Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro

Transkript

1 Dokumenttyp INLEDANDE RISKANALYS Domnarvet 50:29 Borlänge kommun Datum Status PLANUNDERLAG Handläggare Erik Hall Midholm Tel: E-post: Internkontroll Rosie Kvål Uppdragsledare Erik Hall Midholm Uppdragsgivare Perssons Bilservice AB Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

2 SAMMANFATTNING En ny detaljplan ska upprättas för tre fastigheter inom området Domnarvet i Borlänge kommun. Inom fastigheten kv. Domnarvet 50:29 undersöks möjligheten att uppföra ny bebyggelse för fordonservice (ej försäljning av drivmedel), lager, kontor och handel. Fastigheten ligger som närmast ca 45 meter från Bergslagsbanan (järnväg) där det bl.a. förekommer transporter av farligt gods. Eftersom det aktuella området ligger inom 150 meter från farligt godsled har Brandskyddslaget fått i uppdrag att upprätta en inledande riskanalys för det aktuella bebyggelseförslaget. Riskanalysen beaktar dessutom riskkällor inom industriverksamheten SSAB som ligger på motstående sida om järnvägen. SSAB utgör en s.k. SEVESO-anläggning. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med det aktuella förslaget genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen utgör beslutsunderlag i den fortsatta planprocessen. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. I analysen har en inventering gjorts av trafiken på Bergslagsbanan samt verksamheten inom SSAB. På järnvägen förekommer trafik med både persontåg och godståg (inkl. transporter av farligt gods). P.g.a. högt kapacitetsutnyttjande så kommer järnvägen att utökas på den aktuella sträckan för att möjliggöra en ökad trafikering, framförallt avseende godstrafiken. Den planerade utbyggnaden har också beaktats i analysen eftersom detta kan innebära att avståndet mellan järnväg och ny bebyggelse minskar jämfört med befintliga förhållanden. SSAB hanterar stora mängder brandfarlig vara (bl.a. gasol och flytande naturgas). På motstående sida om järnvägen, sett från det aktuella planområdet, ligger en relativt ny anläggning för flytande naturgas (LNG) som innefattar gasförvaring i fyra cisterner (á 250 m 3 LNG) samt lossningsplats från tankbilar. SSAB erhåller ca 4-7 tankbilsleveranser av LNG per dygn. Man önskar dock att övergå till järnvägstransporter. Utifrån inventeringen har olycksscenarier kopplade till järnvägstrafiken samt riskkällor inom SSAB identifierats. En kvalitativ uppskattning av riskerna, d.v.s. sannolikhet och konsekvens, för respektive scenario har gjorts i syfte att fastställa vilka scenarier som bedöms kunna medföra skadliga konsekvenser för människor i området och som därför behöver beaktas vid fortsatt planering. De scenarier som har bedömts kunna påverka det aktuella området utgörs av järnvägsolycka på Bergslagsbanan med inblandning av farligt gods samt olycka med gasol respektive LNG inom SSAB. Den sammanvägda bedömningen utifrån riskanalysen är att risknivån inom det aktuella planområdet är mycket låg. Utifrån riskanalysen görs dock bedömningen att riskerna förknippade med järnvägen behöver hanteras i den fortsatta planeringen av området, se nedan. Avståndet mellan planområdet och anläggningsdelar inom SSAB som innefattar hantering av stora mängder gasol och LNG m.m. bedöms däremot ge ett betryggande skydd mot en majoritet av de potentiella skadescenarier förknippade med hanteringen av brandfarlig vara inom SSAB. Avstånden överstiger rekommenderade säkerhetsavstånd som anses ge ett betryggande skydd i enlighet med gällande föreskrifter. Utifrån den inledande riskanalysen görs bedömningen att bebyggelse inom det aktuella området är möjlig. Närheten till järnvägen innebär dock att olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods behöver hanteras antingen genom skyddsavstånd eller säkerhetshöjande åtgärder. Datum: Sida: 2 av 27

3 De aktuella bebyggelseförslagen innebär att man uppfyller Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd till de planerade verksamheterna (fordonservice, lager, kontor och handel). För att säkerställa att avstånden upprätthålls så behöver detta dock regleras genom planbestämmelse i detaljplanen. I detaljplanen behöver det regleras så att bebyggelse avsedd för kontor ej hamnar närmare än 70 meter från Bergslagsbanans närmaste befintliga spår. Med hänsyn till risk kan bebyggelse avsedd för fordonservice, lager respektive mindre handel däremot godtas inom hela planområdet då avståndet till järnväg överstiger 30 meter. Under förutsättning att ovanstående avstånd upprätthålls så är ny bebyggelse möjlig utan krav på kompletterande säkerhetshöjande åtgärder. Om ovanstående skyddsavstånd inte skulle uppfyllas, antingen p.g.a. förändrat bebyggelseförslag eller om den planerade utbyggnaden av järnvägen innebär nytt spår närmare planområdet, så kommer den nya bebyggelsen dock med stor sannolikhet att innebära krav på säkerhetshöjande åtgärder och/eller restriktioner p.g.a. närheten till järnvägen. För att kunna bestämma behov av omfattning på åtgärder om skyddsavstånden inte uppfylls behöver en fördjupad analys utföras. Datum: Sida: 3 av 27

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Omfattning Underlag Egenkontroll och Internkontroll Revideringar Förutsättningar Riskhänsyn vid ny bebyggelse Övrig lagstiftning ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Områdesbeskrivning Planerad bebyggelse Alternativ Handel och lager Alternativ Kontor Omgivande planer RISKINVENTERING Allmänt Bergslagsbanan (Järnväg) Allmänt Framtida förändringar Transporter av farligt gods SSAB Tunnplåt AB Allmänt Hantering av farliga ämnen INLEDANDE RISKANALYS Metodik Identifiering av olycksrisker Kvalitativ uppskattning av risk Scenario 1. Olycka vid transport av farligt gods på Bergslagsbanan Scenario 2. Olycka vid hantering av gasol på SSAB Scenario 2. Olycka vid hantering av LNG på SSAB Slutsats inledande riskanalys Hantering av osäkerheter RIKTLINJER FÖR FORTSATT PLANERING Allmänt Förslag på riktlinjer Placering av verksamheter och utformning av området Behov av kompletterande åtgärder Aktuellt bebyggelseförslag Förändring av bebyggelseförslaget REFERENSER Datum: Sida: 4 av 27

5 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND En ny detaljplan ska upprättas för tre fastigheter inom området Domnarvet i Borlänge kommun. Inom fastigheten kv. Domnarvet 50:29 undersöks möjligheten att uppföra ny bebyggelse för fordonservice (ej försäljning av drivmedel), lager, kontor och handel. På motstående sida om Stenhålsgatan, ca 45 meter från fastighetsgräns, går Bergslagsbanan (järnväg). På järnvägen förekommer transporter med farligt gods. Enligt vägledning från Länsstyrelsen i Dalarnas län ska risker analyseras vid ny bebyggelse inom 150 meter från en farligt godsled. Detta gäller både för vägar som utgör rekommenderade transportleder för farligt gods samt järnvägar /1/. Detta medför att det ställs krav på att olycksrisker förknippade med Bergslagsbanan undersöks vid ny bebyggelse inom det aktuella området. På motstående sida om Bergslagsbanan ligger industriverksamheten SSAB. Inom SSAB hanteras stora mängder brandfarlig vara. SSAB utgör en s.k. SEVESO-anläggning. 1.2 SYFTE Med anledning av närheten till Bergslagsbanan och SSAB så har Brandskyddslaget fått i uppdrag att studera och analysera förekommande risker i planområdets närhet. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Den inledande riskanalysen ska ligga som underlag till den fortsatta planprocessen. 1.3 OMFATTNING Den inledande riskanalysen omfattar förslag för ny bebyggelse inom aktuellt område, se utförlig beskrivning i avsnitt 2. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på järnvägen och omgivande vägar omfattas inte av analysen. 1.4 UNDERLAG Underlag till riskanalysen utgörs i huvudsak av: - Domnarvet 50:29, Situationsplan och sektion, skisshandling nybyggnad Alternativ Handel och lager, Coast Arkitektkontor, daterade Domnarvet 50:29, Situationsplan och sektion, skisshandling nybyggnad Alternativ Kontor, Coast Arkitektkontor, daterade Övriga dokument där information inhämtats redovisas löpande och i avsnitt 6 - Referenser. Datum: Sida: 5 av 27

6 1.5 EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll Granskningshandling EMM, RKL, Version 1.0 EMM, RKL, Version 2.0 EMM RKL, REVIDERINGAR Denna utgåva är reviderad i förhållande till föregående versioner av handlingen (granskningshandling och version 1.0). Ändringar har dels gjorts med anledning av förändrat planförslag, se gällande underlag enligt avsnitt 1.4. Riskanalysen har dessutom kompletterats med uppgifter angående riskkällor inom SSAB. Revideringar i förhållande till föregående versioner markeras i marginalen. 1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen /2/ skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken /3/. Enligt Länsstyrelsen i Dalarnas Läns vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /1/. I vägledningen redovisas dessutom rekommenderade skyddsavstånd mellan farligt godsled och olika typer av markanvändning, se Figur 1.1. Vägledningen gäller både för väg som utgör rekommenderad transportled för farligt gods och järnväg. Närmare än 30 meter meter meter Över 150 meter Odlingar Trafikytor Ytparkering Friluftsområden Bilservice Industrier Mindre handel Tekniska anläggningar Övrig parkering Lager Bostäder i högst 2 plan Mindre samlingslokaler Handel Mindre kontor (inte hotell) Kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats Bostäder i mer än 2 plan Vård Kontor i flera plan Hotell Skolor Större samlingslokaler Kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats Figur 1.1. Sammanfattning av Länsstyrelsen i Dalarnas läns rekommendationer avseende markanvändning till farligt godsled från respektive kvartersmark /1/. Avstånden gäller från väg- och rälskant. Datum: Sida: 6 av 27

7 De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Om skyddsavstånden uppnås behöver normalt inga skyddsåtgärder vidtas. Skyddsavstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. I den gällande översiktsplan som har upprättats gemensamt för Falun och Borlänge /4/ hänvisas till att Länsstyrelsens vägledning enligt ovan ska tillämpas Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och vägledning förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta: Lag om skydd mot olyckor (LSO) /5/ syftar bl.a. till att bereda människors liv och hälsa ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen reglerar olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av LSO som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Definitionen av en farlig verksamhet är en anläggning där verksamheten innebär fara för att olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) /6/ syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö, eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. I LBE sägs att byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras skall vara inrättade så att de är betryggande ur brand- och explosionssynpunkt och förlagda på sådant avstånd ifrån omgivningen som behövs med hänsyn till hanteringen. Den som bedriver verksamhet, i vilken ingår yrkesmässig hantering av brandfarliga varor, skall se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för brand eller explosion i verksamheten och om de skador som därvid kan uppkomma. För att uppfylla LBE har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) upprättat föreskrifter som ska uppfyllas vid hantering av brandfarliga varor. Föreskrifterna anger bl.a. krav på utformning av förvaringsplatser för brandfarliga vätskor och gaser, restriktioner för öppen hantering samt att avstånden mellan anläggningar för brandfarliga varor och kringliggande skyddsobjekt ska vara så stora att betryggande skydd erhålls. Avstånden skall bl.a. begränsa risken för antändning av de brandfarliga varorna och begränsa risken för brandspridning till skyddsobjekt vid en brand i anläggningen. Exempel på föreskrifter som kommer att beaktas i denna analys är SÄIFS 1998:7 /7/ och SÄIFS 2000:4 /8/ om brandfarlig gas i lös behållare respektive cisterner och rörledningar m.m. samt SÄIFS 2000:2 /9/ om hantering av brandfarliga vätskor. Utöver MSB:s föreskrifter och tillhörande allmänna råd så kommer riskanalysen dessutom att beakta Energigas Sveriges anvisningar för flytande naturgas (LNGA 2010) /10/, som särskilt beaktar LNGA-anläggningar i syfte upprätthålla gällande föreskrifter och lagkrav. Datum: Sida: 7 av 27

8 Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SEVESO-lagstiftningen) /11/ syftar till att förebygga allvarliga kemikalieolyckor samt att begränsa följderna av sådana olyckor för människors hälsa och miljön. SEVESO-lagen ålägger verksamheter med hantering av vissa mängder farliga ämnen att bland annat identifiera och analysera de olycksrisker som föreligger och presentera detta i en säkerhetsrapport eller i ett handlingsprogram. Som exempel omfattas anläggningar med hantering av mer än 50 ton brandfarlig gas av lagstiftningen. 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Den aktuella fastigheten ligger i stadsdelen Domnarvet i östra Borlänge. Figur 2.1 visar den aktuella fastigheten samt dess närmaste omgivning. Fastigheten angränsar mot korsningen (cirkulationsplats) mellan Stenhålsgatan och Tolvmilavägen. Området ligger någon meter högre än Stenhålsgatan. På motstående sida om Stenhålsgatan går Bergslagsbanan (järnväg), se vidare beskrivning i avsnitt 3.2. Avståndet mellan fastighetsgräns och närmaste spår är ca 45 meter. Söder om järnvägen, ca 80 meter från den aktuella fastigheten, ligger SSAB, se vidare beskrivning i avsnitt 3.3. Bebyggelsen norr om fastigheten utgörs av flerbostadshus i 2-3 våningsplan. Området väster om fastigheten utgörs av markparkering samt en garagelänga mot Stenhålsgatan. Fastigheten är idag bebyggd med en bilverkstad med tillhörande kontorsytor. Ytorna närmast Stenhålsgatan utgör markparkering samt ett mindre grönområde. Bostäder Parkering Bergslagsbanan Figur 2.1. Översiktsbild över området Domnarvet. Fastigheten Domnarvet 50:29 för planerad bebyggelse är blåmarkerad. Datum: Sida: 8 av 27

9 2.2 PLANERAD BEBYGGELSE För den aktuella fastigheten medger den nya detaljplanen ny bebyggelse för fordonservice (ej försäljning av drivmedel), lager, kontor samt handel. I detta skede studeras två nybyggnadsalternativ, ett med handel och lager respektive ett med kontorsbyggnad, se underlag enligt avsnitt 1.4. Båda nybyggnadsalternativen innebär att ytan mot Stenhålsgatan behålls som markparkering. Nedan beskrivs respektive nybyggnadsalternativ: Alternativ Handel och lager I Figur 2.2 Figur 2.3 redovisas förslag till placering och utformning av den nya bebyggelsen enligt alternativ med handel och lager. Bergslagsbanan Figur 2.2. Situationsplan Förslag till ny bebyggelse inom kv. Domnarvet 50:29 Handel och lager. (skisshandling upprättad av Coast Arkitektkontor, daterad ). minst 50 meter Figur 2.3. Sektion Förslag till ny bebyggelse inom kv. Domnarvet 50:29 Handel och lager. (skisshandling upprättad av Coast Arkitektkontor, daterad ). Enligt förslaget till bebyggelsestruktur som redovisas i Figur 2.2 planeras det nya byggnaden som närmast ca 50 meter från Bergslagsbanan. Markparkering ligger i fastighetsgräns, d.v.s. minst ca 45 meter från järnvägen. Järnvägen går på banvall utmed det aktuella området, vilket innebär att den nya byggnaden hamnar på ungefär samma nivå som, eller något lägre än, järnvägen. Mellan fastigheten och järnvägen så går marken dock ner något, se Figur 2.3. Datum: Sida: 9 av 27

10 2.2.2 Alternativ Kontor I Figur 2.4 Figur 2.5 redovisas förslag till placering och utformning av den nya bebyggelsen enligt alternativ med handel och lager. Bergslagsbanan Figur 2.4. Situationsplan Förslag till ny bebyggelse inom kv. Domnarvet 50:29 Kontor. (skisshandling upprättad av Coast Arkitektkontor, daterad ). minst 70 meter Figur 2.5. Sektion Förslag till ny bebyggelse inom kv. Domnarvet 50:29 Kontor. (skisshandling upprättad av Coast Arkitektkontor, daterad ). Enligt förslaget till bebyggelsestruktur som redovisas i Figur 2.4 planeras det nya byggnaden som närmast ca 70 meter från Bergslagsbanan. Markparkering ligger i fastighetsgräns, d.v.s. minst ca 45 meter från järnvägen. 2.3 OMGIVANDE PLANER Det har inte identifierats några omgivande planer i närområdet kring den aktuella fastigheten som bedöms kunna medföra några förändringar avseende riskpåverkan för den planerade nya bebyggelsen. I avsnitt beskrivs att Trafikverket utreder möjligheten att bygga ut Bergslagsbanan till dubbelspår utmed den aktuella sträckan förbi Domnarvet. Det har ännu inte upprättats något detaljerat förslag till spårdragning och det är oklart på vilken sida om befintligt spår som det nya spåret placeras. Om det nya spåret placeras mot planområdet (norr om befintligt spår) kan detta innebära att avstånden som redovisas i avsnitt 2.2 minskar med ca 6-7 meter. Datum: Sida: 10 av 27

11 3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (rekommenderade transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods m.m.) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. De identifierade riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen. Utifrån gällande vägledning (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från det aktuella området. I det aktuella områdets närhet har Bergslagsbanan samt SSAB identifierats som riskkällor. Avståndet mellan det aktuella området och övriga riskkällor överstiger 150 meter. E16 utgör närmaste rekommenderade transportled för farligt gods och ligger över 1 km från området. Det har heller inte identifierats några bensinstationer eller verksamheter som är klassade som farliga verksamheter enligt kap. 2.4 i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor i anslutning till området. Med anledning av det stora avståndet till övriga riskkällor kommer enbart ovanstående riskkällor att beskrivas i det fortsatta analysarbetet. 3.2 BERGSLAGSBANAN (JÄRNVÄG) Allmänt Järnvägen, som går söder om det aktuella området utgör Bergslagsbanan som sträcker sig mellan Gävle och Frövi, via bl.a. Falun och Borlänge, samt sträckan Ställdalen-Kil. På den aktuella sträckan består järnvägen av ett genomgående huvudspår samt ett industrispår som viker av till SSAB. På järnvägen går både persontåg och godståg (inkl. transporter av farligt gods). Enligt en förstudie som har upprättats för Bergslagsbanan på sträckan Falun-Borlänge så trafikerades sträckan av i genomsnitt 83 tåg (55 persontåg och 28 godståg) per dygn år 2011 /12/ Framtida förändringar Det råder kapacitetsbrist på järnvägen mellan Falun och Borlänge. Kapacitetsutnyttjandet för sträckan är uppe på ca 90 % och möjligheten att utöka trafiken är begränsad. År 2007 presenterade dåvarande Banverket (nu Trafikverket) en järnvägsutredning som syftade till att finna en långsiktig lösning för kapacitet och goda trafikeringsvillkor på den aktuella järnvägssträckan /13/. Det långsiktiga projektmålet var att reducera kapacitetsutnyttjandet på sträckan till 60 % för att möjliggöra utökad trafik. Resultatet av järnvägsutredningen var en ny korridor mellan Falun och Borlänge via Karlsvik som ska ersätta befintlig sträckning via Ornäs. Mellan Falun och Källtorp respektive mellan Barkargärdet och Borlänge följer den valda korridoren (UA4 i järnvägsutredningen) befintligt spår. Därefter viker korridoren av i ny sträckning via Karlsvik. Utbyggnaden av järnvägen planeras att ske i två etapper, där etapp 1 innebär att dubbelspår utmed befintlig sträckning närmast Falun och Borlänge, bl.a. på sträckan utmed Domnarvet. Etapp 2 innebär att ny järnväg byggs från Källviken till Barkargärdet enligt beskrivningen ovan. Datum: Sida: 11 av 27

12 Järnvägsutredningen omfattar inget detaljerat förslag till spårdragning och utmed den studerade sträckan är det därför oklart på vilken sida av befintligt spår som det nya spåret placeras. Om det nya spåret placeras norr om befintligt spår (d.v.s. mot planområdet) uppskattas avståndet mellan den aktuella fastigheten och närmaste spår att minska med ca 6-7 meter. Efter utbyggnad kan avståndet till planområdet då minska till ca meter (mätt från närmaste nya spårmitt till planområdets gräns). Eftersom etapp 1 av UA4 inte innebär åtgärder på samtliga sträckor med hög kapacitetsutnyttjande så kommer järnvägsutredningens projektmål inte att uppnås enbart genom etapp 1. Detta innebär en fortsatt begränsad möjlighet att utöka trafiken. Det är oklart när etapp 2 av UA4 kommer att genomföras. År 2012 upprättade Trafikverket en förstudie för godstrafiken på olika sträckor av Bergslagsbanan, bl.a. sträckan mellan Falun och Borlänge /12/. Det huvudsakliga syftet med dessa förstudier var att studera möjliga åtgärder för att höja banornas kapacitet genom fler och effektivare mötestillfället samt ge möjlighet att köra längre spår. Förstudien för Falun Borlänge kan ses som ett komplement till ovanstående järnvägsutredning och resultatet var en förlängning av, samt införande av samtidig infart, på befintliga mötesstationer i Hinsnoret och Ornäs. Järnvägsutredningens etapp 1 och utformningsalternativet enligt förstudien kommer inte heller att innebära att projektmålen uppnås. Åtgärderna kompletterar dock varandra väl och bedöms totalt ge en större kapacitetsförbättring än respektive åtgärd var för sig. I förstudien redovisas en prognos för år 2020 som pekar på en ökning av framförallt godstrafiken på sträckan. Enligt prognosen förväntas sträckan trafikeras av ca 56 persontåg och ca 40 godståg per dygn år 2020 (totalt ca 96 tåg) Transporter av farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt RID-S /14/. Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Datum: Sida: 12 av 27

13 Det krävs tillstånd för att frakta farligt gods på järnväg. Erhållet tillstånd innebär i princip att tillståndsinnehavaren får nyttja järnvägen på samma sätt som andra nyttjare. Normalt finns inga restriktioner kring vilka farligt godsklasser som är tillåtna att transportera. På Bergslagsbanan sker transporter av farligt gods. Det finns dock ingen tydlig bild av hur mycket farligt gods, samt vad, som transporteras på den aktuella järnvägssträckan. Det har genomförts ett antal kartläggningar som ger viss information om vad som har transporterats/transporteras under vissa perioder: - År 2003 genomfördes ett examensarbete på Lunds Tekniska Högskola som omfattade en riskanalys avseende transporter av farligt gods i Borlänge kommun /15/. I denna rapport redovisas statistik från transportörerna Green Cargo och BK Tåg över transportmängder av farligt gods under en tremånadsperiod år Omräknat till årsbasis uppskattas det ske sammanlagt ca 460 godsvagnar med farligt gods per år på järnvägen mellan Borlänge och Falun. Totalt transporterades ca ton farligt gods på den aktuella sträckan år Detta innebär att en genomsnittlig godsmängd på ca 23 ton per farligt godsvagn. I /15/ redovisas dessutom uppgifter om transporter av gasol (brännbar gas) till SSAB:s anläggning söder om det studerade planområdet. Gasoltransporterna sker på järnväg och ansluter till SSAB via industrispåret som går förbi planområdet. Enligt /15/ mottog SSAB ca godsvagnar med gasol tre gånger per vecka år Detta motsvarar ca godsvagnar med gasol per år (semesterperiod om 4 veckor har räknats bort), se vidare avsnitt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB, tidigare Räddningsverket) har utfört kartläggningar av transportmängderna farligt gods på bl.a. Bergslagsbanan, bl.a. under september månad 2006 /16/. MSB:s kartläggning redovisas som intervall över transporterade godsmängder per farligt godsklass. Informationen är inte heltäckande, men ger en indikation på hur situationen ser ut samt hur den har förändrats över de senaste åren. För den aktuella sträckan av Bergslagsbanan så uppskattas de angivna godsmängderna, omräknat till årsbasis, uppnå ca ton per år. Om det utifrån ovanstående underlag antas att en genomsnittlig farligt godsvagn rymmer ca 23 ton farligt gods så skulle detta motsvara ca godsvagnar med farligt gods per år. - Trafikanalys upprättar årliga statistikrapporter över den totala godstrafiken, inkl. farligt gods, på Sveriges järnvägar /17/. Enligt denna statistik har ca 4-5 % av den totala godsmängden varit farligt gods under den senaste femårsperioden. Utifrån ovanstående underlag redovisas det uppskattade antalet tågvagnar med farligt gods per år på den aktuella järnvägssträckan enligt respektive underlag, se Tabell 3.2. Statistiken från Green Cargo och BK Tåg respektive MSB har omräknats till årsbasis. För år 2003 har det dessutom gjorts tillägg för det uppskattade antalet gasoltransporter till SSAB enligt beskrivningen i /15/. För år 2006 redovisas maximala transportmängder per farligt godsklass enligt MSB:s kartläggning. Dessutom redovisas en grov uppskattning som har gjorts utifrån den nationella statistiken från Trafikanalys som utgår från den totala godstrafiken på banan år 2011 samt den genomsnittliga fördelningen mellan olika respektive farligt godsklass. Uppskattningen utgår från antagandet att ett godståg omfattar i genomsnitt ca 30 godsvagnar /18/. De trafiksiffror som redovisas i avsnitt skulle då motsvara totalt ca 840 godsvagnar per genomsnittligt dygn, d.v.s. ca godsvagnar per år. Om det nationella genomsnittet antas för den aktuella banan så skulle detta motsvara ca godsvagnar med farligt gods per år. Datum: Sida: 13 av 27

14 Tabell 3.2. Uppskattat antal godsvagnar med farligt gods per år på Bergslagsbanan, Borlänge-Falun, utifrån olika underlag. Klass År 2003 /15/ (Green Cargo och BK Tåg) År 2006 /16/ (MSB) År 2011 /17/ (Trafikanalys) Andel Antal farligt godsvagnar Andel Antal farligt godsvagnar Andel Antal farligt godsvagnar 1. Explosiva ämnen och föremål 0,2% 5 0,0% 0 0,01% 1 2. Gaser 88,0% 1925 * 50,3% ,6% Brandfarliga vätskor 4,0% 90 0,0% 0 40,6% Brandfarliga fasta ämnen 5,3% 115 0,2% 15 6,2% Oxiderande ämnen, organiska peroxider 0,0% 0 18,5% ,9% Giftiga ämnen 0,4% 10 3,7% 235 1,8% Radioaktiva ämnen 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 5 8. Frätande ämnen 1,6% 35 27,3% ,1% Övriga farliga ämnen och föremål 0,5% 10 0,0% 0 0,7% 95 Totalt * Varav 1730 godsvagnar med gasol går på industrispåret till SSAB. Utifrån Tabell 3.2 kan det konstateras att de olika underlagen skiljer sig kraftigt ifrån varandra. Den studerade statisken från år 2003 (Green Cargo och BK Tåg) respektive år 2006 (MSB) tyder på att farligt gods utgör en betydligt mindre del av godstrafiken på den aktuella järnvägssträckan än den genomsnittliga nationella statistiken (Trafikanalys). Med ovanstående uppskattning så skulle farligt godsmängderna enligt uppgifter från Green Cargo och BK Tåg som redovisas i /15/ motsvara mindre än 1 % av det totala antalet godsvagnar på sträckan. Statistiken från MSB /16/ (maxmängder) skulle motsvara ca 2 % av den totala godstrafiken. Fördelningen mellan olika farligt godsklasser skiljer sig också markant mellan de olika underlagen. Enligt beskrivningen ovan utreder Trafikverket en kapacitetsökning på Bergslagsbanan (se avsnitt 3.2.2). Enligt upprättade prognos förväntas godstrafiken öka relativt kraftigt, drygt 40 % enligt prognostiserade trafiksiffror för år Hur stor andel av den tillkommande godstrafiken som utgör transporter av farligt gods framgår inte av prognoserna. I den fortsatta analysen antas dock att även farligt gods ökar i motsvarande takt som den totala godstrafiken. Enligt uppgift från SSAB så finns det önskemål om att i framtiden övergå från tankbilstransporter av LNG (flytande naturgas) till transport på järnväg. Detta skulle innebära en kraftig ökning av antalet transporter av brännbar gas (klass 2.1) på järnvägen förbi planområdet. Se vidare avsnitt SSAB TUNNPLÅT AB Allmänt SSAB Tunnplåt AB sträcker sig över ett område på ca 1,5-2 kvadratkilometer (ca 1,9 x 0,9 km) mellan Borlänge centrum i väster och Domnarvet i öster. Verksamhetsområdet ligger som närmast ca 80 meter från den studerade fastigheten Domnarvet 50:29. Verksamheten omfattar anläggningar för varmvalsning, kallvalsning, metallbeläggning och målning av tunnplåt. För färdigställning av produkten finns dessutom format- och spaltsträckor samt utrustning för emballering. Dessutom finns utrustning för kraftförsörjning, transporter (industrispår, hamn samt lastbilsterminal) samt kontorsbyggnader. I verksamhetsområdets nordöstra del, d.v.s. närmast den studerade fastigheten, ligger bl.a. en relativt ny anläggning för LNG (flytande naturgas), se vidare avsnitt Enligt SSAB:s miljörapport för år 2012 så omfattas verksamheten av SEVESO-lagen /19/. Datum: Sida: 14 av 27

15 3.3.2 Hantering av farliga ämnen Inom verksamheten hanteras och förbrukas stora mängder brännbara gaser (gasol) och brandfarliga vätskor (eldningsoljor, diesel, bensin m.m.). Gasol och eldningsoljor används i samband med värmning av stålämnen i ämnesugnarna. Gasol Enligt uppgifter som redovisas i verksamhetens miljörapport /19/ användes drygt ton gasol under år Gasolen transporteras på järnväg. Enligt /15/ kommer transporterna under delar av året från Sundsvall via Falun och under andra delar av året från Göteborg via Ludvika. Oavsett transportväg så passerar gasoltransporterna förbi det studerade planområdet på industrispåret från Borlänge godsbangård till SSAB, se även avsnitt Gasollagret är placerat öster om Dalälven strax söder om det stora beläggningsverket. Avståndet mellan gasollagret och den studerade fastigheten överstiger 800 meter. I förhållande till de transportmängder som redovisas i /15/ från år 2003 så har SSAB minskat sin gasolförbrukning, vilket även innebär en minskning av antalet transporter. Utifrån uppgifter om användningsmängder enligt miljörapporten från 2012, samt de antaganden som redovisas i /15/ så uppskattas SSAB motta ca 750 järnvägsvagnar om vardera 55 ton gasol per år, d.v.s. ca 15 vagnar per vecka om leveranser pågår under 48 veckor per år (semesterperiod om 4 veckor borträknad). LNG (flytande naturgas) SSAB har anpassat sin verksamhet för hantering av LNG (flytande naturgas). Detta omfattar en relativt stor LNG-anläggning som är placerad i verksamhetsområdets nordöstra del, d.v.s. närmast den studerade fastigheten. Anläggningen omfattar bl.a. fyra stycken stående cisterner á 250 m 3 LNG (motsvarar totalt ca 450 ton), lossningsplats, förgasare och gasledningar till SSAB:s ugnar /20, 21/. Anläggningen är utrustad med ett flertal olika säkerhetssystem, bl.a. gasvarnare, flamdetektorer och temperaturgivare som används för att detektera eventuella utsläpp. Leveranser kommer med tankbilar från Lysekil via riksväg 50. Anläggningen erhåller ca 4-7 leveranser per dygn. Enligt uppgifter från SSAB så önskar man dock i framtiden att övergå till järnvägstransporter som i så fall kommer att transporteras från Gävle via Bergslagsbanan. Avståndet mellan LNG-anläggningen och den studerade fastigheten överstiger 100 meter. Eldningsoljor m.m. Enligt uppgifter som redovisas i verksamhetens miljörapport från 2012 användes drygt m 3 eldningsoljor under året /19/. Dessutom användes ca 770 m 3 diesel samt ca 35 m 3 bensin under året. Diesel och bensin hanteras troligtvis vid anläggningens verkstad. Oljelagret är placerat väster om Dalälven i anslutning till järnvägen. Avståndet mellan oljelagret och den studerade fastigheten överstiger 300 meter. Datum: Sida: 15 av 27

16 4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom området för den nya bebyggelsen. För olycksrisker som anses kunna påvearka risknivån genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Den fördjupade riskanalysen genomförs i ett senare skede av planprocessen. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är tågtrafiken på Bergslagsbanan samt hantering av brandfarliga varor inom SSAB som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det studerade området. I bedömningen beaktas en framtida utbyggnad av Bergslagsbanan enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.2, vilket innebär att avståndet mellan spår och den nya bebyggelsen kan minska något i förhållande till dagens situation. De olycksrisker som bedöms kunna påverka risknivån inom det studerade området är: 1. Olycka vid transport av farligt gods på Bergslagsbanan 2. Olycka vid hantering av gasol på SSAB 3. Olycka vid hantering av LNG (flytande naturgas) på SSAB Kommentar: Utifrån riskinventeringen har följande olycksrisker avskrivits eftersom dessa inte bedöms kunna påverka risknivån inom det studerade området med hänsyn till dess potentiella konsekvensområden: - Olycksrisker förknippade med persontågstrafiken samt normal godstrafik på Bergslagsbanan, d.v.s. urspårning och tågbrand, bedöms inte leda till konsekvenser inom det studerade området. Avståndet mellan järnväg och område (> 45 meter) överstiger med god marginal de potentiella skadeavstånden vid både urspårning (skadeavstånd för worst case scenario uppskattas till ca m vilket motsvarar en snedställd tågvagn) och tågbrand (skadeavstånd för kritisk värmestrålning understiger meter även vid mycket stora bränder i godståg). Denna bedömning gäller även vid en framtida utbyggnad av järnvägen enligt beskrivningen i avsnitt Olycksrisker förknippade med hantering av brandfarliga vätskor (eldningsoljor, diesel, bensin m.m.) inom SSAB:s anläggning bedöms inte leda till konsekvenser inom det studerade området. Avståndet mellan SSAB och område (> 80 meter från närmaste verksamhetsgräns) överstiger med mycket god marginal de potentiella skadeavstånden vid en olycka med brandfarliga vätskor inom anläggningen (skadeavstånd för kritisk värmestrålning understiger 40 meter även vid mycket stora pölbränder). Datum: Sida: 16 av 27

17 4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK Scenario 1. Olycka vid transport av farligt gods på Bergslagsbanan Allmänt Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån regelverket RID-S /14/. I Tabell 4.1 nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive RID-klass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Skadeområden kan vid stora transportmängder (> 2 ton) överstiga meter. Begränsade skadeområden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp : Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Skadeområdet begränsas normalt till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Skadeområden mellan ca meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Skadeområden begränsas vanligtvis till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Skadeområden på över 100-tals meter. 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Skadeområden vanligtvis inte över 40 m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Skadeområden bedöms motsvara större brand i ett normalt godståg, se avsnitt Oxiderande ämnen och organiska peroxider Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen Utsläpp av fasta giftiga ämnen. Skadeområdet begränsas vanligtvis till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, vilket kan medföra kroniska effekter mm. Skadeområdet begränsas vanligtvis till närområdet. 8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Skadeområdet begränsas vanligtvis till närområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Skadeområdet begränsas vanligtvis till närområdet. Utifrån beskrivningen i tabellen ovan görs bedömningen att, med hänsyn till potentiella skadeavstånd, så är det endast enstaka olycksscenarier med farligt gods som behöver beaktas i den fortsatta riskuppskattningen. Utifrån sammanställningen i Tabell 4.1 samt beskrivningen av planerad bebyggelse i avsnitt 2.2 bedöms det vara ämnen ur följande klasser som vid en olycka kan innebära konsekvenser för det aktuella området: - Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser - Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider Konsekvensområdena för olyckor med övriga farligt godsklasser är kortare än avståndet mellan Bergslagsbanan och det aktuella området och bedöms därför inte påverka risknivån inom området. Ovanstående avgränsning gäller även vid en framtida utbyggnad av järnvägen enligt beskrivningen i avsnitt En utbyggnad bedöms inte påverka riskuppskattningen mer än marginellt. Utbyggnaden medför inte att det är några tillkommande olycksrisker förknippade med farligt gods som bedöms kunna påverka risknivån inom området. Datum: Sida: 17 av 27

18 Nedan redovisas separata bedömningar av de farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom det studerade området: Klass 1.1 Massexplosiva ämnen Klass 1 är uppdelad i olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken. Explosivämnen kan utgöras av bland annat ammunition, minor, fyrverkerier, bältessträckare etc. Ämnen ur riskgrupp 1.1 är sådana som kan innebära en massdetonation vilket innebär att hela lasten detonerar praktiskt taget samtidigt. Utifrån studerad statistik över farligt godstransporter (se avsnitt 3.2.3) bedöms antalet transporter med explosivämnen vara mycket begränsat på Bergslagsbanan. Ämnen ur klass 1 utgör generellt en mycket låg andel av den totala mängden farligt gods på svenska järnvägar. Enligt statistik från Trafikanalys så utgör explosivämnen mindre än 0,1 % av den totala transportmängden farligt gods (se Tabell 3.2) /17/. Även det underlag som finns specifikt för Bergslagsbanan pekar på mycket begränsade transportmängder av explosivämnen. I MSB:s kartläggning från år 2006 anges t.o.m. de transporterade mängderna i kilo medan övriga klasser redovisades i ton /16/. Kartläggningen från MSB redovisar inga transporter av explosivämnen över huvudtaget på den aktuella sträckan. De uppgifter från Green Cargo och BK Tåg år 2003 som redovisas i /15/ pekar på att mindre än 1 % av den totala transportmängden farligt gods på banan utgör explosivämnen. Vid en olycka med transport av ämnen ur riskgrupp 1.1. kan en massexplosion uppstå antingen till följd av stora påkänningar eller till följd av brand som sprids till lasten. Konsekvenserna av olyckan är beroende av mängden explosivämnen som exploderar. Det finns inga restriktioner för hur stora mängder explosivämnen som tillåts per godsvagn. Det bedöms dock att den maximala transportmängden per vagn sällan överstiger ton. Med hänsyn till avståndet mellan den planerade nya bebyggelsen och järnvägen bedöms en olycka med större mängd massexplosiva ämnen på järnvägen kunna innebära omfattande konsekvenser inom det aktuella området (se Tabell 4.1). Sannolikheten för att en massexplosion ska inträffa på Bergslagsbanan i anslutning till det studerade området bedöms vara extremt låg. Detta beror främst på det begränsade antalet transporter med produkter som kan leda till massexplosion (klass 1.1) och dessutom finns det detaljerade regler för hur explosiva ämnen skall förpackas och hanteras vid transport för att reducera sannolikheten för explosion. Även om konsekvenserna av en stor explosion kan bli omfattande för den planerade bebyggelsen bedöms den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av explosivämnen på järnvägen vara mycket låg. Riskbidraget bedöms inte vara så omfattande att olycksrisken innebär en oacceptabel risknivå inom det studerade området. Klass 2.1. Brännbara gaser En olycka med brännbar gas innebär att gas läcker ut och antänds (antingen under tryck eller när den spridits bort från utsläppskällan) eller att en gastank utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar snabbt och spränger tanken. Beroende på utsläppsoch antändningsscenario kan konsekvenserna av olyckan variera, se Tabell 4.1. Med hänsyn till avståndet mellan järnvägen och det studerade området så bedöms det krävas ett relativt stort utsläppsscenario för att personer inom den nya bebyggelsen ska påverkas. Brännbara gaser transporteras normalt trycksatta (och tryckkondenserade) i tankvagnar eller i färdiga flaskpaket. Detta innebär att behållarna har högre hållfasthet än vanliga tankar för t.ex. vätsketransporter vilket i sin tur ger en begränsad sannolikhet för läckage även vid stor påverkan som vid exempelvis en urspårning. Då gasen kan spridas bort från olycksplatsen ökar dock sannolikheten för att utsläppet kommer i kontakt med en tändkälla och antänds. Datum: Sida: 18 av 27

19 Utifrån de kartläggningar som finns att tillgå bedöms det kunna gå ett relativt stort antal transporter av brännbara gaser på järnvägen, se Tabell 3.2. Bland annat sker ett flertal transporter av gasol per vecka på industrispåret till SSAB. Enligt avsnitt förväntas SSAB dessutom övergå från tankbilsleveranser av LNG till transporter på järnväg. Detta kommer innebära en ytterligare ökning av antalet transporter av brännbara gaser på järnvägen förbi det aktuella området. Med hänsyn till skadeområdena för större olycksscenarier med brännbar gas samt det relativt stora antalet transporter bedöms den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av brännbara gaser vara relativt omfattande. Riskbidraget bedöms kunna vara så omfattande att säkerhetshöjande restriktioner eller kompletterande åtgärder behöver vidtas, se avsnitt 5. Klass 2.3. Giftiga gaser Giftig gas behöver inte aktiveras genom antändning för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Vid större utsläpp kan människor både utomhus och inomhus skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet. Även giftiga gaser transporteras trycksatta i tankar vilket innebär att sannolikheten för utsläpp vid en olycka minskar. Antalet transporter med giftiga gaser på järnvägen bedöms vara mycket begränsat, vilket innebär en mycket låg frekvens för olycka på den aktuella sträckan. Enligt de uppgifter som redovisas i /15/ och som utgår från statistik från Green Cargo och BK Tåg år 2002 så uppskattas ca 90 % av gastransporterna på den aktuella banan utgöra giftig gas (svaveldioxid). Då var dock inte gasoltransporterna på industrispåret till SSAB medräknade. Med hänsyn till det totala antalet farligt godsvagnar så skulle ovanstående uppgifter innebära i genomsnitt ca 3 vagnar med giftig gas per vecka. MSB:s kartläggning från år 2006 /16/ redovisar inga transporter av giftiga gaser på Bergslagsbanan. Sannolikheten för ett utsläpp av giftig gas till följd av olycka på Bergslagsbanan bedöms vara mycket låg. Detta beror främst på det begränsade antalet transporter av giftig gas samt att sannolikheten för utsläpp vid en eventuell olycka är mycket låg till följd av gällande regler om förpackning och hantering vid transport. Även om konsekvenserna av ett större gasutsläpp kan bli omfattande för den planerade bebyggelsen bedöms den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av giftiga gaser vara mycket låg. Riskbidraget bedöms inte vara så omfattande att olycksrisken innebär en oacceptabel risknivå inom det studerade området. Klass 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider En olycka med utsläpp av oxiderande ämnen eller organiska peroxider ska normalt inte leda till något följdscenario som innebär allvarliga personskador. Det finns dock ämnen inom denna farligt godsklass som, om de kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (t ex bensin, motorolja etc.), kan leda till självantändning. Blandningen kan till och med innebära ett explosionsartat brandförlopp som motsvarar explosion med massexplosiva ämnen. Ett scenario som kan inträffa vid utsläpp till följd av järnvägsolycka är att ämnet blandas med exempelvis smörjolja från det egna tåget. Ett större utsläpp kan då bilda en explosiv blandning som motsvarar flera ton massexplosivt ämne. I den riskanalys som togs fram för fördjupad översiktsplan för Göteborg 1996 /22/ angavs att den explosiva blandning som kan bildas vid ett utsläpp på järnväg motsvarar en explosiv blandning med 25 ton trotyl. Detta scenario utgår dock från antagandet att vagnen med oxiderande ämnen kolliderar med en vagn med brandfarlig vätska (klass 3) som blandas med utsläppet. Detta skadescenario bedöms vara mycket konservativt. Utifrån de kartläggningar som finns att tillgå bedöms det kunna gå ett relativt stort antal transporter av oxiderande ämnen och organiska peroxider på järnvägen, se Tabell 3.2. Datum: Sida: 19 av 27

20 Det är dock enbart en mycket begränsad andel av ämnena ur klass 5 som kan leda till denna typ av kraftiga explosionsartade brandförlopp, nämligen i huvudsak ej stabiliserade väteperoxider, vattenlösningar med över 60 % väteperoxid samt organiska peroxider. Enligt RID-S /14/ är det inte tillåtet att transportera ej stabiliserade (d.v.s. utan flegmatiseringsmedel) väteperoxider eller vattenlösningar med över 60 % väteperoxid på järnväg. För att stabilisera det oxiderande ämnet blandas därför ofta en stabilisator, flegmatiseringsmedel, in för att minska reaktionsbenägenheten. Med hänsyn till detta så uppskattas andelen av de oxiderande ämnena på järnvägen som bedöms kunna självantända explosionsartat vid kontakt med organiskt material vara mycket begränsad. Ovanstående resonemang kring förbud och stabilisering av oxiderande ämnen innebär att sannolikheten för ett explosionsartat brandförlopp bedöms vara extremt låg. Även om konsekvenserna av ett större olycksscenario kan bli omfattande för den nya bebyggelsen bedöms den sammanvägda risknivån förknippad med dessa transporter vara mycket låg. Riskbidraget bedöms inte vara så omfattande att olycksrisken innebär en oacceptabel risknivå inom det studerade området Scenario 2. Olycka vid hantering av gasol på SSAB På motstående sida om Bergslagsbanan ligger SSAB. Avståndet mellan planområdet och SSAB är ca 80 meter. Anläggningsdelarna närmast planområdet utgörs dock av verksamheter som inte omfattar hantering av stora mängder gasol. Hantering av mindre mängder gasol inom anläggningsdelarna närmast planområdet bedöms inte kunna innebära så omfattande skadescenarier att de kan leda till konsekvenser inom den nya bebyggelsen. Avståndet till anläggningens gasollager överstiger 800 meter. En olycka med ett stort utsläpp av gasol från gasollagret eller övriga fasta anläggningsdelar som använder gasol bedöms ha mycket begränsad påverkan på det aktuella planområdet. Avståndet mellan planområde och gasollager understiger kraftigt de skadeavstånd som bedöms kunna uppstå vid ett större gasutsläpp (se även Tabell 4.1). Detta redovisas även i SSAB:s informationsblad till allmänheten /20/ där det anges att skadeavståndet vid ett stort gasutsläpp kommer att understiga avståndet till det aktuella planområdet. Avståndet mellan gasollagret och den nya bebyggelsen överstiger dessutom med mycket stor marginal de rekommenderade säkerhetsavstånd som MSB anger normalt ger ett betryggande skydd mellan gascisterner och kringliggande bebyggelse. I de allmänna råden till SÄIFS 2000:4 /8/ redovisas att avstånd på > 100 meter till gascisterner med en sammanlagd volym m 3 ger ett betryggande skydd för alla typer av bebyggelse (inkl. bostäder och svårutrymda lokaler som samlingslokal, skola, sjukhus och daghem). De enda skadescenarier förknippade med gasolhanteringen inom SSAB som bedöms kunna påverka risknivån inom det studerade området omfattar olyckor vid transporter till gasollagret. Transporterna sker enligt tidigare på järnväg och går på industrispår in i den norra delen av SSAB:s verksamhetsområde. I avsnitt uppskattas att verksamheten genererar ca 750 godsvagnar med gasol per år. Med hänsyn till skadeområdena för större olycksscenarier med brännbar gas bedöms risknivån kunna vara så omfattande att säkerhetshöjande restriktioner eller åtgärder behöver vidtas, se även avsnitt Datum: Sida: 20 av 27