänderta återvändande irakier. Allt fler syrier på flykt till grannländerna bidrar också till ökade spänningsrelationer mellan olika grupper som står på olika sidor i konflikten. Som exempel kan nämnas Syrienrelaterade demonstrationer i Libanon som resulterade i beväpnande sammandrabbningar. 8 Det snabbt växande antalet syriska flyktingar i regionen ger även sekundära förflyttningar till Europa. Enligt kvartalsrapporten för perioden jan-mar 2012 från EU:s gränskontrollbyrå Frontex har andelen syrier som upptäckts i samband med att

11 Migrationsverkets prognos (56) de försökt ta sig över gränsen mellan Turkiet och Grekland ökat med 467 procent jämfört med samma period under föregående år. 9 Gränskontrollbyrån skriver i sin rapport att faran för att människor ska tvingas söka sig till Europa på irreguljär väg både är påtaglig och växande mot bakgrund av eskaleringen av konflikten i Syrien. 10 Den mycket svåra situationen som råder i Syrien och det eskalerade våldet mot civilbefolkningen i landet ledde till ett nytt rättsligt ställningstagande av Migrationsverkets rättschef den 15 juni Av det rättsliga ställningstagandet framgår att säkerhetssituationen i Syrien i dag är så extrem och präglad av generellt och i många fall urskillningslöst våld att i princip alla som återvänder till landet löper en individuell risk att utsättas för sådan behandling som anges artikel 3 Europakonventionen, artikel 15b skyddsgrundsdirektivet och 4 kap 2 1. första ledet utlänningslagen. Asylsökande syrier kommer, utifrån den rådande situationen i landet, att kunna beviljas permanenta eller tidsbegränsade uppehållstillstånd på tre år. Beslutet om tillfälliga uppehållstillstånd är motiverat utifrån att den exceptionella situationen inte anses förbli beständig över tid. I omvärlden höjs varnande röster för en ökad militarisering av konflikten. FN:s människorättskommissionär Navi Pillay karaktäriserar situationen som inbördeskrig där civila drabbas och där inflödet av vapen till båda sidor bidrar till en eskalering av våldet. 11 Diagram 2 Största mottagarländer av asylsökande syrier i Europa Sverige är bland de första medlemsländerna i EU som kommit med ett nytt rättsligt ställningstagande. För närvarande tillämpas ett verkställighetsstopp för avvisningar till Syrien i de flesta EU-länder och det är oklart vilka nya rättsliga ställningstaganden länderna kommer att ta utifrån den rådande situationen i landet. Diagram 2 visar trendutvecklingen beträffande nya asylsökande syrier i övriga Europa. Sverige och Syria is clearly of both critical and increasing risk of irregular migration to the EU. 11

12 Migrationsverkets prognos (56) Tyskland är för närvarande länder där den tydliga och snabba uppåtgående trenden allt mer börjar urskiljas. Asylsökande syrier i Sverige har ökat stadigt under det första halvåret. En ny brytpunkt vad gäller uppgången noterades i mitten av juni. Antalet sökanden fördubblades jämfört med januari i år. Det bör noteras att fördubblingen skedde innan Migrationsverket kom med det nya rättsliga ställningstagandet. Det rättsliga ställningstagandet är ytterligare en faktor som kan bidra till att trendtillväxten blir ännu kraftigare under andra halvåret. Diagram 3. Utfall och prognos asylsökande Syrien Sammanfattningsvis vill verket betona att utvecklingen i Syrien har gett en tydlig uppåtgående trend vad gäller asylsökande syrier i Sverige. Det kvarstår samtidigt en mycket stor osäkerhet inför den fortsatta utvecklingen under hösten och nästa år. De omfattande förflyttningar av syriska flyktingar i regionen i kombination med det mycket allvarliga säkerhetsläget i landet skapar starka drivkrafter till mer omfattande sekundära förflyttningar till Europa och Sverige. Antalet syrier på flykt i regionen har fördubblats under de två senaste månaderna och i grannländerna förekommer interna konflikter mellan olika grupper som stödjer olika aktörer i Syrien. Det bidrar också till spänningar mellan olika grupper och syriska flyktingar, en situation som exempelvis inte förekom i samband med Libyenkriget. I föregående prognoser konstaterade verket att syrier kunde bli en ny stor asylsökandegrupp i Sverige. I denna prognos bedömer verket denna utveckling som mycket trolig. En kombination av flera faktorer talar för det, varav situationen i landet, kraftigt ökat antal av människor på flykt och Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande är de viktigaste. Det är för närvarande mycket svårt att bedöma hur stort antalet nya syriska asylsökande blir under hösten och nästa år. Erfarenheterna av Irakkriget visade exempelvis att irakiska asylsökande i Sverige ökade mycket snabbt efter det att rättsliga ställningstagandet möjliggjorde att irakier kunde få skydd i Sverige. Även om effekterna av Syrienkonflikten inte är i nivå med effekterna av Irakkriget bedömer verket att det finns grund till att fastställa alternativa scenarion till det nya och högre huvudscenariot som presenteras i avsnitt 2.3.

13 Migrationsverkets prognos (56) Övriga asylsökande grupper från Mellanöstern Mot bakgrund av den nuvarande konfliktgraden i Syrien vill verket även lyfta fram potentiella effekter vad gäller andra asylsökande grupper i Mellanöstern som traditionellt sökt sig till Sverige. Konflikten i Syrien, i likhet med övriga konflikter i regionen, till exempel i Irak och Libanon, kännetecknas av sekteristiskt våld och kan komma att påverka olika etniska grupper i regionen. Syrien har länge varit ett stabilt mottagar- och transitland för minoriteter som varit på flykt från grannländerna, till exempel statslösa, kristna och kurder. Under Irakkriget spelade Syrien också en mycket viktig roll som ett stabilt tredje land för många irakier på flykt. Utöver det fanns det en omfattande cirkulär migration mellan länderna och många irakier arbetade i och var bosatta i Syrien. En annan effekt av konflikten i Syrien är att Turkiet fått ett ökat antal av asylsökande irakier och somalier som flytt från Syrien. 12 Den nu rubbade maktbalansen i regionen öppnar upp för nya konfliktmönster och sämre möjligheter för vissa grupper att fly till stabila områden. Beroende på hur lång konflikten i Syrien blir, kan det över tid bidra till en än starkare trendutveckling vad gäller nya asylsökande från regionen. Ett möjligt scenario kan bli att olika minoritetsgrupper, på grund av sekteristiskt våld, i högre utsträckning söker sig till Sverige om konflikten i Syrien inte kan stabiliseras och lösas. Sammanfattningsvis vill verket uppmärksamma på att konflikten i Syrien inte bör betraktas som en avgränsad nationell problematik. Komplexiteten i regionen är stor och kan över tid leda till nya konflikter och därmed påverka migrationen till Sverige i ännu högre grad framöver. Mellanösternregionen går för närvarande igenom ett turbulent politiskt paradigmskifte vilket skapar en exceptionellt stor osäkerhet kring utgången och påverkan på migrationen till både Europa och Sverige. Det finns en stark koppling mellan utvecklingen i regionen och migrationen till Sverige, eftersom Sverige under en lång tid har varit ett viktigt destinationsland för många grupper från regionen. Asylsökande från Afghanistan I föregående prognos bedömde verket att trenden med ett ökat antal asylsökande från Afghanistan sannolikt skulle fortsätta under innevarande och nästa år. All internationell militär närvaro i Afghanistan förväntas upphöra år 2014, en faktor som skapar en stor osäkerhet hos befolkningen inför den framtida utvecklingen. Utöver den sedan länge prekära situationen i landet bidrar försämrade levnads- och försörjningsvillkoren i närområdet, det vill säga Iran och Pakistan, också till ökad migration från regionen. Det statistiska utfallet efter det första halvåret 2012 visar på relativt högre stabila nivåer där antalet har ökat med 32 procent jämfört med första halvåret i fjol. Utvecklingen i Mellanöstern, och särskilt konflikten i Syrien, bedöms i nuläget inte påverka migrationen av den afghanska gruppen från regionen. 12

14 Migrationsverkets prognos (56) I detta sammanhang är det också viktigt att lyfta gruppen av ensamkommande barn från Afghanistan som är en fortsatt stor grupp. Ensamkommande barn från Afghanistan Afghanistan fortsätter vara det land varifrån flest ensamkommande barn och unga kommer ifrån. Antalet ökar fortfarande och under första halvåret 2012 sökte 51 procent fler ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige i jämförelse med samma period förra året. En viktig orsak till den ökande trenden är försämrade levnadsvillkor i Iran. Som exempel kan nämnas att iranska arbetsgivare som anställer illegala afghaner straffas hårt. Nya restriktioner av rörligheten har också tillkommit som tvingar afghaner att bo i vissa städer och regioner. Möjligheter till skolgång och utbildning har också försämrats kraftigt vilket skapar sämre framtidsutsikter för afghanska ungdomar i landet. 13 Det pågår ett aktivt arbete som tar sikte på att bistå afghanska flyktingar i närliggande länder, bland annat genom stöd till värdländerna och stöd som kan underlätta återvändande av afghaner som befinner sig i Iran (omkring en miljon) och i Pakistan (cirka 1,7 miljoner). Återvändandet försvåras av situationen i Afghanistan där stor osäkerhet i fråga om trygghet och försörjning väntar dem som återvänder. Under hösten 2011 rapporterade den europeiska gränskontrollbyrå Frontex om en ny sammansättning av afghanska asylsökanden. 60 procent av de intervjuade afghanerna kom från Iran där de tidigare vistats under ordnade förhållanden eller illegalt. Uppgifterna bekräftades bland annat med språktester som visade att unga afghaner hade bättre kunskaper i farsi än dari och pashto. 14 I den senaste kvartalsrapporten finns ytterligare exempel på samma trend. Frontex skriver där att afghaner som har påträffas i samband med gränspassage uppger att de har vistats i Iran. Skälet till att de åker från Iran nu är bland annat att deras uppehållstillstånd gått ut samt att iranska myndigheter inte vill förlänga dem. Frontex bedömer också att denna trend inte kommer att avta under en längre tid då det finns många afghaner i Iran som kommer att få sämre möjligheter att uppehålla sig i landet framöver Frontex kvartalsrapport april-juni 2011; Farsi (persiska) är ett officiellt språk i Iran. Dari och pashto är olika dialekter av farsi som talas av afghaner i Iran, Afghanistan och Pakistan. 15

15 Migrationsverkets prognos (56) Diagram 4. Utfall och prognos afganska asylsökande Sammanfattningsvis vidhåller verket att den tidigare bedömningen avseende det ökande antalet asylsökande afghaner och särskilt ensamkommande barn. Försämrade levnadsvillkoren i närområdet och oron inför vad som skall hända i Afghanistan efter 2014, då alla utländsk militär närvaro förväntas upphöra, är fortfarande de viktigaste faktorerna som leder till att fler afghaner väljer att lämna regionen. Inför hösten förväntas ökningen öka utifrån säsongsvariationer och osäkerheten kring den fortsatta volymutvecklingen är fortfarande stor. Asylsökande från Somalia/Afrikas horn I verkets föregående prognos analyserades utvecklingen av antalet nya asylsökande somalier utifrån den politiska utvecklingen i landet/ regionen samt möjligheterna till familjeåterförening i Sverige. Nya möjligheter till familjeåterförening skapades efter praxisförändringen som föranleddes av Migrationsöverdomstolens dom vilken gav ökade förutsättningar för barnfamiljer att återförenas med hjälp av DNA-analys. Den nya praxisen ledde också till en växande trendåterhämtning vad gäller nya asylsökande somalier under första halvåret Det statistiska utfallet pekar på högre stabila nivåer av antalet nya asylsökande somalier, vilket är en förväntad effekt av de nya möjligheterna för familjeåterförening för dem som saknar godkända id- och passhandlingar. Mot bakgrund av att Sverige lättat upp kraven för familjeåterförening förväntas effekten på antalet asylsökande bestå.

16 Migrationsverkets prognos (56) Diagram 5. Utfall och prognos asylsökande Somalia/Afrikas horn Sammanfattningsvis bedömer verket att den förändrade praxisen även fortsättningsvis kommer att vara av stor betydelse för hur många somalier som söker asyl under innevarande och nästa år. Det finns ett tydligt samband mellan möjligheten till familjeåterförening och antalet nya asylsökande somalier. Den fortsatt ökande trenden förväntas därmed inte avta under innevarande och nästa år. Asylsökande från västra Balkan Grupper från västra Balkan fortsätter att söka asyl i Sverige. Sedan viseringsfriheten infördes vid olika tidpunkter för olika länder i regionen har trenden varit svårbedömd utifrån kraftiga säsongsvariationer, nyckfullheten och den geografiska spridningen. Under första halvåret 2012 fortsatte trenden att präglas av snabba volymväxlingar på månadsbasis. Under maj månad sökte 590 albaner asyl och månaden därpå noterades den mest markanta ökningen av asylsökande bosnier, 440 personer. En annan grupp som kontinuerligt sökt asyl under det första halvåret 2012 är serbiska medborgare. Socioekonomiska skäl är fortfarande den viktigaste faktorn till att asylsökande från västra Balkan kommer till Sverige. Den markanta ökningen av asylsökande albaner och bosnier berodde bland annat på rykten i regionen om att Sverige beviljade asyl på grund av socioekonomiska skäl. Dessa uppgifter bekräftades av både albanska och bosniska myndigheter. Den bosniska regeringen uppgav också att det fanns en organisation bakom spridningen av felaktiga rykten i vissa delar av landet och att samma bussbolag hade transporterat asylsökande från Bosnien och Serbien till Sverige. 16 Den 1 maj 2012 började tillämpningen av återvändandedirektivet som kan resultera i återreseförbud till samtliga Schengenstater upp till fem år. Efter den kraftiga ökningen av antalet nya asylsökande från regionen de två senaste månaderna kan konstateras att tillämpningen av direktivet inte har bidragit till minskad antal 16

17 Migrationsverkets prognos (56) asylsökande från regionen. En viktig bidragande faktor kan också vara att informationsspridningen kring återvändandedirektivet inte nått de grupper som nu söker asyl i Sverige. Återvändandedirektivet kommer förmodligen inte att påverka den nuvarande trenden på kort sikt. Antalet asylsökande från västra Balkan kan minska över tid då kunskapen om direktivet sprids i större omfattning bland personer som överväger att söka asyl. Informationsspridningen kring effekter och konsekvenser av återvändandedirektivet är i hög grad beroende av informationsinsatserna från regeringar i regionen. En annan möjlig effekt kan bli att fler återtar asylansökan i Sverige, eftersom detta medför en möjlighet att undgå ett återreseförbud. Diagram 6. Utfall och prognos asyl sökande Västra Balkan Sammanfattningsvis bedömer verket att de faktorer som ligger bakom trenden vad gäller nya asylsökande från västra Balkan fortfarande är av stor betydelse. De kraftiga ökningarna av asylsökande albaner och bosnier under maj och juni månad var ett resultat av ett antal händelsestyrda företeelser kopplade till ryktesspridning. Det visar på att det finns en stor känslighet i regionen vad beträffar den ekonomiska krisen och annan social utsatthet som dessa grupper upplever i olika grad. Detta bidrar också till att trenden kan komma att kännetecknas av en hög grad av nyckfullhet framöver eftersom medborgare från västra Balkan kan resa fritt genom Schengenområdet till Sverige. Utifrån erfarenheterna från de två tidigare åren har kraftiga höstökningar varit kännetecknande för asylsökande från regionen. Detta i kombination med de kraftiga ökningar som enstaka händelser skapat leder till en situation där det är mycket svårt att bedöma trendens utveckling och styrka till hösten. Verket bedömer att volymvariationer förmodligen kommer att fortsätta till hösten samt att återvändandedirektivet inte på kort sikt kommer att leda till att trenden avmattas eller stabiliseras.

18 Migrationsverkets prognos (56) Samlad bedömning asyltrend den aktuella prognosperioden Verket vill i denna prognos särskilt framhålla att den turbulens som nu finns i omvärlden i hög grad påverkar migrationen till Sverige. Detta gäller särskilt antalet asylsökande och verket står inför en ny utmaning att hantera den allt mer mångfacetterade sammansättningen av nya asylsökande. Den sammantagna trendanalysen visar att flera stora asylsökande grupper ökar samtidigt i Sverige och att utvecklingen drivs av olika faktorer. De traditionella grupperna, somalier och afghaner, ökar fortfarande i antal samtidigt som antalet syrier ökar i allt snabbare takt. Den ökande trenden har särskilt varit framträdande under de två senaste månaderna och Sverige är för närvarande ett av de viktigaste destinationsländerna i Europa för asylsökande syrier. Mot den bakgrunden behöver verket ha en större beredskap att möta behoven. Osäkerheten är exceptionellt stor och antalet nya asylsökande syrier kan komma öka ytterligare i snabb takt. Utöver de grupper som söker sig till Sverige på grund av befintliga konflikter i hemländerna är västra Balkan fortfarande en region av betydelse för asyl- och migrationstrenden i Sverige. De markanta ökningarna av antalet nya asylsökande från regionen i maj och juni 2012 är ett tecken på att den ekonomiska krisen i södra Europa fortfarande skapar en stark drivkraft att lämna hemlandet. Erfarenheterna visar att enskilda händelser, såsom organiserade bussresor, kan resultera i snabba ökningar vilket bidrar till en mycket hög osäkerhet vad gäller volymbedömningar. Trenden är mycket nyckfull och den geografiska spridningen vad gäller de sökandes härkomst bidrar till att förutsägbarheten blir vansklig. Ökningen av flera stora grupper samtidigt, vilka har olika drivkrafter, skapar en delvis ny situation som innebär att osäkerheten har ökat beträffande variationer i antal sökande och fortsatta migrationsmönster. Under de senaste fem åren har asyltrender i Sverige kännetecknas av skiften mellan de största asylsökandegrupperna och en säsongsbetonad variation vår och höst. Nu ökar flera grupper samtidigt och säsongsvariationer är inte längre självklara. I planeringsarbetet behöver verket förhålla sig till den nya situationen och skapa utrymme för högre säkerhetsmarginaler utifrån den exceptionella osäkerheten. 2.3 Prognos nya asylsökande Verket höjer prognosen från till nya asylsökande i år. Prognosens huvudscenario är nya asylsökande år 2012 och år Prognosintervallet höjs också till Skälet till höjningen av intervallet är den mycket stora osäkerheten som redovisas i den sammantagna bedömningen i kapitel 2. Det högre prognosspannet fastställs utifrån mycket osäkra prognosunderlag vad gäller antalet nya asylsökande från Syrien och västra Balkan. I avsnitt lämnas en mer utförlig redovisning av kvantifieringen för dessa grupper och hur det påverkar huvudscenariot och det högre alternativet.

19 Migrationsverkets prognos (56) Faktorer som talar för prognosens huvudscenario och en ny alternativ bedömning för antalet nya asylsökande Den politiska turbulensen i Mellanöstern och Nordafrika och den ekonomiska krisen i södra Europa, påverkar för närvarande i hög grad migrationen till Sverige, flera stora asylsökande grupper ökar samtidigt Större krav på beredskap utifrån konflikten i Syrien. Exceptionell stor osäkerhet råder inför nya bedömningar och mycket talar för att antalet nya asylsökanden kommer att vara väsentligt högre till hösten och nästa år. Spridningseffekten av Syrienkonflikten. Osäkerheten mycket stor kring ökningar av andra grupper som både härstammar och transiterar regionen. Fortsatt tydlig ökad trendutveckling vad gäller ensamkommande barn och ungdomar. Ensamkommande barn från Afghanistan och Somalia av störst betydelse. Snabba och kraftiga ökningar av antalet nya sökande från Västra Balkan. Mycket svårt att förutse nya rörelser från regionen utifrån den geografiska spridningen och variationer. Tabell 2. Prognos av sammansättning nya asylsökande år huvudscenario (jämfört med föregående prognos och nuvarande prognos) Asylsökande - grupp och nationalitet Prognos 3, maj 2012 Prognos 4, juli 2012 Huvudscenario Skillnad föregående prognos huvudscenario Afghanistan Somalia/Afrikas horn Irak Västra Balkan Ryssland Iran Statslösa Syrien Övriga Totalt antal

20 Migrationsverkets prognos (56) Kommentar till kvantifiering av den nya prognosen I denna prognos höjs huvudscenariot över antalet nya asylsökande i år med personer, från till Höjningen motsvarar nya asylsökande syrier och nya asylsökande från västra Balkan och mindre minskningar från andra områden. Höjningen av antalet nya asylsökande från västra Balkan görs mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet nya asylsökande under maj och juni månad som styrdes av ad hoc-händelser. Den nu mycket osäkra utvecklingen i Syrien gör att verket behöver förhålla sig till tre olika alternativa utvecklingar för att bättre kunna hantera den fortsatta planeringen. Kvantifieringen av de olika Syrienalternativen är gjord efter bedömningar av trendutvecklingen och det statistiska utfallet för i år. I tabell 3 och i diagram 7 redovisas de tre möjliga alternativen vad gäller volymbedömningar. Volymbedömningarna görs med utgångspunkt att situationen i landet förbättras, förblir oförändrad eller att den försämras. Tabell 3. Alternativa bedömningar nya asylsökande syrier Alternativa bedömningar nya asylsökande Syrien Alternativ 1, förbättrad situation - lägre bedömning Alternativ 2, oförändrad situation - huvudscenario Alternativ 3, försämrad situation - högre bedömning Alternativ 1, som påvisar minskat antal nya asylsökande syrier, är ett alternativ som förutsätter en relativ snabb stabilisering av konflikten under de närmaste sex månaderna. Händelser som skulle kunna bidra till en sådan utveckling är till exempel regimskifte i Syrien, omfattande militära avhopp eller att oppositionens styrkor tar över strategiska platser i landet. Alternativ 2, som motsvarar en dubblering av antalet nya asylsökande jämfört med föregående prognos, är ett alternativ som förutsätter att situationen i landet varken förbättras eller försämras i någon omfattande grad. Det innebär att syrier även fortsättningsvis lämnar landet och söker sig till grannländerna och Europa. Alternativ 3, förutsätter en ytterligare konflikteskalering som sprider sig i landet med regelrätta strider mellan regimstyrkor och oppositionen. Säkerhetssituationen försämras radikalt och antalet civila dödsoffer ökar. Det leder till en massflykt från landet. I detta alternativ har verket även gjort jämförelser med erfarenheterna av Irakkriget då säkerhetssituationen i landet var som sämst.

21 Migrationsverkets prognos (56) Diagram 7. Tre alternativa bedömningar av nya asylsökande syrier och jämförelse Irak I denna prognos bedöms alternativ nummer 2 med nya asylsökande som det mest troliga alternativet för innevarande år. För nästa år är bedömningen nya asylsökande under förutsättning att situationen i landet inte förändras. Eftersom säkerhetsläget kan komma att ändras snabbt är alternativa bedömningar som visas i diagrammet 7 ett underlag för det högre alternativet på för 2012 och för år I volymbedömningarna för de alternativa utvecklingarna 2 och 3, ingår därmed enbart en ytterligare ökning av antalet nya asylsökande syrier. Tabell 4. Asylsökande - grupp och nationalitet Kvantifiering av olika bedömningarna nya asylsökande syrier Prognos 4, Prognos 4 lägre juli 2012 bedömning huvudscenario Prognos 4 högre bedömning Afghanistan Somalia/Afrikas horn Irak Västra Balkan Ryssland Iran Statslösa Syrien Övriga Totalt antal

22 Migrationsverkets prognos (56) Asylsökande ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn och ungdomar ingår i totalsiffran i tabell 2. Antalet ensamkommande barn och unga väntas öka något jämfört med den prognos som lämnades i maj. Följande antaganden har gjorts i denna prognos: År 2012 beräknas det komma nya asylsökande ensamkommande barn och unga och i prognosen för år 2013 beräknas en ytterligare ökning till Jämfört med föregående prognos har prognosen skrivits upp med 300 innevarande år och med 200 år För prognosåren tillämpas en framskrivning av prognosantagandet för år 2013 det vill säga nya asylsökande ensamkommande barn. Den ökade prognosen kan bland annat förklaras av att antalet ensamkommande barn och under första halvåret ökat med över 50 procent jämfört med samma period förra året och att det sker en ökning av fler grupper, se avsnitt 2.1. Vidare kvarstår bedömningen att afghanska ensamkommande barn och unga fortfarande kommer att dominera, se avsnitt 2.2. Erfarenheten pekar på att antalet asylsökande barn och unga afghaner kännetecknas av en tydlig säsongsvariation 17 och att ett ökat antal beräknas komma under andra halvåret. Mot bakgrund av den förhöjda prognosen och den ökade osäkerheten vilken bland annat omfattar utvecklingen i Syrien, och id-domens effekt av ensamkommande asylsökande somaliska barn och unga höjs prognosintervallet i denna prognos. Prognosintervallet har förflyttat uppåt och bedöms ligga inom spannet till Prognos - övrig migration till Sverige Faktorer som väntas påverka övrig migration till Sverige för den aktuella prognosperioden är följande: Den nya id-domen från Migrationsöverdomstolen ändrar tidigare praxis med krav på styrkt identitet i samband med familjeåterförening. Domen öppnar upp möjligheter för familjeåterförening. Bosättning av grupper med följdinvandring kommer sannolikt att öka påtagligt under prognosperioden. Osäkerheten kring hur stark och hur snabb volymökningen av nya ärenden blir är stor. Effekter av arbetskraftsreformen i Sverige, både för EES- och tredjelandsmedborgare. Sveriges förhållandevis öppna system för arbetskraftsinvandring och ekonomiska stabilitet är två viktiga bidragande faktorer för migranternas val att bosätta sig i Sverige. Varierande utveckling av arbetstillstånd beroende på bransch, bland annat mot bakgrund av skärpt tillämpning och framväxande krav på kontrollåtgärder. Familjemigration till arbetstagare från EES-området och tredje land. Tydlig uppåtgående trend och en effekt av efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring. 17 År 2008 till år 2011 har fördelningen mellan första och andra halvåret varit cirka 35 procent och 65 procent.

23 Migrationsverkets prognos (56) Möjligheten för familjemedlemmar till arbetstagare att kunna arbeta i Sverige skapar bättre förutsättningar för framtida försörjning och en mer sammanhållen familjemigration. Tabell 5 visar på förändringar av antalet inkomna ansökningar från anhöriga, arbetstagare och studerande. Tabell 5. Prognos ansökningar om migration för arbete, besök och bosättning år Prognos migration för abete, besök och bosättning Anknytning, första ansökan Anknytning, förlängning EES ansökan Arbetsmarknad, första ansökan Arbetsmarknad, förlängning Studerande, första ansökan Studerande, förlängning Besök Viseringar De förändringar som har gjorts i verkets prognosantaganden över de ansökningarna som verket ska hantera inom området besök, arbete och bosättning är att: Antalet anknytningsansökningar skrivs ner med jämfört med föregående prognos. Förklaringen till den lägre prognosen är att antalet ärenden som Migrationsdomstolarna återförvisar med anledning av den nya id-domen är något färre än vad verket tidigare beräknat 18. Antalet förstagångsansökningar från studerande skrivs upp med 500 innevarande år. Enligt uppgifter från Högskoleverket 19 har antalet betalande studenter ökat med fem procent och flera lärosäten 20 rapporterar om ett tilltagande intresse från tredjelandsstudenter bland annat för svenska mastersoch forskarprogram Prognosen över antalet viseringsansökningar som överlämnas till Migrationsverket skrivs upp med för år Den stora ökningen kan i huvudsak förklaras av det ökade antalet korta arbetstillstånd för bärplockare. I bilaga 2 återfinns de verksamhetsmässiga prognosantaganden för arbete, besök och bosättning i tabellform. Ankn Prog Förä Ankn Prog Förä EES a Prog Förä Arbe Prog Förä Arbe Prog Förä Stud Prog Förä Stud Prog Förä Besö Prog Förä Viser Prog Förä Pass Prog Förä Total Prog Förä 18 I tidigare prognos beräknades återförvisade överklaganden från Migrationsdomstolarna. Migrationsdomstolarna har hittills återförvisat färre än beräknat, prognosen minskas därför med 30 procent

24 Migrationsverkets prognos (56) 3 Verksamhetsbedömningar 3.1 Förutsättningar och huvudsakliga prioriteringar Den förändring som har störst betydelse sedan föregående prognos är att antalet asylsökande från Syrien bedöms öka kraftigt. I första hand får det konsekvenser för Migrationsverkets asylansöknings-, asylprövnings och mottagningsverksamhet samt för Arbetsförmedlingens och kommunernas arbete med bosättning för de personer som har fått uppehållstillstånd. Även antalet asylsökande från västra Balkan har ökat vilket påverkar Migrationsverkets asylansöknings-, asylprövning- och återvändandeverksamhet. Om grupper som till betydande del saknar asylskäl fortsätter att söka asyl i stor omfattning så kräver det sannolikt en fortsatt särskild prioritering. I övrigt är det endast mindre justeringar av antaganden som gjorts i denna prognos. En stor och snabb ökning av antalet asylsökande får stora konsekvenser för verksamheten. För ett år sedan var huvudscenariot i Migrationsverkets prognos asylsökande om året. Huvudscenariot 19 i denna prognos är asylsökande i år (en ökning med 30 procent jämfört med huvudscenariot för ett år sedan) och asylsökande nästa år (en ökning med 41 procent). Situationen inom i stort sett alla verksamhetsdelar i migrationsområdet har varit ansträngd under året med stigande volymer. Prognosen över antalet avgjorda ärenden bygger på antagandet om en stegvis kapacitetsuppbyggnad under år 2012 och 2013 som sedan behålls under år 2014 och framåt. Det förutsätter att det tillförs resurser för en sådan utbyggnad. Med begränsade resurser prioriterar Migrationsverket asylverksamheten och viss mån tillståndsverksamhet som är av den karaktären att den inte kan vänta. I första hand är det anknytningsärenden och medborgarskapsärenden som drabbas när den totala ärendevolymen växer. I ett läge då det kommer många asylsökande på en gång måste Migrationsverket i första hand prioritera att de asylsökandes boendebehov tillgodoses. 19 Migrationsverkets prognos för perioden är att antalet nya asylsökande hamnar i intervallet mellan och per år. Prognosen är baserad på omvärldsanalys. För de två första åren i prognosperioden (år 2012 och 2013) gör verket en mer specificerad bedömning av antalet asylsökande inom prognosintervallet. Denna bedömning utgör prognosens huvudscenario och ligger till grund för de beräkningar som görs i prognosen. Huvudscenariot i denna prognos är asylsökande år 2012 och år För perioden är osäkerhetsfaktorerna så stora och de möjliga alternativen så många att en mer exakt kvantifiering baserad på omvärldsanalys inte är meningsfull. Beräkningarna för den återstående prognosperioden baseras på en framskrivning av huvudscenariots antal asylsökande för år 2013, det vill säga per år.